En Forrester Total Economic Impact™-studie för Cisco ... · En Forrester Total Economic Impact™-studie för Cisco Systems. Total Economic Impact™ av Cisco Unified Computing

En Forrester Total Economic Impact™-studie för Cisco Systems

Total Economic Impact™ av Cisco Unified Computing System

Projektansvarig: Sadaf R. Bellord

Augusti 2011

Huvudkontor | Forrester Research, Inc. 400 Technology Square, Cambridge, MA 02139 USA Forrester Consulting Tel: +1 617 613 6000 | Fax: +1 617 613 5000 | www.forrester.com Making Leaders Successful Every Day

Forrester Consulting

Total Economic Impact™ avCisco Unified Computing System

Sida 1

Innehåll Sammanfattning .................................................................................................................................................................................. 2

Cisco UCS minskar kostnaderna för IT-administration och maskinvara ............................................................................. 2

Faktorer som påverkar fördelar och kostnader ......................................................................................................................... 5

Observera ........................................................................................................................................................................................ 6

TEI-ramverk och -metod ................................................................................................................................................................... 7

Analys ................................................................................................................................................................................................... 8

Om intervjuerna ............................................................................................................................................................................. 8

Kostnader ...................................................................................................................................................................................... 10

Fördelar ......................................................................................................................................................................................... 16

Flexibilitet ..................................................................................................................................................................................... 23

Risk ................................................................................................................................................................................................. 23

Ekonomisk sammanfattning ........................................................................................................................................................... 24

Cisco Unified Computing System: Översikt ................................................................................................................................. 25

Bilaga A: Beskrivning av en sammansatt organisation ................................................................................................................ 27

Bilaga B: Översikt över Total Economic Impact™ ......................................................................................................................... 27

Bilaga C: Ordlista .............................................................................................................................................................................. 28

Bilaga D: Slutkommentar ................................................................................................................................................................. 30

© 2011, Forrester Research, Inc. Med ensamrätt. Otillåten återgivning är förbjuden. Informationen bygger på bästa tillgängliga resurser. Åsikterna speglar bedömningar vid tidpunkten och dessa kan förändras. Forrester®, Technographics®, Forrester Wave, RoleView, TechRadar och Total Economic Impact är varumärken som tillhör Forrester Research, Inc. Alla andra varumärken tillhör sina respektive företag. Mer information finns på www.forrester.com.

Om Forrester Consulting Forrester Consulting erbjuder oberoende och objektiva forskningsbaserade konsulttjänster som hjälper ledare att skapa framgångsrika organisationer. Forrester Consultings tjänster sträcker sig från kortare strategisessioner till anpassade projekt och de ger dig direktkontakt med analytiker som har expertkunskaper om dina specifika utmaningar. Mer information finns på www.forrester.com/consulting.

http://www.forrester.com/�

http://www.forrester.com/consulting�



Sida 2

Sammanfattning I mars 2011 fick Forrester Consulting i uppdrag av Cisco Systems att undersöka den totala ekonomiska effekten och den möjliga avkastningen på investeringen (ROI) för företag som implementerar Cisco Unified Computing System (UCS). Syftet med denna studie är att ge läsarna en ram för att utvärdera de potentiella ekonomiska effekterna för deras organisationer med Cisco UCS. Cisco UCS minskar kostnaderna för IT-administration och maskinvara Våra intervjuer med fem befintliga kunder med efterföljande ekonomiska analyser visade att en sammansatt organisation, baserad på de organisationer som vi intervjuade, upplevde den riskjusterade avkastningen på investeringen och de kostnader och fördelar som visas i tabell 1. Se bilaga A för en beskrivning av den sammansatta organisationen. Alla värden är avrundade. Forrester intervjuade fem befintliga Cisco UCS-kunder, genomförde en ekonomisk analys av dessa kunder och modellerade en representativ sammansatt organisation utifrån dessa intervjuer. Den sammansatta organisationen upplevde den riskjusterade avkastningen på investeringen och de kostnader och fördelar som visas i tabell 1. Se bilaga A för en beskrivning av den sammansatta organisationen. Alla värden är avrundade. Tabell 1 Sammansatt organisation, treårig riskjusterad avkastning på investeringen1

Avkastning på investeringen Återbetalningsperiod Totala

fördelar (PV) Totala kostnader

(PV) Nettonuvärde

(NPV)

177 % 4 månader 1 345 029 USD (485 385 USD) 859 644 USD

Källa: Forrester Research, Inc.

