Arabförbundets

regionala integration En förklarande studie utifrån ett neofunktionalistiskt perspektiv.

Författare: Elvira Mårtensson

Handledare: Yonhyok Choe

Examinator: Torgny Klasson

Termin: VT19

Ämne: Statsvetenskap

Nivå: Kandidat

Kurskod: 2SK30E

Kandidatuppsats

Abstrakt

The League of Arab States, often referred to as the Arab League, is one of

the oldest existing regional organizations of its kind. The Arab League seeks

to promote closer ties among its twenty-two independent member states and

coordinate their policies and promote their common interests. But the Arab

League have difficulties to enforce the cooperation and to meet the purpose

of their three founding charters. Therefore, the aim of this thesis is to explain

why the Arab League have not fulfilled their purpose. To explain the

distinction between the Leagues chapters and reality the theory of neo-

functionalism is chosen, and by applying the idea of integration according to

neo-functionalism the general question formulation is “How can neo-

functionalism explain the fact that the Arab League failed to live up to its

charters?”. To create structured data out of the information about the Arab

League a text analysis has been used. The conclusion of the study is that the

League started with a cooperation in too many and sensitive areas. This in

turn made it difficult for the League to develop due to the insufficient

institutional and organizational conditions. The League has neither

developed mechanism that can cope with an economic or political spill-over.

Nyckelord

Arabförbundet, neofunktionalismen, regional organisation, överstatligt

samarbete, integration, spill-over

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1 Introduktion 1

1.2 Problemformulering 3

1.3 Viktiga teoretiska begrepp 4

1.4 Syfte och frågeställningar 4

2. Studiens relevans och teoretiska utgångspunkt 1

2.1 Studiens vetenskapliga relevans 1

2.2 Varför neofunktionalismen? 1

2.3 Neofunktionalismen 2

2.4 Det teoretiska perspektivets applicering i uppsatsen 5

2.5 Tidigare forskning 6

3. Metod och material 8

3.1 Textanalys 8

3.2 Material och kritisk granskning 3

3.2.1 Datainsamling och materialredovisning 3

3.2.2 Anmärkningar kring materialet och dess källor 5

4. Empiri 7

4.1 Historisk kontext 7

4.2 Medlemsländer i LAS 8

4.3 Alexandriaprotokollet 10

4.4 Pact of the League of Arab States 10

6.5 Treaty of Joint Defence and Economic Cooperation Between States of

the Arab League 12

4.5 Organisationsstruktur och ledning 13

Rådet (The Arab League Council) 13

Generalsekretariatet (The Secretary General) 15

Parlamentet (Arab Parliament) 15

5. Analys - ur ett neofunktionalistiskt perspektiv 16

5.1 Samarbete inleds 16

Ett överstatligt politiskt maktcentrum 18

Politisk plattform och samarbete 20

5.2 Spill-over effekter 21

Funktionell spill-over 21

Politisk spill-over 22

5.3 Effekter 23

6. Slutsatser 23

7. Självkritisk diskussion och framtida forskning 25

Återkommande akronymer

LAS – League of Arab States

AP – Alexandria Protocol

PLAS – Pact of the League of Arab States

JDECT – Joint Defense and Economic Cooperation Treaty

EU – Europeiska Unionen

1(5)

1. Inledning

Det inledande kapitlet kommer att presentera ge allmän information kring

regionala organisationers existens och Arabförbundet, League of Arab

States (hädanefter LAS) i synnerhet. Grundidén till förbundets existens

nämns. Här presenteras de utmaningar som LAS står inför genom en

problemformulering följt av viktiga teoretiska begrepp som i sin tur leder till

uppsatsens syfte och mynnar ut i frågeställningar.

1.1 Introduktion

“Political integration is the process whereby nations forgot the desire and ability to conduct

foreign and key domestic policies independently of each other, seeking instead to make joint

decisions or to delegate the decision-making process to new central organs”1 Ernst B. Haas

Den omvälvande processen i Tunisien 2011 till det nästan regionsomfattande

fenomenet arabiska våren har dragit uppmärksamhet till Mellanöstern.

Regionen har skapat ett nytt intresse där fokus snarare ligger kring specifika

problem såsom Israel-Palestinakonflikten.2 Arabiska våren har varit

omvälvande för både regeringsavgångar, regimbyten och demokratiska

reformer. Därför väcker arabiska våren intresse och många frågor kring

regionen och dess institutioner.3 Framväxten av regionala organisationer har

sedan slutet av andra världskriget ökat i hög omfattning.4

Men trots att Mellanöstern är en av de mest homogena regionerna med

hänvisning till språk, religion och kultur har mellanösterns gemensamma

regionala utveckling hamnat efter. I april 1945 en månad innan San

1 Haas, Ernst. The uniting of Europe: political, social, and economic forces 1950-1957.

1958, 16

2 Worrall, James. International institutions of the Middle East: the GCC, Arab League, and

Arab Maghreb Union. 2017, 1.

3 Worrall, James. International institutions of the Middle East: the GCC, Arab League, and

Arab Maghreb Union. 2017, 2

4 Gustavsson, Jakob & Tallberg, Jonas. Internationella relationer. 2014,199-201

2(5)

Franciscokonferensen skulle inledas inom FN med syftet att diskutera hur

man skulle gå till väga för att utveckla regionala arrangemang med fokus på

att ’achive pacific settlements of local disputes’5, signerades

Alexandriaprotokollet (AP) mellan sju stater vilka var Egypten, Irak,

Jordanien (dåvarande transjordanien), Libanon, Saudiarabien och Syrien och

League of Arab States (LAS) grundades.6 LAS huvudsakliga syfte var både

vid grundandet och nu att skapa närmare relationer mellan dess medlemmar,

främja samarbete mellan dem (grundat i en pan-arabism7), skydda deras

oberoende och suveränitet samt att genomföra en gemensam väg för de

arabiska ländernas angelägenheter och intressen.8 Detta har varit en viktig

hållning som genomsyrat hela organisationen eftersom den största delen av

arabvärlden har varit under någon form av utländsk kontroll eller

kolonisering.

För att realisera viljan om att integrera medlemsstaterna och för att

organisationen ska kunna agera som en aktör regionalt, har förutom AP som

är grundfördraget tillsammans med Pact of the League of Arab States

(PLAS) upprättats tillsammans med andra viktiga dokument såsom Treaty of

Joint Defense and Economic Cooperation (JDECT) 1950, som förbjöd de

undertecknande staterna att använda våld för att lösa konflikter

medlemsländerna emellan. JDECT gav också LAS rådsförsamling

berättigande att medla i tvister som hotade att leda till krig, inklusive de

konflikter som uppstod mellan medlemsstaterna och ett tredje land.9 Bland

annat rapporterade The Guardian om hur LAS 2011 stängde av Syrien från

5 United Nations, The General Assembly. Peaceful settlement of disputes between States.

6 Pact of the League of Arab States, 1945.

7 Panarabisk enligt Nationalencyklopedin: ”panarabism, uppfattningen att alla araber och

arabfolk utgör en enda nation, trots olikheterna i faktiskt talspråk, kulturtradition och

religionstillhörighet. Det kan också vara ett politiskt program: strävan att förena alla araber

till en enda stat, eller åtminstone etablera ett nära samarbete mellan arabstaterna.”

8 League of Arab States, Pact of the League of Arab States 22 mars, 1945 och League of

Arab States Alexandria protocol, 7 oktober 1944

9 Treaty of Joint Defense and Economic Cooperation Between the States of the Arab

League, 1950.

3(5)

organisationen till följd av krisen i Syrien, allt för att isolera Bashar al-

Assad.10

Men trots de många faktorer som borde ha ökat integrationen mellan

medlemmarna i LAS, har organisationen, till skillnad mot andra regionala

organisationer, inte kunnat utarbeta en stadga med ett tydligt, definierat mål.

LAS generalsekreterare Nabil Al-Arabi uttalade sig kritiskt till LAS 2011 där

han menade att

"It became impotent [The Arab League] in the face of any crisis which

strikes Arab states and threatens their people".11

Kritiken gentemot organisationen har inte låtit vänta på sig. På

organisationens meritlista rörande konfliktlösning är det nedslående

information, särskilt rörande inbördeskrig. LAS har ingripit som medlare i

endast fem av de tjugotvå stora inbördeskrigen som inträffat i Mellanöstern

från 1945.12

1.2 Problemformulering

För att förbundet ska kunna nå målen som återges i PLAS, den uppdaterade

versionen av AP, har organisationen vidtagit åtgärder som gör att förbundet

får bättre förutsättningar att verka som en regional organisation. Bland annat

inrättades fördraget JDECT som i sin tur gav upphov till “Permanent

Military Commission” och efterföljande etablerades tillfälligt “Arab

Deterrent Force”. Trots dagens 22 medlemsstater och meriten att vara

världens näst äldsta existerande regionala organisation (av sin sort)13, har

LAS inte lyckats koordinera sina politiska intressen från teori till praktik

trots att målen funnits där.

