TIDSKRIFT F O R DEN SVENSKA KWNNOROR' ELmEN U M ; ' ~ I V ~ . ~ Y A V ~ ~ ~ P ~ ~ [ C B U P Y D E T

R;EDAK,TÖR: ELLEN . . ICLEEIAN X

1 A k t a . ..

1 VADSTENASPETSAR ii11 uistyirlar och p-senter. Stort urval.

. Bast och biliigast.

SVENSKA SPETSDEPOTEN, . Grcvfuregatan 34 A. I, kl. 10-6.

A. T. ' 402 04 . ' (Andra huset f r h Llnntgatan.)

JURIS KANDIDAT

KVINNLIGAJURIDISKABYRAN .

L.II1A VATTUGATAN i4[ vid Br~nkebergstorg RIKS 3 5 16 . '8ALLM. TEL 183 36

~esiarnenfen, bouppteckningar, arvsutrednin- ger, aktenskapsf6rord. familjeri4ttssakerj juri-

. diska uppdrag av alla slag. Aven skriftllgal förfrhgningar besvaras.

Ledig. annonsplats

MODERNASTE SYMASKIN - : ! - . - 1 NYTTIGASTE MOBEL m . ? '

p-p-- - - - P

Andrea Eneroths Hökre Harrdarbetss.eminariurn . Kornniendörsgatan 32, .l tr. STOCKHOLM Allni. ~ e i Osterm. 16 18

Av Kungl. Maj:t podkdnd hdgre' f1Irarinnekurs pA 1 ' 1 2 eller 2 dr. . .

Även ettarig lararinneutbildning. Enda tvaåriga handarbetslararinnekurs. Högre kursen har tvit valfria linjer med samma kompetens. Seminariet atnjuter statsanslag, och kan därför mottaga nigra frielever. Anstikan

'göres helst f6re den 1 juni till nytt arbetsar, som börjar l sept. Mottag- ningstid varje dag 12-1. . Fullständigt prospekt sändes på begäran.

Ledig annonsplats

ARGANG v - . . , '15 APRIL 1918 . . HAFTE 8'

' Lag. eller 'polisföro.rdningar. . uiigl. , Maj :t har sistlidne 26 niars förelagt riksdagen nådig. pi-oposi tion '

om ny lagstiftning angaencle itgarder inot utbredning av könssjukdomarna. .

Fragan on1 dylik lagiindring har haft .

aktualitet alltsedan herrar E. A. ' V. Wavfinsky och S. A. Ilediil a r 1903 i Andya kamn&-en väck&-motion med hen~ställan att ''Riksdagen måtte i skri- '

velse till Kungl.. Maj :t begiira, att. Kiingl.. ' Maj :t täcktes genom salliunniga rep,-e-

sentanter för liygienen, rätten och mora- len utreda vilka åtgärder böra fran sam- hällets s ida vidtagas för att möta den

e . . .

kungl. pkqositioi~. som iöreligts arets riksdag. . I sarskilt har ett i .

\.i ssa avseenden avvikaide f örslag avgi- vits av komi~~ittéledamötei-na professor' .

J. k. ~o.h.ansson och direktör 0. Wester- berg. Hänsyn hal: tagits till saya1 detta +trande' son; till utlåtand~n fran de inyndighetei- och korporationer, ' vilka i irAgan blivit hörda och vilka saniman- '

. . fattats uti K u n g l i g a M e d i c i n a l - s t . y i ' e l s e n s ' u t l å t . a n d e a n g a - e n < e . r \ e g i e . n i e n t e r i n g s k o m - r n ' i t t k n s u . n c l e r d % , n i g a ' b e t a ' n - .

Ii a 11 d e s&;, i' atskilliga modi- '

städjes vid den olagliga 'regl&nenterinr gen ' av prostitutionen med itföljande skydd för. vad 18 kap. strafflagen och b~&mvi&försäl jnings.föror'dningeii be- lägga med straff, samt till Riksdagen in- kornrna med de .frainställningar, 'som av' denna utredn'ing kunna föranledas." P5 grund av den riksdag&rivelse so& blev följd av motionen . tillsatte Kungl. Maj :t den G nov. 1903 den s. k. Regle- inenteringskon~nittén. I<oinrn'ittf.n var den 31 december 1910 färdig med tipp- draget och avgav det lagföisla& 'som Iiuvudsakligen liggei till grund för den

. .

. .

v.asande faran av sinittosamin.a .köns> fierat forslaget. ' Med anledning av de sjukdomars spridning på ett humanare . i vissa avseenden delade .meningar"som och tillika vei-ksaiimare satt an nu till- . koinmit. till i~ttryck uti avgivna yttran-

den liar förslaget, efter , geinensam be- redning med statsridet och chefen fök

" j ~istitiedepartementet, . uti civildeparte- mentet gjorts till före1fi.51 för viclare

. bearbetning av överläkaren vid sj~ikliu-. set S :t 'Göran, docenten vid Karolinska. institutet med. doktor K. Marcus och . .

' byrachef kn iiti ~edicinals&relsen . . S . Ribbing.

' "Kampen mot de smittojamma köns- sjukdomarna", anför statsrådet Murray .vid förkd;ag&g itif& konungen i stats- rad l e n z okt. :*cp7, ?föres h ~ v u d s a k l i ~

. .

gen p$ tv; 'linjer, del's genom itgirder

. .

f ör beredande av s j iiliv5rd åt köilssj uka - ' och underlättande av tillgången till så-

. dan vird, dels ock genom . sanitära ' el- ler straf fra-ttsliga tvångsåtgardei- mot sådana personer, vilka sprid& eller kuii- ila befaras . sprida könssj ~kdoinarnas smitta." P5 dessa huviidprinciper är den sanitära lagstiftningen, för vilken här i största korthe skall redogöras, ba- serad. ,

O

Varje person, rne.dellös eller icke, som angripits av sadan sjukdom ar berätti- gad till fullt k o s t n a d.s f r i undersök- ning och behandling - varuti' ingår aveiiledes . kostinadsf ria. l.älieinede1 och sjulivårdsutensilier-men ar tillika skyl- dig att ställa. sig till efterrättelse laka- rens föresk~ifter i fråga on1 behandlin-

' gen och om. vad som skall iakttagas för ..att icke spridi smitta. Deii kostnads f ria .vården kan ske ~an~bulatoriskt eller, dax sa. psiivas nödigt, å sjukhus., Närmaste befattning med de åtgirder so111 avse att förekomna de ifrågavarande sjukdo- marnas spridning handhaves under häl-

: .sovårdsnämndens inseende i stad, 'där stadsläkare finnes, av .denne . eller, om flere sadana 'finnas, av den främste

- bland dem *och 5 annan ort a v förste provinsialläkaren. Sadan lakare benaln- nes sundhetsinspektör. Halsovårds- myndigheten ar i stad hälsovårdsnämn- den, å annan ort Kontingens befall- ningshavande: ,. Den kostnadsf ria be- handlingen ve&talles av provinsiallä- kare, extra provinsialläkare, stadslaka- re, köpingsläkare och municipalläkare. Er£ ordras i stad för sådan förrättning

- . flere läkare, är staden pliktig, att om- besörja att nödigt antal sådana .fiilnas

- ' .qch däribland,. så vitt lämplige:^ kim . ske, .

' minst en kvinnlig. Stad. med minst 20,000 .

invånare är skyldig att upprätta nödigt antal polikliniker. Mottagningarna å sådana skola anordnas med hänsyn till allmänhetens bekvämlighet och på så- dant sätt att besök % polikliniken icke röjer beskaf f enheten av den vård , son1 sökes. Utgifterna f öl- den polikliniska vården bestridas huvudsakligen av stats- medel. Speciell ' utbildning med avse- ende ii könssjukdomar erfordras i stör- re utsträckning i n f.örut. Sjukhusvår- den för könssj uka. anordnas ii . allmänt s.jukhus på enahanda satt som för an- dra sjuka, därvid kostnaderna gäldas av landsting och kommuner.

Har sådan sjikdorn utbrutit på lan- det på längre avstånd f r in provinsial- läkarens bostad, f örordnar Konungens bef all.ningshavande lakare som- har att besöka orten och tillhaidagå* bef olknin- gen med undersökning och behandling. Kostnaderna gäldas av statsmedel.

