Per Holmberg. Futhark 6 (2015) - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:922588/FULLTEXT01.pdf · menings skapande som andra vikingatida run stens inskrifter, krävs en teori

Futhark

Vol 6 2015

International Journal of Runic Studies

Main editorsJames E Knirk and Henrik Williams

Assistant editorMarco Bianchi

copy Contributing authors 2016This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 40 International License

All articles are available free of charge at httpwwwfuthark-journalcom

A printed version of the issue can be ordered throughhttpurnkbseresolveurn=urnnbnseuudiva-274828

Editorial advisory board Michael P Barnes (University College London) Klaus Duumlwel (University of Goumlttingen) Lena Peterson (Uppsala University) Marie Stoklund (National Museum Copenhagen)

Typeset with Linux Libertine by Marco Bianchi

University of OsloUppsala University

ISSN 1892-0950

Published with financial support from the Nordic Publications Committee for Humanist and Social Sciences Periodicals (NOP-HS)

Foreword 5

Staffan Fridell Tendenser i skrifttecknens utveckling Alfabet och runor 7Levi Damsma and Arjen Versloot Vowel Epenthesis in Early Germanic

Runic Inscriptions 21Per Holmberg Svaren paring Roumlkstenens garingtor En social semiotisk analys av

menings skapande och rumslighet 65Magnus Kaumlllstroumlm Gravhaumlllsfragmentet fraringn Tornby i Fornaringsa i Oumlster-

goumltland och utvecklingen av naringgra medeltida run former 107Michael P Barnes Two Recent Runic Finds from Orkney 143Martin Findell The Portormin (Dunbeath) Runestone 153

Short NoticesMagnus Kaumlllstroumlm Till tolkningen av ristar signaturen paring G 343 fraringn St

Hans ruin i Visby 171Magnus Kaumlllstroumlm Den maringlade runtexten i Torpa kyrka (Oumlg 218) 177

ReviewsRunestudiar Festskrift til Jan Ragnar Hagland Eds Ivar Berg Arnold

Dalen and Karin Fjellhammer Reviewed by James E Knirk 183Lars Magnar Enoksen Runor Maumlstarens handbok Reviewed by Henrik

Williams 187

Contributors 193

Contents

Svaren paring Roumlkstenens garingtorEn socialsemiotisk analys av

meningsskapande och rumslighetPer Holmberg (University of Gothenburg)

Abstract This paper presents a radically new analysis of the Roumlk runestone inscription (Oumlg 136) based on social semiotics The analysis starts by establishing three gen eral principles for the spatiality of Viking Age runestone inscriptions (1) the spatial organization typically leads the reader by steps towards the end of the in scrip tion (2) the interpersonal demand seems to be that the reader should respond to the speech acts of the inscription and (3) the construal of agency typically concerns actions performed at the place of the runestone itself The hypothesis advanced is that the Roumlk inscription does not depart from these principles First ly the principle adopted for reading order leads to a new tripartite division of the inscription (after the two introductory lines) where each complex of riddles ends with a numerical cipher Secondly speech act analysis reveals that the seem ing ly odd numbering ldquotwelfthrdquo and ldquothir-teenthrdquo can quite simply be taken as numbering of the inscribed speech acts Thirdly it is argued that all three parts of the inscription refer to actions and events taking place in the vicinity of the stone the first deals with the break of dawn and thus the daylight nec es sary for carving and reading the runes (rather than naming Theodoric) the sec ond (about Vilinn) concerns the carv-ing of the runes and the third (about the twen ty-four kings) regards the runes themselves and their reading

Keywords Roumlk runestones Viking Age reading order speech acts riddles inter pretation social semiotics

Roumlkstenen har kommit att bli en av vaumlrldens mest kaumlnda runstenar Dess laringnga och konstfaumlrdigt ristade inskrift har kraumlvt aringtskillig runo-

Holmberg Per ldquoSvaren paring Roumlkstenens garingtor En socialsemiotisk analys av meningsskapande och rumslighetrdquo Futhark International Journal of Runic Studies 6 (2015 publ 2016) 65ndash106

With a summary in English ldquoAnswers to the Roumlk runestone riddles A social semiotic study of meaning-making and spatialityrdquo

copy 2016 Per Holmberg This is an open-access article distributed under the terms of the CC BY-NC-ND 40 International License

and available free of charge at httpurnkbseresolveurn=urnnbnseuudiva-278891

66 bull Per Holmberg

Futhark 6 (2015)

logisk moumlda vad gaumlller foumlrstaringelsen av de enskilda runtecknen och de ord dessa formar (fraringn Bugge 1873ndash1878 till exempelvis Barnes 2007) och dess garingt fulla budskap har lockat till maringnga olika tolkningsfoumlrslag (tex von Frie sen 1920 Wesseacuten 1958 Loumlnnroth 1977 Groslashnvik 1983 Harris 2007 2009) Dessa tolk ningar har utgaringtt ifraringn att Roumlkstenens inskrift skapar be-ty delse paring ett saumltt som skiljer den fraringn oumlvriga kaumlnda vikingatida run texter I denna artikel kommer jag att utveckla ett hittills foumlrsummat tolk nings-al ter na tiv naumlmligen att inskriften faktiskt skulle kunna tolkas saring att den istaumlllet uppvisar tydliga paral leller med huvuddelen av de texter som ris-tats paring vikingatida runstenar in klu derande runristade block och haumlllar i land skapet1

En saringdan naiv tolkningshypotes kan te sig egendomlig Sett till spraringkets yta har Roumlkstenen maringnga uppenbara drag som goumlr inskriften unik Ingen annan runsten har en inskrift som kommer i naumlrheten av Roumlk ste nens cirka 760 runtecken och flera av de ord vi finner haumlr saknas i det oumlvriga run mate-rialet Foumlr att proumlva om inskriften trots detta foumlljer samma principer foumlr me nings skapande som andra vikingatida run stens inskrifter kraumlvs en teori som kan binda spraringklig yta till semantik spraringk liga detaljer till textens helhet och texten till sin kontext Innan jag kommer till sjaumllva Roumlkstenenmdashrest soumlder om sjoumln Taringkern i Oumlstergoumltland naringgon garingng paring 800-talet idag vid den gamla vaumlgen mellan Skaumlnninge och Alvastramdashkommer jag daumlrfoumlr intro-ducera en text- och kontextteori naumlm ligen sk socialsemiotik och visa vad detta teoretiska perspektiv kan saumlga om vikingatida runstenar

Det perspektiv som jag proumlvar aumlr att laringta inskrifternas relation till run-stenars rumslighet vara i fokus Utgaringngspunkten aumlr att skrivna texter kon struerar andra rumsliga villkor foumlr meningsskapandet aumln tal och sam-tal Vil ka dessa villkor aumlr skiftar beroende paring den skriftteknologi som an-vaumlnds Run stenar har sin speciella inverkan paring menings ska pan dets rums-lig het run pinnar en helt annan men gemensamt foumlr all skrift tek no logi aumlr att maumlnniskan faringr saumlllskap av en ny aktoumlr texten som artefakt Det aumlr mot denna fond att texter aumlger rum som jag i senare delen av artikeln ska dis-ku tera hur tidigare forskning tagit sig an Roumlkstenens inskrift samt allt saring

1 Huvuddragen i artikelns analys presenterades i en foumlrelaumlsning vid konferensen Svens-kans beskrivning 34 Lunds universitet 2014-10-23 Tack till dem som i samband med foumlre laumlsningen framfoumlrde konstruktiva synpunkter framfoumlrallt tackas Ulf Teleman som paringpekade att loumlsningen av foumlrsta garingtkomplexet helst skulle ta haumlnsyn till grammatiskt genus och till Anja Malmberg som paringtalade att Dagdagen skull kunna passa som svar saringvaumll vad gaumlller grammatiskt genus som mytologiskt inneharingll Tack ocksaring till Paringl Rydberg foumlr till staringndet att aringterge den skiss oumlver Roumlkstenens sidor (gjord foumlr Riksantikvarieaumlmbetets utstaumlll ning vid Roumlkstenen) paring vilken jag markerat de sju textelementen i fig 1

Svaren paring Roumlkstenens garingtor bull 67

Futhark 6 (2015)

visa hur det garingr att komma till andra slutsatser Framfoumlrallt gaumlller dessa nya slut satser tre fraringgor som staumlndigt aringterkommit i tidigare forsk ning naumlmligen fraring gorna om inskriftens laumlsordning dess egen dom liga numre-ring (naumlmligen ett hopp fraringn rdquodet andrardquo till rdquodet tolfterdquo) samt dess garingt fulla mening

Socialsemiotiska perspektiv paring text och rumslighetSocialsemiotik aumlr en teori om hur maumlnniskor utnyttjar semiotiska resurser i texter foumlr att skapa mening i olika sociala kontexter (tex Halliday 1978) Ett utmaumlr kande drag foumlr teorin aumlr att meningsskapande foumlrstarings i tre dimen-sioner textuellt interpersonellt och ideationellt Varje dimension kan ren odlas analytiskt men i praktiken samspelar de alltid med varandra Textu ellt handlar meningskapande om hur texter organiseras Inter per-so nellt saumltter teorin fokus paring hur relationer mellan personer etableras Idea tio nellt slutligen roumlr analysen hur olika foumlrestaumlllningar om vaumlrlden konstru eras Teorin utnyttjar dessa tre dimensioner foumlr att foumlrstaring vad som haumlnder spraringkligt i texter och hur texterna matchar de sammanhang daumlr de har sin funktion

Naumlr socialsemiotiken anvaumlnts foumlr analys av texters rumslighet har i all-maumln het naringgon av dessa tre dimensioner faringtt staring i foumlrgrunden medan de andra faringtt traumlda tillbaka I vissa studier har rumslighet tematiserats som ett textuellt rum dvs det rum som etableras genom den spatiala kompo-si tionen av skriven text Medeltida handskrifter har sitt saumltt att organisera text och bygga textuella rum den moderna hemsidan andra (se Kress och van Leeuwen 1996 175f) Olika rumsliga organisationsprinciper haumlnger ihop med hur texter paring olika saumltt utnyttjar textuella spraringkliga resurser Hit raumlk nas framfoumlrallt spraringkliga moumljligheter att skapa ett infor mations floumlde mellan satser Ny information introduceras foumlr att goumlras till utgaringngs punkt foumlr satser som foumlljer senare i texten (sk kohesion se vidare Holm berg och Karlsson 2006 kapitel 6) En speciell konsekvens av att en skriven text alltid aumlr rumsligt organiserad aumlr vidare att den kan referera till sig sjaumllv till den plats som utgoumlrs av textens yta (rdquoi detta kapitelrdquo rdquoi figuren haumlr nedan foumlrrdquo rdquoklicka haumlrrdquo osv)

Ur socialsemiotiskt perspektiv kan rumslighet ocksaring foumlrstarings som ett inter per sonellt rum i vilket skribent ocheller laumlsare tar plats i interaktion med tex ten (se tex Thibault 1995 2007 jfr ocksaring Stenglin 2008) Exempel-vis kan man notera hur det i skolan ofta aumlr skrivna texter som goumlr att eleverna maringste foumlr bli paring sina respektive platser i klassrummet och hur detta ofta foumlr staumlrks av att elevernamdashparing platsmdashi tal eller skrift ska ge sin

Futhark 6 (2015)

respons paring vad de laumlst (se Holmberg 2013) Hur haringrt laumlsaren knyts till textens inter per so nella rum beror bland annat paring hur texten utnyttjar inter per sonella spraringk liga resurser Det kan exempelvis roumlra sig om olika grammatiska alternativ foumlr att utt rycka spraringk handlingar saringsom paring staring-enden fraringgor och upp ma ningar Ocksaring skriftliga spraringk handlingar foumlrstarings som ena halvan av en inter aktion daumlr laumlsarens roll aumlr att foumlrstaring och hantera de respons moumljlig heter som olika typer av spraringk handlingar oumlppnar foumlr Om spraringk hand lingar uttrycks med full staumlndiga satser pekar teorin ut hur grammatiken foumlrbereder laumlsarens respons genom att laumlsaren foumlr att tex bekraumlfta ett paringstaringende kan aringter an vaumlnda paringstaring ende satsens subjekt och finita verb (se vidare Holmberg och Karls son 2006 kapitel 3)

Slutligen har socialsemiotiken aumlven intresserat sig foumlr ideationellt rum och det har daring handlat om att fokusera hur texter medierar olika foumlre-staumlll ningar om platser Det kan handla om foumlrestaumlllningar om den plats daumlr laumlsaren befinner sig foumlrmedlade exempelvis av en skylt med ett gatu-namn (daring det ideationella rummet sammanfaller med det inter per sonella rummet) men det kan ocksaring handla om foumlrestaumlllningar om andra platser som i klass rummets laumlsning av en laumlrobok i geografi (se Matthiessen och Kashyap 2014) Det finns en maumlngd ideationella spraringkliga resurser som kan ut nyttjas foumlr att i text konstruera foumlrestaumlllningar om platser Teorin faumlster stort avseende vid hur satsgrammatiken fungerar foumlr att saring att saumlga maringla upp olika bilder av vaumlrlden De tre vanligaste alternativen aumlr satser som uttrycker tillstaringnd haumlndelser eller handlingar Ett tillstaringnd konstrueras som en utsaga om vad eller hur naringgotnaringgon aumlr (rdquoSven var son till Torkelrdquo rdquoSven var godrdquo) Den semantiska skillnaden mellan aring ena sidan tillstaringnd och aring andra sidan haumlndelser och handlingar aumlr att de senare maringlar upp bilder av naringgot slags foumlraumlndring i den materiella vaumlrlden En haumlndelse utmaumlrks av att grammatiken inte pekar ut naringgon aktoumlr vars handling faringr effekt paring naringgon (rdquoSven dogrdquo) En handling daumlremot visar med sin grammatik baringde vem eller vad som orsakar foumlrloppet och vilket element foumlrloppet faringr effekt paring (rdquoTorkel reste stenenrdquo rdquoHan slog den stora jaumlttenrdquo) Denna kvalitet som alltsaring karaktaumlriserar just handlingar kommer jag fort saumltt nings vis kalla agens (Se vidare Karlsson 2011 eller Halliday och Matthiessen 2013 kapitel 5 daumlr teorins terminologi introduceras tillstaringnd beskrivs som icke-ergativamdashalltsaring icke-handlandemdashrelationella processer haumlndelser som icke-ergativa materiella processer och handlingar som ergativa materiella processer) En annan central ideationell resurs aumlr foumlrstarings rums adverbial vilka explicit kan knyta tillstaringnd haumlndelser och handlingar till en bestaumlmd plats (rdquoSven dog vaumlsterut i Frankrikerdquo osv)

Futhark 6 (2015)

Aumlven om det foumlrstarings aumlr moumljligt att avgraumlnsa en studie till en av de tre di men sioner jag skisserat haumlr boumlr foumlrharingllandet mellan text och rumslig kon text i princip foumlrstarings i alla tre dimensionerna Det aumlr ocksaring tre dimen-sio nellt som jag i det foumlljande ska visa hur de vikingatida runstenarna tar semio tiska resurser i bruk foumlr saringvaumll textuellt interpersonellt som idea tio-nellt rum

Vikingatida runstenars rumslighetEtt enda stoumlrre arbete har utnyttjat socialsemiotik foumlr analysen av run stenar naumlmligen Bianchi 2010 I olika delstudier visas i detta arbete hur spraringk liga och visuella resurser samspelar paring vikingatida runstenar i Uppland och Soumlder man land (se ocksaring Karlsson 2009) Jag ska haumlr sammanfatta naringgra av resultaten som en princip foumlr textuellt rum Dessutom har Holmberg och Jans son (2010 och 2011) undersoumlkt konstruktionen av interpersonellt och idea tio nellt rum i en studie av de 163 vikingatida runstenar i Oumlstergoumltland som har minst en laumlslig sats I det foumlljande presenteras ocksaring resultat fraringn denna studie tillsammans med iakttagelser fraringn en senare och komplet-terande studie (Holmberg 2013)

Tvaring vikingatida runstenar faringr illustrera analysen Kaumllvestenstenen (Oumlg 8) och stenen vid Hjaumlrterum (Oumlg 20) Exakt var de ursprungligen rests aumlr okaumlnt men idag staringr Kaumllvestenstenen vid Vaumlstra Stenby kyrka ungefaumlr tvaring mil nordost om Roumlk Foumlr att komma till Hjaumlrterum faringr man ta sig vidare fraringn Vaumlstra Stenby ytterligare aringtta mil oumlsterut i landskapet De tvaring ste narnas inskrifter aringterges nedan med anpassad translittering av runorna och norma lisering till runsvenska anpassat efter Samnordisk runtextdatabas samt med oumlversaumlttningar fraringn Brate 1918 (Oumlg 20) respektive Jansson 1984 44 (Oumlg 8) rad- eller slingbyten aringterges med | sidbyte med ||

Hjaumlrterumstenen (Oumlg 20)times hulmkiʀ auk middot branti thornaiʀ middot raisthornu stin middot thornina middot iftiʀ middot kiulik times | fathornur sin middotHolmgaeligiʀʀ ok Brandi thornaeligiʀ raeligisthornu staeligin thornenna aeligftiʀ Kiūlāk faethur sinnrsquoHolmger och Brande de reste denna sten efter Kjollak sin faderrsquo

