Embed Size (px)
Citation preview
Antikens Grekland
7cNorregårdskolan, Växjö
Maecenas ligula nostra, accumsan taciti. Sociis mauris in integer, a dolor netus non dui aliquet, sagittis felis sodales, do-lor sociis mauris, vel eu libero cras. Inter-dum at. Eget habitasse elementum est, ipsum purus pede porttitor class, ut adi-piscing, aliquet sed auctor, imperdiet
arcu per diam dapibus libero duis. Enim eros in vel, volutpat nec pellentesque leo, temporibus scelerisque nec. Ac dolor ac adipiscing amet bibendum nullam, mas-sa lacus molestie ut libero nec, diam et, pharetra sodales eget, feugiat ullamcor-per id tempor eget id vitae. Lorem ipsum
Idrottsreportage Från Olympia
1
DANIEL
Lorem ipsum dolor sit amet, ligula suspendisse nulla pretium, rhoncus tempor placerat fermentum, enim integer ad sodales vestibulum volutpat. Nisl rhoncus turpis est, vel elit, congue wisi enim nunc ultricies sit, magna tincidunt. Maecenas aliquam.
Grekerna skrev berömda pjäser som spe-las än i dag på teatrar över hela världen.
Så här såg det ut när atenarna gick på tea-ter för 2300 år sedan.
Platserna längst ner är bekvämast för de har ryggstöd. Där sitter präster, och rika köpmän och godsägare som har rest in i landet.Längst upp sitter enkelt folk.
Åskådare har med sig korgar med mat och dryck för det är en lång föreställning
och under pausen brukar alla äta och dricka och prata med gamla vänner.
På den runda scenen syns skådespelar-na. Det är bara män eftersom det bara är män som får spela teater.Pjäsen heter grodorna och är en komedi, alltså en skämtsam pjäs. Skådespelarna har mas-ker som ser ut som grodhuvuden.
Reportage Från En Teater
2
TILDE
Eftersom kvinnor inte hade så mycket makt, så fick de inte gå i skolan enligt De-marete. Många flickor överlever inte ens barndomen då de inte får lika mycket mat som pojkarna. Enligt grekerna var männen på den tiden mycket mer värda än kvinnorna då de var männen som t.ex. skyddade staden mot ett anfall.Men Demarete hade tur som föddes och växte
upp i en rik familj som gjorde att hon överlevde sin svåra barndom.
Men vid 15 års åldern så gifter sig Dema-rete med en man som nästan är 15 år äld-re än henne. Han är nästen lika gammal som hennes mamma. När man gifter sig i Grekland så bor man inte längre kvar hos sina föräldrar utan flyttar vidare till sin nya man.Eftersom att mannen borde så långt borta från Demaretes förra hus
Kvinnoreportage
3
JONATHAN
Jag har intervjuat Demarete som är en kvinna bor i Aten, Grekland. Hon berättar för oss om hela sin barndom tills nu.
så blir denna resan som ett helt nytt liv för henne.
Bröllopet sker hemma hos sin nya man framför deras altare de har ståendes i ke-ramik i deras hus. Detta visar på att de var rikare än Demaretes förra familj.
Dagen efter bröllopet så visar Demaretes man hur en gift kvinna ska sköta huset. Det är mycket att göra bara för en vuxen kvinna och nu får den 15 åriga Demarete uppgifterna.
Hon ska kontrollera att brödsäden i förrå-den är torr och att vinet hålls kallt. Hon är även den som bestämmer maten för alla i familjen, så hon får även uppdraget att se till att inte maten tar slut. Det som ska räcka ett år kan inte ta slut på ett halvår.
Hon tar även hand om slavarna så att de håller sig friska och starka så att de kan orka att arbeta.
Men Demarete förklarade att den vikti-gaste uppgiften för kvinnorna var att fö-da barn. Normalt brukar en kvinna i Aten föda 5-6 barn innan de har fyllt 30.
Det viktigaste var också att minst ett av barnen skulle vara en pojke eftersom det var bara män som kunde ärva hus och åkerjord efter sin far.
Fast det var även en fördel att föda några flickor också för att de var dem som kun-de hjälpa till när föräldrarna inte kunde jobba längre. Men att ha många flickor kostade också mycket, för att man var tvungen att ha hemgift med sig när de gif-te sig. På landet var det ofta ett stycke åkermark, kanske en vingård, som de för-de med sig till deras nya familj. Så en fa-milj dom hade många döttrar förlorade mycket när de gifte bort sig.