• Fördelar. De intervjuade organisationerna upplevde följande fördelar (se figur 1):

o Minskade löpande administrativa insatser. (De totala fördelarna innebär en sänkning på 307 076 USD av de totala administrativa kostnaderna på 614 000 USD). Detta motsvarar tiden och insatserna för minskad hantering av datacentret. Organisationer kan maximera sina IT-resurser och undvika många enkla uppgifter.

o Minskade kostnader för nätverksportar och -switchar. (De totala fördelarna uppgår till 703 462 USD). Detta är minskningen med 400 IP-portar och 400 FC-portar som krävs för att ansluta till datacentret med UCS. Den förenklade strukturen i UCS minskar kraven på tid, insatser och investeringar. Den här kategorin mäter i huvudsak de minskade investeringarna.

o Undvika kostnader för uppgraderingar. (De totala fördelarna uppgår till 185 663 USD). Det här är den kostnad för att uppgradera maskinvara som kan undvikas.



Sida 3

o Kostnadsbesparingar för strömförsörjning och kylning. (De totala fördelarna uppgår till 38 994 USD, en besparing på 30 % av den totala kostnaden på 129 980 USD). Det här utgör skillnaden i kostnader för strömförsörjning och kylning mellan den nya UCS-miljön och en traditionell arkitektur med servrar och nätverk.

o Minskat antal eluttag. (De totala fördelarna uppgår till 42 764 USD). Det här är det minskade antalet eluttag som krävs med den nya UCS-maskinvaran jämfört med antalet uttag som krävs i den ursprungliga miljön och för utbyggnad.

o Kostnadsbesparingar för utrymme för datacenter. (Det totala fördelarna uppgår till 38 994 USD och innebär en årlig besparing på 16 000 USD). Det här är de minskade utrymmeskraven för datacentret efter att UCS har implementerats.

o Produktivitetsbesparingar för slutanvändare. (De totala fördelarna uppgår till 28 076 USD). Det här är en förbättrad produktivitet hos slutanvändarna på grund av det minskade antalet planerade och oplanerade driftstopp i organisationen.

• Kostnader. De organisationer vi intervjuade upplevde följande kostnader (se figur 2):

o UCS-maskinvara, licenser och årliga underhållsavgifter. Den här kostnaden är investeringen i UCS-maskinvara, licensavgiften och årlga underhållskostnader.

o Kostnader för UCS-portar och -switchar. Den här kostnaden är investeringen i switchar och portar som krävs för att köra UCS.

o Implementeringskostnader. Den här kategorin motsvarar IT-personalen som ska identifiera, testa och driftsätta Cisco UCS.

o Utbildningskostnader. Det här är kostnader för tredjepartsutbildningar för UCS.

o Alternativ kostnad för utbildning. Det här avsnittet gäller IT-personalens tid som avsatts för att delta i UCS-utbildningen.

o Servicekostnad. Det här är kostnaden för att en person från Ciscos team ska vara på plats under den första implementeringen av UCS.



Sida 4

Figur 1 Sammansatt organisation, uppdelning av fördelar på tre år, riskjusterad analys Källa: Forrester Research, Inc. Figur 2 Sammansatt organisation, kostnadsuppdelning på tre år, riskjusterad analys Källa: Forrester Research, Inc.

Produktivitetsbesparingar för

slutanvändare 28 076 USD

Besparingar på grund av färre

eluttag 42 764 USD Strömförsörjnings- och

kylningsbesparingar 38 994 USD

Minskade administrativa

insatser 307 076 USD

Undvika uppgraderingar

185 663 USD

Undvika kostnader för nätverksportar

och -switchar 703 462 USD Besparing för mindre

utrymmeskrav för datacenter 38 994 USD

Utbildningskostnader (10 100 USD)

Alternativ kostnad för utbildning (3 248

USD)

Servicekostnader (10 100 USD) Kostnader för UCS-

portar och -switchar (23 302 USD)

Implementeringskostnader (50 753 USD)

UCS-maskinvara, licens- och underhållsavgifter

(387 882 USD)



Sida 5

Figur 3 Sammansatt organisation, treårig riskjusterad analys Källa: Forrester Research, Inc.