Kaumllvestenstenen (Oumlg 8)stikuʀ ︲ karthorni kubl thornau | aft auint sunu sin ︲ sa fial austr ||miʀ aiuisli ︲ uikikʀ fathorni | aukrimulfʀStiguʀStygguʀ gaeligrethi kumbl thornau aft Oslashyvind sunu sinn Sā fioll austr meeth AEligivīsli Vīkingʀ fāethi ok Grīmulfʀ rsquoStygg () gjorde rdquodessa kummelrdquo efter Oumljvind sin son Han foumlll oumlsterut med Ejvisl Viking ristade och Grimulvrsquo

Futhark 6 (2015)

Den labyrintiska principen

De tvaring grundlaumlggande fraringgorna foumlr organisationen av inskrifter paring run-stenar (liksom foumlr andra texter) aumlr var laumlsningen har sin startpunkt samt hur laumlsningen fortsaumltter fraringn denna punkt Vad gaumlller foumlrsta fraringgan visar Bianchis undersoumlkning att boumlrjan paring vikingatida runinskrifter med stor sanno lik het aumlr nere till vaumlnster (se Bianchi 2010 111) Saringvaumll Kaumllvesten-stenen och Hjaumlrterumstenen foumlljer denna konvention Svaret paring den andra fraringgan aumlr mer osaumlkert Vart laumlsningen leder kan man inte veta i foumlr-vaumlg Principen foumlr organisation av vikingatida runinskrifter skulle daumlr foumlr kunna kallas foumlr den labyrintiska principen man vet var man ska boumlrja men inte var man ska komma fram Detta innebaumlr inte att laumlsaren aumlr pris-given aringt egna gissningar om laumlsvaumlg Tvaumlrtom talar Bianchi om ristarens ambi tion rdquoatt aldrig laringta laumlsaren garing vilse i inskriftenrdquo (2010 114) Men laumlsaren kan inte paring foumlrhand veta vilken vaumlg inskriften kommer att foumlra henne

Det finns tvaring huvudtyper av runlabyrinter de som organiserats i rader och de som organiserats som slingor Kaumllvestenstenens inskrift utnyttjar det foumlrsta alternativet rader Vid organisation i rader gaumlller att laumlsaren vid slutet av varje rad typiskt ska foumllja raden tillbaka foumlr att hitta boumlrjan av naumlsta rad Saring laumlser man Kaumllvestenstenens fyra rader daumlr alltsaring inte bara den foumlrsta utan ocksaring de aringterstaringende tre laumlses nerifraringn och upp Denna konvention att textrader laumlses i samma riktning (som ju aumlr helt natu ra li-serad i varingr skriftkultur) har emellertid sina undantag Det gaumlller att vaumllja den rad som naumlrmast ansluter till foumlregaringende men man faringr vara beredd paring att en ny rad kan byta laumlsriktning

Hjaumlrterumstenens inskrift utnyttjar det senare alternativet slingor Om det fortfarande finns text kvar att laumlsa naumlr laumlsaren naringtt slutet av foumlrsta slinganmdashoch saring aumlr det paring Hjaumlrterumstenenmdashgaumlller det att fortsaumltta laumls-ningen paring den punkt som aumlr naumlrmast i naumlsta slinga Till skillnad fraringn laumls-ning av rader behoumlver man alltsaring i regel inte backa tillbaka foumlr att hitta start punkten foumlr laumlsning av en ny slinga Men inte heller i detta fall kan man vara saumlker Det gaumlller ocksaring haumlr att vaumllja den slinga som ligger naumlrmast den foumlregaringende men det finns ganska maringnga inskrifter daumlr laumlsningen trots allt kraumlver att man tar sig igenom en slinga mot laumlsriktningen foumlr att hitta start punkten foumlr laumlsningen av naumlsta (se Bianchi 2010 83)

Den labyrintiska principen saring som jag haumlr skisserat den utifraringn Bianchi 2010 erbjuder alltsaring aring ena sidan utmaning (tex vad gaumlller laumlsriktning) aring andra sidan lotsning (till naumlrmaste rad eller slinga) En liknande paradox finns ocksaring det naumlr gaumlller bruk av avvikande skriftsystem som stavloumlsa

Futhark 6 (2015)

runor eller chifferrunor Aring ena sidan utmanar de laumlsarens runkunnighet ofta paring en visuellt framskjuten plats aring andra sidan foumlrekommer val av saringdana avvikande skriftsystem typiskt foumlrst i slutet av en inskrift (se Bianchi 2010 155f)

Ocksaring spraringkligt kan man notera hur inskriften daring den bestaringr av mer aumln en sats oftast skapar en tydlig vaumlg genom texten Foumlrsta satsens sista ele ment tenderar naumlmligen att bli utgaringngspunkt foumlr den information som sedan foumlljer Ett saringdant fall visas av Kaumllvestenstenens tvaring foumlrsta satser rdquoStygg gjorde dessa kummel efter Oumljvind sin son Han foumlll oumlsterut med Ejvislrdquo Avslutningsvis kan noteras att Kaumllvestenstenen med frasen rdquodessa kummelrdquo liksom Hjaumlrterumstenen med rdquodenna stenrdquo skapar sjaumllvreferens paring liknande vis som det stora flertalet vikingatida runstenar

Spraringkhandlingsprincipen

Vad gaumlller runstenarnas interpersonella rum maringste analysen foumlrstarings vara extremt foumlrsiktig Vi vet inte hur laumlsningen egentligen gick till eller hur den var inbaumlddad i en social praktik tillsammans med andra aktiviteter Vad vi aumlndaring kan sluta oss till har att goumlra med den inverkan sjaumllva moumltet med runstenar boumlr ha haft paring laumlsaren

De baringda manshoumlga stenarna som valts som exempel laumlr ha varit place-rade paring en vaumll synlig plats i landskapet Denna placering typisk foumlr vikinga tida runstenar staumlller krav paring laumlsaren eller betraktaren att nalkas dem till ett avstaringnd som laringter runtecknen framtraumlda mot stenens yta Den kraft med vilken stenarna anvisar laumlsaren plats kan idag laumltt under-skattas daring landskapet aumlr fyllt av texter Naumlr dessa stenar restes houmlrde de emellertid aumlnnu till en mycket saumlllsynt kategori av talande ting i land-skapet saumlkerligen svaringra att ignorera

Ocksaring sedan betraktaren anvisats plats vid stenen kommer den under en tid att begraumlnsa betraktarens roumlrelsefrihet Foumlr Hjaumlrterumstenen innebaumlr det att laumlsaren maringste staring kvar paring samma plats framfoumlr ristningsytan och foumlr att foumllja runtecknens slinga boumlja sig aringt vaumlnster aringt houmlger och sedan aringt vaumlnster igen Kaumllvestenstenen daumlremot som aumlr ristad paring tvaring sidor leder laumlsaren att bugande backa ett kvarts varv motsols foumlr att avkoda de fyra ver ti kala runraderna

Att stenarna genom sin oumlppna placering i landskapet saring att saumlga vill komma till tals med dem som passerar har ocksaring en spraringklig sida Inskrifter paring vikingatida runstenar utnyttjar i regel till skillnad fraringn aumlldre runstens inskrifter en explicit spraringk hand lings grammatik Paring saring vis avkraumlvs och foumlrbereds laumlsarensmdashoch eventuella lyssnaresmdashrespons paring

Futhark 6 (2015)

plats vid stenen Foumlr att faringnga detta saumltt att skapa interpersonellt rum ska jag fortsaumlttningsvis tala om spraringkhandlingsprincipen

De 162 oumlstgoumltska runstenarna (Roumlkstenen oraumlknad) som undersoumlkts av Holm berg och Jansson (2010 2011) har totalt 225 spraringkhandlingar Av dessa aumlr 200 paringstaringenden vilka alltsaring staumlller laumlsaren infoumlr att viss infor mation ska tas emot som sann och relevant alternativt ifraringgasaumlttas Paringstaringenden aumlr ocksaring de spraringkhandlingar som uttrycks av Hjaumlrterumsstenens enda sats och av Kaumll ve sten stenens tre De aringterstaringende 25 spraringkhandlingarna aumlr istaumlllet upp maningar i regel riktade till Gud i boumln foumlr den doumlde Den foumlr vaumln tade responsen boumlr i dessa fall vara att laumlsaren ska instaumlmma i inskriftens boumln

Att det kan ha varit naumlstan fysiskt svaringrt foumlr laumlsare i en ung skriftkultur att ignorera skriftliga spraringkhandlingar finns faktiskt tidig evidens om inte fraringn den svenska vikingatiden men vaumll fraringn den grekiska antiken En av de foumlrsta metaforerna foumlr skriftlig kommunikation som foumlrkommer i saringvaumll grekiska som latinska inskrifter aumlr det sexuella oumlvergreppet i vilket laumlsaren liknas vid offret och skribenten vid foumlroumlvaren (Svenbro 1999 19 se vidare 1988 207f)

Principen om lokal agens

Vad gaumlller runstenarnas ideationella rum kan man foumlrst konstatera att redan en rest sten i sig vittnar om att naringgon i viss avsikt utfoumlrt en handling paring den aktuella platsen Det aumlr om just detta som naumlstan alla vikingatida run stens inskrifter foumlrst talar om vem eller vilka som laringtit resa stenen och foumlr vem eller vilka detta gjorts

Bland de oumlstgoumltska inskrifterna som analyserats av Holmberg och Jans-son (2010 2011) framtraumlder tvaring huvudkategorier av inskrifter (aumlven om studien presenterar en naringgot mer finmaskig indelning) Den ena gruppen av inskrifter goumlr som Hjaumlrterumstenen och beraumlttar endast om den plats daumlr stenen (och laumlsaren) staringr Denna kategori aumlr den klart vanligaste i mate-rialet 139 av de 162 runstenarna houmlr hit Den andra kategorin in skrifter goumlr som Kaumllvestenstenen och beraumlttar ocksaring om naringgot som skett paring en annan plats Typiskt handlar det om laringngvaumlga resor precis som paring Kaumllve-sten stenen Denna kategori inskrifter som i materialet representeras av 23 runstenar staumlller alltsaring stenens plats i foumlrbindelse med en annan plats

En viktig iakttagelse aumlr hur grammatiken foumlrdelar sig mellan vad som saumlgs om stenens plats och vad som saumlgs om andra platser Det aumlr naumlmligen bara om det som skett vid stenen som inskrifterna uttrycker agens Haumlr an-vaumlnds naumlmligen handlingens grammatik i utsagor om hur personer byggt

Futhark 6 (2015)

broar gjort spaumlnger osv Hjaumlrterumstenens inskrift uttrycker en saringdan hand ling med sin enda sats daumlr ju Holmger och Brande upptraumlder som hand lande vilka rdquoreste denna stenrdquo Kaumllvestenstenens inskrift uttrycker tvaring handlingar genom att i foumlrsta satsen goumlra Stygg till den handlande som rdquogjorde dessa kummelrdquo och i sista satsen paring motsvarande saumltt tala om hur Viking och Grimulv rdquoristaderdquo underfoumlrstaringtt rdquorunornardquo

Foumlr andra platser aumln stenens egen anvaumlnds i dessa inskrifter en annan och mindre handlingskraftig grammatik Satser som beraumlttar om andra platser konstrueras antingen som tillstaringnd eller som haumlndelser Ett exempel paring detta aumlr naumlr Kaumllvesten stenen i inskriftens andra sats med haumln delsens grammatik beraumlttar om vad som utspelat sig paring en annan av-laumlgsen plats rdquoHan foumlll oumlsterut med Ejvislrdquo Daumlremot foumlre kommer aldrig i Holmberg och Janssons material av oumlstgoumltska run inskrifter (2010 2011) handlingens grammatik i samband med andra platser Med andra ord saknas saringdana utsagor som att naringgon paring annan plats rdquoeroumlvrat landrdquo rdquodoumldat fienderrdquo rdquovunnit aumlrardquo ed Naumlrmast en saringdan konstruktion kommer Ok lunda stenen (Oumlg N288) med utsagan om att rdquohan flydde skyldigrdquo men inte heller i denna inskrift riktas det som utspelas sig paring annan plats mot naringgot objekt Aumlven om det i andra landskap finns enstaka undantag (tex Souml 166 som beraumlttar om Gudver att han rdquoskiftade gaumlldrdquo i England och rdquohem soumlkte borgarrdquo i Saxland) saring syns det vara en mycket stark tendens foumlr vikinga tida runinskrifter att just platsen vid stenen framstaumllls som den viktiga platsen foumlr handling Jag kommer att tala om detta som principen om lokal agens

Sammanfattningsvis visar ett socialsemiotiskt perspektiv hur vikinga-tida runstenenar kraftfullt utnyttjar semiotiska resurser foumlr rumslig het i teorins alla tre dimensioner Det har sin bakgrund i att runstenarna paring ett eller annat saumltt har houmlrt hemma i en minnespraktik daumlr laumlsaren i sjaumllva laumlsaktens rdquohaumlr och nurdquo hade att aringterkalla minnet av ett avlaumlgset rdquohaumlr och daringrdquo Att runstenarnas minnespraktik var saumlkrare aumln den muntliga trade-ringen aumlr varje bevarad runstensinskrift ett bevis paring Kaumllvestenstenen och Hjaumlr te rum stenen faringr oss aumln idag att upprepa namnen paring de laumlnge sedan doumlda (aumlven om detta tack vare reproduktionen av deras inskrifter med annan skriftteknologi ofta sker paring andra platser aumln stenarnas)

Vi kan nu jaumlmfoumlra Roumlkstenen med vad analysen gett ifraringga om textuellt inter personellt och ideationellt rum foumlr vikingatida runstensinskrifter i all maumln het Vad skulle resultatet bli om man ocksaring foumlr laumlsningen och tolk-ningen av denna inskrift foumlljer det som haumlr formulerats som den laby rin-tiska principen spraringkhandlingsprincipen och principen om lokal agens

Futhark 6 (2015)

Roumlkstenen som labyrint (laumlsordning)

Forskningen kring Roumlkstenens laumlsordning har lett till flera olika mot-stridiga slutsatser inte vad gaumlller inskriftens startpunkt men vaumll om vaumlgen daumlri fraringn till naringgon av de tre moumljliga slutpunkter som foumlreslagits Inget av foumlr slagen grundar sig paring saringdana oumlvervaumlganden som jag haumlr sammanfattat som den labyrintiska principen Problemet aumlr att en laumlsordning efter den laby rin tiska principen snabbt staumlller laumlsaren infoumlr till synes ooumlver-stigliga hinder saringvaumll ifraringga om textens kohesion som enskilda chiffer Den princip som vunnit starkast gehoumlr aumlr daumlrfoumlr vad som kunde kallas det minsta mot staringndets lag (se Wesseacuten 1958 Widmark 1993 Gustavson 1991 Harris 2007) Denna ideacute om laumlsordning ger en foumlljd daumlr alla partier med avvikande skrift system laumlses sist Naumlr partier som ristats med vanliga kort-kvist runor ur den yngre 16-typiga futharken laumlses samman oumlppnar sig dess utom en tilltalande moumljlighet att skapa kohesion i inskriften eftersom dessa partier har det gemensamt att de tycks tala om olika krigare eller kungar Ett annat alternativ som framfoumlrts bygger paring rekonstruktion av ristarens troliga arbetsgaringng (von Friesen 1920 7f) och ytterligare ett annat alternativ utgaringr fraringn likheter mellan inskriften och strukturen i ett sk greppaminni ett speciellt fornnordiskt spraringkspel bevarat i andra senare texter vilket bestaringr av fraringgor och svar med flera verser som boumlrjar med samma ord (Loumlnnroth 1977 50f)

Med faring undantag har forskare urskilt samma textelement sju delar av texten vilka kan avgraumlnsas utifraringn hur runorna formats och organiserats Inom dessa element vars position paring stenen visas i fig 1 raringder det i stort sett konsensus om laumlsordningen medan oenigheten gaumlller oumlvergaringngen mel lan textelement Figurens radnumrering visar hur Gustavson (1991 24f) presenterar den foumlljd mellan textelement vilken efter Wesseacuten (1958 11f) kommit att gaumllla foumlr att vara standardlaumlsningen (se tex Wid mark 1993 Harris 2007) Det tydligaste brottet mot den labyrintiska prin-cipen aumlr oumlvergaringngen mellan rad 11 (sista raden i textelementet om de tvaring stridsbytena) och rad 12 (foumlrsta raden i textelementet om de tjugo kungarna) eftersom dessa textelement inte har naringgon beroumlringspunkt med varandra

Jag ska i det foumlljande presentera textelementens foumlljd saringsom de faller ut i efter den labyrintiska principen men haumlnvisar till standarlaumlsningens num re ring av raderna i enlighet med fig 1 (De sju textelementens lydelse aringter ges i naumlsta avsnitt)

Inskriften boumlrjar med textelementet om Vamod och Varin (se text-element 1 nedan) som bestaringr av tvaring vertikala rader av runor vilka lik-

Futhark 6 (2015)

som huvuddelen av inskriften ristats med kortkvistrunor ur den yngre 16-typiga runraden De baringda raderna igenkaumlnns som ett avgraumlnsat text-element genom att dess runor aumlr ristade med avsevaumlrt stoumlrre storlek Haumlr foumlljs alltsaring konventionen om startpunkt rdquonere till vaumlnsterrdquo

Oumlvergaringngen till textelementet om de tvaring stridsbytena (se textelement 2 nedan) vilket ocksaring ristats med kortkvistrunor aumlr oproblematisk Laumls-ningen av rader fortsaumltter foumlrst i samma laumlsriktning nedifraringn och upp Vaumll framme vid framsidans houmlgra kant maringste laumlsaren oumlvervaumlga om inskriften garingr vidare till angraumlnsande smalsida En saringdan laumlsvaumlg skulle emellertid laumlmna framsidans nedre vertikala rader tillspillogivna varfoumlr dessa maringste laumlsas foumlrst Laumlgg maumlrke till hur laumlsaren i oumlvergaringngen mellan rad 8 och rad 9 inte bara maringste backa tillbaka genom den redan laumlsta rad 8 utan ocksaring ta sig igenom rad 9 aringt fel haringll foumlr att hitta raumltt laumlsriktning vilken haumlr liksom