4
I antikens Grekland så fanns det några skolor i varje by där bara de rikaste bar-nen kunde gå och det fanns inget som kallades skolplikt pga att alla inte hade råd och dem rikaste gick i skolan tills dem fyllde 16 år. Och lektioner utförde man i lärarens hem. Skoldagarna var längre än idag då dem började vid solens uppgång och slutade när solen gick ner. Antikens skola var betydligt strängare än idag, och man straffades med slag av en
pinne eller något liknande föremål. Fast det finns saker som skiljer sig från da-gens skola tex som att killarna började skolan före tjejerna pga att tjejerna var tvungna att lära sig ta hand om hushål-let. Jag har besökt en skola i antikens Grekland och analyserat om det negativa och det positiva om den tidens skola och jämfört med dagens skola. Det var färre ämnen man fick lära sig, de va bland an-nat skrivning, läsning, musik och så hade
Artikel Om Skolbesök
5
GRANIT
man en palaistra. En palaistra är en id-rottsplats som man använde i antikens Grekland och den användes som en scen där man ofta hade festivaler och fester med musik. Efter som musik var en sak som många greker ägnande sin fritid på så sågs musiken som ett av det viktigaste ämnet i antikens Grekland. Under musik lektionerna lärde man sig spela olika in-strument som tex lyra och flöjt. Idag så är det ämnen som SO och matematik som är viktigast och som man har mest "fokus" på. Det var viktigt att läsa i Aten för att lagarna stod inskurna i sten. Det var annorlunda för pojkarna då dem fick läsa olika värk av poeter som tex Home-ros, eleverna fick öva sin skrivstil och si-na kunskaper på vaxtalvor. då handlade det om att skriva fina berättelser (poesi) medans nu förtiden så ska man öva gram-matik. En lektion i antikens Grekland kan se ut som så att lärarna sa ett ord som man skulle upprepa och repetera tills man kunde det, och då så ska man ta fram sina vaxtavlor och om man hade skrivit fel så var det bara att släta ut vax-et. Idrotten var också ett viktigt ämne där pojkarna fick delta i olika olympiska grenar och man utförde uppgifterna nak-na i en Palaistra. Man hade också som idag en lärare i varje ämne och det fanns inte så många lärare för att läraryrket var inte bra betalt. Det var cirka 3 lärare
och dem kallades för: grammatister som undervisade läsning och skrivning, kitha-rister som undervisade musik och hur man spelar olika instrument och padioti-den som undervisade gymnastik. Det var hur en dag som elev i antikens Grekland kunde se ut och lite om yrket som lärare
Källa: http://antikensgrekland.blogspot.se/2013/10/livet-i-aten.html
6
Under våren kommer det en keramikut-ställning till staden. Vi här på redaktio-nen har pratat med några av dom mest arrangerade i denna utställning.
Dom berättar att utställningen arrange-ras tillsammans med invånarna i våran stad.
Invånarna får lämna in sina keramik-konstverk för ett mynt och efter det visas upp .
Vem som helst kan visa upp sitt konst-verk men en som varit med varje år sen
denna utställning arrangerades är hin-nomumo som varje år lämnar in sina konstverk.
Hinnomumo säger att han varje år ha ett tema på sitt konstverk och just i år så finns faktist ett tema som vi nu ska pre-sentera......
Det nya temat är DJUR ! Kan det bli gal-nare eller bättre en temat djur är frågan .
Vi har varit och tjuvtittat lite på konstver-ken och vi kan säga att ni inte kommer att bli besvikna.
Presentation Av En Keramikutställning
7
EBBA
Mer kreativa konstverk får man leta ef-ter.
Vi har oxå pratat med siddimimo som även hon varit med sedan tidigare år.
Hon säger att hon längtat efter teman el-ler liknande.
Men det finns inte bara deltagare som va-rit med i många år utan det har oxå kom-mit en del nybörjare , och en utav dom är marviva som inte bara är nybörjare på detta utan även ny här i stan.
Hon säger att hon önskat hon börjat med detta tidigare men säger oxå att hon är nöjd över hennes konstverk.
Just keramikkonst är väldigt speciellt och svårt att göra samt tar väldigt lång tid. Alla konstnärer har varit väldigt ar-rangerade och med tanke på hur svårt det är måste vi säga att vi är högst inpo-nerade av er alla.
Utställningen kommer äga rum hela vå-ren från mars till maj.
Och för er som är intresserade att vara med nästa år kan man redan anmäla sig hos kungen,men det är begränsat med konstverk så anmäl er snabbt.
8
En historia som både är bra och dålig från hans liv är:
Amfitryons och Zeus fick barn med Am-fitryons fru Alkmene. Det blev tvillingar. Ifikles och Alkides. Ifikles var Amfitry-ons och Alkides var Zeus barn.
Men redan samma natt som Alkmene ha-de fött pojkarna fick hon besök av Her-mes, gudarnas brevbärare. Han uppdrag va att ta Alkides. Så han tog honom och flög hem med honom till Hera. Han la bäbisen vid vid den sovande Heras bröst.
Herakles
9
JAQULINE
Herakles är den störste av Greklands alla hjältar. Han kallades "den som gjorde världen säker". Han kallades så för att han under sitt liv dödade många onda män och vidunder. Men han begick också många misstag.
Han siade vid gudardrottningens bröst tills hon vaknade och knuffade bort ho-nom. Då blåste Alkides ut en munfull mjölk över himlen, då bildades Vinterga-tan ( The milky way). När han gjort det kom Hermes tillbaka och tog barnet och flög tillbaka till Alkemes med barnet. Nu hade barnet fått övermänskliga krafter från mjölken.
Men Hera skulle snart skulle hämnas på Zeus.
Alkides föräldrar döpte om Alkides till Herakles, som betydde Heras stolthet. I försök för att kunna blinda Hera.
Men redan ett par månade senare skicka-de Hera 2 stora giftiga ormar som skulle bita ihjäl Herakles. Men lilla Herakles kramade lätt ihjäl ormarna med sina små händer.
Allt efter åren gick blev Herakles allt star-kare. Men en dag ställde styrkan till det rejält.
Herakles och Ifikles hade en musiklärare som hette Linus. Herakles hatade musik. Det roade inte honom speciellt. Så en dag hamnade han i ett gräl med Linus. Så tillslut grep han tag i Linus lyra och
slog den hårt i huvudet på honom så han dog.
Då blev Amfitryons tvungen att skicka iväg Herakles att jobba i bergen. Detta liv passade faktiskt Herakles bättre. Han träffade många vänner, ex. bönder och jägare.
10
För grekerna var det mycket viktigt att ta hänsyn till naturens helighet. I det anti-ka Grekland funderade man även mycket på kultur, filosofi, vetenskap och politis-ka institutioner. Vid dödsfall när begrav-ningar skulle anhållas kunde man anlita gråterskor. Gråterskorna var kvinnor som kom och grät samtidigt som de ut-tryckte känslor, för att på så sätt förstär-ka sorgen hos de närvarande.
Grekerna trodde att man kom till Hades efter döden. Målet var att komma dit.
