S-kvinnor i Skåne

S-kvinnor i Skåne

Olof Palmes plats 1, 214 44 Malmö.

Telefon: 040-660 73 06

Mobil: 070 261 66 69

E-post: S-kvinnor@skane.sap.se

Hemsida: www.s-info.se/skvinnorskane

Bildtext som beskriver illustration.

Bildtext som beskriver illustration.

Vi finns på webben!

Besök oss på:

http://www.widgets.msn.com/

Cirkulär nr 4 2011

Förbundsmöte i Luleå

Förbundsmötet den 27 -28 augusti i Luleå valde Lena Sommestad till ny ordförande.

Som alltid vid personval genomfördes en sluten omröstning.

När rösterna var räknade stod det klart att Lena Sommestad vunnit med god marginal. Lena fick 64 röster mot Nalins 34 röster.

Att röstskillnaden skulle bli så pass stor var svårt att räkna ut enbart med hjälp av inläggen i debatten, Nalin såg överraskad ut, men det var Lena som förslagits av en enhällig valberedning och det var Lena som vann omröstningen.

S-kvinnor i Skåne önskar Lena lycka till med det viktiga arbetet att åter sätta jämställdhetsfrågorna högt på dagordningen i vårt parti!

Innehåll

Förbundsmöte

Möt Lena S, vid 2

tillfällen

IDARÖD

Utbildning

Höst

Första valet

2

Lenas tack efter ordförandevalet

Systrar, kamrater

Ett varmt tack för att ni har gett mig ert förtroende

att vara S-kvinnors ordförande.

Det är det största förtroende som jag har fått i

politiken, och jag är så glad.

Ingen politisk fråga ligger mig närmare om hjärtat än

den som vi tillsammans kämpar för:

- kvinnors lika rättigheter och möjligheter,

- alla människors lika värde.

Än en gång, också ett tack till dig Nalin Pekgul för

dina viktiga insatser under åtta år som förbundets

ordförande.

Du har haft erfarenheter och perspektiv som har förändrat S-kvinnor, som har breddat förbundets synfält och

gjort S-kvinnor till en starkare aktör för jämställdhet och alla människors lika värde i ett modernt, mångkulturellt

samhälle. Det du har gett oss ska vi förvalta och utveckla.

S-kvinnor, tillsammans har vi en spännande resa framför oss.

Tack för ert förtroende!

Lenas avslutningstal

Systrar, kamrater

Sverige är idag ett av världens mest jämställda

länder. Det är till stor del tack vare kvinnorörelsens

styrka och envishet! Till skillnad från nästan alla

länder i världen, har män och kvinnor i Sverige

samma medborgerliga rättigheter och skyldigheter.

Vi ses inte som hustrur eller hemmafruar, utan som

människor och medborgare. En utbyggd

samhällsservice ska ge stöd för vår jämställda

samhällsmodell, och kvinnor och män ska dela vårt

ansvar för hem och familj. Det är en

samhällsmodell som det har varit värt att kämpa

för.

Men vi vet alla, kampen för det jämställda

samhället är ännu inte slut, långt därifrån. Nästan

alla kvinnor finns på arbetsmarknaden, men långt

ifrån alla män tar en rimlig del av ansvaret

därhemma.

Ni liksom jag har också upplevt hur 20 år av

ekonomisk kris, privatiseringar och besparingar har

undergrävt kvinnors välfärd och frihet. 40 år efter

de stora jämställdhetsreformerna har välfärdsstaten

gått i stå. Lösningen har blivit deltid för många

kvinnor, och långt längre arbetsveckor för kvinnor

än för män.

Det här är oacceptabelt, och som

Framtidskommissionen visar: ett svek mot Sveriges

kvinnor. Kontraktet om det jämställda samhället har

i praktiken brutits. Vi fick det inte det stöd i form

av fungerande offentlig service som det jämställda

samhället kräver.

Så det är dags nu att kvinnor i Sverige, med s-

kvinnor i täten, tar ännu hårdare strid mot en politik

som sviker inte bara kvinnorna – utan också barnen

och deras framtid. Det är dags att ta strid mot

nedskärningar, växande klyftor, barnfattigdom och

dålig arbetsmiljö.

