81
Policy Department Structural and Cohesion Policies XM STUDY AGRICULTURE AND RURAL DEVELOPMENT EUROPEAN FORESTRY STRATEGY: OUTLOOK EUROPEAN PARLIAMENT Directorate-General for Internal Policies of the Union 04/07/2005 Multilingual executive summary

Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

  • Upload
    others

  • View
    5

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

Policy DepartmentStructural and Cohesion Policies

XM

STUDY

AGRICULTURE AND RURAL DEVELOPMENT

EUROPEAN FORESTRY STRATEGY: OUTLOOK

EUROPEAN PARLIAMENTDirectorate-General for Internal Policies of the Union

04/07/2005

Multilingual executive summary

Page 2: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse
Page 3: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

Directorate General Internal Policies of the Union

Policy Department Structural and Cohesion Policies

AGRICULTURE AND RURAL DEVELOPMENT

EUROPEAN FORESTRY STRATEGY: OUTLOOK

STUDY

Multilingual Executive Summary

IP/B/AGRI/ST/2004_31 21/06/2005 PE 355.366 XM

Page 4: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

This study was requested by the European Parliament's Committee on Agriculture and Rural Development The complete study is published in the following language: - Original: FR; - Executive summary translations: DA, DE, EL, EN, ES, FI, FR, IT, NL, PL, PT, SV. Authors Geneviève REY, Muriel MAHÉ Office National des Forêts, France

Responsible Official: Dr. Angel ANGELIDIS Consultant Policy Department Structural and Cohesion Policies Goldbell 00A014 L-2453 LUXEMBOURG Tél.: (00352) 430024113 Fax: (00352) 430029031 E-mail: [email protected] Manuscript completed in June, 2005. Paper copies can be obtained via: - E-mail: [email protected] - Site intranet: http://www.ipolnet.ep.parl.union.eu/ipolnet/cms/lang/en/pid/456 Brussels, European Parliament, 2005. The opinions expressed in this document are the sole responsibility of the author and do not necessarily represent the official position of the European Parliament. Reproduction et traduction autorisées, sauf à des fins commerciales, moyennant mention de la source, information préalable de l'éditeur et transmission d'un exemplaire à celui-ci.

Page 5: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

Directorate General Internal Policies of the Union

Policy Department Structural and Cohesion Policies

AGRICULTURE AND RURAL DEVELOPMENT

EUROPEAN FORESTRY STRATEGY: OUTLOOK

STUDY

Multilingual Executive Summary

Contents: For many years the European Parliament has consistently supported a European forestry strategy. This study forms part of the evaluation process called for by Council Resolution 1999/C 56/01 of 15 December 1998, following five years of implementation of the strategy set out in the resolution. The communication from the European Commission of 10 March 2005 (COM(2005)84 final) has been analysed and the opinions of professionals, independent experts, researchers, etc. drawn together. The study concludes that there is a need for greater vision in relation to European action on forests, reflecting more closely the wishes of European citizens. With a view to ensuring that action is based on a genuine forestry policy, the study proposes a process of negotiation between the Commission and the Member States taking as a basis the National Forest Programmes and leading to sustainable forest development contracts between the European Union and the Member States or regions. This internal action should be consistent with external action in the forestry sphere carried out in the context of development aid and a strengthened presence in international negotiations. Finally, the report recommends four symbolically important measures (technology platform, fight against climate change, wood as a source of renewable energy and promotion campaign).

IP/B/AGRI/ST/2004_31 21/06/2005 PE 355.366 XM

Page 6: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse
Page 7: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 3

Contents

Page

DA PERSPEKTIVER FOR EU's SKOVBRUGSSTRATEGI 5

DE PERSPEKTIVEN FÜR EINE EUROPÄISCHE FORSTSTRATEGIE 11

EL ΠΡΟΟΠΤΙΚΕΣ ΤΗΣ ΕΥΡΩΠΑΪΚΗΣ ∆ΑΣΙΚΗΣ ΣΤΡΑΤΗΓΙΚΗΣ 17

EN EUROPEAN FORESTRY STRATEGY OUTLOOK 23

ES PERSPECTIVAS PARA LA ESTRATEGIA FORESTAL EUROPEA 29

FI EUROOPAN METSÄSTRATEGIAN TULEVAISUUDENNÄKYMÄT 35

FR PERSPECTIVES POUR LA STRATÉGIE FORESTIÈRE EUROPÉENNE 41 IT PROSPETTIVE PER LA STRATEGIA FORESTALE EUROPEA 47 NL VOORUITZICHTEN VOOR DE BOSBOUWSTRATEGIE VAN DE

EUROPESE UNIE 53

PL PERSPEKTYWY EUROPEJSKIEJ STRATEGII LEŚNEJ 59 PT PERSPECTIVAS PARA A ESTRATÉGIA FLORESTAL EUROPEIA 65

SV FRAMTIDSUTSIKTER FÖR EU:S SKOGSBRUKSSTRATEGI 71

Page 8: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 4

Page 9: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 5

Sammendrag Selv om EU-25 bliver en af hovedaktørerne på skovbrugsområdet globalt set i økonomisk, miljømæssig og samfundsmæssig henseende, råder EU endnu ikke over midlerne til at gennemføre en egentlig skovbrugsforvaltning. Europa-Parlamentet anmodede allerede i 1997 Kommissionen om at foreslå et retsgrundlag for en skovbrugsstrategi, idet Parlamentet for første gang benyttede sig af den initiativret, som Parlamentet netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse med Kommissionens evalueringsrapport (KOM(2005)0084 - SEK(2005) 333 af 10.3.2005), navnlig set i lyset af den seneste udvidelse og den globale udvikling på skovbrugsområdet. Undersøgelsen er primært blevet udført på grundlag af dokumentation suppleret med bidrag udarbejdet i forbindelse med høringsproceduren i 2004 og offentliggjort i marts 2005 i meddelelsen fra Kommissionen samt en ny, internetbaseret undersøgelse. Undersøgelsen omfatter også bemærkninger fra et ekspertudvalg samt de forskellige synspunkter, der har været fremsat i undergruppen vedrørende Skovbrug og Europa-Parlamentets Tværpolitiske Gruppe om Bæredygtig Udvikling, der har afholdt møder flere gange, navnlig den 8. juni i Strasbourg. Følgende kan udledes:

- Rådets resolution fra december 1998 (1999 C 56/01 af 15.12.1998, EFT C 56 af 26.2.1999, s. 1), der var et svar på Europa-Parlamentets initiativ, vedrører hovedsageligt de tilgængelige redskaber inden for et begrænset område, nemlig bæredygtig skovbrugsforvaltning, og spørgsmålet om retsgrundlaget er ikke nævnt;

- Kommissionens evaluering på dette grundlag er følgelig begrænset. Vanskeligheden består ikke i, at der mangler detaljer, målsætninger og/eller tilvejebragte midler under det ene eller det andet eksisterende instrument, heller ikke i, at der er områder, der ikke er blevet behandlet, men at der ikke er nogen overordnet perspektivering;

- Det er ubestrideligt, at EU desuagtet anvender betydelige finansielle og menneskelige midler på skovbrugsområdet både internt og i forbindelse med samarbejde;

- Men disse midler anvendes uden klare retningslinjer eller koordinering, og det er således ikke muligt at foretage en evaluering;

- Der er et skisma mellem EU's holdninger på globalt plan, navnlig med hensyn til gennemførelsen af et juridisk bindende instrument på skovområdet, og Unionens kronisk manglende evne til at skabe et egentligt europæisk projekt.

Visse af de mange indvendinger, der igennem årene har lagt hindringer i vejen for ethvert tilløb til strukturering af EU's tiltag på skovområdet, er imidlertid i dag anakrone.

Page 10: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 6

- Der kan naturligvis ikke blive tale om at omfatte skovprodukter af støtteordninger i lighed med dem, der gælder for landbrugsprodukter inden for rammerne af den fælles landbrugspolitik;

- Udviklingen af aftalemetoder inden for det offentlige område tilvejebringer en teknik, der gør det muligt at håndtere de forskellige situationer og de nationale prioriteter og at organisere EU's tiltag via en fælles "redskabskasse";

- Ved at indgå aftaler ville det således være muligt at undgå subsidiaritetsproblemer, herunder problemer på subnationalt niveau, i tilfælde hvor skovpolitikken ikke hører ind under medlemsstaternes kompetenceområde;

- De erfaringer med europæisk integration, der er blevet høstet af de medlemsstater, hvis økonomi er stærkt forbundet med træforarbejdning, og som hidtil har ønsket at bevare enekompetencen på det pågældende område, bør have beroliget dem;

- De stigende samfunds- og miljømæssige krav til skovene nødvendiggør uden tvivl en fornuftig offentlig indgriben for at undgå overbelastning af skovforvaltningen, der evt. ville kunne have en demotiverende indvirkning på ejerne;

- Endelig er de udfordringer, som skovbrugssektoren, men også helt generelt samfundet og politikerne, står over for, blevet globale: bæredygtig forvaltning af energikilder, klimaændringer, sundhedssikkerhed osv., og de kan kun effektivt imødegås inden for rammerne af et overstatsligt samarbejde.

I denne forbindelse giver det tidsmæssige sammenfald, der foranlediger Europa-Parlamentet til at behandle skovbrugsspørgsmålene på ny, anledning til at stille følgende grundlæggende spørgsmål:

Hvad er europæernes forventninger til og ønsker for deres skov?

Hvilken finansierings- og/eller "godtgørelses"ordning er mest hensigtsmæssig set fra et effektivitets- og retfærdighedsmæssigt synspunkt: fjernelse af juridiske og administrative hindringer, tilskud, skattefordele, beskatning, regulering …?

Endelig, på hvilket niveau skal der sættes ind over for de problemstillinger, der er i dag på skovbrugsområdet: på lokalt, nationalt, europæisk eller internationalt niveau?

Udfordringerne i dag er således kommet op på politisk plan, hvor de egentlige valg skal træffes. Idet det svageste punkt er "forvaltningspraksis", er den første del af forslagene centreret omkring dette spørgsmål. De dækker hele begrebet: behov for strategiformulering, nødvendig afklaring af det juridiske grundlag, tilvejebringelse af ledelses- og opfølgnings- og kontrolredskaber, associering af de berørte parter, tilvejebringelse af et risiko- og krisestyringsredskab. Hensigten med den anden del af forslagene er at bringe EU's tiltag på skovbrugsområdet tættere på borgeren gennem "symbolske tiltag", der markerer EU's involvering i nye tematikker: Nye teknologier: forskning i og udvikling af ikke-oliebaserede produkter; Klimaændringer: kulstofbinding; Energispørgsmål: træenergi og biobrændstoffer; Hensigtsmæssigt forbrug: øget anvendelse af godkendt træ.

Page 11: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 7

Der er i alt udarbejdet ti forslag, der peger frem mod et "politisk" Europa på skovbrugsområdet, hvor europæerne vil kunne opleve en virkeliggørelse af det stadigvæk meget abstrakte begreb "bæredygtig udvikling", der er et centralt element i Lissabon-målene om økonomisk konkurrenceevne og i Göteborg-målene om bevarelse af naturressourcer. Disse ti forslag er angivet på følgende sider i den rækkefølge, hvori de forekommer i selve teksten. Forslagene er forskelligartede, og de er alle lige vigtige og kan i al væsentlighed iværksættes uafhængigt af hinanden.

Page 12: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 8

TI FORSLAG TIL ET SAMLET EUROPA PÅ SKOVBRUGSOMRÅDET

Forslag 1: en fælles visionBasere EU's skovbrugsstrategi på en definition fastlagt i samarbejde med alle de berørte parter medfokus på at "sikre en bæredygtig udvikling af skovene og i skovbrugssektoren, således at de kanbidrage fuldt ud til de europæiske borgeres livskvalitet gennem alle de produkter og tjenesteydelser,der hidrører herfra på det økonomiske, miljømæssige, sociale og kulturelle område."

Forslag 2: et europæisk skovforumOrganisere debatter og oplysningskampagner i EU med fokus på forslag 1's målsætning med henblik på at give de europæiske borgere indblik i skovenes multifunktionelle bidrag til livskvaliteten, økonomien, beskæftigelsen og en bæredygtig udvikling.

Forslag 3: afklaring af retsgrundlagetGennemføre en objektiv sagkyndig undersøgelse af retsgrundlaget for skovbrugsforanstaltninger pålinje med Lissabon- og Göteborg-strategierne.

Forslag 4: formalisering af de nationale skovprogrammer Samle de nationale skovprogrammer i én ramme anerkendt på europæisk og internationalt plan medhenblik på at forbedre udformningen af den nationale skovpolitik og den europæiske indsats.Formalisere denne enhedsramme og udbygge den med evalueringskriterier.

Forslag 5: aftaler om bæredygtig skovudviklingEU - Medlemsstater eller EU - Regioner eller EU - Selvforvaltninger

Indgå aftaler om bæredygtig udvikling på grundlag af de nationale skovprogrammer mellem EU og medlemsstaterne (eller regionerne/selvforvaltningerne) med henblik på at koordinere deresforanstaltninger i overensstemmelse med subsidiaritetsprincippet. Disse aftaler skal omfatte alle EU-finansierede tekniske og finansielle foranstaltninger, uanset oprindelse.

Forslag 6: en handlingsplan og en officiel EU-koordineringsstruktur Give Kommissionen mandat til at koordinere skovbrugsstrategien gennem femårige handlingsplaner,der omfatter alle berørte aspekter. Identificere en særlig struktur i Kommissionen med særligt ansvarfor skovbrugsspørgsmål. Nedsætte et rådgivende udvalg tæt knyttet til Kommissionen med ansvar foropfølgning på og evaluering af aftalerne om bæredygtig udvikling af skovene.

Forslag 7: maksimal international tilstedeværelse7.1. Et styrket "internationalt skovarrangement" Gennemføre konklusionerne fra rådsmødet den 26. april 2005, hvor det blev bekræftet, at et juridiskbindende instrument er det bedste middel til at sikre en bæredygtig skovforvaltning i økologisk ogsocial henseende. Gennemføre diplomatiske aktiviteter forud for det sjette møde i FN's skovforum ifebruar 2006. 7.2. Sammenhængende interne og eksterne foranstaltninger Give den ad hoc-struktur, der er omtalt i forslag 6, bemyndigelse til at sikre, at de internefællesskabsforanstaltninger er i overensstemmelse med den eksterne holdning på skovbrugsområdet(samarbejde, udvikling, handel med tropisk træ). Herunder fastlægge en politik, hvorved forvaltningenaf oversøiske tropeskove tjener som udstillingsvindue og forsøg med bæredygtig skovforvaltning.

Page 13: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 9

Forslag 9: et europæisk overvågningscenter for skove Etablering af et europæisk overvågningscenter for skovressourcerne for både kvantitativt og kvalitativtat overvåge skovenes tilstand og deres langsigtede udvikling med hensyn til alle økonomiske,økologiske og sociale aspekter. Regelmæssig offentliggørelse af de indsamlede data.

Forslag 8: risiko- og krisestyringsredskabIndarbejde et redskab i EU's handlingsplan til forebyggelse af alvorlige risici og krisestyring (brande,stormvejr), som skovene er underlagt, der fuldt ud berettiger et krav om overstatslig solidaritet.

Forslag 10: fire øjeblikkelige og symbolske EU-tiltag 10.1. Etablere en teknologisk platform for træ- og papirindustrien i form af et netværk med henblik påat skabe mulighed for at give træ og ikke-træholdige skovprodukter forrang som en fremtidignaturressource: bearbejdning af træmateriale (kompositmaterialer), bearbejdning af træfibre(anvendelse af træmasse) og træmolekyler (bioraffinaderi). 10.2. Optimere skovbrugssektorens bidrag til bekæmpelsen af klimaændringer. Fremme skovbrugetsadgang til de almindelige markedsmekanismer. Udvikle en europæisk forsøgspolitik på dette område. 10.3. Integrere biomassen, navnlig træbiomassen, i politikkerne for udvikling af vedvarendeenergikilder (kraftvarmeproduktion, biobrændstoffer). Sænke momssatsen på distribution af varmeuden træ. 10.4. Igangsætte en oplysningskampagne på europæisk plan med henblik på markedsføring af træ ogdets mange anvendelsesformål, af træets iboende egenskaber, symbolværdi og detsaktivitetsfremmende indvirkning i ofte sårbare landområder. Favorisere anvendelsen af træ som detforetrukne materiale i forbindelse med offentlige udbud.

Page 14: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 10

OPLYSNINGSSKEMA – SKOVE I EU-25

En stor skov i vækst Skovareal af samlet areal (skovprocent pr. km2)

148 M ha, dvs. 37 % af ubebyggede arealer

sjettestørste skovområde i verden

årlig tilvækst på 450.000 ha

En stor økologisk mangfoldighed

- tempereret skov 48 %

- boreal skov 28 %

- subtrobisk skov 18 %

- tropeskov 6 % 30 % af "Natura 2000"-områderne beliggende i skov

50 % af de europæiske skove er godkendt Kilde: Eurostat.

En lang tradition for bæredygtig forvaltning

35 % af skovene i EU er offentlige

85 % af skovene i EU drives planmæssigt

EU bidrager med 50 % af den offentlige støtte til udvikling af en bæredygtig skovbrugsforvaltning

En anseelig træ- og papirindustri i EU

4,3 % af arbejdspladserne i primærsektoren og 3,7 % i den sekundære sektor

2,2 % af det europæiske BNP

En førende position på verdensmarkedet

20 % til 25 % af produktionen og forbruget alt efter produkt på globalt plan

Træbark: Næststørste producent og aftager på globalt plan

Savskåret træ og plader: Største producent og næststørste aftager på globalt plan

Papirmasse: Næststørste producent og aftager på globalt plan

Papir og pap: Største producent og næststørste aftager på globalt plan

EU-25's andel af verdensmarkedet

0200400600800

10001200140016001800

Træbark Savskårett

Plader Papir-masseProduktion Forbrug

Verden

Heraf EU-25

i Mm3 eller Mt (papirmasse)

Page 15: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 11

Zusammenfassung Die Europäische Union der 25 wird zwar zu einem Hauptakteur der internationalen Forstwirtschaftsszene, muss sich aber für die wirtschaftlichen, ökologischen und sozialen Herausforderungen noch die Mittel für eine forstwirtschaftliche Governance schaffen, die diese Bezeichnung verdient. Das Europäische Parlament hatte die Kommission bereits 1997 aufgefordert, eine Rechtsgrundlage für eine Forststrategie vorzulegen und damit das erste Mal von seinem Vorschlagsrecht gemäß Artikel 138 b des Maastricht-Vertrags Gebrauch gemacht. Es hatte sich anlässlich des „Evaluationsberichts“ [KOM (2005) 84 endg.] der Kommission und aufgrund der jüngsten Erweiterung und der Entwicklung der internationalen Lage eine neue Analyse gewünscht. Die vorliegende Arbeit beruht im Wesentlichen auf der Auswertung von Dokumenten und lehnt sich an die Beiträge an, die anlässlich der Konsultationen im Jahr 2004 vorgelegt wurden und in einer Kommissionsmitteilung vom März 2005 ihren Niederschlag fanden. Ergänzend wurde eine Internetbefragung durchgeführt. Verwendung fanden auch die Stellungnahmen eines Fachausschusses sowie die Meinungen der Untergruppe „Wald“ der Intergruppe „Nachhaltige Entwicklung“ des Europäischen Parlaments, die am 8. Juni 2005 zusammentrat. Die Situation stellt sich wie folgt dar:

- In der als Reaktion auf die Initiative des Europäischen Parlaments vorgelegten Entschließung des Rates von 1998 [1999 C 56/01 vom 15.12.1998] geht es im Wesentlichen um die bereits vorhandenen Instrumente auf einem begrenzten Gebiet, nämlich der nachhaltigen Waldbewirtschaftung, ohne dass auf die Frage der Rechtsgrundlage eingegangen wird;

- Die von der Kommission in diesem Rahmen vorgenommene Bewertung ist dementsprechend nur von begrenzter Tragweite. Die Schwierigkeit liegt nicht in mangelnden Details, in den Zielen und/oder Mitteln, die mit dem einen oder anderen vorhandenen Instrument durchgesetzt werden, und nicht einmal in den nicht behandelten Bereichen, sondern in der fehlenden globalen Perspektive;

- Dennoch stellt die EU sowohl intern als auch auf der Kooperationsebene zweifellos bedeutende finanzielle Mittel und Humanressourcen für die Forstwirtschaft bereit;

- Aber diese Mittel werden ohne klare Leitlinie und ohne Koordinierung eingesetzt und lassen daher keine echte Bewertung zu;

- Zwischen den großzügigen Stellungnahmen der EU auf internationaler Ebene, vor allem zugunsten eines rechtsverbindlichen Instruments den Wald betreffend, und ihrer chronischen Unfähigkeit, für sich selbst ein echtes Vorhaben zu entwickeln, besteht eine gewisse Kluft.

Allerdings sind einige der zahlreichen Hindernisse, die sich im Laufe von Jahrzehnten jedem Versuch der Strukturierung der Maßnahmen der Europäischen Union auf dem Gebiet der Forstwirtschaft entgegenstellten, heute nicht mehr zeitgemäß.