Det var liksom som en helig plats. Men hur skulle man komma dit? Jo, själen skulle efter döden färdas över Styx, vilket var gränsfloden mellan livet och livet till den heliga platsen. Enligt mytologin tänk-te man att Styx var en kvinna. Det sas att man kunde se spöken befinna sig över flo-dens yta. Det kalla vattnet flöt även sakta fram med livlösa kroppar. På så sätt kun-de färjekarlen Charon transportera de ny-ligen döda till andra sidan.
Begravningsreportage
11
HILDA
I den grekiska mytologin var Tartaros en av de första gudarna som samband värl-dens skapelse. Tartaros är ett lägre skikt än Hades i underjorden. Dit kom de allra värsta syndarna som Kronos.
En del greker trodde på det. Många av oss idag kanske tänker att vi efter döden hamnar i himlen. Alla tror på olika saker. Pluton var underjordens Gud. Han såg bland annat till att jorden kunde alstra rikedom i form av växtlighet.
Man tänkte att Hades hade en familj. Han var son till Kronos och Rhea. Föräld-rarna fick sex barn tillsammans. Kronos åt upp fem av barnen för att inte ta ris-ken att dem skulle beröva honom mak-ten. Rhea bestämde sig för att föda de sjätte barnet på Kreta och låta någon an-nan ta hand om de, då Kronos inte skulle kunna äta upp den. Barnet hette Zeus och när han blev äldre så gav han en troll-dryck till hans pappa. Trolldrycken gjor-de så att Kronos kastade upp de fem se-naste barnen. Dem hette
Demeter, Hera, Hestia, Pluton och Posei-don. Tillsammans stred dem mot Kro-nos.
12
Vad kan vara roligare att gör på en sön-dag en att vara på torget en söndag. På torget kan man handla olika saker typ som möbler, mat, kläder med mera. Ti-digt på morgonen så kommer gatsopare det var både rika och fattiga som var gat-sopare. På en del delar säljer man mal-mer typ som koppar och guld det blir Aten rikt på. Man tog också ditt slavar för att sälja dem så fick man något annat tillbaka (byte saker).
En Annan är gymnasiet det var athens id-rottsanläggning där unga med borgare tränade olika sporter t.ex boxning, brott-
ning, löpning, hopp och kast. Vid gymna-siet bedrevs också undervisning.
Ett till exempel är att utforska gamla/ kända platser t.ex ZEUSTEMPLET eller AKROPOLIS
ZEUSTEMPLET började byggas 500årf.kr
AKROPOLIS är det mest kända sevärdhe-ten
Man kunde gå på en teater på en söndag eller bara vara ute och har Kul.
Rekommendationer Inför Söndagsutflykten
13
WILLIAM
Just nu i Aten finns ett fint enkelt hus med extra torkad lera, vass så att Inga väggbrytare kan förstöra vägarna. Det in-går också ett fönster, en andra våning med ett fönster och där är en jätte fin vy över havet. Det ingår också en säng, ett bord som är gjort av trä med några stolar gjorda av trä och en eldplats med verktyg som du kan använda för att laga mat.
Om du är en bonde, vill flytta till Aten då har du tur för vi säljer en hydda med ex-tra tjocka väggar så väggbrytarna inte kan förstöra vägarna lika enkelt och ett fönster med lika fin vy som ett enkelt hus.
Vi säljer ett till hus med trä och sten vägg så att det är svårare att förstöra vägarna med fönstren och en fin dörr.
Husannons
14
MAGNUS
TRE HUS I ATEN TILL SALU
Och om du är fattig har vi en bergshåla för dig, nära bergshåla finns ett badhus så att ni men inte blir kalla, vi har ett spe-ciellt bud med bergshålan och det speciel-la budet
är att om du köper bergshålan lite dyrare får du en fast eldplats med bergshålan så att din fru och barn inte blir kalla.
Och för er rika har vi en speciellt lyx hus med en 15 meter djup brunn som era sla-var kan gå till för vatten, vi har en jätte fin toalett som era slavar kan enkelt töm-ma när den blir full, vi har också olika rum som badrummet, förrådet där du kan förvara er mat, köket där du kan laga maten som ni förvarar, vi har männens avdelning, kvinnornas avdelning och så har vi ett lyxigt sovrum. Och vi har finna möbler som ni kan slappna av i, möbler-na är några soffor och några fåtöljer som är så sköna att man kan somna i dem el-ler så kan ni äta vid soffan.
15
"Sjung o gudinna om vreden som brann hos peliden Akilles". Så går första raden i den nya boken Iliaden. Författaren till bo-ken heter Homeros och är en författare som aldrig kommer att glömmas för hans underbara verk. Iliaden är ett slags diktverk. Stavelserna och raderna har en speciell takt, som kallas för hexameter. Det gör det enklare att komma ihåg när man ska återberätta om handlingen. Bo-ken är döpt efter staden Ilion.
Boken handlar om det trojanska kriget. Kriget började när kärleksgudinnan Afro-dite hade lovat Trojas prins Paris den vackraste kvinnan i världen, Helena drottning av Sparta. Olyckligtvis var He-
lena redan gift med Menelaus kung av Sparta. Men det stoppade inte Prins Pa-ris. Han tog med sig Helena till Troja, det gjorde Menelaus förbannad. Me-nelaus bestämde sig då för att ta hjälp av Greklands olika kungar för att få tillräck-ligt med många soldater för att sedan kunna besegra staden Troja(Ilion). Troja har en hög och tjock mur vilket gjorde det omöjligt för grekerna att besegra sta-den. Då fick kung Odysseus en briljant idé. Han kom på att dem kunde bygga en stor trähäst som man sedan skulle fylla soldater med. Deras plan fungerade så som att medan en del av grekerna gömde sig i trähästen, så seglade dem andra ut och gömde sig bakom en ö. En soldat
Läs Den! En Presentation /recension Av Iliaden
16
EMMA
skulle stanna kvar utanför Trojas(Ilions) mur och säga till trojanerna att trähästen var en gåva till krigsgudinnan Atena. Tro-janerna firade deras vinst med en stor fest. Men det de inte visste var att när dem hade gått och lagt sig så hoppade grekerna ut ur den stora trähästen och erövrade staden.
