Upload
phamhanh
View
235
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Vems identitet speglar historieämnets läroböcker?
En diskursanalys över genusrepresentation av två läroböcker ur ett
identitetsteoretiskt perspektiv
Whose identity reflects in the historical teaching materials?
A discourse analysis of two teaching materials from an identity theory
perspective.
Lina Dahlquist
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Ämneslärarprogrammet: Gymnasieskolan: Historia 300 hp
Examensarbete, 15 hp
Handledare: Stefan Backius
Examinator: Mikael Svanberg
2016-06-15
Abstract
The purpose of this study was to investigate how the teaching materials in the history subject
reflects men and women. With discourse analysis as a tool, to study the language, the result
intends to see the structures and categories that men and women are assigned. The idea is also
that the result will be seen in a identity theoretical perspective to see how it can affect students
in their identity formation. The result showed how men are the norm in the teaching material,
and that women often end up in the margins of the text . The text shows that the portrayal of
men and women shows a separated relation, where women are what men are not. Women are
reflected to have the main responsibilaties for the household and children while the men are
reflected as war heroes and scientists. The result also shows that men are more often called by
names and that women often aren´t. This study´s outcome is similar to the previous research
that showed that women are marginalised in the teaching materials in the history subjects.
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur läroböcker i historia speglar män och
kvinnor. Med diskursanalys som verktyg ämnar uppsatsen att se till de strukturer och
kategorier som män och kvinnor tilldelas. Tanken är också att resultatet ska sättas in i ett
identitetsteoretiskt perspektiv för att se hur det kan påverka eleverna i deras identitetsbildning.
Resultatet visade på hur män utgör normen i läroböckerna och att kvinnor ofta hamnar i
textens marginaler. Texten visar att skildringen av män och kvinnor visar ett isärhållande, där
kvinnor är vad männen inte är. Kvinnor återges att ha huvudansvar för hushåll och barn
medan männen speglas som krigshjältar och filosofer. Resultatet visar också att män har det
största utrymmet vid namngivna personer medan kvinnor inte namngivs i stor utsträckning.
Vid en jämförelse med den tidigare forskningen så visar strukturerna på samma resultat, att
kvinnor är marginaliserade i historieämnets läroböcker.
Innehåll
1. Problemformulering ............................................................................................................... 5
1.1 Bakgrund ....................................................................................................................... 5
1.2. Syfte .................................................................................................................................... 7
1.3. Forskningsfrågor ................................................................................................................. 7
1.4. Tidigare forskning ............................................................................................................... 7
1.5. Teoretiskt ramverk .............................................................................................................. 9
1.5.1 Narrativ identitetskonstruktion ................................................................................ 10
1.5.2 Identitetskonstruktion – dikotomier och genussystem ............................................. 11
1.6. Metod ................................................................................................................................ 13
1.6.1. Diskursanalys .......................................................................................................... 13
1.6.2. Kritisk diskursanalys ............................................................................................... 15
1.6.3 Metodkritiska resonemang ....................................................................................... 16
1.7. Urval, material och avgränsningar .................................................................................... 17
2. Undersökning ....................................................................................................................... 19
2.1 Perspektiv på historien Plus ............................................................................................ 19
2.1.2 Mannen som norm och kvinnan som undantag ...................................................... 19
2.1.3 Benämningar och egenskaper .................................................................................. 22
2.1.5 Läroboken förklaringar om skillnader mellan män och kvinnor ............................. 26
2.2 Den lilla människan och de stora sanningarna ............................................................... 27
2.2.1 Mannen som norm och kvinnan som parantes ......................................................... 27
2.2.3 Benämningar och egenskaper .................................................................................. 28
2.2.4 Namngivna personer ................................................................................................ 31
2.2.5 Lärobokens förklaringar om skillnader mellan män och kvinnor ............................ 32
3. Slutsatser och diskussion ...................................................................................................... 34
Käll- och litteraturförteckning .................................................................................................. 38
Bilaga 1 ................................................................................................................................. 41
Bilaga 2 ................................................................................................................................. 45
5
1. Problemformulering
Skolan har ett stort ansvar och en viktig uppgift, att vara med och forma morgondagens
samhällsmedborgare. Skolan är ständigt aktuell i den samtida debatten då den är en av de
sociala arenorna i elevernas liv. Ett av skälen till debatt är att skolan är en av de viktigaste
platser där kommande generationer och deras identiteter formas. Innan världskrigen hade
historieämnet en fostrande roll där vissa berättelser eller händelser ur det förflutna valdes ut
för att på bästa sätt skapa morgondagens goda, medvetna och patriotiska medborgare.
I takt med världen förändrats så har även historieämnet gjort det. Vi lever i en globaliserad
värld som är ständigt föränderlig och som påverkar oss som individer. Skolans värdegrund har
genom 2011 års läroplan tydligare beskrivit hur den globaliserade världens individer ska få
plats i skolans verksamhet och beskriver hur elever ska få likvärdig utbildning, oberoende på
exempelvis etnicitet, kön eller socioekonomisk bakgrund. Ämnet historia står också inför en
utmaning som handlar om ett ifrågasättande av de perspektiv som tidigare inte fått lika
mycket utrymme i historieskrivningen som andra. Ett av de dem handlar om kvinnan.
Samtidigt som dessa undersökningar pågår har även det didaktiska fältet inom historia växt
och börjat fokusera på hur återgivandet av det förflutna kan påverka de sociala
sammanhangen vi människor tillskriver oss själva och hur historia påverkar oss som individer.
För denna undersökning är det de identitetskategorier läroböcker i historia ger oss som är
intressant och utmaningen för denna uppsats ligger i hur läroböcker kan tolkas ur ett
genusperspektiv. Frågan är hur läroböckernas genusrepresentationer kan påverka elevens
identitet utifrån ett historiemedvetandeperspektiv. Spelar det någon roll för vår identitet att
män porträtteras som krigsherrar, upptäcktsresare och vetenskapsmän medan kvinnor
porträtteras som mammor och ansvarig för hemmet?
1.1 Bakgrund
Det var först under 1960- och 1970-talen som det kvinnliga perspektivet lyftes fram i historie-
forskningen och 1980-talet hade det blivit en etablerad del av forskningsdiskursen. Det var
genusforskaren Yvonne Hirdman som först introducerade begreppet med motiveringen att det
är ett mer användbart begrepp än kvinnoforskning. Medan kvinnohistoria handlar om hur
kvinnor beskrivs så handlar genushistoria istället om flera vinklar som kulturella och
6
sociologiska.1 Genusperspektivet har vuxit fram genom åren och genushistoria kan beskrivas
som analyserande och kritiserande om historiska framställningar om kvinnligt eller manligt.
Forskningen i genushistoria har visat, likt tidigare forskningen, att det manliga beskrivits som
norm medan det kvinnliga är avvikande. Dessa på förhand konstruerade sociala mönster kan
vara osynliga för läsaren vilket kan bidra till en förstärkning av dessa sociala skillnader.2
Debatten om genusrepresentation inom läromedel i historia är alltså inte ny men har på senare
tid tagits på större allvar än innan. Dagens Nyheter uppmärksammade i januari 2015 att endast
13 % av personerna i läromedlen för var kvinnor.3 Debatten lät inte sig vänta utan blossade
upp och frågan som ställdes var om historien behöver revideras så kvinnor inte hamnar i
skymundan. Undersökningen från DN kan inte på något sätt ses som representativ för hela
läromedelsbranschen då endast fyra läromedel undersöktes. Staffan Selanders beskrivning av
läromedel i historia handlar om kritiken kring det traditionella urvalet som läromedel fortsatt
arbetar efter när de producerar nya läromedel och att ny kunskap därmed sällan produceras.4
Nyheten om läromedlen fick än större spridning när utbildningsministern Gustav Fridolin gav
en förfrågan om ett möte med förlagen för att få en förklaring på varför läromedlen inte följde
läroplanerna. En annan skribent för Dagens Nyheter menade i en ledarartikel att den manliga
normen i historieböckerna kan förklaras med att de reflekterar verklighetens händelser och
personer. Tankarna handlade om att skevheten gällande jämställdhet genom tiderna är något
som inte går att påverka och många tyckte att undersökningar och kritik av genusperspektivet
skulle innebära att forskare försökte förändra historien till att passa dagens ideal.5
Dick Harrisson skrev en essäartikel där han diskuterade frågan vidare. Hans beskrivning av
problemet var inte att kvinnorna inte finns i historien utan att det finns en politisk vinkling i
beskrivningen. Han gav exempel kring kvinnliga personer som borde få plats men också en
bild av hur den politiska och ideologiska historien reducerade kvinnors historia på grund av
den manliga offensiven inom den politiken på 1800-talet.6
1 Alnebratt, Kerstin, Meningen med genusforskning så som den framträder i forskningspolitiska texter 1970-
2000, 2009 Göteborg, s.72 2 Hermansson Adler, Magnus, Historieundervisningens byggstenar: grundläggande pedagogik och
ämnesdidaktik, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2004 sid. 173-174 3 Dagens Nyheter artikel av Mikael Delin: http://www.dn.se, hämtad 2016-04-19 4 Staffan Selander, Lärobokskunskap: pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i historia 1841-1985,
Studentlitteratur, Lund, 1988, s. 17 5 Dagens Nyheter ledarartikel av Amanda Björkman: http://www.dn.se, hämtad 2016-04-19 6 Magasinet Neo essäartikel av Dick Harrisson: http://magasinetneo.se/artiklar/ett-historiskt-misstag/, hämtad
2016-04-19
7
Vidare menar Harrisson att läroböcker i historia domineras av män på grund av kulturen som
bildats och för att läromedlen inte bedöms av forskare, utan av lärare som behandlar
kvaliteten utifrån dess hanterbarhet. Harrisson diskussion är intressant, inte bara ur ett nutida
perspektiv på läromedelsdebatten, utan också ur denna undersöknings ansats. Tesen om en
norm inom läroböckerna i historia är det som uppsatsen ämnar att undersöka närmare. Den
tidigare forskningen visade tydliga resultat kring kvinnors underrepresentation i läromedlen
och visar på en manligt dominerad norm och kommande undersökning kommer fokusera
kring vilka dessa diskurser är inom de valda läromedlen, utformade efter 2011 års läroplan.
1.2. Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka två läroböcker för gymnasieskolans Historia 1b och
dess genusfördelning; vilket utrymme de får och vilka strukturer texten visar på för att
diskutera hur detta kan påverka elevernas identitetskonstruktion.
1.3. Forskningsfrågor
Hur ser fördelningen mellan män och kvinnor ut i de två läroböckerna?
Vilka kategorier kan urskiljas kring män och kvinnor samt vilka benämningar ges män
och kvinnor?
1.4. Tidigare forskning
Läroboksanalyser är ett brett forskningsfält, både för att läromedel representerar en stor del av
innehållet i relation till kursplaner men också för att den representerar det innehåll som lärare
troligen använder i sin undervisning. Staffan Selander har undersökt läromedel i historia och
beskriver att syftet med läroboken är att vidarebefordra kunskap, inte producera ny kunskap.7
För skolverksamheten är det riktlinjer som styrdokument som avgränsar vilket innehåll ett
läromedel ska ha och läromedelsanalyser kan därför ge en inblick i historieämnets
verksamhet. Selanders tolkning om historiska läromedel är värdefull då debatten kring dessa
böcker till stor del handlat om vilka historiska gestalter som ska vara med i läromedlen.
Denna diskussion är del av det som tidigare benämndes i problemformuleringen och kommer
vidare att redogöras i uppsatsens bakgrundsbeskrivning av den samtida debatten som ämnet
7 Selander (1988) s. 17
8
ingår i. Selander påpekar också att läromedelstexterna är en del där gammal och ny kunskap
blandas. Läroböckerna ska dessutom innehålla en mängd perspektiv som ska redigeras till
pedagogisk text som betyder att böckerna ofta får förenklade förklaringsmodeller.8 Nedan
följer den forskning som uppsatsen kommer användas som jämförelse kring resultatet och
som berör uppsatsens syfte på något sätt.