10 The Guardian. Syria suspended from the Arab League. 2011.

11 Ahramonline. Arab League chief calls his group 'impotent'. 2011. 12 Pinfari, Marco. Nothing but a failure? The Arab League and the Gulf Cooperation Council

as mediations in Middle Eastern conflicts. 2009, 10

13 MacDonald, Robert W. The League of Arab states: a study in the dynamics of regional

organization. 1965, 281

4(5)

1.3 Viktiga teoretiska begrepp För att få förståelse för de faktorer som ökar integrationen mellan

medlemmarna inom LAS kommer neofunktionalismen användas. Främst två

neofunktionalistiska begrepp är viktiga för att förstå hur regionala

organisationer utvecklas. Främst använder neofunktionalismen två

integrationsverktyg som kallas spill-over effekter;

1. Den första är fuktionell spill-over. Den innebär att spridningseffekten

från det neutrala politikområdet leder till integration i ytterligare

sektorer för att integrationen i den första sektorn ska bli så gynnsam

som möjligt för medlemsstaterna i organisationen.

2. Sedan kommer fokus flyttas därför från det funktionella till politiska

motivet för integration. Politisk spill-over sker när eliter i

medlemsstaterna i större utsträckning fokuserar sin uppmärksamhet

på en överstatlig nivå för att lösa sina inhemska konflikter.

Överstatliga lösningar ses som ett bättre alternativ än de som fattas på

nationell nivå.

1.4 Syfte och frågeställningar

Den akademiska diskussionen kring LAS handlar inte längre om huruvida

organisationen är ett misslyckande utan fokuserar numera på att fastställa vad

som ligger bakom svårigheterna att leva upp till de mål som uttryckts genom

organisationens fördrag.

Uppsatsens syfte är därför är att introducera LAS genom att fokusera på hur

samarbetet har inletts, hur det har utvecklats över tid, samt vilka effekter

detta har gett för att kunna verka som en regional organisation. Syftet med

uppsatsen är att bättre förstå varför LAS inte levt upp till de mål som framgår

ur deras grundläggande stadgar.

För att uppnå syftet har jag valt följande som övergripande frågeställning

5(5)

- Hur kan neofunktionalismen förklara det faktum att Arabförbundet

inte lyckas leva upp till sina stadgar?

För att besvara uppsatsens övergripande frågeställning krävs det vissa

delfrågor.

1. Hur inleddes samarbetet och vad är dess organisatoriska

förutsättningar?

2. Hur fortlöpte integrationen i förhållande till funktionell och politisk-

spill-over?

3. Hur ser integrationens effekter ut?

1(8)

2. Studiens relevans och teoretiska utgångspunkt

Kapitlet presenterar uppsatsens relevans och vetenskapliga bidrag. Den

neofunktionalistiska teorin presenteras för att påföljande redogöra hur den

ska appliceras specifikt i denna uppsats för att uppfylla syftet. Sist redogörs

det för relevant forskning både allmänt inom området för regionala

organisationer, men även mer specifikt den forskning som berör LAS.

2.1 Studiens vetenskapliga relevans

Det finns i dagsläget nästintill inga studier som behandlar LAS utgivna från

svenska universitet medans det finns gott om forskning rörande andra

regionala organisationer det gör att studiens relevans bör anses vara hög.

Studier som berör LAS är viktiga då området i Mellanöstern och

organisationens tillhörande stater är högst relevanta aktörer på den

internationella politiska arenan och kan vara avgörande för världsfreden då

den större delen av världens oljereserver finns i regionen och västvärlden i

hög grad är beroende av exporten från regionen.

2.2 Varför neofunktionalismen?

Valet att använda neofunktionalismen är i förhållande till studiens syfte valt

för att neofunktionalismen flitigt har använts för att förstå EU som regional

organisation. Generellt sett ses EU som en handlingskraftig organisation med

hög legitimitet som lyckats etablera ett långtgående överstatligt samarbete.

Neofunktionalismen är en relevant teori för studiens syfte då den förklarar

EU’s integrationsprocess, med fokus på integration och institutioner som jag

i min tur önskar förklara varför LAS inte har levt upp till samarbete kring de

områden som framgår i organisationens stadgar.

Teorin om neofunktionalismen har tidigare mycket begränsat applicerats på

LAS och dess regionala integration. Det kan man se såväl ur ett positivt som

2(8)

negativt perspektiv. Dels är det intressant och se om man överhuvudtaget kan

använda en ny teoretisk infallsvinkel för att studera LAS. Men det negativa

är att materialet att stödja sig mot har varit begränsat och processen har

därför bitvis varit tung. Men samtidigt är det detta som gör uppsatsens syfte

och frågeställningar intressant.

2.3 Neofunktionalismen

Neofunktionalistisk teori har under lång tid varit populär för att förklara

faktorer kring europeisk integration. Den fick sitt genomslag främst under

1950 och 1960-talet och är än idag flitigt använd. Neofunktionalismen

utvecklades och fick genomslag av Ernst B. Haas bok ”The uniting of

Europé”(1958). Haas analyserade den europeiska integrationen som växte

fram mellan stater via kol- och stålunionen → EEG → EG → och slutligen

det vi idag känner till som Europeiska Unionen. Sedan dess har

neofunktionalismen använts flitigt som analysverktyg för

integrationsprocesser.14

Neofunktionalismen kom att bli den mest inflytelserika för att studera

integration då den kombinerade metoderna funktionalism och federalism,15

där integrationen ses som en process som leder fram till att politiska enheter

integreras och inleder ett samarbete.16

1962 sammanfattade Jean Monnet sin syn på den västeuropeiska

integrationsprocessen och sina ideér i A ferment of change. Monnet framhöll

att både ekonomiska och politiska motiv var relevanta för

integrationsprocessen. Monnet inspirerades av funktionalismens idé om

14 Lucian Moga, Teodor. The Contribution of the Neofunctionalist and Intergovernmentalist

Theories to the Evolution of the European Integration Process. 2009, 796

15 Niemann, A. & Schmitter, P. ‘Neo-functionalism’. 2009, 2

16 Nikola Lj. Ilievski. The concept of political integration: the perspectives of

neofunctionalist Theory. 2015, 5

3(8)

sektorsintegration och en stegvis fördjupning av samarbetet där överföringar

av makt sker inom neutrala politikområden som inte väcker folklig

opposition eller fientlighet till ett överstatligt centrum. Monnets metod

innebar att Europa kunde byggas på i det tysta genom att gradvis avpolitisera

politikområden och utsätta dem för teknokratisk kontroll.17

Monnet skrev:

"Samverkan mellan nationer, hur viktigt det än är, löser inte någonting.

Vad man måste söka är en sammansmältning av Europas intressen, inte

bara för att bevara balansen bland dessa intressen”.18

Intressen främjas alltså av idén om en överstatlig beslutsmetod baserad på

gemensamma institutioner därefter kunna besluta i gemensamma intressen

och angelängenheter.19

Beskrivningen av neofunktionalismen har skiftat något över tid och det kan

därför vara svårt att ge någon exakt beskrivning av densamma. Gemensamt

är dock, enligt teorin; att regionala integrationsprocesser består av i tre olika

och samverkande faktorer. Inledningsvis sker integrationen mellan

nationalstater i ekonomiska frågor. Det är för att ekonomiska angelägenheter

ses som ett neutralt politikområde som inte väcker en folklig opinion. Senare

utökas samarbetet med så kallad spillover som leder till ett utökat samarbete.

Spill-over gör bland annat att andra aktörer utöver nationalstaten engageras,

och tillslut riktar staterna sitt beslutsfattande till ett nytt centrum. Haas

introducerade främst två spill-over effekter som skulle gynna integrationen.

Det är denna effekten som enligt neofunktionalismen är definitionen av en

lyckad ekonomisk eller politisk integration.20

17 Laughland, John. European integration: A marxist utopia? 200, 214

18 Monnet, Jean. Memoris. 2015, 316

19 Monnet, Jean. Memoris. 2015, 88 20 Westberg, Jacob. Integration som problemlösning: en introduktion till teorier om

europeisk integration. 2006, s. 72

4(8)

1. Först sker sker en fuktionell spill-over. Den innebär att

spridningseffekten från det neutrala politikområdet (exempelvis

ekonomi) leder till integration i ytterligare sektorer för att

integrationen i den första sektorn (exempel ekonomiska sektorn) ska

bli så gynnsam som möjligt för medlemsstaterna i organisationen.

2. Sedan kommer fokus flyttas från det funktionella perspektivet till ett

politiskt motiv för integration. Politisk spill-over sker när eliter i

medlemsstaterna i större utsträckning fokuserar sin uppmärksamhet

på en överstatlig nivå/centrum för att lösa sina inhemska konflikter.

Överstatliga lösningar ses som ett bättre alternativ än de som fattas på

nationell nivå.

För att underlätta struktur i analysen har jag valt att ställa upp

nyckelparametrarna sammanställda utifrån neofunktionalismens syn på

regional integration i en form av schema. Schemat utgår alltså från

neofunktionalismens centrala delar som är valda för att ge en överblick på

hur integrationsprocessen ser ur från början till slut. Frågorna utgår därmed

från uppsatsens frågeställningar 1. Hur inleddes samarbetet och vad är dess

organisatoriska förutsättningar? 2. Hur fortlöpte integrationen i förhållande

till de två olika typerna av spill-over? 3. Vad blev integrationens effekter?

