Välkommen till FoU- dagen - nllplus.se · treatment of Graves’ disease in the northern Swedish population 2000-2010 14.30 13 Catharina Nordin, Sjukgymnast Patienters tidigare erfarenheter

NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING www.nllplus.se/fou

2013

Välkommen till FoU- dagen

FoU- centrum

Norrbottens läns landsting

2013-11-06

PROGRAM 2013 NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING www.nllplus.se/fou

PROGRAM FOU-DAGEN 6 NOVEMBER 2013

09.00 – 9.30 FOU BJUDER PÅ KAFFE OCH FRUKT, POSTERVANDRING

09.30 INLEDNINGSTAL

09.35-9.45 Ylva Sundqvist Divisionschef Närsjukvård

09.45-09.55 Birgitta Bergvall-Kåreborn, Professor, Prorektor LTU

GEMENSAMMA FÖREDRAG Moderator: Lars Jacobsson

10.00 1 Kambiz Shahgaldi, BMA, Docent Hemodynamiska resultat av transcateter aortaklaff implantation (TAVI) med Core-valve systemet: en tidig evaluering med ekokardiografi

10.15 2 Fernando J Mota de Almeida, ST-tandläkare Cone Beam datortomografis (CBCT) effekten i terapeutiska beslutsfattande inom endodonti.

10.40 3 Carolina Stridsman, Doktorand, sjuksköterska Att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom

11.05 BENSTRÄCKARE

PARALLELLA FÖREDRAG

A Moderator: Dan Lundblad B Moderator: Rose-Marie Isaksson

11.10 4 Ann-Sofie Forslund, PhD stud,Ssk Att överleva hjärtstopp utanför sjukhus

7 Lena Brandefors. Läkare Familjär Waldensströms macroglobu-linemi

11.25 5 Ursula Werneke, Öl, Docent Hjärtkärlsjukdom, diabetes och deras riskfaktorer i den vuxna be-folkningen med allvarliga psykiska störningar i Norra Sverige.

8 Ulf Carlson, Läkare Carina Leinehed, ssk Standardvårdplan för urträning av re-spiratorpatient

11.40 6 Mats Eliasson, Prof. Öl Seroprevalence of Sindbis virus and associated risk factors in Northern Sweden 2009. The MON-ICA Study

9 Inger Westborg, Spec. läkare ögon Optimizing number of postoperative visits after cataract surgery – a safety perspective

12.00 FOU BJUDER PÅ LÄTTARE LUNCH, POSTERVANDRING

GEMENSAMMA FÖREDRAG Moderator: Lars Jacobsson

12.45 -13.15 Ingvar Bergdahl, universitetslektor Biobanken Umeå Är biobanken den nya guldgruvan för klinisk forskning? Risker och löften?

13.20 -13.40 Marja-Liisa Lammi Tavelin, Projektkoordinator, Clinical Trial Unit (CTU) Umeå

CTU – en support för kliniska studier PARALLELLA FÖREDRAG

A Moderator: Stefan Sävenstedt B Moderator: Magnus Hultin

13.45 10 Birgitta Nordström Doktorand /sjukgymnast Barns användning av ståhjälpme-del

15 Johan Segersted, Läkare Fatigue and type 1 diabetes in northern Sweden

14.00 11 Ann-Charlotte Kassberg Dokto-rand/arbetsterapeut Användning av vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada

16 Maria Larsson, Läkarstudent (T10- pro-jekt) Injury incidence in Swedish men’s elite ice hockey – a 29 years perspective

PROGRAM 2013 NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING www.nllplus.se/fou

A Forts. B Forts.

14.15 12 Birgitta Fromm, Arbetsterapeut Kvinnors upplevelse av dagliga aktiviteter efter höftfraktur opere-rad med höftplastik

17 Mats Eliasson Prof, Öl (Eric Mohlin läkarstud T10-projekt) Long-term prognosis after medical treatment of Graves’ disease in the northern Swedish population 2000-2010

14.30 13 Catharina Nordin, Sjukgymnast Patienters tidigare erfarenheter av patientdelaktighet före multimo-dal smärtrehabilitering

18 Mats Eliasson Prof, Öl (Martin Lindroth läkarstud. T10-projekt) Disparities in cardiovascular risk factors in rural and urban Sweden 2009, The Norden Sweden MONICA Study

14.45 14 Margareta Eriksson, Folkhälso-strateg 7-års uppföljning av Björknäspro-jektet

15.00 FOU BJUDER PÅ KAFFE OCH FRUKT, POSTERVANDRING

FÖREDRAG 2013

Föreläsarens namn: Kambiz Shahgaldi, BMA, Docent

Arbetsplats: Avdelning Klinisk Fysiologi, Sunderby sjukhus

E-post: [email protected]

Prosthesis-patient mismatch after transcatheter aortic valve implantation. Impact of 2D-transthoracic echocardiography vs. 3D-transesophageal echocardiography (Hemodynamiska resultat av transcateter aortaklaff implantation (TAVI) med Corevalve systemet: en tidig evaluering med ekokardiografi )

Echocardiography plays an important role in assessing the aortic annulus di-

mension in patients undergoing transcatheter aortic valve implantation (TAVI).

This measurement has great importance since it determines the eligibility for

the procedure and the selection of prosthesis type and size and can be a key in

preventing an inadequate ratio between the prosthetic valvular orifice and the

patient’s body surface area (BSA), concept known as prosthesis-patient mis-

match (P-PM).

Aim: To investigate the role of 2D-transthoracic echocardiography (2D-TTE)

and 3D-transesophageal echocardiography (3D-TEE) in determination of aortic

annulus size pre TAVI and to find out the prevalence of P-PM before hospital

discharge and 3 months post TAVI.

Metod och resultat: A total of 45 patients were studied: 20 underwent 3D-

TEE (men/women 12/8, age 84.8 ±5.6) and 25 2D-TTE pre TAVI

(men/women 9/16, age 84.4±5.4) to measure aortic annulus diameter. The

evaluation pos-TAVI was done using 2D-TTE. The presence of P-PM was as-

sessed before hospital discharge and 3 months post TAVI. Moderate P-PM was

defined as indexed aortic valve effective orifice area (AVAi) ≤ 0,85 cm2/m

2 and

severe P-PM as AVAi < 0,65 cm2/m

2. There were no significant differences

between the BSA in the 2 group. Immediately post TAVI, moderate P-PM was

present in 25% and 44% of the patients regarding 3D-TEE and 2D-TTE respec-

tively. Severe P-PM occurred in 10% of the patients who underwent 3D-TEE

and in 8% in those with 2D-TTE. The echocardiographic evaluation 3 months

post TAVI showed 25% of moderate and 0% severe P-PM in the 3DTEE group

comparing to 32% of moderate and 8% of severe P-PM in the 2D-TTE group.

The AVAi differed significantly between the two groups three months after

TAVI (p-value < 0,001).

Slutsats: Our results indicate that 3D-TEE should be considered as the method

of choice when investigating patients prior to TAVI for aortic annulus size

measurement. As the frequency of moderate and severe P-PM is significantly

reduced when compared to 2D-TTE.

1

FÖREDRAG 2013

Föreläsarens namn: Mota de Almeida, Fernando J, ST_tandläkare

Arbetsplats: Tandvårdenskompetenscentrum - Endodonti


Cone Beam datortomografis (CBCT) effekten i terapeutiska beslutsfattande inom endodonti. Syfte: De europeiska riktlinjerna för användande av Cone beam CT (CBCT) grun-

das huvudsakligen på studier om teknisk och diagnostisk tillförlitlighet. För att

stödja de europeiska riktlinjerna för användande av CBCT finns ett behov att un-

dersöka huruvida CBCT undersökning påverkar det terapeutiska beslutsfattandet.

Målet var att bedöma i vilken utsträckning CBCT-undersökning använd i enlighet

med europeiska riktlinjer påverkar det terapeutiska beslutet i en population med

endodontiska problem.

Metoder: Studien baserades på uppgifter som prospektivt samlats in från 2 olika

endodontiska specialistkliniker i Luleå och Uppsala mellan oktober 2011 och de-

cember 2012. Under perioden remitterades 57 patienter för en CBCT undersökning

i enlighet med gällande europeiska riktlinjer. Efter en inledande noggrann klinisk

undersökning men innan CBCT-undersökning upprättade patientens behandlande

tandläkare skriftligt en preliminär behandlingsplan. Efter att ha tagit del av resulta-

tet från CBCT undersökningen upprättades en ny behandlingsplan av samma tand-

läkare. Terapiplaner både före och efter CBCT undersökning registrerades på detta

vis för 53 patienter och 81 tänder. En förskjutning i terapi mellan avvaktande stra-

tegi och ingen behandling alls redovisades som en icke-förändring. För fyra patien-

ter var protokollen ofullständigt ifyllda och de uteslöts från den slutliga analysen.

Resultat: Mindre än 5% av de patienter som remitterades till de endodontiska kli-

nikerna under studieperioden undersöktes med CBCT. Den vanligaste orsaken för

remiss till CBCT-undersökning var att särskilja patologi från normalaanatomi, hos

24 patienter (45,3%). Förändringar i terapiplan kunde tillskrivas CBCT-

undersökning hos 28 patienter (52,8%).

Slutsats: CBCT-undersökning har en betydande inverkan på det terapeutiska be-

slutsfattande rörande endodontiska frågeställningar när metoden används i överens-

stämmelse med gällande EU riktlinjer.