Under 2006, på uppdrag från regeringen kom rapporten En granskning hur kön framställs i ett
urval av läroböcker ut, skriven av Britt-Marie Berge och Göran Widding där bland annat
läroböcker i historia undersöktes. Rapporten visar att de undersökta läroböckerna ofta har
manliga benämningar och att det inte förekommer ett kvinnligt perspektiv kring yrkestitlar
eller andra benämningar. En indikator på detta var att läroböckerna hade könsneutrala
benämningar men vid konkreta exempel så var personen en man. Rapporten visar också att
kvinnors liv inte är synliga i läroböcker utan att de benämns i relation till mannen.9 Kvinnorna
hamnade i stor utsträckning vid bildtexter eller faktarutor. Forskarna gör en koppling till hur
elever kan relatera till de genusrepresentationer som läromedlen visar och slår fast att det
finns chans att bilderna av män och kvinnor påverkar elevers bilder av könsroller. Författarna
beskriver hur den manliga normen kan skapa en svårighet för elever som inte är pojkar att
känna delaktighet. De skriver att böcker som har en problematiserande syn på
könsframställningen bidrar till elevens kritiska förmåga inom ämnet.10 Författarna ställer sig
frågande till genusfrågan som isolerade öar i relation till övriga huvudtexten och tror att de
därför kan uppfattas som isolerade frågor utanför kontexten.
Någon annan som forskat kring genusrepresentationerna i läromedlen i historieämnet är Ann-
Sofie Ohlander. På uppdrag från Delegationen för jämställdhet i skolan har Ohlander gjort en
undersökning över vilken bild elever får av kvinnor och män i historieämnets läromedel och
ställt sig frågan hur eleverna påverkas av den bilden i rapporten Kvinnor, män och
jämställdhet i läromedel i historia. I stora drag visar undersökningen att mannens perspektiv
är normen i texterna och det som ges mest utrymme. Detta medan texter som behandlar
kvinnan verkar vara en pålagd efterkonstruktion.11 Ohlander har valt, i likhet med denna
undersökningens disposition, att redogöra för sina resultat genom kategoriseringar.
8 Selander (1988) sid. 121 9 I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion
och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker, Skolverket, Stockholm, 2006, sid. 29 10 Ibid. sid. 32 11 Ohlander, Ann-Sofie, Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en granskning på uppdrag av
Delegationen för jämställdhet i skolan, Fritze, Stockholm, 2010, sid. 7
9
Ohlander undersökte fyra historiska läromedel och gav tyngdpunkt åt läromedlet Människan
genom tiderna från 2003. Resultatet visar att kvinnor nämns i betydligt mindre utsträckning
än män. En tydlig indikator för det är exempelvis när konstnärer och författare undersöks, att
de alla är män. Detsamma gäller tidslinjer och andra delar av läromedlet som benämner
enskilda individer, den absoluta majoriteten består av män.12 Vidare beskriver Ohlander att
det manliga perspektivet även finns när kvinnor behandlas eller vid områden där även kvinnor
var vitala och att kvinnor oftast porträtterades som fruar. Ohlander fann exempel där kvinnor
endast beskrevs utifrån sitt utseende, något som inte beskrevs om männen. Ohlander beskriver
hur kvinnor kan tolkas som pendanger till männen för att de inte beskrivs utifrån sin egen
person utan utifrån något förhållande till mannen. Även när kvinnor fick egen makt, genom
exempelvis rösträtten så benämns inte politiker som kvinnor i de undersökta läromedlen.13
Någon diskussion kring varför historiebeskrivningen är manscentrerad hittade Ohlander inte
och genus var en icke-fråga. Ohlander för i sitt arbete en intressant diskussion kring hur elever
påverkas av denna bild. Då läromedlen generellt koncentrerades kring krig och dess gestalter
så skapar detta en mansroll som begränsar, medan avsaknaden av kvinnliga förebilder inte ger
chans för igenkänning för många.14 En diskussion förs även om att litteratur på universitets-
nivå, integrerar kvinnors historia på ett bättre sätt än läromedel för gymnasieskolan.15 För
denna uppsats är Ohlanders resultat intressant ur två hänseenden. Dels finns det siffror och
kategorier som är direkt jämförbara och ur ett identitetsperspektiv visar rapporten en tanke om
hur genusföreställningar kan skapa skeva ideal och självbilder. Ohlanders tankar kan också
jämföras med de kategorier som resultatet visar och se om det visar på en mer långtgående
struktur än endast denna undersökning.
1.5. Teoretiskt ramverk
Identitetsbildningen är ett relativt nytt begrepp som ingår i den historiedidaktiska forskningen.
Den anses vara del av en pågående process som berättelsen och historien har del i. Människan
tolkar världen och sin omgivning genom att berätta om den. Det är på samma vis människan
tolkar sig själv.16 Nordgren förklarar att identiteten byggs på berättelser från den samhälleliga
12 Ohlander (2010) sid. 17-26 13 Ibid. sid. 72-75 14 Ibid. sid. 73 15 Karlsson, David & Andersson, Carina, 84 % män: kvinnor och män i kurslitteraturen, 1. uppl.,
Förvaltningshögskolan, Göteborg, 2004 16 Nordgren, Kenneth, Vems är historien?: historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella
Sverige, Karlstads universitet, 2006,[Umeå, 2006], sid. 49
10
kontexten där vi knyter an och relaterar till exempelvis register om genus.17 Det är genom
sociologen Margaret Somers som identitetsbegreppet som teori kommer utredas. Somers
använder sig av begreppet narrationer som kan översättas med berättelser. Syftet med det
teoretiska ramverket är att kunna koppla vilka berättelser vi kan utläsa från läroböckerna och
sedan applicera identitetsbegreppet på dessa för att se hur det kan påverka elever i skolan.
1.5.1 Narrativ identitetskonstruktion
Studier av narrationer är ett sätt att analysera den sociala produktionen och att göra den
begriplig. Det är genom berättandet som dessa reproduceras vilket enkelt kan överföras till
historieämnet som utgör ett urval av berättelser som ska säga eller lära elever något. Enligt
Somers är det i detta berättande som vi lär känna, som vi förstår och begriper den sociala
världen samt att dessa berättelser utgör våra sociala identiteter.18 Den sociala identiteten är en
pågående konstruktion och berättelsen kan ses som grund för att förstå den egna identiteten
men också omvärlden. Enligt Somers är narrationer historiska, kontextuella och specifika
berättelser som de sociala relationerna reproduceras i. De sociala relationerna utgör praktiker
och institutioner (skolan) eller metanarrativ. Metanarrativen kan handla om ekonomiska,
politiska strukturer eller repertoarer som behandlar etnicitet eller genus.19 Narrationer är ett
sätt för människor att klassificera och konstituera sina identiteter som skapar ett sammanhang.
Berättelserna utgör ett sätt att sätta in individen i ett sammanhang och plocka bort delar som
inte passar normerna.20 Vissa sociala identiteter tvingas människan förhålla sig till då de utgör
en grund för konstruktionen av identiteten. Forskaren Maureen Whitebrook beskriver
förhållandet mellan berättelsen och identiteten med: ”Jag påstår att identiteten i första hand är
en fråga om de berättelser om sig själva som personer återger samt berättelser som andra
återger om dessa personer och/eller andra berättelser där dessa personer ingår”.21 Samma
tankebana har Somers som beskriver att konstruktionen sker i relation till andra individer men
också omvärlden då tidens gång förändrar narrationen.
Varken metanarrativen eller narrativen mellan människor är neutrala ur en moralisk aspekt.
Identiteter formas på flera grundvalar som platsen eller tiden och ett problem med att studera
17 Ibid. sid. 29 18 Somers, Margaret R., “The narrative constitution of identity: A relational and network approach”, Theory and
Society, vol. 23, no. 5 (oct), 1994, sid. 606 19 Ibid. sid. 625 20 Ibid. sid. 616 21 Whitebrook, Maureen, Identity, Narrative and Politics [Elektronisk resurs], Routledge, Taylor and Francis,
2014, sid. 4
11
identiteter är därför essentialisering. Begreppet betyder att identiteter läggs i statiska
kategorier med motiveringen att objekten skulle ha väsentliga egenskaper kopplat till dem. Ett
exempel skulle vara att kvinnor har vårdande egenskaper som därmed skulle förklara varför
yrken inom vården är kvinnodominerande. Sådana kategoriseringar är något som denna
undersökning kommer se kritiskt på. Som Somers forskning visat så konstruerar människor
sina identiteter utifrån en repertoar av berättelser eller erfarenheter som återberättas för dem
och är ett sätt att vägleda dem i livet och ge dem sammanhang. För denna uppsats är detta en
viktig parameter eftersom fördelningen mellan män och kvinnor skapar ett återberättande för
eleverna vilka individer som spelat roll och hamnat i våra historieböcker.
Därmed kommer diskursanalys att användas som metod främst på grund av dess möjligheter
till att se mönster och på grund av teorin att personer låter sig kategoriseras för att skapa sig
en identitet, istället för att inte kunna identifiera sig med något alls. Kritisk diskursanalys kan
även förklaras med att diskursen är medlet som identiteten formas genom och den
formationen inte kan möjliggöras om identiteter inte står i någon slags maktopposition.22
1.5.2 Identitetskonstruktion – dikotomier och genussystem
Undersökningens inriktning ligger på hur de historiska läroböckerna kategoriserar och
fördelar män och kvinnor och hur detta kan kopplas till identitetsbegreppet. För att förstå
varför eller hur denna uppdelning kan påverka identiteten så måste bakgrunden till
uppdelningen utredas. Inom genusforskningen har fokus ofta legat på dikotomin (uppdelning i
två kategorier) och behandlar maktaspekter som lagts på denna uppdelning. Raewyn Connell
är en ledande genusforskare som beskriver att tidigare undersökningar på området har
fokuserat på biologiska skillnader mellan könen men att samhällsvetenskaplig forskning
senare kommit att fokusera på de sociala skillnaderna.23 I likhet med identitetsbegreppets
definition så innebär genus ”de sociala relationerna inom vilka individer och grupper agerar”
enligt Connell.24
Det tidigare biologiska begreppet kön har alltså ersatts med det socialt konstruerade; genus.
Genus växer fram genom sociala processer och reproduktioner av uppfattningar och som
identitetsbegreppet så kategoriseras individer utifrån dessa uppfattningar och tillskrivs
22 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text-
och diskursanalys. 2., [omarb.] uppl. Lund, Studentlitteratur, 2005, sid. 55 23 Connell, Raewyn, Om genus, 2., utvidgade och omarb. uppl., Daidalos, Göteborg, 2009, sid. 25 24 Ibid. sid. 20
12
därefter egenskaper som passar gruppens. Det är när dessa genusföreställningar blir
normbildande som det uppstår ytterligare en dikotomi: det som representerar normen och det
som avviker från den. Det som anses vara norm tillskrivs därefter också makt och tvärtom för
de som inte definieras av normen.
