Erfarenheter från Europeiska regionala utvecklingsfonden

1

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTH

Erfarenheter frånEuropeiska regionala utvecklingsfonden

TillväxtverketAnna Bünger, Avdelningschef Utveckling


Erfarenheter föregående period:• Riksrevisionen: För mycket detaljkontroll och övervakning – för

små investeringar i lärande utvärdering för regional tillväxt.

• ITPS: Stora investeringar i regional utveckling, små eller inga effekter på regional tillväxt kan identifieras, ”17,8 miljarder i sjön”.

• Statskontoret: För många små projekt, för splittrad projektportfölj, mycket liten samverkan mellan Regionalfonden och Socialfonden.

• Kommissionen: halvtidsutvärderingen utfördes för sent och hade liten påverkan på programgenomförandet, bör ersättas av ”ongoing evaluation” dvs. följeforskning i projekten och i programgenomförandet


3

Inför innevarande programperiod

• Uttalad strategi att prioritera stora projekt

• Samlokalisering regionalfonden och socialfonden

• Nytt upplägg följeforskning:– Stödja projektet att nå de övergripande målen

– Bidra till ett lärande för att förändra, förbättra och förstärka den regionala tillväxtpolitiken

– Följeforskningsrapporterna ska vara kommunicerbara och pedagogiska samt ha tydliga slutsatser och rekommendationer till projektledning.

– C:a160 projekt har idag projektföljeforskning i sina beslut

– Ett 40 tal projektföljeforskningsrapporter har hittills levererats

– De upphandlade följeforskarna består både av konsultbolag men även av universitet och högskolor c:a 50/50.


2007- 2013 - mest EU-medel till entreprenörskap och innovativa miljöer

Innovativa miljöer

En-treprenörskap

Grän-söverskrid-

ande samarbete

Regionförstoring

Informationssamhälle


Vad har uppnåtts med EUs medel för strukturomvandling 2007- 2010


Preliminära slutsatser från projekt- och program- följeforskningsrapporterna (1)• Brister i kvalitetssäkringen – initiering, prioritering och

genomförande på ett mer systematiskt sätt utifrån lärandeprocesser

• Entreprenörskapsprojekten är allt för breda och i för hög utsträckning stöd till nyföretagande

• Entreprenörskapsinsatser integrerade i innovationsprojekt är mer framgångsrika

• Insatser för ökad innovationskapacitet framstår som mer nyskapande, additionella och framgångsrika

• Borde handla mer om insatser i senare skeden i innovations-processen när dessa kan leda till kommersiella genombrott


7Näringsdepartementet

Hearing Näringsdep

Sammanhållnings-forum Bryssel

Sommar: Lagförslag väntas

från Bryssel

Våren: Förslag om kommande budget

Start påförhandlingarAntagande av

lagstiftningspaket

Ekonomisk, social och territoriell

sammanhållning

Ikraftträdande

Nya program klara

kontinuerlig dialog med berörda aktörer


88

En strategi i två steg

1. Steg 1: Tillväxtverkets positionspunkter ”vad” Inspel till Näringsdepartementet sep/okt

2. Steg 2: Tillväxtverkets positionspunkter ”hur/adm.” Inspel till Näringsdepartementet

okt/nov/dec


999

Tillväxtverkets positionering inför nästa

strukturfondsprogramperiod

Europa 2020-strategins tre prioriteringar i fokus:

1. Smart tillväxt - en ekonomi baserad på kunskap och innovation (smart specialisering)

2. Hållbar tillväxt - en resurseffektiv och konkurrenskraftig tillväxt3. Tillväxt för alla - en ekonomi med hög sysselsättning och med

social och territoriell sammanhållning


1010

Tillväxtverkets positionspunkter

1. Breda innovationssatsningar

2. Hållbar utveckling, tillgänglighet och infrastruktur

3. Kapitalförsörjning och finansiering


1111


1. Breda innovationssatsningar

• Entreprenörsfrämjande i innovationsprojekt

• Icke traditionella näringar

• Samverkansnätverk

• Strategiska långsiktiga FoU-insatser

• Nationella strategiska satsningar


1212


1. Breda innovationssatsningarRekommendationer Öka förutsättningarna för: Entreprenörsfrämjande som del i innovationsprojekt Uthållig FoU(I) med kommersiell inriktning Samverkansnätverk med kommersiellt och internationellt fokus Nationella strategiska satsningar och breda program som kan

genomföras i hela landet


1313


2. Hållbar tillväxt, tillgänglighet och infrastruktur• Närhet till nationella och internationella marknader• Näringslivets transportbehov• Strategiska satsningar

Öka mångfald av företagare och företagsformer Fortsatta satsningar på kluster inom energi- miljö och

klimatområdet Fortsatt möjligt satsa på tillgänglighet och

infrastruktur


1414


3. Kapitalförsörjning och finansiering• Litet problem• I tidiga utvecklingsskeden• Kvinnor, utländsk bakgrund, lands- o glesbygd