Page 16: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 12

- Es ist völlig klar, dass die gegenwärtige Förderpolitik nach der Art der GAP nicht auf die Forsterzeugnisse ausgedehnt werden kann;

- Mit der Entwicklung von Methoden zur vertraglichen Gestaltung der Beziehungen im öffentlichen Bereich entsteht ein Verfahren, das die Möglichkeit bietet, die unterschiedlichen Situationen und nationalen Prioritäten zu bewältigen und den Beitrag der EU mittels eines gemeinsamen „Tool Kits“ zu organisieren;

- Das Mittel der vertraglichen Regelung könnte somit bei der Überwindung der Subsidiaritätsprobleme hilfreich sein, und zwar auch auf der Ebene unterhalb der nationalen Ebene, wenn die Forstpolitik nicht in die Zuständigkeit des Zentralstaats fällt;

- Ihre Erfahrungen mit der europäischen Integration müssten jene Mitgliedstaaten beruhigt haben, deren Wirtschaft in hohem Maße von der Holzverarbeitung abhängt und die bislang ihre volle Souveränität über diesen Sektor behalten wollen;

- Die zunehmenden sozialen und ökologischen Anforderungen an die Wälder erfordern zweifellos eine gezielte öffentliche Intervention, um zu vermeiden, dass die Waldbewirtschaftung mit Lasten in einem Ausmaß verbunden wird, das eine zunehmende Entmutigung der Eigentümer nach sich ziehen würde;

- Schließlich haben die Herausforderungen, vor denen der Forstsektor, aber auch generell die Gesellschaft und die Politiker stehen, globale Ausmaße angenommen: nachhaltige Bewirtschaftung der Ressourcen und der Energie, Klimaänderung, Gesundheitsschutz … und können nur in einem supranationalen Rahmen wirksam angegangen werden.

In diesem Zusammenhang verweist die zeitliche Koinzidenz, dass nämlich das Europäische Parlament sich inmitten der Phase der Überprüfung der Rolle und Stellung der europäischen Institutionen veranlasst sieht, erneut Fragen der Forstbewirtschaftung zur Sprache zu bringen, auf folgende grundlegende Fragen:

Was erwarten die Europäer von ihrem Wald und was wünschen sie sich für ihn?

Welches ist der geeignetste Finanzierungs- bzw. „Vergütungs“-Mechanismus für diese unterschiedlichen Bestrebungen hinsichtlich Wirksamkeit und Gerechtigkeit: Aufhebung rechtlicher Hindernisse und Vorschriften, Subventionen, Steuervergünstigungen, Besteuerung, Rechtsvorschriften …?

Schließlich stellt sich die Frage, welche Ebene am geeignetsten ist, um die Probleme zu lösen, mit denen sich die Forstbranche heute konfrontiert sieht: ist es die lokale, die regionale, die nationale, die europäische oder die internationale Ebene?

Denn die wirklichen Herausforderungen liegen derzeit auf der politischen Ebene, und die wirklichen Entscheidungen müssen hier getroffen werden. Da die Hauptschwäche in der „Governance“ besteht, ist darauf der erste Teil der Vorschläge gerichtet. Sie beziehen sich auf den Gesamtbereich des Konzepts: notwendige strategische Formulierung, notwendige Klärung der rechtlichen Grundlage, Schaffung von Instrumenten zur

Page 17: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 13

Verwaltung und Begleitung/Erfolgskontrolle, Zusammenschluss der beteiligten Parteien, Schaffung eines Instruments für das Risiko- und Krisenmanagement. Mit dem zweiten Teil der Vorschläge sollen die Maßnahmen der Gemeinschaft im Forstsektor dem Bürger über symbolische Aktionen nahe gebracht werden, die sich auf sein Engagement für die neu auftretenden Themen auswirken: neue Technologien: Forschung/Entwicklung zu Erzeugnissen, die nicht auf Erdölbasis

hergestellt werden; Klimaänderung: Kohlenstoffabsorption; Herausforderungen im Energiebereich: Holzenergie und Biokraftstoffe; überlegter Verbrauch: Förderung der Nutzung von zertifiziertem Holz.

Insgesamt wurden zehn Vorschläge formuliert, um den Weg eines „politischen“ Europas des Waldes weiter zu gehen, in dem die Europäer die konkrete Verwirklichung des noch sehr abstrakten Begriffs der „nachhaltigen Entwicklung“ erfahren können, und zwar am Schnittpunkt der Ziele von Lissabon zur wirtschaftlichen Wettbewerbsfähigkeit und der Ziele von Göteborg zum Erhalt der natürlichen Ressourcen. Diese zehn Vorschläge stehen auf den nächsten zwei Seiten in der logischen Reihenfolge, wie sie in den Bericht aufgenommen wurden. Sie sind in ihrer Art unterschiedlich, aber alle gleichermaßen wichtig und können im Wesentlichen unabhängig voneinander verwirklicht werden.

Page 18: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 14

ZEHN VORSCHLÄGE FÜR EIN WAHRES EUROPA DER WÄLDER TI FORSLAG TIL ET SAMLET EUROPA PÅ SKOVBRUGSOMRÅDET

Vorschlag 1: Eine gemeinsame Vision Die europäische Forststrategie basiert auf einer Definition, die partnerschaftlich mit allen beteiligtenAkteuren für folgendes Ziel formuliert wird: Sicherung der nachhaltigen Entwicklung des Waldes unddes Forstsektors, damit sie mit den Gütern und Leistungen, die sie auf wirtschaftlichem,ökologischem, sozialem und kulturellem Gebiet erbringen, in vollem Umfang zur Lebensqualität dereuropäischen Bürger beitragen können.

Vorschlag 2: Ein europäisches Waldforum In der Union werden Diskussionen und Informationskampagnen zum Ziel des Vorschlags 1durchgeführt, um den europäischen Bürgern die Möglichkeit zu geben, das Ausmaß desmultifunktionalen Beitrags des Waldes zur Lebensqualität, zur Wirtschaft, zur Beschäftigung und zurnachhaltigen Entwicklung zu erkennen.

Vorschlag 3: Klärung der Rechtsgrundlage Es wird ein objektives Gutachten über die Rechtsgrundlage für forstwirtschaftliche Maßnahmen imSinne der Strategien von Lissabon und Göteborg angefertigt.

Vorschlag 4: Festlegung nationaler Forstprogramme Die nationalen Forstprogramme erhalten einen einheitlichen Rahmen, der auf europäischer undinternationaler Ebene anerkannt wird, um die nationalen forstpolitischen Maßnahmen und dieLeistungen der europäischen Ebene besser miteinander zu verknüpfen. Dieser einheitliche Rahmenwird festgeschrieben und mit Bewertungskriterien versehen.

Vorschlag 5: Abschluss von Verträgen EU-Mitgliedstaaten bzw. EU-Regionen oder -Autonomiegebiete über die nachhaltige forstwirtschaftliche Entwicklung

Auf der Grundlage der nationalen Forstprogramme werden zwischen der EU und den Mitgliedstaaten(oder Regionen/Autonomiegebieten) Verträge über die nachhaltige forstwirtschaftliche Entwicklung abgeschlossen, um ihre Einbeziehung entsprechend dem Subsidiaritätsprinzip zu organisieren. In dieseVerträge wird die Gesamtheit der technischen und finanziellen Einrichtungen aufgenommen, dieunabhängig von ihrer Herkunft zur Mitwirkung herangezogen werden.

Vorschlag 6: Ein Aktionsplan und eine offizielle Koordinierungsstruktur der Gemeinschaft

Die Kommission erhält den Auftrag, die Strategie der forstwirtschaftlichen Maßnahmen überFünfjahres-Aktionspläne unter Einbeziehung aller Beteiligten zu koordinieren. In der Kommissionwird eine Struktureinheit benannt, die sich speziell mit Forstfragen befasst. Der Kommission wird einberatender Ausschuss zur Seite gestellt, der für die Begleitung und Evaluierung der Verträge über dienachhaltige forstwirtschaftliche Entwicklung zuständig ist.

Page 19: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 15

Vorschlag 7: Eine optimierte internationale Präsenz 7.1. Eine stärkere „internationale Vereinbarung über die Wälder“ Die Schlussfolgerungen des Rates vom 26. April 2005 werden umgesetzt, denen zufolge einrechtsverbindliches Instrument das beste Mittel für eine nachhaltige Bewirtschaftung des Waldes inseinen ökologischen und sozialen Dimensionen ist. Die diplomatische Tätigkeit wird auf die SechsteTagung des Waldforums der Vereinten Nationen (UNFF) im Februar 2006 ausgerichtet. 7.2. Kohärenz zwischen inner- und außergemeinschaftlichen Aktionen Die in Vorschlag 5 genannte Ad-hoc-Struktur wird beauftragt, die Kohärenz zwischeninnergemeinschaftlichen Aktionen und nach außen vertretenen Positionen zum Wald (Kooperation,Entwicklung, Handel mit tropischen Hölzern) zu sichern. In diesem Rahmen wird eine Politik zurBewirtschaftung von überseeischen Tropenwäldern festgelegt, die Aushängeschild undExperimentierfeld einer nachhaltigen Waldbewirtschaftung sein soll.

Vorschlag 8: Ein Instrument des Risiko- und des Krisenmanagements Der Aktionsplan der Europäischen Union beinhaltet ein Instrument zur Gefahrenvorbeugung und zurBewältigung ernster Katastrophen (Brände, Stürme), denen der Wald ausgesetzt ist und die einenAppell an die Solidarität und eine grenzüberschreitende Hilfe rechtfertigen.

Vorschlag 10: Vier gemeinsame symbolische Sofortmaßnahmen 10.1. Es wird eine technologische Plattform Wald – Holz – Papier in Form eines Netzes geschaffen,um Holz und Nichtholzprodukte des Waldes an die erste Stelle der natürlichen Ressourcen derZukunft zu setzen: Branche Holzmaterial (Verbundmaterial), Branche Holzfaser(Verwendungsmöglichkeiten der Zellulose) und Holzmasse (Bioraffinerie). 10.2. Der Beitrag des Forstsektors zum Kampf gegen die Klimaänderung wird optimiert. In diesemRahmen wird der Zugang der Forstwirtschaft zu den Marktmechanismen gefördert. Es wird eineuropäischer Pilot-Ansatz für dieses Thema entwickelt. 10.3. Die Biomasse, insbesondere aus Holz, wird vollständig in die politischen Maßnahmen zurEntwicklung erneuerbarer Energien (Kraft-Wärme-Koppelung, Biokraftstoffe) einbezogen. BeiWärmeversorgung auf der Grundlage von Holz wird die Mehrwertsteuer ermäßigt. 10.4. Auf europäischer Ebene wird eine Informationskampagne zur Förderung des Wissensstandesüber Holz und seine vielfältigen Verwendungsmöglichkeiten durchgeführt. Im Mittepunkt stehenseine unverwechselbaren Eigenschaften, sein symbolischer Wert und die oft schwierige Arbeit aufdem Lande, die seine Gewinnung mit sich bringt. Der Einsatz von Holz als erster Verbundstoff wird inöffentlichen Ausschreibungen favorisiert.

Vorschlag 9: Eine europäische Wald-Beobachtungsstelle Es wird eine Beobachtungsstelle für das europäische Walderbe geschaffen, um den quantitativen undqualitativen Zustand der Wälder sowie ihre langfristige Entwicklung in allen ihren wirtschaftlichen,ökologischen und sozialen Dimensionen zu verfolgen. Über die zusammengetragenen Daten wirdregelmäßig informiert.

Page 20: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 16

VORKOMMEN UND VERBREITUNG DER WALDGEBIETE

IN DEN 25 EU-MITGLIEDSSTAATEN

Große und weiter zunehmende Waldfläche Waldanteil am Hoheitsgebiet der EU (Wald in % pro km2)

148 Mio. ha., d.h. 37 % der unbebauten Flächen

der weltweit sechstgrößte Waldbestand

450 000 ha Wald jährlicher Zuwachs

Große ökologische Vielfalt

- temperierte Wälder 48%

- boreale Wälder 28%

- subtropische Wälder 18%

- tropische Wälder 6%

30% der Schutzgebiete des Natura-2000-Netzes sind Wald. Quelle: Eurostat

50% der europäischen Wälder sind zertifiziert. Nachhaltige Waldbewirtschaftung mit langer Tradition 35% der EU-Wälder sind öffentlich.

85% der EU-Wälder werden bewirtschaftet.

Die EU beteiligt sich mit 40% der öffentlichen Beihilfen an der Förderung der nachhaltigen Waldbewirtschaftung.

Bedeutung der Wald-Holz-Papier-Wirtschaft in der EU:

4,3% der Arbeitsplätze im Primärsektor und 3,7% der Arbeitsplätze im Industriesektor

2,2% des europäischen BIP

Führende Rolle der Holzindustrie der EU auf dem Weltmarkt

20 bis 25% der Weltproduktion und des weltweiten Verbrauchs je nach Erzeugnis

Stammholz: weltweit zweitgrößter Hersteller und Verbraucher

Schnittholz und Platten: weltweit größter Hersteller sowie zweitgrößter Verbraucher

Zellstoff: weltweit zweitgrößter Hersteller und zweitgrößter Verbraucher

Papier und Karton: weltweit größter Hersteller und zweigrößter Verbraucher

Stellung der 25 EU-Mitgliedstaaten auf dem Weltmarkt

0200400600800

10001200140016001800

Stammholz Schnittholz Platten Zellstoff

Erzeugung Verbrauch

Weltanteil

davon EU der 25

in Mm3 oder Mt (Zellstoff))

Page 21: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 17

Περιληψη

Αν και η Ευρωπαϊκή Ένωση των 25 καθίσταται σηµαντικός παράγοντας της διεθνούς σκηνής για τα δάση, από την άποψη των οικονοµικών, περιβαλλοντικών και κοινωνικών προκλήσεων, αποµένει ακόµη να αποκτήσει τα εφόδια µίας πραγµατικής παγκόσµιας διακυβέρνησης. Το Ευρωπαϊκό Κοινοβούλιο είχε καλέσει την Επιτροπή ήδη από το 1977 να προτείνει µια νοµοθετική βάση για µία δασική στρατηγική, κάνοντας έτσι για πρώτη φορά χρήση του δικαιώµατος ανάληψης πρωτοβουλίας που του χορηγήθηκε µε το άρθρο 138B της Συνθήκης του Μάαστριχτ. Επιθυµία του ήταν να προετοιµάσει µία νέα ανάλυση, επ’ ευκαιρία της «Έκθεσης Αξιολόγησης» (COM (2005) 84 τελικό) της Επιτροπής και υπό το πρίσµα της τελευταίας διεύρυνσης και των εξελίξεων στο διεθνές περιβάλλον. Η παρούσα εργασία διεξήχθη σε τεκµηριωµένη κυρίως βάση, καθώς στηρίχθηκε στις συνεισφορές που πραγµατοποιήθηκαν επ’ ευκαιρία των Εργασιών ∆ιαβούλευσης, οι οποίες διεξήχθησαν το 2004 και δηµοσιεύθηκαν σε ένα ανακοινωθέν της Επιτροπής τον Μάρτιο του 2005, και συµπληρώθηκε από µία νέα έρευνα που πραγµατοποιήθηκε στο ∆ιαδίκτυο. Ενσωµατώνει επίσης τις παρατηρήσεις µίας επιτροπής εµπειρογνωµόνων καθώς και τις ανταλλαγές απόψεων της υπο-οµάδας ∆άσος της κοινής οµάδας Βιώσιµη ανάπτυξη του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου που συνεδρίασε στις 8 Ιουνίου 2005. Φαίνεται ότι:

- Το ψήφισµα του Συµβουλίου του 1998 (1999 C 56/01 της 15.12.1998), που απάντησε στην πρωτοβουλία του Ευρωπαϊκού Κοινοβουλίου, επιστρατεύει κυρίως προϋπάρχοντα εργαλεία σε ένα περιορισµένο πεδίο –αυτό της βιώσιµης διαχείρισης των δασών– χωρίς να αντιµετωπίζει το ζήτηµα της νοµικής βάσης;

- Η αξιολόγηση που πραγµατοποιήθηκε από την Επιτροπή στο πλαίσιο αυτό είναι, συνεπώς, εύλογα περιορισµένης εµβέλειας. Η δυσκολία έγκειται όχι στις επουσιώδεις ελλείψεις, στους στόχους ή/και τα µέσα που τίθενται σε εφαρµογή ως το ένα ή το άλλο υπάρχον εργαλείο, ούτε καν στην ύπαρξη µη επεξεργασµένων τµηµάτων, αλλά στην απουσία συνολικής προοπτικής;

- Η ΕΕ αφιερώνει, εντούτοις, αναµφιβόλως, σηµαντικά χρηµατοδοτικά µέσα και ανθρώπινους πόρους στον δασικό τοµέα, τόσο εσωτερικά όσο και σε συνεργασία;

- Ωστόσο, τα µέσα αυτά τίθενται σε εφαρµογή χωρίς σαφή κατευθυντήρια γραµµή ή συντονισµό και, συνεπώς, χωρίς δυνατότητα διενέργειας πραγµατικής αξιολόγησης;

- Βαθαίνει το χάσµα µεταξύ της υιοθέτησης ενεργούς στάσης της ΕΕ σε διεθνές επίπεδο, κυρίως υπέρ ενός νοµικά δεσµευτικού µέσου σχετικά µε τα δάση και της χρόνιας ανικανότητάς της να επιτύχει την κατάρτιση ενός πραγµατικού σχεδίου για την ίδια.

Ωστόσο, ορισµένες από τις πολυάριθµες ενστάσεις που, στις δεκαετίες που πέρασαν, ανέκοψαν κάθε διάθεση οικοδόµησης της δράσης της Ευρωπαϊκής Ένωσης όσον αφορά το δασικό τοµέα, καθίστανται σήµερα αναχρονιστικές.

Page 22: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 18

- ∆εν τίθεται προφανώς θέµα επέκτασης στα δασικά προϊόντα µίας πολιτικής υποστήριξης των τιµών της µορφής της ΚΑΠ;

- Η ανάπτυξη των µεθόδων σύναψης συµβάσεων στον δηµόσιο τοµέα προσφέρει µία τεχνική για τη διαχείριση της ποικιλοµορφίας των καταστάσεων και των εθνικών προτεραιοτήτων και οργάνωσης της παρέµβασης της ΕΕ βάσει µίας κοινής «εργαλειοθήκης»;

- Η προσφυγή στη σύναψη σύµβασης θα µπορούσε επίσης να επιτρέψει την υπέρβαση των προβληµάτων επικουρικότητας, συµπεριλαµβανοµένων των υποεθνικών επιπέδων, εφόσον η δασική πολιτική δεν εµπίπτει στην αρµοδιότητα των κρατών;

- Η εµπειρία τους από την ευρωπαϊκή ολοκλήρωση θα έπρεπε να διασφαλίσει τα κράτη µέλη των οποίων η οικονοµία συνδέεται σε µεγάλο βαθµό µε τη µεταποίηση του ξύλου και τα οποία επιδίωξαν µέχρι στιγµής να διατηρήσουν την πλήρη κυριαρχία τους στον εν λόγω τοµέα;

- Η αύξηση της κοινωνικής και περιβαλλοντικής απαίτησης όσον αφορά τα δάση επιτάσσει αδιαµφισβήτητα µία εύλογη δηµόσια παρέµβαση για να αποφευχθεί η υπερβολική επιβάρυνση της δασικής διαχείρισης µε κίνδυνο την αυξανόµενη αποθάρρυνση των ιδιοκτητών.

- Τέλος, οι προκλήσεις µε τις οποίες ο δασικός τοµέας αλλά και, γενικότερα, η κοινωνία και οι πολιτικοί άνδρες έρχονται αντιµέτωποι, έχουν καταστεί παγκόσµιες: η βιώσιµη διαχείριση των πόρων και της ενέργειας, οι κλιµατικές αλλαγές, η υγειονοµική ασφάλεια… δεν µπορούν να αντιµετωπιστούν µε αποτελεσµατικότητα παρά σε υπερεθνικό επίπεδο;

Στο πλαίσιο αυτό, η χρονική συγκυρία που οδηγεί το Ευρωπαϊκό Κοινοβούλιο να προσεγγίσει εκ νέου τα δασικά ζητήµατα, σε µια περίοδο µάλιστα αµφισβήτησης του ρόλου και της θέσης των ευρωπαϊκών θεσµικών οργάνων, παραπέµπει στα ακόλουθα θεµελιώδη ερωτήµατα:

Τι αναµένουν οι ευρωπαίοι από το δάσος τους και τι εύχονται για αυτό;

Ποιος είναι ο πιο ενδεδειγµένος µηχανισµός χρηµατοδότησης ή/και «ανταπόδοσης» αυτών των διαφορετικών φιλοδοξιών, από την άποψη της αποτελεσµατικότητας και της αντικειµενικότητας: άρση των νοµικών και ρυθµιστικών εµποδίων, επιδοτήσεις, φορολογικά προνόµια, φορολόγηση, κανονιστική ρύθµιση… ;

Τέλος, ποιο είναι το καταλληλότερο επίπεδο για την προσέγγιση αυτών των προβληµατισµών που απευθύνονται σήµερα στον δασικό κόσµο: τοπικό, περιφερειακό, εθνικό, ευρωπαϊκό ή διεθνές;

Πρόκειται, συνεπώς, για το πολιτικό επίπεδο στο οποίο τοποθετούνται σήµερα οι πραγµατικές προκλήσεις και πρέπει να πραγµατοποιηθούν οι πραγµατικές επιλογές. Στην σηµαντική ανεπάρκεια που εξαρτάται από τη «διακυβέρνηση», σε αυτό το σηµείο είναι που στοχεύει ένα πρώτο σκέλος των προτάσεων. Οι τελευταίες καλύπτουν ολόκληρο το πεδίο της όλης ιδέας: ανάγκη στρατηγικής διαµόρφωσης, αναγκαιότητα αποσαφήνισης της νοµικής βάσης, εφαρµογή των µέσων διαχείρισης και παρακολούθησης/ελέγχου, σύνδεση των ενδιαφεροµένων φορέων, εφαρµογή ενός µέσου διαχείρισης κινδύνων και κρίσεων.

Page 23: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 19

Το δεύτερο σκέλος των προτάσεων αποσκοπεί στην προσέγγιση της κοινοτικής δράσης στον δασικό τοµέα του πολίτη, µέσω συµβολικών δράσεων που σηµατοδοτούν τη δέσµευσή του στις θεµατικές που ανακύπτουν: τις νέες τεχνολογίες: έρευνα/ανάπτυξη στα µη παράγωγα προϊόντα του πετρελαίου; την κλιµατική αλλαγή: αποκλεισµός του άνθρακα; τις ενεργειακές προκλήσεις: ξυλεία-ενέργεια και βιοκαύσιµα; την ορθολογική κατανάλωση: προώθηση των χρήσεων πιστοποιηµένης ξυλείας.

