Department of Energy and Environment

Framtidens kött & mjölk – kombinerad eller specialiserad?

Foto

: Mar

ia H

enrik

sson

Christel Cederberg

Eko FoU-dagarSkövde

20 september 2016

Department of Energy and Environment

Agenda

• Kort om konsumtionssiffror kött • Trender för produktion av mjölk och kött över

tid

• Beskrivning av forskningsprojekt ”Gräsbaserad och integrerad mjölk- och köttproduktion”

• Ekosystemtjänster – markanvändning• Avslutning

Department of Energy and Environment

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

Milj

on k

g kö

tt (m

ed b

en)

Svenskt

Import

0

50

100

150

Sv Prod Import (netto)

NÖT

0

50

100

150

200

250

Sv Prod Import (netto)

GRIS

0

50

100

150

Sv prod Import (netto)

FÅGEL

Statistik från SJV och Svensk Fågel, enskilda kött avser 2014

Svensk köttkonsumtion 1990-2014Vara med ben

Department of Energy and Environment

Nötkött Sverige

• Totalkonsumtionen av nötkött har ökat med mer än 60 % sedan 1990

• Samtidigt har den svenska produktionen minskat med 13 %

• 2012 var mer än 50 % av den svenska förbrukningen av nötkött importerat

Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas, Svenskt Kött

0

50

100

150

200

250

300

1 00

0 to

n, v

ara

med

ben

Totalkonsumtion

Produktion

Import

Export

Department of Energy and Environment

Internationellt jämförelse - djurtäthet och risk för övergödning

Källa: Meat Atlas, 2014 samt EEA

Kväveöverskott marken i olika delar av Europa 2005

Djurtäthet Europa 2011

Department of Energy and Environment

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

1805 1835 1870 1905 1935 1975 2004 2013

X 1

000

djur

UngdjurOxar/tjurarDikorMjölkkor

Populationen nötkreatur i Sverige- från slutet av 1800 till i dag

källa: SJV 2005, Swedish agricultures in figures 1800-2004

Department of Energy and Environment

NötköttMjölk

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

1850 1900 1950 2000 2050

Tuse

n to

n

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

3500

4000

4500

5000

1850 1900 1950 2000 2050

Tuse

n to

n

Förändringar i produktionen av mjölk och nötkött - från slutet av 1800 till i dag

Department of Energy and Environment

Mjölkavkastning förändringar över tid

0

2000

4000

6000

8000

10000

Kg

milk

per

cow

*yr

1880-1940: SJV 2005, Swedish agricultures in figures 1800-20041950-2010: Svensk Mjölk (Swedish Dairy Association)

Department of Energy and Environment

Källa: FAO. Gerber et al (2011) Livestock Science 139, 100-108

0.00

2.00

4.00

6.00

8.00

10.00

12.00

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000

Output per cow, kg FPCM per year

kg C

O2-

eq. p

er k

g FP

CM

Kg

CO

2-ek

v./k

g FP

CM

Mjölkavkastning kg FPCM/ko och år

Förhållande mellan klimatavtryck och intensitet i mjölkproduktionen

Department of Energy and Environment

Viktiga förändringar i mjölk- ochnötköttsproduktionen - från 1990 till 2005

Djur• Mjölkkor:

minskat med 183 000 st• Avkastning:

ökat med 2100 kg mjölk/ko

• Köttkor: ökat med 90 000 stAndel kött från mjölk: minskatfrån ca 85 % 1990 till 65 %

• Mer vegetabiliskt kraftfoder• mindre bete i produktionen

Mer vallfoder i vinterutfodringmera betesdriftFoder

• Ökat med 10 % till ca 1,1 miljon ha vall• ca1/3 av vallarealen ekologisk (ingen handelsgödsel)

Vallodling

Mjölk 2005: Kött 2005:

Department of Energy and Environment

Om oförändrad efterfrågan på mjölk och nötkött: En minskning av antalet mjölkkor ökar antalet djur i dikoproduktionen (A) Ökning av antal mjölkkor ökar köttmängden från mjölksystemet och minskar dikoproduktion (B)

Milk Meat

A

B

Culledcows

Bulls, steers, heifers

Sambandet mellan mjölk- ochköttproduktion

576’ kor á 6,1 ton ECM, 1990393’ kor á 8,2 ton ECM, 2005

85’ köttkor177’ köttkor

3,3 milj ton3,1 milj ton

137’ ton140’ ton

19902005

Department of Energy and Environment

Projekt finansierat av Formas

Gräsbaserad och integrerad mjölk och köttproduktionEffekter på:

Ekonomi

Mark-användning

Miljö• Klimatpåverkan• Växtnäring, N o P• Biologisk mångfald• Bekämpningsmedel

Foto: Jan Petersson (www.mjölk.se)

Parallellt SLF-projekt – gräsbaserad produktion och ekosystemtjänster

Department of Energy and Environment

Mjölkras: SRB och FleckviehLägre mjölkavkastning

• Mjölkrassemin för att täcka rekryteringsbehov

• Semin av köttras på återstående kor• Könssorterad sperma?