Genusforskaren Yvonne Hirdman förklarar en sådan uppdelning som ett genussystem där
ordningen mellan könen är en förutsättning för sociala ordningar som behandlar makt.25 Dessa
redogör främst en dikotomi mellan könen, en isärhållning i både arbetsfördelning,
föreställningar kring manligt och kvinnligt, men också fördelning inom exempelvis
arbetsmarknaden. Hirdman kallar isärhållandena för genuskontrakt och visar på hur samhället
genom tiderna haft olika versioner av detta. Kontraktet är ett förhållningssätt där det ena könet
definierar det andra. Inom dessa genuskontrakt skapas en maktfaktor då det ena könet
avgränsar det andra. I samhällen finns ofta en föreställning över hur kvinnor och män ska
agera samt att olika nivåer av handlingsutrymme finns för respektive föreställning. Hirdman
beskriver att detta förhållningssätt också involverar relationen mellan män och kvinnor.26
En sådan dikotomi skapar en skarp gräns mellan män och kvinnor och involverar allt från
yrkesval och påstådda personliga egenskaper. Här återkommer Hirdman till att genussystemet
även har en maktaspekt likt det Connell beskriver: att dikotomin är en uppdelning i legitimitet
där en hierarki uppstår. Mannen ses som norm och kvinnan som sekundär, speciellt inom
historieämnet. Denna maktopposition som fördelningen skapar, skapar också en större
benägenhet att identifiera sig med genus-tillhörigheten som samhället gett dig. Hirdmans
slutsats är således att ju starkare denna uppdelning är ju mer självklar uppfattas hierarkin.27
Sammanfattningsvis visar teoriavsnittet att elever påverkas av innehållet som presenteras för
dem, inte minst i historieämnet. Historieämnet baseras på berättelser som Somers menar
skapar sammanhang för människors identitet. Hirdman visar att genus skapas via sociala
processer och individer kategoriseras och tillskrivs egenskaper som passar gruppens. För
uppsatsen betyder det att en uppdelning mellan män och kvinnors sociala sammanhang eller
egenskaper i böckerna kan påverka elevers identitetsbildning, medvetet som omedvetet, och
att läroböckerna potentiellt kan ha en negativ effekt på elevers identitetsbildning.
25 Hirdman, Yvonne, Genussystemet – reflektioner kring kvinnors sociala underordning, i Genus historia: En
historiografisk exposé, Studentlitteratur, Lund, 2004, sid 113 26 Ibid. sid. 118-120 27 Ibid. sid. 118
13
1.6. Metod
Avsnittet kommer till en första del att behandla hur diskursanalys fungerar som metod i
textanalyser för att sedan behandla hur metoden kan kopplas till just lärobokssanalyser.
Diskursanalysen som metod är ute efter att synliggöra vad som uttrycks. I det här fallet
handlar det om text och bild i utvalda läroböcker. Till skillnad från andra metoder, som till
exempel narrativ metod, så behandlar inte den här metoden exempelvis vad en berättelse
betyder eller vad den har för mening.28 Det finns alltså här ett aktivt ställningstagande kring
metodvalet och det baseras på att undersökningen inte syftar att se till vilket innehåll
läroboken har eller hur framställningen av materialet skett.
Somers beskrev att narrationsstudier är ett sätt att analysera den sociala produktionen och ett
sätt för människor att begripa den sociala världen. Tidigare forskning har ofta behandlat
historieämnet som svårt att rekonstruera och göra jämställd på grund av de narrativ som
förekommer. I denna undersökning ska inte speciella berättelser/narrativ redogöras utifrån ett
genusperspektiv. Fokus ligger på den struktur, det språk och de begrepp som används inom
lärobokens historiebeskrivning. Det är dessa mönster och dessa maktaspekter inom strukturen
som diskursanalysen som metod ska försöka fånga. Intentionen är alltså att se på om
fackspråket, utan inblandning av berättarintentioner, producerar föreställningar kring genus.
Intentionen är vidare att koppla detta till identitetsbegreppet inom narrationer för att
undersöka om även den ”språkkultur” som används i läroböckerna kan ses som kategoriska
eller stereotypiska i förhållande till identitetsbegreppet.
1.6.1. Diskursanalys
Begreppet diskurs har flera betydelser och används idag som ett uttryck för att förklara sociala
mönster. Människor agerar och verkar inom dessa mönster och det går att utläsa diskurserna
genom språket. Människors uppfattningar om världen delas in i kategorier genom att diskurser
skapas. Diskursanalysen är inte menad som ett verktyg för att reda ut universella sanningar,
utan som ett verktyg för att undersöka utvalda diskurser som på något sätt kan förklara delar
av sociala mönster.29 Det finns alltså inget sanningsanspråk vid diskursmetoden utan den är,
för denna undersökning, menad för att se om det finns potentiella mönster eller kategorier
28 Johansson, A, Narrativ teori och metod, med berättelsen i fokus. Studentlitteratur, Lund, 2005, sid. 27 29 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, Lund,
2000, sid 13
14
gällande genusrepresentationen och dess fördelning i läroböckerna. Foucault beskrev
undersökningar av diskurser som ett sätt att kartlägga händelser och formationer samt som ett
sätt att undersöka relationen mellan makt och kunskap.30
Diskursanalysen grundar sig i att verkligheten är en konstruktion och att enda sättet att studera
hur, är genom språket. Förenklat går det att förklara metoden genom Foucaults ord om att det
skrivna från en viss diskurs har egna sätt att återberätta vad som inom just den diskursen anses
vara verklighet. Som tidigare beskrivet så finns det alltså inga sanningar inom diskursen utan
det som diskursanalysen kan undersöka är återgivelsen av diskursen, hur ett visst material
presenteras eller representeras. Likt Hirdmans genussystem så behandlar även Foucault makt
som en central aspekt inom diskursanalysen. Språket är sättet makt kommuniceras på, ju
mindre språket ifrågasätts, desto mindre ifrågasätts maktförhållandet inom diskursen.
Winther Jørgensen och Phillips förtydligar genom följande ord: ”Det märkliga är ju, att även
om vi i princip har oändligt många möjligheter att skapa utsagor, så är de utsagor som
framkommer inom en bestämd domän ganska likalydande och repetitiva”.31 Fenomenet som
författarna presenterar brukar benämnas med termen hegemoni som kan beskrivas som ett
tillstånd inom vilket rådande uppfattningar inte utmanas, även om eller trots att en
samhällsklass är underordnad en annan. Den kritiska diskursanalysen, som utförligare
kommer beskrivas nedan, tolkar inte hegemoni som ett låst tillstånd då möjligheter finns att
formulera text eller praktiker på andra sätt som kan skapa samhällsförändringar.32
Inför denna uppgift handlar diskursanalysen alltså om språkbruket, om hur något uttalas. Det
handlar alltså inte om att upptäcka några nya sanningar eller att syna intentionerna bakom
texten. En fara med diskursanalysen är därmed objektiviteten som får stå undan på grund av
det faktum att alla är formade av det språk vilket genom vi tolkar världen och är konstruerat
av människan. Diskurser och forskning av diskurser kan dock vara ett sätt att strukturera upp
världen. En sådan strukturering innebär också att kategoriseringarna och språkbruket innehar
värderingar.33 Språket är inte neutralt uppbyggt utan innehåller synsätt och värderingar som
inte behöver vara önskvärda men de finns där. Diskursanalysen är sålunda ett sätt att försöka
fånga dessa kategorier och även försöka se bakomliggande strukturer kring det som inte sägs.
30 Winther Jørgensen & Phillips (2000) sid 18 31 Ibid. sid 19 32 Bergström och Boréus (2005) sid. 321-325 33 Winther Jørgensen & Phillips (2000) sid. 15
15
1.6.2. Kritisk diskursanalys
Forskaren Mats Börjesson framställer en tolkning av diskursmetoden som han kallar för
reglerad samhällsordning där analysen vill synliggöra vad texten uttrycker. Vad Börjesson
skriver är att metoden ämnar att klä av normen och se bortom det som anses vanligt eller
normalt.34 Winther Jørgensen och Philips beskriver att kritisk diskursanalys är utformad för
att kartlägga rollen kring upprätthållandet av de sociala relationer som innebär ojämlika
maktförhållanden.35 Den kritiska diskursanalysen beskriver hur sociala identiteter och dess
diskurser är upprätthållare av rådande maktstrukturer. Metoden ses ofta som svårförklarligt
som instrument och med teoretiska konsekvenser. Argumentet för denna undersökning är att
kritisk diskursanalys kan jämföras med närläsning av texter och kan läggas på som
analogikedjor som Bergström och Boréus beskriver: ”..genom analogikedjorna framträder
dels de tecken som är diskursens kärna och där ett speciellt tecken är mer centralt än andra,
den så kallade koden, dels tillskriver analogikedjorna sociala identiteter.”36
Att kritiskt analysera text ur denna metod ska förhoppningsvis lösgöra sådana liknelser som
citatet ovan förklarar och användas för att kunna besvara frågan om hur representationen och
kategoriseringen av män och kvinnor ser ut i läroböckerna. Dessa kategoriseringar kan
därmed fritt läggas över på identitetsbegreppet, utan kontextuella tankar, för att se hur
skolelever kan tänkas känna tillhörighet eller inte med de representationer som läroböckerna
förmedlar. En kritisk läsning av läroböckerna innebär också att undersöka vad som inte skrivs.
Denna tanke uppkom genom teoretikern Fairclough som menade att språkbruket har en tydlig
kommunikativ egenskap där texten också har en praktik där den konsumeras och därefter
används inom sociala arenor.37 Denna undersökning kommer fokusera på texternas innehåll
och Fairclough använder sig av en analysmodell som fungerar för att upptäcka strukturer. Den
består av tre begrepp och den första handlar om vad han kallar för Aktion där en social
relation innefattas där någon agerar. Den andra kallas för Representation och ska visa på ett
förhållande mellan olika objekt medan den tredje kallas för Identifikation som är ett yttrande
som förbinder läsaren till att saker är på ett visst sätt.38
34 Börjesson, Mats, Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok, Studentlitteratur, Lund, 2003, sid. 19 35 Winther Jørgensen & Phillips (2000) sid 69 36 Bergström och Boréus (2005) sid. 337 37 Winther Jørgensen & Phillips (2000) sid. 74 38 Ibid. sid. 75
16
Faircloughs analysmodell som är beskriven ovan kommer användas som hjälpmedel för att
analysera textmaterialet för att hitta underliggande meningar eller strukturer. Ohlanders
forskning kommer istället vara till stor hjälp under kommande disposition av undersökningens
resultat. Ohlanders kategorier och strukturer kommer användas som direkt jämförande resultat
för att koppla och knyta an till vad den tidigare forskningen kommit fram till. Slutligen kan
det sägas att Ohlanders forskning har kanske främst en jämförande tonvikt med denna uppsats
resultat och ge inspiration när det kommer till att hitta och se kategorier medan Faircloughs
forskning kan ge uppsatsens metod en viss validitet vid en jämförelse och istället användas
som ett slags analysverktyg vid undersökning av texterna. Även om Ohlanders kategorier
kommer vara till stor hjälp för att strukturera upp resultatet så har även ett par andra val gjorts
för analysen. Uppsatsen består till allra största del av kvalitativ forskning där exempel från
texten kommer att ges för transparens medan vissa delar kommer få en kvantitativ prägel.
Dessa delar handlar om namngivna personer och benämningar som kommer behandlar med
tabeller och diagram. Detta på grund av den läsarvänlighet som enklare tabeller och diagram
skapar istället för utdrag med procentuella fakta eller liknande.
1.6.3 Metodkritiska resonemang
Att analysera två läroböcker i historieämnet för att hitta vilka föreställningar och kategorier
som kvinnor och män tilldelas, visar inte på hur alla läroböcker framställer män och kvinnor
genom historien. Det finns många sätt att utföra textanalyser och valet på diskursanalys är ett
försök att se bortom det självklara och även se det som inte skrivs. Diskursanalysen anser att
språket är sättet som människor kommunicerar omvärlden med. Inom diskurser pågår det
maktkamper om vilken diskurs som ska råda och instrumentet försöker därmed se bortom
denna hierarki. Detsamma gäller dikotomin mellan män och kvinnor, hur de beskrivs och
maktrelationen som forskningen visar kring genusperspektivet.
Språket innehåller en maktaspekt som handlar om hur ord kan ägas för att beskriva sig själv.