Under kriget dog många hjältar och kri-gare. Akilles som är Grekernas störste krigare dödade trojanernas hjälte Hek-tor. Efter att Akilles dödat Hektor så be-höll han hans lik så att Hektors nära och kära inte skulle kunna begrava honom. Hektors far Priamos sökte upp Akilles och kunde tillslut få begrava sin son. Bo-ken slutar efter Hektors död.
17
Maecenas ligula nostra, accumsan taciti. Sociis mauris in integer, a dolor netus non dui aliquet, sagittis felis sodales, do-lor sociis mauris, vel eu libero cras. Inter-dum at. Eget habitasse elementum est, ipsum purus pede porttitor class, ut adi-piscing, aliquet sed auctor, imperdiet
arcu per diam dapibus libero duis. Enim eros in vel, volutpat nec pellentesque leo, temporibus scelerisque nec. Ac dolor ac adipiscing amet bibendum nullam, mas-sa lacus molestie ut libero nec, diam et, pharetra sodales eget, feugiat ullamcor-per id tempor eget id vitae.
Lär Känna Våra Gudar!
18
ELIN
Lorem ipsum dolor sit amet, ligula suspendisse nulla pretium, rhoncus tempor placerat fermentum, enim integer ad sodales vestibulum volutpat. Nisl rhoncus turpis est, vel elit, congue wisi enim nunc ultricies sit, magna tincidunt. Maecenas aliquam.
I dagens samhälle är det en hel tredjedel av befolkningen som lever som slavar. Vissa slavar har det bättre en andra men detta måste ändå få ett stopp. Jag tycker att slaveriet är fel och jag har varit det sen jag var 6 år och jag tänkte berätta lite om hur man kan ha det som slav
Slavlivet är hårt och består mest av sam-ma jobb varje dag. Det flesta slavar job-bar som gruvarbetare eller hushållsarbe-te och jag har jobbat som båda. När jag jobbade som gruvarbete var det alltid tufft att behöva gå upp på morgonen och
veta att hela dagen skulle ägnas åt att en-das gräva i gruvor som sedan de rika fa-miljerna skulle spendera sin fritid till-sammans med vänner och familj. Någon månad efter det var det fullmåne, dagen då hela staden skulle sälja och köpa nya slavar, man fick ställa sig uppe på ett bord medan människor skulle se om jag hade några större skador eller handikapp och det var förnedrande! Att folk bara kunde köpa och sälja mig som man vill är sjuk. Tillslut blev jag köpt av en ny fa-milj och det berättade att jag skulle job-
Insändare Om Slavarnas Usla Liv
19
NOVA
ba med hushållsarbete med sånt som städning och matlagning.
Att jobba som hushållsarbete var ett be-tydligt bättre jobb en att jobba som gruv-arbete. I den nya familjen fick jag nästan mat varenda dag och jag fick sova inne om nätterna men slaveriet är ändå hemskt. Att inte få vara med sin familj, att i det flesta fall knappt få mat om da-gen och ständigt arbeta för andra männi-skor istället för att hjälpa sig själv är hemskt. Du får aldrig ha en åsikt eller ens ta hand om dig själv för en dag.
Det förekommer ofta att kvinnliga slavar blir utnyttjade sexuellt men det händer sällan att det blir någon bestraffning.
20
Agora är namnet på det antika Grek-lands torg. Torget är hjärtat av staden. Det står köpmän där nästan hela dagen. Det finns massor att hitta på, och man kan spendera en hel dag där utan att bli uttråkad. Men det finns också människor som inte trivs lika bra på torget t.ex ute-liggare som blir bortjagade när köpmän-nen kommer tidigt på morgonen.
På torget i Aten kunde man köpa nästan vad som helst. Slavar, mat, och djur, som oxar hästar eller får.
Kvinnliga slavar var dyrare än manliga slavar eftersom de kunde föda barn som blev nya slavar. De slavarna som var er-farna slavar kostade mer än tre gånger så mycket som vanliga slavar.
Mat som fisk, lök, bönor, vin, bröd, olja, frukt och oliver såldes dagligen på torgen i det antika Grekland.
Granatäpplen var den mest populära frukten, men när apelsinen kom dit blev blev den mycket populär och tog över förstaplatsen. Längs norra sidan av tor-get låg stoan också kallad gallerian. Själ-
Annons För Aktiviteterna På Torget
21
HENNING
va stoan var nästan hundra meter lång. Den låg helt öppen mot torget med sin pelargång. I hörnet av stoan fanns ett stånd där slavarna och slavinnorna säljs. Längs pelargången fanns många stånd. Bland andra slavförsäljningen, livsme-delsståndet, fiskståndet, köttståndet och ört- och kryddståndet. Pelarna var täta och det vimlade av folk som ville handla och göra affärer.
Människor i olika klasser, allt från bön-der till finare folk som präster, samlades på agora och handlade i stoan. Folk små-pratade i stoan, och de som behövde kun-de få tak över huvudet.
Butikerna ägdes av invånarna och hant-verkare sålde skjortor, sandaler och mantlar. Det såldes även parfymer, sal-vor och papyrus i vissa delar av stoan. Där fisken såldes var det störst trängsel och folk från andra städer kom för att kö-pa de färska varorna. Gummorna från landet gick hemifrån tidigt på morgonen för att hinna till stoan i tid och kunna säl-ja sina varor som kunde vara oljor, nöt-ter, fikon och bröd.