Faktorer som påverkar fördelar och kostnader Tabell 1 illustrerar det riskjusterade ekonomiska resultat som uppnåddes i den sammansatta organisationen. De riskjusterade värdena beaktar den eventuella osäkerhet eller varians som finns i en uppskattning av kostnader och fördelar, och ger försiktigare uppskattningar. Följande faktorer kan påverka en organisations ekonomiska resultat:

• Förbättring av IT-administrativa insatser vid installation och hantering av maskinvara. Den förenklade miljön minskar antalet enkla och upprepade arbetsuppgifter som kan orsaka onödiga användarfel. De som använder de avancerade funktionerna i UCS för att mer fullständigt effektivisera sina interna processer kommer att uppleva ännu större fördelar. Omvänt kan de som väljer att strikt följa tidigare processer uppleva färre fördelar.

• Möjligheten att undvika investeringar i ytterligare switchar och portar som krävs för att ansluta till datacentret.

• Förbättrad slutanvändarproduktivitet på grund av färre planerade och oplanerade driftstopp eftersom IT-organisationen använder maskinvara och lösningar i en förenklad miljö. Det är ofta svårt att exakt modellera affärsfördelar som beror på färre oplanerade driftstopp.

1 200 000 USD

1 000 000 USD

800 000 USD

600 000 USD

400 000 USD

200 000 USD

0 USD

(200 000 USD)

(400 000 USD)

Start År 1 År 2 År 3

Total kostnad

Totala fördelar

Återbetalning



Sida 6

Observera Läsaren bör vara medveten om följande:

• Studien är beställd av Cisco och levereras av Forrester Consulting Group.

• Forrester gör inga antaganden om potentiella avkastningar för andra organisationer. Forrester rekommenderar att läsarna ska använda sina egna uppskattningar inom ramen av rapporten för att avgöra om en investering i Cisco UCS är lämplig.

• Cisco har granskat och gett feedback till Forrester, men Forrester innehar den redaktionella kontrollen över studien och resultaten, och godkänner inga ändringar i studien som motsäger Forresters resultat eller som förvränger innebörden av studien.

• Kunderna för intervjuerna tillhandahölls av Cisco. Forrester genomförde intervjuerna oberoende av och utan att Cisco närvarade, och Cisco har inte redigerat någon av kundernas kommentarer, svar eller resultat.



Sida 7

TEI-ramverk och -metod Inledning Utifrån informationen från intervjuerna har Forrester tagit fram ett Total Economic Impact™-ramverk (TEI) för organisationer som överväger att införa Cisco UCS. Syftet med ramverket är att identifiera kostnader, fördelar, flexibilitet och riskfaktorer som påverkar investeringsbeslutet. Tillvägagångssätt och metod Forrester har använt en flerstegsprocess för att utvärdera den effekt som Cisco UCS kan ha på en organisation (se figur 2). Vi har:

• Intervjuat marknadsförings- och försäljningspersonal och konsulter vid Cisco, och Forresters analytiker har samlat in uppgifter i förhållande till Cisco och marknaden för UCS.

• Intervjuat fem organisationer som idag använder Cisco UCS att få fram data avseende kostnader, fördelar och risker.

• Skapat en sammansatt organisation som bygger på egenskaper hos de intervjuade organisationerna (se Bilaga A).

• Skapat en ekonomisk modell som är representativ för intervjuerna med hjälp av TEI-metoden. I den ekonomiska modellen införs data om kostnader och fördelar som hämtats från intervjuerna och som tillämpas för den sammansatta organisationen.