Det finns en kritik kring maktaspekten inom den kritiska diskursanalysen och det är frågan
var gränsen går kring bedömandet av makt. Kritiken består i att om verkligheten reduceras till
endast begrepp om verkligheten så är slutligen all verklighet endast en konstruktion.39
Eftersom en textanalys alltid är en tolkning, oberoende med vilken metod, så måste resultatet
vara transparant och så nära källan som möjligt. Förhoppningsvis kan en jämförelse med
39 Bergstam och Boréus (2005) sid. 349
17
tidigare forskning visa på liknande resultat som skulle ge uppsatsen ett högre värde gällande
tolkningen. Forskare har alltid en egen förståelsehorisont och egna intressen, vilket betyder att
argumentationen kring ämnet måste vara väl belagd och etiskt korrekt.
1.7. Urval, material och avgränsningar
Vid processen att välja läroböcker att undersöka i denna uppsats, har ett par aspekter tagits i
beaktande. Den första handlar om vilken kurs läroböckerna är ämnade för. Valet föll på att
undersöka böcker för kursen Historia 1b som är till för de teoretiska programmen. För det
första så är de kurserna dubbelt så långa och mer fördjupande än kurserna för yrkes-
programmen och för det andra så innebär mer material en större chans att visa på strukturer
och kategorier än genom läroböckerna för de mindre kurserna. Den andra aspekten är att det
centrala innehållet i kursplanen för Historia 1b visar ett tydligt genusperspektiv. Där står
tydliga riktlinjer som visar att undervisningen ska behandla:
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen […] jämställdhet […]
Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska
förklaringar till dem.
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska föränd-
ringsprocesser […] olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar […] kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller
andras situation. Olika perspektiv utifrån […] kön och sexualitet.40
Det finns även ett centralt innehåll för historieämnet som beskriver hur eleven genom
undervisningen ska få kunskaper om hur historia har betydelse i formandet av identiteter som
passar syftet för denna undersökning. Kursen Historia 1b ger ett stort utrymme inom
läroböckerna men också inom kursplanen. Den andra parametern som är viktig kring urvalet
är spridningen av läroböckerna. Det är nästintill omöjligt att veta hur läroböckerna används
ute i skolorna eller hur ofta de används så det som får styra urvalet är läromedelföretagens
spridning och storlek. Utifrån de variablerna har nedanstående böcker valts ut.
40 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket, Stockholm,
2011, sid. 73
18
Perspektiv på historien Plus
Förlag: Gleerups
Författare: Hans Nyström, Örjan Nyström och Lars Nyström
Antal sidor: 552
Enligt hemsidan är läroboken utformat för Historia 1b och Lgy11 och är den mer omfattande
boken av två för kursen.41 I sina exempel över hur elever ska få färdigheter i att arbeta med
källfördjupning och historiska metoder och vid sådana övningar tar hemsidan upp exempelvis
Elise Ottesen-Jensens arbete med sexualupplysning. Boken är vald då den är den mest fylliga
varianten som förlaget har tillgänglig för kursen och för att den tryckts om flera gånger sedan
2001.
Den lilla människan och de stora sammanhangen
Förlag: Studentlitteratur
Författare: Sture Långström, Weronica Ader, Ingvar Ededal och Susanna Hedenborg
Antal sidor: 459
Enligt hemsidan beskriver de hur läroboken utmanar eleverna med historiska metoder och
processer. Förlaget beskriver hur tyngdpunkten ligger på modern historia och att boken även
har en utomeuropeisk synvinkel. Hemsidan beskriver hur historien kan missbrukas och boken
har därför ett starkt källkritiskt perspektiv med övningar för att elevernas källkritiska
tänkande. Boken vald på grund av detta och att den är utvecklad efter Lgy11 och kursen
Historia 1b, men även på grund att den är prisbelönad med årets läromedelsförfattarpris
Lärkan.42 Förlagen Studentlitteratur och Gleerups är båda med när Litteraturutredningen
undersökte den svenska bokmarknaden, som del av topp fem inom läromedelsförsäljning och
utgivning.43 Läroböckerna representerar 2/5 av den svenska läromedelsmarknaden när det
kommer till försäljning och har valts för att det kan vara en indikator på att de används inom
dagens gymnasieskola. En avgränsning som finns i uppsatsen handlar om bilderna. Eftersom
diskursanalysen fokuserar på det skrivna språket och inte det visuella vid en sådan här
undersökning så kommer istället bildtexterna analyseras medan bilderna lämnas.
41 Gleerups hemsida: https://www.gleerups.se, hämtad 2016-04-18 42 Studentlitteraturs hemsida: https://www.studentlitteratur.se, hämtad 2016-04-19 43 Sundin, Staffan, Ökad integration och koncentration – Den svenska bokmarknaden i förändring, i Carlsson,
Ulla & Johannisson, Jenny (red.), Läsarnas marknad, marknadens läsare: en forskningsantologi utarbetad för
Litteraturutredningen, Nordicom, Göteborg, 2012, sid. 296
19
2. Undersökning
Syftet är att visa de strukturer eller kategorier som läroböckerna visar gällande genus. Inför
arbetet har vissa val gjorts, ett av dem är att separera läroböckerna för en enklare läsning samt
för att kunna synliggöra likheter och skillnader. Vissa parametrar kommer undersökas i båda
läroböckerna som är vilka benämningar män och kvinnor beskrivs med, antal och fördelning
av namngivna personer och beskrivningar av skillnader mellan kvinnor och män.
2.1 Perspektiv på historien Plus
Analysen har klargjort vems perspektiv som förmedlas. Huvudpersonerna är, med få
undantag, män. Därmed har analysen kommit att centreras kring hur kvinnor porträtteras och
vilka kategorier de kan tilldelas och slutligen visa liknande för männen.
2.1.2 Mannen som norm och kvinnan som undantag
Bokens text baseras nästan uteslutande utifrån det manliga perspektivet och hur männen
agerat genom historien. Att berättandet är ur ett manligt perspektiv är enkelt att se då texten
till exempel beskriver en bondes arbete på gården med en bild på en manlig bonde eller att
det står kungen och hans soldater. Andra sätt att se normen är när kvinnor nämns göra något
annat än huvudtexten, ett isärhållande, att den ena är vad den andra inte är. Bortsett från
epokindelningen finns det fler exempel på normen. I avsnitten som behandlar historiska
metoder och historieskapande finns en manlig norm. På 8 ställen beskrivs allt från historiker
till regissörer och privatpersoner med pronomenet han istället för den, hon eller hen.44 Nedan
kommer de vanligaste formerna av hur den manliga normen återges genom olika kategorier.
Rösträttsfrågan – männen i brödtext och kvinnor i bildtext
Frågan om rösträtt är något som genomsyrar läroboken. Rösträttsfrågan har valts för att dessa
avsnitt enkelt förmedlar hur textens normer kan se ut i läroboken. I de allra flesta fall som
rösträttsfrågan utreds så beskrivs det hur mannens rösträtt ändrats genom historien men
väldigt få tar upp kvinnans rösträtt och än mindre som problematiserar den. De första
exemplen är när kvinnorna inte nämns alls:
44 Nyström, Hans, Perspektiv på historien. Plus/Hans Nyström, Lars Nyström, Örjan Nyström, 1. uppl, Gleerups,
Malmö, 2011, sidorna 9, 11, 19, 22, 24, 25, 26 och 32
20
Brödtext: I romarriket fick män som var medborgare och över 17 år rösta.
Brödtext: Under nordisk medeltid valdes kungen på tinget där alla fria män deltog.
Brödtext: Självständighetsförklaringen fastställde de flesta vita männens rösträtt.45
Ju längre fram i historien läroboken kommer, desto mer nämns kvinnan kring rösträttsfrågan.
Exemplen nedan är från den svenska politiken där kvinnorna nämns i slutet av stycket:
Brödtext: 1865 års riksdagsreform i Sverige gav 25 % av alla vuxna män rösträtt
medan resten var uteslutna från politiskt inflytande, ”liksom alla kvinnor”.
Brödtext: Innan det demokratiska genombrottet i Sverige så fick endast 21 % rösta.
Kvinnorna utestängdes helt.
Brödtext: Under 1918 började en ny rösträttsreform växa fram i Sverige med allmän
rösträtt. Även kvinnorna skulle få rösträtt.46
Det är när kvinnornas rösträtt på allvar diskuteras i samhället eller när texten närmar sig
modern tid som frågan får större utrymme men fortfarande inte i samma utsträckning som
männen. Det är mer regel än undantag att mannens situation i frågan beskrivs först i
brödtexten och att kvinnornas situation hamnar vid sidan av om detta.
Brödtext: Franska revolutionen gjorde att ¾ av männen fick rösträtt men även
kvinnorna spelade en roll i revolutionen.
Faktaruta: ”Till försvar för kvinnans rättigheter” där kvinnliga åsikter om dåtidens
skillnader i rättigheter diskuteras.47
Brödtext: Under tidigt 1800-tal i Storbritannien så var det mestadels män med bra
inkomster som nu fick rätt att rösta.
Bildtext: John Stuart Mill förespråkar kvinnlig rösträtt där hans tankar illustreras av
en satirteckning där kvinnorna får gå före männen till valurnorna, målad av hans
motståndare.48
Brödtext: Rösträttsreformen 1909 innebar allmän rösträtt för män.
Övning: Källmaterial från en tidning kring 1900 i Sverige där för- och nackdelar
med kvinnlig rösträtt diskuteras. En av frågorna till eleven består i att fundera om
det finns egenskaper som är typiska kvinnliga respektive manliga.49
45 Nyström (2011) sid. 61, 107 och 197 46 Ibid. sid. 275, 343 och 351 47 Ibid. sid. 203 och 204 48 Ibid. sid. 248 och 246 49 Ibid. sid. 347 och 358
21
Faktarutan, bildtexterna och övningarna
Utdragen visade att kvinnan ofta beskrivs i faktarutor eller bildtexter istället för i huvudtexten.
När historia struktureras upp så innebär strukturen och kategorierna värderingar och att
kvinnan beskrivs i ”marginalerna” kan vara ett tecken på värdering. Den kritiska diskurs-
analysen menar att dessa sociala relationer som kategorierna visar på kan innebära ojämlika
maktförhållanden. Rösträttsfrågan är inte enda frågan där kvinnans utrymme är begränsat.
Ytterligare ett exempel är att de ofta hamnar i faktarutor istället för i övrig text. Den heliga
Birgittas liv återfinns i en faktaruta medan kapitlets slutliga frågor till elever beskriver: ”Den
heliga Birgitta var det mest kända kvinnliga helgonet i Norden under medeltiden. De mest
kända manliga helgonen var St. Olof, St. Knut och St. Erik. Ta reda på mer om dem och
jämför!”50 Läroboken uttrycker att det som motvikt fanns tre lika viktiga män som Birgitta
och tydliggör skillnaden mellan könen genom att sätta ordet manlig i kursiv stil. Sett till
procentuellt utrymme med exempelvis namns så är de manliga helgonen mer betonade än den
kvinnliga.
Som tidigare sagt ligger fokus på de manliga ledarna genom historien men det finns undantag.
Här återfinns exempelvis Drottning Kristina som nämns kort i brödtexten men hennes liv går
istället att läsa om i en faktaruta.51 Men det finns en mer facetterad bild av drottningarna.
Drottning Margareta benämns till exempel som stark, men att det var endast yttre
omständigheter som gjorde henne till drottning. Ulrika Eleonora beskrivs genom att hon
”lämnade” över kronan till sin make. Drottning Elisabeth beskrivs som handlingskraftig med
sitt starka styre medan tronföljaren Maria Teresia beskrivs som from och gravid.52 Det finns
ingen enhetlig bild av historiens drottningar, men det som kan urskiljas är att en kung aldrig
beskrivs ”lämna” över kronan eller som from vilket är en stor skillnad i personskildringar.
En av de mest framstående strukturerna kring norm och undantag handlar om bildtexterna.
Som rösträttsfrågan visade så hamnar kvinnans perspektiv ofta i utkanten, utanför brödtexten.