1 Vamod och Varin2 De tvaring stridsbytena

3 Kvinnooret4 Krysschiret

6 De tjugo kungarna5 Vilens verk

282324

22 121314151617181920

1091 2 3 4 5 6 7 8

Fig 1 De sju textelementen i Roumlkstenens inskrift (numreringen visar laumlsordningen i Gustav son 1991 efter Wesseacuten 1958)

Futhark 6 (2015)

i rad 10 aumlr fraringn vaumlnster till houmlger Fraringn slutet av rad 10 kan laumlsaren nu enkelt naring textelementets sista rad (rad 11) vilken ristats paring den angraumln-sande kantsidan i laumlsriktning nedifraringn och upp Text elementets orga ni-sation oumlver stenens yta illustrerar tydligt hur laumlsaren leds vidare genom moumljlig heten att hitta en naumlra foumlrbindelse mellan radernas aumlndar oaktat deras laumlsriktning

Fraringn sista raden i textelementet om de tvaring stridsbytena (textelement 2) leder den labyrintiska principen laumlsaren vidare till naumlsta textelement i motsols riktning Det aumlr textelementet om kvinnooffret (se textelement 3 nedan) vilket bestaringr av tvaring rader som paring stenens baksida ristats med runor vars laumlsning kraumlver kaumlnnedom om den aumlldre 24-typiga runraden Valet av denna laumlsvaumlg underlaumlttas av att textelementets foumlrsta rad dragits ut saring att den moumlter sista raden i foumlregaringende textelement Foumlr att hitta raumltt laumls riktning maringste laumlsaren goumlra samma manoumlver som i oumlvergaringngen mellan rad 8 och 9 dvs backa tillbaka ner genom den redan laumlsta rad 11 och ta sig igenom rad 21 i fel riktning foumlr att hitta raumltt laumlsriktning Denna rad aumlr naumlm ligen ristad fraringn houmlger till vaumlnster med runor som vaumlnts upp-och-ner Text elementet andra rad leder laumlsaren aringter mot stenens topp

Fraringn sista raden i textelementet om kvinnooffret (textelement 3) be-houmlver laumlsaren oumlvervaumlga tre alternativ fortsatt roumlrelse medsols fraringn radens laumlgre aumlndpunkt fortsatt roumlrelse medsols fraringn radens oumlvre aumlndpunkt eller fort satt roumlrelse mot toppen Valet boumlr falla paring det tredje alternativet efter-som detta verkar vara den sista chansen att faring en kort vaumlg mot toppen Naumlsta textelement blir daumlrfoumlr krysschiffret (textelement 4) dvs de sex stora runkryssen vilka fyller baksidans oumlversta faumllt samt toppsidan Run kryssen utgoumlr ett slags talchiffer som anger runor efter deras plats i futharken men laumlsningen aumlr emellertid mycket osaumlker inte minst foumlr att det aumlr vanskligt att bedoumlma i vilken ordning runorna ska laumlsas

Fraringn toppen leder laumlsningen neraringt till textelementet om Vilins verk (se text element 5) vilket slingrar genom tre snedstaumlllda rader paring baksidans oumlvre del I dessa rader vaumlxlar skriftsystemen fraringn foumlrskjut nings chiffer via vanliga kortkvistrunor till vad som foumlrefaller vara ett avslutande talchiffer

Haumlrefter kan motsolslaumlsningen av vertikala rader aringterupptas foumlrst i text elementet om de tjugo kungarna (se textelement 6) vilket ocksaring ristats med kortkvistrunor ur den vanliga 16-typiga runraden Det avslutande text elementet blir daumlrmed textelementet om Tor (se textelement 7) som aumlr ristat med ett talchiffer paring den aringterstaringende smalsidan Oumlvergaringngen mellan de tvaring sista textelementen aumlr underlaumlttad av att den sista nu skadade raden i textelementet om de tjugo kungarna aumlr ristad hela vaumlgen upp till den houmljd daumlr laumlsaren finner startpunkten foumlr laumlsning av det sista text-

Futhark 6 (2015)

elementet Denna ristningens sista rad ska naumlmligen till skillnad fraringn de oumlvriga vertikala raderna laumlsas uppifraringn och ner Detta arrangemang goumlr att laumlsaren avslutar sin laumlsning naumlra den punkt daumlr laumlsningen startade

I fig 2 sammanfattas laumlsordningen efter den labyrintiska principen i jaumlmfoumlrelse med den laumlsordning som vunnit haumlvd efter Wesseacuten 1958 Parallellt med respektive laumlsordning visas hur vaumlxlingen blir mellan olika skriftsystem Den strukturerande principen foumlr Wesseacuten var en upp skatt ning av respektive skriftsystems svaringrighetsgrad foumlr 800-talets laumlsare enklast kortkvistrunor ur den 16-typiga futharken naringgot svaringrare den 24-typiga aumlnnu svaringrare ett foumlrskjutningschiffer och allra svaringrast de olika typerna av talchiffer Om man godtar denna bedoumlmning kan man ocksaring i den laumlsordning jag haumlr foumlreslaget skoumlnja en roumlrelse mot svaringrare skrift system med den viktiga skillnaden att denna roumlrelse upprepas tre garingnger Det skulle kunna tyda paring att inskriften faktiskt har slutpunkter paring alla de tre staumlllen som foumlreslagits i litteraturen en del skulle daring sluta med laumlsning av run kryssens talchiffer (slutpunkten enligt Wesseacuten 1958 Harris 2007 mfl) naumlsta del med talchiffret i textelementet om Vilins

Laumlsordning eer den labyrintiska

principen

Vaumlxling mellan skrisystem

Laumlsordning eer Wesseacuten 1958 m

1 Vamod och Varin

2 De tvaring krigsbytena

3 Kvinnooret

4 Krysschiret

5 Vilins verk

6 De tjugo kungarna

16-typig futhark

24-typig futhark

talchier

foumlrskjutningschier

16-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

Vamod och Varin

De tvaring krigsbytena

De tjugo kungarna

Kvinnooret

Vilins verk

Krysschiret

16-typig futhark

24-typig futhark

16-typig futhark

talchier

Fig 2 Laumlsordning efter den labyrintiska principen i jaumlmfoumlrelse med Wesseacuten 1958

Futhark 6 (2015)

verk (slutpunkten foumlr inskriften enligt tex Kyhlberg 2010) och den sista delen med talchiffret som bildar textelementet om Tor (slutpunkten foumlr inskriften enligt tex von Friesen 1920)

Avslutningsvis ska haumlr en spraringklig egenhet i inskriften kommenteras daring den bidrar till vad jag behandlar som runstenens textuella rum Roumlk-stenens inskrift har redan i sin foumlrsta sats ett sjaumllvrefererande element i runaʀ thornaʀ (rsquodessa runorrsquo) vilket i sig alltsaring aumlr helt typiskt foumlr vikingatida run stens inskrifter Detta element aumlr emellertid ovaumlntat framhaumlvt genom sin ovanliga placering sist i satsen (rdquoEfter Vamod staringr dessa runorrdquo) en pla ce ring som ofta signalerar vad som kan bli utgaringngspunkt foumlr infor-mation som foumlljer i senare satser Dessutom aumlr elementet visuellt fram-skjutet genom att det kommit att ristas laumlngst upp paring framsidans spetsiga topp

Tidigare tolkningar av inskriften har kaumlmpat med att hitta en kohesion som knyter inskriften till Vamod den doumlde sonen Foumlrsta satsen skulle moumljligen kunna vara en ledtraringd till att sammanhanget som foumlljer istaumlllet ska skapas kring runorna

Roumlkstenen som spraringkhandlingarRedan av vad som sagts ovan om Roumlkstenen som labyrint har det framgaringtt att detta aumlr en kraumlvande runsten ocksaring ur interpersonellt perspektiv Genom sin imposanta storlek torde den ha varit vaumll synlig paring laringngt haringll och boumlr ha dragit foumlrbipasserande till sig paring kraftfullare saumltt aumln de flesta andra runstenar Dess houmljd aumlr idag 257 cm oumlver marken men den boumlr vid den foumlrsta resningen varit aumlnnu houmlgre Denna foumlrmodan kommer sig av att den aumlr aringterrest med ovanligt djup rotaumlnda hela 125 cm under marken Vid stenens foumlrsta resning har stenresarna moumljligen dessutom baumlttre foumlrstaringtt att utnyttja naringgon naturlig houmljd i landskapet vilket kunnat faring den att framstaring inte baramdashsaringsom idagmdashsom drygt manshoumlg utan till och med kanske som drygt dubbelt manshoumlg Inskriftens organisation paring stenens yta vilken analyserats i foumlregaringende avsnitt kraumlver att betraktaren foumlr att foumllja runtecknens rader roumlr sig ett helt varv motsols och boumljer sigmdasheller bugarmdashtjugo garingnger infoumlr stenen Ocksaring analysen av inskriftens spraringk-handlingar kommer att visa att detta aumlr en text som staumlller houmlga inter-personella krav

Tidigare forskning kring Roumlkstenens interpersonella spraringkliga val har fram foumlrallt roumlrt ett speciellt drag naumlmligen den syntaktiska konstruktion som inleds av runfoumlljden sakum vilket antas vara en form av ett verb med betydelsen rsquosaumlgarsquo Antingen kan boumljningsformen foumlrstarings som presens

Futhark 6 (2015)

foumlrsta person plural rdquovi saumlger rdquo (alternativt singular) eller som impe-rativ foumlrsta person plural rdquosaumlgom rdquo eller nusvenskt rdquolaringt oss saumlga rdquo (se tex Melnikova 2010) Konstruktionen foumlrkommer sju garingnger och bidrar oavsett hur boumljningsformen tolkas till att det inter per sonella respons-kravet skaumlrps Det har emellertid varit ett utmaumlrkande drag i tolk nings tra-di tionen efter Wesseacuten 1958 att ifraringgasaumltta moumljligheten foumlr ens den samtida laumlsaren att direkt ta staumlllning till de utsagor som ristats paring stenen Detta haumlnger samman med en egendomlig numrering som inskriften tillaumlmpar i samband med tre av sakum-konstruktionerna I den andra av dessa kon struk tioner talas det helt naturligt om vad som saumlgs rdquofoumlr det andrardquo Mer ovaumlntat aumlr att de tvaring sakum-konstruktionerna i textelementet om de tjugo kungarna presenteras som rdquodet tolfterdquo respektive rdquodet trettonderdquo Den tolkning som flest forskare lutat aringt i Wesseacutens efterfoumlljd aumlr att denna numrering avsloumljar att inskriften i sjaumllva verket aringterger en del av en muntligt traderad lista av garingtor Denna tolkning goumlr att Roumlkstenens spraringk hand lingar inte laumlngre binder laumlsaren till stenen paring det saumltt som jag pos tulerat med spraringkhandlingsprincipen Istaumlllet blir inskriften primaumlrt en paringminnelse om spraringkhandlingar och deras respons vilka laumlsaren foumlrvaumlntas kaumlnna till fraringn annan kaumllla

I det foumlljande ska jag visa hur man kan foumlrstaring inskriften som en foumlljd av direkt responskraumlvande spraringkhandlingar Foumlr att saring kunna kom men-tera inskriften aringterges nedan varje spraringkhandling paring tre rader en trans-litterering med segmentering av runinskriften i fetstil och ett foumlrslag om normalisering till runsvenska i kursiv anpassat efter Sam nordisk run text-databas samt oumlversaumlttning till modern svenska i rak stil efter Gustav son 1991 21f naringgot modifierad Observera att denna aringtergivning av inskriften i vissa delar aumlr avhaumlngig naringgra av de tolkningar som ska proble matiseras i foumlljande avsnitt

En punkt behoumlver kommenteras Samnordisk runtextdatabas anger tvaring alternativa normaliseringar av runfoumlljden sakumukmini sagum ungshymaelignni respektive sagum mōgminni Medan Gustavsons oumlver saumlttning utgaringr fraringn det foumlrsta alternativetmdashrsquojag saumlger de unga (maumlnnen)rsquomdashhar jag valt det senare och oumlversaumltter rsquosaumlgom som ett minne foumlr folketrsquo

Roumlkstenens text utgoumlrsmdashtroligenmdashav arton spraringkhandlingar De flesta av dessa aumlr mer interpersonellt kraumlvande aumln vad man finner paring andra run-stenar En tredjedel av dem aumlr naumlmligen fraringgor och ytterligare en dryg tredje del aumlr visserligen paringstaringenden men paringstaringenden som aumlr saring garingtfulla att de ofta faringr fraringgekaraktaumlr

Egentligen aumlr det bara i det foumlrsta textelementet om Vamod och Varin som resurserna foumlr spraringkhandlingar utnyttjas som man i oumlvrigt aumlr van

Futhark 6 (2015)

vid Haumlr ges naumlmligen den information som vanligen inleder inskrifter paring vikinga tida runstenar vem som staringr bakom skriftmonumentet i detta fall Varin och vem det tillaumlgnas naumlmligen hans son Vamod Mycket ovan ligt aumlr emellertid att denna information ges i tvaring paringstaringenden Vid det kors-formade skiljetecknet houmlgst upp vid stenens spets inbjuds laumlsaren till att boumlrja med att bekraumlfta att runorna staringr efter Vamod och foumlrst daumlrefter blir det tillfaumllle att ge respons paring uppgiften om att Vamods far Varin skrivit runornamdasheller eventuellt faumlrgat dem om verbet fā ska tolkas bokstavligt Denna uppdelning i tvaring spraringkhandlingar har oumlppnat foumlr moumljligheten att laringta det foumlrsta paringstaringendet bli en interpersonellt mer paringtraumlngande utsaga om laumlsarens rdquohaumlr och nurdquo i en sats daumlr rdquodessa runorrdquo aumlr subjekt

1 Vamod och Varin

aft uamuthorn stonta runaʀ thornaʀ +Aft Vāmoeth standa rūnaʀ thornāʀrsquoTill minne av Vamod staringr dessa runorrsquo

n uarin fathorni fathorniʀ aft faikion sunuAElign Varinn fāethi faethiʀ aft faigian sunursquoMen Varin skrev dem fadern till minne av den doumlde sonenrsquo

I och med det foumlljande textelementet om de tvaring stridsbytena aumlndrar spraringk hand lingarna karaktaumlr Textelementet bestaringr naumlmligen av tvaring sakum-fraringgor och tvaring garingtfulla paringstaringenden (se textelement 2 nedan) Jag vaumlljer som naumlmnts ovan att foumlrstaring sakum som imperativ foumlrsta person plural vilket ger en tydligare fraringgekaraktaumlr aringt spraringkhandlingen rdquosaumlgom vilkardquo respektive rdquosaumlgom vemrdquo Dessa fraringgor blir daring vad systemisk-funktio nell teori skulle beskriva som interpersonella grammatiska metaforer vilka uttrycker fraringgor via uppmaningssatser Med dessa spraringk-hand lingar efter fraringgas alltsaring tvaring stridsbyten (rdquosaumlgom vilka rdquo) och daumlr efter en doumld krigares identitet (rdquosaumlgom vem rdquo) Den foumlrsta fraringgan slutar mitt i textelementets tredje rad och foumlr att markera var respons ska ges anvaumlnds en punkt som interpunktionstecken

De tvaring paringstaringenden som foumlljer bildar var sin halva av en strof i vers-maringttet fornyrethislag och baringda tycks ge mer information om den person som just efterfraringgats Deras garingtfulla karaktaumlr goumlr det omoumljligt att bekraumlfta infor ma tionen paring vanligt vis (ungefaumlr rdquojaha aumlr det saringrdquo) Jag foumlrstaringr det som om de har en dubbel spraringkhandlingsfunktion Aring ena sidan ger de verk-ligen viss information aring andra sidan kan de samtidigt foumlrstarings som en slags seman tisk upprepning av den sista fraringgans rdquosaumlgom vem rdquo Graumlnsen mellan spraringk handlingarna aumlr inte markerad med inter punktions tecken

Futhark 6 (2015)

men framgaringr tydligt eftersom det senare paringstaringendet foumlrankrats i laumlsarens tid rdquonu sitterrdquo

2 De tvaring stridsbytena

sakumukmini thornat huariaʀ ualraubaʀ uaʀin tuaʀ thornaʀ suathorn tualf sinum uaʀinumnaʀ t ualraubu bathornaʀ somon o umisumonum middotSagum mōgminni thornat hvaeligriaʀ valraufaʀ vāʀin tvāʀ thornāʀ svāeth tvalf sinnum vāʀin numnaʀ at valraufu bāethaʀ saman ā ȳmissum mannumrsquoSaumlgom som ett minne foumlr folket vilka de tvaring stridsbytena var som tolv garingnger blev tagna som krigsbyte baringda paring en garingng fraringn man efter manrsquo

thornat sakum onart huaʀ fur niu altum on urthorni fiaru miʀ hraithornkutum auk tu miʀ on ub sakaʀTHORNat sagum annart hvāʀ fur nīu aldum ān urethi fiaru meethr Hraiethgutum auk dō meethr hann umb sakaʀrsquoSaumlgom foumlr det andra vem som foumlr nio slaumlktled sedan miste livet hos reidgoterna och som dog hos dem till foumlljd av sin skuldrsquo

raithorniaurikʀ hin thornurmuthorni stiliʀ flutna strontu hraithornmaraʀ Rēeth THORNiōethrīkʀ hinn thornurmōethi stilliʀ flutna strandu HraiethmaraʀrsquoDaring raringdde Theoderik den dristige sjoumlkrigarnas houmlvding oumlver Reidhavets kustrsquo

sitiʀ nu karuʀ o kuta sinum skialti ub fatlathornʀ skati marikaSitiʀ nū garuʀ ā guta sīnum skialdi umb fatlaethʀ skati MǣringarsquoNu sitter han rustad paring sin gotiska haumlst med skoumlld oumlver axeln den fraumlmste av Maumlringarrsquo