Figur 2 TEI-metoden


Forrester använde fyra grundläggande element från TEI vid modelleringen av Ciscos UCS-tjänst:

1. Kostnader.

2. Fördelar för hela organisationen.

3. Flexibilitet.

4. Risk. Dagens företag använder alltmer sofistikerade metoder för att analysera ROI vid IT-investeringar och Forresters TEI-metod ger en komplett bild av den totala ekonomiska effekten av inköpsbesluten. Se Bilaga B för ytterligare information om TEI-metoden.

Genomföra en företagsbesiktning

Genomföra kundintervjuer

Skapa en sammansatt organisation

Skapa en ekonomisk modell med TEI-

ramverket

Skriva fallstudien



Sida 8

Analys Om intervjuerna Sammanlagt fem intervjuer genomfördes för studien med representanter från följande företag (Cisco-kunder i USA):

1. En leverantör av lösningar för kritisk kommunikation och efterlevnad. Företaget har cirka 150 anställda och 3 500 kunder. Företagets innovativa förmåga och tillväxt har inneburit att de uppmärksammats i branschen.

2. Ett regionalt sjukvårdscenter med cirka 400 bäddar och närmare 500 000 öppenvårdspatienter per år.

3. En energiförvaltnings- och bevarandeorganisation som bildades 2008. Som ett nystartat företag måste

organisationens IT-avdelning tillgodose en ständigt föränderlig och växande miljö.

4. Ett universitet med växande vuxenutbildning, både online och i klassrum. IT-avdelningen stödjer 5 000 anställda och 55 000 studenter.

5. Ett toppuniversitet med många elever inom både grund- och forskarutbildning.

De fem intervjuade organisationerna är verksamma inom olika branscher men de delade liknande fördelar. Att implementera UCS medförde besparingar inom kapital och drift för organisationerna. I intervjuerna framkom det att:

• En av de huvudsakliga anledningarna till att välja Cisco UCS framför andra leverantörer som utvärderades var minnestekniken i UCS. Dessa företag styrdes av minne och inte processorer.

• UCS:s täthet och de mindre utrymmeskraven var ett annat försäljningsargument. Kunderna nämnde att jämfört med motsvarande datakrafter i deras befintliga miljöer kunde de sänka kostnader för strömförsörjning och kylning, och även för lagringsutrymme vid datacentren.

• De intervjuade organisationerna behövde använda resurser i nya projekt som gav dem möjlighet att vara innovativa. Eftersom deras IT-budgetar minskade eller inte förändrades var de intresserade av olika sätt att minska tid och insatser för löpande administrativa uppgifter så att IT-resurserna kunde fördelas på nya projekt och initiativ. Det innebar att även hanteringsarkitekturen i UCS var ett försäljningsargument. En av kunderna nämnde att med annan utrustning är varje chassi en egen enhet som måste hanteras separat. UCS-systemet kan däremot växa till 20 chassin och fortfarande hanteras som enda enhet. Detta förenklar även nödvändiga maskinvaruförändringar. Hanteringskontrollen medför att det är enkelt att byta ut utrustning. Det här var frågor om tidsvinster som kunderna övervägde när lösningen utvärderades. Dessutom har kunderna möjlighet att fjärrhantera systemet. Det här var ett annat försäljningsargument för organisationer med kontor eller filialer på flera platser. Vid akuta situationer kunde IT-administratörer snabbt ta itu med och lösa problem på distans utan att de fysiskt behövde ta sig till platsen.

• Företagen kombinerade hypervisor-baserade virtualiseringstekniker med produkter från VMware och Hyper-V med UCS-implementeringen. Dessa kunder upplevde större administrativa vinster i IT-hanteringen och ökad produktivitet hos slutanvändarna. För denna studie valde vi att inte ta med stegvisa vinster från programvarubaserade virtualiseringar i vår analys utan att endast illustrera värdet av UCS. Observera att i UCS används termen ”serviceprofil” för förmågan att virtualisera attribut hos faktiska fysiska bladservrar.



Sida 9

• De intervjuade kunderna har köpt Cisco UCS från återförsäljare eller direkt från Cisco. Kunder som köpte direkt från Cisco var mycket nöjda med säljteamet. Ciscos försäljningstekniker tillhandhöll alla proof-of-concept-sessioner i båda säljscenarierna. När utrustningen anlände till kunderna fanns en Cisco-konsult på plats under fem dagar för att hjälpa till under implementeringen.