Förutom rösträttsfrågans skillnader så finns det ytterligare ett tema som behandlas på samma
sätt; krigens arbetare. Där beskrivs ofta kvinnor som krigens produktionsupphållare. Vid ett
tillfälle nämns detta i brödtexten medan det vid övriga tillfällen nämns i bilder och bildtext.53
50 Nyström (2011) sid. 110 och 113 51 Ibid. sid. 170 52 Ibid. sid. 111, 147, 188 och 221 53 Ibid. sid. 167 och 321, 425, 469
22
Detta kan i hög grad tolkas som undantagstillstånd även fast det under 1900-talets krig fanns
arbetande kvinnor. Kvinnorna beskrivs inte bara som uppehållare medan männen är borta utan
de beskrivs i bildtexternas marginaler. Fairclough beskrev att texter ofta är uppbyggda på
detta sätt där förhållandet mellan olika objekt beskrivs och att identifikationen förbinder
läsaren till att vissa saker är på ett visst sätt, i detta fall vem som utfört förvärvsarbete under
historien. Ett exempel är vid industriella revolutionen där texten visar att arbetet är uppdelat
efter genus när det står ”..det krävdes 12 spinnerskor (detta var kvinnoarbete)..”54 På samma
sida tydliggörs det att männen hade en arbetsledande position i textilindustrin. Samma gäller
exempelvis när Jeanne d´Arc nämns i en bildtext bredvid texten om Frankrikes hundraårskrig
med England eller att Marie Antoinette beskrivs i en bildtext med: ”..hon kom att personifiera
det slös- och lösaktiga hovlivet i Versailles.”55
2.1.3 Benämningar och egenskaper
Då den manliga normen är tydlig i läroboken så kommer detta avsnitt att behandla hur
kvinnan beskrivs. Det handlar om med vilka ord läsaren kan utmärka att det är en kvinna det
handlar om eller med vilka ord en kvinna benämns. För att göra skillnaderna tydliga kommer
männens motsvariga benämningar att visas; om de finns. Det finns ett bortfall i denna del och
det är benämningarna man eller kvinna. Det säger varken något om normer, värdering eller
status på samma sätt som piga eller hustru säger. Bortfallet innefattar även beskrivningar som
inte säger något om individen som exempelvis läsande kvinna, damen i sängen eller
förbipasserande dam. De tre översta kvinnliga benämningarna förekom flest gånger och
hustru var den vanligaste benämningen på en kvinna som återkom 8 gånger medan drottning
återkom 5 gånger. Dessa benämningar var de som kunde överföras till en manlig motsats.
54 Nyström (2011) sid. 215 55 Ibid. sid. 103 och 200
23
Tabell 1: Benämningar: Perspektiv på historien Plus
Förekommande benämningar av kvinnor och män i Nyström, Hans m.fl., Perspektiv på historien Plus.56
Här finns det utrymme att ställa sig frågan varför männen inte benämns utifrån vissa av dessa
termer. Analysen visar strukturerna och kategoriseringarna av kvinnan men här går det att
utläsa mer om mannen. Ett exempel är att mannen inte beskrivs som varken pappa, pojke,
barn, bror eller husfader. Mannen utmålas nästan som helt utan sociala familjetillhörigheter,
såvida han inte är kung eller kejsare, men beskrivs då troligtvis som tronföljare eller arvinge.
Analysen visade också att män utmålas som krigiska och tyranniska. Män porträtteras utifrån
deras agerande, stordåd och erövringar i hög utsträckning och i mindre utsträckning som
medmänniska eller ”god” förebild. En motbild är John Stuart Mill som beskrivs i vissa mått
som medmänsklig och som ”kvinnokämpe”, dock nämns han i marginalen i en bildtext.
Skönhet och utseende
Det finns exempel från läroboken som visar ytterligare en uppdelning mellan män och
kvinnor och det handlar om de fysiska attributen. Medan män ofta beskrivs som starka eller
stora så finns det exempel när kvinnor beskrivs som det motsatta. Det tydligaste exemplet är
56 Nyström (2011) sid. 7-545
Kvinnor Män
Hustru Make
Drottning Kung (härskare osv.)
Flicka
Mamma
Otrogen maka
Piga Dräng
Spåkvinna
Prostituerad
Dotter
Trollkonstutövare
Student
Husmoder
Syster
Mannekäng
Tronföljare Tronföljare
24
en bildtext där det uttryckligen står ”Den späda FNL-soldaten har tagit en stor tung amerikan
till fånga. Hennes blick är målmedveten och klar, medan han besegras böjer huvudet.”57
Ett annat isärhållande handlar om utseende och mode. Dessa saker är kvinnliga förankrade
genom flera exempel. En bild från en bunker under andra världskriget förklarar att kvinnorna
får tiden att gå genom att lägga nya frisyrer eller läsa dagböcker.58 En annan visar kvinnliga
mannekänger där brödtexterna förklarar att klädmodets växlingar på 20-talet upprörde med
dess korta kjolar och klänningar. Modet beskrivs även när varuhus och NK diskuteras där
skyltdockorna ska vara en idealiserad bild av hur den moderna kvinnan drömmer om att se
ut.59 Även adelskvinnorna under medeltiden beskrivs bära det senaste modet i en bildtext.60
Det mest slående exempel att utseende är en egenskap som är kvinnligt förankrad är om det
antika Greklands, Aspasia där det uttryckligen står: ”Hon var berömd för sin skönhet, men
ännu mera för sin intelligens och bildning.”61 Om Aspasia var mest berömd för sin intelligens
så är det intressant att hennes skönhet är det första som beskrivs. Inte heller männen går helt
förbi beskrivningar utifrån utseendet men det finns en viss skillnad. Filosofen Sokrates
beskrivs främst ur sina intellektuella framgångar och hans utseende förklaras i en bildtext
som: ”Sokrates påstås ha varit ovanligt ful.”62
Sexualitet, hemmet och föräldraskapet
Som benämningarna visade så står mannen helt utanför de sociala relationerna i läroboken
och mannens plats i familjen utmålas nästan uteslutande som försörjare. Däremot återfinns det
mesta av kvinnans representation just inom dessa förhållanden. Mannen och kvinnan ges ett
tydligt isärhållande här med några få undantag; giftermål och sexuella relationer. Boken ger
små ”funderare” emellanåt men som är otillräckliga. Ett exempel är från den industriella
revolutionen i England där de nya fabrikssamhällena skapade nya köns- och familjemönster
men hur dessa mönster ser ut eller vad förändringen var skrivs aldrig ut.63 Kvinnan får genom
läroboken ensam representera familjen, allt från bilder som visar nazitysklands kvinnoideal
57 Ibid. sid. 482 58 Ibid. sid. 393 59 Nyström (2011) sid. 364 och 350 60 Ibid. sid. 91 61 Ibid. sid. 56 62 Ibid. sid. 57 63 Ibid. sid. 220
25
med den trygga modern till mödrar som letade efter sina förvunna barn i den argentinska
militärdiktaturen och kallades ”de galna mödrarna”.64
Den mest uppenbara skillnaden mellan män och kvinnor inom denna kategori handlar om att
skapa nytt liv. När frågan dyker upp så beskrivs den utifrån samhällets syn och ofta
samhällets syn på kvinnan. En enda gång nämns våldtäkt i samband med krig fastän några
exempel visar på sexuella brott. Det mest iögonfallande stycket återfinns när boken skriver
om andra världskriget. Bildtexten lyder: ”Plötsligt upptäcker några förbipasserande två
”tyskerpiger” på gatan i Esbjerg strax efter krigsslutet. De förföljer kvinnorna och sliter av
dem kläderna. Att kvinnor i Danmark och Norge umgicks med tyska soldater väckte mycket
starka känslor. Efter krigsslutet tyckte många att det var fritt fram att trakassera dem.”65 En
enkel omformulering visar ännu tydligare varför kan finnas värderingar kring kvinnor i denna
bildtext som står oförklarad till övriga text: Att kvinnorna hade umgänge med tyska soldater
väckte mycket starka känslor så de förföljde dem och slet av dem kläderna.
Kvinnan står även för den sexuella frigörelsen där tonårsflickor skriker efter Elvis Presley och
föräldrarna förfasade sig samtidigt som det på samma sida beskrivs hur preventivmedel
väckte vuxenvärldens förskräckelse.66 Boken förmedlar flera bilder av kvinnans rädsla för den
sociala katastrofen med att bli med barn och hur abort samt preventivmedel som till exempel
p-pillret ändrade historien. Kondomen nämns inte som del av preventivmedlets historia.
2.1.4 Namngivna personer
Det återfinns 251 namn i läroboken och alla återfinns som bilaga 1 i denna uppsats. För
enkelhetens skull visas skillnaderna här nedan i ett cirkeldiagram. Analysen visar att det finns
233 namngivna män i boken och 18 namngivna kvinnor. Resultatet är att av bokens
namngivna personer är 7 % kvinnor. Ett resultat som talar för sig självt.
64 Ibid. sid.379 och 490 65 Nyström (2011) sid. 422 66 Ibid. sid. 458
26
Tabell 2: Namngivna personer: Perspektiv på historien
Cirkeldiagram över namngivna män och kvinnor i Nyström, Hans m.fl. Perspektiv på historien Plus.67
2.1.5 Läroboken förklaringar om skillnader mellan män och kvinnor
Det finns få förklaringar i läroboken om varför det genom historien gjorts skillnad mellan
män och kvinnor. Den första handlar om när människor blir bofasta. Boken förklarar att dessa
samhällen krävde försvar från hot utifrån vilket skapade en fördelning baserad på styrka.68
Därefter dröjer det till modern tid innan läroboken tar upp någon förklaring igen men inte utan
att det finns utrymme. När antika Grekland diskuteras så beskrivs det hur kvinnorna i Aten led
av systematiskt förtryck och att de var utan medborgerliga rättigheter men det finns ingen
förklaring varför.69 Istället ges en motbild där kvinnorna i Sparta beskrivs som friare för att
deras goda levnadsvillkor var på grund av att de skulle vara ”starka mödrar” och ”föda
dugliga soldater”. Kvinnan definieras här endast genom sin reproduktiva förmåga.70
När läroboken behandlar 1800-talet så gås skillnader mellan män och kvinnor igenom för
första gången i boken. Detta i ett kapitel om 8 sidor där kvinnans rättigheter ligger som
huvudfokus. Det mest markanta med texten är dess utformning och fokus. Texten berättar att
de patriarkala strukturerna varit anledningen till kvinnans underläge. Rubrikerna är:
omyndighet, giftermål, det patriarkala samhället, samhällets normer, kärlek och sexualitet
samt steg mot jämställdhet. Kvinnan definieras av mycket förutom sin egen person, först
67 Ibid. sid. 7-545 68 Nyström (2011) sid. 34-36 69 Ibid. sid. 51-52 70 Ibid. sid. 53
Män Kvinnor
27
genom sin fader eller make, till det samhället förordade inom sociala och sexuella situationer
för att slutligen definieras i en faktaruta och bild. Faktarutan tar upp en kvinna som stod emot
samhällets normer och bilden tar upp en akademiskt aktiv kvinna.71 Likt rösträttsfrågan och
arbetarfrågan, likt benämningarna och utseendet så beskrivs kvinnan utifrån det som mannen
inte är och beskrivs dessutom utifrån parametrar som nödvändigtvis inte är hennes egna.
Vid lärobokens behandling av kalla kriget så utreds frågan om Kvinnans ekonomiska
frigörelse som sista punkt. Boken tar upp att kvinnor blev myndiga på de flesta ställen i
världen och att de fick rösträtt, inte betydde att de fick samma möjligheter som männen.
