Embed Size (px)
Citation preview
Digitala privatarkivSLS arkiv
Mikael Korhonen, 20.3.2013
”Furthermore, digital archives are always in a state of
becoming, being created and recreated by techonogies of
migration and reconstruction.”
Eric Ketelaar, ”Cultivating archives: meanings and identities”, Arhcival Science 2012, s.
19
Innehåll1. Vad är digitala privatarkiv?
2. Proaktivitet
3. Teoretiska mallar, verktyg
4. Erfarenheter och färdiga modeller
5. Projekt SLS arkiv och digitala privatarkiv Källor:
Ina-Maria Jansson, Ett förlorat Kulturarv? Digitala personarkiv – problem, lösningar och framtid, Magisteruppsats inom arkivvetenskap. Uppsala 2012. http://www.uppsatser.se/uppsats/76af800cef/
Workbook on Digital Private Papers, http://www.paradigm.ac.uk/workbook/index.html
Peter Edelholt, ”Programmer til bevaring og indsamling af digitale private arkivalier”, Nordisk Arkivnyt 3/2011
Peter Edelholt, Digitale privatarkiv–mission impossible? http://nordiskaarkivdagar2012.fi/uploads/material/Edelholt%20Digitale%20privatarkiv_Mission%20impossible_K.pdf
Jennifer Douglas and Heather Mancneil, ”Arranging The Self: Literary and archival perspectives on Writers´ Archives”. Archivaria nr 65/2009
Rachel Donadio, ”Literary letters, Lost in Cyberspace”, The New York Times 4.9.2005
Matthew G. Kirshenbaum e.t., Approches to Managing and Collecting Born-Digital Literary Materials for Scholary Use, May 2009http://mith.umd.edu/wp-content/uploads/whitepaper_HD-50346.Kirschenbaum.WP.pdf
Catherine C. Marshall, ”Rethinking Personal Digital Archiving, Part 1 and 2”, D-Lib Magazine March/April 2008http://www.dlib.org/dlib/march08/marshall/03marshall-pt1.html och http://www.dlib.org/dlib/march08/marshall/03marshall-pt2.html
http://www.nytimes.com/2005/09/04/books/review/04DONADIO.html?pagewanted=all&_r=0
Vad är digitala privatarkiv?
Hur digitala privatarkiv skiljer sig från pappersarkiv: Behövs hjälpmedel att tolka digitala data (hård- och mjukvara) Informationen utspridd på olika plattformar och enheter (hårdskivor,
CD, USB-minne, även Flickr eller Facebook). Ofta mycket omfångsrika, olika varianter av samma fil: kopiera är
lätt, skapa olika filformat av samma filer etc. Svårt att skapa en överskådlig struktur av materialet, svårt att söka
och hitta information. Digitala privatarkiv som p.g.a. glömska eller okunskap blivit
”liggande” = ofta oläsbara
ProaktivitetSamarbete mellan arkivarier och privatpersoner avgörande. Det är svårt och mycket komplicerat att hantera digitala arkiv; krävs
kunskap och resurser. Privatpersonerna ansvarar själva för att deras digitala privatarkiv
bevaras. Arkivariernas framtida roll: rådgivande konsulter åt privatpersoner,
facilitatorer. Arkivarierna ska arbeta proaktivt för att kunna påverka
handlingarnas öde redan innan de kommit till, skapats. Privatpersoner kan ge teknisk och deskriptiva upplysningar om
arkivets tillkomst, struktur, sökvägar etc. vilket kan vara avgörande vid senare användning av materialet.
Teoretiska mallar, verktyg
För att förstå och hantera digitala privatarkiv behövs verktyg, teoretiska mallar och definitioner (arkiv, handling m.m.):
OAIS = Open Archival Information SystemRCM = Records Continuum Model
Fördelar med OAIS
En modell som stöd i planerings- och utvecklingsarbetet. Strukturerar tänkandet kring långtidsförvaring. Definierar termer som man kan enas om. Ger en gemensam begreppsapparat. Ger en ”checklista”, som innehåller alla grundläggande.
saker som bör vara med. Anpassas till egna behov och egen verklighet.
Erfarenheter och färdiga modeller 1. PARADIGM = Personal Archives Accessible in Digital Media
Bodleian Library, Oxford samarbete med Manchester Library, politikers privata arkiv
2. SABA = Statens Arkivers Basale Arkivprogrammer
Riksarkivet, Köpenhamn, digitala privata arkiv
3. EMORY UNIVERSITY, MARBL LIBRARY
Salman Rushdies arkiv
http://www.paradigm.ac.uk/
Personal Archives Accessible in Digital Media
- Skapa en mall för att på lång sikt säkerställa hantering av och tillgång till privata digitala handlingar.
- Skapa riktlinjer för bästa praxis i form av en arbetsbok för arkivering av privata digitala handlingar.
- Skapa institutionell kapacitet för digitalt bevarande (ekonomiska och professionella resurser).
- Utvecklade mallar för institutionella policyn för insamling och utveckling av digitala privatarkiv.
- Testa program (Öppna källkoder DSpace och Fedora) och med em relaterade verktyg.
- Skapa forskningsresurser för 2000-talets politiska historia i form av nya digitala arkivsamlingar
http://www.sa.dk/content/dk/aflevering_til_arkiverne/aflevering_af_digitale_private_arkivalier/andre_saba-programmer
SABA = Statens Arkivers Basale Arkivprogrammer
http://news.emory.edu/tags/topic/salman_rushdie/index.html
http://findingaids.library.emory.edu/documents/rushdie1000/
http://www.youtube.com/watch?v=nqvQKiV-XWA&feature=youtu.be
Projekt Digitala privatarkiv Hur ska vi ta tillvara, förvara och tillgängliggöra digitalt privat
arkivmaterial? Vilka datatekniska lösningar krävs: program, apparatur m.m. Finns det teoretiska modeller och ramar för verksamheten, praktiska
erfarenheter från tidigare? ”Piikki-auki” system? Ägande- och upphovsrätter vid donation av digitalt material, samma
som för pappersmaterial? Andra juridiska och etiska frågor? Autencititet, hur garantera elektroniska handlingars äkthet, vad är
originalet? Övergripande fråga: Vad samlas in eller Varför samla in? Digitala privatarkiv tas tillvara i ett skede då de skapas. Är det rätt
material för framtida forskningen? Ekonomiska aspekter.
DIGITALA PRIVATARKIV VID SLS ARKIV (Digipark) 2013 - 2015Projektbeskrivning 2013 kartläggningsskede, datatekniska lösningar för en smidig och säker
helhetsprocess att ta emot, förvara och tillgängliggöra elektroniskt privat material, erfarenhet från liknande projekt, modeller.
2014 Digipark byggs och testas med pilotprojekt, privatpersoners digitala handlingar tas emot och lagras i Arkiva.
2015 Digipark tas i bruk.
Samtidigt utreds ägande- och upphovsrätter, andra juridiska och etiska aspekter att ta emot, förvara och tillgängliggöra digitala privatarkiv.
Enkät till våra målgrupper, bl.a. författare, hur de hanterar digitala handlingar, sina privata digitalarkiv.
Arbetsgrupp: Mikael Korhonen, Petra Hakala. Maria Miinalainen tillsammans med IS Dennis Stolt, Johan Kylander och från SKS Ulla-Maija Peltonen, Ilkka Välimäki
