Multimed. Örebro 20 april 2010 - regionorebrolan.se · Aplastic anemia Thrombocytopenia Liver Hepatit Liver failure Cholestasis Systemic effects Anaphylaxis Fever. SMON Multimed

Multimed. Örebro 20 april 2010


Läkardagarna i Örebro 2010

”Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre”

Tisdag 20 april 2010


Ulf BergmanÖverläkare

Regionala Biverkningsenheten,Avd. för klinisk farmakologi

Karolinska Universitetssjukhuset


SK-kursen, IPULS nr: A:0719-23april 2010

Läkemedelsbiverkningar ur ett sjukvårds-

och myndighetsperspektiv


Session 2: Multimedicinering 14.15 – 15.00

Negativa effekter av läkemedel,praktiska interaktioner

och biverkningar


Negativa effekter av läkemedel (Ulf Bergman)

Hur ofta är läkemedel orsak för inläggning och vård på sjukhus? (Hur görs f.ö. bedömningen att inläggningen är läkemedelsrelaterad?)

Är äldre särskilt känsliga för läkemedelsbiverkningar?

Ge exempel på ”underskattade” läkemedelsbiverkningar hos äldre?

Ge exempel på ”underskattade” läkemedelsinteraktioner hos äldre?

Vilka är ”farligaste” naturläkemedlen med avseende på biverkningar / interaktioner?

Angående långtidsbehandling med läkemedel: Förändras farmakokinetik / farmakodynamik över tid? Kan man förvänta sig en nedreglering av läkemedelsreceptorer?

Multimed. Örebro 20 april 2010www.janusinfo.se



Take Home messages:

Läksaks Kloka Råd:

* Var uppmärksam på läkemedelsbiverkningar. Dokumenteraogynnsamma effekter t ex med ICD-koden Y57.9

* Generellt – särskilt viktigt hos äldre: Beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel


Groucho Marx:Don’t screw up things by providing lots of

facts!


Läkemedelsbiverkningar ur ett myndighets-

och ett sjukvårdsperspektiv


Right drug for the

Right patientin the

Right dosefor the

Right timeto the

Right costs

Department of Clinical Pharmacology at Karolinska Institutet-Karolinska University Hospital



McBride WG (1961). Thalidomide and congenital abnormalities. Lancet 2:1358.


Thalidomide• Dr William McBride

described phocomelia in the offspring of women who had received it during pregnancy

• Lenz a West German pediatrician demonstrated a very strong association in a case control study

The regulation of therapeutic drugs became concerned primarily with safety for many years


Multimed. Örebro 20 april 2010 ?SMON (subacute myelo-optic neuropathy)

Clioquinol

?Fibrosis, ocular toxicityPractolol

?Liver toxicity, phototoxicityBenoxaprofen

1/1,000,000Anaphylactic shockZomepirac

1/1,000,000AgranulocytosisDipyrone

1/100,000Stevens-Johnson synd, blood dyscrasiasPhenylbutazone

1/6000Guillain-Barré syndromeZimelidine

1/5000HaemolysisTemafloxacin

1/3000HaemolysisNomifensine

1/1500Lactic acidosisPhenformin

1/1000Torsades de pointesTerodiline

1/200AgranulocytosisClozapine

1/4 PhocomeliaThalidomideFrequency of occurrenceAdverse reactionDrug

Drugs associated with adverse events that led to withdrawalfrom the market in at least one country


The Forword by Barbro Westerholmof this book from 2008 outlines the whole area of pharmacovigilance and pharmacoepidemiology

and

Barbro states:

”This book is one of the most important books ever written. It is about a tradegy that must never been forgotten.”