22
Alexander den store föddes 356 f.kr. Han föddes i kungariket i Makedonien och fick redan när han var mycket liten lära sig att sköta de makedonska riket vid sidan av sin far.
Alexanders pappa hette Filip II förenade de flesta grekiska stadsstaterna. Det var när Filip dog som Alexander fick ta över stormakten och den vältränade och dåti-dens bästa armé
Makedonien krigade mot Grekland och vann och då styrde dom över hela Grek-land. Deras nästa uppgift blev perserna..
Alexander ledde armen som var väldigt liten jämfört med persernas men där-emot bestod Alexanders armé av elitsol-dater och duktiga grekiska vetenskaps-män. Han var bara 20 år men har var den mest berömda fältherren och idag en av världshistoriens skickligaste, de är där-ifrån hans namn kommer, Alexander den store.
Efter att ha plundrat perserkungen och hans skatter så begav dom sig till Indien över floden Indus. Där kom dom till de dom trodde var världens ände och där lämnade hans armé honom för dom våga-de inte gå längre, dom blev tvungna att
Personporträtt: Alexander Den Store
23
HANNAH
vända tillbaka. Men trots de så hade han ett väldigt stort rike. Det sträckte sig från Makedonien till Indien.
När han kom tillbaka ville han förena per-serna med grekerna och han gifte sig med två döttrar till den persiske kungen. Många andra av hans soldater gifte sig också med persiska flickor.
Alexander den store blev sjuk och dog och hann aldrig komma tillbaka till Ma-kedonien. Han dog i Babylon de 10 juni 323 f.kr. Han blev endast 33 år.
Några år efter han dog delade hans stora rike upp i tre delar. Hans erövringar fick därmed stor betydelse.
- Handeln ökade med länderna vid Me-delhavet och rikena österut eftersom alla skatter som Alexander hade samlat på sig gjordes om till mynt.
- Det bildades en ny kultur som kalla-des hellenismen eftersom de grekiska och österländska traditioner blandades.
24
Personporträtt: Platon
25
OLIVIA
PlatonPlaton var en grekisk filosof, matematiker och författare. Platon var född på en ö som heter Egina som ligger lite utanför Aten 427 f.kr och död i Aten 347 f.kr. År 387 f.kr grundade han gymnasieskolan "Platons akademi". Skolan lärde ut filosofi för grekerna, den låg i Aten. Platon brukade skriva texter, vissa av hans böcker var skrivna som en dialog där flera folk pratar. Nu i efterhand finns det även böcker som innehåller Platons skrifter. Böckerna handlade om filosofiska frågor t.ex vad är meningen med livet? Huvudpersonen i hans böcker är ofta Sokrates. Platon var även Sokrates lärjunge. Sokrates var också en filosof. Platon var väldigt fascinerad av regelbundna månghörningar, grekerna tyckte att cirkeln var " den fulländade formen". Egentligen heter han Aristoklês men fick senare smeknamnet Platon. Platon tror inte på demokrati efter att hans kompis dömdes till död. Platon tyckte att det grundläggande felet med demokrati är att den bortser från människors olikheter, han tycker att demokratin skapar dåliga människor. När han va ung var han väldigt intresserad av politik.
Platon är känd för sin idelära, han beskriver det såhär:"I Platons världsbild har tanken på en idévärld en central roll. Idévärlden är enligt Platon den sanna verkligheten och sinnevärlden, alltså den värld människan kan uppfatta med sina sinnen, är bara en skugga eller en blek kopia av idévärlden".
Källor:https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Platon
http://www.filosofer.se/platon.html
So-boken
http://web.comhem.se/~u13115096/Demokratism/Filosofer/platon.html
Aristoteles född 384 f.Kr. i Stageira på halvön Chalkidike, död 322 f.Kr. i Chal-kis, var en grekisk filosof och vetenskaps-man. Aristoteles skrifter omfattar många ämnen fysik, biologi, zoologi, metafysik, logik, etik, estetik, poetik, skådespeleri, musik, retorik, lingvistik, politik och sty-rande.
Vid arton års ålder började Aristoteles vid Platons akademi, där han stannade i nära tjugo år. Aristoteles gifte sig med Hermias adoptivdotter Pythias, som gav honom en dotter, vilken de döpte till Pyt-hias. Strax efter barnen föddes dog Her-mia. Kort efter Platons död lämnade Aris-toteles Aten för att på begäran av Filip II av Makedonien bli privatlärare åt dennes
son Alexander. Efter att ha ägnat flera år åt att vara lärare åt den unge Alexander återvände Aristoteles till Aten. År 335 f.Kr. etablerade han sin egen skola där, känd som Lyceum, där han undervisade i tjugo år. Medan han var i Aten dog hans fru Pythias, och Aristoteles blev involve-rad med Herpyllis från Stageira, som gav honom en son som han döpte efter sin far, till Nikomachos.
Aristoteles syn på fysik sträckte sig långt in på renässansen och övergavs först på 1600-talet. Inom biologin rättades hans observationer först på 1800-talet. Hans verk innehåller den tidigast kända for-mella studien av logik, vilket inlemma-des under sent 1800-tal inom formell lo-
Personporträtt: Aristoteles
26
ZSOMBOR
gik. Aristotelisk metafysik utövade under medeltiden ett stort inflytande på filosofi inom islam och judendom och fortsätter än idag att påverka kristen teologi, sär-skilt östortodox teologi och den skolastis-ka traditionen inom Katolska kyrkan. Al-la aspekter av Aristoteles filosofi fortsät-ter att studeras i den akademiska värl-den än idag.