Textelement 3 om kvinnooffret bestaringr av en enda spraringkhandling en sakum-fraringga som efterfraringgar en person (rdquosaumlgom vemrdquo) naumlmligen den person som frikoumlpts av ett kvinnooffer

3 Kvinnooffret

sagwmogmeni langthornrangad hOaʀ igOldga Oaʀi gOldin d gOonaʀ hOsliSagum mōgminni thornat hvāʀ Inguldinga vaʀi guldinn at kvānaʀ hūslirsquoSaumlgom som ett minne foumlr folket vem av Ingvaldsaumlttlingarna som blev gaumlldad genom en hustrus offerrsquo

Genomgaringngen av spraringkhandlingar har kommit till det krysschiffer (text ele ment 4 ej aringtergivet) som avslutar vad jag hypotetiskt antagit vara den foumlrsta av tre garingtdelar Jag betraktar detta textelement som ett aumlnnu oloumlst chiffer men antar det rymmer en spraringkhandling okaumlnt vilken men knappast fler eftersom antalet runor understiger tjugo Standard tolk-ningen (vars laumlsordning framgaringr av fig 1) har stannat vid en runfoumlljd som

Futhark 6 (2015)

antagits uttrycka ett paringstaringende med oumlversaumlttningen rsquoSibbe fraringn Vi avlade (en son) nittio aringr gammalrsquo (Wesseacuten 1958 17) Ett annat foumlrslag har varit att en omvaumlnd laumlsordning skulle ge moumljligheten att tolka runfoumlljden som ett loumlfte eller varning med oumlversaumlttningen rdquojaumlttekvinnan utplaringnar inte en slaumlkt som iakttar de heliga plikternardquo (Ralph 2007 155)

Textelement 5 om Vilins verk utgoumlr vad jag antagit vara den andra garingt-delen Trots att textelementet aumlr relativt kort bestaringr det av fem spraringk hand-lingar En inledande sakum-fraringga efterfraringgar en person och daumlr efter foumlljer tre garingtfulla paringstaringenden vilka ger ny information om personens namn och verk men samtidigt vaumlcker laumlsarens undran Informationen om den efter-fraringgade personens namn ges tvaring garingnger i identiska satser Baringda dessa paring staring-enden avslutas med korsformade skiljetecken Sist i text ele mentet staringr en foumlljd av runor som antas vara ett talchiffer vilket dock inte kunnat tolkas Av allt att doumlma utgoumlr runfoumlljden en avslutande femte spraringk handling

5 Vilins verk (det sista oloumlsta talchiffret utelaumlmnat)

langsakumukmini uaim si burinithornrangʀ troki [med foumlrskjutningschiffer fram till ʀ upploumlst]Sagum mōgminni hvaim se burinn niethʀ draeligngirsquoSaumlgom som ett minne foumlr folket aringt vilken kaumlmpe en aumlttling aumlr foumlddrsquo

uilin is thornat +Vilinn es thornatrsquoVilin aumlr detrsquo

langknuo knatrangiatun [med foumlrskjutningschiffer fram till i upploumlst]Knūa knatti iatunrsquoHan kunde krossa en jaumlttersquo

uilin is thornat + Vilinn es thornatrsquoVilin aumlr detrsquo

Textelement 6 om de tjugo konungarna inleder vad jag antar vara den tredje garingtdelen Det tycks ha samma spraringkhandlingsstruktur som foumlre-garingende textelement om de tvaring stridsbytena dvs tvaring inledande sakum-fraringgor foumlljda av tvaring garingtfulla paringstaringenden Som respons gaumlller det att foumlrst raumltt ange en plats foumlr de tjugo konungarna (rdquosaumlgom var rdquo) sedan svara paring vilka de aumlr (rdquosaumlgom vilka rdquo) Baringda fraringgorna avslutas med kors formade inter punktions tecken Det goumlr att det foumlljande paringstaringendet fram staringr som en sjaumllvstaumlndig spraringkhandling trots att det grammatiskt inte aumlr sats format Haumlr inbjuds laumlsaren att bekraumlfta den nya information som ges om kungarnas namn och haumlrkomst saringsom foumlr sammanhanget relevant

Futhark 6 (2015)

Paringstaringendet kan samtidigt tolkas som en upprepning av det respons krav som ligger i den naumlrmast foumlregaringende fraringgan rdquosaumlgom vilka rdquo Efter som sista delen av inskriften i detta textelement aumlr olaumlsligt pga skada garingr det inte att veta vad det handlar om foumlr spraringkhandling Men det aumlr klart att run foumlljden inte uttryckt en sakum-fraringga och det har daumlrfoumlr sannolikt roumlrt sig om ytterligare ett paringstaringende

6 De tjugo kungarna

thornat sakum tualfta huar histʀ si kunaʀ ituituoki on kunukaʀ tuaiʀ tikiʀ suathorn o likia + THORNat sagum tvalfta hvār haeligstʀ sē Gunnaʀ etu vēttvangi ā kunungaʀ tvaiʀ tigiʀ svāeth ā liggiarsquoSaumlgom foumlr det tolfte var Gunns haumlst ser foumlda paring slagfaumlltet daumlr tjugo konungar liggerrsquo

thornat sakum thornritaunta huariʀ tuaiʀ tikiʀ kunukaʀ satin t siulunti fiakura uintur at fiakurum nabnum burnʀ fiakurum bruthornrum +THORNat sagum thornrēttāunda hvaeligriʀ tvaiʀ tigiʀ kunungaʀ sātin at Siōlundi fiagura vintur at fiagurum nampnum burniʀ fiagurum broslashethrumrsquoSaumlgom foumlr det trettonde vilka tjugo konungar satt paring Sjaumllland under fyra vintrar med fyra namn foumldda aringt fyra broumlderrsquo

ualkaʀ fim rathornulfsuniʀ hraithornulfaʀ fim rukulfsuniʀ hoislaʀ fim haruthorns suniʀ kunmuntaʀ fim birnaʀ suniʀ +Valkaʀ fim Rāethulfs syniʀ Hraiethulfaʀ fim Rugulfs syniʀ Hāislaʀ fim Harueths syniʀ Gunnmundaʀ fim Biarnaʀ syniʀrsquoFem med namnet Valke Raringdulfs soumlner fem Reidulf Rugulfs soumlner fem Haisl Hords soumlner fem Gunnmund Bjoumlrns soumlnerrsquo

nuk mlowastlowastlowast mlowastlowast alu lowastlowastki ainhuaʀ lowastthorn thorn ftiʀ fra [olaumlslig pga skada]

Det avslutande textelementet utgoumlrs av en sakum-konstruktion som foumlljs av gudanamnet Tor Spraringkhandlingen kan tolkas som uppmaning till aringkallan Utifraringn denna tolkning skulle man kunna staumllla upp en arbets-hypo tes om att ocksaring de tvaring talchiffren som antagits avsluta de foumlre-garingende garingtdelarna skulle kunna utgoumlra spraringkhandlingar vars avsikt aumlr att uttrycka och vaumlcka voumlrdnad Detta aumlr emellertid inget jag kommer att utveckla vidare

lowastakumukmini thornurSagum mōgminni THORNōrrrsquoSaumlgom som ett minne foumlr folket Torrsquo

Futhark 6 (2015)

Den interpersonella analys som haumlr skisserats antyder naringgot om hur Roumlk stenen kan ha fungerat (och i naringgon maringn fortfarande fungerar) som minnes praktik Laumlsare bjuds att stiga fram och ta plats vid stenen Daumlr faringr de ge roumlst aringt stenens paringstaringenden om Vamod och Varin och paring saring vis raumldda dem fraringn gloumlmska Det speciella med Roumlkstenen aumlr vad som sedan sker Laumlsaren leds in i en labyrint av runrader som loumlper kring alla sidor av Va mods minnesmaumlrke I denna labyrint gaumlller det att klara de sexton prov som utgoumlrs av inskriftens resterande spraringkhandlingar exempelvis genom att besvara dess fraringgor och visa att man foumlrstaringtt dess garingtfulla paringstaringenden

I fig 3 sammanfattas det moumlnster som framtraumlder efter att analysen kom binerat den labyrintiska principen med spraringk hand lings principen En oumlverraskande konsekvens aumlr att de fraringgor som i inskriften saring egen-domligt betecknas som den tolfte och trettonde aumlr just den tolfte respek-tive trettonde spraringkhandlingen om man boumlrjar raumlkna fraringn de tvaring spraringk-hand lingar som inskriften sjaumllv raumlknar som den foumlrsta och den andra Det mystiska glapp mellan rdquodet andrardquo och rdquodet tolfterdquo som aumlr mycket omdis ku terat i forskningen aumlr inget glapp om alla spraringkhandlingar ses som respons kraumlvande Jag har funnit en tolkning som tidigare kommit i naumlr heten av en liknande loumlsning naumlmligen von Friesen (1920) som delar in inskriften i 16 rdquoflockarrdquo Detta foumlrslag bygger emellertid paring en ibland god tycklig indelning och har daumlrfoumlr foumlrkastats av senare forskning (se Wesseacuten 1953) Den spraringkhandlingsanalys som presenterats haumlr vilar paring betydligt saumlkrare grund aumlven om en viss reservation maringste goumlras paring grund av tvaring oloumlsta chiffer och en olaumlslig rad

Avslutningsvis ska tvaring andra moumlnster kommenteras vilka stoumlder ideacuten om att de sexton sista spraringkhandlingar av inskriftens arton kan delas in i tre olika garingtdelar (se fig 3) Foumlr det foumlrsta framtraumlder en parallellitet mellan dessa tre delar de inleds alla med en eller tvaring sakum-fraringgor dessa foumlljs alltid av tvaring eller tre garingtfulla paringstaringenden de slutar alltid vilket redan kom men terats med en spraringkhandling som uttryckts med talchiffer Den andra iakttagelsen aumlr kanske mer slaringende och skulle kunna foumlrklara en viss asymmetri mellan de tre delarna Det visar sig att tolkningen prydligt laumlgger sig tillraumltta inom futharkens struktur Den 16-typiga run radens struktur av sex + fem + fem runor speglas naumlmligen i inskriftens grup-pering av sex + fem + fem spraringkhandlingar

Om denna struktur aumlr avsedd och inte bara en tillfaumlllighet skulle hela in skri ften genom sin struktur skapa en slags sjaumllvreferens Det skulle i saring fall vara ytterligare en ledtraringd om att inskriften faktiskt handlar om runaʀ thornaʀ rsquodessa runorrsquo Men foumlr att utreda denna moumljlighet vidare kraumlvs en idea-tio nell ana lys av hur inskriften representerar foumlrestaumlllningar om vaumlrlden

Futhark 6 (2015)

Textelement Spraringkhandlingar

KvinnooretKrysschiretVilins verk

De tjugo kungarna

Inskriens egen numrering

sakum-fraringga vilkasakum-fraringga vemparingstaringende

paringstaringendesakum-fraringga vemaringkallan [oloumlst chier]sakum-fraringga aringt vemparingstaringende

10paringstaringende paringstaringendearingkallan [oloumlst chier]sakum-fraringga varsakum-fraringga vilka

1112131415

paringstaringendeparingstaringende [olaumlsligt]

16 sakum-aringkallan

rdquofoumlr det andrardquo

rdquofoumlr det tolerdquordquofoumlr det treonderdquo

Fig 3 Oumlverensstaumlmmelsen mellan de tre garingtdelarnas foumlljd av spraringkhandlingar och den 16-typiga runradens indelning i tre aumltter (sex + fem + fem runor)

Roumlkstenen som konstruktion av agens (tolkning)

Naumlr det gaumlller vilka foumlrestaumlllningar som konstrueras av Roumlkstenens inskrift floumldar forskningen oumlver av olika foumlrslag Av de forskare som formulerat tolk ningar av hela ristningen maumlrks von Friesen 1920 Wesseacuten 1958 Loumlnn-roth 1977 och Harris 2007 2009 Det helt dominerande antagandet i tidi-gare forskning aumlr att soumlkandet efter svaren paring Roumlkstenens garingtor leder bort fraringn stenen Detta aumlr inte naringgon onaturlig utgaringngspunkt med tanke paring att in skriften i den oumlversaumlttning som aringtergetts ovan tycks referera till andra platser exempelvis rdquoReidhavets strandrdquo rdquoSjaumlllandrdquo samt rdquoslagfaumlltetrdquo och olika sociala grupperingar saringsom rdquoreidgoternardquo och rdquoingvaldsaumlttlingarnardquo

Det mest kaumlnda av tolkningsfoumlrslagen gaumlller textelement 2 om de tvaring strids bytena Den andra av sakum-fraringgorna gaumlller ju en doumld krigare som moumljligen sedan framstaumllls som levande En tolkning som efter Wes seacuten 1958 vunnit stort gehoumlr aumlr att den doumlde krigaren skulle vara den ostro-gotiske kungen Theoderik den store (d 526) som kort efter det vaumlst-romerska rikets fall regerade Italien fraringn Ravenna (se tex Gustavson 1991 Harris 2009) Tolkningen bygger paring att Theoderiks namn identifieras

Futhark 6 (2015)

med runfoumlljden thorniaurikʀ som foumlrekommer i det foumlrsta av de tvaring garingtfulla paringstaringenden som foumlljer

Paring Roumlkstenens baksida finns textelement som istaumlllet lockat forskare att foumlrbinda Roumlkstenen med mer naumlraliggande platser En saringdan haumlvd-vunnen tolk ning gaumlller textelement 3 om kvinnooffret Runfoumlljden igOldga i detta text element har tolkats som rsquoIngvaldsaumlttlingarnarsquo och kopplats samman med byn Ingvaldstorp strax soumlder om Roumlk (se Brate 1918 245 jfr Wesseacuten 1958 24 Gustavson 1991 25) En annan plats som foumlr knippats med inskriftens lydelse naumlrmare bestaumlmt med textelement 5 om Vilins verk aumlr garingrden Jaumlttingstad ett par kilometer sydoumlst om Roumlk Namnetmdashbevarat paring en annan runsten i naumlrheten (Oumlg 132)mdashskulle enligt denna tolkning skvallra om var Vilin ansaringgs ha besegrat en jaumltte (Nordeacuten 1960 274)

Ocksaring textelement 6 om de tjugo kungarna har lett till olika foumlrslag med avseende paring konkret plats Naringgra egendomliga uppgifter i detta text element saringsom kungarnas inboumlrdes slaumlktskap och valkyrian Gunns inbland ning har emellertid lett till tolkningar som snarast placerat kungarna paring naringgon plats i saumlgnernas vaumlrld En foumlreslagen plats har tex varit Ogvalds naumls (norska Avaldsnes) en plats i Rogaland som i Oacutelaacutefs saga Tryggva sonar i Heimskringla omnaumlmns tillsammans med en kung Varin och som i prologen till Sverris saga i Flateyjarboacutek omnaumlmns tillsammans med tvaring av Roumlkstenens kunganamn Hord och Rugulf (Rydberg 1893 5ndash7) Den vanligaste uppfattningen i senare forskning aumlr att svaret paring garingtan om platsen med de tjugo kungarna har sin referens i foumlr oss helt okaumlnda saumlgner (Wesseacuten 1958 22 Widmark 1993 31) Slutsatsen blir daring att det inte laumlngre aumlr moumljligt att avge naringgot svar paring textelementets fraringgor Redan den foumlrsta efterfraringgar ju explicit rdquovar Gunns haumlst ser foumlda paring slagfaumlltet daumlr tjugo konungar liggerrdquo

I denna korta genomgaringng har jag bortsett fraringn hur tolkningar foumlrsoumlkt goumlra relationen till de antagna platserna relevant tex genom att goumlra dem till en del av Varins foumlrmodade slaumlkthistoria eller till indika tioner om var Varins fiender moumljligen Vamods banemaumln befunnit sig Oav sett vilka saringdana antaganden som goumlrs blir dock Roumlkstenen i dessa tolkningar en runsten som riktar uppmaumlrksamheten bort fraringn stenen paring ett mycket ovanligt saumltt Om inskriften tolkas saring att det aumlr vid Ogvaldsnaumls som Gunns haumlst saringg foumlda i Jaumlttingstad som Varin besegrade jaumlttenmdasheller paring andra platser som inte aumlr stenens och laumlsarensmdashskiljer sig Roumlkstenens anmaumlrk-nings vaumlrt fraringn landskapets alla andra vikingatida runstensinskrifter vilka endast konstruerar det som sker vid andra platser som tillstaringnd eller haumlndelser (utan agens) inte som handlingar (med agens)

Futhark 6 (2015)

I det foumlljande ska jag med utgaringngspunkt i Bo Ralphs banbrytande foumlr-staringelse av textelementet om de tvaring stridsbytena (2007) proumlva om ocksaring Roumlk stenen kan foumlrstarings som en inskrift som foumlljer principen om lokal agens