Risk managementis defined as the steps taken to alter, i.e., reduce, the levels of risk to which an individual or a population is subject

John M Last 2001



Definition - Biverkning

• Varje skadlig eller oönskad effekt av ett läkemedel som uppkommer vid doser som normalt ges i terapeutiskt, preventivt eller diagnostiskt syfte

• (WHO-definition 1970)


Läkemedelsbiverkningar:

•Typ A = augmentet

•Typ B = bizarre


Typ A: “augmented”

farmakologisk effekt

Typ B: “bizarre”

ej dosberoende, oförutsägbaraofta överkänslighetsreaktioner

Biverkningar av läkemedel


Typ A =augmentet = förstärkt

Farmakologisk effekt, överdriven och förutsägbar. Vanlig, dos-relaterad ochmindre allvarlig än typ B

reaktioner


Typ A reaktioner:Farmako-kinetik/dynamik ger förstärkt och förutsägbar farmakologisk effektMinskad njurfunktionAvvikande metabolism: interaktioner

dietgenetikunderliggande sjukdom

Receptor karateristik: selektivitetinteraktioner


Typ A reaktioner:

predikterbarafarmakologiska effekter

= förebyggbara!

Risk Management!


Typ B (B=bizarre)

Oväntade effekteroförutsägbaraej dos-relateradeovanliga


Typ B reaktioner:Idiosyncratiska reaktionerÖverkänslighets reaktioner

Mekanismen ofta oklar men för en del biverkningar är immunologiska/hypersensitivitets reaktioner involverade


Typ B Idiosyncratisk reaktioner – Exempel:

Dermatological Toxic epidermal necrolysisUrticariaStevens-Johnson reaction

Blood AgranulocytosisAplastic anemiaThrombocytopenia

Liver HepatitLiver failureCholestasis

Systemic effects AnaphylaxisFever

Multimed. Örebro 20 april 2010 ?SMON (subacute myelo-optic neuropathy)

Clioquinol

?Fibrosis, ocular toxicityPractolol

?Liver toxicity, phototoxicityBenoxaprofen

1/1,000,000Anaphylactic shockZomepirac

1/1,000,000AgranulocytosisDipyrone

1/100,000Stevens-Johnson synd, blood dyscrasiasPhenylbutazone

1/6000Guillain-Barré syndromeZimelidine

1/5000HaemolysisTemafloxacin

1/3000HaemolysisNomifensine

1/1500Lactic acidosisPhenformin

1/1000Torsades de pointesTerodiline

1/200AgranulocytosisClozapine

1/4 PhocomeliaThalidomideFrequency of occurrenceAdverse reactionDrug

Drugs associated with adverse events that led to withdrawalfrom the market in at least one country





Läkemedelsbiverkningar ur ett myndighets

perspektiv




Var finns blankett?

• FASS – längst bak

• www.fass.se - fakta för förskrivare

• www.lakemedelsverket.se - Hälso och sjukvård

• www.janusinfo.se - biverkningsrapportering

• www.internetmedicin.se - blanketter


Biverkningsenheten, Läkemedelsverket Uppsala


SWEDISSwedish Drug Information

SystemFrån 1965-2009

110.000 sambandsbedömda rapporter


Sveriges totala spontanrapportering 2000-2009

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

2 000 2001 2 002 2 003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

totalt riket riket serious






Södra RegionenLund och Malmö

Norra Regionen Umeå

Uppsala RegionenUppsala

Stockholm RegionenStockholm

Västra RegionenGöteborg

Östra RegionenLinköping

6 st Regionala biverkningsenheter


Veckorond vid Regionala Biverkningsenheten,Avd. för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset


Biverkningsrapporteringregion- Stockholm

0

200

400

600

800

1 000

1 200

2 000 2001 2 002 2 003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

I-län totaltAB-län totalt


Bedömning av orsakssamband

Känd reaktion



Känd reaktionTidssamband




Kan ej förklaras av underliggande sjukdom



Frånvaro av symtom kan vara friskhetstecken.

Grönköpings veckoblad 2007




Kan ej förklaras av underliggande sjukdomKan ej förklaras av andra läkemedel


Beje Wiholm






Vad måste en rapport innehålla ?• Rapportör• Misstänkt biverkning• Misstänkt läkemedel• Patient

• - Bifoga gärna journal- epikriskopia, gör journalanteckning!


