Upload
others
View
4
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Department of Energy and Environment
Framtidens kött & mjölk – kombinerad eller specialiserad?
Foto
: Mar
ia H
enrik
sson
Christel Cederberg
Eko FoU-dagarSkövde
20 september 2016
Department of Energy and Environment
Agenda
• Kort om konsumtionssiffror kött • Trender för produktion av mjölk och kött över
tid
• Beskrivning av forskningsprojekt ”Gräsbaserad och integrerad mjölk- och köttproduktion”
• Ekosystemtjänster – markanvändning• Avslutning
Department of Energy and Environment
0
100
200
300
400
500
600
700
800
900
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Milj
on k
g kö
tt (m
ed b
en)
Svenskt
Import
0
50
100
150
Sv Prod Import (netto)
NÖT
0
50
100
150
200
250
Sv Prod Import (netto)
GRIS
0
50
100
150
Sv prod Import (netto)
FÅGEL
Statistik från SJV och Svensk Fågel, enskilda kött avser 2014
Svensk köttkonsumtion 1990-2014Vara med ben
Department of Energy and Environment
Nötkött Sverige
• Totalkonsumtionen av nötkött har ökat med mer än 60 % sedan 1990
• Samtidigt har den svenska produktionen minskat med 13 %
• 2012 var mer än 50 % av den svenska förbrukningen av nötkött importerat
Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas, Svenskt Kött
0
50
100
150
200
250
300
1 00
0 to
n, v
ara
med
ben
Totalkonsumtion
Produktion
Import
Export
Department of Energy and Environment
Internationellt jämförelse - djurtäthet och risk för övergödning
Källa: Meat Atlas, 2014 samt EEA
Kväveöverskott marken i olika delar av Europa 2005
Djurtäthet Europa 2011
Department of Energy and Environment
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
1805 1835 1870 1905 1935 1975 2004 2013
X 1
000
djur
UngdjurOxar/tjurarDikorMjölkkor
Populationen nötkreatur i Sverige- från slutet av 1800 till i dag
källa: SJV 2005, Swedish agricultures in figures 1800-2004
Department of Energy and Environment
NötköttMjölk
0
20
40
60
80
100
120
140
160
180
1850 1900 1950 2000 2050
Tuse
n to
n
0
500
1000
1500
2000
2500
3000
3500
4000
4500
5000
1850 1900 1950 2000 2050
Tuse
n to
n
Förändringar i produktionen av mjölk och nötkött - från slutet av 1800 till i dag
Department of Energy and Environment
Mjölkavkastning förändringar över tid
0
2000
4000
6000
8000
10000
Kg
milk
per
cow
*yr
1880-1940: SJV 2005, Swedish agricultures in figures 1800-20041950-2010: Svensk Mjölk (Swedish Dairy Association)
Department of Energy and Environment
Källa: FAO. Gerber et al (2011) Livestock Science 139, 100-108
0.00
2.00
4.00
6.00
8.00
10.00
12.00
0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000
Output per cow, kg FPCM per year
kg C
O2-
eq. p
er k
g FP
CM
Kg
CO
2-ek
v./k
g FP
CM
Mjölkavkastning kg FPCM/ko och år
Förhållande mellan klimatavtryck och intensitet i mjölkproduktionen
Department of Energy and Environment
Viktiga förändringar i mjölk- ochnötköttsproduktionen - från 1990 till 2005
Djur• Mjölkkor:
minskat med 183 000 st• Avkastning:
ökat med 2100 kg mjölk/ko
• Köttkor: ökat med 90 000 stAndel kött från mjölk: minskatfrån ca 85 % 1990 till 65 %
• Mer vegetabiliskt kraftfoder• mindre bete i produktionen
Mer vallfoder i vinterutfodringmera betesdriftFoder
• Ökat med 10 % till ca 1,1 miljon ha vall• ca1/3 av vallarealen ekologisk (ingen handelsgödsel)
Vallodling
Mjölk 2005: Kött 2005:
Department of Energy and Environment
Om oförändrad efterfrågan på mjölk och nötkött: En minskning av antalet mjölkkor ökar antalet djur i dikoproduktionen (A) Ökning av antal mjölkkor ökar köttmängden från mjölksystemet och minskar dikoproduktion (B)
Milk Meat
A
B
Culledcows
Bulls, steers, heifers
Sambandet mellan mjölk- ochköttproduktion
576’ kor á 6,1 ton ECM, 1990393’ kor á 8,2 ton ECM, 2005
85’ köttkor177’ köttkor
3,3 milj ton3,1 milj ton
137’ ton140’ ton
19902005
Department of Energy and Environment
Projekt finansierat av Formas
Gräsbaserad och integrerad mjölk och köttproduktionEffekter på:
Ekonomi
Mark-användning
Miljö• Klimatpåverkan• Växtnäring, N o P• Biologisk mångfald• Bekämpningsmedel
Foto: Jan Petersson (www.mjölk.se)
Parallellt SLF-projekt – gräsbaserad produktion och ekosystemtjänster
Department of Energy and Environment
Mjölkras: SRB och FleckviehLägre mjölkavkastning
• Mjölkrassemin för att täcka rekryteringsbehov
• Semin av köttras på återstående kor• Könssorterad sperma?