Öka förutsättningarna för kapitalförsörjning i tidiga skeden – kvinnor, utländsk bakgrund och lands- och glesbygd

Icketraditionella områden


1515

Viktiga perspektiv

A. Strategiska och långsiktiga satsningarB. Territoriell dimensionenC. Medverkan från näringslivet D. Tvärsektoriella och gränsöverskridande satsningarE. InternationaliseringF. Horisontella aspekter


1616

Viktiga perspektiv

A. Strategiska och långsiktiga satsningar

Koordinerade strategiska och långsiktiga programskrivningar från regioner och myndigheter


1717

Viktiga perspektiv

B. Territoriell dimension

Ta hänsyn till regionernas olika förutsättningar och möjligheter i programutformningen

Insatser som stärker miljön i vilken företagen befinner sig


1818

Viktiga perspektiv

C. Medverkan från näringslivet

Insatser som verkligen når ut till och ger effekter i näringslivet

Hur statliga stöd kan länkas till de behov som finns


1919

Viktiga perspektiv

D. Tvärsektoriella och gränsöverskridande satsningar

Etablera arbetsformer som främjar samverkan mellan olika programområden• Samverkan ERUF, ESF och Axel 3• En tydlig territoriell dimension• Kompetensförsörjning, integration och sociala frågor

kopplas till regional tillväxtpolitik


2020

Viktiga perspektiv

E. Internationalisering

Främja ökad internationalisering Samverkan ERUF andra instrument (EEN)


2121

Viktiga perspektiv

F. Horisontella aspekter - jämställdhet mellan kvinnor och män - integration och mångfald - en miljömässigt hållbar utveckling

Ökad styrning av de horisontella kriterierna i projekten Stöd till utvecklingsansvariga under planeringsfasen De horisontella aspekterna i programarbetet


2222

Tack för er uppmärksamhet!

Frågor eller kommentarer?


23

Troliga budgetposter för nästa programperiod (enl. Europa 2020)

• Heading 1a: Smart growth – research, innovation, education

• Heading 1b: Smart growth – infrastructures of the future

• Heading 2a: Sustainable growth – energy and climate

• Heading 2b: Sustainable growth – Common Agricultural Policy

• Heading 3: Inclusive growth - Cohesion policy

• Heading 4: Citizenship

• Heading 5: Global Europe

• Heading 6: Administration


24

Regionala riskkapitalfonder

Återinvestering i regionen

Kontakter med: - Aktörer- Privata

medfinansiärer- Potentiella

köpare (för exit)

Utfall kort sikt Resultat kort/medellång sikt Effekter medellång/lång sikt

Fonden revolverar

Ökat privat och offentligt

riskkapital

Utvecklade nätverk mellan aktörer inom riskkapital

och andra aktörer i regionen

Fler aktiva aktörer inom privat riskkapital i regionen

Utveckling i företagen

Långsiktig struktur för offentligt och privat riskkapital

Positiv avkastning

Tillväxt i företagen

Nya företag

Nya arbetstillfällen

Ökad efterfrågan på riskkapital


25


26

Läget i riskkapitalfondprojekten tom juni 2011!

Omfattar hela landet med totalsumma på 2,37 miljarder kronor varav förvaltning utgörs av ca 230 mkr och 2,1 miljarder för investering

Resultat tom juni 2011:- 1 467 inkomna förfrågningar- ca 124 gjorda investeringar för ca 786 MSEK (offentligt+privat)

www.tillvaxtverket.se/fondprojekt

http://www.tillvaxtverket.se/fondprojekt


27

RiskkapitalfonderSammanfattning av de privata medinvesterarna

• Ökad finansiell styrka och delad risk är några av faktorer som attraherar privata medinvesterare

• 45 procent av medinvesterarna skulle inte ha genomfört investeringen utan riskkapitalfondens deltagande

• Medinvesterarna har höga förväntningar på att bidra till de finansierade företagens utveckling


28

Slutsatser och rekommendationer- utveckling i företagen

• Företagen: investeringen har bidragit till snabbare expansion, ökade möjligheter att få annan extern finansiering, bättre lönsamhet och professionalisering av styrelsearbetet

• Personliga kompetenser, erfarenheter, nätverk och lokal förankring samt professionellt bemötande och effektiva processer upplevs som viktiga av företagen

• Rekommendation:

• Arbeta med att stärka fondernas lokala förankring och kännedom samt utveckla och effektivisera proceserna


29

RiskapitalfonderSlutsatser

• Relativt god branschspridning i portföljerna och flest investeringar till små företag i tidiga skeden

• Företagen upplever att investeringen har bidragit till bl.a. en snabbare expansion, ökade möjligheter att få annan extern finansiering, bättre lönsamhet och professionalisering av styrelsearbetet

• Satsningen tycks ha bidragit till att locka fram mer privat riskkapital

► Ytterst handlar det om att bilda långsiktiga riskkapitalstrukturer för offentligt och privat riskkapital


Nuvarande programperiodföljeforskning på tre nivåer

• Programövergripande nivå – genomförandesystemet

(tillsammans med ESF) samt synteser och tematiska studier

• Programnivå – hur framskrider programmen?