Boken tar upp att kvinnan var i beroendeställning gentemot mannen i historien och att arbetet
var dubbelt, arbetsplatsen och hemmet. Detta skapade förändringar kring familjestruktur
menar boken som avslutar kapitlet med: ”Också mansrollen befinner sig i omvandling.”72 Det
dröjer till de sista sidorna innan boken beskriver historieämnets roll inom
genusrekonstruktioner. Genom 70-talets radikala samhällsförändringar skrivs det att nya
frågor dök upp, som till exempel mannens majoritet i maktens korridorer och ”var fanns
kvinnorna i historieböckerna?”73
2.2 Den lilla människan och de stora sanningarna
Läroboken beskriver att den ska ta upp perspektiv från till exempel kvinnan och olika
minoriteter och gör det, med vissa förbehåll. Undersökningen kommer att visa mer exempel
över hur kvinnan kategoriseras och benämns då männens kategorier och benämningar har en
större repertoar än kvinnan. Dock kommer aspekter att tas upp som berör mannen.
Anledningen är dels det ovanstående, att männen förekommer mer, men också för att
männens beskrivningar har färre värderingar än kvinnans.
2.2.1 Mannen som norm och kvinnan som parantes
Även om boken inledningsvis är väldigt klar över att kvinnorna blivit försummade och rentav
osynliga i historieskrivningen på grund av att det är döda vita män som till stor del skrivit
historien så baseras boken i huvudsak på dessa döda vita män.74 Trots detta blir ofta mannen i
71 Ibid. sid. 276-283 72 Ibid. sid. 459-460 73 Nyström (2011) sid. 518 74 Långström, Sture, Historia. 1b, Den lilla människan och de stora sammanhangen (inklusive Historia 1a2), 1.
uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012, sid 20
28
fokus, ett enkelt exempel på detta är när romarrikets kulturliv beskrivs så står det att det fanns
viktiga kvinnliga författare trots manssamhället. Dock är det endast den manliga författaren
som beskriver det som är namngiven, och ingen av de påstådda kvinnliga författarna.75
Ett annat exempel på den manliga normen finns även när läroboken är kritisk mot att det är
vetenskapsmän som förekommer kring upplysningstidens idéer (det står uttryckligen
”vetenskapsMÄN” i texten) och ställer frågan varför det är så. En av frågorna till eleverna är
sedan ”Ta reda på mer om någon upplysnings-författare eller filosof. Vad har hans idéer betytt
tror du?”76 Även om till exempel Mary Wollstonecrafts benämns i en bildtext i samma kapitel
som författare och filosof så efterfrågas en manlig författare eller filosof.
Paranteserna
Det finns några exempel som tydligt redogör för hur lärobokens text visar på den manliga
normen på andra sätt. Dessa består av att kvinnans ställning eller förhållandet till kvinnorna
dyker upp inom en parantes till den övriga texten. Nedan visas några av dem:
”Den man (det var bara män) som gjorde rusttjänst…”
”Den typiska renässansmänniskan… man (i några enstaka fall kvinnor)…”
”Det gällde för de män som åkte (i regel fanns det inga kvinnor med)…”
”Av tradition skulle ledaren.. Lagarna gällde också honom (det var nästan alltid en
man)…”77
En tolkning är att läroboken försökt få med kvinnorna och skrivit att det inte gällde båda
könen i efterhand. Det förekommer inte att kvinnornas situation beskrivs först och mannens
sedan. Även om boken försöker skriva med kvinnan så finns långa stycken med manligt
fokus.
2.2.3 Benämningar och egenskaper
Läroboken visar tydliga tendenser gällande hur kvinnor och män porträtteras. Det finns en
väldigt mycket större repertoar av benämningar och beskrivningar gällande männen och deras
egenskaper än vad det finns om kvinnan. För denna lärobok kommer en variation av de mest
förekommande benämningarna att visas nedan i en lista så att den som läser enkelt kan få en
75 Ibid. sid. 67 76 Ibid. sid. 108 77 Långström (2012) sid. 74, 101, 117 och 119
29
överblick över skillnaderna och likheterna. Det finns ett bortfall i denna del och det är man
eller kvinna. Det säger varken något om normer, värdering eller status som gladiator kontra
fästmö säger. Det fanns även beskrivningar som inte säger något om individen och som därför
inte finns med i sammanställningen.
Tabell 3: Benämningar: Den lilla människan och de stora sammanhangen
Förekommande benämningar av kvinnor och män i Långström, Sture, Historia 1b, Den lilla människan och de
stora sammanhangen.78
Undersökningen visar att männen är mer varierande än kvinnor, både på ett positivt och
negativt sätt. Män beskrivs ofta som utbildade och aktiva på ett sätt som kvinnor inte beskrivs
i samma utsträckning. Den allra sista benämningen, mördare, visar på en struktur där män kan
tolkas som kopplade till våld och dåd som varit skadliga. Männen porträtteras ofta som kalla
och hänsynslösa kring detta faktum.
78 Långström (2012) sid. 11-456
Kvinnor Män
Hustru/Fästmö/Fru Make
Drottning Kung (härskare osv.)
Flicka Pojke
Mamma Pappa
Änka
Piga Dräng
Feminist
Prostituerad
Dotter Son
Nunna Munk
Barnmorska
Syster Bror
Författare Författare
Skaldinna Skald
Elev Elev
Filosof Filosof
Vetenskapsman
Forskare/Akademiker/Lärare
Politiker Politiker
Entreprenör Entreprenör
Mördare
30
”God moder, trogen hustru…”
I en faktaruta tas det intersektionella perspektivet upp där läroboken beskriver att en
människas värde och position i samhället, genom tiderna och även idag, består av olika
identitetskomponenter. De ger ett exempel där en dansk, funktionshindrad kvinna utövar en
då mansdominerad sport blir beskriven av journalister som fru och mamma. Boken beskriver
att det betonades för att det var ”normalt” trots allt det ”onormala”.79
Boken är kritisk till att det är naturligt med moderskap och visar perioder där detsamma sades
och faderskapet. Dessutom tas historia genus upp som en del av arbetet med att historia ofta
porträtterar kvinnor på ett visst sätt, med vissa egenskaper.80 Men ändå finns det fler exempel
över kvinnor som definieras utifrån dessa variabler än vad det finns exempel över männen. I
en tematisk inblick i den latinamerikanska historian med titeln ”God moder, trogen hustru…”
så beskrivs det att kvinnors ärbarhet definierades utifrån klass, giftermål och moderskap på ett
helt annat sätt än männen, efter att texten innan endast benämnt kvinnorna som mål för
äktenskap.81 Heliga Birgitta skildras i boken först som mamma till åtta barn, sedan att hon var
gift. Efter det kommer historien om hur hon efter sin död blev ett skyddshelgon på grund av
sitt livsverk.82 Den mest talande beskrivningen som visar på strukturen är om Anna Lindh. I
en bildtext som summerar hennes dödsfall står det: ”När hon mördades var hon mitt uppe i ett
intensivt skede som maka, mor och representant för Sverige.”83 Anna Lindh definieras med
den texten utifrån giftermålet, moderskapet och sen hennes arbetsinsatser.
Faderskapet har en ställning i läroboken, inte endast som den med formell makt i samhället
och hemmet utan samma kapitel diskuterar varför män inte skulle vara lika bra föräldrar som
kvinnor. Det finns dock en tydlig skillnad boken. Diskussionen om mäns föräldraskap tas upp
i ett tematiskt kapitel, utanför den kronologiska och det ges inga exempel. De gånger som de
nämns i de kronologiska tidsepokerna är bilderna inte nyanserade. Det beskrivs att pappan
inte hade rätt till sina barn i Sparta och i romarriket beskrivs pappan som avgörare om det
nyfödda barnet skulle dö eller inte.84 Läroboken problematiserar papparollen i slutet av boken,
utan att ha gett några exempel på pappors uppfostran eller omhändertagande av barn.
79 Ibid. sid. 291 80 Ibid. sid. 385-387 81 Långström (2012) sid. 328-330 och 325 82 Ibid. sid. 94 83 Ibid. sid. 286 84 Ibid. sid. 60 och 67
31
Skillnad mellan arbetskraft och arbetskraft
Texten visar tendenser att skilja på arbetskraft beroende på kön. Ett tydligt exempel är när
Sveriges arbetskraftsinvandring skedde på 1900-talet där folk från olika länder kastades in i
arbete på fabrikerna. Efter att boken beskrivit situationen så följer: ”Under samma tid kom
också en del kvinnor till Sverige. Många av dem började arbeta inom vårdyrken.”85 Texten
förmedlar ett starkt isärhållande där männens arbete beskrivs först fast kvinnor beskrivs
anlända som arbetskraft under samma tidsperiod.
Det finns andra exempel när kvinnans arbete sätts vid sidan av det manliga. När den grekiska
kvinnan och vikingarnas ”makor” tas upp så beskriver texten hur kvinnan fick större ansvar
inom jordbruket eller gården. Boken beskriver hur sådana förändringar alltid skett när mannen
varit borta men tar inte upp saken igen.86 Det finns få beskrivningar av vilket arbete kvinnor
utfört genom tiderna. Det beskrivs ofta hur män arbetade med yrken och hur de utbildades
medan kvinnor inte fick. Det finns en beskrivning där kvinnor dominerade yrkesområden.87
2.2.4 Namngivna personer
Tabell 4: Namngivna personer: Den lilla människan och de stora sammanhangen
Cirkeldiagram över namngivna män och kvinnor i Långström, Sture, Historia 1b, Den lilla människan och de
stora sammanhangen.88
85 Ibid. sid. 197 86 Långström (2012) sid. 60 och 72 87 Ibid. sid. 91 88 Ibid. sid. 11-456
Män Kvinnor
32
Sammanfattningen av de namngivna personerna är att 189 av dem är män och 58 av dem är
kvinnor vilket skapar ett förhållande på 77 respektive 23 %. Den lilla människan och de stora
sammanhangen beskriver i början av sin lärobok hur andra perspektiv än de ”vita döda
männens” ska finnas med i texten. En fullständig lista över namngivna personer återfinns som
bilaga 2 i denna uppsats. Även om läroboken visar tydliga tendenser till att ha med många
namngivna kvinnor så finns det ett intressant faktum. 30 av de 58 namngivna kvinnorna
återfinns i en faktaruta som tar upp kvinnor som suttit eller sitter på politisk makt genom
tiderna i världen.89 Det finns ett fåtal av dessa som nämns i övrig text men ett exempel är
Indira Gandhi som i brödtexten endast benämns som Mahatma Gandhis hustru.
För det är inte ovanligt att kvinnorna benämns utifrån sina manliga släktingar. Ett annat
exempel är ett kapitel om första världskriget. Efter att händelseförloppet gåtts igenom så
beskrivs det att kriget även drabbade kvinnor. Deras män eller söner kunde vara försvunna
eller döda och ”många kvinnor hade dessutom… förnedrats och våldtagits.90
2.2.5 Lärobokens förklaringar om skillnader mellan män och kvinnor
I början av kapitlet redogörs det för lärobokens ambitioner att vara genuskritisk och att ta med
kvinnans berättelse. Den första beskrivningen av skillnader mellan män och kvinnor i den
kronologiska historien börjar vid bofastheten. Det beskrivs att arbetsuppgifterna då delades
upp mellan könen men det återfinns ingen förklaring till varför det gjorde det.91 Det dröjer
sedan till nutid i den kronologiska beskrivningen innan boken tar upp förklaringar till varför
det finns skillnader. Bokens teorier består då av att motståndet mot jämställdhet är både
tradition och att män som har makt, inte vill ge ifrån sig den. De beskriver också att en svår
faktor när det gäller att utläsa jämställdhet är de ekonomiska skillnaderna som troligtvis är
mindre jämställda än vad de politiska skillnaderna är.92
Det är igen inom de tematiska kapitlen som förklaringar på ett mer utvecklat sätt tas upp. Där
understryks det att genus är ett sätt att konstruera manligt och kvinnligt och läroboken tar ett
exempel från skolgymnastiken. Där skulle pojkarna formas till starka män medan flickor
skulle utveckla graciösa rörelsemönster. Genom detta tas även uteslutandet av kvinnor upp i
ett exempel kring sport, där genussystemet med dess hierarki skapar en manlig norm och att
89 Ibid. sid. 303-304 90 Långström (2012) sid. 170 91 Ibid. sid. 38 92 Ibid. sid. 302-304
33
det är en av anledningarna till varför det till exempel heter fotboll kontra damfotboll. Temat är
enkla förslag på hur människan skapat separata egenskaper till könen och boken tar kvinnans
uteslutande på vissa arenor som exempel. Men männens uteslutande inom kvinnligt
dominerade arenor tas knappt upp. Den enda texten som närmar sig detta faktum handlar om
att det anses vara mer positivt att vara pojkflicka än flickpojke.93
93 Ibid. sid. 405-407
34
3. Slutsatser och diskussion
Undersökningen visade vissa tendenser som följde med båda läroböckerna men den visade
också skillnader mellan de båda böckerna. I detta kapitel kommer slutsatserna av böckernas
resultat att redovisas och kopplas till vad forskningen tidigare kommit fram till och hur
resultatet kan relateras till identitetskonstruktion.