Varje lakare som ha; könssjuk person under behandling är pliktig upplysa den sjuke om sjukdon~ens art och smittofar- ligliet samt till honom lanina f öïeskrif t om vad han har att' iakttaga till . före- kommande av sjukdomens spridning. . I sadan f öreski-ift skall särskilt erinras . . oin gällande bestämmelser angående förbud för könssjuk att ingå äktenskap så länge sjukdomen är ï smittosamt ske- de, samt angående straff f ö r gärning som innebär f ara f ör - s j ukdoinens sprid- ning. . Finner lakare att sadan patient underlater att ställa sig läkares före- ckrifter angående hehandlipgen till ef- tqrättelse, eller avbryter han behaad- lingen utan att styrka att den övertagits av annan lakare, är läkare pliktig att

H E R T H A , . . . . $15

diisom göra skriftlig anmälan hos sund- het~ins~ektören i orten. Blir det för la-' kare bekant att sjuk ämnar inga akten-

. skap, medan sjukdom af i smittosamt stadium, är han skyldig ahmäla saclant föl-hallande f ör sui~dlietsins~ek~ören, vilken därom skall sända anmälan t.ill pastor i försat11ling där den sjuke är

. . kyrkoboliförd, pii det' denne ,må över- sända anr&ilan .till myndighet, hos vil- .ken liincler i äktenskap . annläles. .

: Iaktt~ger .läkare sådan sjukhoin hos nigon so111 förut .ej varit av 'annan lä- kal-e därför behandlad, är ha11 pliktig att söka utröna av vem och under vilka för- l~~llailclei~ sinitta överförts och har att inom niista dags ytging därom göra skri f tljg aninalan till sundl~etsiizspektö-. .ren i orten ined utsättande av' sj.ukdoins-. benämningen, ' den sjukes kon, id er och boningsort, inen i c k e namnet samt vad

. . om sin.ittoöverförandet el jes kunnat ut- rönas, och, där smittokälla angivits, den- nas namn och bostad. ~iuidhets&qek- töi-en hal-.c15 att' ti'llstiilla deii som st-iiit- ,ioliiilla angivne aiiinaning att lata u$ dersöka sig och, darest undersokningen -icke verkstdles av sundhets+xpektören . sj alv, #diiroin förete intyg. Visar sig clen 'angivne Gara sjuk, måste haii lata be- .l~aiidla sig, nien får själv, välja läkare. Vid syiinerlig fara för spriclning anma- nas s Z C ~ ~ I ~ sjuk att omeclelbart lata inta- ga sig p5 .allmänt sjukhus. .

- Var och en sjuk som av s&lhetsin-. spektören, p2 gruncl av 'från läkare in-, kommen anmälan, erhållit aninaning ar skyldig att efterkomma densamma. Sker det, icke. eller vid tredska, kan. den sjuke tvingsinlaggas i sjukhus, därvid s~lnd-

Ilet a r . berättigad till handräckning av polisinindighet eller kronob&jäning: ' '

Vad som hos- inyhdighet i ärende, som . avses uti denna lag. f örekommit, må. ej

. . av niigon som på grund. av tjansteb- f a&ing eller. uppdrag erhållit vetskap .

'clarom yppas, och. skola protokoll och -

handlingar. s% f ö r v a g s att de icke av obehöriga . ~tkoinmas. Hälsovårds: . ,

- .nämnds beslut k!an överklagas hos Ko- nungens bef allningsl.iavande 'uti veder- . ,

börlig ordning, .ocli i Konungens befall-' ni'rigshavandes beslut kan sökas ändring

.

.IIOS. Konungen. Åsidosätter ämbets- .el& ler tjänsteman . skyldighet som . enligt denna lag, åligger Iionoi, ansvarar han .sonl. för tjänstefel. . . . .

Genoil1 . denna lag upphävas vissa - kungliga förordningar sofn'genoin den- : . .

na lag blivit överflödiga, samt i övrigt - a l l a a v I < u . n g l . ' M a j : t , K o - '

. n u n g e n s . b e f a ~ l h i n ~ s ' l i a v a n - . .

. d ' e e l l e r a n n a n m y n d i g h e t .

i ~ t f a . rdad .e . T e g l e m e n t e n , på - . b u d o c h f 6 .1-esl i i - i f . tei- , i . v a d d e s . a i x i n a . i n n e f a t t ' a r e g l e - .

m e i i t e r i n g a v ' p r o s t i t u t i o - .

n e n eller eljest inneliålla mot denna lag '

stridande' bestämmelser. ' . .. . .

Lagen trader i kraft den I januari 1919 och all inskrivning av pfostitue-., rade upphör. dagen efter lagens promul- ,

gering. ~>ärjänite har ogeringen, i l i e e t med .

. kornmitten, föreslagit en andring uti 1.4. ' .

-kip: straff lagen., vari straff stadgas for . den. so111 , &ätter annan för .smitt? a v . . kö&jukdom. Blir sjukdorne-n överförd,

.' kan detta draga med sig .anda till .z. års ..

. . . . . . . . mot ;koPplkriförf a- - . .

. .

. , straffarbete. . -

. 13estamp1elserna

IIG . H E R T H A

randet 14 kap. I I strafflagen hava fåit en f.ormulering med så stor räck- vidd att olika former av detsamma tor- de kunna åtkommas. - Uti samma para- grafs 2 :dra . moment finnas straffbe-

. stämm&er mot souternörskapet. stráf f- latituden ar i bagge fallen högst 4 års straffarbete till 6 manaders fängelse.

Alltsedan .non1 en. notis i pressen blev uppenbart att regeringen till 1918

. ars riksdag ämnade avlåta proposition ' uti en. fråga,vilken uti vissa avseenden så val uti vårt land soin annorstädes va- rit så omstridd,. har Gå kvinnohåll för- sports en ganska livlig iindran, vad man av en ny lagstiftning hade att vänta. Skulle det kunna bli fråga om att upp-

.häva reglementeringen, som hos oss på . .

vissa håll haft sa mäktiga f örsvarare ? Och vad skulle. komma att sättas uti denna klasslagstiftnings ställe ? Så sy-

., nes nu emellertid vara meningen: sam- bandet mellan det sanitära förfarandet och lösdrivarlagen, det karakteristiska för reglementeringssysteinet hos oss, ar avskt~ret, isskriVningen av. prostituera- de skall upphöra, 6yr%1 stängas och- degs

p2 annat sätt disponerás. Det ä r kanhända lämpligt att något närmare

. se till vad 'som å systemets olika intres- seområden sattes i stället. .

På' det .sanitara on~rådet .hava vi er- * hallit en lag angående åtgärder mot ut-

bredning av könssjukdomar, så vitt man - kan se, noga genomtänkt och gen0ma.e-

tad, vilande på ett. långt mera realistiskt grundlag ar. reglementeringen.. Enligt

. . denna lag äro alla-medborgare, man som . kvinnor, vid allvarliga risker förplikta:

de att låta varda sig och att icke göra sig skyldiga. till att sprida ådragen srnit-

ta till andra, inen hava aven ?att till icke . komprometterande 'sjukvård med den nutida vetenskapens alla hjälpmed'el, iitail kostnader. Annu vet man ej &n lagen blir antagen, ej hur den blir till- lämpad, ej ' om uti den insmyger sig nå- gon gammal eller ny surdeg, men sidan den nu framträder, känn&- man att det står respekt av'den. Man liar intryck av att den ar fri fran den cynism som onekligen vidlått reglementeringssyste-. met och att. den verkligen hävdar ett allvarligt samliallsintresse. Läkaren, ined de stggrade fordringar som stallas på honom, utristad med alla nutidens hjälpmedel och en välordnad, för de sjuka . ined all säkerhet mera an förut tilldragande sjukvård bakom sig, för- sedd med maktmedel som sträcka sig högre och längre än förut, framstår ida mer imponerande än som koiitrollant av den mycket skröpliga prostituti.onsvaran. Många befara nog att det ej skall g? väl, nar ej längre de prostituerade skola st5 under polisuppsikt- ined besiktningsskyl- dighet, men de hava nog ej gjort klart för sig i huru hög grad detta verkat av- skräckande p5 de sjuka av. denna kate- gori. Om en sådan vid undel-sijkning befanns sjuk, ' remitterades hon i regel stras till kurhuset, "utan att få bestalla om sitt hus", fick dar vistas i lnånader i sällskap, föl- vilket inången av dem - jag vet det - bävade, tills hon arbetats ned till samma standpunkt. .Hade hon d5 ett syndaregister av. tillräckligt an tal varningar, kunde hon på en Iangre tid bli bortdömd på tvångsarbete, och nar hon sent omsider återvände till sitt till- håll, fann hon måhända intet av sina, p5 hederligt eller ohederligt satt förvärvade

. ägodelar i, behall. Detta var i all sy& nerhet s v å ~ t med avseende 5 de niedel ho11 behövde för att hålla sig uppe i .en bittre betalande, niinclre brutal kl-incl-

,. krets, vil'ket ju för .henne var ett livs- , intresse. Med sådant i sikte kan . inan .