• De intervjuade kunderna var överens om att från den tid som Cisco UCS-utrustningen anlände till deras lokaler tills att den var redo att ta emot virtuella maskiner var cirka en vecka. Kunderna ansåg att den förenklade arkitekturen bidrog till tidsbesparingen som behövs för att utrustningen ska vara förberedd för nya och befintliga projekt. De trodde även att tiden för att slutföra nya projekt påverkades positivt eftersom starttiderna förkortades vid projektinledningarna. Dessa tidsbesparande faktorer påverkar tiden för att få ut nya initiativ på marknaden och det kan bidra till framtida affärsfördelar.

• Kunderna var medvetna om Ciscos nätverks- och lagringskapaciteter men de var obekanta med UCS. Under den inledande fasen var alla de intervjuade kunderna tveksamma till Ciscos framtid som en aktör inom detta område. En kund sa: ”Jag undrade om Cisco UCS kommer att finnas om tre år?” Denna oro försvann under proof-of-concept-fasen när kunderna hade möjlighet att granska kapaciteten och arkitekturen för UCS.

• Alla de intervjuade kunderna hade utökat sin användning av UCS sedan den första driftsättningen. Organisationerna hade antingen köpt ny maskinvara för nya initiativ eller ökat budgeten för uppdateringar av den befintliga utrustningen.

Sammansatt organisation Baserat på intervjuerna med de fem befintliga kunderna till Cisco skapade Forrester ett TEI-ramverk, ett sammansatt företag och en tillhörande ROI-analys som visar på de områden som påverkats ekonomiskt. Den sammansatta organisation som Forrester skapade utifrån resultaten var en medelstor organisation med bas i USA och 1 200 anställda och 5 000 kunder. Innan Cisco UCS implementerades hade organisationen virtualiserat sin miljö. När IT-teamet beslöt att köpa Cisco UCS knöt de inköpen till planerade uppgraderingar för att maximera investeringarna och minska insatserna för att migrera till UCS. Investeringen i UCS omfattade nödvändig utrustning för att möta uppgraderingskraven och nödvändigt antal enheter för kommande projekt samt utbildning för datacenterpersonalen. Antaganden för ramverket Tabell 2 innehåller de antaganden som Forrester använde i analysen.



Sida 10

Tabell 2 Antaganden för modell

Ref. Mått Beräkning Värde

A1 Timmar per vecka 40

A2 Veckor per år 52

A3 Timmar per år (M–F, 9–17) 2 080

A4 Årslön för projektledare 180 000 USD

A5 Timme (A4/A3) 87 USD


Kalkylräntan som används vid beräkningarna av PV och NPV är 10 %, och tidshorisonten i den ekonomiska modellen är tre år. Organisationer använder vanligtvis kalkylräntor på mellan 8 % och 16 % baserat på aktuell miljö, alternativa investeringar och den upplevda risken. Läsarna uppmanas att prata med sitt företags ekonomiavdelning för att fastställa den mest lämpliga kalkylräntan för den egna organisationen. Kostnader I det här avsnittet beskrivs kostnaderna i samband med planering, implementering och utbildning för UCS för den sammansatta organisationen över treårsperioden. Kostnaderna för distribution och hantering av UCS gäller för den sammansatta organisationen. Kostnadsantagandena är baserade på aggregerade resultat från kunderna som intervjuades för TEI-studien. Alla kostnader är baserade på rekommenderade priser och innehåller inte några förhandlade rabatter. Följande kostnadsmodell kan fungera som en ram för andra organisationer. UCS-maskinvara, licenser och underhållsavgifter Den här kategorin omfattar licenser och underhållskostnader för att köpa, distribuera och hantera Cisco UCS, och den utgör 80 % av den totala investeringen. De intervjuade organisationerna delade upp investeringarna i två kategorier. Alla de intervjuade var överens om att de planerade att genomföra investeringen i UCS i enlighet med befintliga uppgraderingsplaner för maskinvara vid datacentren. De nämnde även att de har gjort minst ett därpå följande inköp för att använda UCS för nya och kommande projekt. Tabell 3 illustrerar beräkningen.