Συνολικά, διατυπώνονται δέκα προτάσεις µε σκοπό να σηµειωθεί πρόοδος προς την κατεύθυνση µίας ευρωπαϊκής δασικής «πολιτική», στην οποία οι ευρωπαίοι θα µπορούσαν να βρουν τη συγκεκριµένη απεικόνιση της έννοιας, που παραµένει ακόµη πολύ αφηρηµένη, αυτή της «βιώσιµης ανάπτυξης», στο σταυροδρόµι των στόχων της Λισσαβόνας από την άποψη της οικονοµικής ανταγωνιστικότητας και του Γκέτεµποργκ για τη διατήρηση των φυσικών πόρων.

Αυτές οι δέκα προτάσεις επαναλαµβάνονται στις δύο επόµενες σελίδες µε τη σειρά της λογικής εµφάνισής τους στο σώµα της έκθεσης. Αν και διαφορετικού χαρακτήρα, είναι όλες εξίσου σηµαντικές και κυρίως µπορούν να τεθούν σε εφαρµογή ανεξάρτητα η µία από την άλλη.

Page 24: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 20

∆ΕΚΑ ΠΡΟΤΑΣΕΙΣ ΓΙΑ ΜΙΑ ΠΡΑΓΜΑΤΙΚΗ ΕΥΡΩΠΗ ΤΩΝ ∆ΑΣΩΝ

Πρόταση 1 : κοινό Όραµα Να θεµελιωθεί η ευρωπαϊκή δασική στρατηγική σε έναν ορισµό διατυπωµένο από κοινού µε όλουςτους εµπλεκόµενους φορείς, γύρω από τον στόχο να «διασφαλισθεί η βιώσιµη ανάπτυξη του δάσουςκαι του δασικού τοµέα, προκειµένου να συνεισφέρουν σαφώς στην ποιότητα ζωής των ευρωπαίωνπολιτών µέσω του συνόλου των αγαθών και των υπηρεσιών που παρέχουν στον οικονοµικό,περιβαλλοντικό, κοινωνικό και πολιτιστικό τοµέα».

Πρόταση 2 : Ευρωπαϊκό Φόρουµ για τα δάση Να οργανωθούν στο πλαίσιο της Ένωσης, γύρω από τον στόχο της πρότασης 1, συζητήσεις καιεκστρατείες πληροφόρησης, προκειµένου να επιτραπεί στους ευρωπαίους πολίτες να λάβουν το µέτροτης πολυλειτουργικής συµβολής του δάσους στην ποιότητα ζωής, στην οικονοµία, στην απασχόλησηκαι στη βιώσιµη ανάπτυξη.

Πρόταση 3 : αποσαφήνιση της νοµικής βάσης Να πραγµατοποιηθεί µία αντικειµενική πραγµατογνωµοσύνη της νοµικής βάσης για τις δασικέςδράσεις, σύµφωνα µε τις στρατηγικές της Λισσαβόνας και του Γκέτεµποργκ.

Πρόταση 4 : τυποποίηση των εθνικών δασικών προγραµµάτων Να ενταχθούν τα εθνικά δασικά προγράµµατα σε ένα ενιαίο και αναγνωρισµένο σε ευρωπαϊκό καιδιεθνές επίπεδο πλαίσιο, προκειµένου να διαρθρωθούν καλύτερα οι εθνικές δασικές πολιτικές και οιευρωπαϊκές παρεµβάσεις. Να τυποποιηθεί αυτό το ενιαίο πλαίσιο και να συνδυαστεί µε κριτήριααξιολόγησης..

Πρόταση 5 : συµβάσεις βιώσιµης ανάπτυξης για τα δάση µεταξύ ΕΕ-κρατών ή ΕΕ-περιφερειών ή ΕΕ – αυτόνοµων περιοχών

Στη βάση των εθνικών δασικών προγραµµάτων, να συναφθούν συµβάσεις βιώσιµης ανάπτυξης για ταδάση µεταξύ της ΕΕ και των κρατών µελών (ή των περιφερειών/αυτόνοµων περιοχών), προκειµένουνα οργανωθούν οι σχετικές παρεµβάσεις τους, στο πλαίσιο του σεβασµού της αρχής τηςεπικουρικότητας. Αυτές οι συµβάσεις θα ενσωµατώνουν το σύνολο των τεχνικών και οικονοµικών ευρωπαϊκών µηχανισµών που επιστρατεύονται να συνεισφέρουν, όποια και αν είναι η προέλευσήτους.

Πρόταση 6 : κοινοτικό σχέδιο δράσης και επίσηµη κοινοτική διάρθρωση συντονισµού

Να ανατεθεί στην Επιτροπή η εντολή συντονισµού της στρατηγικής των δασικών δράσεων, µέσωπενταετών σχεδίων δράσης που ενσωµατώνουν το σύνολο των εµπλεκόµενων αξόνων. Ναπροσδιοριστεί στο πλαίσιο της Επιτροπής ένα διαρθρωτικό σκέλος ειδικά επιφορτισµένο µε δασικάζητήµατα. Να διορισθεί παρά τη Επιτροπή µία συµβουλευτική επιτροπή, αρµόδια για τηνπαρακολούθηση και την αξιολόγηση των συµβάσεων βιώσιµης ανάπτυξης για τα δάση.

Page 25: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 21

Πρόταση 7: βελτιστοποίηση της διεθνούς παρουσίας 7.1 - Ενισχυµένη «διεθνής διευθέτηση για τα δάση» Να υλοποιηθούν τα συµπεράσµατα του Συµβουλίου της 26ης Απριλίου 2005, που επιβεβαιώνουν ότιένα νοµικά δεσµευτικό µέσο αποτελεί τον καλύτερο τρόπο διασφάλισης της βιώσιµης διαχείρισης τωνδασών στις οικολογικές και κοινωνικές της διαστάσεις. Να δοθεί βάρος στη διπλωµατικήδραστηριότητα ενόψει της έκτης συνόδου του Φόρουµ των Ηνωµένων Εθνών για τα ∆άση (FNUF),τον Φεβρουάριο του 2006. 7.2 - Συνοχή µεταξύ των ενδοκοινοτικών και των εξωκοινοτικών δράσεων Να ανατεθεί η εντολή της διάρθρωσης ad hoc που προβλέπεται στην πρόταση 5, προκειµένου ναδιασφαλισθεί η συνοχή των εσωτερικών κοινοτικών δράσεων και των εξωτερικών θέσεων για ταδάση (συνεργασία, ανάπτυξη, εµπόριο τροπικής ξυλείας). Να καθοριστεί στο πλαίσιο αυτό µίαπολιτική διαχείρισης των υπερπόντιων τροπικών δασών ως στοιχείο προθήκης και πειραµατισµού τηςβιώσιµης διαχείρισης για τα δάση.

Πρόταση 8 : µέσο διαχείρισης κινδύνων και κρίσεων Να εισαχθεί στο σχέδιο δράσης της Ευρωπαϊκής Ένωσης ένα µέσο πρόληψης κινδύνων καιδιαχείρισης σοβαρών κρίσεων (πυρκαγιές, καταιγίδες), στις οποίες εκτίθενται τα δάση, πουδικαιολογούν πλήρως την έκκληση στην υπερεθνική αλληλεγγύη και αµοιβαία συνεργασία τωνοργανισµών.

Πρόταση 10 : τέσσερεις άµεσες δράσεις, θεµελιώδεις και συµβολικές 10.1. Να δηµιουργηθεί µία τεχνολογική πλατφόρµα δάσος-ξυλεία-χαρτί, η οποία θα λειτουργεί σεδίκτυο, προκειµένου να παρέχει τα µέσα για την κατάταξη της ξυλείας και των µη ξυλωδών δασικώνπροϊόντων στην πρώτη θέση των φυσικών πόρων του µέλλοντος: κύκλωµα ξυλεία-δοµικά υλικά(σύνθετα), κύκλωµα ξυλεία-ίνες (χρήσεις της κυτταρίνης) και ξυλεία-µόριο (βιοκατεργασία). 10.2. Να καταστεί βέλτιστη η συνεισφορά του δασικού τοµέα στην καταπολέµηση των κλιµατικώναλλαγών. Να ενθαρρυνθεί στο πλαίσιο αυτό η πρόσβαση της δασοκοµίας στους µηχανισµούς τηςαγοράς. Να αναπτυχθεί µία σχετική ευρωπαϊκή πιλοτική προσέγγιση. 10.3. Να ενταχθεί πλήρως η βιοµάζα, ιδίως η ξυλώδης, στις πολιτικές ανάπτυξης των ανανεώσιµωνπηγών ενέργειας (συµπαραγωγή ηλεκτρισµού-θερµότητας, βιοκαύσιµα). Να µειωθεί το ποσοστό τουΦΠΑ στη διανοµή θερµότητας προερχόµενης από ξύλο. 10.4. Να καθιερωθεί µία εκστρατεία επικοινωνίας σε ευρωπαϊκό επίπεδο για την προώθηση τηςξυλείας και των χρήσεών της σε όλες τις µορφές της, για τις πραγµατικές της ιδιότητες, τηνσυµβολική της αξία και τη συχνά ευπαθή δραστηριότητα σε αγροτικό περιβάλλον που προκαλεί ηκινητοποίησή της. Να ενθαρρυνθεί η χρήση της ξυλείας, πρώτο συν-υλικό, στους δηµόσιουςδιαγωνισµούς προσφορών.

Πρόταση 9 : ευρωπαϊκό παρατηρητήριο δασών Να δηµιουργηθεί ένα παρατηρητήριο της ευρωπαϊκής δασικής κληρονοµιάς για την ποσοτική καιποιοτική παρακολούθηση της κατάστασης των δασών και της εξέλιξής τους στη διάρκεια του χρόνουκαι σε όλες τις διαστάσεις τους: οικονοµική, οικολογική, και κοινωνική. Να κοινοποιούνται τακτικάτα συλλεχθέντα δεδοµένα.

Page 26: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 22

∆ΑΣΙΚΗ ΤΑΥΤΟΤΗΤΑ ΤΗΣ ΕΥΡΩΠΑΙΚΗΣ ΕΝΩΣΗΣ ΤΩΝ 25

Εκτεταµένη και σε ανάπτυξη δασική έκταση ∆ασικό τµήµα της επιφάνειας (% δάσους/ km2)

148 εκατ. εκτάρια, δηλαδή 37% των µη οικοδοµηµένων γαιών

η 6η δασική έκταση στον κόσµο

450 000 εκτάρια επιπλέον κάθε χρόνο

Μεγάλη οικολογική ποικιλία

- εύκρατο δάσος 48%

- αρκτικό δάσος 28%

- υποτροπικό δάσος 18%

- τροπικό δάσος 6%

30% των ζωνών "Natura 2000" ευρίσκονται σε δασικές εκτάσεις

50% των ευρωπαϊκών δασών είναι πιστοποιηµένα Πηγή: Eurostat

Μεγάλη παράδοση αειφόρου διαχείρισης

35% των δασών της ΕΕ είναι δηµόσια

85% των δασών της ΕΕ έχουν χωροθετηθεί

η ΕΕ προσφέρει το 40% της κρατικής ενίσχυσης στην ανάπτυξη σε θέµατα αειφόρου δασικής διαχείρισης

Ένας σηµαντικός τοµέας δάσους-ξυλείας-χαρτιού στα πλαίσια της ΕΕ

4,3% των απασχολήσεων του πρωτογενούς τοµέα και 3,7% των απασχολήσεων του δευτερογενούς τοµέα

2,2% του ευρωπαϊκού ΑΕΠ

∆εσπόζουσα θέση στο παγκόσµιο εµπόριο

20 έως 25% της παγκόσµιας παραγωγής και κατανάλωσης ανάλογα µε τα προϊόντα

Ξυλεία σε κορµούς: 2ος παραγωγός και 2ος

καταναλωτής παγκοσµίως

Πριστή ξυλεία και φύλλα: 1ος παραγωγός και 2ος καταναλωτής παγκοσµίως

Χαρτοπολτός: 2ος παραγωγός και 2ος καταναλωτής παγκοσµίως

Χαρτί και χαρτόνι: 1ος παραγωγός και 2ος καταναλωτής παγκοσµίως

Βάρος της ΕΕ των 25 στην παγκόσµια αγορά

0200400600800

10001200140016001800

Ξυλεία σε κορµούς Πριστή ξυλ. Φύλλα Χαρτοπολτός

Παραγωγή Κατανάλωση

Κόσµος

Ευρώπη των 25

σε εκατ. m3 ή µεγατόνους (χαρτοπολτός)

Page 27: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 23

Summary

Although the European Union of 25 has become a major player on the international forestry scene, in terms of the scale of the economic, environmental and social challenges it faces, it still needs to mobilise the necessary resources to ensure that genuine governance is practised in the forestry sector. In 1997 the European Parliament called on the Commission to propose a legislative basis for a forestry strategy, making use for the first time of the power of initiative conferred on it by Article 138B of the Maastricht Treaty. Following the publication of the Commission's implementation report [COM(2005)84 final], and in the light of the most recent enlargement and developments at the international level, Parliament called for a new analysis to be made. This study has been carried out on an essentially documentary basis, drawing on contributions circulated in the course of the consultation procedure conducted in 2004 and published by the Commission in a communication in March 2005, and supplemented by a new inquiry conducted over the Internet. It also incorporates comments by a committee of experts and the discussions of the Forests subgroup of Parliament's Sustainable Development Intergroup, which met on 8 June 2005. It has emerged that:

- The 1998 Council resolution [1999/C 56/01, 15.12.1998] adopted in response to Parliament's initiative essentially brings together existing tools within a limited area - that of sustainable forest management - without addressing the issue of the legal basis;

- The assessment carried out by the Commission in this context is therefore necessarily of limited scope. The difficulty lies not so much in a lack of detail, nor in the objectives and/or the resources put in place under one or other of the existing instruments, nor even in the fact that there are areas which are not dealt with, but rather in the absence of an overall perspective;

- The EU is, nonetheless, unquestionably devoting considerable financial and human resources to the forestry sector, both internally and through cooperation measures;

- However, these resources are being used without clear guidelines or coordination and therefore without any possibility of carrying out a real assessment;

- A gap is developing between, on the one hand, the proactive position taken by the EU at the international level, notably favouring a legally binding instrument for forests, and, on the other, its chronic inability to create a genuine internal project for the Union itself.

However, some of the many objections which, for decades, have been raised against any idea of structuring of action at the European level in the forestry sector are becoming outdated.

Page 28: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 24

- It is clearly out of the question that a price support policy along the lines of the CAP could be extended to forestry products;

- The development of contractual methods in the public sphere offers a way of managing the wide variety of situations and national priorities and basing EU action on a common 'set of tools';

- Use of contracts would make it possible to overcome problems relating to subsidiarity, including at sub-national levels where forestry policy does not fall within the competence of States;

- Member States whose economies are heavily dependent on processing of wood, and which to date have sought to maintain complete sovereignty in this sector, ought to have been reassured by their experience of European integration;

- The growing demands made of forests from a social and environmental point of view unquestionably call for targeted public action to be taken in order to avoid placing too heavy a burden on forest management, with the risk of increasingly demotivating owners;

- Finally, the challenges faced by the forestry sector, and more generally by society as a whole and by politicians, have become global in scale, and include sustainable management of resources and energy, climate change, health protection, etc, and they can only be addressed effectively within a supranational framework.

In this context, in the light of the fact that Parliament happens to be re-addressing forestry issues just as a major debate is under way into the role and place of European institutions, the following fundamental questions should be asked:

What do Europeans expect from their forests and what they wish for them?

What is the most appropriate financing and/or 'remuneration' mechanism for realising these various aspirations, from the point of view of effectiveness and fairness: lifting of legal and regulatory obstacles, financial support, fiscal benefits, taxation, regulations, etc?

Finally, what is the most suitable level at which to address the problems faced today by the forestry sector: local, regional, national, European or international?

It is therefore at the policy level that the real challenges are to be found today and the real choices have to be made.

The main weaknesses, in the area of 'governance', are addressed by the first set of proposals, which cover all aspects of this concept: the need for a strategic approach, the need to clarify the legal basis, the introduction of management and monitoring/control tools, the involvement of stakeholders, and the introduction of a risk and crisis management tool. The second set of proposals is aimed at bringing action by the Community in the forestry sector closer to the citizen, through symbolically important measures demonstrating its commitment to emerging areas of importance:

Page 29: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 25

new technologies: research/development in relation to non-oil-derived products; climate change: carbon sequestration; energy-related challenges: wood as a source of energy and biofuels; rational consumption: promoting uses of certified wood.

In all, ten proposals have been formulated, with the aim of moving towards a 'Europe of forests' based on a genuine forestry policy, providing European citizens with a concrete illustration of what is still a very abstract concept, that of ' sustainable development', at the point where the Lisbon objectives relating to economic competitiveness and the Gothenburg objectives relating to the safeguarding of natural resources meet. These ten proposals are set out in the following two pages in the order in which they logically appear in the body of the report. Although different in nature, they are all equally important and may essentially be implemented independently of each other.

Page 30: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 26

TEN PROPOSALS FOR CREATING A GENUINE EUROPE OF FORESTS

Proposal 1: a common vision Base the European forestry strategy on an approach formulated in partnership with all stakeholders,centred around the objective of ensuring the sustainable development of forests and the forestry sectorso as to enable them to contribute fully, through the multiplicity of goods and services which theyprovide in the economic, environmental, social and cultural fields, to the quality of life of Europeancitizens.

Proposal 2: a European forestry forum Conduct within the EU, centred around the objective set out in proposal 1, debates and informationcampaigns in order to enable European citizens to appreciate the multifunctional role which forestsperform and the many ways in which they contribute to quality of life, the economy, employment andsustainable development.

Proposal 3: clarify the legal basis Have an objective expert opinion drawn up on the legal basis for action in the forestry sector,consistent with the Lisbon and Gothenburg strategies.

Proposal 4: formalise national forest programmes Incorporate NFPs within a single framework recognised at European and international level in order toimprove coordination between national forestry policies and European action. Formalise this singleframework and include assessment criteria.

Proposal 5 : sustainable forest development contracts between the EU and Member States or the EU and regions or autonomous regions

On the basis of national forest programmes, conclude sustainable forest development contractsbetween the EU and Member States (or regions/autonomous regions), setting out the respective actionto be taken by them, observing the subsidiarity principle. These contracts would incorporate allEuropean technical and financial input, irrespective of origin.

Proposal 6: a Community action plan and official coordinating structure Assign to the Commission the task of coordinating the forestry action strategy, through five-yearaction plans incorporating all of the main elements. Set up within the Commission a structurespecifically responsible for forestry issues. Establish within the Commission an advisory committeeresponsible for monitoring and evaluating sustainable forest development contracts.

Proposal 7: optimum international presence 7.1. A strengthened 'international arrangement on forests' Implement the Council's conclusions of 26 April 2005, affirming that a legally binding instrument isthe best way of ensuring the sustainable management of forests from an ecological and socialperspective. Engage in diplomatic activity in the run up to the sixth session of the United NationsForum on Forests (UNFF) in February 2006. 7.2.Consistency between internal and external Community policy Assign to the ad hoc structure referred to in proposal 5 the task of ensuring that internal Communityaction is consistent with external positions relating to forests (cooperation, development, trade intropical wood). Formulate, in this context, a policy for the management of overseas tropical forests asa showcase and laboratory for sustainable forest management.

Page 31: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 27

Proposal 8: a risk and crisis management tool Include in the EU's action plan a tool for preventing risks and managing the serious crises (fire,storms) to which forests are exposed, which fully warrant resorting to solidarity and pooling ofcapabilities at a supranational level.

Proposal 10: four immediate, joint and symbolically important measures 10.1. Establish a technology platform for forests, wood and paper, operating as a network, in order tobring together the necessary resources to place wood and non wood forest products at the forefront ofthe natural resources of the future: wood based materials sector (composites), wood fibre sector(cellulose uses) and molecular uses of wood (bio refinery). 10.2. Ensure that the forestry sector plays as full a part as possible in the fight against climate change.Promote, in this connection, access by the forestry sector to market mechanisms. Develop a pilotEuropean approach in this area. 10.3. Fully integrate biomass, and in particular wood biomass, into policies for developing renewableenergy sources (cogeneration, biofuels). Reduce the VAT rate for wood heating. 10.4. Launch an information campaign at the European level to promote wood and its uses, in all itsforms, highlighting its intrinsic qualities, its symbolic importance and the employment in oftenvulnerable rural areas which it provides. Promote the use of wood as a primary co-material in publiccalls for tenders.

Proposal 9: a European monitoring centre for forests Establish a European forest resource monitoring centre, in order to monitor in both quantitative andqualitative terms the condition of forests and their long term development, with regard to alleconomic, ecological and social aspects. Regularly communicate the data collected.