' . Oj undra p$ om h&: höll sig undan - hon hade varit det sociala helgon, vilket hon icke är ocli icke kan vara, om hon varit ' beredvillig. En dylik självföi-ile- kelse ligger nog p% ett helt annat plan än det, p5 vilket hoil rör sig; Man har ilog &ledning att hoppas att en &rnligare,

' rättvisare, icke brännn15rliai~de b e l ~ a ~ d - ling skall visa ininst lika goda resultat som . regleiiieiitei-ingen.

' Ordningsmakten f ar. nu 5.tei.g; till sitt .\41-v att tillse att lag och författ- ning.& efterlevas ocli behöver ej under'

belatenhet ined &teniet. Utan det var . .

~~t t ryc l i av lättnad. inför svkigheten .att halla .reda .p%, "att uppsp5ra ocli till be-, , siktning in&ällaJ' de flyktiga ocli op5.lit- liga element hade under uppsikt '

och for vilket. ändarna1 det vore fördel- .

aktigt att .veta om. vissa uppsamli,ngs- .

ställen: I huru hög. grad koppleriet varit Sv~rAtkomligt, visserligen med alltför snäva bestämmelser, uiider . reglemen-. . teringssystemet, ' f ramg+-, blanc1 annat,'. . . av häilclliilgarna i ett mil inför .domstol uti en. av vara landsortsstäcler. En kvin- na hade blivit stdlcl inför ritta för brott. mo t 14 kap. I I strafflagen och var överbevisacl om att för oskäligt pris ha-

' va uth.~kt rum at besiktningsskyldiga '

kvinnor, 0117. att hoil avvetat vartill de ,

uthyrda ' ~ii~eiiheterna begagnats och att ,

minga bes\~ärlig1ieter, &li'risker att göra 11011 diirstides Etit utskänka vin - heri- alltför stötande inisstag treva. sig fraiil uti c11 I i ~ i ~ ~ p r ~ n i i ~ ~ , soin innebar att p5 ett 12mpligt'siitt ock p5 vissa villkor e1.i- minera bort lagen till föi-iii%-~ för psosti- tutioi7sfö;-ordni11~ar11a. Eller iblincl 12- ta lagen Im sin gång. Polisen bör ock .f5 bra mycket lättare att ~11dei- de and- rade fösl i~~landei~a ~ippratth2lla veder- börliga . f öreskri f ter angaeqde ordningen pi, gatorna, .blanc1 annat.

. Ibppleriet, soin visat ep otrolig f öi- nGga att anpassa sig efter radande regle- menteri.ngssystei?~, torcle skäligen slcam- filat 1iomma.ut ur ruinerna av det sa& inanstörtade systemet. I3är har inoi?i ord~iin~sii~akten en gang veterligen fällts det ytti-anclet : "kopplarna 5ro våra basta

. . vänner", vilket visserligen ej far tolkas såsom inebarande gillande av koppleriet eller sympati för dess utövare. P5 det andra l-iallet Ilar väl däremot ej saknats

nes rikning Iios ~vinhai~dlarei~ uppgick f ör ar till omliiiiig 6,000 lirol~~l-. Hon ..

förnekar det i'cke, men det ijr med verk- lig' indignatioi~ libn försvarar . . sig. "Att jag", skrives hon till ratten, "gjort mig skyldig till s5dan förseelse so113 kali för- anleda att j& skdl sta anklagad som en

'

brottsli~lg, far jag p; ' det bestämdaste .

bestrida". Hon , aberopar de gäilande bestaininelserna för . prostit;tionen uti staden : "att lösaktiga kvinnor böra stå uricler po1islianii~iai.-ens siisskilda uppsikt -

oc11 kontroll" och att "dessa kvinnor idiste liava bostacl, varom inyndigl~eten aven skal.1 . vara noga' . under.rattad". "Varav fratngar tydligtJJ, fortsätter hon, .

"att, .c15 inyndigheterna beslutat aTt pro- stituerade kvinnor fä' finnas till samt att de nödvändigt, skola hava bostad, det ej kan vara möjlig a t t den, som under sitt tak hyser en 'sadan vai-else, nödvändigt

. .

skall straffas so111 brottsling, helst efter vad jag tror mig veta den eller de wyn- digheter, som i prostitutionsfrå~gan fat- tat beslut, ej föranstaltat om bostad åt de kvinnor, so111 äro 'kontroll. underkas- tade. Jag påst+- därför att, aven om jag uthyrt lägenhet till sådana kvinnor var- om här är fråga, sådant ej kan läggas mig till last så länge ovan åberopade 'stadgar äro - - - ' "S kulle ändring ske i eller prostitutionen helt och liållet avskaffas, då först anser jag den vara brottslig, som i sitt hus upptager

. bevisligen lösaktiga kvinnor". Kvinnan blev f rikand.

Det hai- varit med stort intresse, till någon del blandat med nlisstroencle, som de, vilka önskat reformer på detta områ- de, motsett en nyorientering, och ett så- dant misstroende har icke sällan visat sig vara berättigat. Det ligger .något bestickande uti reglementeringssystemets princip, den, att genom att.göra prosti- tutioneq of ai-lip bekämpa de veneriská sjukdomarna. Trots obestridlig. god vilja, grundlighet, j a, avståndstagande från systemet känner man i nytt sam- manhang icke igen det, i all synnerhet när det kommer i gott sällskap. Uti

s 5 14 av Reglementeringskommitténs för- slag fanns en bestämmelse, genom vil- ken man p2 en omväg kunnat 'få igen regl~inentei-ingen, vilken kommittén ve- lat avskaffa. Någon liknande bestäm- inelse har inan ej kunnat finna uti det föreliggande förslaget, och inan torde därutinnan ha anledning till. en känsla av t j g h e t , att justitieriidet von Seth,

. en av våra erkänt .främste juiister, vid iökslagets granskning i lapådet, icke finner nagon sådan. .

Justitierådet von Seth anser visserli- gen att den avfattning som 5 14 uti kommittéförslaget fått giver anledning till betänkligheter, men tror att dessa skulle kunna hävas genom att giva dem en annan formulering, så att den befria- des I ' r h den ensidighet som vidlådde kommittéförslaget uti denna del. Det skulle ske på så sätt, att anmälan till sundhetsinspektör eller läkare komme att ske i .varje fall då vid varning eller hak- tande för lösdriveri ' sådan upplysning vunnits om ifrågavarande person att han skulle kunna misstänkas vara köns- sjuk eller eventuellt smittospridare. Man skulle aven därigenom vinna den förde- len att kunna under förfarandet indraga vissa manliga individer, såsom souteilö- rer, vissa alkoholister och. andra med misstänkta levnadsvanor. De skäl som anförts mot lösdrivarelagens tilläinpan-' de på den typiskt kvinnliga formen av lösdriveri synes träf f a mera behandlin- gen än principen. Anordnades beliand- lingen så att en ungdomlig lösdrivare varnades, övervakades 'i ungefärlig över- ensstämmelse med övervakningen av vill- korligt dömda och att nästa steg bleve intagning å lämplig uppfostringsanstalt, vore nog betänkligheterna i det närma- ste undanröjda. Ville man' vidtaga åt- gärder för smittokällors uppspårande, borde man ej frånsäga sig en jämförel- sevis stor möjlighet till ett sanitärt in- gripande mot vissa kategorier, förutsatt . att ingripandet skedde soiq f örslaget stadgar beträffande övriga misstänkta smittokällor och på ett i övrigt riktig sätt. Att man ej kommer åt de UT smit- tosynpunkt särskilt stituerade kunde ej

farliga hemligt pro- hj älpas, men genom

en icke all tf ör f ormbunden tillämpning 0111 vad som. enligt föreskrifter.na om vnd sqni är att liänfbra .till 1ösdri.i7eriJ skulle en hel del till sarnhällsnytti~t ar- bete ovilIiga individer kunna inclragas under Iösdrivarlagen.