Fyrtio år efter de stora jämställdhetsreformerna

behövs starka s-kvinnor mer än någonsin. Vi

behövs för att bekämpa borgerlighetens politik men

också för att driva på inom socialdemokratin!

Systrar, kamrater: Idag, inför vårt fortsatta

samarbete, vill jag tala om vikten av att bygga S-

kvinnor starkt, om framtidens utmaningar och om

vårt uppdrag som kvinnor i demokratin. Jag har tre

budskap, som jag vill att vi kan samlas kring.

Mitt första budskap är att vi behöver ett starkare S-

kvinnor, från klubbnivån och uppåt.

Socialdemokratiska kvinnor har historien igenom

gjort stordåd i politiken, och vi kan göra det igen.

Men utan ett starkt förbund kan vi inte skapa en

stark politik.

Jag är övertygad om att vår styrka ligger i att vara

många – många som deltar, många som bidrar,

många som drivs av en lust att förändra. Därför är

det också viktigt att var och en av oss känner att det

jag gör i S-kvinnor spelar roll, att jag kan påverka

politiken. Var och en av oss ska också känna att S-

kvinnor är en resurs för mig, en hemvist i politiken,

en plattform och språngbräda. S-kvinnor ska vara

en källa till glädje. Kraften kommer när vi många

rör sig – vi skall bli fler!

3

Systrar, kamrater: Vi ska aldrig glömma vilken

mäktig kraft som Kvinnoförbundet har varit och

kan vara i svensk politik.

Här finns inspiration för nya stordåd. Det var S-

kvinnor som drev fram 1970-talets avgörande

jämställdhetsreformer – med en imponerande

förmåga att ständigt ligga först, väcka debatt, och

formulera förslag. Många av er minns den tiden. Så

förverkligades särbeskattningen,

föräldraförsäkringen, barnomsorgen, rätten till

abort.

Det var också S-kvinnor som drev på för att ge fler

kvinnor plats i politiken – med 1990-talets varvade

listor som det stora genombrottet. Det är viktigt att

vi minns hur svårt det var för kvinnor att erövra

makt och inflytande, och att makt och inflytande

över politiken aldrig kan tas för given – den måste

återerövras, om och om igen.

S-kvinnor har också funnits på bredare politiska

fält. Själv vill jag att vi aldrig glömmer Inga

Thorsson och Kvinnoförbundets kamp mot svenska

kärnvapen. För kvinnopolitik handlar ju inte bara

om vardagslivets villkor, i jobb och familj.

Kvinnopolitik handlar också om internationella

relationer och om makten över samhällsekonomin.

Systrar, kamrater: Mitt andra budskap är att S-

kvinnor behövs inte bara för kvinnors skull, utan

för hela samhällets skull. Vi behövs i kampen mot

ojämlikhet och välfärdskris, vi behövs i kampen

mot främlingsfientlighet, miljökris och globala

orättvisor. Vi kan göra skillnad!

Vi står just nu inför ett avgörande skede i svensk

och euroepisk politik. Just nu formas framtidens

socialdemokratiska program. Här måste vi vara

med – väcka debatt – driva på – ställa krav.

Vi måste inse – och vi måste tala högre om – att

den växande ojämlikhet som vi idag upplever i

Sverige och den kris som skakar välfärden inte är

något som vi måste acceptera. Det beror inte på

några obönhörliga förändringar i den globala

ekonomin utan är ett resultat av högerns idéer och

högerns politik.

Ojämlikheten har vuxit ur en ekonomi med lägre

skatter, ökad frihet för kapitalet, mer konkurrens,

mer avregleringar, privatiseringar och förmåner för

de välbeställda. Kvinnor har drabbats hårt. Detta

kan inte fortgå.