•RAPPORTERA PÅ MISSTANKE !





Försvinner vid utsättning





Försvinner vid utsättningÅterkommer vid insättning




Säkert (Certain)

Troligt (Probable)

Möjligt (Possible)

Ej sannolikt (Unlikely)

Ej bedömbart (Unclassifiable)


WHO Drug Monitoring Programme

Associate membOfficial member


WHO

WHO Collaborating Centre for International Drug Monitoring (The Uppsala Monitoring Centre)

5 miljoner rapporter




Vad skall rapporteras?

• Samtliga läkemedel

Dödsfall

Livshotande tillstånd

Permanent skada eller långvarig funktionsnedsättning

Sjukhusvård eller förlängd sådan

Nya och oväntade biverkningar eller interaktioner

Biverkningar som tycks öka i frekvens eller allvarlighetsgrad

• Nya läkemedel (< 2 år) - alla misstänkta biverkningar, om ej listade som vanliga i FASS

- förgiftningar, missbruk


•RAPPORTERA PÅ MISSTANKE !


Det spontanabiverkningsrapporteringeninrättades ursprungligen för att upptäcka oväntade, sällsynta och allvarliga biverkningar –huvudsakligen Typ B reaktioner


Läkemedelsbiverkningar ur ett

sjukvårdsperspektiv


Biverkningsepidemiologi




Läkemedelsrelaterade problem som orsak till inläggning på medicinklinik

2 medicinska vårdavdelningar285 konsekutivt inlagda patienter

Standardiserade definitioner ochkausalitetskriterier



16% (45 av 285 patienter)



Otillräcklig effekt 7% För stark/biverkan 9% ____________________

16%



Följt Ej följt ordinationen ordinationen

Otillräcklig effekt 3% 4% 7%

För stark/biverkan 6% 3% 9% ____________________________________________________

9% 7% 16%



Svenska biverkningsstudier1. Beermann B, Biörck G, Groshinsky-Grind M. Läkemedelsbiverkningar och

intoxikationer som orsak till intagning på invärtesmedicinsk klinik. Läkartidningen 1978;75:959-60.

2. Bergman U, Wiholm B-E. Drug-related problems causing admission to a medical clinic. Eur J Clin Pharmacol 1981;20:193 200.

3. Sarlöv C, Andersén-Karlsson E, von Bahr C. Läkemedelsbiverkningar leder till sjukhusvård för hjärtpatienter. Läkartidningen 2001;47:5349-53.

4. Mjörndal T, Boman MD, Hägg S, Bäckström M, Wiholm B-E, Wahlin A et al. Adverse drug reaction as a cause for admissions to a department of internal medicine. Pharmacoepidemol Drug Safe 2002;11:65-72.

5. Von Euler M, Eliasson E, Öhlén G, Bergman U. Adverse drug reactions causing hospitalisation can be monitored from computerized medical records and thereby indicate the quality of drug utilisation. Pharmacoepidemiol Drug Safe 2006;15:178-184


Svenska biverkningsstudier1. Beermann B, Biörck G, Groshinsky-Grind M.

Läkemedelsbiverkningar och intoxikationer som orsak till intagning påinvärtesmedicinsk klinik. Läkartidningen 1978;75:959-60.

2. Bergman U, Wiholm B-E. Drug-related problems causing admission to a medical clinic. Eur J Clin Pharmacol 1981;20:193 200.


Svenska biverkningsstudier3. Sarlöv C, Andersén-Karlsson E, von Bahr C.

Läkemedelsbiverkningar leder till sjukhusvård för hjärtpatienter. Läkartidningen 2001;47:5349-53.

4. Mjörndal T, Boman MD, Hägg S, Bäckström M, Wiholm B-E, WahlinA et al.

Adverse drug reaction as a cause for admissions to a department of internal medicine. Pharmacoepidemol Drug Safe 2002;11:65-72.