Sltirlle en bestiimn~else av en innebörd s5daii soii den 11'är föreslagna -inkomrna i förslaget skulle. förbindelsen mellan det sanitiira förfarandet och lösdrivar- lagen bestaj man. hade ater en k%- av varnade p o s t itiierade som. skulSe ööver- vakas, vis~erl.igen p i ett diskret sätt som de villkorligt ' dvrnda, och. efter varning komma att i n t~gas 11% liirnpliga uppfost- ringsanstalter. bervakaide t av de villkorligt dömda :torde dock vara liitta- re att.. effektuera. Vid aterfall till exempelvis tj ~nmad reagerar väl åt- minstone den bestulne. , n4eii vem. här ?

Och åt ve& skulle övei-vakningen an- förtros ? Hittills har slik övervakning ej lyckats för föräldrar, uppfostrare el- ler arbetsgivai-e och änntl mindre för andra. Man el-im-ar sig osökt den "vak- sainma, ljuvliga" vaktarinnan 110s 'Frö- ding,

som sto'd p5 post i varje ogoilblick och foljde Aridersson evart han &k.

Med kant resultat. Det vore väl polisen, som aterfinge uppdraget, .men givetvis en n~hgdubb,tad, då övervakningen fin- ge lov att vara individuell och trägen .för att ge ett gott resultat. Skulle nöd- vändigtvis kvinnorna behöva dragas iii under lösdrivarlagen för att vissa mail.- liga individer skulle kunna dragas efter? För soutenöre~l; vilkens förfarande ge-

. .

nom lagen Itrirni.nalicerats, behöver man vi[ ej sa krusa, .' att man, .för att.'få honom ii1 uncler lösdrivarlagen, ~nast'e ' d~-'&i in lians of f er, o& alkolio1iste.r ha-

-

va ju av gammalt raknats' till lösdriva- . .

re, emellanåt. Mannen nlecl de miss- talikta 1eGnaclsvanorna ä r mig mindre

- 7 2 . - Iifar; h e n är d& -önskvärt att han dra-. ges in &del- lösdrivarlagen, borde .väl "

levnadsvanorna tillsammans ined hans ekonoii?iska Iörliållanden giva ledning och berättigande f& ingripandet. Att .

.mer eller' mindre Avskilja en gr~l'pp av sedeslöSa kvinnor 'och lata - dein erhalla en annan behandling än den soin vederfares andra kvinnor och de r i s

'

'kiindes bland mannen, är nog icke .ett de l

lyckligt underlag för deras förbättring ; de komme lätt i harnesk oCli fraga sig: "varför skall just jag - - ? j J , så att re- sultatet' antagligen ej ställde iig väsent-.

,

ligt annorlunda an p5 andra ti&~gsan-- stalter. - v a d i n g i r den mindre f orinbundr .

na behandlingen, tror jag mig kunna sa- .

ga att clet förhallande, a t t ' tcviiln~rna. syiias vilja stiidja regeiingslagförsla-- .

get, nog bland annat beror på att har ,

blir'.fr-aga 0111: h e l t l a g b u n d n a . f o 1- m e.r och icke digot, låt vara val- ment, eller annat godtycke. Och över h~ivud, skulle .inan ej våga. hoppas p5 n&on kompensation för den ringa .

nytta som reglementeringssysteinet i ~ u i . '

mera anses göra, därigenom att prosti- .

tutioilens kundkl-etc förpliktas att un- derkasta . sig den nya lagens villkor? Och salunda. vaga stalla kön- och sam- 11allskl.asser lika inför lagen? ' .

. . 0 .

ANNA HOJER.

.Yrkesskolöverstyrelsen och den kvinnliga . .

. - yrkesutbildningen.

D et kungliga f örslag angående upp- rättande av praktiska ungdomssko-

' . - som föreliggel' vid årets 'riksdag liar . tiled avseende på den. betydelse det kan

få för folkundervisningen blivit jämfört med 1842 års f olkskojereform. Sonl bekant har d ~ n nu franilagda skolplanen krävt långvariga 'för&beteii. -Det är åt- skilliga kungliga koinmittéers och senast de ar ' 1916 tillkallade departementssak-' kunnigas betankanden, soin ligga till' grund - . för 'den redan till sitt onifång iin- ponerande propositionsvolymen.

Med stigailde intresse Iza'de praktiska yrkenas 'utöyare j ärnte pedagoger och andra ungdoniens vänner under arens 'lopp följt arbetet på ' planen till den

' praktiska ~~ngdoin.sundecvisnii~geiis ord- nande. . Intresset liar icke varit minst bland deni,'som arbeta för befrämjande av de unga flickornas utbildningsmöj- ligheter, och många förhoppningar ha knutits därvid att yrkesskoleförslaget, d i det en giag b1ev.e färdigt, skulle även

. f ör den kvimliga ungdoniens vidkom- mande bilda en god förutsittning 'för

. 'inande av . större yrkeskunskap och ökad arbetsglädje.

Motsvarar den kungliga proyositio- .. nen .föi:vanttiingarna vad den kvinnliga

ungdomens intressen angår? ~ i l l svar på denna fråga är man böjd att uttala ett g-ska obetingat ja, så långt det rör sj älva skolsystemets utformning. Den-. na ansluter sig helt till det förslag. soni

avgivits av ovannämnda departements- sakkunniga och som tidigare refererats i denna tidskrift. Detta innebär att de lärlings- och. yrkesskolor för hantverk,' industri och h andelsundervisning, som kommunerna f5 befogenhet att uppratta ovanpådei i . enligt förslaget utvidgade och obligat.oris1 gjorda fortsättnings- skola~~, komma - åtminstone* principi- ellt sett - att i samma mån tillgodose den manliga o c h d e n - k v i n n l i g a ungdomens utbildningsbehov, att sta öppna för flickorna lika val som för

o

gossarna. Vidare komma aven för hus- ligt arbete, lärlings- och yrkesskolor att upprättas, och dessa skolor ha i förslaget fullt likställts med övriga undervis- ningsgrenar. Att s$ skett, därför liar man 'helt visst att tacka de kvinnliga representanterna inom gruppen av de- partenientssakkunniga.

I\:Icd avseende på skolorna för under- isning i husligt arbete äro endast två omstäodigheter att beklaga. Den eiia gäller avlöningsförliållande~~a för lärar- persoiialen. Lärarna - eller rättare lä- rarinnorna - i husligt arbete skola en- ligt förslaget uppbära ett arvode, som endast utgör halvten av lärarnas av- löning vid övriga lärlings- och yrkes- skolor. Detta missförliållande mildras dock något därav att det förklaras vara allenast ett provisorium i avvaktan på en allinan lönereglering beträf f ande under- visningen. i liuslig ekonomi och kvinn-

lig slöjd. . ~e~ andra beklagansvärda - oniStZndigheten är att läi-li~i~sskolorna

iliusligt arbete gjosts obligatoriska alle-! ' nast för den i dylikt arbete yrkesanställ- da kvinnliga uiigdomen, under det att

unga flickor, soin äro husligt verksam- ma inom det egna hemmet, endast "i mån av utrymmeJJ f5 deltaga i iindervis- ningen. Ett av Fredi-ika-131-einer-För- Lundets ' styrelse gjort påpekande, att undervisningens . obligatoriska karalitai- bort utsträckas aven. till den sistnäm.nda gruppen av husligt arbetande ungdoni, ' har icke kötts med föfståelse. ' I pro- positionen uttalas att eil sada11 utsträck-

' ning av skolplikten faller utanför Iar- lingsskolans uppgift. Det vill med andra Ord säga att vederb6,rande ännu icke lärt sig inse att husligt arbete i och för sig' kar saniina beskaf feiihet ocli ar lika viktigt antingen, det - utövas i föraldra- hen~wet utan direkt betalning eller i

helt annoi-lunds-an hittills. Mycket be- .

ror härvid p5 Iiur d& y a skolsystemet .

liomiAer att ledas. . .