Page 32: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 28

FORESTRY DATA FOR THE EUROPEAN UNION OF 25

An extensive and growing forest area

148 m ha, or 37% of undeveloped land

6th biggest forest area in the world

expanding by 450 000 ha a year

Wide ecological diversity

- temperate forests 48%

- boreal forest 28%

- subtropical forests 18%

- tropical forests 6%

30% of 'Natura 2000' areas are forest

50% of European forests certified Source: Eurostat

A long tradition of sustainable management

35% of EU forests publicly-owned

85% of EU forests managed

the EU provides 40% of public development aid for sustainable forest management

An important forest-wood-paper sector within the EU

4.3% of jobs in the primary sector and 3.7% of jobs in the secondary sector

2.2% of European GDP

A dominant position on the world market

20 to 25% of world production and consumption depending on products

Rough timber : 2nd biggest producer and 2nd biggest consumer

Sawnwood and panels : world’s biggest producer and 2nd biggest consumer

Woodpulp : world’s 2nd biggest producer and 2nd biggest consumer

Paper and paperboard : world’s biggest producer and 2nd biggest consumer

EU-25’s position on world market

0 200 400 600 800

1000 1200 1400 1600 1800

Rough timber Sawnwood Panels WoodpulpProduction Consumption

World

of which EU-25

in m m3 or m t (woodpulp)

Page 33: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 29

Resumen

Ahora que la Unión Europea de los 25 se convierte en un actor fundamental en la escena forestal internacional, en términos económicos, medioambientales y sociales, tiene que dotarse de los medios necesarios para una verdadera gobernanza forestal. El Parlamento Europeo ya había pedido en 1997 a la Comisión que propusiese una base legislativa para una estrategia forestal, haciendo uso por primera vez del poder de iniciativa que le acababa de conferir el artículo 138B del Tratado de Maastricht. Planteó la necesidad de disponer de un nuevo análisis con ocasión del «Informe de evaluación» [COM (2005) 84 final] de la Comisión y a la luz de la última ampliación y de la evolución del contexto internacional. El presente trabajo se ha realizado sobre una base fundamentalmente documental, a partir de las contribuciones recibidas con ocasión del trabajo de consulta realizado en 2004 y publicado por la Comisión en una comunicación de marzo de 2005, completada por una nueva encuesta lanzada en la red internet. Incorpora también los comentarios de un comité de expertos, así como los trabajos del subgrupo Bosque del intergrupo Desarrollo Sostenible del Parlamento Europeo reunido el 8 de junio de 2005. Hechos:

- La resolución del Consejo de 1998 [1999 C 56/01 de 15.12.1998] que respondía a la iniciativa del Parlamento Europeo recoge la mayor parte de las herramientas preexistentes en un campo limitado —el de la gestión forestal sostenible— sin ocuparse del problema de la base jurídica;

- La evaluación realizada por la Comisión dentro de este marco tiene lógicamente un alcance limitado. La dificultad no reside en las insuficiencias de detalle, en los objetivos y/o en los medios aplicados en concepto de uno cualquiera de los instrumentos existentes, ni siquiera en la existencia de sectores que no han sido tratados, sino en la ausencia de perspectiva global;

- Es incuestionable no obstante que la UE consagra medios financieros y humanos importantes al sector forestal, tanto internamente como en la cooperación;

- Sin embargo, estos medios se aplican sin una línea directriz clara ni coordinación, y por lo tanto sin posibilidad de proceder a una verdadera evaluación;

- Se esta creando un foso entre las posiciones voluntaristas de la UE en el ámbito internacional, especialmente cuando defiende la adopción de un instrumento que obligue jurídicamente con respecto al bosque, y su incapacidad crónica para poner en marcha un auténtico proyecto en el orden interno.

Sin embargo, algunas de las oposiciones múltiples que, con el paso de los años, han obstaculizado todo intento de estructuración de la acción de la Unión Europea en materia forestal, ahora ya son anacrónicas.

Page 34: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 30

- Sin duda, es impensable extender a los productos forestales una política de apoyo de los precios de tipo PAC;

- El desarrollo de los métodos de contractualización en la esfera pública ofrece una técnica para gestionar la diversidad de situaciones y de prioridades nacionales y para organizar la intervención de la UE a partir de una «caja de herramientas» común;

- Recurrir al contrato podría permitir superar los problemas de subsidiariedad, incluso para niveles infranacionales cuando la política forestal no es competencia de los Estados;

- Su experiencia en la integración europea ha dado seguridad a los Estados miembros cuya economía está muy vinculada a la transformación del bosque y que hasta ahora han querido conservar su soberanía completa sobre el sector;

- El aumento de la demanda social y medioambiental respecto al bosque exige indiscutiblemente una intervención pública razonada para evitar que la gestión forestal resulte excesivamente gravosa, lo que podría acarrear una desmotivación creciente de los propietarios;

- Finalmente, los retos con los que el sector forestal, pero también la sociedad y los políticos en general, se enfrentan ya tienen un ámbito planetario: gestión sostenible de los recursos y de la energía, cambio climático, seguridad sanitaria... y sólo podemos hacerles frente con eficacia dentro de un marco supranacional.

Dentro de este contexto, la coincidencia cronológica que lleva al Parlamento Europeo a abordar de nuevo las cuestiones forestales, en pleno periodo de cuestionamiento sobre el papel y el cometido de las instituciones europeas, nos lleva a plantearnos las preguntas fundamentales siguientes:

¿Qué esperan los europeos de su bosque y qué desean para él?

¿Cuál es el mecanismo de financiación y/o de «remuneración» más adecuado para estas diferentes ambiciones, en términos de eficacia y de equidad: supresión de obstáculos jurídicos y reglamentarios, subvenciones, ventajas fiscales, impuestos, normativa...?

Finalmente, ¿cuál es el nivel más adecuado para abordar los problemas con los que se enfrenta actualmente el mundo forestal: local, regional, nacional, europeo o internacional?

Así pues, los auténticos retos son políticos y a este nivel deben tomarse las auténticas decisiones. El problema principal corresponde a la «gobernanza» y sobre este punto se concentra una primera tanda de propuestas. Abarcan todo el campo del concepto: necesidad de formulación estratégica, necesidad de clarificar la base jurídica, creación de herramientas de gestión y seguimiento/control, asociación de las partes implicadas, creación de una herramienta de gestión de los riesgos y las crisis.

Page 35: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 31

La segunda tanda de propuestas trata de acercar la acción comunitaria en el sector forestal al ciudadano, a través de acciones simbólicas que marquen su compromiso respecto a cuestiones emergentes: las nuevas tecnologías: investigación / desarrollo sobre los productos no derivados del

petróleo; el cambio climático: captación del carbono; los retos energéticos: bosque-energía y biocarburantes; consumo inteligente: promoción de los usos de la madera certificada.

En total, formulamos diez propuestas para avanzar por el camino de una Europa forestal «política» en la que los europeos puedan encontrar una ilustración concreta del concepto, que sigue siendo muy abstracto, de «desarrollo sostenible», en la encrucijada de los objetivos de Lisboa en términos de competitividad económica, y de Gotemburgo sobre la preservación de los recursos naturales. Estas diez propuestas figuran en las dos páginas siguientes en el orden lógico de su aparición en el cuerpo del informe. Son de naturaleza diferente, pero todas tienen la misma importancia y pueden en lo esencial aplicarse de forma independiente unas de otras

Page 36: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 32

DIEZ PROPUESTAS PARA UNA VERDADERA EUROPA DE LOS BOSQUES

Propuesta 1: Una visión común Basar la estrategia forestal europea en una definición formulada de acuerdo con todos los actoresimplicados, alrededor del objetivo de «garantizar el desarrollo sostenible del bosque y del sectorforestal, para que contribuyan plenamente a la calidad de vida de los ciudadanos europeos a través delconjunto de bienes y servicios que procuran en el ámbito económico, medioambiental, social ycultural».

Propuesta 2: Un Foro forestal europeo Organizar en el seno de la Unión, alrededor del objetivo de la propuesta 1, debates y campañas deinformación para que los ciudadanos europeos puedan tomar conciencia de las aportacionesmultifuncionales del bosque a la calidad de vida, la economía, el empleo y el desarrollo sostenible.

Propuesta 3: Clarificar la base jurídica Proceder a un valoración objetiva de la base jurídica para las acciones forestales, en la línea de lasestrategias de Lisboa y de Gotemburgo.

Propuesta 4: Formalizar los programas forestales nacionales Inscribir los PFN en un marco único y reconocido en el ámbito europeo e internacional, con el fin dearticular mejor las políticas forestales nacionales y las intervenciones europeas. Formalizar este marcoúnico y dotarlo de criterios de evaluación.

Propuesta 5: Contratos de desarrollo forestal sostenible UE-Estados o UE-Regiones / Autonomías

Sobre la base de los programas forestales nacionales, celebrar contratos de desarrollo sostenibleforestal entre la UE y los Estados miembros (o las regiones / autonomías), para organizar sus intervenciones respectivas, dentro del respeto del principio de subsidiariedad. Estos contratos podríanincluir todos los dispositivos técnicos y financieros europeos aplicables, independientemente de suorigen.

Propuesta 6: Un plan de acción y una estructura oficial de coordinación comunitarios Encargar a la Comisión la coordinación de la estrategia de las acciones forestales, a través de planesde acción quinquenales que incorporen todos los ejes implicados. Identificar en el seno de la Comisiónuna estructura específicamente responsable de las cuestiones forestales. Dotar a la Comisión de uncomité consultivo encargado del seguimiento y la evaluación de los contratos de desarrollo forestalsostenible.

Propuesta 7: Optimizar la presencia internacional 7.1. Reforzar un «acuerdo internacional sobre los bosques» Aplicar las conclusiones del Consejo de 26 de abril de 2005, que afirman que un instrumento queobligue jurídicamente constituye el mejor medio para garantizar la gestión sostenible de los bosques,en sus dimensiones ecológicas y sociales. Invertir en actividad diplomática, con vistas a la sexta sesióndel Foro de las Naciones Unidas sobre Bosques (UNFF), en febrero de 2006. 7.2. Coherencia entre las acciones interiores y exteriores a la Unión Encargar a la estructura ad hoc mencionada en la propuesta 5 de que controle la coherencia de lasacciones comunitarias internas con las propuestas externas relativas al bosque (cooperación,desarrollo, comercio de maderas tropicales). Definir dentro de este marco una política de gestión delos bosques tropicales de ultramar como elemento de escaparate y de experimentación del la gestión

Page 37: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 33

Propuesta 8: Una herramienta de gestión de los riesgos y las crisis Introducir en el plan de acción de la Unión Europea una herramienta de prevención de los riesgos y degestión de las crisis graves (incendios, tormentas) a las que se encuentra expuesto el bosque, quejustifiquen plenamente una llamada a la solidaridad y una puesta en común de recursossupranacionales.

Propuesta 10: Cuatro acciones inmediatas, aglutinantes y simbólicas 10.1. Crear una plataforma tecnológica bosque madera papel que funcione en red, para dotarse demedios de colocar la madera y los productos forestales no leñosos en primera fila de los recursosnaturales del futuro: sector madera-materiales (materiales compuestos), sector madera-fibra(utilizaciones de la celulosa) y madera-molécula (biorrefinería). 10.2. Optimizar la contribución del sector forestal en la lucha contra el cambio climático. Favorecerdentro de este marco el acceso del sector forestal a los mecanismos de mercado. Desarrollar unenfoque europeo piloto en la materia. 10.3. Incorporar plenamente la biomasa, especialmente la leñosa, en las políticas de desarrollo de lasenergías renovables (cogeneración, biocarburantes). Reducir el tipo de IVA sobre la distribución decalor procedente de la madera. 10.4. Emprender una campaña de comunicación de ámbito europeo para la promoción de la madera yde sus usos en todas sus formas, por sus cualidades intrínsecas, su valor simbólico y la actividad enmedio rural, a menudo frágil, que procura. Favorecer el uso de la madera, como primer material, en laslicitaciones públicas.

Propuesta 9: Observatorio europeo del bosque Crear un observatorio del patrimonio forestal europeo, para hacer un seguimiento cuantitativo ycualitativo del estado del bosque y su evolución en el tiempo, en todas sus dimensiones económicas,ecológicas y sociales. Informar regularmente sobre los datos recogidos.

Page 38: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 34

FICHA DE IDENTIDAD FORESTAL DE LA UNIÓN EUROPEA DE 25

Un bosque extenso y en crecimiento Parte forestal de la superficie (% bosque por km2)

148 Mha, es decir, 37% del terreno no construido

el 6° espacio forestal mundial

450 000 ha suplementarias al año

Una gran diversidad ecológica

- bosque templado 48%

- bosque boreal 28%

- bosque subtropical 18%

- bosque tropical 6%

30% de las zonas "Natura 2000" ubicadas en bosques

50% de los bosques europeos están certificados Fuente: Eurostat

Una larga tradición de gestión sostenible

35% de los bosques de la UE son públicos

85% de los bosques de la UE están acondicionados

la UE aporte el 40% de las ayudas públicas al desarrollo en materia de gestión forestal sostenible

Un sector bosque-madera-papel importante para la UE

4,3% de los puestos de trabajo del sector primario y 3,7% de los puestos de trabajo del sector secundario

2,2% del PIB europeo

Un lugar importante en el mercado mundial

20 a 25% de la producción y del consumo mundial según los productos

Troncos: 2º productor y 2º consumidor

Aserrados y tableros: 1er productor y 2º consumidor mundial

Pasta de papel: 2º productor y 2º consumidor mundial

Papeles y cartones: 1er productor y 2º consumidor mundial

Importancia de la UE de 25 en el mercado mundial

0 200 400 600 800

1000 1200 1400 1600 1800

Troncos Aserrados Tableros

Producción Consumo

Mundo UE de 25

en Mm3 o Mt (pasta de papel)

Pasta de papel

Page 39: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 35

Tiivistelmä

Samalla kun 25 jäsenvaltion Euroopan unionista kasvaa kansainvälisesti tärkeä metsätalousalan toimija taloudellisesta, ympäristöllisestä ja sosiaalisesta näkökulmasta, siltä puuttuvat yhä todelliset välineet metsien hallinnointiin. Euroopan parlamentti käytti vuonna 1997 ensimmäisen kerran sille Maastrichtin sopimuksen 138 b artiklassa myönnettyä aloiteoikeutta, kun se pyysi komissiota ehdottamaan oikeusperustaa metsästrategialle. Parlamentti halusi komission arviointikertomuksen (KOM(2005) 84 lopullinen) yhteydessä uuden arvioinnin, jossa otetaan huomioon myös viimeisin laajentuminen ja kansainvälisessä tilanteessa tapahtunut kehitys. Tämä tutkimus pohjautuu pääasiallisesti asiakirja-aineistoon, joka koostuu vuonna 2004 järjestetyn laajan kuulemisen yhteydessä saaduista kannanotoista, jotka komissio julkaisi maaliskuussa 2005 antamassaan tiedonannossa, ja jota täydennettiin uudella Internetin kautta tehdyllä kyselyllä. Siihen on sisällytetty myös asiantuntijakomitean huomiot ja Euroopan parlamentin kestävää kehitystä käsittelevän työryhmän 8. kesäkuuta 2005 kokoontuneen metsiä käsittelevän alaryhmän näkemykset. On ilmennyt seuraavaa:

- Vuonna 1998 annetussa neuvoston päätöslauselmassa (1999 C 56/01, 15.12.1998), joka oli vastaus Euroopan parlamentin aloitteeseen, esitellään pääasiallisesti tietyllä alalla – kestävän metsänhoidon alalla – olemassa olevat välineet, mutta siinä ei käsitellä oikeusperustaa;

- Komission tällä alalla suorittama arviointi on siis väistämättä rajallinen. Ongelmana eivät ole yksityiskohtaisen tiedon riittämättömyys, tavoitteet ja/tai jonkin olemassa olevan säädöksen nojalla käyttöön otetut välineet, eivätkä edes käsittelemättömät alat, vaan kokonaisvaltaisen näkemyksen puuttuminen;

- EU käyttää kiistattomasti merkittävän määrän taloudellisia ja henkilöstöresursseja metsäsektoriin niin sisäisesti kuin yhteistyön puitteissa;

- Välineiden käytössä ei kuitenkin ole mitään selkeää linjaa eikä koordinointia, ja mitään todellista arviointia on siis mahdotonta tehdä;

- EU:n kansainvälisellä tasolla esittämät voimakkaat kannanotot, etenkin sitovan oikeudellisen välineen vahvistamiseksi metsäalalla, ovat ristiriidassa sen kanssa, ettei se kykene laatimaan todellista suunnitelmaa itselleen;

Jotkin niistä lukuisista vastaväitteistä, jotka ovat vuosikymmenten ajan estäneet Euroopan unionin toiminnan jäsentämisen metsäalalla, alkavat nyt kuitenkin vanhentua.

Page 40: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 36

- Metsätuotteisiin on selvästi mahdotonta soveltaa YMP:n kaltaista tukipolitiikkaa;

- Sopimusperusteisten menetelmien kehittäminen julkisella alalla tarjoaa keinon hallita monenlaisia tilanteita ja kansallisia prioriteetteja sekä järjestää EU:n tukitoimia yhteisen ”työkalulaatikon” pohjalta;

- Sopimuksen tekemisellä voitaisiin ohittaa toissijaisuusongelmat myös valtioiden sisäisellä tasolla silloin, kun metsäpolitiikka ei kuulu valtioiden toimivaltaan;

- Euroopan yhdentymisestä saatujen kokemusten pitäisi rauhoittaa jäsenvaltioita, joiden talous on voimakkaasti sidoksissa puunjalostukseen ja jotka ovat tähän saakka halunneet säilyttää itsemääräämisoikeutensa tällä alalla;

- Metsiä koskevien yhteiskunnallisten ja ympäristöllisten tarpeiden lisääntyminen vaatii väistämättä järkevää julkista väliintuloa, jotta metsänhoitoa ei kuormitettaisi liikaa siten, että metsänomistajien motivaatio vähenee;

- Metsäsektorin, mutta yleisesti myös yhteiskunnan ja poliitikkojen haasteet ovat nykyään maailmanlaajuisia: voimavarojen ja energian kestävä hoito, ilmastonmuutos, terveysturva jne., eikä niihin voida vastata tehokkaasti kuin ylikansallisella tasolla;

Se, että Euroopan parlamentti sattuu käsittelemään jälleen kerran metsäalan kysymyksiä samaan aikaan, kun eurooppalaisten toimielinten rooli ja asema ovat kyseenalaistettuina, saa ajatuksen kääntymään seuraaviin perusluonteisiin kysymyksiin:

Mitä eurooppalaiset odottavat metsiltään, ja mitä he haluavat niille?

Mikä on sopivin rahoitus- ja/tai korvausmekanismi tehokkuuden ja tasapuolisuuden kannalta: oikeudellisten ja sääntelyllisten esteiden poistaminen, tuet, veroedut, sääntely…?

Mikä on oikea taso, jolla metsäalan nykyisiä ongelmia pitäisi käsitellä: paikallinen, alueellinen, kansallinen, eurooppalainen vain kansainvälinen taso?

Todelliset haasteet on siis kohdattava ja valinnat on tehtävä nykyään poliittisella tasolla. Tärkein puute liittyy ”hallintoon”, johon kohdistuu ehdotusten ensimmäinen osa. Ehdotukset kattavat koko tämän käsitteen kentän: on laadittava strategia, on selkeytettävä oikeusperusta, on otettava käyttöön hallinta- ja seuranta-/valvontavälineitä, on lisättävä sidosryhmien osallisuutta ja on otettava käyttöön riskin- ja kriisinhallintaväline. Ehdotusten toisen osan tavoitteena on saattaa yhteisön toiminta metsäsektorilla lähemmäs kansalaisia symbolisilla toimilla, jotka tuovat esiin yhteisön sitoutumisen kehittyvillä aihealueilla:

uudet tekniikat: muita kuin öljystä johdettuja tuotteita koskeva tutkimus- ja kehitystyö;

ilmastonmuutos: hiilidioksidin sitominen;

energia-alan haasteet: puuenergia ja biopolttoaineet;

Page 41: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 37

järkevä kulutus: sertifioidun puun käytön edistäminen.

Tutkimuksessa esitetään yhteensä kymmenen ehdotusta, joilla pyritään kohti sellaista ”poliittista” eurooppalaista metsätaloutta, jossa eurooppalaiset näkisivät abstraktiksi jääneen ”kestävän kehityksen” konkreettisen ilmentymän, jossa yhdistyvät taloudellista kilpailukykyä koskevat Lissabonin tavoitteet ja luonnonvarojen säilyttämistä koskevat Göteborgin tavoitteet.

Nämä kymmenen ehdotusta esitetään seuraavilla sivuilla siinä järjestyksessä, jossa ne on esitetty kertomuksessa. Ehdotukset ovat luonteeltaan hyvin erilaisia, mutta ne ovat kaikki yhtä tärkeitä, ja ne voidaan pääosin toteuttaa toisistaan riippumatta.

Page 42: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 38

10 EHDOTUSTA TODELLISEN METSIEN EUROOPAN LUOMISEKSI

1 ehdotus: yhteinen visio Euroopan metsästrategian perustaksi tulisi ottaa kaikkien asianomaisten toimijoiden kanssa muotoiltumääritelmä siten, että tavoitteena on ”varmistaa metsien ja metsäalan kestävä kehitys, jotta heosallistuisivat täysipainoisesti Euroopan kansalaisten elämänlaadun parantamiseen niiden tuotteiden japalvelujen kautta, joita he tarjoavat talouden, ympäristön, yhteiskunnan ja kulttuurin alalla”.

2 ehdotus: eurooppalainen metsäalan foorumi EU:ssa tulisi järjestää keskustelua ja tiedotuskampanjoita 1. ehdotuksen tavoitteesta, jotta Euroopankansalaiset ymmärtäisivät ne lukuisat tavat, joilla metsät edistävät elämän laatua, taloutta, työllisyyttäja kestävää kehitystä.

3 ehdotus: oikeusperustan selventäminen Metsäalan toimien oikeusperusta tulisi selvittää objektiivisesti Lissabonin ja Göteborgin strategiathuomioon ottaen.

4 ehdotus: kansallisten metsäohjelmien muodollistaminen Kansalliset metsäohjelmat tulisi sisällyttää yhtenäiseen, eurooppalaisella ja kansainvälisellä tasollatunnustettuun kehykseen, jotta ne voitaisiin sovittaa nykyistä paremmin yhteen eurooppalaistentoimien kanssa. Tämä yhtenäinen kehys tulisi muodollistaa, ja sille tulisi vahvistaa arviointiperusteet.

5 ehdotus: metsien kestävää kehitystä koskevien sopimusten tekeminen EU:n ja valtioiden tai EU:n ja alueiden tai autonomisten alueiden välillä

Kansallisten metsäohjelmien pohjalta tulisi tehdä metsien kestävää kehitystä koskevia sopimuksiaEU:n ja jäsenvaltioiden (tai alueiden / autonomisten alueiden) välillä niiden toimien järjestämiseksitoissijaisuusperiaatetta noudattaen. Näihin sopimuksiin tulisi sisällyttää kaikki käytössä olevateurooppalaiset tekniset ja rahoitukselliset välineet niiden alkuperästä riippumatta.