2

FÖREDRAG 2013

Föreläsarens namn: Caroline Stridsman

Föreläsarens titel: Doktorand, sjuksköterska

Arbetsplats:


Att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (doktorsavhandling, omvårdnadsforskning) Disputationsdatum: 6 december, Sunderby sjukhus

Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva och utvärdera erfarenhet-

er av hur det är att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) med fokus på

fatigue, hälsa och välbefinnande. Alla studier baseras på data från OLIN-studierna

och datainsamling utfördes med hjälp av FACIT-Fatigue SF-36 och semi-

strukturerade intervjuer.

Resultatet visade att fatigue är vanligare bland personer med KOL och påverkas av

luftvägssymtom och hjärtsjukdom. Fatigue tilltar med ökad svårighetsgrad av KOL

och vid jämförelser med personer utan KOL, så är fatigue förvärrad redan vid

KOL-stadie I (mild sjukdom) hos de med luftvägssymtom. KOL-stadie ≥ II (me-

delsvår till mycket svår sjukdom) med luftvägssymtom, var risk faktorer för klinisk

signifikant fatigue även efter justering för kön, ålder, hjärtsjukdom och rökvanor.

Deltagarna beskrev KOL som den viktigaste orsaken till fatigue, men även andra

faktorer som ökad ålder, andra sjukdomar och tristess bidrog. Fatigue påverkade

och kontrollerade deltagarnas liv och tillsammans med andfåddhet beskrevs käns-

lan av fatigue vara överväldigande. Det framkom även att fatigue var ett outtalat

symtom, både gällande information från sjukvården men även av deltagarna själva.

Fysisk aktivitet beskrevs vara den viktigaste faktorn vid fatigue-hantering. Fatigue

påverkar den fysiska och mentala hälsan negativt, både bland personer med och

utan KOL. När klinisk signifikant fatigue rapporterades i båda grupperna, hade per-

soner med KOL lägre fysisk hälsa än de utan KOL. Ökad fatigue, lägre fysisk och

mental hälsa vara associerad med mortalitet, men endast bland personer med KOL.

För ett ökad välbefinnande skapade personer med KOL en balans mellan andning

och livskraft genom att anpassa sig till livslång begränsning, hantera variationer i

sjukdomen, förlita sig på egen kapacitet samt ha tillgång till en tillgänglig och till-

litsfull vård.

Sammanfattningsvis, trots att fatigue är ett vanligt symtom vid KOL, så är symto-

met outtalat. En ökad medvetenhet om fatigue är nödvändig för en tidig identifikat-

ion, vilket kan ske genom mätningar av förekomsten av fatigue, men även via sam-

tal om symtomet. Detta är viktigt eftersom fatigue påverkar hälsan negativt och är

associerad med mortalitet. Möjlighet till sjukdoms- och fatigue-hantering kan för-

bättra hälsa och välbefinnande bland personer som lever med KOL.

3

mailto:[email protected]

FÖREDRAG 2013

Föreläsarens namn: Ann-Sofie Forslund Forskningssjuksköterska/doktorand

Arbetsplats: FoU-centrum


Att överleva hjärtstopp utanför sjukhus

Bakgrund: Få personer överlever hjärtstopp som inträffar utanför sjukhus, men det

finns en positiv tidstrend att fler överlever. Det finns ett fåtal studier som beskriver

personers erfarenheter av att överleva hjärtstopp. Därför finns ett behov av mer

kunskap om vad det betyder att överleva, en kunskap som hälso- och sjukvårdsper-

sonal behöver för att kunna möta personerna i dialog kring händelsen och deras

fortsatta liv.

Syfte: Syftet var att belysa innebörden i personers levda erfarenhet av att överleva

hjärtstopp utanför sjukhus, 1 månad efter händelsen.

Metod: Ett ändamålsenligt urval av två kvinnor och nio män intervjuades mellan

februari 2011 och maj 2013. En fenomenologisk hermeneutisk metod användes för

att analysera intervjutexten.

Resultat: Analysen resulterade i två teman; (1) Att återvända till livet och (2) Att

omvärdera livet och fem sub-teman; (1a) Att vakna upp och sakna helheten, (1b)

Att inse att det inte var dags att dö, (2a) Att undra varför och söka en förklaring,

(2b) Att känna sig kluven i relationer, (2c) Att undra om livet blir det samma.

Slutsats: Att överleva hjärtstopp utanför sjukhus innebar att vakna upp och inse att

man hade haft ett hjärtstopp och blivit återupplivad. Personerna hade minnesförlust

och hade ett behov av att få veta vad som hänt under den tiden de hade varit

döda/medvetslösa. De sökte en förklaring varför de drabbats av hjärtinfarkt, de

hade varit hjärtfriska och hade nu en livslång sjukdom. De hade upplevelsen av att

ha passerat från liv till död och tillbaka till liv igen. Dessa förändringar ledde till en

omvärdering av vad som är viktigt i livet.

4

FÖREDRAG 2013

Föreläsarens namn: Ursula Werneke, Överläkare, Docent

Arbetsplats: Psykiatrin, Sunderby Sjukhus


Hjärtkärlsjukdom, diabetes och deras riskfaktorer i den vuxna befolkningen med allvarliga psykiska störningar i Norra Sverige. Den första MONICA-PSYK under-sökningen. Bakgrund: Allvarliga psykiska störningar (schizofreni, schizoaffektiv och bipolär

sjukdom) är associerade med ett flertal somatiska sjukdomar inklusive kardiovas-

kulära sjukdomar och diabetes vilka medför en ökad mortalitet. Uppmärksamheten

på den somatiska hälsan är lika betydelsefull som suicidprevention.

Den ökade somatiska sjukligheten beror dels på art och grad av psykisk störning

och dels på läkemedelsbehandlingen. Möjligen varierar risken för kardiovaskulära

sjukdomar mellan män och kvinnor som behandlas med atypiska neuroleptika, men

kunskapen om genusskillnader är begränsade.

Syfte: Syftet med studien är att jämföra prevalens, riskfaktorer, behandling och

livskvalitet relaterad till kardiovaskulära sjukdomar och diabetes i befolkningen

med och utan en allvarlig psykisk störning i Norrbotten.

Metod: Studien genomförs som MONICA-PSYK tvärsnittsundersökningen i sam-

band med den sjunde MONICA undersökningen 2014 som kontrollgrupp. MO-

NICA undersökningen genomförs sedan 1985 i norra Sverige och följer den lång-

siktiga utvecklingen av hjärtkärlsjukdomar och diabetes samt riskfaktorer.

Resultat: Bland annat kartlägger studien:

• risken för kardiovaskulära sjukdomar och diabetes samt riskfaktorer i jämförelse

med personer utan psykisk sjukdom i samma geografiska område;

• livstilsvanor, socioekonomiska faktorer, urbanisering, sömn och trötthet;

• livskvalitet i samband med somatiska sjukdomar;

• genusskillnader i morbiditet, riskfaktorprofil och behandlingstillgång.

Slutsats: Studien skapar basdata för att kunna förutsäga framtida risker för kardio-

vaskulära sjukdomar och diabetes bland personer med allvarlig psykisk störning.

5

FÖREDRAG 2013

Föreläsarens namn: Mats Eliasson Professor, överläkare

Arbetsplats: Medicin, Sunderby sjukhus


Seroprevalence of Sindbis virus and associated risk factors in Northern Sweden 2009. The MONICA Study

Bakgrund: Mosquito-borne alpha viruses such as Chikungunya and Sindbis virus

(SINV) cause diseases characterized by rash, fever and arthritis which often lead to

long-lasting arthralgia. The incidence of SINV in Europe and the associated risk

factors are not fully known.

Syfte: We aimed to determine the seroprevalence of SINV and associated risk fac-

tors in northern Sweden.

Metod: During 2009 a randomly selected population in Northern Sweden between

25 and 74 years were invited in the MONICA Study. Serum from 1611 available

samples were analysed for specific IgG antibodies.

Resultat: Overall, 2.9% had IgG against SINV. More men (3.7%) than women

(2.0%) were SINV seropositive (p=0.047) and it was more common in subjects

with lower educational level (p=0.013) and living in small and rural communities

(p<0.001). Seropositivity was associated with higher waist circumference (p=0.1),

elevated diastolic blood pressure (p=0.037), and history of a previous stroke

(p=0.011). In a multiple logistic regression analysis, adjusting for known risk fac-

tors for stroke, seropositivity for SINV was an independent predictor of having had

a stroke (OR 4.3; CI 1.4 to 13, p=0.011). Notably, the seroprevalence for SINV has

increased in northern Sweden compared to 25 years ago, indicating an emergence

of the disease.

Arbetet genomfördes i samarbete med Clas Ahlm, Olli Vapalahti och Magnus

Evander. Department of Clinical Microbiology, Infectious Diseases, Umeå Univer-

sity, Umeå, Sweden, Department of Clinical Microbiology, Virology, Umeå Uni-

versity, Umeå, Sweden samt Department of Virology, Haartman Institute and De-

partment of Veterinary Biosciences, University of Helsinki, Finland

6

FÖREDRAG 2013

Föreläsarens namn: Lena Brandefors, Läkare

Arbetsplats: Medicinkliniken


Familjär Waldensströms macroglobulinemi

Background: Waldenstroms Macroglobulinemia (WM) is a rare disease, with an

overall incidence rate of 3-4 cases per million people per year. The incidence in

Sweden based on data from Swedish lymphoma registry is approximately 10 per

million persons per year and in the northern part of Sweden in the counties of

Norrbotten and Västerbotten the incidence is approximately 17 per million people

per year. Currently, the causes of WM are mostly unknown; however, recent data

support a role for both genetic and immune-related factors in the pathogenesis.