Även om Aristoteles skrev många elegan-ta dialoger och annat, tros majoriteten av hans verk vara förlorade och bara un-gefär en tredjedel av de ursprungliga ver-ken har överlevt. Dessa var avsedda att användas i undervisningen vid Aristote-les akademi Lyceum, varför de också an-ses sakna den eleganta stil som utmärkte hans övriga produktion.
Tillsammans med Platon och Sokrates är Aristoteles en av de viktigaste figurerna inom västerländsk filosofi.
27
Sokrates var en känd filosof som ut-märks för sin samtalsmetodik, han utgav sig för att vara okunnig och ställer väl val-da frågor och då kunde samtalet att bre-das ut
Han lockar fram kunskaper ur sina ele-ver med rätt frågor och då stimulerar han elevernas tänkande istället för att ge ifrån sig svaren.
Denna samtalsform kallas för maieutik. Mycket mer vet vi inte om Sokrates, men det vi vet är genom hans elev Platon och hans elev Aristoteles skrifter.
Sokrates blev anklagad för ateism och vil-seledande av ungdomen.
Huvudförhandlingen mot Sokrates hölls inför en folkdomstol bestående av c.a. 500 manliga medborgare. Alla i juryn
Personporträtt: Sokrates
28
TYRA
svor inför de tre gudarna Zeus, Apollo och Demeteratt de skulle döma rättvist.
Under rättegångens tre första timmar läs-tes anklagelserna upp och sedan fick So-krates tre timmar på sig till sitt försvar - ett försvar som finns bevarat tack vare Platons skrift Sokrates försvarstal.
När förhandlingarna var över röstade ju-ryn först i skuldfrågan och Sokrates be-fann sig skyldig med rösterna 280 mot 220. Därefter skulle straff bestämmas - dödsstraff, fängelse, landsförvisning, för-lust av medborgerliga rättigheter eller bö-ter. Sokrates själv (enligt Platons skrift) föreslog ironiskt att straffet skulle bli att han fick mat i resten av sitt liv på en av Atens bästa restauranger. Ironin hos So-krates kan ha gjort juryn förnärmad för röstsiffrorna att döma honom till döden blev hela 360 mot 140.
Det sades att Sokrates inte skrämdes av döden drack han modigt giftbägaren och därmed blev han ett av de första kända historiska exemplen på personer som av-rättats av staten för att de har tänkt an-norlunda.
29
På torget i Aten kunde man köpa allt. Sla-var, livsmedel, tyger och djur, till exem-pel oxar. Slavinnor var dyrare än manli-ga slavar eftersom de kunde föda barn som blev nya slavar. De utbildade slavar-na kostade mer än tre gånger så mycket som vanliga slavar som inte var utbilda-de. Livsmedel som fisk, lök, bönor, vin, bröd, olja, frukt och oliver såldes där. Granatäpplen var den saftigaste och mest populära frukten, innan apelsinen kom dit.
Männen gjorde inköpen för att kvinnor-na, speciellt de rika, skulle inte visa sig ute, de skulle hålla sig inomhus och den som hade råd med en slavinna slapp bä-ra hem varorna själv. Den som var riktigt fattig, bar mynten i munnen, för han ha-de inte råd med en börs eller en slavinna. Han var även tvungen att bära mynten han fick tillbaka av fiskhandlaren i mun-nen. Det fanns väldigt mycket att se i allt vimmel. Bågskyttar i stickade toppluvor, med huvudet högre än alla andra, staden hade köpt in dem som slavar norr om
Detta Händer På Agoran!
30
JULIAN
Svarta Havet. De var poliser. Vid ett alta-re stod en man med höjda armar och bad. En tupp hade offrats, och resterna av den låg och pyrde i askan. Två hundra meter snett över torget ungefär, gick all-tid processionerna på festdagarna. Sön-dagar fanns inte, istället hade man många festdagar. Varje månad hade man en eller flera offerfester.
Längs norra sidan av agora/torget låg ”stoan”, ”saluhallen” eller ”gallerian”. Själva stoan var lång, hundra meter. Den låg helt öppen mot torget med sin pelar-gång. I hörnet av stoan fanns ett stånd där slavarna och slavinnorna säljs. Längs pelargången fanns många stånd. Bland andra slavförsäljningen, livsmedelsstån-det, fiskståndet, köttståndet och ört- och kryddståndet. Pelarna var täta och det vimlade av folk som ville handla och gö-ra affärer.
Människor i olika klasser, allt från bön-der till finare folk som präster, samlades på agora och handlade i stoan. Folk små-pratade i stoan, och de som behövde kun-de få tak över huvudet.
Butikerna ägdes av invånarna och hant-verkare sålde skjortor, sandaler och mantlar. Man sålde även parfymer, sal-vor och papyrus i vissa delar av stoan. Där fisken såldes var det störst trängsel
och folk utifrån kom för att köpa de färs-ka varorna. Gummorna från landet gick hemifrån innan solen gick upp för att hin-na till stoan i tid och kunna sälja sina va-ror som kunde vara oljor, nötter, oljor och bröd. Även fikon såldes
I vissa delar av stoan satt skrivare som kunde hjälpa dem som inte kunde läsa och skriva att till exempel skriva brev, också betalde de pengar till skrivarna. Det satt även växlare som växlade han-delsmännens mynt eftersom varje stat ha-de egna mynt. Till exempel så kunde väx-lare växla spartanska mynt till de mynt som används i Aten.