5. Von Euler M, Eliasson E, Öhlén G, Bergman U. Adverse drug reactions causing hospitalisation can be monitored from

computerized medical records and thereby indicate the quality ofdrug utilisation. Pharmacoepidemiol Drug Safe 2006;15:178-184


Biverkningsinläggningar i %1.Beermann B, Biörck G, Groshinsky-Grind M. Läkemedelsbiverkningar och intoxikationer som orsak till intagning på invärtesmedicinsk klinik. 9 %Läkartidningen 1978;75:959-60.2.Bergman U, Wiholm B-E. Drug-related problems causing admission 6 % to a medical clinic. Eur J Clin Pharmacol 1981;20:193 200.

3.Sarlöv C, Andersén-Karlsson E, von Bahr C. Läkemedelsbiverkningar 14 %leder till sjukhusvård för hjärtpatienter. Läkartidningen 2001;47:5349-53.4.Mjörndal T, Boman MD, Hägg S, Bäckström M, Wiholm B-E, Wahlin A. Adverse drug reaction as a cause for admissions to a department of internal 12 %medicine. Pharmacoepidemol Drug Safe 2002;11:65-72.5.Von Euler M, Eliasson E, Öhlén G, Bergman U. Adverse drug reactions causing hospitalisation can be monitored from computerized medical records 11 %and thereby indicate the quality of drug utilisation. PharmacoepidemiolDrug Safe 2006;15:178-184


Ålder - Biverkningsinläggningar1.Beermann B, Biörck G, Groshinsky-Grind M. Läkemedelsbiverkningar och intoxikationer som orsak till intagning på invärtesmedicinsk klinik. 71 år Läkartidningen 1978;75:959-60.2.Bergman U, Wiholm B-E. Drug-related problems causing admission 66 år to a medical clinic. Eur J Clin Pharmacol 1981;20:193 200.

3.Sarlöv C, Andersén-Karlsson E, von Bahr C. Läkemedelsbiverkningar 77 årleder till sjukhusvård för hjärtpatienter. Läkartidningen 2001;47:5349-53.4.Mjörndal T, Boman MD, Hägg S, Bäckström M, Wiholm B-E, Wahlin A. Adverse drug reaction as a cause for admissions to a department of internal 74 årmedicine. Pharmacoepidemol Drug Safe 2002;11:65-72.5.Von Euler M, Eliasson E, Öhlén G, Bergman U. Adverse drug reactions causing hospitalisation can be monitored from computerized medical records 72 årand thereby indicate the quality of drug utilisation. PharmacoepidemiolDrug Safe 2006;15:178-184



Antal läkemedel - Biverkningsinläggningar1.Beermann B, Biörck G, Groshinsky-Grind M. Läkemedelsbiverkningar och intoxikationer som orsak till intagning på invärtesmedicinsk klinik. 3,7Läkartidningen 1978;75:959-60.2.Bergman U, Wiholm B-E. Drug-related problems causing admission 3,5 to a medical clinic. Eur J Clin Pharmacol 1981;20:193 200.

3.Sarlöv C, Andersén-Karlsson E, von Bahr C. Läkemedelsbiverkningar 6,2leder till sjukhusvård för hjärtpatienter. Läkartidningen 2001;47:5349-53.4.Mjörndal T, Boman MD, Hägg S, Bäckström M, Wiholm B-E, Wahlin A. Adverse drug reaction as a cause for admissions to a department of internal 7medicine. Pharmacoepidemol Drug Safe 2002;11:65-72.5.Von Euler M, Eliasson E, Öhlén G, Bergman U. Adverse drug reactions causing hospitalisation can be monitored from computerized medical records 8,3and thereby indicate the quality of drug utilisation. Pharmacoepidemiol Drug Safe 2006;15:178-184