Familial clustering in WM has been observed in several studies. Patients with a

personal history of autoimmune diseases or infections have a higher incidence of

LPL/WM. Recently, hyperphosphorylated paratarg-7, a protein with unknown

function, was identified as the target of 11% of IgM paraproteins in patients with

IgM MGUS and WM. Family analysis showed that hyperphosphorylated paratag-7

is inherited in a dominant fashion .

Methods and results: Seven families with two or more relatives with WM or IgM

MGUS and 2 families with MM and WM were identified through the Regional

Lymphoma Registry for the Northern Part of Sweden and the Swedish Cancer Reg-

istry. In 4/9 of the families siblings were affected, in 3/9 were parent-child affected

and 2/9 had other relationships. The index patients and their relatives were contact-

ed for prior medical history, complete blood counts, LDH, beta-2-microglobuline,

serum protein electrophoresis and immunofixation, free light chains in serum. In

5/9 families there was a history of autoimmune disease and in 3/9 other hematolog-

ical malignancy than WM and MM. 44 blood samples from 8 families were ana-

lyzed with serum protein electrophoresis and immunofixation. 22/44 (50%) had an

abnormal serum protein electrophoresis and 36% of the tested unaffected relatives.

16/44 (36%) had a monoclonal paraprotein (7 WM, 1MM, 5 IgM MGUS, 2 IgG

MGUS, 1 light chains). 3 patients had polyclonal hypergammopathy ( 2 IgM and 1

IgA) and 4 patients subnormal levels of IgG. 5/16 paraproteins were unknown

(15% of unaffected relatives). All patients with paraproteins in the same family had

the same light chain. Only the known patients with WM had an abnormal FLC ra-

tio.

Conclusions: The relatives to patients with WM in these families have a high fre-

quency of serum immunoglobulin abnormalities (monoclonal gammopathy, poly-

clonal gammopathy and subnormal levels of IgG) and may indicate a higher risk

for develop WM. In collaboration with Michael Pfreundschue and Klaus-Dieter

Preuss, Saarland University Medical School, Homburg/Saar, we are going to ana-

lyze paratarg-7, the results will be presented later

7

FÖREDRAG 2013

Föreläsarens namn: Ulf Carlsson, Läkare, Carina Leinehed, Narkos ssk

Arbetsplats: IVAK PÄS


Standardvårdplan för urträning av respiratorpatient

Bakgrund: En vanligt förekommande patientgrupp på intensivvårdsavdelningen är

de patienter som tränas ur respirator. Urträning uppskattas ta 40 % av den totala

tiden som patienten behandlas med respirator (Esteban et al. 1995).

Metod: Genom en protokollstyrd urträning kan man enligt Dries, McGonigal, Ma-

lian, Bor och Sullivan (2004) förkorta tiden i respirator och samtidigt minska ande-

len patienter som får VAP (Ventilator Associerad Pneumoni). Diskussionen om

vilken metod som skall användas vid respiratorurträning har pågått länge men trots

att många undersökningar gjorts på området finns det, enligt Crocker (2002), ingen

tillförlitlig studie som har kunnat bevisa att en urträningsmetod är bättre än någon

annan. Man bör lägga fokus på hur metoderna appliceras och lägga vikten på tid-

punkten för påbörjad urträning.

Syfte: Genom att standardisera urträningen är förhoppningen att tiden i respirator

förkortas och att det i sin tur minskar risken för komplikationer vilket i slutändan

gagnar patienten. Den utarbetade standardvårdplanen togs i bruk våren 2012 och

aktiveras när kriterier för urträning är uppnådda. Standardvårdplanen är tänkt att ge

stöd och struktur inför extubering/dekanylering. Kunskapsunderlaget som är kopp-

lat till standardvårdplanen är skrivet som ett utbildningsmaterial för intensivvårds-

personal.

Resultat: Under hösten 2013 kommer Standardvårdplanen att utvärderas, kan vi se

en tydlig tidpunkt för påbörjad urträning och hur är följsamheten? Upplever perso-

nalen ett stöd och ger det bättre struktur?

8

FÖREDRAG 2013

Föreläsarens namn: Inger Westborg

Föreläsarens titel: Specialistläkare ögonsjukdomar /doktorand avdelningen för klinisk vetenskap/Oftalmologi Umeå Universitet

Arbetsplats: Erikslunds HC


Optimizing number of postoperative visits after cataract surgery – a safety per-spective

Purpose: To evaluate safety perspectives, when the standard routine after cataract

surgery is no planned postoperative visit.

Method: A prospective, observational cohort study was performed on all cases of

cataract surgery during a 1-year period, at one institution (n=1249). The study

group was all patients following the standard procedure of the clinic. As a control

group all patients having surgery during one month (March) was chosen. All these

patients had a planned postoperative visit. The standard routine is no planned post-

operative visit. A postoperative visit is planned if there are other significant eye

diseases, for instance glaucoma, wet AMD and diabetic retinopathy. Outcome

measures were; any planned postoperative visit, any complications and/or adverse

events, postoperative visual acuity and any postoperative control/contact initiated

by the patient.

Results: There were no differences in age, sex, complications/adverse events and

postoperative visual acuity between the study group and control group. 9% (117 of

1249) of patients initiated a postoperative contact. 26% of patients initiating post-

operative contact had a planned visit. Reasons for contact were visual disturbance,

redness and/or chafing, pain and anxiety. 68% were first eye surgery and 32% se-

cond eye surgery.

Conclusions: It is possible to minimize postoperative visits in cases of uncompli-

cated cataract surgery. Patients with other eye disease should be evaluated when

planning cataract surgery if postoperative visit is mandatory. Preoperative infor-

mation is important and the clinic should have resources to answer questions from

patients and be prepared for extra postoperative visits.

9

FÖREDRAG 2013

Föreläsarens namn: Birgitta Nordström Doktorand /sjukgymnast

Arbetsplats: Forskning och utvecklingscentrum, NLL


Barns användning av ståhjälpmedel.

En intervjustudie om barns och föräldrars erfarenheter av att använda ståhjälp-medel.

Bakgrund: Användning av ståhjälpmedel är vanligt hos barn med funktionsned-

sättningar som medför att barnet inte självständigt kan bibehålla en stående ställ-

ning. De studier som finns om stående handlar i huvudsak om ståendets påverkan

på den biologiska kroppen.

Syfte: Syftet med studien var att belysa barnens och föräldrarnas erfarenheter av

användningen av ståhjälpmedel.

Metod: Sex barn/tonåringar (7-19 år) och 14 föräldrar deltog i individuella inter-

vjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Analysen av intervjutexterna resulterade i ett huvudtema, Ståendets dub-

belhet, och följande teman: (1) Ståendets instrumentella dimension. (2) Ståendets

sociala dimension. (3) Ståendets ambivalenta dimension.

Slutsats: Det finns en inbyggd dubbelhet i att använda ståhjälpmedel. Att stå i sitt

ståhjälpmedel betraktades som en aktiv behandling av olika kroppsstrukturer och

kroppsfunktioner. Ståendet kunde även orsaka smärta och trötthet och påverka bar-

nets känsla av frihet och delaktighet både positivt och negativt. Föräldrarna upp-

levde att ståendet påverkade hur andra personer betraktade deras barn, medan bar-

nen upplevde ståendet som en aktivitet som sträckte ut kroppen och ibland kunde

vara en fördel i aktiviteter. Sjukgymnaster som arbetar med barn bör beakta både

den sociala och fysiska dimensionen av att använda ståhjälpmedel och att ta hänsyn

till både barnens och föräldrarnas tankar och erfarenheter.

10

FÖREDRAG 2013

Föreläsarens namn: Ann-Charlotte Kassberg Doktorand/arbetsterapeut

Arbetsplats: Forskning och utvecklingscentrum, NLL


Användning av vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada

Bakgrund: Användning av vardagsteknik (VT) som mobiltelefoner och tjänster

med internet ökar i hemmet, på arbetet och i samhället. Tidigare studier har främst

kvalitativt visat att personer med förvärvad hjärnskada (FHS) upplever svårigheter

i användandet av VT.

Syfte: Att utforska och beskriva förmåga att använda VT hos personer med FHS i

yrkesverksam ålder samt att undersöka om förmågan var relaterad till funktions-

hinder efter FHS.

Metod: 81 personer förmåga att använda VT bedömdes med observationsinstru-

mentet Management of Everyday Technology Assessment (META). Glasgow

Functional Outcome Scale Extended version (GOSE) användes för bedömning av

deltagares funktionshinder efter FHS. Deltagarna indelades i 3 nivåer baserat på

GOSE: (i) svår funktionsnedsättning (n=19), (ii) medelsvår funktionsnedsättning

(n=38) och (iii) god återhämtning (n=24). Med Raschanalys genererades mått på

deltagares förmåga att hantera VT. De tre gruppernas förmåga att använda VT jäm-

fördes gruppvis med ANCOVA.

Resultat: Svårigheter att använda VT förekom hos deltagare i alla tre grupperna.

Deltagare i grupperna med svår respektive medelsvår funktionsnedsättning hade

signifikant lägre förmåga att använda VT jämfört med gruppen med god återhämt-

ning.