I L I Maj:t föreslh- att såsom '

chef srnyndigliet - f öl: lärlings- och y~kes- skolor och med .dem sidoordnade skol- former för undervisning sätt& en. yrkesskolöverstyrelse, som då den blir fullt färdig konimer att jämte ver- .

kets chef överdirektören best+' av tre . ordinarie leclaiilöter representerande handel, hantverk och industri. Det hus- liga .. . . arbetet, . Som inom skolsystemet är ' den f j ärde i ; idi ivisnings~~~nen, j än+, ställt ined de tre övriga, ckall e n l i g t &t kungliga * förslaget inom' yrkesikol: - överstyrelsen . företrädas av en . konsu- - lent, som får alknast arvodesanstall: iiiiig och sannolikt ej blir befogad att ...

deltaga, i s t~~el .sens beslut. - . . JJtvecklingeii i v skol&-na f ö r husligt

arbete Rventyrac'i hog grad av denna,. andras 11eni niot pekuniär ersättning. . qi l t uttiyckt, överraskande anordning. '.

. . Man kan harvidlag 'endast hoppas . att . ' en bättre insikt' måtte' komma med ti-

den. Däremot skall det visst erkännas att Iiäi~syn till kostnader- o& tillgäng- liga 15rirkraf ter kan göra det berätti- gat att f ö r n ä r v a r a n d e ' ej g2 längre i detta stycke an vad den kung-

- liga propositionen föreslar.

Över huvud taget, har illan emel1ei:tid all 'anledning att med tillfredsställelse och tacksainhet erkänna det beaktande so111 den kvinnliga ungdomens. yikesut- bildning vunnit inom systemet av, prak-

- tiska ngdo doms skolor. Bliva de möjlighe~ . ter, som den litiiigliga propositionen er- bjiider, : rätt nyttjade och utv&lade,

. ställa sig för~itsättningai-na för det kvinnliga arbetets höjailde i vårt land

. . ,

Genom att _ . .._ _.__ representantskapet _ _ -.._. . . i . . översty- .. . r&n. göres - till. e11 bisyssla,, f&- hila . -

.denna undervisningsgren en anstrykning -

av niinclervä~dighet? som al- ytterst be- klagli'g och som befinner sig i fullkohi- .

lig motsats till det husliga arbetets be- tydelse' för de enskilda heinnien och för

. - sanll~allet.

Den s3unda f öreslagna koizsulenteiis arbetsuppgift består i inspektioq av sko- .

lorna for husligt arbete samt a v den- undervisning i samma ämne; som skall .

rneddeias. jämväl , de kkinn1iga eleyerna .

i lärlings'skol,orki för hantverk och in- dustri, vartill kornmer föredragning in- .

oi~i yrkesskolöverStyrelsen av'. harimed sammanhängande ärenden. I det kung- ' . liga förslaget tänkes emellertid detta i j .

c .

H E R T H A ' I22 - -- -.-p -

och för sig -omfattande irbete förena< med uppdragen att för !äroverks- och f olkskolöverstyrelsernas räkning vara inspektör f ör undervisningen i I~uslig ekonomi och inspektör för. undervisnin- gen i kvinnlig slöjd. Det vill saga .en o& samina person skulle, eventuellt med biträde av en medhjälpare, inspek- .tera undervisnilzgen i husligt ai-bete vid larlings- och yrkesskolor, statsunder-. stödda li~~sinoderskolor, folkskolor, f ort- sättningssskolor samt f.lick- och sam-

. skoloi-. och ' därtill vara föredrags- skyldig i illa tre skolöverstyrelser- na. En arbetsbörda av denna omfatt- ning ar orimlig. Att p2 ett tillfreds- ställande satt skilja sig ifrån så inånga uppgifter står icke i en människas makt. Det ar emellertid av ett visst intresse att se vilken arbetskraft man troi-. sig kun- ma förutsätta hos en kvinna, d; det gal- ler att spara någi-a tusen kronor åt sta- ten. För övrigt är det kungliga fö;slaget angående praktiska undervisningsskolor en utmärkt illiistration till behovet av ökat kvinnligt inflytande i allmänna an- gelägenheter. Vid titgestaltningen av själva skolsystemet, där kvinnliga sak- kirnniga medverkat, ha spörsmålen bli- vit allsidigt belysta och arbetsresidtaten befinnas jämväl ur de kvinnliga intres- . .

senas synpunkt vara. väl 'avvägda. Att utforma organisationen av den högsta

.ledningen har legat i uteslutande man- liga .hander och verkan därav ar karak- teristisk. Det husliga arbetet, det mest omfattande av alla kvinnliga yrken, som under de sakkunniga livinnomas egid tillerkänts sitt eget system av lärlings-

. ch yl-lcesskolor, har blivit försett med . en representant som val anses mäktig

att utföra en fast otrolig mängd av ar- bete och tjäna tre överstyrelser, men so111 icke bedömes iiardig att inom yr- kesskoleledningen deltaga i besluten. '

Det kungliga förslaget till organisa- tion av yrkesskolöverstyrelsen skulle om det antoges oförändrat, otvivelaktigt bli till skada för tmdervisningen i hus- ligt arbete. Försök ha ocksa gjorts att få en ändring till stånd beträffande re- presentantskapet f ör denna undervis- ningsgren i husligt arbete. I andra kam- ren har borgmästare Jakob Pettersson motionerat om att i stallet för den av Kungl. Maj :t föreslagna konsulentbe- fattningen på yrkesskolöverstyrelsens stat för år 1919 uppföres en ordinarie le- damotstjänst, vars innehavare företräder Iiusligt arbete. I sanuna syfte ha på initiativ av Fredrika-Bremer-Forbundet en del hinnoföreningars styrelser i des- sa dagar vant sig till statsutskottet med en gemensam skrivelse, vari förordas att inom yrkesskolöverstyrelsen upprat- tas en - k v i n n l i g o r d i n a r i e le - c1 a m o t s t j ä n s t. Denna hemställan motiveras dels därmed att undeilrisnin- gen i husligt arbete har behov av att bli starkare representerat an enligt Kungl. Maj :ts förslag, dels med andamålsenlig- heten av att ' aven ur den allmänna kvi~lnliga yrkesutbildningens synpunkt en kvinna far sate och stämma i över- styrelsen. Det f ramhålles hurusom in- om f lera undervisningsgrenar, fran~för- allt i larlings- och yrkesskolorna för hantverk och industri, särskilda anord- ningar böra vidtagas för de kvinnliga larj ungarna. Vissa specifikt kvinnliga yrken, skom det mycket betydande söm- nadsyrket, komma att behöva särskilda

. H E R T H A : 123.

skolor för uteslutande kvinnliga elever. Inom skolor. so111 representera, för män

Fr edrika-Bremer-Förbun-. . .

och kvinnor geilz.&saillina yr$en, blir . . ' d& årsmöte. ; . -

det med all sannolikhet nöd+indigt att, da och kviilllor utföra all-. Förb~mdets &-smöte, so111 äger ryl1 i .

Stockholm m5iidagen och tisdagen I g- deles lika arbete, uppkitta specialkurser I6 sitt progral; : för arbeterskorna eller införa sirskilda M 5 n a g e n k 1. f . b. å aninen vid siclan av den gemensainina f ö r b,u n d S b y r 5 n ordinarie mötes- Iiursen. "Det. komiller inolll vrkesLln: ' förhandlingar s~soill val av funktionä-

d

dervisningen överlluvud", - het& det i skriv&en; )'att fordras ett särskilt hän- synstagande till de l&nnliga lärjungar- nas intressen. För genomförande härav synes det oss vara i högsta iditto öilsk- .

värt att en kvinna sättes i till.fälle att deltaga i yrke~skolövesstJ7relsens. arbe- te i liikab&$tigad ställning soni övriga ledamöter." 'Siisonl ' förutsättning för att bekläda den förordade k v i ~ k l i ~ a ler clamotstjarrsten framhålles 5 ena sidan sakkunskap i husligt arbete, å den and- ra kunskap . och erfarenhet angiende kviiln~rnas stalhing och verksainlzet in- om det . praktiska yrkeslivet . . Överhuvud samt blick f ör det kvi~mlig-a yrkesarbe- tets utveckliilgsnzöjliglleter. . .

Jämte den initiativtagande föreningen har skrivelsen uizdertecknats av följ ande samillansl~~tniilgar : Svenska kvinnornas Nation~lförbund, L. K. P. R., MO&-:

rata kvinnors rösträttsföreniing, , de mot de tre stora politiska partierna sva- rande .kvinilof öreningarila ~liolköks: och slöj dlärarinnornas sammanslutning- ar samt arbeterskornas samorganisation.