• Ökad kött-tillväxt med större andel kvigkalvar samt köttraskorsningar

Ett integrerat mjölk- och köttsystem

överskott ♀alla ♂

Mjölkproduktion

rekrytering♀

MJÖLKKÖTT

Köttuppfödning ♀ och ♂

Department of Energy and Environment

År 2030

Baseline:”om dagens utveckling fortgår oförändrat”

• 75 % konventionella kor• 25 % ekologiska kor• Mjölkavkastning

konv: 11 ton/ko o åreko: 10 ton/ko o år

Scenario:”gräsbaserad och integrerad mjölk och köttproduktion”

• 100% ekologisk prod.• 6, 7 resp. 8 ton mjölk/ko och år• Grovfoderbaserad foderstat • Fler överskottskalvar kött• Mer bete

samma produktion som idag: 3,3 miljoner ton mjölk135 tusen ton nötkött

Foto: Rebecka Asplund Foto: Carin Clason

Department of Energy and Environment

http://www.aktivschweden.de/wissenswertes/

a) SCB 2014 b) Kvigor, stutar, tjurar c) Utnyttjad för slåtter och bete

Syd

Väst Öst

Mellan

Norr

Regioner i projektet

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Syd Väst Öst Mellan Norr

Fördelning djur och mark a

Mjölkkor

Ungdjur b

Vall på åker c

Betesmark

Department of Energy and Environment

VallfoderKvantitet och kvalitet

- avgörande parametrar i studien!

Department of Energy and Environment

Vallfoder - kvalitetStatistik – bra• Otydlig skillnad mellan regioner• Viss gradient för råprotein (högst i syd)• Skillnader mellan år lika stor som

skillnader mellan regioner• Liten skillnad mellan eko och konv (DK)

+ Foderrådgivare • Stor variation mellan gårdar• Liten skillnad mellan eko och

konv

Medelvärde för ensilage och bete till mjölkkorna- viktat utifrån skördetillfälle och betesperiodens längd

Region Energi Råprotein NDF MJ/kg ts g/kg ts g/kg ts

Syd 10,7 168 464Väst 10,7 161 461Öst 10,7 160 462Mellan 10,7 159 463Norr 10,7 145 490

Department of Energy and Environment

Vallfoder - kvantitet

Statistiskt underlag – bristfälligt• Lantbrukarnas uppskattade

skördar

Bärgade totalskördar 2030 eko(medel för vallår 1-3).

Gårdsnivå/rådgivare• Dålig kunskap• Skördar vägs ej, uppskattas o beräknas

Försök & forskning• Eko ca 85% av konv• Relativ skillnad mellan regioner• Åkerbete 87% av bärgad skörd

varav 60% utnyttjat av djuren

KonsumtionLagrings och utfodringsförluster

0

2

4

6

8

Syd Väst Öst Mellan Norr

kg ts

/ha

Hög osäkerhet!!Kräver känslighetsanalys

Department of Energy and Environment

http://www.aktivschweden.de/wissenswertes/

Foderstater Scenario 2030

Baseras på grovfoderkvaliteter och betesperiodens längd

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

6Syd

7 8 6Väst

7 8 6Öst7 8 6

Mellan7 8 6

Nord7 8

kg ts

/år

RegionTon mjölk/år

Mineraler

Åkerböna

Rapskaka

Spannmål

Helsäd

Bete på åker

Vallensilage

Syd Väst Öst Mellan Nord6 7 8 6 7 8 6 7 8 6 7 8 6 7 8

Mjölkkor

Department of Energy and Environment

Ekosystemtjänster vad är det?

”Tjänster som vi får – Men inte riktigt förstått att vi får…”

De nyttigheter, i vid bemärkelse, som naturens ekosystem ger oss människor.

Department of Energy and Environment

Kulturella

Försörjande

Reglerande

Stödjande

Department of Energy and Environment

Exempel på ekosystemtjänster viktiga på gården: • Livsmedel (F)• Bränsle och fiber (F)

• Klimatreglering (kolinlagring) (R)

• Kulturarv (K)• Rekreation och turism (K)

• Jordmånsbildning (S)• Primär produktion av biomassa (S)• Markens kretslopp av växtnäring (S)

Department of Energy and Environment

Exempel på ekosystemtjänster viktiga på landskapsnivå: • Vatten (F)

• Vattenflödesreglering (R)• Vattenrening (R)• Erosionsreglering (R)• Pollinering (R)• Sjukdomsreglering (R)

• Estetiska värden (K)• Rekreation och turism (K)

Department of Energy and Environment

Förändringar i jordbruksmarkens användning över tid

0

1

2

3

4

5

6

1875 1900 1927 1951 1975 2000 2012

Milj

oner

hek

tar

BetesmarkÄngsmarkÅkermark

Om trenden fortsätter, betydelse för leverans av ekosystemtjänster?

Chalmers University of Technology

Hur påverkar samhällets miljöersättningarekosystemtjänster – försök till analys…

.

MiljöersättningarSkötsel av

betesmarker och slåtterängar

Bevarande av kulturmiljöer i

odlingslandskapaExtensiv vallodling

ReferenssituationIgenväxning, ingen aktiv användning,

plantering

Småbiotoper underhålls inte, förfaller, växer igen,

försvinner

Mellanbygd: Igenväxning, skogsplanteringSlättbygd: Ökad spannmålsodling

Ekosystemtjänster

Stödjande

Primär produktion av biomassaJordmånsbildning xMarkens kretslopp av växtnäring x

FörsörjandeLivsmedel x xBränsle & FiberGenetiska resurser

Reglerande

Pollinering x x xBiologisk kontroll x xKlimat x?Vatten (reglering) x?Erosion x

Kulturella

Estetiska x x x

Kulturella & Utbildning x x

Rekreation & turism x x

Department of Energy and Environment

Vi som jobbar i projektet:

Foto

: Mar

ia H

enrik

sson

Christel Cederberg, ChalmersMaria Henriksson, VäxaHåkan Rosenqvist, frilans ekonomStefan Wirsenius, Chalmers

Hjälp från ekorådgivare, specNiels AndresenReferensgrupp med bla LRF, Ekologiska Lantbrukare

TACK FÖR MIG!