31
Tidigare idag hände det ett slag i byn ma-rathon, Grekland. Vi varnar nu att folk inte ska gå utomhus. De som krigade var greker, som kommer från Aten och Pla-taiai. Mot grekerna krigar perser. Nu vi-sar det sig att grekerna vann och nu kan de driva tillbaka perserna. Det var ca 10000 män som var med i den grekiska hären, i den persika hären var det unge-fär 25000-30000 män. Perserna landsat-tes vid Marathonslätten, ca 26000 enligt
Herodotos. Det var 10 generaler som led-de de grekiska hären. När en ny dag kom var det en ny general som ledde den gre-kiska hären. Men den som är starkast är Miltiades. Han väntade på stora förstärk-ningar. Hans taktik är att göra precis som perserna inte gör. Fienderna som är perser har huvuddelen av sina soldater i mitten av hären. Medan grekerna hade de flesta soldaterna på flankerna. Men i
Nyhet: Slaget Vid Maraton
32
NICKLAS
mitten står Themistokles och försöker hålla fronten.
Allt började för att grekerna anföll. Un-der tiden den grekiska centern började bli sämre på grund av persernas antal. Grekerna ändrade sig och anföll de bak-ifrån. När de hade omringat perserna och försökt kriga flydde dom till sina skepp. Nu berättar dom att grekerna vann för att dom hade bättre beväpning. På slagfältet dog ungefär 6400 perser. Just nu seglar perserna mot Aten för att förhindra de andra perserna som skulle hinna till Aten. Men grekerna han dit fö-re perserna. Dom ställde sig vid hamnen på stranden. När perserna förstår att dom inte kan anfalla mer, så seglar dom hem till Asien.
33
Forskare är inte riktigt säkra när slaget inträffade men de är ganska ense
att det ägde rum den 7 augusti eller den 8-10 september 480 år före Kristus.
De persiska krigarna hade gått över Hel-lesponten i den norra delen av Grekland. De attackerade olika statsstater. Befälha-varen Herodotus med bara lite över 5200 soldater förlorade 1000-4000 sol-dater när de blev attackerade. Perserna hade mellan 70 000 och 300 000 krigare i styrka. När han hade erövrat Herodotus stad hade de förlorat ~20 000 soldater
men han hade inte tänkt att sluta där, de anföll två statsstater till.
Detta stora kriget inträffade bara 10 år efter slaget vid Marathon då de grekiska trupperna segrade. Grekernas ledare var den spartanske krigaren Leonidas mot den persiska storkungen Xerxes I.
Efter många strider segrade perserna men med stora förluster. Då de hade seg-rat fortsatte perserna till till Athen som man sedan erövrade, under det slaget brände även perserna ned Akropolis Tempel.
Nyhet: Slaget Vid Thermopyle
34
AXEL
På den tiden var Grekland uppdelade i olika små statsstater. Då de inbördes spillde tid på att bekämpa varandra. Även om man gjorde detta lyckades man mobilisera den persiska styrka. Perserna hade ett enormt rike som sträckte sig än-dan till Grekland från Indien. Detta per-siska imperium motsvarar det imperium Alexander den stora styrde över förutom att det var 150 år senare.
Den spartanske kungen Leonidas anlita-des för att leda marktrupperna. Leoni-das valde ut 300 av hans 10 000 strids-män som skulle följa hans sida. Varje sol-dat var far till minst en sån så att Leoni-das skulle vara säker på återväxten av sol-dater.
Grekerna ville inte att Perserna skulle kunna använda sin överlägsenhet i antal så de ställde sig vid Thermopylepasset. Då grekerna var tyngre beväpnade kunde de lättare slå tillbaka perserna varje gång de angrep dem. Slaget fortsatte i två hela dagar och vissa tider gick spartanerna ut för att locka till sig persiska krigare.
Under de första 2 dygnen av slaget lycka-des Leonidas understötta 4900 andra greker, stå emot de persiska trupperna som leddes av Xerxes. När den tredje da-gen kom, uppträdde en förrädare vid namn av Efialtes. Efialtes kände till en li-
ten bergsstig som skulle leda perserna till grekernas ryggar.
Ledaren för de persiska trupperna skicka-de iväg några av sina män. Passet vakta-des av några Fokier. Folierna sprang till Spartanerna och berättade allt för Leoni-das. Leonidas skickade iväg alla förutom hans 300 män. Forrutom spartanerna ha-de han även 1000 thespianier som bar re-do att kämpa på deras sida.
35
Nyligen uppstod en kraftig strid mellan greker och perser. Detta hände efter att Athen hade evakuerats. Då intog perser-na den övergivna staden och brände ner den. Grekerna hade endast flottan till de-ras förfogande. Grekerna hade svårt att besluta vad de skulle använda flottan till, om de skulle anfall, eller fly.
Det går rykten om att Themistokles skick-ade en person till perserna som ska ha påstått sig själv vara förrädare. Enligt vå-ra källor berättade personen för Xerxes att grekerna tänkte fly från striden. Xerx-es ska ha sett detta som en chans till att
anfalla grekerna. Morgonen därpå insåg grekerna att striden var nära, och ställde sig i position. Grekerna hade placerat skepp som låg gömda i de tre bukter mel-lan Salamis och det grekiska fastlandet. I norr så hade grekerna låtsats att fly och lurade därmed persernas flotta att segla längre in i sundet där de mer lättrörliga grekiska skeppen hade fördel. Persernas skepp hade svårt för att manövrera sina skepp i det trånga sundet. Grekerna vann därmed detta slag pågrund av att deras skepp var smidigare och snabbare.