6 ehdotus: yhteisön koordinoinnin toimintasuunnitelma ja virallinen rakenne Komissiolle tulisi antaa tehtäväksi koordinoida metsäalan toimien strategiaa sellaisten viisivuotistentoimintasuunnitelmien kautta, jotka kattavat kaikki asianomaiset alat. Komissioon tulisi luodametsäalan kysymyksistä vastaava erityinen rakenne. Komissioon tulisi perustaa neuvoa-antavakomitea, joka vastaa metsien kestävää kehitystä koskevien sopimusten seurannasta ja arvioinnista.

7 ehdotus: optimaalinen osallistuminen kansainvälisiin toimiin 7.1. ”Kansainvälisen metsäsopimuksen” lujittaminen Neuvoston 26. huhtikuuta 2005 tekemät päätelmät tulisi panna täytäntöön. Päätelmissä todetaan, ettäympäristön ja yhteiskunnan kannalta kestävä metsänhoito voidaan parhaiten saavuttaa oikeudellisestisitovan välineen avulla. Diplomaattiseen toimintaan on panostettava helmikuussa 2006 järjestettävänYhdistyneiden Kansakuntien metsäfoorumin (UNFF) kuudennen kokouksen valmistelun yhteydessä. 7.2. Yhteisön sisäisten ja ulkoisten toimien johdonmukaisuus Edellä 5. ehdotuksessa esitetyn tilapäisen rakenteen tehtäväksi tulisi antaa yhteisön metsäalaakoskevien sisäisten toimien ja ulkoisten kantojen välisen johdonmukaisuuden varmistaminen(yhteistyö, kehitysapu, trooppisen puutavaran myynti). Tässä yhteydessä tulisi määritellämerentakaisten alueiden trooppisten metsien hoitopolitiikka, joka toimisi kestävän metsänhoidonmallina ja koekappaleena.

Page 43: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 39

8 ehdotus: riskin- ja kriisinhallintaväline Euroopan unionin toimintasuunnitelmaan tulisi sisällyttää väline metsiä uhkaavien sekäyhteisvastuullisuutta ja ylikansallista toimintaa edellyttävien riskien ehkäisyyn ja vakavien kriisien(tulipalojen, myrskyjen) hallintaan.

10 ehdotus: neljä välitöntä, perustavaa ja symbolista toimea 10.1. EU:hun tulisi perustaa verkkopohjainen metsä-puu-paperi-ketjun tekninen ympäristö puun jamuiden metsätuotteiden kuin puutavaran asettamiseksi tulevaisuuden luonnonvarojen kärkeen: puu-materiaali-ketju (komposiitit), puu-kuitu-ketju (selluloosan käyttö) ja puu-molekyyli-ketju(biojalostamo). 10.2. Metsäsektorin osallistuminen ilmastonmuutoksen torjuntaan tulisi optimoida. Tässä yhteydessätulisi edistää metsäteollisuuden mahdollisuutta hyödyntää markkinamekanismeja. Tällä alalla tulisikehittää koeluonteinen eurooppalainen lähestymistapa. 10.3.Biomassa, etenkin puutavarapohjainen, tulisi sisällyttää uusiutuvien energialähteidenkehittämispolitiikkoihin (yhteistuotanto, biopolttoaineet). Puuperäisen lämmityksen jakelustaperittävän alv:n tasoa tulisi laskea. 10.4.Euroopan tasolla tulisi käynnistää viestintäkampanja, jolla lisättäisiin tietoisuutta puusta ja senkäyttötavoista, kaikista puun muodoista, sen hyvistä ominaisuuksista, sen symbolisesta arvosta ja sentyöllistävästä vaikutuksesta usein herkillä maaseutualueilla. Puun, tärkeimmän aineksen, käyttöä tulisisuosia julkisissa tarjouskilpailuissa.

9 ehdotus: Euroopan metsien seurantakeskus EU:hun tulisi perustaa Euroopan metsien seurantakeskus, joka seuraisi määrällisesti ja laadullisestimetsien tilaa ja kehitystä taloudelliselta, ympäristölliseltä ja yhteiskunnalliselta kannalta. Kerätyttiedot tulisi välittää säännöllisesti eteenpäin.

Page 44: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 40

METSÄTALOUDEN TIETOJA 25 JÄSENVALTION EU:STA

Laaja ja kasvava metsäalue Metsän osuus pinta-alasta (% metsää km2:llä)

148 milj. ha eli 37 % rakentamattomista maa-alueista

kuudenneksi laajin metsäalue maailmassa

450 000 lisähehtaaria vuosittain

Merkittävä ekologinen monimuotoisuus

- lauhkean vyöhykkeen metsä 48 %

- pohjoisen havumetsävyöhykkeen metsä 28 %

- subtrooppinen metsä 18 %

- trooppinen metsä 6 %

30 % Natura 2000 -alueista on metsää Lähde: Eurostat

50 % Euroopan metsistä on sertifioitu

Kestävän metsätalouden pitkät perinteet

35 % EU:n metsäalueista on julkisessa omistuksessa

85 % EU:n metsistä kuuluu metsänhoidon piiriin

EU antaa kestävän metsätalouden kehittämisen julkisesta avusta 40 %

Metsä-, puu- ja paperiala tärkeä EU:ssa

4,3 % alkutuotannon työpaikoista ja 3,7 % teollisuuden työpaikoista

2,2 % Euroopan BKT:sta

Hallitseva asema maailmanmarkkinoilla

20–25 % maailmanlaajuisesta tuotannosta ja kulutuksesta tuotteista riippuen

Raakapuu: toiseksi suurin tuottaja ja kuluttaja

Saha- ja lautatavara: suurin tuottaja ja toiseksi suurin kuluttaja maailmanlaajuisesti

Paperimassa: toiseksi suurin tuottaja ja kuluttaja maailmanlaajuisesti

Paperi ja kartonki: suurin tuottaja ja toiseksi suurin kuluttaja maailmanlaajuisesti

EU:n asema maailmanmarkkinoilla

0200400600800

10001200140016001800

Raakapuu Sahatavara Lautatavara Paperimassa

Tuotanto Kulutus

maailma

josta EU (25 valt.)

milj. m3/milj. t (paperimassaa)

Page 45: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 41

Synthèse Alors que l’Union européenne à 25 devient un acteur majeur de la scène forestière internationale, en termes d’enjeux économiques, environnementaux et sociaux, il lui reste encore à se donner les moyens d’une véritable gouvernance forestière. Le Parlement européen avait déjà appelé en 1997 la Commission à proposer une base législative pour une stratégie forestière, faisant ainsi usage pour la première fois du pouvoir d’initiative qui venait de lui être conféré par l’article 138B du Traité de Maastricht (1993). Le Parlement a aussi souhaité disposer d’une nouvelle analyse, à l’occasion du «Rapport d’évaluation» [COM (2005) 84 final et SEC (2005) 333, du 10/03/2005] de la Commission et ce, notamment à la lumière du dernier élargissement et de l’évolution du contexte international en relation avec le secteur forestier. Le présent travail a été conduit sur une base essentiellement documentaire, adossée aux contributions diffusées à l’occasion du travail de consultation mené en 2004 et publié dans une communication en mars 2005 par la Commission, complétée par une nouvelle enquête lancée sur le réseau internet. Il intègre également les commentaires d’un comité d’experts, ainsi que les échanges des points de vue du sous-groupe Forêt de l’intergroupe Développement durable du Parlement européen réuni à plusieurs reprises et notamment le 8 juin 2005 à Strasbourg. Il apparaît que:

- La Résolution du Conseil de décembre 1998 [1999 C 56/01, du 15.12.1998, JOCE n° C56/1999, p.1], qui a répondu à l’initiative du Parlement européen, recense pour l’essentiel des outils préexistants sur un champ restreint – celui de la gestion forestière durable – sans traiter la question de la base juridique;

- L’évaluation réalisée par la Commission dans ce cadre est donc fort logiquement de portée

limitée. La difficulté réside non pas dans les insuffisances de détail, dans les objectifs et/ou les moyens mis en place au titre de l’un ou de l’autre des instruments existants, ni même dans l’existence de plages non traitées, mais dans l’absence de mise en perspective globale;

- L’UE consacre néanmoins incontestablement des moyens financiers et humains importants

au secteur forestier, tant en interne qu’en coopération; - Mais ces moyens sont mis en œuvre sans ligne directrice claire ni coordination et donc sans

possibilité de procéder à une véritable évaluation; - Un hiatus se creuse entre les prises de position volontaristes de l’UE au plan international,

notamment en faveur d’un instrument juridiquement contraignant sur les forêts et son incapacité chronique à parvenir à établir un véritable projet pour elle-même;

Pourtant, certaines des oppositions multiples qui, au fil des décennies, ont toujours fait obstacle à toute velléité de structuration de l’action de l’Union européenne en matière forestière, deviennent aujourd’hui anachroniques:

Page 46: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 42

- Il est à l’évidence hors de question d’étendre aux produits forestiers une politique de soutien aux cours de type PAC;

- Le développement des méthodes de contractualisation dans la sphère publique offre une

technique pour gérer la diversité des situations et des priorités nationales et organiser l’intervention de l’UE à partir d’une «boîte à outils» commune;

- Recourir au contrat pourrait ainsi permettre de dépasser les problèmes de subsidiarité, y

compris avec les niveaux infranationaux lorsque la politique forestière n’est pas de la compétence des États membres;

- Leur expérience de l’intégration européenne devrait avoir rassuré les États membres dont

l’économie est très largement liée à la transformation du bois et qui ont jusqu’ici souhaité conserver leur entière souveraineté sur le secteur en question;

- L’accroissement de la demande sociale et environnementale à l’égard des forêts appelle

indiscutablement une intervention publique raisonnée pour éviter de grever trop lourdement la gestion forestière au risque d’entraîner une démotivation croissante des propriétaires;

- Enfin, les défis auxquels le secteur forestier, mais aussi plus généralement, société et

hommes politiques, se trouvent confrontés sont devenus planétaires: gestion durable des ressources et de l’énergie, changement climatique, sécurité sanitaire… et ne peuvent être relevés avec efficacité que dans un cadre supranational.

Dans ce contexte, la coïncidence chronologique qui conduit le Parlement européen à aborder une nouvelle fois les questions forestières, en pleine période d’interrogation sur le rôle et la place des institutions européennes, renvoie aux questions fondamentales suivantes:

Qu’attendent les européens de leur forêt et que souhaitent-ils pour elle?

Quel est le mécanisme de financement et/ou de «rémunération» le plus approprié de ces différentes ambitions, en termes d’efficacité et d’équité: levée d’obstacles juridiques et réglementaires, subventions, avantages fiscaux, taxation, réglementation…?

Enfin, quel est le niveau le plus adapté pour aborder les problématiques qui s’adressent aujourd’hui au monde forestier: local, régional, national, européen ou international?

C’est donc bien au niveau politique que se situent aujourd’hui les véritables enjeux et que doivent s’effectuer les véritables choix. La défaillance majeure relevant de la «gouvernance», c’est sur ce point qu’un premier volet des propositions est ciblé. Elles couvrent tout le champ du concept: besoin d’une formulation stratégique, nécessité de clarifier la base juridique, mise en place des outils de management et de suivi/contrôle, association des parties prenantes, mise en place d’un outil de gestion des risques et des crises.

Page 47: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 43

Le second volet des propositions vise à rapprocher l’action communautaire dans le secteur forestier du citoyen, à travers des "actions symboliques" qui marquent son engagement sur des thématiques émergentes: les nouvelles technologies: recherche/développement sur les produits non dérivés du pétrole; le changement climatique: séquestration de carbone; les enjeux énergétiques: bois-énergie et biocarburants; la consommation raisonnée: promotion des usages du bois certifié.

Au total, ce sont dix propositions qui sont formulées, pour progresser sur la voie d’une Europe forestière «politique» dans laquelle les européens pourraient trouver une illustration concrète du concept resté encore très abstrait de «développement durable», au carrefour des objectifs de Lisbonne en termes de compétitivité économique et de Göteborg sur la préservation des ressources naturelles. Ces dix propositions sont reprises dans les pages suivantes dans l’ordre logique de leur apparition dans le corps du rapport. De natures différentes, elles sont toutes d’importance égale et peuvent pour l’essentiel être mises en œuvre indépendamment les unes des autres.

Page 48: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 44

DIX PROPOSITIONS POUR UNE VÉRITABLE EUROPE DES FORỀTS

Proposition 1: une Vision commune Fonder la stratégie forestière européenne sur une définition formulée en partenariat avec tous lesacteurs concernés, autour de l’objectif d’ «assurer le développement durable de la forêt et du secteurforestier, pour qu’ils contribuent pleinement à la qualité de vie des citoyens européens à traversl’ensemble des biens et services qu’ils procurent dans les domaines économique, environnemental,social et culture ».

Proposition 2: un Forum forestier européen Organiser au sein de l’Union, autour de l’objectif de la proposition 1, des débats et campagnesd’information pour permettre aux citoyens européens de prendre la mesure des apportsmultifonctionnels de la forêt à la qualité de la vie, l’économie, l’emploi et au développement durable.

Proposition 3: clarifier la base juridique Procéder à une expertise objective de la base juridique pour les actions forestières, dans la ligne desstratégies de Lisbonne et de Göteborg.

Proposition 4: formaliser les Programmes forestiers nationaux Inscrire les PFN dans un cadre unique et reconnu au niveau européen et international afin de mieuxarticuler les politiques forestières nationales et les interventions européennes. Formaliser ce cadreunique et l’assortir de critères d’évaluation.

Proposition 5: des contrats de développement durable forestier UE-États ou UE-Régions ou UE-Autonomies

Sur la base des programmes forestiers nationaux, conclure des contrats de développement durableforestier entre l’UE et les États (ou les Régions/Autonomies) membres, pour organiser leursinterventions respectives, dans le respect du principe de subsidiarité. Ces contrats intégreraientl’ensemble des dispositifs techniques et financiers européens mis à contribution, quelle que soit leurorigine

Proposition 6: un plan d’action et une structure officielle de coordination communautaires Confier à la Commission le mandat de coordonner la stratégie des actions forestières, à travers desplans d’action quinquennaux intégrant l’ensemble des axes concernés. Identifier au sein de laCommission une structure spécifiquement chargée des questions forestières. Placer auprès de laCommission un comité consultatif chargé du suivi et de l’évaluation des contrats de développementdurable forestier.

Proposition 7: une présence internationale optimisée 7.1. Un «arrangement international sur les forêts» renforcé Mettre en œuvre des conclusions du Conseil du 26 Avril 2005, affirmant qu’un instrumentjuridiquement contraignant constitue le meilleur moyen pour assurer la gestion durable des forêts dansses dimensions écologiques et sociales. Investir dans l’activité diplomatique en vue de la sixièmesession du Forum des Nations Unies sur les Forêts (FNUF), en février 2006. 7.2. Cohérence entre l’intra et l’extra-communautaire Mandater la structure ad-hoc visée à la proposition 5 pour assurer la cohérence des actionscommunautaires internes avec les positions externes concernant la forêt (coopération, développement,commerce de bois tropicaux). Définir dans ce cadre une politique de gestion des forêts tropicalesoutre-mer comme élément de vitrine et d’expérimentation de la gestion forestière durable.

Page 49: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 45

Proposition 9: un observatoire européen des forêts Créer un observatoire du patrimoine forestier européen, pour suivre quantitativement etqualitativement l’état des forêts et leur évolution dans la durée et dans toutes leurs dimensionséconomique, écologique et sociale. Communiquer régulièrement sur les données recueillies.

Proposition 8: un outil de gestion des risques et des crises Introduire dans le plan d’action de l’Union européenne un outil de prévention des risques et de gestiondes crises graves (incendies, tempêtes) auxquelles la forêt se trouve exposée, qui justifient pleinementun appel à la solidarité et à une mutualisation supra-nationales.

Proposition 10: quatre actions immédiates, fédératrices et symboliques 10.1. Créer une plate-forme technologique forêt bois papier fonctionnant en réseau, pour se donner lesmoyens de placer le bois et les produits forestiers non ligneux au premier rang des ressourcesnaturelles du futur : filière bois matériau (composites), filière bois-fibre (utilisations de la cellulose) etbois-molécule (bio raffinerie). 10.2. Optimiser la contribution du secteur forestier à la lutte contre le changement climatique.Favoriser dans ce cadre l’accès de la foresterie aux mécanismes de marché. Développer une approcheeuropéenne pilote en la matière. 10.3. Intégrer pleinement la biomasse, en particulier ligneuse dans les politiques de développementdes énergies renouvelables (cogénération, biocarburants). Abaisser le taux de TVA sur la distributionde chaleur ex-bois. 10.4. Engager une campagne de communication au niveau européen pour la promotion du bois et deses usages et sous toutes ses formes, pour ses qualités intrinsèques, sa valeur symbolique et l’activitéen milieu rural souvent fragile que sa mobilisation procure. Favoriser l’emploi du bois, premier co-matériau, dans les appels d’offre publics.

Page 50: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 46

FICHE D’IDENTITÉ FORESTIÈRE DE L’UNION EUROPÉENNE À 25

Une forêt étendue et en croissance Part forestière de la superficie (% forêt par km2)

148 Mha, soit 37% des terres non bâties

le 6ème espace forestier mondial

450 000 ha supplémentaires chaque année

Une grande diversité écologique

- forêt tempérée 48%

- forêt boréale 28%

- forêt subtropicale 18%

- forêt tropicale 6%

30% des zones "Natura 2000" localisées en forêt

50% des forêts européennes sont certifiées Source: Eurostat

Une longue tradition de gestion durable

35% des forêts de l’UE sont publiques

85% des forêts de l’UE sont aménagées

l’UE apporte 40% de l’aide publique au développement en matière de gestion forestière durable

Une filière forêt-bois-papier importante au sein de l’UE

4,3% des emplois du secteur primaire et 3,7% des emplois du secteur secondaire

2,2% du PIB européen

Une place prépondérante sur le marché mondial

20 à 25% de la production et de la consommation mondiale selon les produits

Grumes: 2ème producteur et 2ème consommateur

Sciages et panneaux: 1er producteur et 2ème consommateur mondial

Pâte à papier: 2ème producteur et 2ème consommateur mondial

Papiers et cartons: 1er producteur et 2ème consommateur mondial

Poids de l'UE à 25 sur le marché mondial

0200400600800

10001200140016001800

Grumes Sciages Panneaux Pâte àpapierProduction Consommation

Monde

dont UE à 25

en Mm3 ou Mt (pate à papier)

Page 51: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 47

Sintesi Nel momento in cui l’Unione europea a 25 sta diventando uno dei principali attori del settore forestale internazionale, per quanto concerne gli aspetti economici, ambientali e sociali essa deve ancora dotarsi degli strumenti necessari per attuare una vera e propria governance in ambito forestale. Già nel 1997, il Parlamento europeo aveva invitato la Commissione a proporre una base giuridica per una strategia forestale, ricorrendo così, per la prima volta, al diritto d’iniziativa appena attribuitogli ai sensi dell’articolo 138B del trattato di Maastricht (1993). Il Parlamento ha inoltre richiesto un’ulteriore analisi, in occasione della «Relazione di valutazione» [COM(2005) 84 def. e SEC(2005) 333, del 10/3/2005] della Commissione, in particolare alla luce dell’ultimo allargamento e del contesto internazionale, in relazione al settore forestale. Il presente lavoro è stato eseguito su base essenzialmente documentale, appoggiandosi ai contributi presentati in occasione dell’attività di consultazione effettuata nel 2004 e pubblicata nel marzo 2005 in una comunicazione della Commissione, completata da una nuova indagine condotta su Internet. Esso include inoltre le osservazioni di un comitato di esperti, nonché lo scambio di opinioni del sottogruppo Foreste dell’intergruppo Sviluppo sostenibile del Parlamento europeo riunitosi in più occasioni e in particolare l’8 giugno 2005 a Strasburgo. Ne emerge che:

- la risoluzione del Consiglio del dicembre 1998 [1999 C 56/01 del 15.12.1998, GU C 56 del 26.2.1999, pag. 1] presentata su iniziativa del Parlamento europeo, esamina essenzialmente strumenti già esistenti in un ambito ristretto, quello della gestione forestale sostenibile, senza trattare la questione della base giuridica;

- la valutazione eseguita dalla Commissione in tale ambito è quindi, necessariamente, di portata limitata. La difficoltà risiede non tanto nell’insufficienza di particolari, negli obiettivi e/o nei mezzi messi in atto nell’ambito dei diversi strumenti esistenti, né nella presenza di aree non trattate, quanto piuttosto nell'assenza di una prospettiva globale;

- cionondimeno, l’UE dedica incontestabilmente mezzi finanziari e umani notevoli al settore forestale, sia a livello interno sia nell’ambito delle cooperazioni;

- tali mezzi sono tuttavia attuati senza una chiara linea direttrice e senza un coordinamento, precludendo pertanto la possibilità di procedere ad una valutazione;

- si apre quindi un divario tra le prese di posizione volontaristiche della UE sul piano internazionale, segnatamente a favore di uno strumento giuridicamente vincolante in materia forestale, e la sua incapacità cronica di pervenire a definire un vero e proprio progetto al proprio interno.

Ciononostante, alcune delle molteplici prese di posizione contrarie che, nel corso dei decenni, hanno sempre ostacolato qualsiasi velleità di strutturare l’azione dell’Unione europea in materia forestale, appaiono oggi anacronistiche:

Page 52: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 48

- è evidentemente impensabile estendere ai prodotti forestali una politica di sostegno dei prezzi del tipo PAC;

- lo sviluppo di metodi di "contrattualizzazione" nel settore pubblico offre una tecnica per gestire la diversità delle situazioni e delle priorità nazionali e organizzare l’azione della UE a partire da una «cassetta degli attrezzi» comune;

- il ricorso ai contratti potrebbe consentire di superare i problemi correlati alla sussidiarietà, anche per quanto concerne i livelli infranazionali nei casi in cui la politica forestale non rientra nella sfera di competenza degli Stati membri;

- l’esperienza acquisita in materia di integrazione europea dovrebbe rassicurare gli Stati membri che presentano un’economia fortemente legata alla trasformazione del legno e che hanno tentato, finora, di conservare pienamente la loro piena sovranità nel settore in questione;

- l’aumento delle sollecitazioni di carattere sociale e ambientale in materia forestale richiede senza dubbio un intervento pubblico razionale per evitare di gravare in maniera eccessiva sulla gestione forestale, che rischierebbe di determinare una crescente demotivazione tra i proprietari;

- infine, le sfide a cui devono far fronte il settore forestale ma anche, più in generale, la società e gli uomini politici, hanno assunto portata planetaria: gestione sostenibile delle risorse e dell'energia, cambiamenti climatici, sicurezza sanitaria... e possono essere affrontate in modo efficace solo in un quadro sopranazionale.