Det ar mycket att önska. att denna gemensamma, vädj an, som ~ ~ t i i l ~ n n a r i ungefär samnia yrkande som den ovan riäilmda nzotioneil, måtte vinna bifall av

rer vid motetj styrelse- och revisorsval, . redogörelse för föibunclets och dess kretsars verksamhet, f ramläggande av ,

revisionsberättelse och dechargefrågan; -

S a in in a d a g k l. g 8 e.. 111. i. K; .

F. U. R :s l i l l a s a l; Brunnsgatan '3, disktission angående K v i n n l i g a - . k o n s u l e n t e r p; S v e r g e s l a il d s b y g d ined fröken Louise Natz hoi-st-Eöös som iniedare. - T i s a a g e n k l . %I I f. 111. 5, f o r - b LI 11 d s b y r il n diskussio~i f rågan B e- - I Z Ö V S 1 a g s . t i f ' t n i n g f ö r 11~111-. . i il d LI s t r i e n ?, inledd av fröken Ger- cla Meyerson. .Vidare . upptar förillid- dagspr ograi ii niet diskussion - aiigående K v i il ii l i g,a k o n t o r i s.t f ö r-. ... e 11 i n g a r s v e r li s a ni h e t, inledare fröken Valborg Ulrich, samt D e.n . . 1 iögr . e k v i n n l i g a u i 1 , d e r v i s - il i n g e-n o c 11 s t a t e' n, inledare fil. lcand. Anna Brita Bergstrand.

T i s d ,a g e 11 k l: g 8 e. in. hålles ett .

offentligt möte, K. F. U. K :s s t o r a s a l , Brunnsgatan 3, d5 riksdagens sto- - ra, f ör kvinnorna. särskilt viktiga . f ra- gor behandlas. Fil. kand. Adéle Philip- . son talar on1 I , v i il n o r n a o c.h f ~ ~ l l n n a k t s t j a i z s t e r n a , yrkesin- spektrisen ' Kerstin Hesselgren om K v i n n o r n a s s t a l l n i n g I n o i n - y r k e s s . k o l e f ö r s l a g e t , doktor . Alina Sundquist: om R e g l e m e il t e- r i n g s f r å g a n och fru Gertrud Tör- nell om K v i n n o r ö s t r ä t t e i ~ s . n u v a r a n d e l ä g e .

utskott och riksdag.

Marta Berendes och hennes 'bönbok.,

Jag ensam ar vart. j ag mbnd g2 med barnen, små och spada gom man och fader sakna må. Ja, allt vad hjärtat glada.

D et ar en-hårt prövad kvinnas l iv~son~ skymtar i de korta anteikningarna

Marta Berendes gjort o k sin levnad.. I' slutet. av sin bönbok har hon .ned- skrivit de viktigaste, och franiför allt de soi.gligaste, tilldragelserna i sitt liv. Bör- j an . gjordes - nar hon blev 'anka. andra gången och fortsattes till 1698, då boken

- var fullskriven tit parmarna. Hennes död inträffade först i p 7 .

Bokens öden k ~ ~ n n a ' spåras ända f r k till den urspriingliga ägarinnan. Marta

'

Beren.des1 dotterson, kapten Carl Gustaf Ulf sparre, ägde Johannislund i Östergöt-

. . - land. Gården såldes på 1760-talet av hans sonhustru Beata Margareta, född

. ' uggla, till kammarherren Axel Vilhelm Gyllenkrook, som då aven övertog en del gamla böcker, bland dem Marta Be- rendes' bönbok., Denna ärvdes sedan av.

- Axel Vilhelm Gyllenkrooks dotter Ka- ., . tharina,gift med greve Per ICalling. De-

ras dotter Eva, gift nied kammarherren Bror Jacob Ramsay, fick boken; och dar- efter deras dotter, grevinnan Eva Posse.

. Det.är genom hennes dotter, fröken Ele- onore Posse, som tillfälle givits mig att taga del av den gamla m&kliga bokens

. . innehåll.

Marta Bereiides föddes på sin mö- . dernegird Hedensö i Södermanland

1639. Vid tretton års ålder förlorade

hon sin far, stå.thållaren Johan Beren- dec. Sedan kom l?on som hovfröken . . till drottning . Kristinas hov, men var mest hemma 11.0s sin sjuka mor, f ru Ingeborg Kurck. Hon trivdes ej med hovlivet, nien vågade i längden ej -eka drottningen sin t j anst. Kort daref ter d ~ g modern, och nu kom Marta Beren- des i sin mosters, fru Brita Kurcks hur. Dar förblev hon tills "gud11 försörgde (henne) med ett christiliget , agtenskap, hvilket' skede anno 1656". . -

D5 gifte hon sig med assessorn Johan Sparre och njöt under tre å r "ett ljufligt agteiiskap med en from och dygdig ma- ke". E f ter mannens långvariga sjuk- dom och död Gistades hon soni anka med sina två snlå barn hos svärmodern, fru Ebba Oxenstierna, där hon rönte inyc- ken godhFt och behandlades som eget. barn. Hennes vemodiga sinnesstaiilning under dessa år avläses lätt i bönboken. .

Men aven. denna sorg bleknade med .tiden. 1662 stod hennes andra bröllop, nu med landshövdingen Gustaf Posse. Han skänkte henne lycka igen, och hon säger sig ha orsak att glömma bort all genoingången sorg och olycka. Men svårigheterna började snart åter visa sig. Gustaf Posse sjuknade i tyfus och diirefter frossa, varpa följde ett svårt njurstenslidande. För att söka'bot reste

' Marta Berepdes till Ems nied honom. De ikte landsvägen igenom Danmark och Tyskland. P5 hemvägen toro de

. utför Rhen, förbi Clsnabruck. och Mun-

' H E ' R T H A 125

: stel-, över , Hamburg ocll Danmark till sitt hem i Jönköping.

Men svårare..blev det för Marta Be- rendes 1675, då liennes man sjuknade i kopporna. . Han överl&de sj ukdonien, men samtidigt fingo alla barnen den och avtn hon sjkv, som då låg i b&nsäng.

kade de fÖr1,orat fyra små barn, men den sviiraste sorgen var da deras fjor- tonariga datt-er Ingeborg dog 1676, den första april. Och tolv dagar därefter dog hennes f ar hastigt av slaganfall..

- I rorande .ordalag skriver Märta ' Beren- des om sin sorgliga.belägenhet, men har en stark förtröstan till Gud, att han r;kall sörja för . henne . och de faderlösa

. barnen. '

E11 stor formögenhet hade hon ärvt efter. sin far, och nu delade hon sin tid mellan skötseln 'av sina gardar och liov-

.m3siarinnetjä~~.st.en hos änkedrottning Hedvig Eleonora, vilken hon tilltradde r687.* Men' anntt återst6.d henne svåra ar att. genomleva.

På pär&en i 'bönboken står anteck- ' nat: ' ? ~ A n o 1688, &en 28 febr. reste bå-

cia mina kara och endesta söner Axel Sparre ' ocli . Carl ~ u s t a f Pose". De foro för. att söka krigstjänst utcmlands. >.len året där@ skriver Märta Berendes att Gud: behagat skicka henne den ,sor- gen att hädankalla hennes båda söner . i en hetsig feber. ."Gud tröste .mig, arma mor". .

En enda gladj ef est finnes ,antecknad, nämligen det bröllop hon' gjorde mid- iomrnai-dagen 1696 på of& i Söder-

. * K a d X11 bar ofta i sina brev till sy- stern, hertiginnan .Hedvig Sofia, .bett !lenne' framfora. hälsningar till fru hovmästarinnai~, som lian kallar ':gambla moster Marta". .

manl.and för sia dotter i första giftet . Ebba kargareta. Men den lyckan blev ej 'långvarig, t y - t v i år .efteråt .dog den .

unga frun i barnsäng. Fran de senaie åren av f r u Märta . '

ere en des' liv finnes inga anteckningar. Meri det s8rg&s vemod, som redan från ungdon~en ka?tat 'sin skugga över f rit . .

~ ä r t a s väg, förföljde' henne hela livet. .