5(8)

2.4 Det teoretiska perspektivets applicering i uppsatsen

EU ses som en organisation som integrerat stater och skapat en

organisationsstruktur som implementerar mål. Neofunktionalismen som teori

utgår från studiet av EU och min förhoppning är att jag ska kunna applicera

teorin om neofunktionalism på LAS och genom detta få en förklaring till

varför LAS inte har nått upp till sina stadgar. Utifrån kriterierna om

inledande organisation och struktur samt spillover effekterna som förklarat

EUs utveckling, vill jag se var bristerna i LAS utveckling kan finnas som

förhindrar dess fulla potential som regional organisation.

Neofunktionalismen blir därför ett intressant verktyg för att förklara LAS.

Generellt bör man ha i åtanke att en teori endast är antaganden om hur

integrationen har fortlöpt och ett verktyg snarare än en absolut sanning. Detta

är något som även kritiserats mer specifikt kring neofunktionalismen av

Andrew Moravcsik. Han ansåg att svagheten låg i bristen på empiri och att

integrationsprocessen togs till en för teoretisk förklaring när nyanser av en

Samarbetet inleds

• Integrationen startar på neutrala politikområden.

• Ett politiskt maktcentrum skapas.

• För att en organisation ska utvecklas på ett effektivt sätt ska den enligt neofunktionalismen erbjudas en politisk plattform och samarbetsmiljö där staterna utvecklar gemensamma intressen.

Spillover

• Funktionell spillover: Förklara hur integreringen inom ett politikområde skapar integration på andra.

• Politisk spillover: Lojaliteter överförs successivt till överstatliga maktcentrat när integrationen tagit fart.

Effekter •Något entydigt slutmål finns inte då fokus ligger på enande processen.

6(8)

integration inte framkommer.21 Även ”fadern” av neofunktionalismen, Haas,

har lyft problemet med att teorin snarare bör ses som en ”för-teori.”22

Trots den kritik som riktats mot neofunktionalismen har den bidragit till

analysen av EU och kan därmed vara hjälpsam för att förklara LAS

integration.

2.5 Tidigare forskning Det finns få uppsatser och forskning som berör LAS aktörskap från svenska

universitet och högskolor baserat på sökningar gjorda på såväl DiVA som

Google. Men den rådande forskningen från övriga världen är i stort sett

överens om att LAS relevans att agera som regional organisation är förenat

med svårigheter.

Magnus Lundgrens avhandling “International organizations as

peacemakers” (Stockholms universitet, 2014), försöker besvara frågan om

hur utvecklingen och effektiviteten av mellanstatliga instrument ser ut för att

avsluta ett inbördeskrig. Han menar att förväntan om att internationella

organisationer (IOs) kan spela en roll i upplösningen av en våldsam konflikt

har skapat en process av institutionell tillväxt under perioden efter andra

världskriget. Lundgren berör LAS då han undersöker hur institutionella

karaktäristiska egenskaper formade medlingen och övervakningen av LAS

och FN i Syrien 2011-2012. Det syriska inbördeskriget (2011-) har inneburit

två stora försök till konfliktlösning, en av Arabförbundet och den andra av

FN. Båda insatserna har försökt kombinera medlingsinsatser med militär

observation, men inget ingripande lyckades medföra några avgörande

moment i kriget. Dock var FN mer effektiva på kort sikt då de upprättade ett

21 Moravcsik, Andrew. The European Constitutional Compromise and the neofunctionalist

legacy. 2005, 354-355.

22 https://www.kuwi.europa-

uni.de/de/lehrstuhl/vs/politik3/Lehre_WS_11_12/Theories_of_European_int

egration_Folien_Sitzung_2.pdf

7(8)

tillfälligt eldupphör som ledde till en betydande minskning av våldet. Med

hjälp av most similar case design, unikt intervjumaterial och data om dödsfall

har Lundgren funnit att variation i omfattning och kvalitet av interventioner

medgav att FN kan ha större framgång som exempelvis konflikthanterare

jämfört med LAS. Han fann att interventionsegenskaperna var betingat med

IO-medlemsstaternas institutionella förmåga och preferenser, vilket förklarar

skillnader i resultat samt det slutliga misslyckandet av båda interventionerna.

Lundgrens forskning ger förståelse för att den bristande institutionella

förmågan många gånger ligger bakom LAS bristande framgångar.

Men när man börjar söka efter forskning kring LAS internationellt blir

tillgången större. En betydelsefull forskare kring LAS är Marco Pinfari. I

hans forskningsstudie från 2009, ”Nothing but Failure? The Arab League and

the Gulf Cooperation Council as Mediators in Middle Eastern Conflicts?”.

Fokuserar han på LAS och Gulfstaternas samarbetsråd som medlare

Mellanösterns konflikter. Han presenterar både historiska och aktuella

konflikter i Mellanöstern samt Arabförbundets interventioner från 1945 till

2008. Detta sätter han i förhållande till Gulfstaternas samarbetsråd som i

kontrast till Arabförbundet har lyckats att överraska även sina medlemmar

med sin framgång i regionen. Därpå har forskare använt hans

sammanfattande resultat av granskningen som ger insikter i förbundets

agerande och byggt vidare på dessa. Bland forskarna finns Fady Y.

Abusidualghoul och hans avhandling ”Why has the Arab League failed as a

regional security organization?” (2012). Abusidualghoul har analyserat

Arabförbundets villkor för framväxt, egenskaper och de interna och externa

utmaningar som definierar och omdefinierar deras regionala säkerhetsroll.

Abusidualghoul avhandlar både förbundets historia, utveckling, struktur för

att förstå deras misslyckanden som organisation. Han använder Pinfaris

tabeller med statistik över konflikter i mellanöstern samt Arabförbundets

interventioner.

8(8)

Att studera vikten av regionala och internationella organisationer ur ett

ekonomiskt hänseende är också en ingång på grund av regionens stora

oljetillgångar. Studier likt dessa fokuserar snarare på Gulfstaternas

samarbetsråd. Martin Beck ”How important are regional and international

organizations in the Middle East?”(2014) menar att västerländska aktörer har

allt för stort inflytande i Mellanöstern främst gällande det ekonomiska

området. Han lyfter imperialismen som start till detta där Storbritannien och

Frankrike dominerade för att på senare tid också fått ökat inflytande från

USA. Till följd av detta menar Beck att man inte har haft möjlighet att

utveckla regionala organisationer och därför får exempelvis Arabförbundet

inte det genomslag som man kanske förväntat sig.

Det som utmärker min uppsats från den tidigare forskningen är att ingen har

använt sig utav neofunktionalismen som teori för att studera LAS som

regional organisation.

3. Metod och material

Kapitel 3 introducerar uppsatsens metod, vilket är en textanalys. Efter det

sker en operationalisering av textanalysen där jag explicit sammanför

metoden och mitt material. För att öka uppsatsens trovärdighet kommer en

förklaring kring hur materialet är insamlat, samt några anmärkningar kring

faktorer som varit begränsande i sökandet efter förstahandsinformation.

3.1 Textanalys

För att uppsatsen ska uppfylla sitt syfte om att få förklara för varför LAS

genomslag som regional organisation inte har levt upp till förbundets

protokoll har en kvalitativ metod valts.

En kvalitativ textanalys är användbar som vetenskaplig metod då helheten i

texten framgår och det som är centralt för forskarens intressen lättare går att

2(26)

fånga in i jämförelse med en kvantitativ innehållsanalys som är styrd på ett

annat sätt. Textanalys är användbar då man är intresserad av mening och

meningsskapande processer.23 Texter måste tolkas och genom tolkning

finnes mening och betydelse.24 Målet med en textanalys är att analysera

textens innehåll, mening och avsikter eller maktstrukturer. Det finns olika

angreppssätt vid en textanalys genom att exempelvis läsa, tolka, koda eller

kategorisera innehållet i texterna får den en mening.25

Esaiasson m fl. Skildrar två huvudtyper av textanalyser där den första

handlar om att systematisera ett innehåll i de texter som är i fokus, medan

den andra snarare handlar om att på ett kritiskt sätt förhålla sig till innehåller

i texterna.

Den förstnämnda är den inriktning som är mest använd, den syftar till att

lyfta fram textens mening både tematiskt och systematiskt. För att

systematisera ska forskaren klargöra tankestrukturen genom att det mest

väsentliga innehållet ska bli lättillgängligt. I en textanalys ska man också

ordna material logiskt. Exempelvis innebär det att innehållet ska utformas på

ett sätt som gör att det går att överblicka i varierande kategorier. Det slutliga

för att systematisera undersökningar är att klassificera textens innehåll under

en sammanfattande rubrik.

Utmaningen med kvalitativa metoder är själva analysen. Det är sällsynt att

informationen ligger ordnad och i en systematiserad form. Inom de flesta

ämnen finns det tillgång till en omfattande materialsamling som gör att

någon överskådlighet är svår att finna under den begränsade tid som studier

23 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena

2017. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 2017, 211

24 Bergström, Göran & Boréus, Kristina. Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2012, 30

25 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud,

Lena. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 2017, 212-213.

Bergström, Göran & Boréus, Kristina. Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2012, 51

3(26)

ofta pågår.26 Därför har jag nedan valt och presentera en operationalisering

av hur jag systematiserat min textanalys för att materialet ska stå i relation

till det problem, syfte och frågeställningar som denna studie önskar svara på.