In tale contesto, la coincidenza temporale che vede il Parlamento affrontare nuovamente le questioni forestali nel pieno di un periodo caratterizzato dal dibattito sul ruolo delle istituzioni europee, rimanda ai seguenti interrogativi fondamentali:

Quali sono le aspettative e gli auspici dei cittadini europei in relazione alle foreste?

Qual è il meccanismo di finanziamento e/o di «remunerazione» più adatto, in termini di efficacia ed equità, a tali obiettivi: soppressione degli ostacoli giuridici e normativi, sovvenzioni, vantaggi fiscali, tassazione, regolamentazione…?

Infine, a quale livello occorre affrontare le problematiche che interessano oggi il settore forestale: locale, regionale, nazionale, europeo o internazionale?

È quindi sul piano politico che si situano oggi le vere sfide e che occorre effettuare scelte decisive. Poiché le principali carenze si riscontrano a livello di governance, è su tale punto che è incentrato un primo pacchetto di proposte, le quali coprono tutto il campo di tale concetto: esigenza di una formulazione strategica, necessità di chiarire la base giuridica, messa in atto di strumenti di gestione e di monitoraggio/controllo, associazione delle parti interessate, attuazione di uno strumento di gestione dei rischi e delle crisi. Il secondo pacchetto di proposte è volto ad avvicinare l’azione comunitaria nel settore forestale ai cittadini, mediante "azioni simboliche" che ne riflettono l’impegno su tematiche emergenti: nuove tecnologie: ricerca/sviluppo sui prodotti non derivati dal petrolio;

Page 53: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 49

cambiamenti climatici: cattura di carbonio; questioni energetiche: legno-energia e biocarburanti; consumo razionale: promozione dei diversi utilizzi del legno certificato.

Nel complesso, sono definite dieci proposte, con l'obiettivo di progredire sulla via di un’Europa forestale «politica» nella quale i cittadini europei possano ravvisare un esempio concreto del concetto, ancora molto teorico, di «sviluppo sostenibile», in cui si ritrovano gli obiettivi di Lisbona in materia di competitività economica e quelli di Göteborg sulla preservazione delle risorse naturali. Le dieci proposte sono riportate nelle pagine seguenti secondo l’ordine logico in cui compaiono nel testo della relazione. Pur essendo di diversa natura, hanno tutte uguale importanza e, in linea generale, possono essere attuate indipendentemente le une dalle altre.

Page 54: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 50

DIECI PROPOSTE PER UN’EUROPA DELLE FORESTE

Proposta 1: visione comune Fondare la strategia forestale europea su una definizione formulata congiuntamente con tutte le partiinteressate, con l’obiettivo di «garantire lo sviluppo sostenibile delle foreste e del settore forestale,affinché questi ultimi contribuiscano pienamente alla qualità della vita dei cittadini europei medianteil complesso di beni e servizi che essi procurano nei settori economico, ambientale, sociale eculturale».

Proposta 2: forum forestale europeo Organizzare nell’ambito dell’Unione, in relazione all’obiettivo della proposta 1, dibattiti e campagned’informazione per consentire ai cittadini europei di cogliere la portata dei contributi multifunzionalidelle foreste alla qualità della vita, all’economia, all’occupazione e allo sviluppo sostenibile.

Proposta 3: chiarire la base giuridica Procedere ad una valutazione oggettiva della base giuridica per le azioni forestali, in linea con lestrategie di Lisbona e di Göteborg.

Proposta 4: formalizzare i programmi forestali nazionali Iscrivere i programmi forestali nazionali entro un quadro unico e riconosciuto a livello europeo einternazionale al fine di articolare meglio le politiche forestali nazionali e gli interventi europei.Formalizzare tale quadro unico ed associarvi criteri di valutazione.

Proposta 5: contratti di sviluppo sostenibile in ambito forestale UE-Stati, UE-regioni o UE-autonomie locali

Sulla base dei programmi forestali nazionali, concludere contratti di sviluppo sostenibile in ambitoforestale tra l’UE e gli Stati membri (o le regioni/autonomie locali) al fine di organizzarne i rispettiviinterventi, nel rispetto del principio di sussidiarietà. Tali contratti dovrebbero integrare l'insieme dei dispositivi tecnici e finanziari europei a disposizione, quale che ne sia l’origine.

Proposta 6: piano d’azione e struttura ufficiale comunitari di coordinamento Affidare alla Commissione il compito di coordinare la strategia delle azioni in ambito forestale,mediante piani d’azione quinquennali che integrino l’insieme degli aspetti interessati. Individuare,nell’ambito della Commissione, una struttura che si occupi specificamente di questioni forestali.Affiancare alla Commissione un comitato consultivo responsabile del controllo e della valutazione deicontratti di sviluppo sostenibile in ambito forestale

Proposta 7: consolidare la presenza internazionale 7.1. Un «accordo internazionale sulle foreste» rafforzato Attuare le conclusioni del Consiglio del 26 aprile 2005, secondo le quali uno strumentogiuridicamente vincolante costituisce il mezzo migliore per garantire la gestione sostenibile delleforeste per quanto concerne la loro dimensione ecologica e sociale. Potenziare l’attività diplomatica invista della sesta sessione del Forum delle Nazioni Unite sulle foreste (UNFF) nel febbraio 2006. 7.2. Coerenza tra l’aspetto intra ed extracomunitario Conferire un mandato alla struttura ad hoc di cui alla proposta 5, per garantire la coerenza tra azionicomunitarie interne e posizioni esterne in materia forestale (cooperazione, sviluppo, commercio dilegni tropicali). Definire, in tale contesto, una politica di gestione delle foreste tropicali di oltremarequale elemento di visibilità e sperimentazione di una gestione forestale sostenibile.

Page 55: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 51

Proposition 9: un observatoire européen des forêts Créer un observatoire du patrimoine forestier européen, pour suivre quantitativement etqualitativement l’état des forêts et leur évolution dans la durée et dans toutes leurs dimensionséconomique, écologique et sociale. Informare regolarmente in merito ai dati raccolti.

Proposta 8: strumento di gestione dei rischi e delle crisi Inserire nel piano d’azione dell’Unione europea uno strumento di prevenzione dei rischi e di gestionedelle crisi gravi (incendi, tempeste) a cui sono esposte le foreste e che giustificano pienamente ilrichiamo alla solidarietà e alla cooperazione sopranazionali.

Proposta 10: quattro azioni immediate, associative e simboliche 10.1. Creare una piattaforma tecnologica foresta-legno-carta operante in rete, per dotarsi dei mezzinecessari a porre il legno e i prodotti forestali non lignei al primo posto delle risorse naturali delfuturo:settore legno-materiale (composti), legno-fibra (uso della cellulosa) e legno-molecola(bioraffineria). 10.2. Ottimizzare il contributo del settore forestale alla lotta contro i cambiamenti climatici. Favorire,in tale contesto, l’accesso della forestazione ai meccanismi di mercato. Sviluppare un approccioeuropeo pilota in materia. 10.3. Integrare pienamente la biomassa, in particolare quella lignea, nelle politiche di sviluppo delleenergie rinnovabili (cogenerazione, biocarburanti). Ridurre il tasso di IVA sulla distribuzione delcalore da legno. 10.4. Avviare una campagna di comunicazione a livello europeo per la promozione del legno e deisuoi utilizzi sotto tutte le sue forme, per le sue qualità intrinseche, il suo valore simbolico e l’attivitànelle zone rurali, spesso fragili, determinata dai suoi diversi impieghi. Favorire l’uso del legno, primomateriale complementare, nei bandi di gara a procedura aperta.

Page 56: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 52

SCHEDA D’IDENTITÀ FORESTALE DELL’UNIONE EUROPEA A 25

Un’area forestale estesa e in cres Parte forestale della superficie (% di foreste per km2)

148 milioni di ettari, corrispondenti al 37% dei terreni non edificati

6a area forestale mondiale

450 000 ettari supplementari ogni anno

Una grande varietà ecologica

- foresta temperata 48%

- foresta boreale 28%

- foresta subtropicale 18%

- foresta tropicale 6%

il 30% delle zone "Natura 2000" è situato in aree forestali

il 50% delle foreste europee è certificato Fonte: Eurostat

Una lunga tradizione di gestione sostenibile

il 35% delle foreste della UE è pubblico

l’85% delle foreste della UE è regolarmente intrattenuto

la UE destina il 40% dell’aiuto pubblico per lo sviluppo alla gestione forestale sostenibile

Una catena foresta-legno-carta importante per la UE

4,3% dei posti di lavoro del settore primario e 3,7% dei posti di lavoro del settore secondario

2,2% del PIL europeo

Un ruolo preponderante sul mercato mondiale

tra il 20 e il 25% della produzione e dei consumi mondiali a seconda dei prodotti

tronchi: 2o produttore e 2o consumatore

segatura e pannelli: 1o produttore e 2o consumatore mondiale

pasta da carta: 2o produttore e 2o consumatore mondiale

carta e cartone: 1o produttore e 2o consumatore mondiale

Peso della UE a 25 sul mercato mondiale

0200400600800

10001200140016001800

tronchi segatura pannelli pasta da carta

produzione consumo

Mercato mondiale

di cui UE a 25

In milioni di m3 o milioni di t (pasta da carta)

Page 57: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 53

Synthese Terwijl de Europese Unie met haar 25 lidstaten een leidende figuur wordt in de internationale bosbouwsector in termen van economische en sociale belangen, alsook van milieuaspecten, moet zij zichzelf nog voorzien van de nodige middelen om tot een ware governance op het gebied van bosbouw te komen. Het Europees Parlement had de Commissie reeds in 1997 verzocht een rechtsgrondslag voor te stellen voor een bosbouwstrategie, waardoor het zo voor de eerste keer gebruik maakte van het recht van initiatief dat aan het Parlement toen pas was toegekend door artikel 138B van het Verdrag van Maastricht (1993). Het Parlement wou ook over een nieuwe analyse beschikken, naar aanleiding van het “Evaluatieverslag” (COM(2005)0084 def. en SEC(2005)0333 van 10 maart 2005) van de Commissie, en dit met name in het licht van de laatste uitbreiding en de ontwikkeling van de internationale context in de bosbouwsector. Dit werk is gebaseerd op louter documentaire gegevens, aangevuld met bijdragen naar aanleiding van de beraadslaging die in 2004 is gehouden en die in maart 2005 in een mededeling van de Commissie is gepubliceerd en met een nieuwe enquête die via het internet is verspreid. Ook de kritische opmerkingen van een comité van deskundigen zijn hierin vervat, evenals de uitwisseling van standpunten van de subgroep Bosbouw van de overkoepelende organisatie Duurzame ontwikkeling van het Europees Parlement, die herhaaldelijk bijeenkwam en in het bijzonder op 8 juni 2005 te Straatsburg. Het blijkt dat:

- de resolutie van de Raad van december 1998 (1999 C 56/01, van 15.12.1998, PB C56/1999, blz. 1), die heeft geantwoord op het initiatief van het Europees Parlement, als belangrijkste element reeds bestaande hulpmiddelen opsomt voor een beperkt toepassingsgebied, namelijk dat van het duurzaam bosbouwbeheer, zonder in te gaan op de vraag van de rechtsgrondslag;

- de evaluatie van de Commissie in dit kader dus logischerwijs een beperkte draagwijdte heeft. Het probleem is niet het ontbreken van details, de doelstellingen en/of de middelen die zijn aangebracht uit hoofde van een of ander bestaand instrument, zelfs niet de aanwezigheid van niet behandelde programmablokken, maar de afwezigheid van een globaal perspectief;

- de EU evenwel duidelijk aanzienlijke menselijke en financiële middelen besteedt aan de bosbouwsector, zowel intern als in samenwerkingsverband;

- deze middelen echter worden aangewend zonder duidelijke richtsnoer en coördinatie, en dus zonder mogelijkheid om over te gaan tot een echte evaluatie;

- er zich een leemte vormt tussen de besluitvaardige stellingname van de EU op internationaal vlak, met name ten gunste van een juridisch bindend instrument voor de bossen, en haar aanhoudend onvermogen om een echt project voor de Unie zelf op te stellen;

Page 58: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 54

Sommige van de veelvoudige tegenstellingen die in de loop van decennia altijd een belemmering hebben gevormd voor elk goed voornemen inzake de structurering van de actie op het gebied van de bosbouw in de Europese Unie, zijn tegenwoordig echter achterhaald:

- Er is duidelijk geen sprake van om voor bosproducten een koersondersteunend beleid te voeren van het GLB-type;

- De ontwikkeling van methoden van tijdelijke aanstelling in de openbare sector biedt de mogelijkheid om de diverse situaties en nationale prioriteiten aan te pakken en het optreden van de EU te organiseren aan de hand van een gemeenschappelijke “kit”;

- Door middel van de overeenkomst zou men de subsidiariteitsproblemen kunnen overstijgen, ook die met de infranationale niveaus als het bosbouwbeheer niet tot de bevoegdheid van de lidstaten behoort;

- De ervaring met de Europese integratie zou de lidstaten waarvan de economie sterk gericht is op houtverwerking en die tot op heden de wens hebben uitgedrukt om de desbetreffende sector volledig onder hun bevoegdheid te houden, moeten hebben gerustgesteld;

- De toenemende sociale en milieueisen die aan de bossen worden gesteld, vragen ongetwijfeld om een doordacht optreden van overheidswege indien men wil vermijden dat het bosbeheer te zwaar wordt belast, wat het risico op een stijgende demotivering van de eigenaars tot gevolg heeft;

- De uitdagingen waarmee de bosbouwsector, maar ook in bredere zin, de maatschappij en politici ten slotte worden geconfronteerd, zijn nu wereldomvattend: duurzaam beheer van hulpmiddelen en energie, klimaatverandering, sanitaire veiligheid, enz. Ze kunnen enkel in een supranationaal kader op doeltreffende wijze worden aangegaan.

In dat verband verwijst het chronologische toeval dat het Europees Parlement ertoe brengt om nogmaals de bosbouwproblematiek aan te kaarten, in een periode waar de rol en de positie van de Europese instellingen volop in vraag worden gesteld, naar de volgende fundamentele kwesties:

Wat verwachten de Europeanen van het bos en wat verlangen ze voor het bos?

Wat is het meest geschikte financierings- en/of vergoedingsmechanisme om deze verschillende ambities waar te maken, in termen van doeltreffendheid en rechtvaardigheid: wegnemen van juridische en reglementaire belemmeringen, subsidies, fiscale voordelen, belastingheffing, reglementering...?

Wat is tot slot het meest geschikte niveau om de problemen waarmee het bos tegenwoordig te kampen heeft, aan te pakken: het lokale, regionale, nationale, Europese of internationale niveau?

Het is dus wel op het politieke niveau dat momenteel de echte uitdagingen te vinden zijn en waar de echte keuzes moeten worden gemaakt. Een eerste deel van de voorstellen is gericht op de belangrijkste tekortkoming op het gebied van het “beheer”. Ze omvatten volledig het toepassingsgebied van het concept: behoefte aan een strategische formulering, noodzaak aan de verduidelijking van de rechtsgrondslag, het ter

Page 59: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 55

beschikking stellen van hulpmiddelen voor beheer en follow-up/controle, vereniging van de ontvangende partijen, invoering van een instrument voor risico- en crisisbeheer. Het tweede deel van de voorstellen beoogt de communautaire actie in de bosbouwsector dichter bij de burger te brengen, d.m.v. "symbolische acties" die zijn engagement tonen met opkomende thema’s: de nieuwe technologieën: onderzoek/ontwikkeling van producten die niet zijn afgeleid van

ruwe aardolie; de klimaatverandering: vastlegging van koolstof; energetische uitdagingen: energiehout en biobrandstoffen; een doordacht verbruik: bevordering van het gebruik van gecertificeerd hout.

In totaal zijn tien voorstellen geformuleerd om te komen tot een ‘politiek’ Europa op het gebied van bosbouw, waar de Europeanen een concreet voorbeeld zouden kunnen vinden van het zeer abstract gebleven concept van “duurzame ontwikkeling”, en waar de doelstellingen van Lissabon in termen van economisch concurrentievermogen en van Göteborg inzake het behoud van de natuurlijke hulpbronnen elkaar kruisen. De tien voorstellen worden op de volgende bladzijden in de logische volgorde van hun vermelding in het verslag herhaald. Ze zijn van verschillende aard, allemaal even belangrijk en kunnen in hoofdzaak los van elkaar worden toegepast.

Page 60: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 56

TIEN VOORSTELLEN VOOR EEN ECHT EUROPA VAN HET BOS

Voorstel 1: een gemeenschappelijke visie De Europese bosbouwstrategie baseren op een definitie van de doelstelling om “de duurzame ontwikkeling van het bos en de bosbouwsector zeker te stellen, opdat deze volledig bijdragen aan de levenskwaliteit van de Europese burgers door het geheel van goederen en diensten die ze verschaffen op economisch, maatschappelijk, cultureel en milieugebied”. Deze definitie wordt in samenwerking met alle betrokken partijen opgesteld.

Voorstel 2: een Europees forum over het bos Binnen de Europese Unie debatten en voorlichtingscampagnes op touw zetten rond de doelstelling uit voorstel 1 om de Europese burgers een beeld te geven van de multifunctionele bijdrage van het bos aan de levenskwaliteit, de economie en de werkgelegenheid, alsook aan duurzame ontwikkeling.

Voorstel 3: een duidelijker rechtsgrondslag Een objectief onderzoek uitvoeren naar de rechtsgrondslag inzake acties met betrekking tot het bos, overeenkomstig de strategieën van Lissabon en Göteborg.

Voorstel 4: de nationale bosbouwprogramma’s formaliseren De nationale bosbouwprogramma’s opnemen in een uniek en erkend kader op Europees en internationaal niveau om het nationale bosbouwbeleid en het Europese optreden beter op elkaar af te stemmen. Dit unieke kader formaliseren en van evaluatiecriteria voorzien. Voorstel 5: overeenkomsten voor duurzame ontwikkeling van het bos tussen de EU en de lidstaten of

de EU en de Europese regio’s of de EU en de Europese autonome gebieden Op basis van de nationale bosbouwprogramma’s overeenkomsten sluiten tussen de EU en de lidstaten (of de regio’s/autonome gebieden) inzake de duurzame ontwikkeling van het bos om hun respectievelijke acties op touw te zetten, onder naleving van het subsidiariteitsbeginsel. De overeenkomsten zouden het geheel van technische en financiële Europese voorzieningen waarvan gebruik wordt gemaakt, omvatten, onafhankelijk van hun oorsprong.

Voorstel 6: een communautair actieplan en een officiële communautaire coördinatiestructuur De Commissie de taak toevertrouwen om de strategie van acties rond het bos te coördineren door middel van vijfjaarlijkse actieplannen die het geheel van betrokken hoofdlijnen integreren. Een structuur binnen de Commissie oprichten die in het bijzonder belast zal zijn met kwesties rond het bos. Een raadgevend comité bij de Commissie in het leven roepen dat is belast met de follow-up en de evaluatie van overeenkomsten inzake de duurzame ontwikkeling van het bos.

Voorstel 7: een geoptimaliseerde internationale aanwezigheid 7.1. Een versterkte "internationale regeling voor het bos” De conclusies van de Raad van 26 april 2005 toepassen, die duidelijk tonen dat een juridisch bindend instrument het beste middel is om een duurzaam beheer van bossen in hun ecologische en sociale dimensie veilig te stellen. Investeren in de diplomatie met het oog op de zesde vergadering van het VN-bossenforum (UNFF) in februari 2006. 7.2. Samenhang tussen het intra- en het extracommunautaire De ad hoc structuur, zoals bedoeld in voorstel 5, de opdracht geven de samenhang te verzekeren van de interne communautaire acties met de externe standpunten aangaande het bos (samenwerking, ontwikkeling, handel in tropisch hout). In dit kader een beleid met betrekking tot het beheer van overzeese tropische bossen bepalen als model en proefelement van duurzaam bosbeheer.

Page 61: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 57

Voorstel 8: een instrument voor risico- en crisisbeheer

In het actieplan van de Europese Unie een instrument opnemen voor de preventie van risico’s en het beheer van ernstige crises (branden, stormen) waaraan het bos is blootgesteld, die een oproep tot solidariteit en onderlinge verdeling van kosten en risico’s op supranationaal niveau volledig rechtvaardigen.

Voorstel 9: Europees monitoring centrum voor bosbestanden Een Europees monitoring centrum oprichten voor de bosbestanden, teneinde zowel de kwalitatieve als kwantitatieve conditie van de bossen en hun langetermijnontwikkeling te kunnen volgen, met aandacht voor alle economische, sociale en milieuaspecten. Regelmatige bekendmaking van de verzamelde gegevens.

Voorstel 10: vier onmiddellijke, federatieve en symbolische acties 10.1. Een technologisch platform oprichten inzake bos-hout-papier dat in nauwe samenhang opereert waardoor het hout en andere houtloze bosproducten op de eerste plaats komen te staan als natuurlijke hulpbron van de toekomst: houtsector (composietmateriaal), houtvezelsector (gebruik van cellulose) en houtmoleculen (bioraffinaderij). 10.2. De deelname van de bosbouwsector in de strijd tegen klimaatverandering optimaliseren. In dit kader de toegang van de bosbouw tot de marktmechanismen verbeteren. Een experimentele Europese aanpak op dit gebied ontwikkelen. 10.3. De biomassa, vooral de houtachtige, volledig integreren in het beleid voor de ontwikkeling van duurzame energiebronnen (warmtekrachtkoppeling, biobrandstoffen). Het BTW-tarief op de verdeling van warmte uit hout verlagen. 10.4. Een voorlichtingscampagne op Europees niveau lanceren om hout en het gebruik van hout in al zijn vormen te promoten, voor zijn intrinsieke kenmerken en symbolische waarde en over de hiermee gepaard gaande activiteiten in vaak kwetsbare landelijke gebieden. Het gebruik van hout, als eerste comateriaal, in openbare aanbestedingen aanmoedigen.