För S-kvinnor handlar det nu om att våga utmana

högerns idéer om samhällsekonomi och ekonomisk

politik. Det viktigaste, tror jag, är att arbeta hårt för

att återigen uppvärdera kvinnors arbete i vårdens

och omsorgens sfär. Det handlar om det obetalda

hemarbetet, omsorgen om barnen, och arbetet i

välfärdens många kvinnoyrken. Det krävs en

tankevända, ett nytt perspektiv på samhället och

framtiden om våra konkreta krav ska vinna stöd och

förståelse.

Idag har de här frågorna förskjutits till politikens

periferi. Det mesta som är viktigt anses nu hända på

marknaden, mannens klassiska revir.

Marknadskonkurrensen skapar välståndet, sägs det.

Därför måste omsorgen om marknaden alltid

komma först. Men historien över Sverige och andra

industriländer visar något annat:

Den visar att den viktigaste drivkraften bakom

hållbara ekonomiska framsteg inte är

marknadskonkurrens utan investeringar i hälsa,

utbildning, social tillit. Det betyder att kvinnors

många gånger obetalda arbete är en nyckel till vårt

välstånd. Människan är ekonomins dyrbaraste

resurs.

Så låt oss komma ihåg att välfärden inte är en

kostnad, utan en social investering. Att jobben i

offentlig sektor är lika viktiga som jobben i den

privata. Vi kan aldrig spara på barnens välfärd och

utbildning med hänvisning till att

samhällsekonomin kräver det. Tvärtom. En hållbar

samhällsekonomi kräver att vi sätter barnen först.

Systrar, kamrater, en stark välfärd handlar i

grunden om en hållbar samhällsutveckling; ett

samhälle där vi värnar de gemensamma resurser

som över generationer gör samhället starkt.

Jag tror inte att det var en slump att en

socialdemokratisk kvinna, Norges tidigare

statsminister Gro Harlem Brundtland, en gång

myntade begreppet hållbar utveckling. Hållbar

utveckling, förklarade Gro, handlar om att se till att

framtida generationer kan tillgodose sina behov,

precis som vi kan tillgodose våra. Välstånd kan inte

bara bygga på kortsiktig konkurrens och

egenintressen. Välstånd kräver långsiktighet och

solidaritet.

4

För mig som s-kvinna är det viktigt att vi hela tiden

har blicken lyft, bortom dagsfrågorna. Vårt uppdrag

handlar, också idag, om att ta kampen för ett annat

samhälle och andra värderingar. Det handlar om att

värna välfärden, men också om att möta miljökrisen

och de globala orättvisorna.

En av vår tids stora utmaningar handlar om global

migration och främlingsfientlighet. När

kvinnoförbundets första klubbar kom till, för mer

än 100 år sen, då var det i ett Sverige som var ett

fattigt utvandrarland. Under 50-60 år lämnade till

sist en miljon svenskar fattigdomen härhemma för

att söka sin försörjning utomlands. Många kvinnor

utvandrade på egen hand, på jakt efter jobb och ett

bättre liv. Andra blev ensamma kvar, med barn att

försörja.

Idag har strömmarna vänt – Sverige är ett rikt

samhälle och nu är det hit som människor från när

och fjärran söker sig. Rollerna har växlat – vi var

ett utvandringsland och blev ett invandringsland.

Men kampen för människovärde, demokrati och

jämställdhet består. Den blir – om något – ännu

viktigare.

Vi ser nu hur främlingsfientligheten växer i Sverige

och Europa, i spåren på högervridning och

finansiell kris. Vårt uppdrag, som s-kvinnor, är att

bekämpa denna främlingsfientlighet och de

reaktionära idéer som följer i dess spår. Tragedin på

Utøya påminner oss om hur hat, våldsdyrkan och

okunskap kan hota våra samhällen, om vi inte

oförsonligt kämpar för friheten och demokratin.

Vi måste förstå att invandring är en resurs och en

möjlighet. Vi måste söka identifikation, inte

skillnad. Vi måste bygga ett samhälle som skapar

trygghet och framtidstro i alla samhällsgrupper, en

politik som INTE gör framtiden till ett

nollsummespel där den enas vinst är den andras

förlust. Vi måste hitta den politik som förenar

kvinnor med olika bakgrund. Vi måste bli en

politisk kraft som ger kvinnor som kommer hit från

alla världens länder en chans att påverka sin egen

framtid, och vårt lands framtid.