Utköp av läkemedel i Jämtland% av befolkningen

Män Kvinnor

1985 51 % 68 %

2000 56% 76%

Svensk Läkemedelsstatistik 1985, 2000


Proportion (%) of Population with Rxs Issued at the Pharmacy

Source: The Jämtland Study 1999 1

Andelen av befolkningen i Jämtland med utköp av läkemedel

Total Rx 1 Rx 2-4 Rx 5-9 Rx 10-29 Rx 30 - Rx

Age M F M F M F M F M F M F

0-9 47 49 38 41 42 45 14 11 6 4 - -

10-19 37 52 41 29 40 46 12 20 6 5 1 -

20-29 40 90 46 28 36 46 11 18 6 7 1 1

30-39 46 70 33 23 43 40 14 22 9 14 - 2

40-49 50 77 28 18 37 36 17 25 15 18 2 3

50-59 62 86 18 8 32 25 22 31 24 30 4 6

60-69 73 88 11 5 22 19 21 25 36 42 10 8

70-79 87 86 7 6 19 13 20 22 44 46 11 13

80- 90 89 5 4 12 10 21 19 49 50 14 17

Total 54 75 24 17 31 31 18 22 23 25 5 6

Källa: Jämtlandsundersökningen, Svensk Läkemedelsstatistik 1999



ANDEL AV BEFOLKNINGEN SOM LÄKEMEDELSBEHANDLASRECEPT UTHÄMTADE UNDER 2009, RIKET

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0-4 5-14 15-44 45-64 65-74 75+ Tot

Åldersgrupp

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)

Multimed. Örebro 20 april 2010Källa: Socialstyrelsens Läkemedelsregister

ANTAL OLIKA SUBSTANSER PER ÅLDERSGRUPPRECEPT UTHÄMTADE UNDER 2009, RIKET

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0-4 5-14 15-44 45-64 65-74 75+ TotÅldersgrupp

And

el a

v be

folk

ning

en (%

)

123-45-910-1920 +


Farmakologiska (typ A) biverkningar %1.Beermann B, Biörck G, Groshinsky-Grind M. Läkemedelsbiverkningar och intoxikationer som orsak till intagning på invärtesmedicinsk klinik. >75 %Läkartidningen 1978;75:959-60.2.Bergman U, Wiholm B-E. Drug-related problems causing admission >75 % to a medical clinic. Eur J Clin Pharmacol 1981;20:193 200.

3.Sarlöv C, Andersén-Karlsson E, von Bahr C. Läkemedelsbiverkningar 100 %leder till sjukhusvård för hjärtpatienter. Läkartidningen 2001;47:5349-53.4.Mjörndal T, Boman MD, Hägg S, Bäckström M, Wiholm B-E, Wahlin A. Adverse drug reaction as a cause for admissions to a department of internal 91 %medicine. Pharmacoepidemol Drug Safe 2002;11:65-72.5.Von Euler M, Eliasson E, Öhlén G, Bergman U. Adverse drug reactions causing hospitalisation can be monitored from computerized medical records and thereby indicate the quality of drug utilisation. PharmacoepidemiolDrug Safe 2006;15:178-184 89 %


Svenska biverkningsstudier - sammanfattning:

• % fler inläggningar• Äldre patienter• Fler läkemedel per patient• Farmakologiska reaktioner (typ A) helt dominerande





0

5

10

15

20

25

21-30 31-40 41-50 51-60 61-70 71-80 81-90 91-100

ålder män kvinnor

år

Typ B-biverkningar



Läkemedelsbiverkningar och andraläkemedelsrelaterade problem (LRP) utgör det enskilt största problemet i akutmedicin och är därmed den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning bland äldre


Det är inte roligt att åldras men det är intressant

Strindberg


Sjukhusinläggningar pga läkemedelsbiverkningar: Meta analys av 25 prospektiva studier

Bland över 100 000 sjukhusvårdadepatienter fann man att:

5,3 % av alla sjukhusinläggningar var associerade med biverkningar,

10,7% för patienter > 60 år.