Sida 11

Tabell 3 UCS-maskinvara, licenser och underhållsavgifter

Ref. Mått Beräkning Ursprunglig År 1 År 2 År 3

B1 Den första investeringen 150 000 USD

B2 Den andra investeringen 200 000 USD

B3 Löpande support (SMARTNet) 21 000 USD 21 000 USD 21 000 USD

Bt UCS-maskinvara, licenser och underhållsavgifter (rekommenderade priser)

B1+B2+B3 150 000 USD 221 000 USD 21 000 USD 21 000 USD


Kostnader för UCS-portar och -switchar Nästa komponent är kostnaden för IP- och Fibre Channel-portar och kostnader för kablage. Den här kategorin utgör 5 % av den totala investeringen. För den sammansatta organisation beräknar vi åtta IP- och FC-nätverksportar. Till skillnad från traditionella servrar är serverportarna inbyggda i UCS och det finns därför inga merkostnader för serverportar. Baserat på UCS-arkitekturen behöver den sammansatta organisationen åtta IP-nätverksportar och åtta FC-nätverksportar. Portarna kostar cirka 208 USD och 900 USD, respektive. Dessutom tillkommer 50 USD i kostnader per port för kablage. Till sist beräknar vi även kostnaden för att lägga till en portmodul från UCS Fabric Interconnect till företagsnätet. I den här modellen ingår en uppsättning av dessa per Fabric Interconnect-modul. Portmodulerna delas av alla blad i UCS-instansen. Alla de intervjuade organisationerna hade A- och B-upplänkar för redundans (se raderna C7 till C10 i tabell 4). I tabell 4 visas resultatet.



Sida 12

Tabell 4 Kostnader för UCS-portar och -switchar

Ref. Mått Beräkning Ursprunglig

C1 IP-nätverksport 8

C2 Kostnad för norrgående switch per IP-nätverksport

208 USD

C3 FC-nätverksport 8

C4 Kostnad för norrgående switch per FC-nätverksport

900 USD

C5 Beräknad kabelkostnad per port 50 USD

C6 Kostnad för serverport Inbyggd i UCS-designen 0 USD

C7 4-portars 10 GE/4-portars 4 GB FC/expansionermodul/UCS 6100-serien

2 800 dollar

C8 4 Gbps Fibre Channel-SW SFP, LC 69 USD

C9 10 GBASE-SR SFP-modul 797 USD

C10 Antal UCS 6120 Fabric Interconnects 2

Ct Kostnader för UCS-portar och -switchar [C1*(C2+C5+C6)]+[C3*(C4+C5+C6)]+ [(C7+4*C8+4*C9)*C10]

22 192 USD


Implementeringskostnader I implementeringskostnaden ingår alla interna resurser för att genomföra en framgångsrik implementering, och den utgör 10 % av den totala investeringen. Våra intervjuade organisationer pekade på att flera olika roller inom IT-organisationen avsatte tid under två månader för identifiering, design, tester och implementering. I organisationen deltar fyra anställda under tvåmånadersfasen. En projektledare med en genomsnittlig lön på 180 000 USD, en VMware-tekniker och en lagringstekniker med en lön på 150 000 USD vardera, och en systemadministratör med en lön på 120 000 USD. Under tvåmånadersfasen avsatte projektledaren 30 % av sin tid, VMware-teknikern avsatte 50 %, lagringsteknikern avsatte 75 % och systemadministratören avsatte 50 % av sin tid. Tabell 5 illustrerar beräkningen.