Page 62: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 58

IDENTITEITSFICHE VAN DE BOSSEN VAN DE EU-25

Een uitgestrekt bos in volle groei Bosoppervlak in Europa (% bos per km²)

148 miljoen hectare, of 37 % van het niet-bebouwde oppervlak

6de grootste bosoppervlak ter wereld

elk jaar 450 000 ha meer

Een grote ecologische diversiteit

- gematigd bos 48 %

- boreaal bos 28 %

- subtropisch bos 18 %

- tropisch bos 6 % 30 % van de “Natura 2000”-gebieden ligt in bossen

50 % van de Europese bossen zijn gecertificeerd Bron: Eurostat.

Een lange traditie van duurzaam beheer

35 % van de bossen van de EU zijn openbaar

85 % van de bossen van de EU zijn aangelegd

de EU staat in voor 40 % van de overheidssteun aan de ontwikkeling van duurzaam bosbouwbeheer

Een belangrijke sector bos-hout-papier binnen de EU

4,3 % van de tewerkstelling in de primaire sector en 3,7 % van de tewerkstelling in de secundaire sector

2,2 % van het Europees BBP

Een voorrangspositie op de wereldmarkt

20 à 25 % van de wereldproductie en het wereldverbruik volgens de producten

Schors: 2de grootste producent en 2de grootste verbruiker

Langshout en panelen: 1ste grootste producent en 2de grootste verbruiker op wereldvlak

Papierpulp: 2de grootste producent en 2de grootste verbruiker op wereldvlak

Papier en karton: 1ste grootste producent en 2de grootste verbruiker op wereldvlak

Gewicht van de EU-25 op de wereldmarkt

0200400600800

10001200140016001800

Schors Panelen PapierpulpProductie Verbruik

Wereld waarvan EU-25

in mm³ of Mt (papierpulp)

Langshout

Page 63: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 59

Streszczenie

Unia Europejska 25 państw, która pod względem gospodarczym, środowiskowym i społecznym staje się aktorem pierwszoplanowym w skali światowej, musi wyposażyć się w odpowiednie środki umożliwiające jej rzeczywiste zarządzanie zasobami leśnymi. Parlament Europejski już w 1997 r. zwrócił się do Komisji o przedstawienie propozycji podstawy prawnej dla opracowania strategii leśnej, w ten sposób wykorzystując po raz pierwszy prawo inicjatywy, które zostało mu przyznane na podstawie art. 138B Traktatu z Maastricht.

W związku ze „Sprawozdaniem oceniającym” Komisji [COM (2005) 84 końcowy] i w świetle ostatniego rozszerzenia oraz przebiegu wydarzeń na scenie międzynarodowej, Parlament pragnął otrzymać nową analizę. Niniejsze opracowanie zostało sporządzone głównie na podstawie istniejących dokumentów, wspartych materiałem przedstawionym przy okazji prac konsultacyjnych prowadzonych w roku 2004 i opublikowanych w komunikacie Komisji z marca 2005 r. oraz uzupełnione o nowe badanie przeprowadzone w Internecie. Do opracowania włączono również uwagi komitetu ekspertów oraz informacje przedstawione przez parlamentarną podgrupę ‘Polityka leśna’ i intergrupę ‘Zrównoważony rozwój’ na posiedzeniu w dniu 8 czerwca 2005 r. Okazuje się, że:

- Rozporządzenie Rady z 1998 r. [1999 C 56/01 z dn. 15.12.1998 r.], które powstało w wyniku inicjatywy podjętej przez Parlament Europejski przedstawia przede wszystkim wcześniejsze narzędzia istniejące w wąskiej dziedzinie zrównoważonego zarządzania zasobami leśnymi, pomijając kwestię podstawy prawnej;

- Ocena sporządzona przez Komisję w tym zakresie ma więc, co zrozumiałe, bardzo ograniczony zasięg. Trudności nie sprawia niedostateczna liczba szczegółów, cele i/lub działania ustanowione w odniesieniu do któregokolwiek z istniejących narzędzi, ani nawet istnienie dziedzin, które zostały całkowicie pominięte, ale brak określenia ogólnej perspektywy;

- Bezsprzecznie UE poświęca jednakże na rzecz sektora leśnego istotne środki finansowe i kadrowe, zarówno wewnętrznie, jak i w ramach współpracy;

- Niestety środki te są wdrażane bez zastosowania jasnych wytycznych oraz bez koordynacji, co uniemożliwia dokonanie właściwej oceny;

- Tworzy się luka między dobrowolnym zaangażowaniem podejmowanym przez UE na forum międzynarodowym, szczególnie na rzecz instrumentu mającego wiążącą moc prawną, a chroniczną niezdolnością UE do stworzenia prawdziwego projektu dla niej samej.

Tymczasem niektóre złożone przeszkody, które przez lata paraliżowały jakąkolwiek wolę strukturyzacji działań UE w zakresie polityki leśnej, obecnie stały się już anachroniczne.

- Oczywiście wykluczone jest objęcie produktów leśnych polityką wspierania cen według modelu WPR;

Page 64: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 60

- Rozwój metod kontraktowania w sferze publicznej umożliwia podejmowanie działań w zależności od różnorodnych sytuacji i priorytetów krajowych i pozwala na zorganizowanie interwencji UE przy pomocy wspólnego „zestawu narzędzi”;

- Zawarcie umowy umożliwia obejście problemów związanych ze stosowaniem zasady pomocniczości, również poniżej szczebla krajowego, w przypadku, gdy polityka leśna nie wchodzi w zakres kompetencyjny państwa;

- Doświadczenie integracji europejskiej powinno przekonać Państwa Członkowskie, których gospodarka jest w dużej mierze związana z przetwórstwem drewna i które do tej pory pragnęły zachować całkowitą niezależność w tym sektorze;

- Wzrost oczekiwań społecznych i oczekiwań w zakresie ochrony środowiska w polityce leśnej wymaga bezsprzecznie przemyślanej interwencji państwa, by uniknąć zbytnich obciążeń w zarządzaniu lasami, które mogłyby w konsekwencji zniechęcić większą liczbę właścicieli;

- Wyzwania stawiane sektorowi leśnemu, a w ogólnym rozumieniu społeczeństwu i

politykom przybrały rozmiar ogólnoświatowy: zrównoważone zarządzanie zasobami i energią, zmiany klimatyczne, zapewnienie bezpieczeństwa sanitarnego, itp. mogą znaleźć skuteczne rozwiązanie jedynie w ramach współpracy ponadnarodowej.

W tym kontekście, gdy chronologiczny zbieg okoliczności nakazuje Parlamentowi Europejskiemu po raz kolejny zająć się zagadnieniami dotyczącymi polityki leśnej w okresie, w którym trwają rozważania nad rolą i miejscem instytucji unijnych, nasuwają się następujące podstawowe pytania:

Czego oczekują i życzą sobie Europejczycy w odniesieniu do swoich zasobów leśnych? Jaki jest najodpowiedniejszy z punktu widzenia skuteczności i neutralny mechanizm

finansowania i/ lub "wynagradzania" poszczególnych ambicji: zniesienie przeszkód prawnych i przepisowych, dotacje, korzyści podatkowe, podatki, przepisy...?

A także, jaki jest najwłaściwszy poziom, który należałoby przyjąć dla rozważań nad

problemami, które stoją dziś przed sektorem leśnym: lokalny, regionalny, krajowy, ogólnoeuropejski czy może międzynarodowy?

To na poziomie politycznym mamy obecnie do czynienia z prawdziwymi wyzwaniami, odpowiedzią na które musi być dokonanie słusznych wyborów.

Pierwsza grupa propozycji dotyczy poważnej niezdolności do "zarządzania". Obejmują one szereg pojęć: potrzebę opracowania strategii, konieczność nadania większej przejrzystości podstawie prawnej, ustanowienie narzędzi zarządzania i nadzoru/kontroli, zaangażowanie zainteresowanych stron, wprowadzenie narzędzi zarządzania ryzykiem i sytuacjami kryzysowymi.

Druga grupa propozycji ma na celu przybliżenie obywatelom działań wspólnotowych w sektorze leśnym, poprzez działania symboliczne, które podkreślają zaangażowanie Wspólnoty w odniesieniu do zagadnień, które istnieją od niedawna:

nowe technologie: badania naukowe i rozwój w zakresie produktów nie będących pochodnymi ropy naftowej;

Page 65: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 61

zmiany klimatyczne: sekwestracja węgla; wyzwania energetyczne: energia drzewna i biopaliwa; rozsądne wykorzystanie: rozpowszechnienie stosowania drewna posiadającego certyfikat.

Przedstawione zostało łącznie dziesięć propozycji w celu dokonania postępu w obszarze europejskiej polityki leśnej, która mogłaby stanowić odzwierciedlenie pozostającego jeszcze w sferze abstrakcji zamysłu "zrównoważonego rozwoju", łącząc w sobie cele lizbońskie w odniesieniu do konkurencyjności gospodarczej i cele goeteborskie w odniesieniu do postulatu zachowania zasobów naturalnych.

Dziesięć wspomnianych propozycji zostało przedstawione na kolejnych dwóch stronach w logicznym porządku, w którym występują one w treści sprawozdania. Pomimo, że dotyczą różnych zagadnień, posiadają takie samo znaczenie i w dużej mierze mogą być realizowane niezależnie od siebie.

Page 66: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 62

DZIESIĘĆ PROPOZYCJI NA RZECZ UTWORZENIA PRAWDZIWEJ EUROPY LASÓW

Propozycja 1: wspólna wizja Zbudowanie europejskiej strategii leśnej na podstawie definicji partnerstwa wszystkich zainteresowanych stron, wokół celu, jakim jest "zapewnienie zrównoważonego rozwoju lasów i sektora leśnego, tak by poprzez całość dóbr i usług, jakie ten sektor dostarcza w zakresie gospodarki, ochrony środowiska, życia społecznego i kulturalnego, wniósł on swój pełen wkład w jakość życia obywateli w całej Europie".

Propozycja 2: Europejskie Forum Leśne Zorganizowanie debat i kampanii informacyjnych całej w Unii Europejskiej skoncentrowanych wokół celu przedstawionego w propozycji 1, tak by uzmysłowić obywatelom zróżnicowany wkład sektora leśnego w jakość życia, gospodarki i zatrudnienia oraz zrównoważony rozwój.

Propozycja 3: nadanie przejrzystości podstawie prawnej Przeprowadzenie obiektywnej ekspertyzy podstawy prawnej działań w sektorze leśnym, w kontekście strategii z Lizbony i Goeteborga.

Propozycja 4: sformalizowanie krajowych programów na rzecz sektora leśnego Wpisanie krajowych programów na rzecz sektora leśnego w jednolite ramy, uznane na poziomie unijnym i międzynarodowym w celu lepszego określenia polityki leśnej na poziomie krajowym oraz działań podejmowanych na poziomie unijnym. Sformalizowanie tych jednolitych ram i określenie kryteriów ich oceny.

Propozycja 5: umowy w sprawie zrównoważonego rozwoju sektora leśnego między UE a państwami bądź UE a regionami lub - autonomicznymi jednostkami

Zawarcie umów w sprawie zrównoważonego rozwoju sektora leśnego między UE i Państwami Członkowskimi (bądź ich regionami/jednostkami autonomicznymi) w oparciu o krajowe programy na rzecz sektora leśnego, w celu zorganizowania działań podejmowanych przez każdą ze stron, w poszanowaniu zasady pomocniczości. Umowy te zawierać powinny wszelkie postanowienia techniczne i finansowe dotyczące wkładu europejskiego, niezależnie od źródła ich pochodzenia.

Propozycja 6: plan działań i formalna wspólnotowa struktura koordynacji Upoważnienie Komisji do koordynacji strategii działań w sektorze leśnym, poprzez pięcioletnie plany działań uwzględniające wszystkie przewidziane kierunki działań. Określenie jednostki Komisji odpowiedzialnej za zagadnienia w zakresie sektora leśnego. Stworzenie przy Komisji komitetu doradczego odpowiedzialnego za monitoring i ocenę umów w sprawie zrównoważonego rozwoju sektora leśnego.

Propozycja 7: jak największa aktywność na scenie międzynarodowej 7.1. Wzmocnione "porozumienie międzynarodowe w sprawie lasów" Realizacja wniosków przyjętych przez Radę w dniu 26 kwietnia 2005 r. potwierdzających, że instrument prawnie wiążący stanowi najlepszy sposób zapewnienia zrównoważonego zarządzania obszarami leśnymi w wymiarze ekologicznym i społecznym. Podjęcie działalności dyplomatycznej w perspektywie szóstej sesji Forum ONZ na temat Lasów (UNFF - United Nations Forum on Forests), które odbędzie się w lutym 2006 r. 7.2. Zapewnienie spójności działań wewnątrz i na zewnątrz Wspólnoty Upoważnienie organu ad hoc, o którym mowa w propozycji 5 di zapewnienia spójności działań wewnątrzwspólnotowych ze stanowiskami zewnętrznymi dotyczącymi lasów (współpraca, rozwój, handel drewnem pochodzącym z lasów tropikalnych). Określenie we wspomnianym kontekście polityki zarządzania zamorskimi lasami tropikalnymi, jako przykładu i doświadczenia w zakresie zrównoważonego zarządzania zasobami leśnymi.

Page 67: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 63

Propozycja 8: narzędzie zarządzania ryzykiem i sytuacjami kryzysowymi

Wprowadzenie do programu działań Unii Europejskie narzędzia służącego zapobieganiu ryzyka i zarządzaniu poważnymi sytuacjami kryzysowymi (pożary, nawałnice), na które narażone są lasy, w przypadku których solidarność i wzajemna pomoc na poziomie międzynarodowym są w pełni uzasadnione.

Propozycja 9: Europejskie Centrum Monitorowania Lasów Stworzenie centrum monitorowania europejskiego dziedzictwa leśnego, którego zadaniem byłby nadzór ilościowy i jakościowy nad stanem lasów i ich ewolucją w czasie i we wszystkich aspektach gospodarczych, ekologicznych i społecznych. Systematyczne przedstawianie danych uzyskanych w tym zakresie.

Propozycja 10: cztery działania natychmiastowe, jednoczące i mające wymiar symboliczny 10.1. Stworzenie platformy technologicznej w zakresie lasów, drewna i papieru, działającej jako sieć współpracy, która umożliwiłaby zakwalifikowanie drewna i pozostałych niedrewnopochodnych produktów leśnych pośród najważniejszych zasobów naturalnych przyszłości: przetwórstwo drewna (kompozyty drewniane), przetwórstwo włókna drzewnego (zastosowanie celulozy) oraz molekularne zastosowane drewna (biorafinerie). 10.2. Optymalizacja udziału sektora leśnego zwalczaniu zmian klimatycznych. Ułatwienie dostępu sektora leśnego do mechanizmów rynkowych w tym zakresie. Opracowanie unijnej pilotażowej metody w tej dziedzinie. 10.3. Całkowite włączenie zagadnienia biomasy, w szczególności drewnopochodnej do polityki rozwoju energii odnawialnych (kogeneracja, biopaliwa). Zmniejszenie stawki podatku VAT na systemy grzewcze wykorzystujące pochodne drewna. 10.4. Rozpoczęcie kampanii informacyjnej na poziomie unijnym w celu promowania wszelkich zastosowań drewna pod każdą postacią, ze względu na jego istotne zalety, symboliczną wartość oraz ze względu na zatrudnienie, jakie przynosi sektor leśny w obszarach wiejskich, cechujących się często niestabilną sytuacją. Promowanie przy przetargach publicznych zastosowania drewna, jako jednego z podstawowych materiałów.

Page 68: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 64

MAPA ZALESIENIA W UE-25

Obszary leśne o znacznej wielkości i wzroście Powierzchniowy udział terenów leśnych (% - km2)

148 mln ha, tj. 37% terenów niezabudowanych

6. co do wielkości obszar całkowity na świecie

dodatkowe 450 tys. ha rocznie

Duża różnorodność ekologiczna

- lasy umiarkowane 48%

- lasy borealne 28%

- lasy subtropikalne 18%

- lasy tropikalne 6%

30% obszarów „Natura 2000” to tereny leśne Źródło: Eurostat

50% lasów w UE jest certyfikowanych

Długa tradycja gospodarki leśnej

35% lasów w UE jest państwowych

85% lasów w UE jest zagospodarowanych

40% rozwojowej pomocy publicznej z zakresu trwałej gospodarki leśnej pochodzi z UE

Waga sektora leśnego i drzewno-papierniczego w UE

4,3% stanowisk pracy w sektorze surowcowym i rolnym oraz 3,7% w sektorze przemysłowym

2,2% PKB Unii Europejskiej

Czołowe miejsce na rynku światowym 20% - 25% konsumpcji i produkcji światowej

(w zależności od produktu)

Dłużyca: 2 miejsce w produkcji i konsumpcji Tarcica i płyty 1 miejsce w produkcji i 2 w

konsumpcji Masa papiernicza: 2 miejsce w produkcji i

konsumpcji

Papier i kartony: 1 miejsce w produkcji i 2 konsumpcji

Udział UE w rynku światowym

02004006008 00

10001200140016001800

Dłużyca Tarcica Płyty Masa papiernicza Produkcja Konsumpcja

Świat w tym UE-25

Mm3 lub Mt (masa papiernicza)

Page 69: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 65

Resumo

Embora a União Europeia a 25 esteja a tornar-se um actor fundamental da cena florestal internacional em termos económicos, ambientais e sociais, tem ainda de dotar-se dos meios de uma verdadeira governação florestal. O Parlamento Europeu já tinha apelado em 1997 para que a Comissão propusesse uma base legislativa para uma estratégia florestal, utilizando assim pela primeira vez o poder de iniciativa que acabava de lhe ser conferido pelo artigo 138º-B do Tratado de Maastricht. Pretendeu dispor de uma nova análise, por ocasião do "Relatório de Avaliação" [COM (2005) 84 final] da Comissão e à luz do último alargamento e da evolução do contexto internacional. O presente trabalho foi conduzido numa base essencialmente documental, fundamentado nas contribuições difundidas por ocasião do trabalho de consulta desenvolvido em 2004 e publicado numa Comunicação, em Março de 2005, pela Comissão, completada por um novo inquérito lançado na Internet. Integra também os comentários de um comité de peritos assim como os debates do subgrupo Floresta do Intergrupo Desenvolvimento Sustentável do Parlamento Europeu, reunido em 8 de Junho de 2005. Dele ressalta que:

- A Resolução do Conselho de 1998 [1999 C 56/01 de 15.12.1998], que deu resposta à iniciativa do Parlamento Europeu, inventaria no essencial instrumentos preexistentes num campo restrito - o da gestão florestal sustentável -, sem abordar a base jurídica;

- A avaliação realizada pela Comissão neste âmbito possui, portanto, claramente um alcance limitado. A dificuldade reside não nas insuficiências de pormenor, nos objectivos e/ou nos meios postos em prática a título de um qualquer dos instrumentos existentes, nem sequer na existência de campos não abordados, mas sim na ausência de uma perspectiva global;

- A UE dedica, todavia, incontestavelmente meios financeiros e humanos importantes ao sector florestal, tanto sozinha como em cooperação;

- Mas esses meios são postos em prática sem qualquer linha directriz clara nem coordenação, e portanto sem possibilidades de se proceder a uma verdadeira avaliação;

- Está a aumentar um hiato entre as tomadas de posição voluntariosas da UE no plano internacional, nomeadamente em prol de um instrumento juridicamente coercivo sobre as florestas, e a sua incapacidade crónica de conseguir estabelecer um verdadeiro projecto para si própria.

No entanto, algumas das múltiplas oposições que, ao longo das décadas, sempre criaram obstáculos a qualquer veleidade de estruturação da acção da União Europeia em matéria florestal estão hoje em dia a tornar-se anacrónicas.

- Está evidentemente fora de questão alargar aos produtos florestais uma política de apoio aos preços do tipo PAC;

Page 70: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 66

- O desenvolvimento dos métodos contratuais na esfera pública fornece uma técnica para gerir a diversidade das situações e das prioridades nacionais e organizar a intervenção da UE a partir de uma "caixa de ferramentas" comum;

- Recorrer a contratos poderia assim permitir ultrapassar os problemas da subsidiariedade, inclusive com os níveis infranacionais nos casos em que a política florestal não é da competência dos Estados;

- A sua experiência da integração europeia deveria ter tranquilizado os Estados-Membros cuja economia se encontra largamente ligada à transformação da madeira e que, até agora, sempre quiseram conservar a sua total soberania sobre o sector;

- O crescimento da procura social e ambiental relativamente às florestas exige indiscutivelmente uma intervenção pública pensada para evitar sobrecarregar demasiado a gestão florestal, com o risco de provocar uma desmotivação crescente dos proprietários.

- Por fim, os desafios com os quais o sector florestal, e também, de uma forma mais geral, a sociedade e os políticos, se encontram confrontados tornaram-se planetários: gestão sustentável dos recursos e da energia, alterações climáticas, segurança sanitária... e só podem ser enfrentados com eficácia num âmbito supranacional.

Neste contexto, a coincidência cronológica que conduz o Parlamento Europeu a abordar mais uma vez as questões florestais, em pleno período de interrogações sobre o papel e o lugar das instituições europeias, remete para as seguintes questões fundamentais:

O que esperam os Europeus da sua floresta e o que desejam para ela?