Slutsats: Personer med FHS kan ha nedsatt förmåga att använda VT vilket kan in-

nebära risk för begränsningar av aktivitet och delaktighet. Resultatet visar på bety-

delsen att professionella beaktar förmåga att använda VT och dess roll för att möj-

liggöra aktivitet och delaktighet i rehabiliteringen för personer med FHS.

11

FÖREDRAG 2013

Föreläsarens namn: Birgitta Frohm Arbetsterapeut

Arbetsplats: Arbetsterapienheten, Sunderby sjukhus/ Arbetsterapeut-programmet, Institutionen för Hälsovetenskap, Ltu


Kvinnors upplevelse av dagliga aktiviteter efter höftfraktur opererad med höft-plastik

Syfte: att beskriva hur kvinnor upplever dagliga aktiviteter efter höftfraktur opere-

rad med höftplastik. De som blir opererade med höftplastik får rörelserestriktioner i

tre månader. Förutom den fysiska begränsningen efter ett trauma som höftfraktur

påverkar även restriktionerna aktivitetsförmågan på olika sätt i vardagen.

Metod: Sex kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analysera-

des utifrån kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier; “aldrig mer

som förr”, ”känsla av att vara utelämnad” och ”rädsla och osäkerhet gjorde att

världen krympte”.

Resultat: I studien framkom att de vardagsaktiviteter som tidigare varit självklara

att utföra innan höftfrakturen förändrades. Kvinnorna upplevde en förlust av delak-

tighet i personlig vård och möjlighet att utföra hemmets sysslor, förändringar som

de inte själva hade valt och som kom plötsligt.

Slutsats: Studien kan bidra till en ökad förståelse av patienters fortsatta behov av

rehabilitering efter sjukhusvård. En rehabilitering som är långsiktig, individuell och

meningsfull för patienten i syfte att återfå delaktighet i dagliga aktiviteter.

12

FÖREDRAG 2013

Föreläsarens namn: Catharina Nordin Sjukgymnast.

Arbetsplats: Furunäsets hälsocentral


Patienters tidigare erfarenheter av patientdelaktighet före multimodal smärtre-habilitering

Syfte: Att beskriva patienters tidigare erfarenheter och upplevelser av patientdelak-

tighet före multimodal smärtrehabilitering.

Metod: Semi-strukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Informanter: Sjutton patienter som fullföljt multimodal smärtrehabilitering vid en

hälsocentral i Norrbotten intervjuades. Patienterna var 14 kvinnor och tre män i

åldrarna 23 till 59 år, med långvarig smärta från nacke, axel, rygg eller generali-

serad smärta. Alla patienter, utom en person, hade erfarenheter av långvarig sjuk-

skrivning med anledning av sin smärta.

Resultat: Ett tema ”Ett sökande efter erkännande” framträdde från de tre kategori-

erna ”Behov av medicinsk bekräftelse”, ”Emotionell och kognitiv distansering, och

”Behov av kommunikation”. Temat beskriver patientdelaktighet som en brist på

erkännande av hälso- och sjukvården. Patienters erfarenheter av behov av vård och

vårdpersonalens rätt att tolka patientens situation utgjorde kategorin ”Behov av

medicinsk bekräftelse”. I kategorin ”Emotionell och kognitiv distansering”, beto-

nade patienterna de negativa känslor och tankar som uppstod av att inte bli bekräf-

tad som person av vårdpersonalen. Situationsbundna ramar, som exempelvis tid,

tillsammans med patienters emotionella och kognitiva förutsättningar, samt patien-

ters strategier till dialog med vårdpersonalen, formade kategorin ”Behov av kom-

munikation” som påverkade patienternas möjlighet till delaktighet.

Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonal har förståelse för att patienter som deltar i

multimodal smärtrehabilitering kan ha erfarenheter av icke patient-centrerad vård.

Patienterna kan sakna bekräftelse från vården och deras åsikter kan ha blivit förbi-

sedda. Vårdpersonal i multimodal rehabilitering kan behöva fokusera på en dialog

med patienterna och att tillgodose deras delaktighet i beslut och planering av reha-

biliteringen.

13

FÖREDRAG 2013

Föreläsarens namn: Margareta Eriksson

Föreläsarens titel: Folkhälsostrateg, Med Dr sjukgymnastik, leg. sjuksköterska

Arbetsplats: Folkhälsocentrum, NLL


7-års uppföljning av Björknäsprojektet

Bakgrund: En fysisk aktiv livsstil och goda kostvanor minskar risken för en rad

sjukdomar, bl.a. fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Flera stora multicenter-

studier har visat att livsstilsintervention med stöd under flera år minskar risken för

diabetes och har gynnsam effekt på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Långtids-

uppföljningar har visat kvarstående positiva effekter upp till 10 år. I Björknäs stu-

dien undersöktes effekten av en gruppbaserad livsstilsintervention inom primär-

vård, med fokus på kost och fysisk aktivitet, riktad till en population med måttlig

till hög risk för hjärt-kärlsjukdom. Uppföljningen efter tre år visade att intervent-

ionsgruppen hade signifikant minskat midjemått, midja-höftkvot, systoliskt- och

diastoliskt blodtryck samt ökad syreupptagningsförmåga, självrapporterad fysisk

aktivitet och livskvalitet. Kostnaden per QALY var låg och interventionen var

kostnadsbesparande genom minskade läkarbesök.

Syfte: Att utvärdera effekten på lång sikt (7 år) av livsstilsinterventionen i Björknäs

studien, dvs. 4 år efter avslutad kontakt. Frågeställningen var om modellen med

intensiv intervention under en begränsad tid (3 mån) åtföljd av regelbunden med

successivt utglesade uppföljningsträffar under tre år kan ge varaktiga förändringar

av kost och motionsvanor som långsiktigt påverkar riskfaktorer för hjärt- kärlsjuk-

dom och livskvalitet.

Metod: Randomiserad kontrollerad studie med uppföljning efter 7 år. Etthundra

fyrtiofem deltagare med en eller flera av diagnoserna fetma, diabetes, högt blod-

tryck och blodfettsrubbning slumpades till en interventionsgrupp eller kontroll-

grupp. Intervention bestod av sjukgymnasthandledd träning i gupp under tre måna-

der tre gånger per vecka och kostrådgivning med dietist vid fem tillfällen. Efter

interventionsperioden erbjöds deltagarna uppföljningsträffar, sex träffar det första

året, fyra träffar det andra året och två träffar det tredje året. Kontrollgruppen er-

bjöds en informationsträff om kost, motion och hälsa. Alla deltagare genomgick

kliniska undersökningar före start, efter 3 mån, 1, 2, 3 och 7 år.

Resultat: Totalt deltog 81 % av deltagarna vid 7-års uppföljning. Den självrappor-

terade tiden för motionsaktiviteter och totala tiden för fysisk aktivitet samt motivat-

ionen för fysisk aktivitet var signifikant högre i interventionsgruppen. Hälsorelate-

rad livskvalitet mätt med EQ-VAS skattades signifikant högre i interventionsgrup-

pen liksom flera dimensioner av SF-36. Flera kliniska variabler visade förbättringar

i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Signifikanta skillnader i sy-

stoliskt och diastoliskt blodtryck, syreupptagningsförmåga samt midjemått och

midjehöftkvot visades, medan förändringarna av vikt och BMI inte riktigt nådde

signifikans. Inga skillnader mellan grupperna av blodfetter eller blodsocker visa-

des. Antalet läkarbesök i primärvård var signifikant lägre under interventions-

perioden och sex år efteråt.

Slutsats: Resultaten visar på en gruppbaserad modell i primärvård för livsstilpå-

verkan riktat till högriskpatienter för hjärt-kärlsjukdom som genererar långtidsef-

fekter på flera viktiga riskfaktorer samt förbättrar livskvaliteten. Spridning av mo-

dellen i primärvården skulle troligen vara till nytta för patienter med hög risk för

hjärt-kärlsjukdom.

14

FÖREDRAG 2013

Föreläsarens namn: Johan Segerstedt Underläkare

Arbetsplats: Infektion, Sunderby sjukhus


Fatigue and type 1 diabetes in northern Sweden Aim: Many chronic diseases such as type 2 diabetes mellitus (type 2 DM) lead to

fatigue but little is known regarding people with type 1 diabetes mellitus (type 1

DM). Our aim was to determine if type 1 DM is associated with fatigue and to

study predictors for fatigue.

Method: A questionnaire comprising the Multidimensional Fatigue Inventory

(MFI-20) was sent to 388 type 1 DM patients and to a control group of 1000 people

in northern Sweden. The response rate was 66% and 31% respectively. Patients

without complications despite long disease duration (survivors) were analysed sep-

arately.

Results: Type 1 DM was associated with greater general and physical fatigue

compared to the general population. Amongst the patients cardiovascular and cere-

brovascular disease predicted greater fatigue. Survivors showed more fatigue in the

reduced motivation dimension compared to the control group. Overall, fatigue

scores were higher amongst women, and the association between fatigue and type 1

DM was also stronger amongst women.

Conclusions: Type 1 DM is associated with greater general and physical fatigue,

partly ascribed to vascular diseases. Survivors showed reduced motivation, suggest-

ing that fatigue might be a complication of type 1 DM per se.

15

FÖREDRAG 2013

Föreläsarens namn: Maria Larsson Läkarstudent,(T10- projekt).