Vamod och Varin

En tolkning av Roumlkstenen boumlrjar laumlmpligen med inskriftens huvudpersoner och de tvaring satser i vilka de presenteras (textelement 1) Boumljd mot marken finner laumlsaren sonens och faderns namn bredvid varandra men i boumlrjan av var sin sats i den foumlrsta Vamod sonen och i den andra Varin fadern Detta arrangemang som ocksaring kommenterats ovan oumlppnar foumlr att laringta en tredje rdquohuvudpersonrdquo spela en ovanligt viktig roll naumlmligen runaʀ thornaʀ dvs rsquodessa runorrsquo I en systemisk-funktionell analys av satsernas ideationella grammatik kan man visa hur inskriften foumlrbinder Vamod och Varin med runorna paring tvaring olika saumltt

I foumlrsta satsen foumlrbinds Vamod och runorna i konstruktionen av ett till-staringnd Vamod sjaumllv blir den foumlr vilka runorna existerar Saring boumlrjar stenen med att tydligare aumln de flesta andra runstenar tala om sig sjaumllv som det mate ria li serade minnet oumlver Vamod rdquohaumlr och nurdquo I andra satsen aumlr det istaumlllet Varin som foumlrbinds med runorna vilka elliptiskt foumlrutsaumltts som verbets objekt Denna sats konstrueras som en handling i vilken Varin upp traumlder som den handlande och runorna blir handlingens maringl Denna sats uttrycker alltsaring till skillnad fraringn den foumlrsta agens paring ett saumltt som kaumlnns igen fraringn de flesta andra vikingatida runstensinskrifter

Foumlrsta garingtdelen de tvaring krigsbytena och kvinnooffret

Den foumlrsta garingtdelen bestaringr enligt den laumlsordning jag argumenterat foumlr ovan av textelement 2ndash4 naumlmligen de tvaring krigsbytena kvinnooffret och kryss chiffret De tvaring foumlrsta ska kommenteras i det foumlljande En systemisk-funk tio nell analys av satsernas ideationella grammatik ger vid handen att denna garingtdel inleds och avslutas (foumlre krysschiffret) med satser som uttrycker handlingar Baringda aringterfinns i sakum-fraringgor och i baringda fallen gaumlller det att lista ut vad som efterfraringgas som handlingarnas maringl rdquovilka tvaring krigsbytenrdquo som naringgra tagit fraringn varandra liksom rdquovemvilken rdquo som gaumlldats av ett kvinnooffer Handlingarna tycks emellertid i foumlrstone utspela sig paring andra platser aumln stenens Flera av satserna i denna garingtdel inneharingller naumlmligen element som tycks rikta uppmaumlrksamheten bort fraringn stenen tex adverbialet som oumlversatts rsquohos reidgoternarsquo och alltsaring foumlr-knippats med oumlstgoterna och Theoderik i Ravenna

Futhark 6 (2015)

Den som starkast argumenterat emot ideacuten att Roumlkstenen skulle ha naringgot med Ravenna att goumlra aumlr Bo Ralph (2007) Han menar helt enkelt att denna tolkning med sin bakgrund i foumlrlegade foumlrestaumlllningar om kopplingar mellan Oumlstergoumltland och oumlstgoter saknar taumlckning i de runor som ristats paring stenen

Foumlr att finna svaren paring inskriftens tvaring foumlrsta fraringgor garingr Ralph foumlrst vidare till de tvaring paringstaringenden som foumlljer efter fraringgorna Det aumlr dessa tvaring paringstaring enden som i enlighet med tidigare tolkningar kallas Theoderik-strofen Efter att ha paringpekat en rad formella och inneharingllsliga svaringrigheter med den tolk ning som utgaringr fraringn att en Theoderik naumlmns i boumlrjan av denna strof foumlre slaringr Ralph en ny tolkning (se nedan) Det avgoumlrande greppet i Ralphs omlaumls ning aumlr att loumlsa upp runfoumlljden raithorniaurikʀ saring att de runor som laumlsts ihop till naringgot som moumljligen skulle kunna syfta paring en gotisk kung istaumlllet foumlrs till tre olika ord Ralph foumlrstaringr raithorn som rsquoredrsquo (en moumljlighet som uppmaumlrk sammats redan av Bugge 1910 40) och laringter sedan bli att foumlrutsaumltta en dubblering av thorn-runan Detta moumljliggoumlr att de tre foumlljande runorna iau kan beteckna det runsvenska ordet iau med betydelsen rsquohaumlstrsquo (se ocksaring Peterson 1992 90f) och att de aringterstaringende runorna kan staring foumlr ordet rinkʀ med betydelsen rsquokaumlmpersquo Theoderik aumlr borta och fram traumlder en ridande kaumlmpe Formuleringen blir en parallell till strofens andra del som ju beraumlttar att rdquonu sitter han rustad paring sin haumlst med skoumlld oumlver axelnrdquo

Ralphs omlaumlsning av inledningen till rdquoTheoderik-strofenrdquo (2007)raithorniaurikʀ hin thornurmuthorni rarr raithorn iau rikʀ hin thornurmuthorniRēeth THORNiōethrīkʀ hinn thornurmōethi rarr Rēeth iau rinkʀ hinn thornurmōethirsquoDaring raringdde Theoderik den dristigersquo rarr rsquoRed paring haumlsten (gjorde) den hugstore kaumlmpenrsquo

Vem aumlr han daring som rider rdquoden hugstore kaumlmpenrdquo han som oumlmsom fram staumllls som doumld och som levande Det aumlr ju vad den andra sakum-fraringgan vill faring laumlsaren att saumlga Ralphs svar aumlr att det aumlr solen eller sol-guden som faumlrdas fram oumlver himlavalvet Krigarens skoumlld blir en bild foumlr sol skivan och haumlsten en omskrivning foumlr foumlrestaumlllningen om ett solskepp draget av haumlstar

Vilka aumlr i saring fall de tvaring stridsbytena som byter aumlgare tolv garingnger och som efterfraringgas i den foumlrsta sakum-fraringgan Ralph pekar paring moumljligheten att foumlrstaring passagen som om dessa byten skiftar fram och tillbaka tolv garingnger mellan tvaring personer Inte i en kedja av tolv olika personer Och svaret kan daring gaumllla en kosmisk kamp daumlr solljus vaumlxlar med maringnljus Tolv-talet syftar daring paring de tillfaumlllen varje aringr daring maringnen paring natten tycks ha stulit

Futhark 6 (2015)

solljuset och paring de tolv perioder av kompakt nattmoumlrker daring solen tycks ha tagit allt ljus tillbaka Ralphs tolkning av detta textelement aumlr oumlver-tygande och loumlsningsfoumlrslaget aumlr mer underbyggt i detaljer aumln vad jag haumlr kan redogoumlra foumlr Bland annat visar Ralph att rsquogotisk haumlstrsquo aumlr en felaktig oumlver saumlttning foumlr vad som helt enkelt borde vara rsquohaumlstrsquo

Inskriftens utsagor om ljuset foumlljer principen om lokal agens om de foumlr starings inte som utsagor om himlakroppar naringgon annanstans utan som utsagor om det nya grundvillkoret foumlr en skriftlig minnespraktik Att solen garingr ner aumlr inget hot mot det muntliga ryktet om en doumld man Men foumlr laumlsningen aumlr det avgoumlrande att ljuset aringterkommer Kampen mellan ljus och moumlrker aumlr daumlrfoumlr inte bara naringgot som sker paring himlavalvet det handlar ocksaring om naringgot som sker paring stenens yta i det laumlsningens rdquonurdquo som textelementets sista sats talar om

Det finns som jag ser det egentligen bara tvaring mindre svagheter med Ralphs tolkning en grammatisk och en geografisk Det grammatiska problemet aumlr att sōl har feminint genus i fornsvenskan och māni rsquomaringnersquo maskulint vilket slaringr igenom i de mytologiska foumlrestaumlllningarna om en manlig maringn-gud och en kvinnlig solgudinna Foumlr tolkningen av textelementets andra fraringga och de foumlljande tvaring paringstaringendena som ju tycks likna ljuset vid en manlig krigare skulle det vara baumlttre om genusfoumlrdelningen varit den omvaumlnda Det geografiska problemet aumlr att omnaumlmnandet om reidgoterna tycks peka paring att textelementet trots allt skulle kunna ha en koppling till Theoderiks goter

En alternativ frasering av Ralphs loumlsningsfoumlrslag med samma poaumlng i sak skulle kunna vara att det aumlr natten och dagen som taumlvlar om maringnens och solens ljus och dagen som daumlrefter framtraumlder som den hugstore kaumlmpen med solskivan som sin skoumlld Dagʀ aumlr naumlmligen ett maskulint ord och i fornnordisk mytologi aumlr dessutom Dagr en manlig gudom som ansaringgs rida oumlver himlavalvet foumlr att skapa dygnets ljusa timmar De moumlrka timmar som endast maringnljus ibland kan lysa upp ansaringgs istaumlllet vara skapade av dagens mor den kvinnliga guden Naacutett Daumlrmed aumlr det gram matiska problemet loumlst

Hur kommer daring reidgoterna och Reidhavet in Reidgoterna naumlmns inte bara paring Roumlkstenen utan ocksaring i den poetiska Eddan naumlmligen i Vafthornruacuteethnis maacutel Diktens Vavtrudner aumlr en jaumltte som blir utmanad av Oden (som kallar sig Gagnraringd) i en mytologisk fraringgesport Den allra foumlrsta av jaumlttens fraringgor gaumlller dagen eller raumlttare sagt namnet paring dagens haumlst Oden klarar fraringgan galant haumlsten heter Skinfaxi och guden passar dessutom paring att beraumltta foumlr Vavtrudner var dagen varje morgon haumlmtar sin haumlst (strof 11 och 12 i oumlversaumlttning av Brate 1913 33)

Futhark 6 (2015)

Vafthornruacuteethnir kvaeth Vavtrudner sade rdquoSegethu meacuter Gagnraacuteethr rdquoSaumlg mig Gagnraringd alls thornuacute aacute goacutelfi vill daring paring golvet du vill thorniacutens um freista frama fresta din framgaringng hveacute saacute hestr heitir hur den haumlsten er hverjan dregr heter som drager dag of droacutettmǫgurdquo dagen oumlver maumlnniskor var morgonrdquo

Oacuteethinn kvaeth Oden sade rdquoSkinfaxi heitir rdquoSkinfaxe han kallas er inn skiacutera dregr som den klara dagen dag um droacutettmǫgu var morgon oumlver maumlnniskor drar hesta beztr Foumlr den baumlsta av haumlstar thornykkir hann meeth Hreiethgotum han haringlles av reidgoter ey lyacutesir mǫn af marirdquo ljus sprider springarens manrdquo

Att dagen haumlmtar sin haumlst hos reidgoterna daumlr han alltsaring enligt Roumlk-ste nens inskrift mist livet innan han aringter sitter upp paring haumlsten aumlr alltsaring ett poetiskt saumltt att tala om att morgonens foumlrsta dagsljus kommer fraringn hori sonten i oumlster Detta foumlrklarar utmaumlrkt varfoumlr reidgoter naumlmns i denna passage paring Roumlkstenen och ger ett synnerligen starkt stoumld foumlr Ralphs tolkning Omnaumlmnandet av reidgoter skulle noumldtorftigt ha kunnat foumlrklaras som en konkret detalj som aumlr tillagd foumlr att goumlra garingtans loumlsning mindre uppenbar Nu visar det sig vara tvaumlrtom Referensen till reid-goterna goumlr att loumlsningenmdashfoumlr den som kaumlnner den mytologiska geo-grafinmdashligger i oumlppen dager

Jag garingr nu vidare till stenens baksida och textelementet om kvinnooffret Vaumlx lingen till runtecken fraringn den 24-typig runraden vilka anvaumlnds naringgot idio synkratiskt och med naringgra egendomliga former skapar haumlr ytterligare svaringrig heter redan foumlr sjaumllva laumlsningen Den runfoumlljd som foumlrefaller vara allra mest svaringrlaumlst aumlr igOldga (med de tvaring senare runorna i boumlrjan av text-ele mentets andra rad) vilken alltsaring oumlversatts rdquoIngvaldsaumlttlingarnardquo Om man som en arbetshypotes antar att den avsedda betydelsen aumlr en annan men okaumlnd skulle det som efterfraringgas vara vem som rdquoblev gaumlldad av en kvinnashustrus offerrdquo Man kan daring foumllja ideacuten om att laumlsaren faktiskt aumlr kvar i samma garingtdel som tidigare och daumlrmed inte laumlmnat det komplex av garingtor som tematiserar ljusets vaumlxling De foumlregaringende utsagorna har gaumlllt dagen Dagen som rdquomiste livetrdquo men som rdquonu sitter rustad paring sin haumlstrdquo Svaret paring naumlsta fraringga skulle daring kunna foumlrklara hur dagen faringr livet till baka Det aumlr dagen som blev gaumlldad av en kvinnas offer Bilden aumlr i saring fall att natten offrar sig foumlr dagen Ett saringdant svar staumlmmer ju foumlr oumlvrigt

Futhark 6 (2015)

vaumll inte bara med grammatiskt genusmdashnātt aumlr femininummdashutan passar myto logiska foumlrestaumlllningar paring ett saumltt som ger denna gissning ett starkt inter textuellt stoumld Natten aumlr ju som naumlmnts ovan i den nordiska myto-login dagens mor

Helst skulle foumlrstarings runfoumlljden igOldga ges en inneboumlrd som kan passa i den nya tolkning som foumlreslarings haumlr Detta aumlr ett oloumlst problem Ett mycket ten ta tivt foumlrslag foumlr fortsatt proumlvning aumlr att hela runfoumlljden skulle kunna vara en prepositionsfras med betydelsen rsquoi gryningenrsquo (rsquoi det gyllenersquo) vilket skulle goumlra satsen till en fraringga om vem som rdquoi gryningen blev gaumlldad av en kvinnas offerrdquo

Foumlr tolkningsarbetet med resterande delar av inskriften kan man notera vilket heuristiskt tillvaumlgagaringngssaumltt som ledde fram till loumlsningen av foumlrsta garingtdelen Foumlrst och fraumlmst visar det sig att alla inskriftens garingtfulla utsagor fram till det avslutande talchiffret kunde ges en sammanharingllen tolk-ningmdashallt handlar om det ljus som behoumlvs vid stenens rdquohaumlrrdquo foumlr runornas laumlsande Man kan vidare notera att det var foumlrst bakifraringn som den foumlrsta ut sagan kunde ges mening Talchiffret fungerar paring saring vis som en graumlns i in skriftens labyrint vid vilken laumlsaren kan vaumlnda tillbaka foumlr att fundera paring hur de ledtraringdar som dittills givits kan laumlggas samman

Andra garingtdelen Vilins verk

Andra garingtdelen utgoumlrs av textelement 5 om Vilins verk vilket slutar med ett oloumlst talchiffer Centralt foumlr tolkningen av denna del aumlr tvaring satser som uttrycker haumlndelse respektive handling Haumlndelsen aringterfinns i den in le-dande sakum-fraringgan rdquo aringt vem en aumlttling aumlr foumlddrdquo Handlingen skulle med upploumlst chiffer kunna oumlversaumlttas rdquohan kunde krossa en jaumltterdquo Baringda foumlljs av satser som med samma lydelse uttrycker tillstaringnd och ger namnet eller kanske titeln paring den person som aringsyftas Vilen Utsagan om jaumltte-kampen uttrycker tydlig agens

Ocksaring i detta fall syns loumlsningen baumlst boumlrja bakifraringn Man kunde ta fasta paring att handlingen i sin konstruktion av agens aumlr parallell med hur Varin i inskriftens boumlrjan blir agenten foumlr ristandet (eller faumlrgandet) av runorna Det enklaste saumlttet att foumllja principen om lokal agens skulle vara att tolka jaumltten som en metafor foumlr den sten som runristaren bearbetat Ola Kyhl berg (2010 185f) har argumenterat foumlr denna tolkning alltsaring att satsen syftar paring runristarens arbete med att forma en talande sten rdquojaumlttenrdquo Verbet knūa kan naumlmligen foumlrstarings inte bara i betydelsen rsquokrossarsquo eller rsquodoumldarsquo utan ocksaring som rsquokraftfullt bearbetarsquo (se Bugge 1910 113f) moumljligen ocksaring med sexuella konnotationer Moumljligheten att goumlra en

Futhark 6 (2015)

metaforisk koppling mellan runstenen och rdquojaumlttenrdquo foumlrsvaringras nog av att jaumlttar idag knappast foumlr knippas med visdom och runkunnighet Den nordiska mytologin rymmer emellertid andra foumlrestaumlllningar Sjaumllvaste Oden erkaumlnner naumlr taumlvlingen i Vafthornruacuteethnismaacutel staringr och vaumlger att den jaumltte han moumlter kaumlnner till allt fraacute jǫtna ruacutenum oc allra goetha (strof 42) alltsaring har kunskap om rsquovar hem lighet om jaumlttar och jaumlmvaumll alla gudarrsquo (Brate 1913 37)

I Kyhlbergs tolkning har textelementet till vilket han faktiskt inte raumlknar den inledande sakum-fraringgan karaktaumlren av en avslutande ristarsignatur I den laumlsordning jag argumenterat foumlr boumlr tolkningen kunna fungera rdquobak-ifraringnrdquo och alltsaring ge ledning ocksaring foumlr att saumlga rdquoaringt vilken kaumlmpe en aumltt ling aumlr foumlddrdquo Det aumlr inte svaringrt att fullfoumllja tolkningen Bilden skulle helt enkelt kunna vara den att ristandet av runorna faringtt den talande stenen att foumldas texten framstaumllls som skribentens barn