Av sina elva barn överlevdes hon endast. a v . ..t.\:$ döttrar, och av andra närmare .

släktingar hade hon blott kvar en systei- .

och en dotterson. De yttre kontu,rerna a! -Märta ~ e i e n -

des'. liv .förklara till stor de1 bönbokens sorgbundna innehåll. Det ä; en ung, . känslig kvinnas gränslösa övergivenhet, som talar i "En bön som en Bedröff,at inenniskia klagar sin olycka för. gudh, , , .

beder 6m i t gått tMamodt" och "Tröste Böner i bedröfvelse och hiertans ångest till att läsa": . Sådant är de<mesta av bönbokens innehåll. Allt yittnar oin den ' ..'

t j ugukiga ankans vemods fyllda livs: askadning. Men i dessa böner spåras ocks%.en orubblig övertygelse om trons

'

m&t att avlif ta de tyngsta bördor. H a r finnes. heller ingen tvekan o111 möjlig- heten att kunna bara korset, aven on1 det ' skulle kännas ardrig så tungt. Tidvis .

föresv'avar henne dock en salig 'hädan- .

farcl sasoin -en stor lycka, "emedan her . ,i detta fijrgengeliga liffwett intte är bät- ter att fönvänta, utan lenge her lef fwa.. . áhr lenge att' synda och i o l~kkan sväff- . . . Va." .

Anteckningarna börja 1659 vid den .

förste iilanneris död, men först senare undertecknar hon bönerna med sina ini- . .

tialer M. B., ensamma eller. i förening . '

med sin 'and ya mans 'initialer. De sig- . .

. .

126 . . H E R T H A -- - ---

nerade bönerna ha' ett mera personligt uttryckssatt 0th måste utan tvivel be- traktas som original, men huru många av de osignerade som äro :krina a v henne .själv %r så gott som omöjligt att konstatera Att samtidiga andaktsböc- ker tjänat till niönster kan ej betvivlas - några' böner äro okdagranna avskiif -- ter ur Arndts Pasadislustgård - och förringar ej värdet .all det personligt upplevda i den unga, sorgsna lwinnans böner. Har, liksom i de många till svenska översatta samtida tyska an- daktsböckerna, förekomma citat ur de gamla kyrkofäderna, ur Augustinus, Bernhardus, Ambrosius, Origenes. Trosbekännelsen stergives sa gott som i -sitt nuvarande skick, men även i form av en lång bön. "Fader vår" iterfinnes, liksok i den tidens flesta andakt~böcker, med langa utsmyckningar och omskriv- ningar.

JLI längre man kommer i bönboken, ju svagare bli spåren av den stoia sor- gen, och religionen blir ej bara en tröstekälla utan ett livsbehov. .>'En in- ner1igl.i bön till Gudh att han wille -da och regeti en i alt sitt företagande" är ett rörande överlämnande av den egna viljan i Guds händer; val värdig den kvi ctistiska riktningen, sådan ' den visa- de sig i madame Guyons skrifter. Den- ,ila. bön jämte flera andra, s3som ' "En betraktelse och bön om naclh och .anda .att bedia" och "En bön till gudh ten hi- liga ande", varsla om en tid av mera ursprunglighet i det religiösa livet.

Med den knappa kännedom vi ha om -Märta Berendes och hennes omgivning, :i- det så gott som omöjligt att f; 112- gon klarhet i om hon kommit i berö-

ring ined föregångarna till den tyska pietismen. Tydligt ar att hon rönt in- flytande av mystikerna, närmast av Arndts undervisning i stilla gudaktig- het och gärna ville radda sin själ un- dan den onda världen. Hon visar i sina böner mystikens genomgå~nde intressc för det inre livet, men ej dess Jesuskult .

och brudkarlek. -

I alla händelser bara bönerna och be- traktelserna vittne om att Märta Beren- des haft ett inre behov av en varmare form för religionsutövning än den stelt . .dogmatiska, som då var utbredd inom den lutherska .kyrkan. Hennes f örlcär- lek- för psaltaren talar o.ckså om läng- tan efter en naturligare ton i själva bö- nen, i detta fall skiljande sig från ti- dens vanliga andaktsutihare. .

Senare delen av bönboken upptages av Utläggningar över bibelställen, såsoni- ,

kapitel ur Mose böcker och Apostlabre- ven, i uppstalliiing och innehåll starkt påverkade av Arndts "Sanna kristen- dom." I samlingen f örekomnla . aven tiågra böner med- direkt angiv& källa. p land' dem är "En Böön som Sancte Rritta haf fuer skrewet för sin son herr .

börie' Ulf fson, lagman öfver Narike, den han dageligen läsi skole". Den s h - tar med följande ord : "Förliina mig11 o herre gtidh s5 I h g h liffsfrisst, att iagh kunde få tin sons helliga lekamen till min sista matt och hans helliga blod till min sista drick, o herre gudh, besker lielsa och helbregda, godh lycka och an- slagh, och förse migh inedh alt gått ; om din gudhomelige willie så ahr i detta så besker migh. nådeligen för ~ h r i s t i Jesu skull, Ammen."

' Ur sin svärmors, fru Ebba Oxen-

stiernas bok har hon också skrivit av en bön. Den innehåller allmänna ti-öste- griinder för en bedrövad anka. Nagra böner om syndernas. förlatelse äro ull- dertecknade G P, Marta Berendes' an- dra man, Gustaf Posse. ' Stundorh biir hans spi-;k rikt och' målande, isynneshet iiär det gäller att.' skildi-a alla missgas- ningar5 straf f . ' Hans syster Anna Ma- ria har undei'teclniat ett par böner med A 14 P,. och fru 'Baartas moster, Brita Kurck, ' 11ir signerat en bön ,om Jesu Cl~risti sar. '

Bönerna, som överskrida hundratalet; äro alla skrivna med samma rediga handstil, och skiftningarna i bläcket' an- ge endast olika tidpunkter för anteck- ni.ngariia.

.De första aren av fru bliil-tas an$i-a äktenskap avspegla sig i bönerna' som då mest inneliålla tacksägelser. för bevis- ta valgärni.ngasl Efter Gustaf Posses '

döcl 5terkomina alla de sorgsna tankarna o& behovet av tröstegrunder. H o n ned: skriver . langa böner om "ailliiones gude- liga ' Betrachtailde" och om sjalens fromhet och lcrait att kämpa en god tro- mes lianip. Den sista religiösa be.irak-

. . telsen ar f i - h 1676, då hon blev anka

. a a d r a gillgen. Deii iililel.iåll.er en kort beskrivning på "h.vilka or.dli af f * den helliga skrifft iagh 'gerna skole se effter wigh, ' då gud11 'liar behagatt att kalla

. hkdan,'matte t l i j upläste och f&klaracl&' f ö r en liktest". Det .var. de sista ver-

. aserna i 8:de kapitlet ur Pauli brev till rornarne, där trosvisslieten får ett na- sinn jublande uttryck. Om dem säger

hon: "Desse ordh liaffuer iagh derföre. uttsett, medan de till mitt. timga 0 t h . . sw2i-a leffverne wall kunna lampas, so111 Gud haf f ver beliagatt .upfyla med iiiåiiga bedröfvelser". '

. I början och slutet av bönboken har M$rta I3erendes upptecknat ses; dikter ' '

. . som vittna både om. hennes religiosa .

sinnc och poetiska anlag. Så. börjar hon den femte dikten:

Si dagen lys& up d i ny sin glanr framleder 0 t h visar mig darrned att jag till låt. och

lied'cr .

Med .dema nya dag min Giid iörplichta.t . . . ar-. . .

- .

U r den f jarde ma' anfö~as : .

. . . . -- . Ni1 medan han min herre ar, min Gud,

mitt hop och faste, Min hieli~, mii. tröst, min tillföi-sigt, soin gör

. .. med mig. ded bäste. .S2 ger'iag mig med Ii£ och sial och alt vad

. mitt man& ,vara ,

Till evig tia med honom väl att lefva utan - . . f ara. ,O,' Herre Gud, . uptak du mig, diii vill' lag

evigt. blifva .Evinnerlig till evig tid'och här i detta livet! * , '

De 5ro al1.a av religiöst i.ilnehål1, ' n ~ e n .. . 'kunna ej i litterärt avseende mäta sig inecl lxniies prosa, som röjer stor latt- het att .finna uttvck för olika kändo- stänzningar. Märta Berendes' förf at: .

tarskap ar dock tillräckligt för at$ .låta . ..

ana en nier an vanligt känslig och be- 'gåvad kvinnogestalt. '. '

*' De omnä~nnda 'dikterna jämte två böner iiro av P. Hanselli avtryckta i .Samlade .Vit- terlietsarbeten, del .VIII., Bönboken ägdes 'då (1.867) av grevinqan Eva Posse, född Ram- , . . say. . . .