Operationalisering av systematiserad textanalys:

Att klargöra tankestrukturen har genomförts i samband med

materialinsamlingen. Insamlingen har bestått i en stor mängd material som

har analyserats. Detta har varit dokument och främst dokument i form av

LAS officiella stadgar, vidare har två specifika protokoll valts ut som i

enlighet med textanalysen har kategoriserats och tolkats som två av de

bärande protokollen för LAS verksamhet både inomstatligt och

internationellt.

Studien har metodologiskt ordnat materialet logiskt genom att bland annat

strukturera empirin på ett sätt som gör att en mer omfattande kategorisering

blev möjlig. Exempelvis ges först relevant information kring LAS historia

och under vilka omständigheter som idén om en organisation föddes under

men också organisationens mest relevanta institutioner. Studien kategoriserar

även utvalda delar ur fördrag och protokoll som berör LAS.

Genom att klassificera har empirin delats in i olika underrubriker för att

ytterligare separera materialet.

3.2 Material och kritisk granskning

3.2.1 Datainsamling och materialredovisning

En inledande datainsamling gjordes genom att fastställa uppsatsens fokus.

Detta gjordes främst genom att bedöma ämnen och typer av texter som skulle

uppfylla studiens syfte. Sökning efter material gjordes inledningsvis via

Google som ledde mig in på bland annat Utrikespolitiska institutet. Senare

gjordes materialinsamling utifrån i söktjänsten OneSearch, DiVA portal, The

26 Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn Forskningsmetodik: om kvalitativa och

kvantitativa metoder. 1997

4(26)

National Archives, JSTOR.org, och FNs dokument samlingar. Sökord som

frekvent har använts är: Arab League, Arab League treaties and protocols,

Arab League Regional Organization, Arab League members, Arab League

Successes and Failures, Arab League official statement, Arab League

communique, Arab league structure. Utifrån resultaten som framkommit av

den inledande materialsökningen har texterna gåtts igenom systematiskt.

Källkritiska aspekter har applicerats på materialet utifrån de fyra källkritiska

principerna:

- Äkthetskriteriet: Är källan vad den utger sig för att vara? Då

uppsatsen tar sin utgångspunkt i protokoll som ses som en berättande

källa är det viktigt att följande punkter beaktas.

- Tidskriteriet: ju närmare i tiden protokoll och liknande utges desto

mer trovärdig är källan.

- Beroendekriteriet: en trovärdig källa ska inte vara beroende av någon

annan källa. En trovärdig källa ska bekräftas av minst två oberoende.

- Tendenskriteriet: Har upphovsmannen något intresse av att vinkla och

påverka utifrån personliga, ekonomiska eller politiska intressen?27

Efter detta valdes relevant innehåll ut som har kategoriserats och

systematiseras. Utifrån syftet i denna studie var innehåll som berör LAS

organisationsstruktur, försvårande omständigheter inom

Mellanösternregionen, samt organisationens bakgrund, det mest

betydelsefulla.

Jag har valt att endast teoretisera LAS offentliga dokument och inte

specifika handlingar/händelser eller konflikter som utspelat sig i regionen.

Detta har valts då det är svårt att härleda konflikter endast till LAS utan att

27 Thurén, Torsten. Källkritik. 1997, s. 7-8

5(26)

blanda in andra organisationer och specifika länders agerande, för att kunna

ta det i beaktning hade det krävts mer utrymme än det inom en

kandidatuppsats. Vidare har mitt syfte med uppsatsen varit att ge en teoretisk

överskådlig förklaring till LAS integration vilket inte hade varit möjligt om

begränsningen legat i fallstudier.

De tre protokoll som kommer vara främsta utgångspunkten i denna uppsatsen

är AP (1944), PLAS (1945) och JDECT (1950). Dessa protokoll kommer

vara i fokus då de på ett eller annat sätt är bärande för LAS hållning. AP och

PLAS är båda grundfördrag och även om AP kom först så har PLAS samma

mål och medel med undantaget att det sistnämnda är mer utvecklat och

därför mer användbart för att uppnå studiens syfte. PLAS blev även den

officiella grunden till LAS bara månader efter AP. JDECT är organisationens

fördrag som har fokus på de ekonomiska och militära angelägenheterna.

3.2.2 Anmärkningar kring materialet och dess källor

En av de största utmaningarna rörande material har varit att få tag på

Arabförbundets offentliga dokument. Många dokument är endast tillgängliga

på arabiska utan engelsk översättning. Något problematiskt har det också

varit att den engelska versionen av förbundets officiella hemsida har varit

svår att komma åt då den under långa perioder är under konstruktion. Det är

ett något som andra också upplevt som begränsande faktor för den fria

tillgången av information, bland annat Abusidualghoul som nämndes under

rubriken tidigare forskning.

För att studien ska nå sitt syfte har det varit betydelsefullt att få tag i LAS

protokoll och därför har andrahandskällor som översatt deras protokoll fått

användas vilket ur en källkritisk synpunkt inte är det ultimata, dock har dessa

andrahandskällor valts ut med omsorg för att källorna inte på något sätt ska

vara tendentiösa samt att de ska vara korrekt översatta. Därefter har en

handfull forskningsrapporter och elektroniska källor som publicerat

6(26)

protokollen jämförts för att se om dessa stämmer överens vilket har varit

fallet med samtliga källor.

Studien har huvudsakligen utgått från “The Avalon project” som är ett

projekt från Yales juridiska institution. Projektet samlar elektroniska

dokument som berör områdena juridik, historia, ekonomi, politik och

diplomati. Risken för feltolkning finns fortfarande då alla förordningar är

översatta först från arabiska till engelska och sedan till svenska av mig. Jag

har bedömt att min andrahandskälla från Yale är tillförlitlig då det anses vara

ett av världens mest ansedda universitet. Men för att ytterligare kontrollera

dess tillförlitlighet har jag kontrollerat så översättningen stämmer överens

med andra källor där protokollen blivit översatta. Bland annat har Robert W.

MacDonald protokollen som bilagor i sin bok The League of Arab States

som har publicerats av Princetons bibliotek.

Under rubriken om datainsamlingen bör läsaren ha i åtanke att i studien likt

textanalysens ramverk så tolkas samtliga texter och övrigt material av

författaren där han/hon i sin tur ger materialet mening. Det innebär att

beroende på vilket perspektiv forskaren har påverkar det medvetet eller

omedvetet både urval och tolkning av texten. Forskaren kan utöver detta

också ha bristande kontextuell förståelse vilket kan påverka något annat än

utläsning av texterna.28

Det kritiska momentet angående översättning kommer jag inte ifrån oavsett

vilket material jag väljer att använda då den svenska tillgången av

tillförlitliga publikationer rörande LAS är mycket bristfällig. Den enda

svenska källan rörande LAS jag kommer ha nytta av är Landguiden.

Utrikespolitiska institutet som står bakom landguiden är ett oberoende

28 Grønmo, Sigmund. Metoder i samhällsvetenskap. 2006, 37.

7(26)

institut där dess sakkunniga inkluderar både forskare och redaktörer med

utrikespolitisk kompetens. Materialet kring LAS uppdaterades senast 2016.

Jag bedömer att den kan ses som tillförlitlig.

4. Empiri

Inledningsvis i detta kapitel kommer studiens empiri att presenteras. Först

kommer en kortare historisk inledning för att få en uppfattning om kontexten

som föranledde behovet av en regional organisation. Därefter en tabell med

medlemsländernas tidpunkt för medlemskap. Slutligen redogörs delar ur

grundfördragen i historisk ordning, från äldst till senaste; AP, PLAS och

JDECT. För att sedan återkomma till PLAS där den organisatoriska

strukturen presenteras som undertecknades i samband med detta.

4.1 Historisk kontext

För att få en förståelse för hur LAS har utvecklats är det viktigt att ha i

åtanke att organisationen verkar i en region som har varit starkt begränsad

utav kolonialmakt. Det ottomanska rikets makt avlöstes stegvis av europeiskt

styre runt 1800-talet29 Denna kolonialism fortsatte till slutet av andra

världskriget där de härskande staterna i området var främst Frankrike och

Storbritannien.30 Under 1940-talet tog idén om ett samarbete mellan

Mellanöstern och Nordafrika (MENA) fäste. Även om många stater hade

blivit självständiga var kolonialmakten fortfarande dominerande. Men läget

var oroligt och hoten mot de nya staterna var många.31 De negativa

effekterna av kolonialt styre började framträda och ett fåtal arabiska ledare

och tänkare började argumentera för att alla arabisktalande, oavsett sin

religiösa tillhörighet, var en del utav samma nation och skulle ha rätt att

forma och leva i en självständig stat, likt de europeiska nationerna redan

29 Worrall, James. International institutions of the Middle East: the GCC, Arab League, and

Arab Maghreb Union. 2017, 7

30 Toffolo E. Chris. Global Organizations. The Arab League. 2008, 25-26

31 Utrikespolitiska institutet. Arabförbundet, framväxten. 2016

8(26)

gjorde.32 En arabisk nationalism började ta form, men för att nå målet om en

Pan-arabism33 krävdes det institutioner för att utveckla program och policys.

Egypten var den stat i Mellanöstern som drev idén om en arabisk

samarbetsorganisation hårdast och var också den stat som tog initiativ till ett

möte i Alexandria 1944. Detta möte får ses som lyckat då AP utformades,

som i sin tur ledde till att grundstenen till det vi idag känner till som LAS

började växa fram.34

Dokumentet som formades i Alexandria (6 oktober 1944) blev grunden till

fortsatta diskussioner vilket ledde till att PLAS signerades sex månader

senare i Kairo, och med detta existerade LAS i en mer formell mening.