Arbetsplats: Läkarutbildningen Umeå/Sunderbyn


Injury incidence in Swedish men’s elite ice hockey – a 29 years

perspective

Background: Ice hockey is a popular physical sport with a high risk of injury. De-

spite better

equipment, new rules and other procedures to create a safer sport, previous studies

indicates that

the injury rate is still high.

Objective: To evaluate trends in the injury panorama in Swedish men s elite ice

hockey in a 29 year perspective.

Methods: The medical staff of one Swedish male elite ice hockey club prospec-

tively recorded all

injuries during practice and game over 29 full consecutive seasons (1984/1985 until

2012/2013). All injuries were recorded in a standardized medical record where all

data easily could be exported and analyzed. The injury incidence was calculated

per 1000 game-hours considering injury type, location and severity. Only traumatic

time-loss injuries occurring in games were included in the study.

Results: The total injury incidence increased from 417 to 500 injuries /1000 game-

hours during the studied seasons. During the first 14 seasons the injury incidence

decreased with 17 injuries/ 1000 game –hours yearly and during the last 15 seasons

an increase with 11 injuries/1000 game-hours were found. Concussions as injury

type and head- and neck trauma as injury location increased throughout the studied

period. Fractures of both the upper and lower extremity decreased during this peri-

od and the severity of injuries (measured as days away from training/match) was

unchanged despite variations in incidence between seasons.

Conclusions: This study, like previous studies, showed that injury incidence in-

creases among elite male ice hockey players. At least part of this rising trend is be-

lieved to be connected to a more physical play. The fact that the players’ protective

equipment have improved during this time period may have influenced the changes

in the injury panorama considering injury types and locations.

16

FÖREDRAG 2013

Föreläsarens namn: Mats Eliasson Professor, överläkare (Eric Mohlin lärkar stud T10-projekt)

Arbetsplats: Medicin, Sunderby Sjukhus


Long-term prognosis after medical treatment of Graves’ disease in the northern Swedish population 2000-2010

Objective. To investigate the long-term prognosis after antithyroid drug (ATD)

treatment in patients with Graves’ disease (GD) in the setting of routine health

care.

Design and methods. Medical records of all patients diagnosed with first-time GD

2000-2010 with at least 6 months of ATD-treatment in the county of Norrbotten in

northern Sweden were retrospectively reviewed. Patients were followed for relapse

until 31 December 2012. We included 219 patients (mean age 46 years, 82.5%

women) with follow-up of maximum 10 years and 829 observed patient years. Data

were analysed using Kaplan-Meier estimates and log-rank test.

Results. During the observation period, 43.5% of patients had relapsed in active

GD. Cumulative relapse rates were 22.6%, 30.2%, 36.9%, and 41.5% after 6

months, 1 year, 3 years, and 5 years, respectively. Only 6.2% of all relapses oc-

curred past 4 years. The sum of free T4 and free T3 (p=0.024) and presence of goi-

tre (p=0.014) predicted relapse. Previous smoking was protective for relapse

(p=0.003). Age, gender, current smoking, and ophtalmopathy did not predict re-

lapse. Agranulocytosis was found in 1.7% (95% CI 0.7-4.0%).

Conclusion. A long-term remission of 56.5%, in a Swedish iodine-sufficient area

and within usual care where ATD are offered most patients, is higher than in most

studies. Relapse was most common during the first years and prognosis was excel-

lent after four years without relapse. The protective effect of previous smoking

merits further research.

Arbetet genomfördes av läkarstudent Eric Mohlin under termin 10, våren 2013

17

FÖREDRAG 2013

Föreläsarens namn: Mats Eliasson Professor, överläkare (Martin Lindroth under termin 10)

Arbetsplats: Medicin, Sunderby Sjukhus


Disparities in cardiovascular risk factors in rural and urban Sweden 2009, The Norden Sweden MONICA Study

Background and aim. Prior research has indicated a higher burden of cardiovas-

cular risk factors in rural communities. In Sweden, socioeco-nomic transition and

urbanization has led to decreasing population and possibly changing characteristics

of the remaining rural inhabitants. The objective of our study was to investigate

disparities in cardiovascular risk factors between urban and rural populations of

northern Sweden and to what extent socioeconomy contributed to possible differ-

ences.

Methods. We used data from the 2009 northern Sweden MONICA Study. Partici-

pants, 25 to 74 years, (n=1729) answered ques-tions and participated in examina-

tions yielding data on cardiovascular risk factors and location of residence. Com-

munity size was classified as: rural area=<1000 inhabitants; town=1000-15000;

city=>15000. We adjusted our analysis for age, gender and educational attainment

by general linear models.

Results. The rural population was older and more often male compared to those

living in cities. Having only basic education was more common in rural areas

compared to cities (26.2% vs. 12.3%) and having completed an university educa-

tion was more common in cities compared to urban areas (35.8% vs. 23.4%).

Waist and hip circumference, BMI and total cholesterol level was significantly

higher in rural areas compared to cities, also after adjusting for differences in age

and gender. The largest differences between city and rural were seen in waist cir-

cumference of women (4.8 cm), BMI of women (1.8 units) and cholesterol of men

(0.37 mmol/l). Systolic blood pressure in both sexes and diastolic pressure for men

were also higher in rural areas, but not when adjusting for age and gender.

Participants in rural areas were more often treated for hypertension and hyperlipi-

daemia, hospitalized for myocardial infarction and diagnosed with diabetes, but not

after adjusting for age and gender. Regular physical activity among city dwellers

had a trend of being more common compared to rural dwellers (p=0.09). Smoking,

snuff use and prevalence of pathological glucose tolerance did not differ between

community sizes. Middle sized communities often had values in between rural and

urban but overall they were more similar to rural populations. Further adjustment

for education did not change the results.

Conclusions. In 2009 the rural population in northern Sweden is older, with lower

education, more obesity and higher cholesterol levels compared to the urban popu-

lation. A sedentary lifestyle is more common in the rural areas. Thus, there is still

clustering of some cardiovascular risk factors in Swedish rural areas that cannot be

explained by differing educational levels.

Arbetet genomfördes av läkarstudent Martin Lindroth under termin 10, våren 2013

18

POSTERPRESENTATION 2013

Föreläsarens namn: Britt-Marie Eklund, Forskningssjuksköterska

Arbetsplats: OLIN-studierna


Nikotinberoende och förändringar i rök status hos rökare – rapport

från Obstruktiv Lungsjukdom i Norra Sverige, KOL studie.

Bakgrund: Rökning är starkt relaterad till luftvägshälsa men det finns begränsade

populationsbaserade data om nikotinberoende och rökstopp.

Syfte: Att utvärdera nikotinberoende och motivation till rökstopp bland rökare i

relation till förändringar i rökvanor i en longitudinell populationsbaserad studie.

Metod: Vid undersökning av fyra populationsbaserade kohorter år 2002-2004 iden-

tifierades 993 individer med KOL, FEV1/FVC <0.70, tillsammans med 993 ålders-

och köns matchade deltagare utan obstruktiv lungfunktions-nedsättning. Studie

populationen, Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten’s (OLIN’s) KOL-studie,

(n=1986) inviterades alltsedan år 2005 till årlig klinisk undersökning. Rökare be-

svarade frågeformuläret ”Fagerströms test for nicotine dependency” (FTND) vilket

inkluderar ”Heaviness of smoking index” (HSI) samt frågor om motivation till rök-

stopp (mtrs). Data från år 2005 och 2008 har använts.

Resultat: År 2005 fanns 366 aktiva rökare;(KOL n=266, ej KOL n=100). År 2008

var andelen rökare högre i gruppen med KOL, 71 % (147/208), jämfört med i

gruppen utan KOL, 60 % (47/78). FTND poäng 2005 värderades i relation till rök

status år 2008; 4.06 hos rökare, 3.67 hos intermittenta rökare och 2.85 hos ex-

rökare (högre poäng betyder högre beroende) medan HSI poäng var 2.32, 2.17 re-

spektive 1.73. Poäng för mtrs år 2005 i relation till rökvanor 2008 var 6.00 hos rö-

kare, 6.43 hos intermittenta rökare och 6.62 hos ex-rökare (högre poäng betyder

högre motivation).

Slutsats: Bland rökare i befolkningen har såväl nikotinberoende som motivation

till rökstopp betydelse för att befrämja rökstopp.

1

POSTER PRESENTATION 2013

Föreläsarens namn: Mota de Almeida, Fernando J, ST-tandläkare

Arbetsplats: Tandvårdenskompetenscentrum - Endodonti


Hur påverkar Cone beam Datortomografi (CBCT) det diagnostiska tänkandet inom endodonti?

Syfte: De europeiska riktlinjerna för användande av Cone beam CT (CBCT) grun-

das huvudsakligen på studier om teknisk och diagnostisk tillförlitlighet. Det finns

ett behov att undersöka huruvida CBCT undersökning påverkar det diagnostiska

utfallet för att stödja de europeiska riktlinjerna för användande av CBCT. Syftet

med denna studie var att bedöma hur radiologisk undersökning med CBCT påver-

kar det diagnostiskt tänkande i en population med endodontiska problem och att

undersöka vilka tandregioner som undersöks oftast.