• Projektnivå – stora och/eller strategiska projekt


Projektföljeforskning

• Stödja projektet att nå de övergripande målen

• Bidra till ett lärande för att förändra, förbättra och förstärka den regionala tillväxtpolitiken

• Följeforskningsrapporterna ska vara kommunicerbara och pedagogiska samt ha tydliga slutsatser och rekommendationer till projektledning.

• C:a160 projekt har idag projektföljeforskning i sina beslut

• Ett 40 tal projektföljeforskningsrapporter har hittills levererats

• De upphandlade följeforskarna består både av konsultbolag men även av universitet och högskolor c:a 50/50.


Professionalisering av följeforskar- och utvärderarrollen ( i enlighet med Kommissionen):a) Kurs och läromedel i utvärdering och följeforskning (sju

universitet och högskolor)

b) Gemensam vägledningsskrift för lärande och utvärdering av strukturfonderna

c) Nationellt nätverk för följeforskare och utvärderare

d) Följeforskningskonferenser


33

Företagens villkor & verklighet 2011

• Företagens villkor och verklighet är en av Europas största och mest omfattande enkätundersökning riktat till små och medelstora företag.

• Enkäten skickades ut till 30 000 små och medelstora företag. Cirka 20 000 har svarat.

• Genomförts av Nutek/Tillväxtverket 2002, 2005, 2008 och nu 2011.

• Undersökningen ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som t.ex. tillväxt, internationalisering, förenkling och hållbarhet.

• Stratifierat urval - vilket ger möjligheter att bryta ned resultaten på en rad faktorer som företagsledarens kön, företagets storlek, bransch och region.


34

Tillgång till externt ägarkapital som tillväxthinder fördelat på bransch

Vård och omsorg

Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik

Byggverksamhet

Energi

Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster

Utbildning

Information- och kommunikation

Kultur, nöje och fritid

Tillverkning

Transport

Handel

Hotell- och restaurang

0% 2% 4% 6% 8% 10% 12% 14%

5%

6%

7%

7%

8%

8%

9%

9%

12%

12%

12%

13%

Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2011.


35

Tillgång till externt ägarkapital som stort tillväxthinder för företagare med utländsk bakgrund och övriga

Utländsk bakgrund Svensk bakgrund0.0%

2.0%

4.0%

6.0%

8.0%

10.0%

12.0%

14.0%

16.0%

18.0%

15.4%

8.0%

Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2011.


36

Ja ansökt och beviljats medel

Ja, ansökt men inte beviljats medel

Nej, har inte haft behov

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%

3.90%

1.70%

92.00%

10.40%

1.00%

85.70%

50-250 anställda

0-49 anställda

Har företaget under de tre senaste åren ansökt om externt ägarkapital?


37

Tjänsteinnovativa företag tror mer på ökat antal anställda

0-49 anställda 50-249 anställda0.0%

10.0%

20.0%

30.0%

40.0%

50.0%

60.0%

70.0%

80.0%

32.2%

75.0%

17.0%

60.1%

Innovativa företag

Ej innovativt företag

Källa: Tillväxtverket, Företagens villkor och verklighet 2011Frågan som undersöks här är om företag som anser sig vara innovativa (eller inte) i introduktion av nya tjänster tror att de kommer öka antalet anställda inom de närmaste tre åren.


38

Om undersökningen

• Tre temarapporter kommer att publiceras utifrån materialet: Tillväxtmöjligheter och hinder, Internationalisering och Regional utveckling.

• Tidigare undersökningar har varit en viktig källa till nya regeringsuppdrag och policybeslut kring tillväxtfrågor.

• Resultaten från den första temapublikationen - Tillväxtmöjligheter och hinder - kommer att presenteras den 25 oktober.

• Läs mer om Företagens villkor och verklighet och resultaten från undersökningen och temapublikationerna på www.tillvaxtverket.se under Fakta och statistik

http://www.tillvaxtverket.se/


Några generella iakttagelser från projektföljeforskningen

• Projektlogik och målstruktur behöver förbättras

• Tydligare projektavgränsning (mot ordinarie verksamhet)

• Mandat-, roll- och ansvarsfördelning i projekt behöver bli tydligare

• Mer aktivt ägarskap

• Tydligare strategi och prioritering (aktiviteter och insatser kopplat till handlingsplaner i projekten)

• Utveckla lärandestrukturer för att bättre tillvarata och upparbeta kunskaper i projekt

• Det saknas i många projekt ett systematiskt uppföljningsarbete och insatser för spridning av erfarenheter och resultat

Documents

Erfarenheter från Europeiska regionala utvecklingsfonden