Kongkaew C, Noyce PR, Ashcroft DM. Hospital admissions associated with adverse drug reactions: a systematic review of prospective observational studies. Ann Pharmacother. 2008 Jul;42(7):1017-25.


Adverse drug reactions as cause of admission to hospital: prospective analysis of 18 820 patients. British Medical Journal 2004;329;15-9

Pirmohamed M, James S, Meakin S, Green C, Scott AK, Walley TJ, Farrar K, Kevin Park B and Breckenridge AM.


Types of ADRsType A

Predictable from pharmacology of the drug, dose-dependent and preventable

95%

Type BBizzare, unpredictable from known pharmacology, and no dose-

dependency5%

Pirmohamed M. et al. Br Med J 329:15-19 (2004)


Types of ADRsType A

Predictable from pharmacology of the drug, dose-dependent and preventable

95%

Type BBizzare, unpredictable from known pharmacology, and no dose-

dependency5%

____________________________________

76% of patients were 65 years or over



How Many ADRs Were Avoidable?

Definitely avoidable 8.6%Possibly avoidable 63.1%Not avoidable 28.1%

72 % of ADRs were definitely or possibly avoidable



Fokus på biverkningarSjukvården Tillverkare

& myndighet

Typ A Typ B





Indikatorer som fokuserade påtre områden:

1. Läkemedelsanvändningen2. Entydiga läkemedelsordinationer3. Läkemedelsbiverkningar

–FOKUS på Typ A biverkningar


Dessa tre indikatorer skulle också ligga till grund

för ett

kvalitetsbokslut


1. von Euler M, Eliasson E, Öhlén G, Bergman U. Adverse drug reactions causing hospitalization can be monitored from computerized medical records and thereby indicate the quality ofdrug utilization. Pharmacoepidemiology and Drug Safety 2006;15(3):179-184.

2. Odar-Cederlöf I, Tesfa Y, Oskarsson P, Öhlén G, Bergendal A, Helldén A, Bergman U. Läkemedelsbiverkan som orsak till inläggning på sjukhus. Vanliga medel står för merparten, visar tvärsnittsstudie. Läkartidningen 2008;105(12-13):890-893.

3. Fryckstedt J, Asker-Hagelberg C. Läkemedelsrelaterade problem vanliga på medicinakuten. Orsak till inläggning hos nästan var tredje patient, enligt kvalitetsuppföljning. Läkartidningen 2008;105: 894-898

4. Paul E, End-Rodrigues T, Thylén P, Bergman U. Läkemedelsbiverkan vanlig orsak till sjukhusvård av äldre. Läkartidningen 2008;105(35):2338-2342.


1. von Euler M, Eliasson E, Öhlén G, Bergman U. Adverse drug reactions causing hospitalization can be monitored from computerized medical records and thereby indicate the quality of drug utilization. Pharmacoepidemiology and Drug Safety 2006;15(3):179-184.




Inga Biverkningsrapporter!

Inga Biverkningsdiagnoser!



LÄKSAKs Kloka Råd 2009

t ex Y 57.9

Ogynnsam effekt av drog eller läkemedel i terapeutiskt bruk


Individer och vårdtillfällen med orsaksdiagnos Y57.9 i SLL

0

200

400

600

800

1000

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

individervårdtillfällen


S:t Göran Y579 individer och vårdtillfällen

23

42 42

3224

20

47

73

150

196

26

43 42

3224

20

47

74

153

203

0

50

100

150

200

250

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

Summa av individ

Summa av vtf_meddiakod


Individer med Y57.9 Karolinska Universitetssjukhuset

0

50

100

150

200

250

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008

SolnaHuddinge


Y57.9 som underlag förkvalitetsbokslut




okänd

hög dos

hög dos alt. olämpligt läkemedel för njurfunktionen

interaktioner

självmedicineringoförmåga följa ordinationer

Orsak till biverkningar


Referenser om njurfunktionen:1. Bergman U, Wiholm B. Drug-related problems causing admission to a medical clinic.