• Ökad kött-tillväxt med större andel kvigkalvar samt köttraskorsningar
Ett integrerat mjölk- och köttsystem
överskott ♀alla ♂
Mjölkproduktion
rekrytering♀
MJÖLKKÖTT
Köttuppfödning ♀ och ♂
Department of Energy and Environment
År 2030
Baseline:”om dagens utveckling fortgår oförändrat”
• 75 % konventionella kor• 25 % ekologiska kor• Mjölkavkastning
konv: 11 ton/ko o åreko: 10 ton/ko o år
Scenario:”gräsbaserad och integrerad mjölk och köttproduktion”
• 100% ekologisk prod.• 6, 7 resp. 8 ton mjölk/ko och år• Grovfoderbaserad foderstat • Fler överskottskalvar kött• Mer bete
samma produktion som idag: 3,3 miljoner ton mjölk135 tusen ton nötkött
Foto: Rebecka Asplund Foto: Carin Clason
Department of Energy and Environment
http://www.aktivschweden.de/wissenswertes/
a) SCB 2014 b) Kvigor, stutar, tjurar c) Utnyttjad för slåtter och bete
Syd
Väst Öst
Mellan
Norr
Regioner i projektet
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Syd Väst Öst Mellan Norr
Fördelning djur och mark a
Mjölkkor
Ungdjur b
Vall på åker c
Betesmark
Department of Energy and Environment
VallfoderKvantitet och kvalitet
- avgörande parametrar i studien!
Department of Energy and Environment
Vallfoder - kvalitetStatistik – bra• Otydlig skillnad mellan regioner• Viss gradient för råprotein (högst i syd)• Skillnader mellan år lika stor som
skillnader mellan regioner• Liten skillnad mellan eko och konv (DK)
+ Foderrådgivare • Stor variation mellan gårdar• Liten skillnad mellan eko och
konv
Medelvärde för ensilage och bete till mjölkkorna- viktat utifrån skördetillfälle och betesperiodens längd
Region Energi Råprotein NDF MJ/kg ts g/kg ts g/kg ts
Syd 10,7 168 464Väst 10,7 161 461Öst 10,7 160 462Mellan 10,7 159 463Norr 10,7 145 490
Department of Energy and Environment
Vallfoder - kvantitet
Statistiskt underlag – bristfälligt• Lantbrukarnas uppskattade
skördar
Bärgade totalskördar 2030 eko(medel för vallår 1-3).
Gårdsnivå/rådgivare• Dålig kunskap• Skördar vägs ej, uppskattas o beräknas
Försök & forskning• Eko ca 85% av konv• Relativ skillnad mellan regioner• Åkerbete 87% av bärgad skörd
varav 60% utnyttjat av djuren
KonsumtionLagrings och utfodringsförluster
0
2
4
6
8
Syd Väst Öst Mellan Norr
kg ts
/ha
Hög osäkerhet!!Kräver känslighetsanalys
Department of Energy and Environment
http://www.aktivschweden.de/wissenswertes/
Foderstater Scenario 2030
Baseras på grovfoderkvaliteter och betesperiodens längd
0
1000
2000
3000
4000
5000
6000
7000
6Syd
7 8 6Väst
7 8 6Öst7 8 6
Mellan7 8 6
Nord7 8
kg ts
/år
RegionTon mjölk/år
Mineraler
Åkerböna
Rapskaka
Spannmål
Helsäd
Bete på åker
Vallensilage
Syd Väst Öst Mellan Nord6 7 8 6 7 8 6 7 8 6 7 8 6 7 8
Mjölkkor
Department of Energy and Environment
Ekosystemtjänster vad är det?
”Tjänster som vi får – Men inte riktigt förstått att vi får…”
De nyttigheter, i vid bemärkelse, som naturens ekosystem ger oss människor.
Department of Energy and Environment
Kulturella
Försörjande
Reglerande
Stödjande
Department of Energy and Environment
Exempel på ekosystemtjänster viktiga på gården: • Livsmedel (F)• Bränsle och fiber (F)
• Klimatreglering (kolinlagring) (R)
• Kulturarv (K)• Rekreation och turism (K)
• Jordmånsbildning (S)• Primär produktion av biomassa (S)• Markens kretslopp av växtnäring (S)
Department of Energy and Environment
Exempel på ekosystemtjänster viktiga på landskapsnivå: • Vatten (F)
• Vattenflödesreglering (R)• Vattenrening (R)• Erosionsreglering (R)• Pollinering (R)• Sjukdomsreglering (R)
• Estetiska värden (K)• Rekreation och turism (K)
Department of Energy and Environment
Förändringar i jordbruksmarkens användning över tid
0
1
2
3
4
5
6
1875 1900 1927 1951 1975 2000 2012
Milj
oner
hek
tar
BetesmarkÄngsmarkÅkermark
Om trenden fortsätter, betydelse för leverans av ekosystemtjänster?
Chalmers University of Technology
Hur påverkar samhällets miljöersättningarekosystemtjänster – försök till analys…
.
MiljöersättningarSkötsel av
betesmarker och slåtterängar
Bevarande av kulturmiljöer i
odlingslandskapaExtensiv vallodling
ReferenssituationIgenväxning, ingen aktiv användning,
plantering
Småbiotoper underhålls inte, förfaller, växer igen,
försvinner
Mellanbygd: Igenväxning, skogsplanteringSlättbygd: Ökad spannmålsodling
Ekosystemtjänster
Stödjande
Primär produktion av biomassaJordmånsbildning xMarkens kretslopp av växtnäring x
FörsörjandeLivsmedel x xBränsle & FiberGenetiska resurser
Reglerande
Pollinering x x xBiologisk kontroll x xKlimat x?Vatten (reglering) x?Erosion x
Kulturella
Estetiska x x x
Kulturella & Utbildning x x
Rekreation & turism x x
Department of Energy and Environment
Vi som jobbar i projektet:
Foto
: Mar
ia H
enrik
sson
Christel Cederberg, ChalmersMaria Henriksson, VäxaHåkan Rosenqvist, frilans ekonomStefan Wirsenius, Chalmers
Hjälp från ekorådgivare, specNiels AndresenReferensgrupp med bla LRF, Ekologiska Lantbrukare
TACK FÖR MIG!