Metoder och material: Studien baserades på uppgifter som prospektivt samlats in

från 2 olika endodontiska specialistkliniker i Luleå och Uppsala mellan oktober

2011 och december 2012. Under perioden remitterades 57 patienter för CBCT-

undersökning i enlighet med gällande europeiska riktlinjer. Efter en inledande nog-

grann klinisk undersökning men innan CBCT-undersökning noterade behandlande

tandläkare en preliminär diagnos. CBCT-undersökningarna utfördes på likadan

apparatur både i Luleå och Uppsala och med standardiserade undersökningsproto-

koll. När svar från CBCT-undersökning förelåg ställdes en ny definitiv diagnos av

samma tandläkare som tidigare satt preliminär diagnos. Diagnos före och efter

CBCT-undersökning erhölls för 53 patienter och 81 tänder. Fyra patienter hade

ofullständigt ifyllda protokoll och uteslöts ur analysen.

Resultat: Av 53 patienter 35 var kvinnor (66%). Den anatomiska fördelningen av

undersökta tandregioner för de 53 patienterna var följande: överkäkens sidoparti i

29 patienter, överkäksfront på 12 patienter, underkäkens sidoparti på 10 patienter,

och underkäksfront på 2 patienter. Diagnoserna hade ändrats avseende 28 av 81

tänder (35%). Diagnoserna hade ändrats avseende minst en tand hos 22 patienter

(41%).

Slutsats: CBCT-undersökning har en betydande inverkan på det diagnostiska utfal-

let avseende endodontiska frågeställningar när metoden används enligt Europeiska

Kommissionens riktlinjer.

2


Föreläsarens namn: Helena Backman, Doktorand, statisktiker



Upp till 20% av luftvägssymtomen i samhället kan härledas till rökning

Syfte: Att beräkna prevalens och förändring i prevalens av astma och luftvägssym-

tom i förhållande till rökvanor bland vuxna Norrbottningar, samt att beräkna ande-

len av symtom- och astmaprevalens som kunde härledas till rökning.

Metod: En postal enkät med frågor om luftvägssymtom, astma och rökvanor skick-

ades år 1996 ut till ca 8000 slumpmässigt utvalda Norrbottningar i åldrarna 20-69

år. 85% besvarade enkäten. År 2006 skickades samma enkät ut till ett nytt slump-

urval i samma åldrar och 77% besvarade enkäten. Prevalenser beräknades bland

samtliga deltagare samt stratifierat på icke-rökare, ex-rökare och rökare. PAR (Po-

pulation attributable risk) beräknades för att mäta andelen av symtom- och astma-

prevalens som kunde härledas till rökning.

Resultat: Samtliga luftvägssymtom var starkt associerade till rökning i båda enkät-

undersökningarna. Prevalensen av de flesta luftvägssymtom minskade signifikant

från 1996 till 2006, parallellt med en kraftig minskning av nuvarande rökning.

Samtidigt ökade prevalensen av läkardiagnosticerad astma från 9.4% till 11.6%.

När resultaten stratifierades på rökvanor fann vi en minskning av bronkitiska sym-

tom (sputum och hosta) bland icke-rökare, medan prevalensen var oförändrad

bland ex-rökare och rökare. Pip och väs minskade inte bland icke-rökare trots den

drastiska minskningen i rökvanor. Läkardiagnosticerad astma ökade bland icke-

rökare, ex- rökare och rökare. År 2006 varierade PAR av rökning mellan ca 10%

och 20% för de olika luftvägssymtomen, med högst värde för återkommande pip

(20.6%). PAR visade inte en signifikant association mellan nuvarande rökning och

astma.

Slutsats: Prevalensen av rökning och luftvägssymtom minskade i befolkningen

mellan 1996 och 2006, parallellt med ökad prevalens av astma. Andelen av luft-

vägssymtomen som kunde härledas till nuvarande rökning varierade mellan 10%

och 20% år 2006, men nuvarande rökning och astma var inte relaterade till

varandra i denna tvärsnittsstudie. Studien bekräftar att rökprevention är viktig för

luftvägshälsan i samhället och bidrar med en pusselbit till forskningen om huruvida

astmaprevalensen fortfarande ökar eller inte.

3


Föreläsarens namn: Inger Westborg, Specialist ögonsjukdomar

Arbetsplats: Erikslunds HC


Trender i Svenska Makula registret 2007-2012 Bakgrund: Svenska Makularegistret är ett nationellt kvalitetsregister för uppfölj-

ning av behandling av våt makuladegeneration (AMD). Registret startades 2003

och webbaserades 2008. Från registrets start 2003 fram till 2007 användes fotody-

namisk behandling (PDT). Sedan 2007 har PDT till 99 % ersatts av intravitreal in-

jektionsbehandling med anti-VEGF läkemedel. Under 2012 var 34 av landets

ögonkliniker anslutna till registret.

Syfte/metod: Från 2007-01-01 t o m 2012-12-31 omfattar databasen 12 889 patien-

ter och 14 602 ögon. Cirka 12 % av patienterna har behandlats bilateralt. Registre-

ringen omfattar diagnos, visus, antal injektioner, typ av behandling samt biverk-

ningar. 2010 infördes PROM (Patient Reported Outcome Measures). En enkät, som

utvärderar patientnytta erbjuds alla patienter, som påbörjar behandling under okto-

ber månad med uppföljning efter 6 och 12 månader. Under 2011 deltog 15 kliniker

i PROM.

Resultat: Den 31 december 2012 var 81 381 behandlingar och 177 912 besök regi-

strerade. Användningen av olika anti-VEGF-läkemedel har förändrats under peri-

oden. Antal injektioner per öga under första behandlingsåret har successivt ökat.

Andelen patienter som förbättras ≥15 bokstäver ETDRS är efter 12 mån 15,9%

(antal ögon n=960), efter 24 mån 15,1% ( n=445) respektive 36 mån 14,7%

(n=204; datauttag 2008-01-01 – 2012-12-31). Ockult subretinalt neovaskulärt

membran utgör den vanligaste membrantypen men registerdata visar att andelen

ögon, där membrantypen inte kan avgöras, ökar gradvis. Antalet registrerade en-

doftalmiter 2007-2011 var totalt 15 stycken. Under 2012 registrerades 9 endof-

talmiter.

Slutsats: Förändringar i behandlingsmönster under perioden 2007-2012 avspeglas i

registret. Efter publicering av resultat från CATT-studien (NEJM 2011;364:1897)

bytte flera landsting ranibizumab mot bevacizumab, vilket ses i registret som ökad

användning av Avastin från andra halvåret 2011. Andelen patienter som förbättras

≥15 bokstäver ETDRS är stabilt ca 15 % under upp till tre års uppföljningstid, vil-

ket är i nivå med resultat från andra kliniska kohorter. Orsaken till att andel patien-

ter med okänd membrantyp ökar är oklar. En enkät om diagnostik är under utarbe-

tande. Antalet registrerade endoftalmiter var under 2012 högre än tidigare år. En

särskild endoftalmitregistrering skall införas från 2014 för att kartlägga förekoms-

ten av denna biverkning ytterligare. PROM visar att 70 % av patienterna upplever

en förbättring efter 12 månaders behandling.

4


Föreläsarens namn: Johan Larsson, Läkarstudent


E-post:

Allergisk sensibilisering vid 7 års ålder i relation till allergiska symtom vid 19 års ålder.

Syfte: Allergiska sjukdomar och allergisk sensibilisering har ökat under det senaste

årtiondet. Allergisk sensibilisering är associerad till astma, rinit och eksem. Få stu-

dier har följt sensibiliserade barn till dess de blivit vuxna. Syftet med denna studie

var att undersöka prevalensen av allergiska sjukdomar bland 19-åringar som hade

ett positivt pricktest (SPT) vid 7-8 och 11-12 års ålder. Ett ytterligare syfte var att

identifiera faktorer som påverkar risken att utveckla allergiska sjukdomar i denna

grupp.

Metod: År 1996 utfördes en postal enkätundersökning bland samtliga barn i 7-8

års ålder i Luleå och Kiruna, och 2,427 (99 % av inbjudna) deltog. Kohorten har

därefter årligen blivit inbjuden att delta i enkätundersökningen, till dess de fyllde

19 år. De inbjöds även till pricktestundersökningar vid 7-8, 11-12 och 19 års ålder.

Barn med ett positivt pricktest vid 7-8 eller 11-12 års ålder definierades som en

SPT+ kohort (n=691). Allergiska sjukdomar definierades som läkardiagnosticerad

sjukdom (astma, rinit och eksem) och antingen pågående medicinering och/eller

symtom.

Resultat: Vid 19 års ålder hade 90% av SPT+ kohorten rapporterat någon aller-

giska sjukdom eller symtom på allergisk sjukdom vid något tillfälle. Flickor hade

en signifikant högre risk att utveckla astma eller eksem. Barn som var sensibilise-

rades vid 7-8 års ålder hade en signifikant högre risk att ha utvecklat någon aller-

gisk sjukdom vid 19 års ålder jämfört med de som sensibiliserades mellan 7-8 och

11-12 års ålder. Sensibilisering mot pälsdjur och mögel var associerad med astma,

odds ratio (OR) 2.6 och 3.8., medan sensibilisering mot pollen var starkt associerad

med rinit, OR 10.0. Samtliga tre allergen-grupper (pälsdjur, pollen och mö-

gel/kvalster) var associerade med eksem. OR:s 2.2-5.9. Hereditet av astma var as-

socierad med astma, OR 2.4.