European Journal of Clinical Pharmacology 1981;20:193-200.

2. von Euler M, Eliasson E, Öhlén G, Bergman U. Adverse drug reactions causing hospitalization can be monitored from computerized medical records and thereby indicate the quality of drug utilization. Pharmacoepidemiology and Drug Safety 2006;15(3):179-184.

3. Helldén A, Bergman U, Dwyer R, Medin C, Molanaei H, Ståhle L, et al. Risk för CNS-biverkningar vid behandling av Herpes Simplex och Herpes Zoster med aciclovir ochvalaciklovir - se upp med njurfunktionen! Läkartidningen 2007;104:1916-1920.




7. Helldén A, Bergman U, Euler Mv, Hentschke M, Odar-Cederlöf I, Herrlin B, et al. Adverse drug reactions in a defined cohort of elderly patients admitted to the emergency department: impaired renal function a risk factor particularly in very elderly women. Drugs Aging2009;26(7):595-606.


Läksaks Kloka Råd

Generellt – särskilt viktigt hos äldre: Beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel


Kvalitetssäkra läkemedelsförskrivningen:

•Inbyggda expert/beslutsstöd i de datoriserade journalsystemen t ex Janus•Interaktionsvarnare•Njurfunktionsanpassad dosering


Utveckling och utvärdering av ett nytt koncept för njurfunktionsbaserat förskrivarstöd: modell för att minska läkemedelsbiverkningar


Njurfunktionen i Janus verktygslåda

Röd:Patienten har läkemedel och njurfunktionen ligger under 30 mL/min (eGFR)

Om du vill ha mer information tryck på knappen





”Njurtjänsten”- ett elektroniskt beslutsstöd som ökar medvetandet om nedsatt njurfunktion hos äldre och medverkar till förbättrad läkemedelsförskrivning.Abstract, 6562.doc. Riksstämman, 2008

Helldén A., Al-Aieshy F., Bastholm Rahmner P., Bergman U., Gustafsson L L., Guterstam P., Nyman K.,Odar-Cederlöf I., Sjöviker S.


• På vilken njurfunktionsalgoritm baseras läkemedelsdosering i FASS för renalt utsöndrade läkemedel? Abstract, D:\doc\6766.doc Riksstämman 2008

• Helldén A., Bergman U., Hentschke M., Odar-Cederlöf I.









I avvakatan på ”Njurtjänsten”

Vad göra?


eGFR 34 ml/min


Läksaks Kloka Råd 2009

• Generellt – särskilt viktigt hos äldre

• Beakta njurfunktionen vid val och• dosering av läkemedel

• Hur följa upp detta?


Läksaks Kloka Råd 2009

Generellt – särskilt viktigt hos äldre

Beakta njurfunktionen vid val ochdosering av läkemedel.

Förslag:Andelen patienter ≥75 år med eGFR (ml/min)


Klokt Rådnjurfunktionen hos äldre

Andelen patienter ≥ 75 år med eGFR (ml/min)

Över 75 år har "alla" läkemedel och då måste man ta hänsyn till njurfunktionenvid både val av och dosering av läkemedel.

eGFR enligt Cockcroft & Gault (CG)


Njurfunktionen

eGFR ml/min beräknad enligtCockcroft & Gaults formel

kön, ålder, vikt och P-kreatinin


Njurfunktionen

I TakeCare saknas eGFR enligt C-G

Även om det är beräknat enligt formeln så är det inte sökbart i journalen


Njurfunktionen

Vi har då föreslagit att titta på hur ofta förutsättning finns för beräkning av eGFR enligt C-G, dvs finns kön, ålder, vikt och P-kreatinin