Läroböckernas text hade en manlig norm. Berge och Widdings förklarade i sin forskning att
även om böckerna har könsneutrala benämningar, som till exempel bönder, så är det manliga
personer som är bönder vid konkreta exempel. Perspektiv på historien var den lärobok som
allra tydligast visade på just den tendensen och överensstämmer helt med den tidigare
forskningen. Den lilla människan och de stora sammanhangen var mer problematiserande
kring att mannen är norm inom historiebeskrivningen men hade även den en mer
mansdominerad berättarstil. Det förekom inte texter eller beskrivningar i någon av
läroböckerna som istället hade kvinnlig norm. Istället visade undersökningen att kvinnan är
marginaliserad i texterna, i varierande grad.
I Perspektiv på historien hamnade kvinnan i bildtexten och faktarutor vilket även Berge och
Widding drog som slutsats i sin forskning. I Den lilla människan och de stora sammanhangen
så fanns det inte en lika tydlig struktur på att männen hamnade i huvudtexten men visade ändå
tendenser att kvinnan är tillagd och inte integrerad, för att använda Ohlanders ord om hennes
resultat. I boken finns flera exempel på att det manliga perspektivet tas upp först och flera
exempel visade kvinnan som en parantes. Forskningen kring identitetskonstruktion visar att
berättelser är ett sätt att placera individen i ett sammanhang och vissa sociala identiteter
tvingas eleverna förhålla sig till då de utgör en grund för identitetskonstruktionen.
Berge och Widding beskriver i sina slutsatser att kvinnor kan ha svårt att relatera till ämnet
eftersom de måste förhålla sig till att kvinnan inte representeras på samma sätt som männen.
Identitetskonstruktionen som teori menas det att människor konstruerar sina identiteter utifrån
vad som berättas för dem och som ger dem sammanhang.
Men det går inte att dra likhetstecken mellan de två läroböckerna. Perspektiv på historien var
den lärobok som allra tydligaste visade på manlig norm samt delade samma tendenser som
den tidigare forskningen. I denna undersökning togs rösträttsfrågan upp som indikator för
35
detta faktum och Ohlanders undersökning visar att inga kvinnliga politiker benämns efter att
kvinnor fått rösträtt i Sverige. Samma exempel gäller även läroboken i denna undersökning.
Det går inte heller att dra likhetstecken mellan läroböckernas benämningar på män och
kvinnor. Kvinnorna i Perspektiv på historien benämndes mest som hustrur eller drottningar
vilket också Ohlander såg i de läroböcker som hon forskade på. Ohlander beskrev kvinnorna
som pendanger, avhängiga till männen och inte egna individer. Den lilla människan och de
stora sammanhangen hade en större variation på benämningarna men visade istället på andra
strukturer som går att jämföra med Ohlanders resultat. Männen är i högre grad kopplade till
vetenskap och författarskap än vad kvinnorna är.
Det som båda läroböckerna delar med den tidigare forskningen är att våld kopplas till
männen. Männens beskrivningar utgår nästan uteslutande från vad de åstadkommit inom
ekonomi, politik eller andra maktfaktorer och beskrivs som ansvariga för mord och krig.
Somers beskriver detta som essentialisering. Begreppet betyder här att mannens identitet
läggs i en statisk kategori om våld med en motivering att de har sådana egenskaper och att det
är därför som män fortsättningsvis är de som är benägna att bruka våld. Hirdman beskriver att
sådana påstådda egenskaper som dikotomin mellan genus skapar, kan ges en maktaspekt och
är därför svårare att bryta sig från eftersom det är tillskrivet den sociala tillhörigheten. Elever
som identifierar sig med de historiska männen får alltså en våldsam och stereotypisk bild av
hur en man ska vara.
Även kvinnorna ges en stereotypisk bild. Det finns ett flertal exempel, främst från Perspektiv
på historien, att kvinnan beskrivs genom giftermålet, moderskapet och utseendet. Även här
kan det vara reproduceringar av påstådda egenskaper som kvinnan tillskrivs som involverar
den privata sfären i allt högre grad än vad mannen gör. Den tidigare forskningen tog inte upp
sådana tendenser förutom Ohlander som problematiserade att det fanns en kvinna som
beskrevs utifrån sitt utseende, på samma sätt som det fanns ett exempel på det i denna
undersökning. Män beskrivs varken här eller i tidigare forskningen som föräldrar.
Denna punkt är den punkt där den tidigare forskningen och denna analys skiljer sig som mest
åt. Det är viktigt att vara konsekvent med att uppsatsen inte innehåller något sanningsanspråk.
För det första så visar resultatet endast vad två läroböcker i historia skriver medan det i flera
andra kanske inte finns några sådana tendenser eller kategoriseringar. För det andra så är det
viktigt att komma ihåg att texttolkning alltid är just en tolkning där någon annan skulle kunna
36
göra en annan bedömning. Dock så visar resultatet att det finns en stor skiljelinje mellan hur
kvinnor och män benämns, men det finns olika sätt att värdera olikheterna på.
För män och kvinnor beskrivs inte endast olika, de är även olika i frågan om utrymme. Den
första läroboken visade på ett förhållande på 7 % namngivna kvinnor och 93 % namngivna
män medan den andra visade på 23 % namngivna kvinnor och 77 % namngivna män. Här
handlar det inte längre om en tolkningsfråga då siffror talar sitt eget språk. Samma slutsatser
drar Ohlander som fastslår att läroböcker i historia överlag har få kvinnor, både i absoluta tal
och procentuellt. Berge och Widding beskriver att kvinnor är underrepresenterade och ibland
osynliggjorda. Läroböckerna har därefter haft olika sätt att beskriva varför utrymmet fördelas
olika.
Den sista delen i undersökningen fokuserade därför på att se om läroböckerna gav några
förklaringar till skillnaderna mellan män och kvinnor. Perspektiv på historien tog kort upp att
det genom tiderna gjorts skillnad men gör det inte förrän i slutet. Det kan tolkas som att
frågan inte var tillräckligt viktig för att ha med tidigare under de historiska epokerna.
Ohlanders översikt över läroböcker i denna fråga var att de generellt inte tog upp någon
problematisering gällande könen. Det är på denna punkt som läroböckerna i denna analys
skiljer sig mest åt. I Den lilla människan och de stora sammanhangen så finns det ett flertal
exempel på där texten är kritiskt lagd till hur historia traditionellt har återberättats och
problematiserar vilka egenskaper och karaktärsdrag som män och kvinnor ofta tilldelas i
läroböcker och historieskrivning.
Det finns en tanke och en tolkning trots det stora utrymmet för frågan i läroböckerna och det
går i samma banor som Berge och Widdings. Deras tolkning är att om genusfrågor behandlas
separat utanför den historiska epokindelningen så kan de uppfattas som isolerade, som öar. De
menar att sådana problematiseringar oftast inte följs upp i huvudtexterna och kan därför gå
eleverna förbi. Samma tanke finns alltså i denna undersökning där Den lilla människan och de
stora sammanhangen gav frågan störst utrymme vid bokens inledningskapitel och vid ett
tematiskt kapitel gällande familjerelationer och hälsans historia som återfanns i slutet av
boken.
Denna sammanfattning visar att undersökningen knappast har kommit med någon ny kunskap
på området. Dock så har den visat att tidigare forskning, både Berge och Widdings
undersökning för Skolverket från 2006 och Ohlanders undersökning för Delegationen för
37
jämställdhet i skolan från 2010, är inne på samma spår. Undersökningen kanske således inte
lägger till något nytt inom fältet men visar ändå på att samma strukturer och samma
kategoriseringar görs på män och kvinnor i historieläroböckerna som för den tidigare
forskningen. Här finns ett stort utrymme för forskare eller uppsatsskrivare att komma med nya
infallsvinklar. En av dem kan vara att genom samarbete komma på nya sätt att skriva
läroböcker i historia på, som inte skapar stereotypiska genusrekonstruktioner. Ett annat kan
vara att undersöka hur eleverna själva relaterar till de beskrivningar som läroboken ger,
förutsatt att eleverna använt sig av den. Likheterna mellan den tidigare forskningen och
möjligheterna till vidare forskningen visar på att frågan om genus i skolans läroböcker inte är
ett avslutat kapitel.
38
Käll- och litteraturförteckning
Källor
Långström, Sture, Historia. 1b, Den lilla människan och de stora sammanhangen (inklusive
Historia 1a2), 1. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012
Nyström, Hans, Perspektiv på historien. Plus/Hans Nyström, Lars Nyström, Örjan Nyström,
1. uppl, Gleerups, Malmö, 2011
Litteratur
Alnebratt, Kerstin, Meningen med genusforskning så som den framträder i forskningspolitiska
texter 1970-2000, 2009 Göteborg
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2., [omarb.] uppl. Lund,
Studentlitteratur, 2005
Björkman, Amanda, Låt inte Fridolin skriva om historien, Dagens Nyheter 2015-02-05
http://www.dn.se/ledare/signerat/amanda-bjorkman-lat-inte-fridolin-skriva-om
-historien/ (Hämtad 2016-04-19)
Börjesson, Mats, Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok, Studentlitteratur, Lund,
2003
Carlsson, Ulla & Johannisson, Jenny (red.), Läsarnas marknad, marknadens läsare: en
forskningsantologi utarbetad för Litteraturutredningen, Nordicom, Göteborg,
2012
Connell, Raewyn, Om genus, 2., utvidgade och omarb. uppl., Daidalos, Göteborg, 2009
Delin, Mikael, Kvinnorna saknas i skolans historieböcker, Dagens Nyheter 2015-01-15
http://www.dn.se/nyheter/sverige/kvinnorna-saknas-i-skolans-historiebocker/
(Hämtad 2016-04-19)
39
Gleerups. Produktbeskrivning,
https://www.gleerups.se/40674449-product?category=laromedel/gymnasium-
och-vuxenutbildning/historia (Hämtad 2016-04-18)
Harrison, Dick, Ett historiskt misstag, Magasinet Neo, 2015-04-10.
http://magasinetneo.se/artiklar/ett-historiskt-misstag/ (Hämtad 2016-04-19)
Hermansson Adler, Magnus, Historieundervisningens byggstenar – grundläggande
pedagogik och ämnesdidaktik, Liber, Stockholm, 2004
Hirdman, Yvonne, Genussystemet – reflektioner kring kvinnors sociala underordning, i
Genus historia: En historiografisk exposé, Studentlitteratur, Lund, 2004
I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet,
funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av
läroböcker, Skolverket, Stockholm, 2006,
Johansson, A, Narrativ teori och metod, med berättelsen i fokus. Studentlitteratur, Lund, 2005
Karlsson, David & Andersson, Carina, 84 % män: kvinnor och män i kurslitteraturen, 1.