Nyhet: Slaget Vid Salamis
36
ALBIN
Theseus var en stor hjälte i Aten. Det sägs att Theseus alltid trott att han skulle blir något stort sen han bara var några år. När han hade fyllt 16 år så visade hans mamma en stor sten och sa "där un-der fanns hans framgång"
Där under fanns Theseus pappas svärd som han hade lämnat där, Theseus pap-pa var kung i Aten innan han dog. The-seus behövde åka till Aten för att kunna bli arvinge till tronen. Men det fanns ett problem, Theseus stötte på hans far fru Medea som också vill ta tronen. Hon för-
sökte förgifta Theseus men det avstyr-des. Men Kreta vad under ett hot för att det var ett stort monster. Varje år hade hans pappa skickat iväg 7 kvinnor och 7 män. Dem skickades in i en labyrint som var byggd för kung minos och Theseus när dem skulle mötas. Där monstret var som kallades Minotaurus. Monstret var kung minos son som hade dödats av en tjur. Så tillslut bestämde Theseus att åka dit för att döda monstret minotaurus. Hans far Aigeus var värdigt orolig så han sa till Theseus att han skulle hissa en vit
Sagan Om Theseus
37
AMANDA
flagga på sitt skepp om han har lyckats besegra monstret. Theseus fick hjälp av en kvinna som hette Ariadne, det var kungen av Kretas dotter. Ariadne gav Theseus en garntråd så att han skulle kunna hitta ut igen ur labyrinten där monstret var.
När Theseus hade besegrat minotaurus så åkte han hem igen, men han hade glömt att byta från en svart flagga som betydde förlust, istället för den vita flag-gan. Så många trodde att Theseus var död. Sorgen blev så stor för Theseus pap-pa Aigeus så hans slängde sig ner för en klippa.
Men Theseus klarade sig och efter några år så gifte hans sig med en kvinna med namnet Faidra, som var en av kung mi-nos dotter.
Nu så är Thesues en av Atens stora hjäl-te.
38
Demokrati kommer av grekiskans "demo-kratia", som kan översättas med folkväl-de eller folkstyre. I sin ursprungliga – an-tika – betydelse betecknar ordet demo-krati det styrelseskick som tillämpades i ett antal grekiska stadsstater, framför allt Athen. Den antika demokratin sär-skilde sig från monarkin, enväldet, och oligarkin, fåväldet, genom att en betydan-de del av befolkningen kunde delta i det politiska livet samt beslutsfattandet. Det är dock viktigt att understryka att de poli-tiska rättigheterna i en demokratisk
stadsstat inte kom alla till del. De omfat-tade nämligen endast stadsstatens fria manliga medborgare, vilket undantog så-väl kvinnor och slavar som bofasta främ-lingar. Vidare förekom i Athen en form av åldersgräns då man måste ha fullgjort sin militärtjänst innan man fick tillträde till folkförsamlingen, det huvudsakliga beslutande organet. Överhuvud taget fanns en tydlig koppling mellan medbor-gerliga, dvs. politiska, rättigheter och medborgerliga skyldigheter, i form av bl.a. krigstjänstegöring.I Athen infördes
Så Fungerar Demokratin!
39
TIM
ett demokratiskt styrelseskick i slutet av 500-talet f.Kr., som med smärre föränd-ringar bibehölls fram till 322 f.Kr. då det avskaffades av den makedoniska över-makten. Den athenska demokratin var, i likhet med den som tillämpas i dagens Schweiz, en direkt demokrati och inte re-presentativ, som vår egen. Det innebar att alla beslut fattades genom omröst-ning i folkförsamlingen. För att ytterliga-re minska risken att makten skulle kon-centreras till några få tillsattes många ämbeten genom lottning samt begränsa-des till ett år. Genom vältalighet och ka-risma kunde dock enskilda personer än-då tillskansa sig betydande inflytande i Athen.Athens demokrati var inte demo-kratisk i modern mening – det var bara fria, vuxna och manliga medborgare som hade rösträtt. Kvinnor, utlänningar och slavar hade inget att säga till om. Det be-tydde att bara omkring 30000 av Athens cirka 300000 invånare fick rösta. Det motsvarar endast tio procent av invånar-antalet – vilket under antiken var ett oer-hört högt antal personer som hade infly-tande över det politiska livet.
Det var inte förrän år 508 före Kristus som adelsmannen Kleisthenes gav den athenska demokratin den slutgiltiga ut-formningen med lika rätt för alla fria vux-na män. Athens demokrati varade fram
till år 31 före Kristus då romarna upphäv-de stadens självstyre.
40
Jag har träffat den stora vetenskapsman-nen Aristoteles. Jag ställde några frågor om bla hans stora framgång.
-Berätta lite om dig själv.
-Jadu, jag heter alltså Aristoteles och är en ganska stor och berömd vetenskaps-man, säger han med ett litet leende. Jag föddes i Aten men är uppväxt på Rhodos. Hela min familj dig i en sjukdom för många år sedan. Det var en mycket stor sorg. Jag har alltid varit mycket ensam och klarat mig själv. I min skola hade jag
inga vänner så jag hoppade av andra da-gen i första klass. Även fast jag inte fick bra utbildning har jag lärt mig genom andra vetenskapsmän. Jag är också lära-re åt den mycket duktiga eleven Alexan-der.
-Vad är det du forskar om?
- Jag, Aristoteles, forskar mest om djur och stjärnor. Jag delar in djuren i olika kategorier. Alltså det som finns runt omkring oss. Jag har precis listat ut helt ny fakta om våra stjärnor.
Intervju Med En Vetenskapsman
41
ALVA
- Vilka grupper delar du in djuren i?
- Jag har en grupp för ryggradslösa djur, en för de som har ryggrad och se-dan utifrån dem finns det: fåglar, fiskar, kräldjur, däggdjur och groddjur.
- Hur tror du att hur jorden ser ut?
- Jag tror inte, jag vet. Den är platt och är universums centrum. Alla himla-kroppar som tex solen och månen rör sig runt vår planet.
- Hur bär du dig åt för att få veta mer om det du vill?
- Det är faktiskt ganska lätt. Jag gör olika experiment och testar mig fram. Jag gör dock fel väldigt ofta men då lär jag mig av mina misstag. Mitt motto är "Gör du inte fel så kan du aldrig göra rätt."
- Ja det var ett mycket bra motto! Ha det så bra!
- Tack detsamma, svarar Aristoteles.
42