Qual é o mecanismo de financiamento e/ou de "remuneração" mais apropriado dessas diferentes ambições, em termos de eficácia e equidade: eliminação de obstáculos jurídicos e regulamentares, subsídios, vantagens fiscais, tributação, regulamentação...?

Por fim, qual é o nível mais adequado para abordar as problemáticas relativas actualmente ao mundo florestal: local, regional, nacional, europeu ou internacional?

É, portanto, de facto a nível político que se situam hoje em dia as verdadeiras questões em jogo e que devem realizar-se as verdadeiras opções. A fraqueza fundamental que releva da «governação», eis o ponto sobre o qual incide uma primeira vertente de propostas, que abrangem todo o domínio do conceito: necessidade de uma formulação estratégica, necessidade de clarificar a base jurídica, a criação dos instrumentos de gestão e de acompanhamento/controlo, associação dos interessados, implementação de um instrumento de gestão dos riscos e das crises. A segunda vertente das propostas visa aproximar do cidadão a acção comunitária no sector florestal, através das acções simbólicas que marcam o seu envolvimento sobre as temáticas emergentes: as novas tecnologias: a investigação/desenvolvimento sobre os produtos não derivados do

petróleo; as alterações climáticas: sequestro de carbono;

Page 71: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 67

as questões energéticas: madeira-energia e biocombustíveis; o consumo razoável: promoção das utilizações da madeira certificada.

No total, são formuladas dez propostas no sentido de progredir na via de uma Europa florestal "política", na qual os Europeus poderiam encontrar uma ilustração concreta do conceito ainda muito abstracto de "desenvolvimento sustentável", no encontro dos Objectivos de Lisboa em termos de competitividade económica e de Gotemburgo sobre a preservação dos recursos naturais. Estas dez propostas são retomadas nas duas páginas seguintes segundo a ordem lógica da sua ocorrência no corpo do relatório. De naturezas diferentes, possuem todas a mesma importância e podem, no essencial, ser postas em prática independentemente umas das outras.

Page 72: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 68

DEZ PROPOSTAS PARA UMA VERDADEIRA EUROPA DAS FLORESTAS

Proposta 1: uma Visão comum Basear a estratégia florestal europeia numa definição formulada em parceria com todos os actores envolvidos, em torno do objectivo de "assegurar o desenvolvimento sustentável da floresta e do sector florestal, para que contribuam integralmente para a qualidade de vida dos cidadãos europeus através do conjunto dos bens e serviços que fornecem nos domínios económico, ambiental, social e cultural".

Proposta 2: um Fórum Florestal Europeu Organizar no seio da União, em torno do objectivo da proposta 1, debates e campanhas de informação destinadas a permitir aos cidadãos europeus avaliarem as contribuições multifuncionais da floresta para a qualidade de vida, a economia, o emprego e o desenvolvimento sustentável.

Proposta 3: clarificar a base jurídica Proceder a uma peritagem objectiva da base jurídica relativa às acções florestais, na linha das Estratégias de Lisboa e Gotemburgo.

Proposta 4: formalizar os Programas Florestais Nacionais Inscrever os PFN num quadro único e reconhecido a nível europeu e internacional, a fim de melhor articular as Políticas Florestais Nacionais com as intervenções europeias. Formalizar esse quadro único, acompanhando-o de critérios de avaliação.

Proposta 5: contratos de desenvolvimento florestal sustentável UE-Estados ou UE-Regiões ou -Autonomias

Com base nos Programas Florestais Nacionais, concluir contratos de desenvolvimento florestal sustentável entre a UE e os Estados (ou as Regiões/Autonomias) membros, de forma a organizar as suas intervenções respectivas, no respeito do princípio da subsidiariedade. Esses contratos integrariam o conjunto dos dispositivos técnicos e financeiros europeus postos à disposição, independentemente da sua origem.

Proposta 6: um plano de acção e uma estrutura oficial de coordenação comunitários Confiar à Comissão o mandato de coordenar a estratégia das acções florestais através dos planos de acção quinquenais que integram o conjunto dos eixos envolvidos. Identificar, no seio da Comissão, uma estrutura especificamente incumbida das questões florestais. Criar junto da Comissão um comité consultivo encarregado do acompanhamento e da avaliação dos contratos de desenvolvimento florestal sustentável.

Proposta 7: uma presença internacional optimizada 7.1. Um "acordo internacional sobre as florestas" reforçado Pôr em prática as conclusões do Conselho de 26 de Abril de 2005, afirmando que um instrumento juridicamente coercivo constitui o melhor meio para assegurar a gestão sustentável das florestas nas suas dimensões ecológicas e sociais. Investir na actividade diplomática com vista à 6ª Sessão do Fórum das Nações Unidas sobre as Florestas (FNUF), a ter lugar em Fevereiro de 2006. 7.2. Coerência entre intra e extracomunitário Mandatar a estrutura ad hoc visada na proposta 5 para que assegure a coerência das acções comunitárias internas com as posições externas relativas à floresta (cooperação, desenvolvimento, comércio de madeiras exóticas). Definir, dentro deste quadro, uma política de gestão das florestas tropicais ultramarinas como elemento de mostra e experimentação da gestão florestal sustentável.

Page 73: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 69

Proposta 8: um instrumento de gestão dos riscos e das crises Introduzir no plano de acção da União Europeia um instrumento de prevenção dos riscos e de gestão das crises graves (incêndios, tempestades) a que a floresta se encontra exposta, os quais justificam plenamente um apelo à solidariedade e aos seguros supranacionais.

Proposta 9: um Observatório Europeu das Florestas Criar um Observatório do património florestal europeu, destinado a acompanhar quantitativa e qualitativamente o estado das florestas e a sua evolução ao longo do tempo e em todas as suas dimensões económica, ecológica e social. Comunicar regularmente os dados recolhidos.

Proposta 10: quatro acções imediatas, federais e simbólicas 10.1. Criar uma plataforma tecnológica floresta-madeira-papel funcionando em rede, de forma a gerar os meios para elevar a madeira e os produtos florestais não lenhosos à primeira linha dos recursos naturais do futuro: fileira madeira material (compósitos), fileira madeira-fibra (utilizações da celulose) e madeira-molécula (bio-refinaria). 10.2. Optimizar a contribuição do sector florestal para a luta contra as alterações climáticas. Dentro deste quadro, favorecer o acesso da silvicultura aos mecanismos de mercado. Desenvolver uma abordagem piloto europeia na matéria. 10.3. Integrar totalmente a biomassa, em particular lenhosa, nas políticas de desenvolvimento das energias renováveis (co-geração, biocombustíveis). Reduzir a taxa de IVA sobre a distribuição de calor produzido a partir da madeira. 10.4. Desencadear uma campanha de comunicação a nível europeu para a promoção da madeira e das suas utilizações e sob todas as suas formas, pelas suas qualidades intrínsecas, o seu valor simbólico e a actividade em meio rural muitas vezes frágil que a sua mobilização proporciona. Favorecer o emprego da madeira, primeiro co-material, nos concursos públicos para a apresentação de propostas.

Page 74: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 70

FICHA DE IDENTIDADE FLORESTAL DA UNIÃO EUROPEIA A 25

Uma floresta extensa e em crescimento parte florestal da superfície ( % floresta por km2)

148 milhões de ha, ou seja, 37% das terras não construídas

o 6º espaço florestal mundial

450 000 ha suplementares todos os anos

Uma grande diversidade ecológica

- floresta temperada 48%

- floresta boreal 28%

- floresta subtropical 18%

- floresta tropical 6%

30% de zonas Natura 2000 localizadas em floresta

50% das florestas europeias são certificadas fonte : Eurostat

Uma longa tradição de gestão sustentável

35% das florestas da UE são públicas

85% das florestas da UE são tratadas

a UE atribui 40% da ajuda pública ao desenvolvimento em matéria de gestão florestal sustentável Uma fileira floresta-madeira-papel importante no seio da UE

4,3% dos empregos do sector primário e 3,7% dos empregos do sector secundário

2,2% do PIB europeu

Um lugar preponderante no mercado mundial

20% a 25% da produção e do consumo mundial por produtos

Redonda: 2º produtor e 2º consumidor

Serrada e painéis: 1º produtor e 2º consumidor mundial

Pasta de papel: 2º produtor e segundo consumidor mundial

Papel e cartão: 1º produtor e 2º consumidor mundial

Peso da UE a 25 no mercado mundial

0 200 400 600 800

1000 1200 1400 1600 1800

Redonda Serrada Painéis Pasta depapelProdução Consumo

Mundo

Dos quais UE a 25

em Mm3 ou Mt (pasta de papel)

Page 75: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 71

Sammanfattning Samtidigt som EU-25 håller på att bli en viktig aktör på den internationella skogsarenan i ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor, återstår fortfarande för EU att skaffa sig redskap för en verklig styrning av skogsbruket. Redan 1997 uppmanade Europaparlamentet kommissionen att föreslå en rättslig grund för en skogsbruksstrategi, och använde sig därmed för första gången av den initiativrätt som parlamentet tilldelas genom artikel 138b i Maastrichtfördraget (1993). Parlamentet har också velat få tillgång till en ny analys, efter kommissionens ”utvärderingsrapport” (KOM(2005)0084 och SEK(2005)0333 av den 10 mars 2005), detta mot bakgrund av den senaste utvidgningen och den internationella utvecklingen på skogsbruksområdet. Arbetet har utförts med utgångspunkt i främst skriftlig dokumentation, och stött sig på de bidrag som lämnades in i samband med rådfrågningsprocessen 2004 och som kommissionen offentliggjorde i ett meddelande i mars 2005, kompletterat av en ny undersökning som genomfördes på Internet. Till grund för rapporten ligger även synpunkterna från en expertgrupp, samt diskussionerna i undergruppen för skog inom Europaparlamentets tvärgrupp för hållbar utveckling, som vid flera tillfällen har sammanträtt, bland annat den 8 juni 2005 i Strasbourg. Följande konstateras:

- I rådets resolution från december 1998 (1999 C 56/01 av den 15 december 1998, EGT nr C 56/1999, s. 1), som tillkom som ett svar på Europaparlamentets initiativ, behandlas i huvudsak befintliga verktyg inom ett begränsat område, nämligen området för hållbar förvaltning av skogsbruket, utan att frågan om den rättsliga grunden tas upp;

- Helt följdenligt är kommissionens utvärdering inom detta område därför av begränsad räckvidd. Svårigheten ligger inte i brister i enskilda detaljer, i mål och medel som inrättats enligt något av de befintliga instrumenten och inte heller i att det finns områden som inte behandlas, utan i avsaknaden av ett helhetsperspektiv;

- Det är ett obestridligt faktum att EU investerar omfattande mänskliga och ekonomiska resurser i skogssektorn, både inom EU och i sitt utvecklingssamarbete;

- Dessa resurser används dock utan tydlig styrande princip och utan samordning, vilket gör det omöjligt att genomföra någon verklig utvärdering;

- Det håller på att uppstå ett glapp mellan EU:s ambitiösa ställningstaganden internationellt, exempelvis till förmån för ett rättsligt bindande instrument för skogar, och unionens kroniska oförmåga att fastställa ett verkligt program för egen del.

Vissa av de otaliga motsättningar som under årtiondenas lopp alltid har stått i vägen för alla försök att strukturera EU:s insatser inom skogsområdet håller emellertid i dag på att bli otidsenliga.

Page 76: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 72

- Det är självfallet uteslutet att bygga ut en marknadsbaserad stödpolitik för skogsprodukter liknande den gemensamma jordbrukspolitiken;

- De avtalsbaserade metoder som utvecklats på det offentliga området erbjuder en teknik för att hantera mångfalden av situationer och prioriteringar på nationell nivå och organisera EU:s insatser utifrån en gemensam ”verktygslåda”;

- Genom att använda sig av avtal skulle man därmed kunna bidra till att övervinna subsidiaritetsproblemen, även på inomnationell nivå, när skogspolitiken inte faller under medlemsstaternas ansvarsområde;

- Medlemsstaternas erfarenheter av den europeiska integrationen bör ha lugnat de medlemsstater vars ekonomi i hög grad är beroende av träbearbetningsindustrin och som hittills har velat behålla sin oinskränkta suveränitet inom detta område;

- De ökade sociala och miljömässiga kraven inom skogsområdet kräver tveklöst en offentlig insats på rimlig nivå för att undvika att belasta skogsförvaltningen alltför hårt med risk för att skogsägarnas motivation sjunker allt mer;

- De utmaningar som skogssektorn – men även mer generellt samhället och politikerna – står inför har slutligen kommit att omfatta hela planeten. Det gäller frågor som en hållbar förvaltning av resurser och energi, klimatförändringar och sanitär säkerhet. Det enda sättet att effektivt angripa dessa utmaningar är med hjälp av ett övernationellt samarbete.

Att Europaparlamentet mot denna bakgrund nu återigen tar upp skogsfrågorna just i ett skede då de europeiska institutionernas roll och betydelse ifrågasätts är ett tidsmässigt sammanträffande som ger upphov till följande grundläggande frågor:

Vad förväntar sig européerna av sin skog och vilka önskemål rörande skogen har de?

Vilken är den lämpligaste finansierings- och/eller ersättningsformen för dessa olika ambitioner med avseende på effektivitet och rättvisa – att undanröja rättsliga hinder och regelhinder, subventioner, skatteförmåner, beskattning eller reglering?

Vilken är till sist den lämpligaste nivån för att behandla de problem som skogsbranschen i dag konfronteras med – lokal, regional, nationell, europeisk eller internationell nivå?

Med andra ord ligger dagens verkliga utmaningar helt klart på politisk nivå och det är också där de verkliga valen måste göras. Den första gruppen förslag faller under rubriken ”styrning”, där det finns allvarliga brister. Förslagen omfattar hela begreppsområdet: behovet av att formulera en strategi, behovet av att klarlägga den rättsliga grunden, inrättande av verktyg för förvaltning och uppföljning/kontroll, berörda parters medverkan, inrättande av ett verktyg för risk- och krishantering. Den andra gruppen förslag syftar till att göra medborgarna mer delaktiga i gemenskapens insatser inom skogssektorn, via ”symboliska åtgärder” som lyfter fram gemenskapens engagemang i aktuella frågor: Ny teknik: forskning och utveckling av icke petroleumbaserade produkter; Klimatförändringen: kolupptagning;

Page 77: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 73

Utmaningarna på energiområdet: energiskog och biobränslen; En rimlig förbrukning: att främja användningen av certifierad skog.

Sammanlagt formuleras tio förslag, för att gå vidare i riktning mot ett ”politiskt skogs-Europa” som på ett konkret sätt kan åskådliggöra det än så länge abstrakta begreppet ”hållbar utveckling” för EU:s medborgare, i skärningspunkten mellan målen från Lissabon om ekonomisk konkurrenskraft och målen från Göteborg om bevarande av naturresurser. På följande sidor återkommer dessa tio förslag i den ordning de presenteras i rapporten. Förslagen är olika till sin karaktär, men är av lika stor vikt och kan i huvudsak genomföras oberoende av varandra.

Page 78: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 74

TIO FÖRSLAG FÖR ETT VERKLIGT ”SKOGSEUROPA”

Förslag 1: En gemensam vision Att bygga den europeiska skogstrategin på en definition som formuleras i partnerskap med samtliga berörda aktörer, utifrån följande mål: ”Att garantera en hållbar utveckling för skogen och skogssektorn, så att dessa fullt ut kan bidra till de europeiska medborgarnas livskvalitet via alla de nyttigheter och tjänster de genererar inom det ekonomiska, miljömässiga, sociala och kulturella området”.

Förslag 2: Ett europeiskt skogsforum Att inom EU anordna debatter och informationskampanjer kring målet i förslag 1, för att ge deeuropeiska medborgarna möjlighet att skapa sig en bild av de många olika sätt på vilka skogen bidrartill livskvalitet, ekonomi, sysselsättning och hållbar utveckling.

Förslag 3: Förtydliga den rättsliga grunden Att genomföra en objektiv expertgranskning av den rättsliga grunden för skogsåtgärder i linje med strategierna från Lissabon och Göteborg.

Förslag 4: Formalisera de nationella skogsprogrammen Att infoga de nationella skogsprogrammen i en gemensam ram som skall godkännas på EU-nivå och internationell nivå i syfte att förbättra samordningen mellan EU:s åtgärder och medlemsstaternas nationella skogspolitik. Att formalisera den gemensamma ramen och komplettera den med utvärderingskriterier.

Förslag 5: Avtal om hållbar skogsutveckling mellan EU och stater, regioner och autonoma provinser

Att ingå avtal om hållbar skogsutveckling mellan EU och medlemsstaterna (eller regionerna/deautonoma provinserna) med utgångspunkt i de nationella skogsprogrammen, för att organisera derasrespektive insatser med respekt för subsidiaritetsprincipen. Dessa avtal kan omfatta samtliga tekniskaoch ekonomiska EU-bestämmelser inom området, oavsett ursprung.

Förslag 6: En handlingsplan och en officiell struktur för samordning inom EU Att ge kommissionen i uppdrag att samordna strategin för skogsåtgärder, med hjälp av femårigahandlingsplaner där samtliga berörda inriktningar ingår. Att identifiera en struktur inomkommissionen som särskilt skall ansvara för skogsfrågor. Att inrätta en rådgivande kommitté inomkommissionen med ansvar för uppföljning och utvärdering av avtalen om hållbar skogsutveckling.

Förslag 7: Ökad internationell närvaro 7.1. Ett förstärkt ”internationellt arrangemang om skogar” Att genomföra rådets slutsatser av den 26 april 2005, i vilka hävdas att ett rättsligt bindandeinstrument är det bästa sättet att säkerställa en hållbar skogsförvaltning med avseende på miljömässigaoch sociala aspekter. Att satsa på diplomatisk verksamhet inför den sjätte sessionen i FN:s skogsforum(UNFF) i februari 2006. 7.2. Samordning mellan insatser inom och utanför EU Att ge fullmakt att utarbeta den särskilda struktur som avses i förslag 5 för att se till att gemenskapensinterna åtgärder överensstämmer med dess yttre ståndpunkter i skogsfrågor (utvecklingssamarbete,bistånd, handel med tropiska träslag). Att i detta sammanhang fastställa en politisk ram förförvaltningen av utomeuropeiska tropiska skogar som ett sätt att visa upp och pröva en modell förhållbar skogsförvaltning.

Page 79: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 75

Förslag 9: Ett europeiskt skogsövervakningsorgan Att inrätta ett organ för övervakning av det europeiska skogsarvet, för att i kvantitativt och kvalitativt hänseende övervaka tillståndet för skogarna och deras utveckling på lång sikt och ur alla deras ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Att regelbundet rapportera om insamlade fakta.

Förslag 8: Ett verktyg för risk- och krishantering Att i EU:s handlingsplan införa ett verktyg för att förebygga risker och hantera allvarliga kriser somdrabbar skogen (bränder, stormar) och som gör det helt motiverat att uppmana till solidaritet ochömsesidig hjälp på en överstatlig nivå.

Förslag 10: Fyra omedelbara, förenande och symboliska åtgärder 10.1. Att inrätta en teknisk plattform för skog och pappersmassa som fungerar som ett nätverk, för att skaffa sig medel att placera trä och andra skogsprodukter i främsta ledet av framtidens naturresurser: sektorn för trämaterial (komposit), sektorn för träfibrer (olika användningsområden för cellulosa) och bioraffinaderi. 10.2. Att optimera skogssektorns bidrag till kampen mot klimatförändringar. Att i detta sammanhang verka för att skogsbruket ges tillgång till marknadens mekanismer. Att utveckla en europeisk pilotstrategi inom detta område. 10.3. Att fullt ut integrera biomassa, särskilt vedbiomassa i politiken för att utveckla förnybara energikällor (kraftvärmeproduktion, biobränslen). Att sänka mervärdesskatten på distribution av värme som genereras av restprodukter från skogsbruket. 10.4. Att lansera en informationskampanj på EU-nivå för att främja trä och alla dess olika användningsområden, träets inneboende egenskaper, dess symbolvärde och den i många fall sårbara verksamhet på landsbygden som trähanteringen ger upphov till. Att främja användningen av trä, som är det främsta ekomaterialet, vid offentliga upphandlingar.

Page 80: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 76

FAKTABLAD OM SKOGSBRUKET I EU-25

En vidsträckt och växande skog Skogens andel av EU:s yta (andel skog per km2)

148 Mha, motsvarande 37 procent av den obebyggda marken.

EU har det sjätte största skogsområdet i världen.

Varje år ökar den skogsbeklädda ytan med 450 000 ha.

Stor ekologisk mångfald

- Tempererad skog 48 %

- Nordlig skog 28 %

- Subtropisk skog 18 %

- Tropisk skog 6 %

Källa: Eurostat

30 procent av ”Natura 2000”-områdena ligger i skogen.

50 procent av de europeiska skogarna är certifierade.

Lång tradition av hållbar förvaltning

35 procent av EU:s skogar är offentligägda.

85 procent av EU:s skogar är förvaltade.

EU bidrar med 40 procent av det offentliga utvecklingsstödet till en hållbar skogsförvaltning.

En stor sektor för skog-trä-papper inom EU

4,3 procent av arbetstillfällena i den primära sektorn och 3,7 procent av arbetstillfällena i den sekundära sektorn.

2,2 procent av EU:s BNI.

En dominerande roll på världsmarknaden

20–25 procent av världens produktion och förbrukning beroende på produkt.

Bark: näst största producent och näst största förbrukare.

Sågat virke och skivor: största producent och näst största förbrukare i världen.

Pappersmassa: näst största producent och näst största förbrukare i världen.

Papper och papp: största producent och näst största förbrukare i världen.

EU:s betydelse på världsmarknaden (EU-25)

0 200 400 600 800

1000 1200 1400 1600 1800

Bark Sågat virke Skivor Pappers-massa

Produktion Förbrukning

Världen

EU-25

i Mm3 eller Mt (pappersmassa)

Page 81: Policy Department Structural and Cohesion Policies...netop var blevet tildelt i henhold til Maastricht-traktatens artikel 138 B (1993). Parlamentet ønskede også en ny analyse i forbindelse

European Forestry Strategy: outlook

PE 355.366 77