uppl., Förvaltningshögskolan, Göteborg, 2004
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011,
Skolverket, Stockholm, 2011
Nordgren, Kenneth, Vems är historien?: historia som medvetande, kultur och handling i det
mångkulturella Sverige, Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå
universitet], Diss. Karlstad: Karlstads universitet, 2006,[Umeå, 2006]
Ohlander, Ann-Sofie, Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en granskning på
uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan, Fritze, Stockholm, 2010
Selander, Staffan, Lärobokskunskap: pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i
historia 1841-1985, Studentlitteratur, Lund, 1988
40
Somers, Margaret R., “The narrative constitution of identity: A relational and network
approach”, Theory and Society, vol. 23, no. 5 (oct), 1994
Studentlitteraturs hemsida:
https://www.studentlitteratur.se/#9789144037912/Historia+1b+100p+-
+Elevpaket+(Bok+++digital+produkt) (Hämtad 2016-04-18)
Whitebrook, Maureen, Identity, Narrative and Politics [Elektronisk resurs], Routledge,
Taylor and Francis, 2014
Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod,
Studentlitteratur, Lund, 2000
41
Bilaga 1
Namngivna personer i Perspektiv på historien Plus:
Män Kvinnor
Adam Smith Adolf Hitler
Albrecht Dürer
Alexander II Alexander den store
Alexander Dubcek
Alfred Nobel Amerigo Vespucci
Anders Zorn
André Oscar Wallenberg Ansgar
Apollenarios
Aristoteles Arvid Horn
Arvid Lindman
August Palm August Strindberg
Augusto Pinochet
Augustus Axel von Fersen
Barack Obama
Bartolomé de Las Casas Bartolomeo Diaz
Benito Mussolini
Birger jarl Birger Jarl
Boris Jeltsin
Bror Rexed Camillo di Cavour
Carl Jonas Love Almqvist
Carl Michael Bellman Carl Bildt
Carl Grimberg
Carl Larsson Carl von Linné
Chiang Kai-shek Charlie Chaplin
Charles Darwin
Charles de Gaulles Charles-Louis de Montesqieu
Christian Krogh
Christoffer Columbus Dag Hammarsköld
David von Krafft
Djingis khan Dwight D Eisenhower
Edmund Burke
Elias Martin Elvis Presley
Erich Honecker
Erik av Pommern Erik Dahlberg
Erik XIV
Ernest Meissonier Fidel Castro
Filip II
Francisco Franco Francisco Goya
Franklin D. Roosevelt
Frederik Winslow Taylor Fredrik den store
Fredrik Reinfeldt
Friedrich Engels Galileo Galilei
Alva Myrdal Aspasia
Astrid Lindgren
Birgitta den heliga Drottning Kristina
Drottning Margareta
Elfrida André Elisabeth Vigée-Lebrun
Elise Ottosen-Jensen
Jean d´Arc Katarina II
Maria Teresia
Marie Antoinette Marie Gouze
Margaret Thatcher
Mary Wollstonecraft Sonja Kovalecsky
Simone de Beauvoir
42
Gamal Adber Nasser
Gavrilo Princip
Georg Adlersparre George W. Bush
George Washington
Georges Clemenceau Gerard Dou
Giuseppe Garabaldi
Gunnar Myrdal Gustav de Lavas
Gustav II Adolf
Gustav III Gustav V
Gustav Retzius Gustav Vasa
Haile Selassie
Hannibal Harry S Truman
Henry IV
Henry VIII Henry Bessemer
Henry Ford
Herbert Tingsten Hjalmar Branting
Ho Chi Minh
Homeros Imre Nagy
Ingvar Kamprad
Isaac Newton Ivar Krueger
Jakob Fugger
James Dean James Watt
Jan Bruegel
Jan Hus Janos Kadar
Jawaharlal Nehru
Jean Baptiste Bernadotte Jean Baptiste Colbert
Jean-Jacques Rousseau
Jean-Paul Sartre Jesse Owens
Johann Gutenberg
John Foster Dulles John F Kennedy
John Meynard Keynes
John Locke John Stuart Mill
John D Rockefeller
John Wycliff Jonas Alströmer
Josef Stalin
Joseph Goebbels Joseph McCarthy
Josip Broz Tito
Juan de Sepúlveda Juhu Kusti Paasikivi
Jules Verne
Julius Ceasar Jurij Gagarin
Karl den Store
Karl Johan Karl V
Karl IX Karl X Gustav
Karl XI
Karl XII Karl Marx
Karl Wiklund
Knut den Store Konrad Adenauer
Konstantin
Kristian II Lamartine
43
Lars Magnus Ericsson
Lavrentiy Beria
Lech Walesa Leon Blum
Leonardo di Vinci
Lloyd George Lorens Pasch
Louis Armstrong
Louis Philippe Ludvig XIV
Ludvig XVI
Ludvig XVIII Lukas Cranach
Lyndon B Johnson Magellan
Magnus Gabriel De la Gardie
Magnus Ladulås Mao Zedong
Marco Polo
Marcus Wallenberg Martin Luther
Martin Luther King
Matthew Boulton Metternich
Michelangelo
Michail Gorbatjov Mobutu
Mohandas Gandhi
Muhammed Napoleon
Napoleon III
Neil Armstrong Nelson Mandela
Neville Chamberlain
Niccoló Machiavelli Nicolae Ceausescu
Nicolaus Copernicus
Nikita Chrustjev Nikolaj II
Nils Dacke
Olaus Magnus Olaus Petri
Oliver Cromwell
Olof Skötkonung Olof Palme
Oscar II
Oscar Lamm Osman I
Otto von Bismarck
Otto Hesselbom Patrice Lumumba
Pehr Hilleström
Per Albin Hansson Per Wästberg
Peter den Store
Petter Johansson Platon
Ragnar Sachs
Raoul Wallenberg Rembrandt
Richard Nixon
Robespierre Ronald Reagan
Rudyard Kipling Salvador Allende
Saddam Hussein
Sebastian Vrancx Sébastien Bourdon
Sergel
Sigismund Sigismund Freud
Sokrates
Sten Sture den yngre Sten Sture den äldre
44
Sven Wingqvist
Tage Erlander
Thomas A Edison Thorbjörn Fälldin
Torgny Segerstedt
Tycho Brahe Uhro Kekkonen
Usama bin Ladin
Václav Havel Vasco da Gama
Vidkun Quisling
Vilhelm erövraren Vilhelm Moberg
Vladimir Lenin Vladimir Putin
Voltaire
Willy Brandt Wilhelm II
Winston Churchill
Wladyslav Gomulka Woodrow Wilson
Totalt: 233 namngivna män
Totalt: 18 namngivna kvinnor
45
Bilaga 2
Namngivna personer i Den lilla människan och de stora sammanhangen:
Män Kvinnor
Adolf Hitler Al Gore
Albin Johansson
Alex Haley Alexander den store
Alexander Dubcek
Amerigo Vespucci Aristoteles
Arkimedes
Atahualpa Augusto Pinochet
Axel Oxenstierna
Barack Obama Benazir Butto
Benito Mussolini
Bill Clinton Birger Jarl
Bonaparte Napoleon
Bosco Björn Borg
Björn Gillberg
Bror Rexed Bruce Springsteen
C.G. Ekman
Cabral Carl Jonas Love Almqvist
Carl Michael Bellman
Carl Bildt Cato den äldre
Cecil Rhodes
Charles Darwin Che Guevara
Christoffer Columbus
Christopher Polhem Dag Hammarsköld
Deng Xiaoping Desmund Tutu
Dwight D. Eisenhower
Elvis Presley Emiliano Zapata
Eramus av Rotterdam
Erwin Rommel Eyvind Johnson
F.W. Klerk
Fidel Castro Francisco Franco
Francisco Pizarro
Frank Sinatra Franklin D. Roosevelt
Frans Hals
Franz Ferdinand Fredrik II
Fredrik Bünsow
Fredrik Reinfeldt Gavrilo Princip
George Bush
George W. Bush Gerald Ford
Giuseppe Garibaldi
Gunnar Hedlund Gustaf Dalén
Gustav II Adolf
Gustav III Gustav IV Adolf
Admira Angela Merkel
Ann Wibble
Anna Margaretha Donner Anna Lindh
Anna-Greta Lejon
Anneli Jäätteenmäki Aung San Su Kyi
Begum Khaleda Zia
Brigette Bardot Carola
Christina Piper
Christine de Pisan Corazon Aquino
Dilma Rouseff
Drottning Kristina Ella Fitzgerald
Ellen Johnson-Sirleaf
Eucamacion Ezcura Gloria Macapagal-Arroyo
Golda Meir
Greta Garbo Gro Harlem Brundtland
Helen Clark
Heliga Birgitta Indira Gandhi
Isabel Person
Isabella I av Kastilien Jeanne d´Arc
Johanna Sigurdardottir
Julia Tymosjenko Julia Kristina Viklund
Jungfru Maria
Karin Kock Karin Söder
Katarina II Luisa Dias Diogo
Madonna
Margaret Thatcher Mari Kiviniemi
Maria do Camo Trovoada Silveira
Mary McAleese Mary Robinsson
Mary Wollstonecraft
Megawati Sukamoputri Michelle Bachelet Jeria
Moa Martinsson
Moder Teresa Policarpa Salavarrieta
Rachel Carson
Sapfo Sirimavo Bandanarike
Tansu Ciller
Tarja Halonen Ulla Lindström
Ulrika Knape
Vaira Vjke Freiberga Vidgis Finnbodadottir
46
Gustav Vasa
Göran Persson
Gösta Bohman Hakon Swenson
Harry Martinsson
Henrik sjöfararen Herman Göring
Hernan Córtes
Hippokrates Hjalmar Branting
Hjalmar Lundbom
Ho Chi Minh Homeros
Hua Goafeng Imre Nagy
Ingvar Carlsson
Ingvar Kamprad Ingvar Stenmark
Ivar Kreuger
Ivar Lo-Johansson Jakob Johan Anckarström
Jan Fridegård
Jean Baptiste Bernadotte Jean Charles Henry Garibaldi
Jean Calvin
Johan Meynard Keynes Johann Gutenberg
John F. Kennedy
John Locke Josef II
Josef Stalin
Josip Broz Tito Julius Ceasar
Jussi Björling
Karl den Store Karl X Gustav
Karl XI
Karl XII Karl XIII
Karl XIV Johan
Karl XVI Gustav Khublai khan
Konrad Adenauer
Konstantin den Store Kopernicus
Kristian II
Kroisos Leonardo da Vinci
Leonid Brezjnev
Lewi Pethrus Louis Armstrong
Louise de Geer
Ludvig XIV Machiavelli
Magellan
Mahatma Gandhi Mao Zedong
Marlon Brando
Martin Luther Martin Luther King
Maximilian
Menocchio Michael Jackson
Michaelangelo Michail Gorbatjov
Miguel Hidalgo
Montesquieu Motecuhzoma
Muammar al-Gaddafi
Muhammed Napoleon III
Neil Armstrong
Nelson Mandela Niktia Crusjtjov
47
Nils Dacke
Oliver Tambo
Olof Palme Paavo Nurmi
Pancho Villa
Per Ander Fogelström Per Albin Hansson
Per Henrik Ling
Peter den Store Platon
Pol Pot
Porfirio Diaz Rabelais
Rembrandt Remus
Richelieu
Richard Nixon Robert Kennedy
Robert McNamara
Romulus Ronald Reagan
Rousseau
Rutger MacLean Saddam Hussein
Samuel Owen
San Martin Shakespear
Simon Bolivar
Sixten Jernberg Slobodan Milosevic
Sokrates
Sun Yat-se Sven Lindqvist
Tage Erlander
Thomas Malthus Thorbjörn Fälldin
Tirandes
Tommy Steele Trajanus
Tutankhamun
Usama bin Ladin Vasco da Gama
Vilhelm II
Vilhelm erövraren Vilhelm Moberg
Vladimir Lenin
Voltaire Walter Ulbricht
Willem de Besche
Winston Churchill Woodrow Wilson
Totalt: 189 namngivna män
Totalt: 58 namngivna kvinnor