Slutsats: Nästan samtliga barn med sensibilisering mot luftburna allergen vid 7 års

ålder hade utvecklat allergisk sjukdom eller symtom vid 19 års ålder. Kvinnligt

kön, tidig sensibilisering och astma-hereditet var riskfaktorer för sjukdomsutveckl-

ing. Sensibilisering mot de olika allergen-grupperna var associerat till olika aller-

giska sjukdomar.

5


Föreläsarens namn: Johan Niklasson

Arbetsplats: Geriatrik och rehabilitering


MORALE* IN VERY OLD PEOPLE WHO HAVE HAD A STROKE medförfattare: Hugo Lövheim, MD, PhD och Yngve Gustafson, MD, PhD Stroke incidence increases with age and may impact on morale.

This is population-based, cross-sectional study. The study was conducted through struc-

tured interviews during home visits and from reviews of medical records, where demo-

graphic data and health-related factors were collected. The 17-item Philadelphia Geriatric

Center Morale Scale (PGCMS) was used to assess morale.

Material: Included 708 individuals (504 women and 204 men) aged 85 years and older

(range 85-107) in Northern Sweden and Finland.

Resultat: Stroke-prevalence was 22% (156 of 708) in the study population. Ninety-one of

465 participants who could answer PGCMS questions had had a stroke. Those with stroke

had significantly lower PGCMS scores than those without (10.9±3.8 SD vs. 12.1±3.0 SD,

p-value 0.008), but 38.5% had high morale. A multiple linear regression analysis showed

that low morale was independently associated with depression, angina pectoris and im-

paired hearing among those with stroke and another multiple linear regression,

Diskussion/konklusion: A large proportion of very old have had stroke which is associated

with reduced morale. Low morale among those with stroke was independently associated

with depression, angina pectoris and impaired hearing which could be the focus for future

intervention studies.

*Morale betyder ungefär livslust/livsgnista på svenska

6





Assessment of left atrial volume using two-dimensional echocardiography and biplane three-dimensional echocardiography. A test-retest variability study Bakgrund: Left atrial volume (LAV) has become an important marker for diastolic

dysfunction and a prognostic value in patients with cardiovascular events. 2D

echocardiography fails to accurately measure LAV when compared to magnetic

resonance imaging (MRI) due to foreshortening and imaging plane positioning.

The biplane area-length method is often the chosen method to determine LAV.

With BP 3D echocardiography it is possible to capture the LA at the same time

without foreshortening or imaging plane positioning.

Syfte: To study the test-retest variability of left atrial volume (LAV) index by tra-

ditional two-dimensional (2D) echoca- diography and biplane (BP) three-

dimensional (3D) echocardiography.

Motod: Forty three patients were enrolled. All patients underwent 2D and BP-3D

echocardiography using M5- and 3V transducer (Vivid E9, GE, Horton, Norway)

by 2 independent investigators at the same occasion immediately after each other.

Using 2D echocardiography the standard 4- and 2 apical chamber views were gath-

ered and LAV was determined using the biplane area-length method. The 3V

transducer enables simultaneous visualization of two apical views. Mean LAV in-

dex, Interclass correlation (ICC), test-retest variability and 95% confidence interval

(CI) was analysed for determination of LAV index using 2D and BP-3D echocar-

diography.

Resultat: Mean LAVi was 39.9 ±15.6 mL/m² and 38.1 ± 15.9 mL/m² respectively

(p<0.05) for 2D and BP. ICC for 2D and BP-3D was 0.94 and 0.95 respectively

(p<0.05 for both. Mean difference was 1.1± 5.5 mL/m² and 1.3 ± 4.9 mL/m² re-

spectively for 2D and BP-3D. Test-retest variability was 9.7% and 9.0% respec-

tively for 2D and BP-3D (p=ns).

Slutsats: Our study illustrates significant difference regarding mean LAVi assessed

by 2D in comparison to BP-3D echocardiography, although no significant differ-

ences were determined regarding test-retest variability. There is a tendency towards

larger mean difference using traditional 2D echocardiography for evaluation of

LAVi compared to BP-3D echocardiography. Larger study is needed before apply-

ing BP-3D in every day clinical practise.

7





Longitudinal strain in comparison to contrast echo and gray scale wall

motion analysis for detection of ongoing myocardial ischemia

Bakgrund och syfte: Echocardiography is easily accessible and can be performed

bedside in the emergency setting, permitting a rapid evaluation of the wall abnor-

malities and changes in LV systolic function following an acute myocardial infarc-

tion. The purpose of this study was to assess the accuracy and feasibility of three

different echocardiographic approaches: 2-Dimensional (2D) grey scale echocardi-

ography wall motion analysis (WMA), 2D echocardiography with contrast en-

hancement (CE) and speckle tracking based 2D segmental peak longitudinal strain

(LS) for the evaluation of regional left ventricle wall motion abnormalities, using

coronary angiography as a gold standard.

Metod och resultat: A total of 27 consecutive non-ST elevation acute myocardial

infarction patients scheduled for an angiogram were included in the study. Echo-

cardiography image acquisitions with and without contrast agent administration

were done prior to the coronary angiogram. Left ventricle (LV) wall abnormalities

were visually assessed using WMA and CE blinded for each other. Furthermore,

LS was measured by speckle tracking echocardiography. We used an 18-segment

LV model for all three modalities. Each segment was attributed to one of the three

major coronary artery distribution territories. The sensitivity, specificity and accu-

racy of WMA for detection of ischemia in the three coronary territories were 44%,

90% and 68% respectively. CE showed a higher sensitivity (72%) but a lower spec-

ificity (60%), however the accuracy of the method remained similar (65%). LS

showed a higher specificity, sensitivity and accuracy: 77%, 90% and 84% respec-

tively.

Slutsats: Longitudinal strain seems to have better accuracy in detecting ongoing

ischemia in comparison to both 2D echocardiography and contrast echocardiog-

raphy in the bedside setting

8





The clinical usefulness of a sonographer driven contrast echocardiography rou-tine – A single center experience.

Bakgrund: Contrast echocardiography (CE) has been proven to be cost effective in

selected clinical cases and is currently recommended for use in cases with subop-

timal image quality and/or in cases where there are specific morphological ques-

tions, i.e. suspicion of apical thrombus, apical hypertrophy and non-compaction

cardiomyopathy. Despite the proven clinical usefulness, the implementation of CE

in everyday clinical routine has been somewhat cumbersome.

The aim of this observational study was to explore the use and cost effectiveness

CE in the clinical context when implemented in a “sonographer driven” routine at

our institution

Resultat: Over a period of one year, 5657 digitally stored transthoracic echocardi-

ographic examinations (TTE) were screened for the use of CE. Of these 4232

could be analyzed using a digital work station. A total of 466 TTE (11%) were

found to be CE exams. Indications for CE were stress echocardiography (49%),

suboptimal image quality (28%) and suspected thrombus (18%). In the remaining

5% there the indication could not be established. Interestingly, 10 patients (2%)

were contrast was administered due to suboptimal image quality were revealed to

have a left ventricular thrombus. In 91 % of the TTE there was an improvement of

the number of visualized segments using CE. 20 % of the TTE showed an im-

provement of 1-3 segments, 38% had an improvement of 4-6 segments, 22% 7-9

segments, and 11 % 10-12 segments improved. No adverse events were observed

in the 466 patients that received contrast agent.

Slutsats: CE is safe and clinically useful when implemented in a sonographer driv-

en routine. There is a consistent improvement of image quality when contrast is

given due to suboptimal image quality. In this study there were a significant num-

ber of LV thrombus findings in patients even when this was not suspected.

9


Föreläsarens namn: K. Warm,

Arbetsplats:

E-post:

Allergisk sensibilisering från 7 till 19 år – hög incidens och lågt tillfrisknande.

Bakgrund: Allergisk sensibilisering är den viktigaste riskfaktorn för astma

och rinit. Kunskap om förändring av allergisk sensibilisering med ökande

ålder är begränsad.

Syfte: Att studera nyinsjuknande och tillfrisknande av allergisk sensibilise-

ring från 7 till 19 års ålder.

Metod: Den första barnkohorten inom OLIN-studierna rekryterades 1996

och innefattade 2454 barn i åldern 7-8 år. Kohorten har följts upp årligen

fram till 2007. Pricktest med tio luftburna allergen genomfördes vid 7, 12

and 19 år, and 2148 (88%), 2060 (84%), and 1868 (76%), deltog. 1515 barn

deltog vid alla tre testtillfällena (71% av de som testades vid 7 års ålder).

Resultat: Förekomst av ett positivt test mot något allergen ökade signifikant

med ökad ålder; 21% vid 7 år, 31% vid 12 år och 42% vid 19 år. Prevalens-

en var högre bland pojkar vid alla åldrar. Sensibiliseringsmönstret var lika

vid alla åldrar och vanligast var sensibilisering mot pälsdjur och pollen. Vid

19 år var 28% sensibiliserade mot timotej och 27% mot katt. Kumulativ in-

cidens från 7 till 19 år var 28%, medan endast 10 individer eller 3% hade ett

positive test vid 7 år och ett negativt test vid 19 år. Av dem med positivt test

mot något allergen vid 7 års ålder hade 95% också ett positivt test vid 19 år.

Incidens av specifik sensibilisering var störst för timotej, 23%, och hund,

21%, följt av björk, 17%, och katt, 16%. Antalet positiva test vid 19 års ål-

der var signifikant och omvänt associerat med debutålder för sensibilisering.