Om vi ser ut över vår värld idag ser vi en värld av

förfärande ojämlikhet mellan kvinnor och män.

Redan på vår egen hemmaplan, i Europa, krävs

kamp för de grundläggande rättigheter som i

huvudsak redan säkrats i Sverige: barnomsorg, rätt

till abort, förbud mot sexköp.

Bara i samarbete över gränser kan vi klara problem

med trafficking, prostitution, våld mot kvinnor och

övergrepp mot barn. Här behövs S-kvinnor. Anna

Hedh, s-kvinna i Europaparlamentet, har i veckan

lyft dessa viktiga frågor i Aktuellt i Politiken och i

Norrländska Socialdemokraten, inför vårt möte här.

Globalt är problemen än större. Krig, fattigdom,

sexuellt våld och miljöförstöring drabbar kvinnor

långt hårdare än män. Här finns ett närmast

obeskrivligt förtryck och en förfärande kvinnlig

underordning. Men här finns också överallt en

kamp för bättre villkor och för en bättre framtid.

Som miljöminister fick jag förmånen att driva

kvinnofrågorna i den globala miljöpolitiken – ett

område där kvinnoperspektiven alltför sällan lyfts

fram. I det närverk vi startade för kvinnliga

miljöministrar drev vi kraven på att kvinnor måste

få makt över sin miljö, och att den globala

miljöpolitiken måste ge kvinnors intressen en högre

prioritet.

För när vattnet är förgiftat eller inte räcker till, när

toaletter, el och sophantering saknas, när maten och

kläderna förgiftas av kemikalier, eller när

klimatförändringar skapar skyfall och torka

- då är det kvinnorna som får bära de största

bördorna,

- men det är nästan bara män som sitter på de

ekonomiska resurserna och den politiska makten.

Systrar, kamrater, S-kvinnor, mitt sista och

viktigaste budskap är att vi tillsammans nu måste

återta tron på att världen kan förändras med politik,

om vi vill och vågar. Det kan tyckas självklart men

måste ändå sägas: Förändring är möjlig!

När jag träffar unga kvinnor i partiet, i S-kvinnor,

SSU eller S-studenter, då talar de ofta om att växa

upp i en tid när ingen längre tycks drömma om ett

bättre samhälle.

För mig som föddes på 1950-talet – och för många

andra i min generation eller tidigare – kan det vara

5

svårt att inse hur det känns att inte ha upplevt 1960-

telets och 1970-talets brusande samhällsförändring

med tro på politiken, framsteg och social rättvisa.

Att – som mina barn – födas in i en värld där

nedskärningarna börjar redan på BB, och där de

sedan fortsätter genom förskola, skola och fritids

ända in i gymnasiet. I en värld där

socialdemokratins uppdrag blev att ta ansvar för

nedskärningar istället för att driva reformer. I en tid

när det är marknaden som är viktigast – inte

demokratin. De har aldrig sett oss göra annat än tala

om våra visioner – de har inte sett oss genomföra

dem.

Jag tycker att det är mitt ansvar – och allas vårt

ansvar – att visa att förändring fortfarande är

möjlig, att vi har drömmar och visioner och att vi

vågar tala om dem.

Kristin Lindroth, ung feminist i SSU, höll i våras ett

tal på internationella kvinnodagen, ett tal som jag

fick läsa och som gjorde djupt intryck på mig.

Så här säger Kristin:

"Den reformpolitik för jämlikhet som är förknippad

med många av kvinnorörelsens framsteg har sedan

länge avstannat. Min generation får hålla till godo

med vårdnadsbidrag, jämställdhetsbonus,

skattesänkningar, privatiseringar och RUT-avdrag.