Tre iakttagelser ska naumlmnas vilka ger stoumld foumlr att tolka jaumltten och aumltt-lingen som metaforer foumlr runaʀ thornaʀ rsquodessa runorrsquo Den foumlrsta gaumlller naringgot som redan Bugge noterat (1910 225f refererat i Brate 1918 253f) Var och en av textelementets tre horisontella rader aumlr ristade med 24 runor dvs med samma antal runor som i den aumlldre futharken vilket moumljligen skulle kunna tas som en ledtraringd Den andra iakttagelsen gaumlller inskriftens inter punktion till vilken jag ska aringterkomma nedan Det tredje och klart starkaste stoumldet ges av en skarpsynt iakttagelse som gjorts av Ousbaumlck (2007 32)

Ousbaumlcks iakttagelse gaumlller det chiffer som delvis doumlljer paringstaringendet om att rdquohan kunde krossa kraftfullt bearbeta jaumlttenrdquo Den ristade runfoumlljden aumlr naumlmligen rhfthornrhisiatun daumlr rhfthornrhis (paring ena raden) aumlr uppen bart obe grip ligt medan iatun (paring naumlsta rad) kan betyda rsquojaumlttenrsquo Run foumlljden rhfthornrhis aumlr emellertid ett foumlrskjutningschiffer daumlr varje runtecken ska er-saumlttas av det tecken som foumlljer naumlrmast efter i futharken Den nya run-foumlljd som man daumlrmed faringr aumlr det begripliga knuoknat knūa knatti rsquokunde krossakraftfullt formarsquo

Foumlrskjutningschiffret i textelementet Vilens verk (rarr laumlses rdquostaringr foumlrrdquo) rrarrk hrarrn frarru thornrarro rrarrk hrarrn irarra srarrt

Chiffret aumlr ovan uppstaumlllt saring att man kan foumllja dechiffreringen r staringr foumlr k h foumlr n etc Uppstaumlllt paring detta vis aumlr det uppenbart att dechiffreringen ger ett dubbelt resultat Aring ena sidan faller det ut en runfoumlljd (knuoknat) som goumlr att hela satsen kan ges en mening (rdquohan kunde krossakraftfullt bearbeta en jaumltterdquo) Aring andra sidan framsaumlgs vid dechiffreringen sjaumllva futharken aringtminstone dess tolv foumlrsta runor i deras konventionella

Futhark 6 (2015)

foumlljd Efter de tvaring inledande runorna vilka aumlr noumldvaumlndiga foumlr att forma en meningsfull sats boumlrjar stenen och laumlsaren liksom leka en lek med varandra (se understrykning ovan) stenen saumlger f laumlsaren u stenen thorn laumlsaren o stenen r laumlsaren k osv tills de tillsammans utsagt mer aumln tvaring tredelar av hela futharken Sannolikheten foumlr att detta skulle vara en slump aumlr foumlrsumbar Vad skulle passa baumlttre aumln om detta sker i en garingta vars svar aumlr runorna

Tredje garingtdelen De tjugo kungarna

Genom oumlvergaringngen till den tredje garingtdelen och textelement 6 om de tjugo kungarna foumlrsvinner handlingens grammatik Haumlr handlar det ju om var de tjugo kungarna rdquoliggerrdquo och vilka tjugo kungar som rdquosattrdquo Ett moumljligt undan tag utgoumlrs av foumlrsta fraringgans formulering om rdquovar Gunns haumlst ser foumlda paring slag faumlltetrdquo Satsen skulle kunna tolkas baringde som en haumlndelse (haumlsten faringr syn paring foumlda) och som en handling (haumlsten soumlker foumlda) (I den systemisk-funktionella analysen handlar det om huruvida satsen aumlr en mental eller mate riell process) I det senare fallet skulle alltsaring satsen uttrycka agens vilket efter den princip som jag proumlvar skulle innebaumlra att detta borde tolkas som en handling vilken rdquoGunns haumlstrdquo utfoumlr vid stenen

Liksom i tidigare garingtdelar vaumlvs en ideationell kedja av ledtraringdar Foumlrst efter fraringgas en plats och daumlrefter foumlljer en platsbeteckning (rdquoparing Sjaumlllandrdquo) Sam tidigt efterfraringgas personer och daumlrefter foumlljer en serie person namn Denna vaumlv av ledtraringdar goumlr det laumlmpligt att aringter inleda loumlsningen bak ifraringn Den som tror sig kunna laumlsa textelementet framifraringn som en beraumlttelse kommer rimligen att reagera som Sophus Bugge en av Roumlkstenens allra foumlrsta uttolkare och utropa rdquoKan nogon tage dette for virkeligtrdquo (Bugge 1873ndash1878 139)

I avsaknad av den nu otolkbara sats som ristats omedelbart foumlre det avslu tande talchiffret faringr utgaringngspunkten tas i uppraumlkningen av namnen paring de tjugo kungarna och deras fyra faumlder Den som vill fullfoumllja ideacuten om att inskriften verkligen staumlller laumlsaren infoumlr garingtor stoumlter haumlr paring ett nytt problem Tidigare i inskriften har det tex gaumlllt att gissa vad som aringsyftas med en person (dagen) tvaring ting (solljuset och maringnljuset) tolv tillfaumlllen (maringna derna) men nu gaumlller det tjugo personer eller tjugofyra om inte bara soumlnerna utan ocksaring deras faumlder raumlknas I en kroumlnika oumlver bragder kunde vilket antal personer som helst foumlrvaumlntas men foumlr garingtgenren aumlr detta ett ovanligt houmlgt antal

Talet tjugofyra aumlr emellertid ett tal som haft stor betydelse i den tidiga nor diska skriftkulturen genom att den aumlldre futharken rymde tjugofyra

Futhark 6 (2015)

tecken Om detta var betydelsefullt eller ens kaumlnt foumlr Roumlkstenens ristare och laumlsare kan vi inte vara helt saumlkra paring Men det aumlr inte otroligt eftersom inskriften anvaumlnder runor som kraumlver kunskap om den aumlldre futharken Foumlr oumlvrigt anvaumlnds saringdana tecken just i de tre rader som omramar text-elementet om de tjugo (eller tjugofyra) kungarna Det goumlrs som kom men-terats ovan i raden under och till vaumlnster (dvs textelement 3 om kvinno-offret) men ocksaring i det hittills oloumlsta talchiffret paring raden naumlrmast ovan foumlr Man skulle daumlrfoumlr kunna proumlva tolkningen om inte ocksaring den avslu tande garingtdelen har att goumlra med rdquodessa runorrdquo Valet av kungar som meta for foumlr runor faumlster i saring fall uppmaumlrksamheten inte saring mycket paring produk-tionen av stenen och inskriftenmdashvilket var i fokus i metaforiken kring aumltt lingens foumldelse och formandet av jaumlttenmdashutan istaumlllet paring relationen mellan runorna och laumlsaren Roumlkstenen aumlr som kommenterats ovan ett monu ment som visar skriftens potential att rent fysiskt utoumlva makt oumlver laumlsaren dra henne till sig begraumlnsa hennes roumlrelsefrihet foumlra henne runt och laringta henne buga laringna ut sin roumlst samt ge sin respons

Det egendomliga namnskick som presenteras i uppraumlkningen av namnen naumlmligen att barn i samma familj delar samma namn skulle moumlj ligen kunna vara en analogi till vad vid denna tid borde ha verkat egen artat med den aumlldre runraden naumlmligen att flera runor paring grund av spraringk foumlr aumlnd ringar delade samma ljudvaumlrde Men foumlr den tolkning som haumlr proumlvas hade det foumlrstarings varit baumlttre om varje familj bestaringtt av aringtta per soner (8 times 3 istaumlllet foumlr 6 times 4) eftersom det skulle motsvarat den haumlvd vunna indelningen av den aumlldre futharken i tre rdquoaumltterrdquo om aringtta runor vardera

Ett stoumlrre problem foumlr den foumlreslagna tolkningen kommer i den naumlrmast foumlre garingende fraringgan Daumlr foumlrekommer en runfoumlljd som tidigare foumlrstaringtts som att kungarna satt rdquoparing Sjaumllland under fyra vintrarrdquo t siulunti fiakura uintur vilket skulle motsvara at Siōlundi fiagura vintur En moumljlighet skulle kunna vara att foumllja Ralph (2007 155) som visserligen tar frasen som ett rums adverbial men inte som en haumlnsyftning till en annan geografisk plats Ralph oumlversaumltter naumlmligen at sjoacutelundi med rdquovid sjoumltraumldetrdquo och tolkar det som ett bildligt uttryck foumlr mast eller som pars pro toto foumlr skepp Med hjaumllp av den a-runa som foumlljer foumlrstaringr Ralph de resterande runorna som fiagura vinddura dvs rdquode fyra vinddoumlrrarnardquo Meningen skulle daring kunna vara att runorna sitter rdquovid de fyra vinddoumlrrarnas sjoumltraumldrdquo dvs saringvaumll norr som soumlder oumlster som vaumlster om masten alltsaring i alla fyra vaumlderstreck Detta att stenen aumlr ristad med runor paring alla sina fyra sidor aumlr naringgot inskriftens laumlsare snart ska bli varse i sitt motsolsvarv kring stenen

Om denna tolkning tillaumlmpas ocksaring paring textelementets inledande sakum-fraringga som ju gaumlller ju var kungarna ligger skulle svaret bli

Futhark 6 (2015)

rdquohaumlrrdquo (Ett raumltt chockartat svar foumlr den som kaumlnner tidigare spekulationer om andra platser) Men nu aumlr saken mer komplicerad eftersom formu-leringen av fraringgan ju gaumlller rdquovar Gunns haumlst ser foumlda paring slagfaumlltet daumlr tjugo konungar liggerrdquo Gunn aumlr en valkyria i den nordiska mytologin vars namn betyder rsquostridrsquo och Gunns haumlst har tolkats som ett bildligt uttryck foumlr vargen Eftersom valkyrior inte annars anses rida paring vargar aumlr det betydligt enklare att tolka uttrycket som en annan typ av kenning haeligstr gunnaʀ rsquostridens haumlstrsquo = vargen (jfr fisl gunnar haukr rsquostridens houmlkrsquo = korpen) Fri fraringn tanken paring en ridande valkyria aumlr det kanske laumlttare att foumlrstaring vilken varg och vilken foumlda som aringsyftas

Eftersom inskriftens foumlrsta garingtdel med stoumlrsta sannolikhet handlar om dagen och ljuset kunde man proumlva om det ocksaring i tredje och sista garingtdelen finns en allusion paring samma mytologiska tematik Den intellektuella tve-kampen mellan Oden och jaumltten Vavtrudner i Vafthornruacuteethnismaacutel inleds som visats ovan med att jaumltten staumlller en fraringga om dagens haumlst vilket alltsaring gav en ledtraringd till loumlsningen av foumlrsta garingtdelen Naumlr det senare i taumlvlingen blir Odens tur att inta rollen som utfraringgare vaumlljer han att aringterkomma till dagsljuset och staumlller en fraringga om vad som ska haumlnda vid tidens slut thornaacute er thornessa [soacutel] hefir Fenrir farit (strof 46) dvs rsquonaumlr ulven denna sol hunnit upprsquo (Brate 1913 38) Foumlrestaumlllningen aumlr alltsaring den att en varg Fenrir eller Fenris ulven jagar solen foumlr att slutligen sluka den varefter en ny sol garingr upp foumlr en ny vaumlrld Naumlr Roumlkstenens tredje garingtdel inledningsvis talar om en varg som soumlker foumlda skulle det mycket vaumll kunna vara en anspel ning paring detta drama Som diskuterats ovan aumlr vaumlxlingen mellan ljus och moumlrker naringgot som sker ocksaring paring stenens yta Bevarandet av Vamods minne kraumlver utoumlver runornas ristande som tematiserades i foumlregaringende text-element ocksaring att ljuset faller oumlver runorna och ger laumlsare moumljlighet att uttala och tyda dem Garingtan om var stridens haumlst soumlker foumlda paring slagfaumlltet daumlr tjugo konungar ligger skulle kunna handla om att runorna rdquohaumlrrdquo kommer att kunna laumlsas saring laumlnge det finns en sol paring himlen Samtidigt paringminns laumlsaren om att kaosmakterna redan nu (maumlrk garingtans presens) hotar foumlrutsaumlttningarna foumlr saringvaumll liv som laumlsning

Att inskriftens tjugofyra kungar paring ett symboliskt plan skulle re pre sen-tera runorna aumlr naringgot som haumlvdats redan av Bugge Hans vaumlg till denna slutsats var emellertid en helt annan I uppenbar foumlrtvivlan oumlver de inne-haringlls liga orimligheter laumlsaren stoumlter paring i denna del av inskriften har Bugge naumlmligen foumlretagit en rad olika och nog delvis tveksamma raumlkne ope-ra tioner av runornas antal och menar att talet tjugofyra dyker upp paring ovaumlntat maringnga saumltt saringvaumll i de naumlrmast omramande raderna som inne i text elementet (refererat i Brate 1918 253f)

Futhark 6 (2015)

Jag har nu visat hur alla tre garingtdelarna kan foumlrstarings som en konstruktion av agens vid stenen det aumlr rdquohaumlrrdquo dagen vinner tillbaka ljuset rdquohaumlrrdquo run-ris taren ristat runorna och rdquohaumlrrdquo de nu kan ses Den andra och tredje garingt-delen skapar dessutom sjaumllvreferens genom att stenen saring att saumlga talar om sig sjaumllv som aumlttlingen jaumltten och kungarna Dessa element skapar paring saring vis kohesiva laumlnkar tillbaka till foumlrsta satsens runaʀ thornaʀ

I arbetet med att hitta dessa laumlnkar faringr laumlsaren faktiskt hjaumllp av inter punk-tionen I de tvaring sjaumllvreferentiella garingtdelarna paring stenens baksida anvaumlnds kryss som inter punktions tecken uppenbarligen daumlr ristaren bedoumlmt att platsen foumlr laumlsar respons behoumlver foumlrtydligas Krysstecken anvaumlnds ocksaring efter det sjaumllv referentiella elementet runaʀ thornaʀ i inskriftens allra foumlrsta sats Det har noterats att detta foumlrsta krysstecken aumlr egendomligt placerat egent ligen oumlverfloumldigt utifraringn saringvaumll syntaktiska som tematiska behov (Aringker stroumlm 2013 42)

Eftersom krysstecken endast anvaumlnds i de sjaumllvreferentiella garingtdelarna kan de antingen det aumlr avsett eller ej anvaumlndas som ett stoumld foumlr att loumlsa dessa garingtor Daumlr man kommer till ett kryss under sin laumlsning kan responsen naumlmligen hittas om man roumlr sig ett halvt varv tillbaka och laumlser orden vid inskriftens foumlrsta kryss runaʀ thornaʀ Om detta verkligen skulle vara avsikten foumlrklarar det varfoumlr inskriftens interpunktionstecken vaumlxlar mellan kryss och punkt Naumlr det i foumlrsta garingtdelen behoumlvs ett inter punk-tions tecken som markerar platsen foumlr respons paring den inledande sakum-fraringgan har ristaren naumlmligen inte valt ett kryss utan en punkt kanske foumlr att detta svar inte ska referera till runorna

SlutdiskussionUnder naumlstan ett och ett halvt aringrhundrade har forskare inom olika veten-skap liga faumllt presenterat tolkningar av Roumlkstenens inskrift Somligt har modi fierats annat har traderats En svaringrighet aumlr daumlrmed att varje nytt tolk nings foumlrsoumlk riskerar att bli en tolkning av foumlregaringngarnas tolkningar medan texten foumlrsvinner ur sikte I den haumlr artikeln har jag utnyttjat en modern text- och kontextteori socialsemiotik foumlr att i moumljligaste maringn aringter frilaumlgga inskriftens text

Modern text- och kontextteori har inte tidigare bidragit till den om-fatt ande vetenskapliga diskussionen kring Roumlkstenens tolkning och foumlr oumlvrigt i ganska liten utstraumlckning utnyttjats till forskningen om runstenar oumlver huvud taget En anledning till detta kan vara en stark trend inom denna teoribildning att foumlrstaring meningsskapande paring ett saumltt som kraumlver att text analys kombineras med observationer av den praktik daumlr texten ingaringr

Futhark 6 (2015)

Naumlr det gaumlller vikingatida runstenar upphoumlrde moumljligheten att genom-foumlra saringdana undersoumlkningar foumlr tusen aringr sen Det grepp jag anvaumlnt foumlr att aumlndaring naumlrma mig texten i sin kontext aumlr att foumlrsoumlka foumlrstaring hur de vikinga-tida runstenarna boumlr ha fungerat rumsligt inte minst genom de krav som staumllls paring laumlsaren att foumlrbli i stenens naumlrhet De preliminaumlra slutsatserna (som bygger paring Bianchi 2010 Holmberg och Jansson 2010 och 2011 samt Holm berg 2013) aumlr att vikingatida runstensinskrifter i de flesta fall foumlljer tre rumsliga principer som jag kallat den labyrintiska principen spraringk-hand lings principen och principen om lokal agens

En stark tolkningstradition efter Elias Wesseacutens bok om Roumlkstenen (1958) har utgaringtt ifraringn att detta aumlr en inskrift daumlr laumlsningen ska kombinera text-element som inte graumlnsar till varandra paring stenen att inskriften funktion har varit att paringminna om en muntlig traderad rikare samling av rdquominnenrdquo samt att dessa minnen avsett personer och handlingar paring andra platser aumln den plats som aumlr stenens och laumlsarens