Sammanfattning: Det höga insjuknandet och det låga tillfrisknandet resul-

terade i en konsistent ökning av andelen med allergisk sensibilisering med

ökad ålder. Tidig debut av allergisk sensibilisering var associerat med mul-

tipel sensibilisering vid 19 års ålder.

10


Föreläsarens namn: Liselott Andersson, Överläkare, lektor

Arbetsplats: Kvinnosjukvård, Sunderby sjukhus


Reproductive events after psychiatric disease during pregnancy - a long term follow-up study

Syfte: The aim of this study was to measure the long-term effects on reproduction for

women with psychiatric disorders during pregnancy.

Metod: The study was based on the original study from 2000/2001 where 1555 pregnant

women were screened for psychiatric disorders using Primary Care Evaluation of Mental

Disorders (PRIME-MD). The target population for the present 10 year follow-up study con-

sisted of the same cohort. Questionnaires were mailed and the women responded to ques-

tions about their reproduction after the index pregnancy. Data from medical charts were

obtained regarding their pregnancies including pregnancy outcome.

Resultat och slutsats: The response rate in the study was 58 %. The women with psychiat-

ric diagnoses in 2000/2001 hesitated more often to have children than women without any

psychiatric disorder (p < 0.001). Also, they had less childbirth following the index pregnan-

cy (p < 0.05).

11


Föreläsarens namn: Sven-Arne Jansson, Forskar

Arbetsplats: OLIN-studierna, Stadsvikens VC, Robertsviksgatan 9


Läkemedelsanvändning och prevalens av komorbida sjukdomar bland indi-vider med respektive utan KOL

Syfte: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste kroniska

sjukdomarna i Sverige med hög morbiditet och mortalitet. Syftet med denna studie

var att analysera användandet av läkemedel på grund av luftvägssjukdomar och

andra sjukdomar bland individer med respektive utan KOL och att analysera preva-

lensen av komorbida sjukdomar.

Metod: Åren 2002-2004 identifierades en kohort av individer genom tidigare ge-

nomförda kliniska undersökningar av populationsbaserade kohorer i Norrbotten

inom OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten). Kohorten innehöll

ursprungligen 993 individer vilka alla uppfyllde de spirometriska kriterierna för

KOL enligt GOLD samt en lika stor ålders- och könsmatchad kontrollgrupp utan

KOL. Dessa individer har sedan 2005 kallats till årliga intervjuer och kliniska

undersökningar. Denna analys är baserad på data insamlade 2006 (KOL: n=772,

78% av den ursprungliga kohorten, och icke_KOL: n=802, 81%).

Resultat: Användandet av läkemedel för luftvägssjukdomar ökade med svårig-

hetsgrad av KOL (lindrig 29,6%, medelsvår 51,5% och svår + mycket svår 84,8%).

Vi fann även samma trend för de flesta läkemedel till följd av komorbida sjukdo-

mar. Andelen individer som använde läkemedel för minst en annan sjukdom var

högre bland individer med KOL jämfört med individer utan KOL, 78% vs. 73%,

p=0,056. Prevalensen av komorbida sjudomar var hög bland individer med KOL.

Cirka 76% hade minst en komorbid sjukdom (hjärtsjukdom, diabetes, led- eller

muskelvärk, oro och/eller andra sjukdomar). Vi fann dock att den enda sjukdom

som var statistiskt signifikant mer vanlig bland individer med KOL jämfört med

individer utan KOL var oro (p=0,001).

Slutsats: Användandet av läkemedel till följd av komorbida sjukdomar var högre

bland individer med KOL jämfört med individer utan KOL. Prevalensen av ko-

morbida sjukdomar var hög bland individer med KOL. Dessa resultat indikerar att

inte bara luftvägssjukdomar utan också komorbida sjukdomar bidrar till höga sam-

hällsekonomiska kostnader för KOL.

12


Föreläsarens namn: Ulf Öhrvall, Universitetslektor

Arbetsplats: Kirurgiska kliniken, Sunderby Sjukhus


Datortomografi buk minskar antalet negativa explorationer för akut appendicit.

Syfte: Denna studie undersöker bilddiagnostikens betydelse vid utredning av miss-

tänkt appendicit under 11 år i Norrbottens län. Påverkar frekvensen DT och UL av

patienter med akuta bukbesvär antalet negativa explorationer vid misstanke på ap-

pendicit? Påverkas antalet postoperativa komplikationer?

Metod: Under 2002 till 2012 har kirurgkliniken vid Sunderby sjukhus (under se-

nare år vid länets samtliga enheter) fört ett komplikationsregister över alla operat-

ioner. Av totalt 2542 appendektomier i hela länet är 1871 registrerade. Uppgifterna

i registret har kompletterats ur länets elektroniska journalsystem med eventuell ra-

diologisk utredning och dess fynd. Materialet har sammanställts årsvis. Incidensen

av appendektomi grundas på av data från SCB.

Resultat: Mellan 194 och 303 (77-119/100000) per år opererades för appendicit.

Registret lider av ett visst bortfall på grund av att i det perioder tilldelats otillräck-

liga resurser för att upprätthållas kontinuerligt vilket kan påverka analysen. Materi-

alet visar en klar övervikt för män (57,5%). Under perioden minskade frekvensen

negativa explorationer från 14,5 till 4% (medel 5,5%). Av de negativa var endast

enstaka preoperativt utredda med DT. Komplikationer varierade mellan 5,7 och

15,3% (medel 8,6%). Antalet UL var osäkra och få, DT buk dominerade helt, totalt

ökade undersökningarna under perioden från 14,3 till över 60% .

Slutsats: Hög andel män med appendicit kan delvis förklaras av motsvarande hög

andel män (54%) i Norrbottens befolkning i de aktuella åldrarna. Resultatet visar

att antalet DT buk femfaldigats under perioden och indikerar att antalet negativa

explorationer har mer än halverats. Det går inte att retrospektivt avgöra hur många

appendektomier som undvikits på grund av negativ CT men det har noteras att ne-

gativa explorationer sällan föregåtts av DT. Variationen av komplikationer visar

inte någon tydlig trend.

13


Föreläsarens namn: Viktor Johansson, Sjukgymnast

Arbetsplats: OLIN-studierna, Norrbottens Läns Landsting


Handgreppsstyrka hos personer med KOL: en populationsbaserad studie

Syfte: Muskeldysfunktion och kardiovaskulär sjukdom är kända systemiska ef-

fekter vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Handgreppsstyrka, HGS, har

visat sig korrelera starkt med muskelstyrka och muskelmassa i både övre och

nedre extremitet hos personer med KOL. Sambandet mellan svårighetsgraderna

av KOL, muskeldysfunktion och hjärtsjukdom är dock ofullständigt känt och

populationsbaserade studier är ovanliga. Syftet med studien var att:

- undersöka handgreppstyrka (HGS) vid KOL och KOL av olika svårighetsgra-

der i jämförelse med personer utan luftvägsobstruktion

- värdera om hjärtsjukdom har betydelse för HGS

Metod: Åren 2002-04 inbjöds samtliga som tidigare undersökts från OLINs po-

pulationsbaserade vuxenkohorter I-IV till förnyad undersökning. Samtliga som

uppfyllde de spirometriska kriterierna för KOL enligt GOLDs riktlinjer identifie-

rades (n=993) tillsammans med ålders- och könsmatchad kontroller utan ob-

struktiv lungfunktionsnedsättning. Studiepopulationen (n=1986) har sedan 2005

inbjudits till årliga undersökningar med strukturerad intervju, lungfunktionstest,

och livskvalitetmätning. Tilläggsstudier med specifika frågeställningar har adde-

rats. HGS mättes åren 2009-2010 med en handhållen dynamometer (Jamar®) i

kilopond (kgf). Både vänster och höger hand blev testade och det maximala vär-

det av tre försök användes vid analys. Totalt deltog 1012 individer; 442 med

KOL, och 571 utan KOL. Svårighetsgrad av KOL klassificerades enligt GOLD;

stadium I, II samt III-IV.

Resultat: Bland män var HGS signifikant lägre i GOLD III-IV jämfört med per-

soner utan KOL (m=36.3kgf vs. m=46.3 kgf, p=0.024). Bland kvinnor var HGS

lägre i GOLD III-IV jämfört med personer utan KOL (m=22.6 kgf vs. m=26.9

kgf, p=0.261) men skillnaden nådde ej statistisk signifikans. HGS vid GOLD I

och GOLD II skilde sig ej från HSG hos personer utan KOL. Bland både män

och kvinnor hade de med hjärtsjukdom signifikant lägre HGS, oavsett om de

hade KOL eller inte. När urvalet stratifierades efter förekomst av hjärtsjukdom

var det ingen skillnad i HGS mellan personer med respektive utan KOL. HGS

var ej korrelerat med lungfunktion angivet som procent av förväntat FEV1 me-

dan det var ett starkt samband mellan absolutvärde FEV1 och HGS (pearson’s

r=0.67).

Slutsats: I denna populationsbaserade studie hade män med KOL GOLD III-IV

lägre handgreppstyrka jämfört med personer utan KOL. Bland både män och

kvinnor var hjärtsjukdom associerat med en lägre handgreppstyrka, oavsett om

de hade KOL eller ej.

14

POSTERPRESENTATION 2013

Documents

Välkommen till FoU- dagen - nllplus.se · treatment of Graves’ disease in the northern Swedish population 2000-2010 14.30 13 Catharina Nordin, Sjukgymnast Patienters tidigare erfarenheter