PLAS utstakade en form av ram för den arabiska regionala ordningens

framtid.

4.2 Medlemsländer i LAS

I tabellen visas medlemsländer och tidpunkt för medlemskap samt fem

observatörer. Observatörerna tillåts att delta i LAS möten men endast för att

uttrycka sin åsikt och ge råd men de besitter inga röstningsrättigheter.35

32 Toffolo E. Chris. Global Organizations. The Arab League. 2008, 27

33 Panarabisk enligt NE: ”panarabism, uppfattningen att alla araber och arabfolk utgör en

enda nation, trots olikheterna i faktiskt talspråk, kulturtradition och religionstillhörighet. Det

kan också vara ett politiskt program: strävan att förena alla araber till en enda stat, eller

åtminstone etablera ett nära samarbete mellan arabstaterna.”

34 Utrikespolitiska institutet. Arabförbundet, Framväxten. 2016

35 Toffolo E. Chris. Global Organizations. 2008, 9

9(26)

Land Årtal Land ÅrtalEgypten

Irak

Jordanien

Libanon

Saudiarabien

Syrien

22 Mars 1945

Oman 29 september 1971

Jemen 5 Maj 1945 Mauretanien 26 november 1973

Libyen 28 mars 1953 Somalia 14 februari 1974

Sudan 19 januari 1956 Palestina 9 september 1976

Marocko

Tunisien 1 oktober 1958 Djibouti 9 april 1977

Kuwait 20 juli 1961

Komorerna 20 november 1993

Algeriet 16 augusti 1962 Eritrea

Brasilien

Observatörer sedan

2003

Förenade

Arabemiraten 12 juni 1972 Indien Observatör sedan

2007

Bahrain

Qatar 11 september

1971

Venezuela Observatör sedan

2006

10(26)

4.3 Alexandriaprotokollet

Egypten var det land som drev frågan om en arabisk samarbetsorganisation

hårdast och tog initiativ till en konferens i Alexandria 1944, där riktlinjer för

LAS drogs upp. AP är det första dokumentet som undertecknades som visade

organisationens offentliga bildande 7 oktober 1944.

I och med undertecknandet accepterade ledarna en form av lös konfederation

med fortsatt självständiga stater, med en svag institution som skulle

samordna vissa aktiviteter. Huvudsyftet med AP var att stärka förbindelserna

mellan de arabiska staterna och att delta i samordningen kring respektive

lands politiska planer och utrikespolitik. Detta utan att störa deras oberoende

samtidigt som man utlovande skydd på lämpligt sätt i händelse av aggression

mot en av medlemsstaterna och dess suveränitet.36

Många stater var väldigt oroliga att de skulle förlora sin nya självständiga

makt till en annan institution, även om man såg fördelarna med någon form

av organisation för att samordna regionala angelägenheter.

4.4 Pact of the League of Arab States I och med att PLAS signerades och verkställdes 1946 så ersatte detta AP som

tidigare varit det protokoll som formulerade det regionala samarbetet. PLAS

nämner inte AP men det som skiljer stadgarna åt är att PLAS, som svar på

oroligheterna kring att en regional samordning skulle kränka suveräna staten,

lägger mycket mer fokus på att suveräniteten ska vara i centrum.37

Nedan återges delar av PLAS som är de mest bärande för hur samarbetet

mellan medlemsländerna ska fortlöpa.

36 League of Arab States Alexandria protocol. 1944, artikel 1.

37 Toffolo E. Chris. Global Organizations. The Arab League. 2008, 34

11(26)

Medlemskapet är reglerat i artikel 1 där endast självständiga arabiska stater

kan ansöka om medlemskap. Medlemmarna lovar att respektera respektive

medlemsstats suveränitet enligt artikel 8, där det framgår att man inte får

vidta några åtgärder som är “beräknade för att ändra etablerade system av

regeringen”.38

Syftet var enligt artikel 2 att organisationen genom LAS skulle närma sig

varandra och samordna sina politiska verksamheter i syftet att skapa ett nära

samarbete, man ville genom samarbetet skydda staternas oberoende och

respektive medlemslands suveränitet.

“The purpose of the League is to draw closer the relations between

member States and co-ordinate their political activities with the aim of

realizing a close collaboration between them, to safeguard their

independence and sovereignty, and to consider in a general way the

affairs and interests of the Arab countries.”39

Idén var ett samarbete kring följande områden

a) Ekonomiska och finansiella frågor, inklusive handel, tull, valuta, jordbruk

och industri

b) kommunikation, inklusive järnvägar, vägar, luftfart, navigering och post

och telegraf

c) Kulturella frågor

d) Ärenden som är kopplade till nationalitet, pass, visum, verkställighet av

domar och utlämning

e) Sociala välfärdsfrågor

f) Hälsofrågor.40

Förutom att lägga grunden till syftet med förbundet så enades man även om

LAS organisationsstruktur, vilket presenteras närmare nedan.

38 Pact of the League of Arab States. 1945, artikel 8

39 ibid, artikel 2

40 Ibid.

12(26)

Tillhörande fördraget finns tre bilagor. Den första innefattar en bilaga

rörande Palestina, den andra rörande hur samarbetet med länder som inte är

medlemmar av LAS ska se ut, samt en tredje som avhandlat utnämningen av

LAS generalsekreterare.

Till skillnad mot AP nämner inte PLAS något kring försvarsfrågor. Därför

utvecklades senare JDEC.

6.5 Treaty of Joint Defence and Economic Cooperation Between States

of the Arab League

Detta är LAS säkerhetsfördrag. Fördraget som vanligen är känt som “The

Arab collective security pact” signerades 1950 och ratificerades 1952.

Tanken var att fördraget skulle medföra att LAS låg i linje med FN-stadgan

om kollektiv säkerhet (artikel 51).41

I artikel 1 bekräftar de fördragsslutande staterna sin önskan om att lösa

internationella tvister med fredliga medel för att upprätthålla stabilitet och

säkerhet.42

Artikel 2 i protokollet framhåller de fördragsslutande staterna betraktar all

beväpnad aggression mot någon eller flera av dem, eller deras väpnade

styrkor, som riktat mot dem alla. Därför framhålls rätten till självförsvar både

individuellt och kollektivt där alla tillgängliga åtgärder, inklusive beväpnade

styrkor, får användas för att avvärja aggressionen och återställa säkerhet och

fred.43

41 MacDonald, Robert W. The League of Arab states: a study in the dynamics of regional

organization. 1965, 48

42 Joint Defence and Economic Cooperation Between the States of the Arab League. 1950,

artikel 1

43 Joint Defence and Economic Cooperation Between the States of the Arab League.

1950, artikel 2

13(26)

Den ekonomiska biten av fördraget innebär att staterna i enlighet med artikel

7 ska skapa trygghet och välstånd i de arabiska staterna och att de i ett försök

att höja levnadsstandarden ska åta sig att samarbeta för att utveckla staternas

ekonomier och utnyttjande av deras naturresurser. Man önskade att

underlätta utbyte av respektive jordbruks- och industriprodukter och för att

leva upp till det ska man ingå i inter-arabiska överenskommelser. 44

Artikel 10 menar vidare att medlemsstaterna förbinder sig att inte ingå

internationella avtal som kan strida mot bestämmelserna i detta fördrag eller

att i sina internationella förbindelser agera på ett sätt som kan strida mot

syftet med detta fördrag.45

I samband med JDECT bildades även ett försvarsråd med utrikesministrar

eller försvarsministrar från medlemsländerna, samt två organ för

samordningen av samarbetet inom området.

4.5 Organisationsstruktur och ledning

Som tidigare nämnts beslutade man i samband med undertecknandet av

PLAS hur organisationen skulle samordnas. Det ser ut på följande sätt:

Rådet (The Arab League Council)

Detta är organisationens huvudbeslutande organ samt det kraftfullaste. Rådet

fattar alla viktiga beslut och de kontrollerar och samordnar LAS verksamhet.

De består i delegationer från varje medlemsstat, där varje medlemsstat har en

röst oavsett hur stor befolkning. 46 Delegaterna är ofta utrikesministrar.

Rådets möts två gånger per år i mars och oktober och möten utöver dessa kan

ske på begäran. Utöver mötena i mars och oktober med utrikesministrarna

44 Joint Defence and Economic Cooperation Between the States of the Arab League.

1950, artikel 7

45 Joint Defence and Economic Cooperation Between the States of the Arab League.

1950, artikel 10

46 Pact of the League of Arab States. 1945, artikel 3

14(26)

förekommer också toppmöten med ledare från alla medlemsstater.