Visst aumlr Roumlkstenen med sina garingtor en unik inskrift Men det har visat sig att svaren paring dessa garingtor kan ges utan att man laringter inskriften bryta mot de principer foumlr meningskapande som allmaumlnt gaumlller foumlr vikingatida run stens inskrifter Paring punkt efter punkt har det synts mig som om dessa tre principer vilka naumlr de tillaumlmpas paring andra inskrifter kan foumlrefalla raumltt triviala har fungerat som nycklar som passat i laringsen kring Roumlkstenens mening Den labyrintiska principen avsloumljade tre garingtdelar vilka inte tidigare haringllits samman Spraringk handlings principen kunde loumlsa mysteriet med inskriftens numrering (rdquofoumlr det andrardquo rdquofoumlr det tolfterdquo rdquofoumlr det trettonderdquo) Och principen om lokal agens kunde vaumlgleda garingtornas loumlsning De handlar foumlrst om ljuset som kraumlvs foumlr runornas ristning och laumlsning sedan om runorna och ristaren och till sist om runorna och laumlsaren Paring sin vaumlg genom inskriftens labyrint har saring laumlsaren blivit paringmind om vad som behoumlvs foumlr att ge Vamod evigt minne

Flera detaljer aringterstaringr att loumlsa i synnerhet talchiffrens mening och funktion utoumlver att markera graumlnser mellan olika delar av inskriften Det gaumlller kryss chiffret i slutet av foumlrsta garingtdelen som inte saumlkert kunnat upp-loumlsas det oloumlsta chiffret i slutet av andra garingtdelen men ocksaring meningen med en avslutande aringkallan av Tor Vad gaumlller styrkan i de haumlr foumlreslagna loumls ningarna av de tre garingtdelarna aumlr min egen bedoumlmning denna Foumlrsta garingt delens loumlsning verkar mycket oumlvertygande aumlven om det ocksaring i denna del finns detaljer som aumlnnu inte aumlr getts en god tolkning som exempelvis uttrycket rdquofoumlr nio slaumlktled sedanrdquo Sedan Ralphs tolkning (2007) kunnat kompletteras med en foumlrklaring av varfoumlr reidgoterna omnaumlmns foumlrefaller det mig vara omoumljligt att laumlngre haumlvda att inskriften skulle referera till

Futhark 6 (2015)

Theoderik Andra garingtdelens loumlsning har fler osaumlkra punkter men faringr stoumld i upp taumlcken av hur foumlrskjutningschiffret i denna del aringterger futharken (Ousbaumlck 2007) Styrkan i tredje garingtdelens loumlsning aumlr i houmlg grad avhaumlngig av hur man bedoumlmer argumenten foumlr att inskriften som helhet skulle tema tisera rdquodessa runorrdquo Men aumlven om det paring flera punkter finns behov av kompletteringar och justeringar av denna loumlsning syns mig ocksaring tolk-ningen av tredje garingtdelen vaumll kunna maumlta sig med andra foumlrslag I fig 4 presenteras en oumlversikt oumlver moumljliga laumlsarresponser som enligt den haumlr presenterade tolkningen av inskriften skulle fungera som svar paring Roumlk-stenens garingtor

Tidigare tolkningar har naumlstan alltid praumlglats av olika spekulationer om Varins och Vamods oumlden och aumlventyr om bragder och nederlag om allianser och fiender om aumlra och haumlmnd Ingenting av detta aumlr kvar haumlr Om man saring vill kan man foumlrstarings ta ocksaring den haumlr presenterade tolkningen till utgaringngspunkt foumlr att fundera vidare kring vad inskriften kunnat ha foumlr personlig botten aumlven om detta garingr utoumlver vad den social semiotiska teorin kan bidra med Tyvaumlrr har de litte ratur vetare som tagit sig an inskriften som Lars Loumlnnroth och Joseph Harris faringtt arbeta med att skapa

De tjugo kungarna

10paringstaringende paringstaringendearingkallan [oloumlst chier]sakum-fraringga var

sakum-fraringga vilka

131415

Det aumlr dagen

Det aumlr haumlr runorna kan laumlsas (saring laumlnge det finns sol paring himlen)Det aumlr runorna

Det aumlr solljuset och maringnljuset

Ja dagen red oumlver himlavalvetJa dagen sier nu rustadDet aumlr dagenAringkallanDet aumlr aringt runristarenJa det aumlr Vilin som ristade runornaJa han kunde rista runornaJa det aumlr Vilin som ristade runornaAringkallan

Ja det aumlr runornaAringkallan

Fig 4 Svaren paring Roumlkstenens garingtor

Futhark 6 (2015)

ett litteraumlrt sammanhang kring foumlrmodade utsagor om Theoderik och goter I den tolkning som foumlreslarings haumlr visar sig andra teman paring stenen som skulle vara intressanta foumlr en kultur- och litteraturvetenskaplig analys inte minst foumlrharingllandet mellan skrift och minne

BibliografiBarnes Michael P 2007 rdquoRoumlk-steinen Noen runologiske og spraringklige over-

veielserrdquo Maal og minne 2007 120ndash132Bianchi Marco 2010 Runor som resurs Vikingatida skriftkultur i Uppland och

Soumlder man land Runroumln 20 Uppsala Brate Erik oumlvers 1913 Saumlmunds Edda Stockholm― 1918 Oumlstergoumltlands runinskrifter = Sveriges runinskrifter vol 2 StockholmBugge Sophus 1873ndash1878 rdquoTolkning af runeindskriften paring Roumlkstenen i Oumlster-

goumltland Et bidrag til kundskab om svensk sprog skrift og skaldekunst i old-tidenrdquo Antikvarisk tidskrift foumlr Sverige 5 (1873ndash1895) 1ndash148 211ndash215

― 1910 Der Runenstein von Roumlk in Oumlstergoumltland Schweden Red Magnus Olsen med bidrag av Axel Olrik och Erik Brate Stockholm

Friesen Otto von 1920 Roumlkstenen Runstenen vid Roumlks kyrka Lysings haumlrad Oumlstershygoumltland Stockholm

Groslashnvik Ottar 1983 rdquoRuneinnskriften paring Roumlk-steinenrdquo Maal og minne 1983 101ndash149

Gustavson Helmer 1991 Roumlkstenen Svenska kulturminnen 23 StockholmHalliday Michael A K 1978 Language as Social Semiotic The Social Interpretation

of Language and Meaning LondonHalliday Michael A K och Christian M I M Matthiessen 2013 Introduction to

Functional Grammar New York Harris Joseph C 2007 rdquoMyth and Meaning in the Roumlk Inscriptionrdquo Viking and

Medieval Scandinavia 2 45ndash109― 2009 rdquoThe Roumlk Stone through Anglo-Saxon Eyesrdquo I The AngloshySaxons and

the North Essays Reflecting the Theme of the 10th Meeting of the International Society of AngloshySaxonists in Helsinki August 2001 red Matti Kilpiouml Leena Kahlas-Tarkka Jane Roberts och Olga Timofeeva 11ndash46 Tempe AZ

Holmberg Per 2013 rdquoPlacing the Reader On the Connections of Text Body and Spacerdquo RASKthinspmdashthinspInternational Journal of Language and Communication 38 9ndash29

Holmberg Per och Haringkan Jansson 2010 rdquoVikingatidens evighetsmaskiner Run-ste nar nas grammatiska konstruktion av tid och rumrdquo I Bo65 Festskrift till Bo Ralph 36ndash49 Meijerbergs arkiv foumlr svensk ordforskning 39 Goumlteborg

― 2011 ldquoAtt rista tid och rum i stenrdquo I Funktionell textanalys red Per Holmberg Anna-Malin Karlsson och Andreas Nord 204ndash221 Stockholm

Holmberg Per och Anna-Malin Karlsson 2006 Grammatik med betydelse En intro duktion till funktionell grammatik Ord och stil 37 Uppsala

Futhark 6 (2015)

Jansson Sven B F 1984 Runinskrifter i Sverige 2 uppl StockholmKarlsson Anna-Malin 2009 rdquoSpraringket och rsquodet andrarsquo Om relationen mellan moda-

li teter och diskurserrdquo I Med bilden i tiden Analys och tolkning av multimodala bud skap red Johanna Koivisto och Kristina Nikula 59ndash81 Tampere Studies in Language Translation and Culture ser A 4 Tampere

― 2011 rdquoTexters ideationella grammatikrdquo I Funktionell textanalys red Per Holm berg Anna-Malin Karlsson och Andreas Nord 21ndash38 Stockholm

Kress Guumlnther and Theo van Leeuwen 1996 Reading Images The Grammar of Visual Design New York

Kyhlberg Ola 2010 rdquoThe Great Masterpiecerdquo Current Swedish Archaeology 18 177ndash201

Loumlnnroth Lars 1977 rdquoThe Riddles of the Roumlk-stone A Structural Approachrdquo Arkiv foumlr nordisk filologi 92 1ndash57

Matthiessen Christian M I M och Abhishek Kumar Kashyap 2014 rdquoThe Con-strual of Space in Different Registers An Exploratory Studyrdquo Language Sciences 45 1ndash27

Melnikova Elena 2010 rdquoThe sakum Formula of the Roumlk Inscription Variants and Distributionrdquo rdquoPreprintrdquo The Seventh International Symposium on Runes and Runic Inscriptions Oslo 2010 httpwwwkhmuionoenglishresearchpublications7th-symposium-preprintsmelnikovapdf

Nordeacuten Arthur 1960 rdquoSibberyd Roumlks praumlstgaringrd och Roumlkstenens Sibbe helge-doms varingrdarerdquo Fornvaumlnnen 55 260ndash279

Ousbaumlck Fredrik 2007 rdquoRoumlkstenens och futharkens platonska kosmologi Sparingren av antikens ideacutegods hos jaumlrnaringlderns skandinaviska krigarelitrdquo C-uppsats i his-toria Linkoumlpings universitet Linkoumlping httpurnkbseresolveurn=urn nbnseliudiva-12506

Peterson Lena 1992 rdquoHogastenen paring Orustrdquo I Blandade runstudier 1 81minus111 Run roumln 6 Uppsala

Ralph Bo 2007 rdquoGaringtan som loumlsning Ett bidrag till foumlrstaringelsen av Roumlkstenens run-inskriftrdquo Maal og minne 2007 133ndash157

Rydberg Viktor 1893 Om hjaumlltesagan aring Roumlkstenen Kungl Vitterhets Historie och Anti kvitets Akademiens handlingar 316 [nf 116] Stockholm

Samnordisk runtextdatabas Institutionen foumlr nordiska spraringk Uppsala universitet httpwwwnordiskauuseforsknsamnordhtm

Stenglin Maree 2008 rdquoBinding A Resource for Exploring Interpersonal Meaning in 3D Spacerdquo Social Semiotics 18 425ndash447

Svenbro Jesper 1988 Phrasikleia Antropologie de la lecture en Gregravece ancienne Paris

― 1999 Myrstigar Figurer foumlr skrift och laumlsning i antikens Grekland StockholmSouml + nr = inskrift publicerad i Soumldermanlands runinskrifter av Erik Brate och

Elias Wesseacuten = Sveriges runinskrifter Vol 3 Stockholm 1924ndash36

Futhark 6 (2015)

Thibault Paul J 1995 rdquoThe Interpersonal Grammar of Mood and the Ecosocial Dynamics of the Semiotic Exchange Processrdquo I On Subject and Theme From the Perspective of Functions in Discourse red Ruqaiya Hasan och Peter H Fries 51ndash89 Current Issues in Linguistic Theory 118 Amsterdam

― 2007 ldquoWriting Graphology and Visual Semiosisrdquo I New Directions in the Analysis of Multimodal Discourse red Terry D Royce och Wendy L Bowcher 111ndash145 London

Vafthornruacuteethnismaacutel I Eddukvaeligethi red Joacutenas Kristjaacutensson och Veacutesteinn Oacutelason vol 1 Goethak vaeligethi 356ndash366 Iacuteslenzk fornrit Reykjaviacutek 2014

Wesseacuten Elias 1953 ldquoNytt om Roumlkstenenrdquo Fornvaumlnnen 161 161ndash177 httpkultur arvsdataseraafornvannenhtml1953_161

― 1958 Runstenen vid Roumlks kyrka Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Aka demiens handlingar filologisk-filosofiska ser 5 Stockholm

Widmark Gun 1993 rdquoVarfoumlr ristade Varin runor Tankar kring Roumlkstenenrdquo Saga och sed Kungl Gustav Adolfs Akademiens aringrsbok 1992 25ndash44

Aringkerstroumlm Hanna 2013 rdquoInterpunktion i runstensinskrifter fraringn tidig vikingatidrdquo Opublicerad masteruppsats i nordiska spraringk Uppsala universitet Uppsala

Oumlg + nr = inskrift publicerad i Oumlstergoumltlands runinskrifter dvs Brate 1918Oumlg N288 = inskrift paring Oklundastenen Norrkoumlping funnen 1929 och registrerad

i Arthur Nordeacuten rdquoOumlstergoumltlands runinskrifter Supplement till Erik Brates rsquoOumlster goumltlands runinskrifterrsquo utg 1911minus18rdquo manuskript i Antikvarisk-topo-grafiska arkivet Riksantikvarieaumlmbetet Stockholm

English summary

ldquoAnswers to the Roumlk runestone riddles A social semiotic study of meaningshymaking and spatialityrdquo

The Roumlk runestone (Oumlg 136) dated to the ninth century is famous for its long enigmatic and beautifully carved inscription Previous interpretations of the inscription have for good reason understood it as a deviation from the generic conventions of Viking Age runestone inscriptions (eg von Friesen 1920 Wesseacuten 1958 Loumlnnroth 1977 Groslashnvik 1983 Harris 2007 2009) Contrary to these inter-pretations the study presented here examines the alternative that the Roumlk rune-stone inscription in fact resembles what is typical of Viking Age runestones From this perspective the paper develops an analysis of the inscription that amounts to a substantiation of new answers to three much-disputed questions the reading order of the inscription the mystery of its seemingly peculiar numbering (ldquothe secondrdquo ldquothe twelfthrdquo ldquothe thirteenthrdquo) and the meaning of its riddles

The study attempts to establish principles for the typical making of meaning in Viking Age runestone inscriptions focusing on how runestones are related to place Since it is obvious that the raising of a stone in the landscape contributes to

Futhark 6 (2015)

place-making and since it is also well known that runestone inscriptions them-selves from this period often refer to various localities the focus on place can here be taken as common sense Such an approach can however only be implemented in systematic analysis when the theory on which it is based captures the readersrsquo potential to make meaning

The theory of social semiotics and how it may be applied in the study of lan-guage in relation to spatiality is introduced Social semiotics allows focus on how semiotic resources primarily language are employed in different social contexts (Halli day 1978 Halliday and Matthiessen 2013) Characteristic for social semiotics is the notion that language functions simultaneously in three ways it organizes ele ments into cohesive texts (the textual metafunction) it creates and maintains rela tions between people (the interpersonal metafunction) and it construes ideas about the world (the ideational metafunction)

In the study of language and spatiality these three dimensions have opened up three ways of conceptualizing how writing contributes to place-making First how writing can be spatially organized on the textual surface has been examined (eg Kress and van Leeuwen 2006 ch 6) Written texts are in this respect places of their own and they can refer to themselves as places or to various intratextual posi tions (eg ldquosee belowrdquo) Second studies have investigated how written texts interact with readers (eg Thibault 1995 and 2007) Since speech acts invite the reader to react to the text confirm its statements answer its questions obey its demands and so on they are considered as the key linguistic resources for the inter personal dimension (cf Halliday and Matthiessen 2013 ch 4) Third social semiotic research has also analysed how place is represented in different kinds of texts (eg Matthiessen and Kashyap 2014) A central linguistic resource for this idea tional dimension is the potential to construe actions events and states and to connect them to specific places (cf Halliday and Matthiessen 2013 ch 5)

Three principles are established for the making of meaning in Viking Age rune stone inscriptions the labyrinth principle the speech act principle and the principal of local agency Each corresponds to one of the three theoretical dimen-sions introduced above This part of the article draws on studies that have applied social semiotics to Viking Age runestones Bianchi 2010 for establishing the laby-rinth principle and Holmberg and Jansson (2010 and 2011) for the principles of speech act and local agency

The labyrinth principle concerns the spatial organization of Viking Age rune-stone inscriptions which typically lead the reader step by step from a starting point at the lower left side of the stone towards the end of the inscription The reader is guided to find the next line or band (if there is one) from the beginning or the end of the previous one If the inscription is organized in lines the reader usually has to regress through the newly read line in order to find the next while the reading of bands normally does not demand such regression However when searching for a close connection to the next line or band the reader cannot confidently predict the direction of reading of the following runes

The speech act principle captures what seems to be the basic interpersonal

Futhark 6 (2015)

demand namely that the reader should respond to the speech acts of the inscription Since Viking Age inscriptions tend to realize speech acts in full gram-matical clauses or clause complexes it is easy for readers (or listeners) to identify the way they are supposed to respond for instance if they should accept or con-firm information given in statements or perhaps join in prayer (these are the two most frequent alternatives)

The principle of local agency concerns how the inscriptionrsquos grammar enables the connection of actions events and states to different places Actions have agency whereas events and states do not In other words clauses of action express who is acting and the element acted upon The pattern that appears is that actions have a restricted distribution and are as a rule connected to the vicinity of the stone itself When other places are referred to the inscription usually does not report actions but rather states or events