. .

Notiser från Helena av C a r l-A u g u s t ;B o l a n-d e r. . Albert -Bonniers förlag.

Carl-August Bolander har djärva fantasier. ' Inte nog med att Helena Pe- gel ar professor i bondetagets åi- i Sver- ge, Nobelpriset dimper .också ned eå- denna vetenskapligt fi-amstående sven- ska som blev nied. kand. vid 22 ars ål- der, licentiat vid 25, docent vid 30. En karriär som heter duga i ett land soin annu inte, funnit det nödigt att' inöjlig- göra en kvinnas ratt att söka professur.

Det a r inte lätt att ur denna bok som varmast torde kunna karakteriseras som en pamflett av grövsta smädande slag gentemot svenska naturvetenskapsman läsa ut om förf. själv hyser någon med- känsla nled den kvirinokarikatyr Helena Pegel ar. Om det ar tragiken i en förmo- dad oförenlig saminanstallning av "man- lig" vetenskaplig laggning och begavning med "kvinnlig" natur som lockat honom. som problem och som 'han nled psykolo- gens intresse söker genomtränga, eller om han för sin del ar färdig med fragan och som ett avskräckande och varnande. exempel f ramstaller denna lärda I3elena Pegel med sin osunda erotiklangtan? I vilket fall som helst. har han lyckats illa, en mera omöj ligt hopspekulerad f i- gur ar^ denna kvinnliga professor och Nobelpristagare kan inte tankas. Vilka strider an den 'ytterligt osköna, i alla ytt- re avseenden vanlottade Helena Pegel. lian haft att utkämpa inom sig själv under den langa tid då hennes ungdom dog i studerkammarens. och laboratorie- salarnas instängda luft, dit prof essor Helena Pegel kommit, hade hon aldrig kommit om det varit förenligt med hen- nes natur att deklamera f ö r sig själv om a t t "panteikamp var kärleken", "li- da, förblöda, trampas i stoftet 'ar kär- leken" och att - exempelvis - i obe- .

tvinglig a1skogsk.rankhet ge sig av p5

bokvärlden. "Den röda panterns karneval" i "Sköna Helenas" kostym och mask, för att dar möjligen få se och tala vid den under- bara docent Birger Hiarne som hon rå- kat nigra gåGger men som tagit alla hennes sinnen fingna - utan något som helst atgörande f r h hans: sida.

Pravaz-sprutan som slutet p$ Helena Pegels liv ar visserligen möjlig,. den el- ler liknande ting ha satt punkt för mån- get liv, vars dunkla öde vi sett skymta. Som psykologiskt rimligt kan man inte acceptera Carl-August Bolanders försök att förklara den. .Liksom man abso- lut vägrar att urngZs med personer, som ha för. vana att kläda sina tankar i det

o

underliga deklainatoriskt . uppstyltade språk som förekommer i denna bok. Lyckligtvis påträf far man dem inte hel- ler i levande livet!

F. K-N.

Insända böcker. -

Tidens förlag: Samfal. och brev. Av Anna Lenah E @ t r h .

. Svenska Andelsförlaget: Skandal av Lucie Lagerbielile (Vitus).

P. A. Norstedt & Söner: De nervösa. Ett kunskapsfragment ur livet. Av Eugen Locwen- stein. Med förord av Halvar .Lundvall. Övers. av O. A. Ewerlöf. - Brodétmhster kompo- nerade av Ingrid Giinther. Haft. 1-4. A '

Wahlsfröm & Widstrand : il osafiska essayer av Alf Ahlberg.

. -

Tidskrift för den svenska kviirnorörelsen. utgiven sv Fredrika-Bremer~F6rbundei. . Redaktor: Ellen Kieman. .

Förbundsmedlemmar erhiilla tidskriften till ett pris av kr. 4: 50, varvid prenumeration sker direkt genom Fredriks-Bremer-Forbundets byrA;48 Klaraber~rga ian , Stockholm. Icke-f6rbundsmedZemmar prenumerera 8 ndrmasfe posf@nsfa/f eller i bokhandel. Pris far postupplega: '/i hr kr. 6: -; ' / z Ar kr. 3: 25; ','.r dr. kr. 1: 75. Lösnummer 45 6re,

, Redekiion och expedifion : 46 Illarabergsgatan I< Stockholm. Redaktionstid : mdnda- gar, onsdagar och fredagar kl. 1-3. Allm. 'T. 48:50, Riks 27 62. Expeditionen : M. 21-4 varje söckendag. Allm. T . 48 16, Riks 27 62.

l I

A.-B. Nordiska Kompaniet.

Textilavdelningcn Thyra GrsfstrOm, Stockholm.

Permanent utsii5ilnin~ av fardisa och phborjade arbeten samt material. R8d vid inredning ,av vdningar m. m.

Undervisning i Italiensk spets- och'annan konstsöm.

Stiindigf p6 lager diiitill hörande material. Svensk, Fransk och Bömisk Spetstråd. ~ i k h ~ l t i é t uival av Spetsmönster.

-

l Sverges äldsta, största och bast

A,#, JOHN V, LÖFGREN & C:o renommemie sp-r i *

Kungl. Hovleverantor - Siden- och Ylle-Kkh- . -

ningstyger . I 4 89 FREDSG0TAN 3 :i STOCKHOLM h. 7. 50 40 % ,,i over tii , ,i,nt l sorten sa,,c l,as g,=tjs I fra mo. l

En Ipopularvetenskaplig tid.skrif t av hbgsta tang!

. . ,. VETENS'KAPE.N och LIVET

"En htmärkt tidskrift". (N: D. A.) , / "En bra populärvetenskaplig tid- "En tievlig p ~ p u l ä r ~ e t e n s ~ t a ~ l i ~ tid-! skrift." (G M. !) .

-skrift." (D. N.) . ;:"Ett inneliallsrikt vetenskapligt inaga- Arg, 1917. O hôfi B 1:50, kpt inb. 12:50. sin.',' (A. R.) - '

HUGO GEBERS' FORLAG 1 . '

ANNA BENGTSONS KAPPAFFAR Kullagatan 2! ' H A L S I N G B O R G - ~iks ' te l . 1245 itl 3245

R E K O M M E N D E R A S

Kostym- och Kapptyger. Stort urval. Beställningar emottagas.

För kapitalister, särskilt f ru&mer , ' har det Iänge varit ett önskemhl att i i m r m i a i i m r m i m i i i i i a ~ ~ m m m .kunna överlämna varden av sina värdepapper och skötseln

-av sina ' affärer at n'ågon person eller institution, som med absolut säkerhet förenade punktlighet 0th noggrannhet i utförandet av.det anförtrodda uppdraget, ävensom pris-

. . billighet. En s3d.n institution ar

. . I

Stockholnts Enskilda Banks Notariatavdelning (KungstrHdgBrdsgatan 8. Expeditionstid Ii, 10- 4) '

som und& a v Stockholms Enskilda Bank åtaper sig'vård och förvaltiiing av enskilda personers och kassors värdepapper.

Exempel 1. Om er1 perion Iios ~ o t a r j a t ~ v d ~ l n i ~ ~ e n deponerar obligationer, inkasserar ~otariatavdelninge? .vid förfallotiderna kuponger och tillhandahaller deponenter influtna medel. Vidare efterser Notariatavdelningen htlottningar av obligationer och underrättar deponenten i god tid, ifall-endenne tillhörig oblig&oii blivit utlottad, samt lämnar förslag till ny placering av det ledigblivna kapitalet.

Exempel 2. Om inteckriingar deponeras hos Notariatavdelnirigeii, underrättar Notariat- avdelningen gäldenären därom .att räntorna å inteckningarna skola. till avdelningen in,- betalas, .varefter d.e medel, som inflyta, till deponenten redovisas. Vidare tillser Notariat- avdelningen att inteckningarna bliva i vederbörlig tid förnyade. Om en'hos avdelningen deponerad inteckning genom underlåten 'förnyelse skulle förfalla, ersätter Stockholms Enskilda Bank darigenom uppkommen. skada.

F6rvaringsavgift: 50 Öre för ar per 1,000 kr. av dep,ositioncns värde, dockfj iin&.2 kr.