G F R k a n b e rä k n a s, p ro c e n t

0 1 0 2 0 3 0 4 0 5 0 6 0

Kv in n o k lin ik e n

Öro n -,n ä s- o c h h a lsk lin ik e n

Ak u tk lin ik e n , Hu d d in g e

In fe k tio n sk lin ik e n

Ba rn o rto Op SABH Re u ma

Ne u ro k iru rg isk a k lin ik e n

GFR k a n b e rä k n a s, > 7 5 å r, %

GFR k a n b e rä k n a s, %


Vikt hos 105 052 vårdtillfällen med utskrivning januari-december 2009

Karolinska Universitetssjukhuset

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

1 11 21 31 41 51 61 71 81 91 101

Ålder

Antal vtfAntal med vikt


Vikt hos 105 052 vårdtillfällen med utskrivning januari-december 2009Karolinska Universitetssjukhuset

Procent med vikt

0

20

40

60

80

100

120

0 9 18 27 36 45 54 63 72 81 90 99

Procent med vikt


Andelen patienter ≥ 75 år med eGFR (ml/min)

kan då redovisas per klinik, vårdcentral etc(benchmarking)


eGFR 34 ml/min


Ge exempel på ”underskattade” läkemedelsbiverkningar hos äldre?

Ge exempel på ”underskattade” läkemedelsinteraktioner hos äldre?





övriga

NSAID

analgetika

betablockerareanti-

koagulantia

ACE-hämmare+diuretika

digoxin

Läkemedel som orsakar biverkningar


Exempel på ”underskattade” läkemedelsbiverkningar/interaktioner hos äldre:

Största problemet är att de inte upptäcks!


Människor snubblar oftaöver sanningen, de flesta reser sig uppoch rusar vidare som omingenting hänt.

Winston Churchill


Exempel på ”underskattade” läkemedelsbiverkningar/interaktioner hos äldre:

• Vardagssjukvårdens problem• Välkända biverkningar - inträffar för ofta• Största problemet är att de inte upptäcks!• Ökad uppmärksamhet• Återkoppling• Kvalitetsbokslut


Exempel på ”underskattade” läkemedelsbiverkningar hos äldre?

Välkända biverkningar - inträffar för ofta:

Blödningar: CNS, GI mm, antikoagulantia, SSRI ASA, NSAIDHjärtsvikt o Njursvikt: NSAIDHyperkalemi av ACE hämmareKreatininstegring av diuretikaBradykardi/hypotension av betablockerare/antihypertensivaFörstoppning av opiaterLaktatacidos - metformin


Exempel på ”underskattade” läkemedelsinteraktioner hos äldre

Blödningar: Antikoagulantia med SSRI/ASA/NSAID Hyperkalemi/arrytmi: K+ med ACE häm./spironolaktonHyponatremi: diuretika med citalopramLaktatacidos: ACE-hämmare med metformin



Barbro GerdénSenior expert, Enheten för växtbaserade läkemedel, Läkemedelsverket

Naturläkemedel får inte var farliga. Den som ansöker om godkännande för naturläkemedel måste kunna visa på att de inte har några skadeverkningar i förhållande till avsedd effekt



Barbro Gerdén:

• Hypericum • Johannesört är ett exempel på att en traditionellt

använd växt kan ge oväntade effekter, t.ex. genom det extraktionsförfarande som används och som kan ge upphov till anrikning av en viss substans.Det är det främsta exemplet på interaktionsproblematik men har lyckligtvis inte följts av andra liknande fall.

• Johannesört är dock inte belastat av biverkningar per se i någon större utsträckning.


Take Home messages:

Läksaks Kloka Råd:

* Var uppmärksam på läkemedelsbiverkningar. Dokumenteraogynnsamma effekter t ex med ICD-koden Y57.9

* Generellt – särskilt viktigt hos äldre: Beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel


Keep in mind the origin

Advancement in safety heavily relies on reporting of safety events by health care professionals



Groucho Marx:These are my principles.

If you don't like them I have others.




Documents

Multimed. Örebro 20 april 2010 - regionorebrolan.se · Aplastic anemia Thrombocytopenia Liver Hepatit Liver failure Cholestasis Systemic effects Anaphylaxis Fever. SMON Multimed