The reading order of the lines on the Roumlk runestone is examined according to the labyrinth principle It is first noted that the inscription can be divided into seven text elements on the basis of the choice of writing system and partially on the size of the runes The problem has been to determine the reading order of these text elements While earlier proposals among them the influential proposal in Wesseacuten 1958 accepted spatial gaps between the text elements the analysis here shows how such gaps can be avoided At one point this leads to a connection between text elements that have not previously been suggested to be connected the text about a womanrsquos sacrifice on the reverse is read immediately after the text about the two war-booties that covers most of the broad front side ending on a narrow side While Wesseacuten collected all three numerical ciphers towards the end of the inscription the application of the labyrinth principle produces a structure whereby the reader meets the numerical ciphers at three different points (the comparison showed by fig 2) This indicates that the inscription (after the two introductory lines) has three main parts each ending with a numerical cipher

A speech act analysis of each of the text elements established following the laby rinth principle reveals that the inscription most likely consists of eighteen speech acts The much discussed sakum formula is here taken to be an imperative first person plural which turns these clause complexes into questions (ldquoLet us say which rdquo ldquoLet us say who rdquo ldquoLet us say where rdquo etc) Questions of this kind begin each of the three main parts The questions are followed by puzzling state-ments They are baffling to such a degree that they almost function as questions that bid the reader answer what heshe thinks is really meant Normal statements appear only twice (in the introductory text element about Varinn and his dead son Vāmōethr) and thus the inscription is far more interpersonally demanding than a typical Viking Age runestone Two unexpected observations can be made when speech act analysis is combined with the new reading order The first is that the seemingly strange numbering ldquotwelfthrdquo and ldquothirteenthrdquo can quite simply be taken as numbering of the inscribed speech acts (if one starts counting from the first two sakum questions where the inscription starts its own numbering) This finding contradicts the influential interpretation of Wesseacuten who held that

Futhark 6 (2015)

the numbering referred to a (forgotten) oral tradition The second observation is perhaps even more important for the interpretation of the whole inscription The structure of speech acts neatly corresponds to the structure of the younger futhark the three main parts consist of 6 + 5 + 5 speech acts just like the con ven-tional division of the futhark into ldquofamiliesrdquo with 6 + 5 + 5 characters (cf fig 3) If this is a deliberately chosen structure the whole inscription could in fact refer to what the very first statement calls ldquothese runesrdquo

Although previous interpretations with few exceptions have looked for answers to the riddles in places far away from the stone the interpretations of all three main parts heremdashguided by the principle of local agencymdashshow that each of the parts can be understood as a complex of riddles with a consistent theme

The first complex of riddles begins with the text element about the two war-booties which covers most of the front side and one of the narrow sides It continues with the text element about a womanrsquos sacrifice on the reverse and it ends with the numerical cipher (here considered as yet undecoded) which continues onto the top

The interpretation of the first text element follows Bo Ralph (2007) in his reading of raithorn iau rikʀ hin thornurmuthorni (ldquorode the horse [did] the great championrdquo) instead of raithorniaurikʀ hin thornurmuthorni (ldquoruled [did] Theodoric the Greatrdquo) Instead of a reference to Theodoric the Great Ralph argues convincingly that we here have riddles about the sun (who ldquolost its liferdquo but ldquonow sits on its horserdquo) and the change between sunlight and moonlight (ldquothe two war-bootiesrdquo) The inter-pretation here strengthens Ralphrsquos argument at two points The grammatical gender of the Old East Norse word for sun (sōl) is feminine which is reflected in the mythology of a feminine sun goddess It is suggested that the answer to these riddles is better formulated as concerning daylight since the word for day (dagʀ) is masculine and is represented in Norse mythology as a masculine god riding his horse over the firmament The second point regards the reference to the ldquoHreieth gotarrdquo which might be taken as reinforcing the traditional tie to the Gothic emperor Theodoric However it is clear from Vafthornruacuteethnismaacutel (stanzas 11 and 12) that the Hreiethgotar were actually connected to the god of daylight According to this poem day collects its horse from the Hreiethgotar every morning a poetic expression for daybreak on the eastern horizon

The interpretation of the text element about a womanrsquos sacrifice maintains the idea of thematic unity for each third of the inscription In particular the inter-pretation of the runes igOldga as ldquothe line of Ingialdrrdquo is challenged and it is suggested that the final question also concerns daylight It is day that is redeemed by a womanrsquos sacrifice since night (nātt f) mythological mother of day must die before daylight can break The runes igOldga could perhaps contain an expression for ldquoat dawnrdquo

The second complex of riddles consists of the text element about the accom plish-ments of Vilinn on the reverse of the stone and ends with an unsolved numerical cipher The interpretation here follows Kyhlbergrsquos (2010 185) suggestion that the action to ldquocrush a giantrdquo could be a riddle for the carving of the runes which

Futhark 6 (2015)

turns the stone into a speaking giant A similar interpretation can be given to the first question of the text element (ldquolet us say to whom is born a relativerdquo) The metaphor here might be that the act of carving runes brings the stone to life like a ldquorelativerdquo of the scribe Both suggestions are supported by an observation first made by Ousbaumlck (2007 32) regarding the substitution cipher that gives the meaning ldquohe could crushrdquo While decoding most of the cipher the reader would pronounce the first twelve characters of the futhark (f u thorn o r k h n i a s t) while saying ldquof stands for u and thorn stands for ordquo etc This fits well in a complex of riddles about the carving of the runes

The third complex of riddles consists of the text element about the twenty kings on the reverse of the stone and the numerical cipher that seems to evoke the god THORNōrr on the remaining narrow side The twenty kings are the sons of four kings and thus the total number of kings is twenty-four The number twenty-four is the number of runes of the older futhark and in contemporary Norse writing cul ture this number may still have had cultural significance Whether this fact was familiar to people at the time of the raising of the Roumlk runestone is unknown but not unlikely One reason is that in three lines of the Roumlk stone the characters encountered by readers demand familiarity with the elder runes exactly the three stanzas that frame the text element about the kings The interpretation thus suggests the twenty-four kings to be the rune characters of the older futhark This identification of the twenty-four kings with the runes requires a new under-standing of t siulunti fiakura uintur traditionally taken as information about the stay of the kings on SjaeligllandZealand for four winters Instead the phrase could refer to the four points of the compass and indicate that the stone is covered with runes on all four sides This interpretation follows Ralphrsquos (2007 155) understanding of at sjoacutelundi fiagura vinddura literally as ldquoat the four lsquowind doorsrsquo of the tree of the sea [ie the mast]rdquo In line with this reasoning the answer to the first question of this complex of riddles (ldquowhererdquo) should be ldquoHere where the runes are readrdquo The expression ldquothe horse of battlerdquo is taken to be a kenning for lsquowolfrsquo more precisely for the wolf Fenrir who according to Vafthornruacuteethnismaacutel (stanzas 46 and 47) is destined to swallow the sun at the end of time

In conclusion the first complex of riddles circles around the course of daylight the second complex of riddles concerns the carving of the runes and the third regards their reading (cf fig 4) Since all actions take place at the site of the stone itself the principle of local agency is followed throughout the inscription the taking of war-booties (that is the alternation between daylight and moonlight) is clearly visible on the surface of the runestone the crushing of the giant refers to the carverrsquos work with the runestone and the wolfrsquos search for food is construed as the threat that the light necessary for reading the runes might disappear (since Fenrir is to swallow the sun at Rangarǫk)

The first complex of riddles seems thus to be solved and in that case it is unten-able to hold that the inscription mentions Theodoric the Great Even if some of the interpretations of the runes on the reverse may require adjustment they doubt less consist of riddles just like those on the front side

Futhark 6 (2015)

Much effort has been made to understand the inscription as a narrative relating fragments of (stories important for) the biography of Varinn and Vāmōethr and in order to validate these interpretations much speculation and many detours have been necessary The interpretation developed here aims to relate the meaning of the inscription to Varinn and Vāmōethr and lays a foundation for this relation All of Varinnrsquos riddlesmdashabout the light and the runesmdashconcern one thing the perpetuation of the memory of Vāmōethr through the technology of runic writing

Foreword

Staffan Fridell Tendenser i skrifttecknens utveckling Alfabet och runor

Levi Damsma and Arjen Versloot Vowel Epenthesis in Early Germanic Runic Inscriptions

Per Holmberg Svaren paring Roumlkstenens garingtor En socialshysemiotisk analys av meningsshyskapande och rumslighet

Magnus Kaumlllstroumlm Gravhaumlllsfragmentet fraringn Tornby i Fornaringsa i Oumlstershygoumltland och utvecklingen av naringgra medeltida runshyformer

Michael P Barnes Two Recent Runic Finds from Orkney

Martin Findell The Portormin (Dunbeath) Runestone

Short Notices

Magnus Kaumlllstroumlm Till tolkningen av ristarshysignaturen paring G 343 fraringn St Hans ruin i Visby

Magnus Kaumlllstroumlm Den maringlade runtexten i Torpa kyrka (Oumlg 218)

Reviews

Runestudiar Festskrift til Jan Ragnar Hagland Eds Ivar Berg Arnold Dalen and Karin Fjellhammer Reviewed by James E Knirk

Lars Magnar Enoksen Runor Maumlstarens handbok Reviewed by Henrik Williams

Contributors

copy Contributing authors 2016This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 40 International License

All articles are available free of charge at httpwwwfuthark-journalcom

A printed version of the issue can be ordered throughhttpurnkbseresolveurn=urnnbnseuudiva-274828

Editorial advisory board Michael P Barnes (University College London) Klaus Duumlwel (University of Goumlttingen) Lena Peterson (Uppsala University) Marie Stoklund (National Museum Copenhagen)

Typeset with Linux Libertine by Marco Bianchi

University of OsloUppsala University

ISSN 1892-0950

Published with financial support from the Nordic Publications Committee for Humanist and Social Sciences Periodicals (NOP-HS)

Foreword 5

Williams 187

Contributors 193

Contents

Futhark 6 (2015)

282324

22 121314151617181920

1091 2 3 4 5 6 7 8

Futhark 6 (2015)

principen

1 Vamod och Varin

3 Kvinnooret

4 Krysschiret

5 Vilins verk

6 De tjugo kungarna

16-typig futhark

24-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

Vamod och Varin

De tjugo kungarna

Kvinnooret

Vilins verk

Krysschiret

16-typig futhark

24-typig futhark

16-typig futhark

talchier

Futhark 6 (2015)

1 Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

3 Kvinnooffret

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Foreword 5

Williams 187

Contributors 193

Contents

Futhark 6 (2015)

282324

22 121314151617181920

1091 2 3 4 5 6 7 8

Futhark 6 (2015)

principen

1 Vamod och Varin

3 Kvinnooret

4 Krysschiret

5 Vilins verk

6 De tjugo kungarna

16-typig futhark

24-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

Vamod och Varin

De tjugo kungarna

Kvinnooret

Vilins verk

Krysschiret

16-typig futhark

24-typig futhark

16-typig futhark

talchier

Futhark 6 (2015)

1 Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

3 Kvinnooffret

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

282324

22 121314151617181920

1091 2 3 4 5 6 7 8

Futhark 6 (2015)

principen

1 Vamod och Varin

3 Kvinnooret

4 Krysschiret

5 Vilins verk

6 De tjugo kungarna

16-typig futhark

24-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

Vamod och Varin

De tjugo kungarna

Kvinnooret

Vilins verk

Krysschiret

16-typig futhark

24-typig futhark

16-typig futhark

talchier

Futhark 6 (2015)

1 Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

3 Kvinnooffret

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

282324

22 121314151617181920

1091 2 3 4 5 6 7 8

Futhark 6 (2015)

principen

1 Vamod och Varin

3 Kvinnooret

4 Krysschiret

5 Vilins verk

6 De tjugo kungarna

16-typig futhark

24-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

Vamod och Varin

De tjugo kungarna

Kvinnooret

Vilins verk

Krysschiret

16-typig futhark

24-typig futhark

16-typig futhark

talchier

Futhark 6 (2015)

1 Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

3 Kvinnooffret

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

282324

22 121314151617181920

1091 2 3 4 5 6 7 8

Futhark 6 (2015)

principen

1 Vamod och Varin

3 Kvinnooret

4 Krysschiret

5 Vilins verk

6 De tjugo kungarna

16-typig futhark

24-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

Vamod och Varin

De tjugo kungarna

Kvinnooret

Vilins verk

Krysschiret

16-typig futhark

24-typig futhark

16-typig futhark

talchier

Futhark 6 (2015)

1 Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

3 Kvinnooffret

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

282324

22 121314151617181920

1091 2 3 4 5 6 7 8

Futhark 6 (2015)

principen

1 Vamod och Varin

3 Kvinnooret

4 Krysschiret

5 Vilins verk

6 De tjugo kungarna

16-typig futhark

24-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

Vamod och Varin

De tjugo kungarna

Kvinnooret

Vilins verk

Krysschiret

16-typig futhark

24-typig futhark

16-typig futhark

talchier

Futhark 6 (2015)

1 Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

3 Kvinnooffret

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

282324

22 121314151617181920

1091 2 3 4 5 6 7 8

Futhark 6 (2015)

principen

1 Vamod och Varin

3 Kvinnooret

4 Krysschiret

5 Vilins verk

6 De tjugo kungarna

16-typig futhark

24-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

Vamod och Varin

De tjugo kungarna

Kvinnooret

Vilins verk

Krysschiret

16-typig futhark

24-typig futhark

16-typig futhark

talchier

Futhark 6 (2015)

1 Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

3 Kvinnooffret

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

282324

22 121314151617181920

1091 2 3 4 5 6 7 8

Futhark 6 (2015)

principen

1 Vamod och Varin

3 Kvinnooret

4 Krysschiret

5 Vilins verk

6 De tjugo kungarna

16-typig futhark

24-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

Vamod och Varin

De tjugo kungarna

Kvinnooret

Vilins verk

Krysschiret

16-typig futhark

24-typig futhark

16-typig futhark

talchier

Futhark 6 (2015)

1 Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

3 Kvinnooffret

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

282324

22 121314151617181920

1091 2 3 4 5 6 7 8

Futhark 6 (2015)

principen

1 Vamod och Varin

3 Kvinnooret

4 Krysschiret

5 Vilins verk

6 De tjugo kungarna

16-typig futhark

24-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

Vamod och Varin

De tjugo kungarna

Kvinnooret

Vilins verk

Krysschiret

16-typig futhark

24-typig futhark

16-typig futhark

talchier

Futhark 6 (2015)

1 Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

3 Kvinnooffret

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

282324

22 121314151617181920

1091 2 3 4 5 6 7 8

Futhark 6 (2015)

principen

1 Vamod och Varin

3 Kvinnooret

4 Krysschiret

5 Vilins verk

6 De tjugo kungarna

16-typig futhark

24-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

Vamod och Varin

De tjugo kungarna

Kvinnooret

Vilins verk

Krysschiret

16-typig futhark

24-typig futhark

16-typig futhark

talchier

Futhark 6 (2015)

1 Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

3 Kvinnooffret

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

282324

22 121314151617181920

1091 2 3 4 5 6 7 8

Futhark 6 (2015)

principen

1 Vamod och Varin

3 Kvinnooret

4 Krysschiret

5 Vilins verk

6 De tjugo kungarna

16-typig futhark

24-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

Vamod och Varin

De tjugo kungarna

Kvinnooret

Vilins verk

Krysschiret

16-typig futhark

24-typig futhark

16-typig futhark

talchier

Futhark 6 (2015)

1 Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

3 Kvinnooffret

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

282324

22 121314151617181920

1091 2 3 4 5 6 7 8

Futhark 6 (2015)

principen

1 Vamod och Varin

3 Kvinnooret

4 Krysschiret

5 Vilins verk

6 De tjugo kungarna

16-typig futhark

24-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

Vamod och Varin

De tjugo kungarna

Kvinnooret

Vilins verk

Krysschiret

16-typig futhark

24-typig futhark

16-typig futhark

talchier

Futhark 6 (2015)

1 Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

3 Kvinnooffret

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

282324

22 121314151617181920

1091 2 3 4 5 6 7 8

Futhark 6 (2015)

principen

1 Vamod och Varin

3 Kvinnooret

4 Krysschiret

5 Vilins verk

6 De tjugo kungarna

16-typig futhark

24-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

Vamod och Varin

De tjugo kungarna

Kvinnooret

Vilins verk

Krysschiret

16-typig futhark

24-typig futhark

16-typig futhark

talchier

Futhark 6 (2015)

1 Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

3 Kvinnooffret

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

principen

1 Vamod och Varin

3 Kvinnooret

4 Krysschiret

5 Vilins verk

6 De tjugo kungarna

16-typig futhark

24-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

Vamod och Varin

De tjugo kungarna

Kvinnooret

Vilins verk

Krysschiret

16-typig futhark

24-typig futhark

16-typig futhark

talchier

Futhark 6 (2015)

1 Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

3 Kvinnooffret

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

principen

1 Vamod och Varin

3 Kvinnooret

4 Krysschiret

5 Vilins verk

6 De tjugo kungarna

16-typig futhark

24-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

16-typig futhark

talchier

Vamod och Varin

De tjugo kungarna

Kvinnooret

Vilins verk

Krysschiret

16-typig futhark

24-typig futhark

16-typig futhark

talchier

Futhark 6 (2015)

1 Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

3 Kvinnooffret

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

1 Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

3 Kvinnooffret

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

1 Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

3 Kvinnooffret

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

1 Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

3 Kvinnooffret

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

3 Kvinnooffret

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

6 De tjugo kungarna

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

1112131415

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

Vamod och Varin

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

De tjugo kungarna

131415

Det aumlr dagen

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

English summary

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Futhark 6 (2015)

Foreword

Short Notices



Reviews



Contributors

Documents

Per Holmberg. Futhark 6 (2015) - DiVA portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:922588/FULLTEXT01.pdf · menings skapande som andra vikingatida run stens inskrifter, krävs en teori