Slagordet "Det privata är politiskt" har fått ge vika,

och istället görs det politiska återigen privat…"

Men "Trots det fortsätter berättelsen om det

framgångsrika och jämställda Sverige att leva ett

eget liv. Den används nu som ett sätt att släta över

det faktum att vi inte längre rör oss, att vi inte har

några nya framsteg att fira. Då hänvisar man till det

som hände för längesen och menar att vi ska vara

nöjda med det. När vi ställer konkreta krav här och

nu möts vi av ett kompakt motstånd. När vi kräver

kortare arbetsdag för alla får vi höra att det inte är

samhällsekonomiskt hållbart. När vi kräver lika lön

för lika arbete får vi höra att vi är på väg dit, men

det måste få ta sin tid. När vi kräver

individualiserad föräldraförsäkring möts vi av

argumentet att det är orealistiskt och aldrig kommer

gå att genomföra. Varje generation som försökt

förändra samhället har fått höra att det aldrig

kommer att gå. Om det är nånting vi kan lära oss av

historien så är det att förändring är möjlig. Pengar

finns och kan omfördelas, alternativa politiska

prioriteringar kan göras."

Kristin har rätt. Och jag tror att unga och äldre

kvinnor, med olika erfarenheter och bakgrund, kan

mötas och skapa ett starkare S-kvinnor som än en

gång vågar tala om samhällsförändring.

Men är framgång och förändring verkligen möjlig?

Kan S-kvinnor påverka socialdemokratin, Sverige

och världen?

Jag är övertygad om att vi kan. Tänk igen på våra

stordåd! Vår rörelse har stigit från mörkret mot

ljuset. Män och kvinnor har erövrat rösträtten.

Människor i Sverige har fått rätt till utbildning,

sociala rättigheter, människovärde. S-kvinnor har i

Sverige avvisat kärnvapen, drivit fram en jämställd

välfärdsmodell, jämställda listor i politiken, rätt till

abort och förbud mot sexköp.

Skulle vi då inte klara att dela föräldraförsäkringen?

Eller att höja lönerna för dem som jobbar i skolan,

vården och omsorgen?

Och är det då inte viktigt att vi fortsätter att kämpa

för den till synes orimliga tanken att krig och vapen

inte hör hemma i en civiliserad värld, och att vi gör

det med samma mod och envishet som när kvinnor

en gång kämpade för den då lika orimliga idén att

alla människor har samma värde, och att kvinnor är

lika mycket värda som män?

Systrar, kamrater: Få politiska rörelser kan som

feminismen beröra oss så ända in i själen.

Feminism handlar ju i grunden om villkoren för

kvinnors liv – i kärleken, i familjen, i jobbet och i

politiken.

Men det är också få rörelser som liksom

feminismen kan omfamna hela samhällsprojektet,

från vreden över en skurhink till de stora visionerna

om fred och en hållbar samhällsutveckling.

Vi kommer inte att klara allt vi vill. Men vi

kommer att klara mycket. När jag själv ibland

känner att min egen kraft och förmåga inte riktigt

räcker till för allt jag vill, då tänker jag på Alva

Myrdal, denna kvinna vars kraft aldrig tycktes

falna, och som sammanfattade sitt stora livsverk

med det försynta "Något kan man väl göra!"

6

Ja, något kan vi väl alla göra, och om vi är många,

då kommer det att märkas.

Jag ser fram emot att jobba tillsammans med er,

och att göra det i ett S-kvinnoförbund som samlar

många kvinnor med olika bakgrund och olika

erfarenheter – kvinnor med olika yrken och olika

social bakgrund, kvinnor från olika länder och

kvinnor i olika åldrar, kvinnor vars liv ser olika ut

men som förenas i tron på att ett solidariskt

samhälle är en väg till jämställdhet, och att

jämställdhet också krävs för att skapa ett solidariskt

samhälle.

Tack alla! Nu åker vi hem och börjar jobba!

Ombuden kämpade väl och den strategi vi lade upp höll bra även om vi inte fick bifall till motionen

om sextimmarsdagen så har jag gott hopp om att den kommer högre upp på dagordningen med den

nya ordföranden, säger Laila Olsen, delegationens ledare.

Hårt arbetande s-kvinnor från Skåne.