Toppmötena berör alla typer av regionala problem, vad som diskuteras på ett

toppmöte är exempelvis kriget i Irak, men det har också varit hur man ska gå

till väga för att förbättra turismen och hur samarbeten likt ”Greater Arab Free

Trade Area” utvecklas.47

Rådet har befogenhet att ändra i LAS fördrag, att besluta om att erkänna nya

medlemmarna och att acceptera återkallandet av medlemskap. Rådet utser

generalsekreteraren varje år och godkänner LAS budget.48 De ansvarar också

för att fredligt avsluta tvister mellan ligamedlemmar, försvara alla

medlemmar som är offer för aggression och samordna LAS med andra

internationella organisationer. Sammanfattande är deras uppgift att

förverkliga LAS målsättningar. De medlemmar som inte fullföljer

obligationerna har rådet rätt att exkludera från LAS, genom ett beslut som

fattas med en enhällig omröstning från alla stater utom den stat som det

avses.49

I enlighet med artikel 4 finns det även permanenta kommittéer för var och en

av de områden som anges i artikel 2 i PLAS. Kommittéerna består även de i

representanter från medlemsländerna. Deras uppgift är att expandera

samarbetet mellan medlemsländer, och att skapa ett utkast till internationella

avtal för diskussion och godkännande av rådet.50

Sedan finns även specialiserade ministerråd som består av relevanta

regerings ministrar från varje medlemsland. De formulerar policys för

samarbete inom vissa speciella områden, exempelvis rådet för arabiska

47 BBC. Arab states line up behind Iraq. 25 mars 2003

48 Pact of the League of Arab States. 1945, artikel 13

49 Pact of the League of Arab States. 1945, artikel 6

50 Almakky Ghazy, Rawa. The League of Arab States and the protection of Human Rights:

A legal analysis. 2015, 126

15(26)

ministrar för ungdom och idrott51 som träffas periodvis för att främja

problem som är viktiga för barn.52

Generalsekretariatet (The Secretary General)

Är ett permanent generalsekretariat är LAS institution som ansvarar för det

dagliga arbetet och består i olika departement. Generalsekretariatet har

personal över hela världen och har en viktig roll i att representera LAS på

internationell nivå vilket har gjort att dess makt har ökat och ansvarar för

genomförandet av beslut som fattats av rådet.53

De huvudsakliga departementen under generalsekretariatet är de som berör

de viktigaste problemen i LAS regionala ansvar, exempelvis avdelningen för

ekonomiska frågor och militära angelägenheter. Det finns också andra

departement som är hängivna till LAS internationella verksamhet,

exempelvis avdelningen för administration och finansiella affärer.

Parlamentet (Arab Parliament)

Är LAS senaste tillskott som etablerades 2005. Här träffas representanter

från medlemsstaternas parlament. Varje stat har fyra representanter och

parlamentet begränsas till sociala, ekonomiska och kulturella problem. De

kan inte föreslå ny lagstiftning, och de kan endast diskutera och ge åsikter

rörande frågor rådet har hänvisat dem till.

51 Fritt översatt från the Council of Arab Ministers for Youth and Sport.

52 Toffolo E. Chris. Global Organizations. The Arab League. 2008, 48

53 Toffolo E. Chris. Global Organizations. The Arab League. 2008, 49 och Pact of the

League of Arab States. 1945, artikel 12

16(26)

5. Analys - ur ett neofunktionalistiskt perspektiv

Analysen följer neofunktionalismens integrationsprocess från att

samarbetet inleds, till den funktionella och politiska spill-overn och slutligen

analyseras effekterna av den eventuella integrationen inom det funktionella

och politiska.

5.1 Samarbete inleds

I organisationens grundande dokument AP och PLAS likväl som i tidigare

diskussioner om den framtida organisationen fanns den Pan-Arabiska

drömmen om ett enande av alla araber fritt från kolonialstyre. LAS födelse

var påverkad av många olika faktorer som influerade regionen, inklusive

andra världskriget. Ett politiskt samarbete sågs därför som nödvändigt för att

lösgöra staterna från det rådande kolonialväldet som rådde och i framtiden

fortsatt skydda dem från makthungriga européer.54

Ramarna i AP drogs upp och formulerades som

“The object of the League will be to control the execution of the

agreements which the above states will conclude; to hold periodic

meetings which will strengthen the relations between those states; to

coordinate their political plans so as to insure their cooperation, and

protect their independence and sovereignty against every aggression by

suitable means; and to supervise in a general way the affairs and

interests of the Arab countries.”55

LAS kan snarare ses som en lös form av en konfederation där LAS 22

medlemsstaterna har samlats för att samarbeta kring gemensamma intressen

samtidigt som staternas suveränitet står över de gemensamma.

54 Utrikespolitiska. Arabförbundet, Framväxten. 2016

55 League of Arab States Alexandria protocol. 1944, artikel 1

17(26)

Tanken om ett inledande samarbete enligt neofunktionalismen är att det

startade i okontroversiella frågor, likt ekonomi. Fyra problem som kan

identifieras utifrån neofunktionalismens föreställning om den inledande

integrationen är för det första, för högt ställda mål. Förbundet önskar

samarbeta både kring ekonomiska frågor, kommunikation, kulturella

angelägenheter, frågor om nationalitet, sociala frågor och hälsofrågor.

Organisationen hade från start breda syften vilken kan ha gjort att de haft

svårt och samordna frågor som rör både ekonomiska och politiska och frågor

från start. Trots att samarbetet inte fått det omfattande samarbete som man

tänkte sig i AP och PLAS har agendan fortfarande inte ändrats sedan 1945.

Detta kan kopplas till det andra problemet där det överhuvudtaget är svårt att

samarbeta på områden som inte anses vara känsliga eller som är neutrala i

mellanöstern regionen. Exempelvis är frågan om nationalitet ett av de sex

samarbetsområden som lyfts i PLAS. Det är något som generellt inte anses

känsligt inom EU men i Mellanösternregionen får en annan betydelse.

Detta leder in på den tredje problempunkten där organisationen har använts

som plattform för ett politiskt spel. Redan innan förbundet startades har

samordning och utveckling av gemensamma intressen varit problematiskt på

grund utav den historiska rivaliteten mellan medlemsstaterna. Rivaliteten har

i sin tur bidragit till en bristande samordning av gemensamma intressen som

delvis kan förklaras av att många icke-demokratiska medlemsstater deltar i

organisationen. Exempelvis så uteslöts som tidigare nämnts Syrien ur LAS

2011 till följd av Syrienkonflikten, men uteslutningen förväntas hävas någon

gång under 2019 och Bashar al-Assad förväntas återta sin plats bland

arabvärldens ledare.56 Samtidigt som den senaste mätningen av

demokratiindex (2018) visar att Syrien rankas som ett av världens fem mest

56 The Economist. Democracy Index, 2018.

18(26)

odemokratiska länder.57 LAS kan därmed generaliserande ses som en

organisation där odemokratiska ledare tävlar för att vinna legitimitet i en

organisation utan fungerande mekanismer, snarare än en plattform för

samarbetande mellan nationalstater.

Den odemokratiska aspekten kan sammankopplas med det fjärde problemet.

Organisationen framstår som något motsägelsefull i både AP och PLAS.

Samtidigt som grunden för det regionala samarbetet skulle utgå från att

skydda staternas suveränitet så strävar fördragen samtidigt mot ett ökat

samarbete och sammanslagningar.58 Detta kan vara en bidragande faktor till

att integrationen inte följer teorin, då medlemsstaternas statsskick skiljer sig

så pass emellan medlemsstaterna så är det även den stora skillnaden fattiga

och rika stater påtaglig. Detta gör att intressena därmed ser skiljer sig för

mycket för att en regional organisation med fortsatt helt suveräna stater inte

är applicerbart i regionen.

Ett överstatligt politiskt maktcentrum59

För att uppfylla målet om Pan-arabism krävdes det institutioner som tillät

LAS att utveckla program och policys för att förbättra samhällena. Olika steg

för att uppnå ett överstatligt politiskt maktcentrum har tagits från tiden då

medlemsstaterna var kolonialiserade fram tills idag. Exempelvis under 1930-

talet inleddes olika former av bilaterala och multilaterala fördrag mellan

enskilda arabstater och mellanstatliga konferenser för att diskutera

utvecklingen av en gemensam politik bortom de nationella regeringarna.60

57 The Guardian. Arab League set to readmit Syria eight years after expulsion. 2018. 58 Worrall, James. International institutions of the Middle East: the GCC, Arab League, and

Arab Maghreb Union. 2017, 43

59 Översatt från “Supranational Governance”, “involving more than one country, or having

more power or authority that is greater than that of single countries”. Cambridge dictionary.

60 Toffolo E. Chris. Global Organizations. The Arab League. 2008, 28

19(26)

Rådet är det högsta centrala exekutiva organet i LAS. Men likt tidigare

nämnts i avsnittet om grunderna för det inledande samarbetet finns det en

medfödd motsättning inom LAS som starkt påverkar även dess institutioner.