7

INBJUDAN TILL ALLA SKÅNES S-KVINNOR

DAGS FÖR STUDIER! Den 19 november kl 9.00 – 13.00 blir det ”förtroendemannautbildning” för alla med uppdrag i mjuka nämnder. Hur får vi in jämställdhetsperspektivet i alla frågor vi möter inom Vård- och omsorg, skola och barnomsorg? Ingegerd Wärnersson, med massor av erfarenhet, kommer att medverka som inspiratör med inriktning på skolan, någon från Vård- och omsorg kommer också att finnas med. Det blir ett bra tillfälle att bilda nätverk och inspirera varandra. Den här gången blir det i Helsingborg.

Anmäl dig till s-kvinnor@skane.sap.se Du måste lämna namn, adress, e-post, telenummer och klubb i din anmälan Och naturligtvis vilken/vilka utbildningar du anmäler dig till.

Välkommen med din anmälan!

Årets sista tillfälle att söka pengar från Konto Idaröd är den 30 oktober 2011.

Fyra gånger per år delas anslag ut. Anslag kan sökas av i Skåne bosatta kvinnor inom

arbetarerörelsen, till verksamheter som främjar arbetarerörelsens kvinnor, internationellt

arbete, till kvinnor drabbade av långvarig sjukdom.

Ansökan ska innehålla redogörelse för aktiviteten, tidpunkten, den totala kostnaden, vara

inkommen innan aktiviteten genomförs och ev. andra ansökningar till andra bidragsgivare

ska redovisas.

Ansökan skickas till S-kvinnor i Skåne, Konto Idaröd, Olof Palmes plats 1, 214 44 Malmö

Eller via e-post: s-kvinnor@skane.sap.se

HÖST! Visserligen har hösten bara börjat, men det kan vara dags att börja tänka på motioner till distriktsårsmötet. Tips om hur ni skriver finns på hemsidan

Årsmöte Nomineringar till olika uppdrag inom distriktet kan det också vara dags att börja resonera om. Mer information och tider kommer i nästa nummer.

8

Lyssna på Lena Sommestad Lena Sommestad – Hur lyfter vi jämställdheten på den politiska agendan? Måndag den 10 oktober kl 19.00 på Bangatan 10A i Lund Möt en av Sveriges mest spännande politiska ledare i ett samtal om jämställdhet. Anna-Lena Hogerud, socialdemokratiskt kommunalråd i Lund, leder samtalet. Arr: s-kvinnor Lund, SAP, LO, LSSK, SSU, ABF Mittskåne.

Passar det bättre på tisdagen? Öppet möte i Sofielunds Folkets Hus, Rolfsgatan 16 Malmö den 11 oktober kl 18.30. Var med och ställ frågor och ge förslag och synpunkter om framtiden. Kaffe och kaka Serveras S-kvinnor i Malmö Hillevi Larsson Ordförande Arr S-kvinnor i Malmö

Kvinnorna inför ansvaret. Vad socialdemokratin väntar av landets arbetande

Äntligen! Kvinnorna ha fått sin fulla medborgarrätt. De äro likställda men männen i medborgerligt avseende och medborgarna inbördes äro även likställda oberoende av inkomst, titlar och social ställning. Den allmänna och lika rösträtten är grundlagsfäst. Kvinnorna ha vunnit en vacker seger. Men huru skola de fira denna seger? Huru skola de utnyttja sin nyvunna rättighet? Huru skola de motsvara demokratins förhoppningar? Det första svaret skall givas i höstens val. Då skall det visa sig om reaktionen eller framsteget kommer att skörda vinst på

kvinnorösträtten, om andra länders bittra erfarenheter skola upprepas eller de svenska kvinnorna skola visa sig bättre kunna tillvarataga sina rättigheter och om framförallt arbetets kvinnor skola sitta hemma eller marschera i täta led till valurnorna. Man må icke förtänka någon, som tidigare haft förhoppningar på en social nyordnings genombrott med kvinnorösträtten, en viss oro inför tecknen, som hopa sig i motsatt riktning. Citat ur artikel i Morgonbris nr 7 1921 av sign Joh:s, Högbo

Omkring 160 möten hölls under våren och ett tjugotal klubbar bildades inför det första valet där även

kvinnor fick rösta.