Denna motsättning är den mellan ett överstatligt maktcentrum och den

nationella suveräniteten.61 Å ena sidan syftar man till samordning av

politiken för att uppnå samarbete mellan medlemsstaterna och för att skydda

deras oberoende och suveränitet. Men å andra sidan kan man säga att LAS

säger ifrån sig ensamrätten att verka som en regional organisation när

arabförbundets medlemmar får upprätta närmare och starkare samarbete med

andra samtidigt.62 Så länge organisationen prioriterar suveräniteten först

snarare än att axla rollen som en relevant regional organisation kommer den

troligen aldrig att få genomslag. Organisationen tillhandahåller alltså en gemensam plats där styrning kan äga

rum men LAS integration inte kan genomföras med hänsyn till staternas

suveränitet. Vidare betonade rådet ett funktionellt snarare än ett politiskt

samarbete.63 Detta speglar staters vilja att hellre upprätthålla den inhemska

makten och den styrande eliten än att integreras med andra medlemsstater

som skulle innebära samarbete och enande.64 Ett annat problem LAS står

inför är att även om staterna skulle vara överens saknas en effektiv mekanism

för att verkställa det som beslutats av rådet.65

Förslag om att utöka LAS för att få en starkare politisk genomslagskraft har

varit ett återkommande tema. 2004 föreslog exempelvis Jemens president,

Ali Abdullah, att LAS skulle ersättas med en arabisk union med mer

61 Abusidualghoul, Fady. Why has the Arab League failed as a regional security

organisation? 2012, 20

62 Pact of the League of Arab States. 1945, artikel 9

63 Abusidualghoul, Fady. Why has the Arab League failed as a regional security

organization? Bradford 2012, 17

64Abusidualghoul, Fady. Why has the Arab League failed as a regional security

organization? 2012, 21

65 Almakky Ghazy, Rawa. The League of Arab States and the protection of Human Rights:

A legal analysis. 2015, 124

20(26)

maktbefogenheter. I dagsläget är det fortfarande inget som är aktuellt med

hänvisning till de varierande statsskicken skulle det vara svårt att få till den

typen av union då många av medlemsstaterna inte har en fungerande

institution på ”hemmaplan” och därmed är steget till att generera något

liknande på regional nivå inte ett rimlig steg.

Politisk plattform och samarbete

LAS försöker ersätta rivalitet mellan medlemsländer med en samarbetande

relation, så att alla medlemmarna ska kunna utvecklas snabbare på ett sätt

som hjälper hela gruppen. LAS har sedan AP och PLAS uppmuntrat att

medlemsstaterna ska samarbeta genom att exempelvis ha de breda målen för

samarbete i både ekonomiska, kulturella, sociala och hälsofrågor. Man tror

på att en samarbetsmiljö ska göra att staten både individuellt och

självständigt bibehåller sin suveränitet och självständighet genom att ingå

samarbete.

Även om det inte finns något överstatligt maktcentrum i en

neofunktionalistisk mening, har samarbete inom förbundet ändå haft en god

utveckling. Exempelvis sammanförs företag och andra typer av

organisationer från olika länder för att koordinera åtgärder som kan vara

positiva för förbundets medlemmar. Exempel på detta är grupper såsom the

Arab Sea Ports Federation, the Arab Postal Union och the Arab Association

of Iron and Steel.66 Den sistnämnda gruppen ska stödja och utveckla

stålindustrin inom LAS genom att bland annat hjälpa medlemmar med deras

ekonomiska, teknologiska och tekniska utvecklingen. Arab Association of

Iron and Steel bidrar till en samarbetande relation som hjälper hela gruppen

genom ökad import och export.67

66 Toffolo E. Chris. Global Organizations. The Arab League. 2008, 52

67Arab Association of Iron and Steel.

21(26)

5.2 Spill-over effekter

Funktionell spill-over

Ekonomiskt samarbete och integration har stått högt upp på förbundets lista

sedan starten.68 Målet har varit att främja en regional ekonomisk integration

genom att koppla samman länderna, öka handeln och investeringarna.69 Det

har därför tagits ett flertal initiativ som gått i den riktningen. För att den

ekonomiska integrationen i AP och PLAS skulle möjliggöras var

handelsutbyte en central del och för att utveckla handeln har det stegvis

antagits åtgärder för att möjliggöra detta.

Årtiondena innan 1970 framhöll LAS regional integration genom att bland

annat föreslå handelsregler som möjliggjorde för deltagare i LAS att inte

betala tullar på råmaterial och produkter baserade på jordbruksprodukter

såsom kläder av bomull. Men dessa tidiga ansträngningar saknade

verkställande mekanismer och fick därför inte den önskade effekten på den

regionala handeln.70

LAS arbetade vidare för att integrera regionen genom att sätta upp en

regionsomfattande gemensam marknad där tanken var att man via

standardiserade handelsregler och förordningar samt sänkta tariffer och andra

handels barriärer, detta skulle skapa en marknadsplats mellan länder där det

skulle vara enkelt att skapa handel. Den kom att kallas The Common Arab

Economic Union (CAEU). Trots att CAEU var ett viktigt steg till en ökad

integration mellan medlemsländerna fungerade det inte bra pga. Att

handelshinder som vid tidpunkten inte kunde övervinnas genom att

underteckna ett fördrag.

68 Pact of the League of Arab States. 1945, artikel 4

69 Joint Defence and Economic Cooperation Between the States of the Arab League. 1950,

artikel 7

70 Toffolo E. Chris. Global Organizations. The Arab League. 2008, 90

22(26)

Senare bildades den regionala organisationen GAFTA (Greater Arab Free

Trade Area) som syftar till att göra försäljning av produkter inom blocket

utan skatt i regionen. För första gången så tryckte andra globala krafter också

på för bildandet i samma riktning.71

En förklaring till den långa process som föregåtts att få en fungerande handel

mellan medlemsstaterna, trots att det varit ett mål sedan det första fördraget,

kan grunda sig i den stora ekonomiska spänningen mellan medlemsstaterna.

Spänningen grundar sig mellan LAS oljerika stater72, som exempelvis Qatar,

Saudiarabien, och Kuwait och de fattiga medlemsstaterna som exempelvis

Mauretanien, Sudan och Comorerna. Qatar har till exempel en

bruttonationalprodukt som överstiger Mauretaniens med över sjuttio

gånger.73 Fattiga medlemsstater har anklagat de rika staterna för att inte ge

dem tillräckligt med ekonomiskt stöd74 och dessa spänningar har LAS inte

lyckats överbygga. En förklaring till att den ekonomiska integrationen inte

fullföljs är att de oljerika staterna (en form av elit i regionen) inte ser

samarbetet i PLAS som mer attraktivt då samarbetet inte sker på lika villkor

och därför är det mer gynnsamt att agera själva genom att skapa avtal mellan

enskilda nationer som inte gynnar organisationen i stort.

Politisk spill-over

Trots att neofunktionalistiska tänkare har uttryckt att politisk integration inte

kommer att kunna kringgås efter integration på det ekonomiska området

verkar inte det vara fallet för LAS.75 Idén var att ett växande beroende föddes

71 Toffolo E. Chris. Global Organizations. The Arab League. 2008, 96

72 Utrikespolitiska Institutet. Arabförbundet, verksamheten. 2016

73 The World Bank. GDP per Capita, Qatar och Mauretanien.

74 Utrikespolitiska Institutet. Arabförbundet, verksamheten. 2016

75 Rosamond, Ben, Theories of European Integration. 2000, 51-52.

23(26)

ur den funktionella spill-overn och därefter skulle nationella lojaliteter sedan

överflyttas till någon form av överstatlighet.

Det politiska inflytandet har varit blygsamt medan den funktionella spill-

overn har haft en viss genomslagskraft. Den politiska spill-overn går att

koppla till bristen på ett överstatligt politiskt maktcentrum som berördes

tidigare. Till följd av de institutionella bristerna har LAS svårt att integrera

medlemsstaternas politiska intressen och en politisk spill-over blir därför inte

tillämpbar i enlighet med neofunktionalismen. Å andra sidan är det inte

oväntat, sambandet mellan att utforma ett maktcentrum och överlåta politisk

makt till en överstatlig organisation när majoriteten av medlemsländerna är

institutionellt underutvecklade själva är ingen logisk utveckling.

5.3 Effekter

Eftersom integrationen inom neofunktionalismen ligger på en enande process

är det inte möjligt att ge exakt svar på dess slutgiltiga effekter. Det som går

att konstatera utifrån ovanstående punkter är att LAS inte fått den effekt som

fördragen föreskriver på grund av samverkande faktorer. Men samtidigt har

LAS huvudsakliga mål sedan starten varit att bibehålla suveräniteten i

medlemsstaterna, så utifrån det avseendet är organisationen lyckad medan

det ur organisationssynpunkt inte är det då LAS har svårt att få igenom

beslut.

6. Slutsatser

LAS har sedan bildandet 1944 haft svårigheter att förverkliga och leva upp

till sina stadgar och studiens syfte var att med förklara varför med hjälp av

neofunktionalismen. Analysen har gjorts med utgångspunkt från hur

samarbetet har inletts och fortlöpt samt institutionella förutsättningar som bör

24(26)

finnas. Det empiriska underlaget utgår från de grundande fördragen AP,

PLAS och JDECT där målsättningarna med samarbete och dess

förutsättningar framgår. Analysen visar på avvikelser mellan målen och vad

som är relativt utifrån förutsättningarna.

Samarbetet inleddes med höga mål kring allt från ekonomiska, kulturella och

sociala frågor. De högt satta målen har i sin tur gjort det svårt för LAS att

utvecklas på grund av både bristfälliga institutionella och organisatoriska

förutsättningarna. LAS har varken från grundandet eller senare utvecklat

mekanismer som klarar av en ekonomisk eller politisk spill-over. De

bristande förutsättningarna för funktionell och politisk-spill over har förutom

svaga mekanismer också kunnat förklaras av de varierande styrelseskicken

och ekonomiska förutsättningarna i medlemsländerna.

Utifrån idén om funktionell spill-over har många försök till ökad handel

mellan medlemsstaterna genom exempelvis sänkta tariffer. Men oljerika

stater har inte sett samarbetet som tillräckligt attraktivt då det även finns

många fattiga medlemsstater i organisationen. Oljerika stater har därför sett

det som mer lönsamt att agera på egen hand och därmed har heller inte någon

politisk spill-over skett, för behovet av ett överstatligt politiskt centrum har

inte varit aktuellt.

De organisatoriska förutsättningarna är starkt begränsade. LAS har svårt att

agera på grund av både den bristande gemensamma basen att stå på, där

medlemsstaternas styrelseskick gör behovet av samordningen och intressena

så pass skilda. Detta i sin tur gör att majoriteten av staterna inte vill

underkasta sig ett överstatligt politiskt centrum genom att göra avkall på sin

suveränitet. LAS har inte haft någon större inverkan på som organisation

utifrån neofunktionalismen. Möjligtvis kan man se effekter på mindre

samarbeten (alltså spill-overs) i form av exempelvis Arab Association of Iron

25(26)

and Steel. Men någon överföring till ett överstatligt politiskt maktcentrum

har inte skett. Därför kan man inte heller säga att effekterna av samarbetet

ses som tillräckligt lyckat för någon enandeprocess kan man inte tala om.

Sammanfattningsvis har LAS inte levt upp till sina stadgar på grund av

- För högt satta mål på för många områden. Även om samarbetet

inleddes neutralt genom ekonomiska frågor så infattade det även

samarbete på områden som vara känsliga specifikt för

mellanösternområdet beroende på vilken stat det berör.

- Organisationen har inte de rätta förutsättningarna för att agera i en

region där odemokratiska stater verkar på grund av att

organisationens fördrag värnar om staters suveränitet i första hand.

- Funktionell spill-over förekommer i mindre skala, men har inte fått

det genomslag som de olika handelslättnader varit tänkta att få. Detta

kan förklaras med den starka spänningen som finns mellan rika

oljestater och fattigare utan naturtillgångar. De rika staterna ser inte

vinsten med en funktionell spill-over vilket i sin tur leder till att en

politisk spill-over inte blir av, för det finns heller ingen vinst med att

överföra sina nationella lojaliteter överstatligt.

7. Självkritisk diskussion och framtida forskning

Med facit i hand tror jag att uppsatsen hade tjänat på att ha en mer ’hands-

on’-applicering där jag som författare skulle dragit mer nytta av den statistik

som finns rörande hur LAS har agerat vid mindre krig och konflikter och

även fokuserat på hur ett antal stater faktiskt agerat. Kanske hade det gett en

mer omfattande och djupgående analysdel.

Teoridelen har varit kämpig och det förvånade mig att LAS inte har mer

befogenheter att agera än det som framgår i fördragen. Detta har gjort att

26(26)

uppsatsen skulle kunna bli intressant med ytterligare en teori, även det för en

mer omfattande analys. Samtidigt var ju just neofunktionalismen det jag

önskade skulle genomsyra hela uppsatsen, eftersom det är en så populär

integrationsteori som ingen tidigare hade applicerat på LAS.

Ett intressant område för vidare studier kring LAS integration kan vara att

addera ytterligare en regional organisation från regionen, exempelvis

Gulfstaternas samarbetsråd som enligt många ses som mer lyckad

organisation än LAS. Att då jämföra LAS med Gulfstaternas samarbetsråd

med hjälp av neofunktionalismen hade varit intressant för att se vilka

skillnader som framkommer.

Men som jag nämnde ovan finns det en del statistik att tillgå och man skulle

istället kunnat väva in det i analysdelen och sett om det förekommit någon

form av spillover som inte framkommit i mitt material.

1(3)

Referenser

Abusidualghoul, Fady. Why has the Arab League failed as a regional security organisation?

University of Bradford. 2012

https://bradscholars.brad.ac.uk/bitstream/handle/10454/6333/Fady%20Abusidu-Al-

Ghoul%20PhD%20final%20Submission.pdf?sequence=3&isAllowed=y

Almakky Ghazy, Rawa. The League of Arab States and the protection of Human Rights: A

legal analysis. Brunel University London. 2015

https://bura.brunel.ac.uk/bitstream/2438/11067/1/FulltextThesis.pdf

Arab Association of Iron and Steel. https://aisusteel.org/en/aisu-objectives/

Ahramonline. Arab League chief calls his group 'impotent'. 13 september. 2011

http://english.ahram.org.eg/NewsContent/2/8/21159/World/Region/Arab-League-chief-calls-

his-group-impotent.aspx)

BBC. Arab states line up behind Iraq. 25 mars. 2003

http://news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/2882851.stm

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.). Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur. 2012

Cambridge dictionary. “Supranational”.

https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/supranational

Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena

2017. Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan

Stockholm: Wolters Kluwer. 2017

Grønmo, Sigmund. Metoder i samhällsvetenskap. 1. uppl. Malmö: Liber. 2006

Haas, Ernst. The uniting of Europe: political, social, and economic forces 1950-1957. [Ny

utg.] Notre Dame, Ind.: University of Notre Dame Press. 2004

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn Forskningsmetodik: om kvalitativa och

kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur. 1997.

Laughland, John. European integration: A marxist utopia? Oxford Univeristy Press 2009.

(https://www.jstor.org/stable/27904119?seq=1#metadata_info_tab_contents)

Lucian Moga, Teodor. The Contribution of the Neofunctionalist and Intergovernmentalist

Theories to the Evolution of the European Integration Process. Journal of Alternative

Perspectives in the Social Sciences. Vol 1, No 3. 2009.

https://www.researchgate.net/publication/40542728_The_Contribution_of_the_Neofunction

alist_and_Intergovernmentalist_Theories_to_the_Evolution_of_the_European_Integration_P

rocess

MacDonald, Robert W. The League of Arab states: a study in the dynamics of regional

organization. Princeton, N.J.: 1965.

2(3)

Monnet, Jean. Memoris. Third Millennium. 2015.

https://archive.org/stream/MonnetJeanMemoirs/Monnet%2C%20Jean%20-

%20Memoirs_djvu.txt

Moravcsik, Andrew. The European Constitutional Compromise and the neofunctionalist

legacy. Journal of European Public Policy. 2005, s. 354-355.

https://www.princeton.edu/~amoravcs/library/Moravcsik%20on%20Haas.pdf

Nationalencyklopedin. Panarabism.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/panarabism

Niemann, A. & Schmitter, P. ‘Neo-functionalism’, in: Wiener, Antje and Diez, Thomas

(eds) Theories of European Integration, Oxford: Oxford University Press, 2nd Edition. 2009.

https://www.researchgate.net/publication/330259562_Neo-functionalism

Nikola Lj. Ilievski. The concept of political integration: the perspectives of neofunctionalist

Theory. Journal of Liberty and International Affair. 2015. http://e-

jlia.com/papers/34928593_vol1_num1_pap4.pdf

Söderbaum, Fredrik. Theories of Regionalism. Beeson Mark och Stubbs Richard (edt) 2a

upplagan. 2011. https://www.academia.edu/6106775/Theories_of_Regionalism

Pinfari, Marco. Nothing but a failure? The Arab League and the Gulf Cooperation Council as

mediations in Middle Eastern conflicts. London School of Economics and Political Science

2009 http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.630.5422&rep=rep1&type=pdf

Rosamond, Ben. Theories of European Integration. Houndsmills: MacMillan. 2000.

Grønmo, Sigmund. Metoder i samhällsvetenskap. Liber. 2006

Gustavsson, Jakob & Tallberg, Jonas (red.), Internationella relationer, MTM, Johanneshov,

2014

The Economist. Intelligence Unit. Democracy Index, 2018.

https://www.theguardian.com/world/2018/dec/26/arab-league-set-to-readmit-syria-eight-

years-after-expulsion

The Guardian. Syria suspended from the Arab League. 2011.

https://www.theguardian.com/world/2011/nov/12/syria-suspended-arab-league

The Guardian. Arab League set to readmit Syria eight years after expulsion. 2018.

https://www.theguardian.com/world/2018/dec/26/arab-league-set-to-readmit-syria-eight-

years-after-expulsion

Thurén, Torsten. Källkritik. 1. uppl. Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1997.

United Nations, The General Assembly. Peaceful settlement of disputes between States, 15

November 1982. https://www.un.org/documents/ga/res/37/a37r010.htm

Utrikespolitiska institutet, Landguiden. Red. Ylva Lindahl. Arabförbundet. 2016.

https://www.ui.se/landguiden/internationella-organisationer/Arabforbundet/inledning/

3(3)

Westberg, Jacob. Integration som problemlösning: en introduktion till teorier om europeisk

integration. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag 2006

Worrall, James. International institutions of the Middle East: the GCC, Arab League, and

Arab Maghreb Union. Abingdon, Oxon: Routledge 2017.

The World Bank. GDP per Capita, Qatar och Mauretanien.

https://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.PCAP.CD?end=2017&locations=MR-

QA&start=1960&view=chart

Dokument från LAS

League of Arab States Alexandria protocol, 7 oktober 1944

http://avalon.law.yale.edu/20th_century/alex.asp

League of Arab States, Pact of the League of Arab States, 22 mars, 1945

http://avalon.law.yale.edu/20th_century/arableag.asp

Treaty of Joint Defense and Economic Cooperation Between the States of the Arab League,

17 juni, 1950 http://avalon.law.yale.edu/20th_century/arabjoin.asp