Sida 13

Tabell 5 Implementeringskostnader


D1 Antal projektledare 1

D2 Procent för projektledare 30 %

D3 Lön för projektledaren För de två månaderna 30 000 USD

D4 Antal VMware-tekniker 1

D5 Procent för VMware-tekniker 50 %

D6 Antal lagringstekniker 1

D7 Procent för lagringstekniker 75 %

D8 Lön för tekniker För de två månaderna 25 000 USD

D9 Antal systemadministratörer 1

D10 Procent bidrag 50 %

D11 Lön för systemadministratör För de två månaderna 20 000 USD

Dt Implementeringskostnader (D1*D2*D3)+[(D4*D5+D6*D7)* D8]+(D9*D10*D11) 50 250 USD


Utbildningskostnader Genom programmet Cisco Learning Credits deltog alla de intervjuade organisationerna i en tvådagars kurs som tillhandahölls av ett utomstående (tredje part) utbildningsföretag. Kursen kostar 10 000 USD och organisationen kan ta med upp till 16 anställda. Den här kategorin utgör 2 % av den totala investeringen. Tabell 6 visar beräkningen.



Sida 14

Tabell 6 Utbildningskostnader


E1 Kostnad för Firefly-utbildning per företag

10 000 USD

Et Utbildningskostnader E1 10 000 USD


Alternativ kostnad för utbildning Förutom att räkna med utbildningskostnaden tar vi även med den alternativa kostnaden för en två dagars utbildning. Vi räknar med en genomsnittlig timkostnad på 67 USD per deltagare i kursen. Den här kategorin utgör 1 % av den totala investeringen. Tabell 7 visar beräkningen. Table 7 Alternativ kostnad för utbildning


F1 Antal personer 3

F2 Genomsnittlig timkostnad 67 USD

F3 Timmar Två dagar à åtta timmar

16

Ft Alternativ kostnad för utbildning F1*F2*F3 3 216 USD


Servicekostnad En person ur Ciscos serviceteam fanns på plats och gav support till de intervjuade organisationerna. Personen fanns på plats under en vecka för att bistå vid problem eller frågor under tiden som de intervjuade organisationerna driftsatte UCS. Även om det inte krävdes var Ciscos supporttjänst på plats till nytta. Den här kategorin utgör 2 % av den totala investeringen. Tabell 8 illustrerar beräkningen.



Sida 15

Tabell 8 Servicekostnad


G1 Antal personer 1

G2 Kostnad per dag 2 000 USD

G3 Antal dagar 5

Gt Servicekostnad G1*G2*G3 10 000 USD


Totala kostnader I tabell 9 sammanfattas kostnaderna i samband med implementeringen av Cisco UCS för den sammansatta organisationen. Figur 5 illustrerar uppdelningen av kostnaderna. Tabell 9 Totala kostnader – ej riskjusterade

Kostnader Ursprunglig År 1 År 2 År 3 Totalt PV

UCS-maskinvara, licenser och underhållsavgifter

(150 000 USD) (221 000 USD) (21 000 USD) (21 000 USD) (413 000 USD) (384 042 USD)

Kostnader för UCS-portar och -switchar

22 192 USD 22 192 USD 22 192 USD

Implementeringskostnader (50 250 USD) (50 250 USD) (50 250 USD)

Utbildningskostnader (10 000 USD) (10 000 USD) (10 000 USD)

Alternativ kostnad för utbildning

(3 216 USD) (3 216 USD) (3 216 USD)

Servicekostnad (10 000 USD) (10 000 USD) (10 000 USD)

Totala kostnader (245 658 USD) (221 000 USD) (21 000 USD) (21 000 USD) (508 658 USD) (479 700 USD)




Sida 16

Figur 5 Uppdelning av totala kostnader – ej riskjusterade Källa: Forrester Research, Inc.

Fördelar De fördelar som det fanns tillräckligt med data för att kvantifiera ekonomiskt är kapital- och driftsbesparingar. Dessa fördelar inkluderar besparingar när de intervjuade organisationerna ersatte befintlig maskinvara som behövde uppgraderas och maskinvara som köps in för nya projekt. Fördelarna som var ekonomiskt mätbara och som nämndes av de intervjuade, men där vi saknade tillräckliga data för att inkludera i analysen, var snabbare lanseringar för program som IT levererar till affärsenheterna, vilket gjorde slutanvändarna effektivare och lät dem producera produkter eller tjänster som förbättrade resultatet. Minskade löpande administrativa insatser Det här är den tid och de insatser som krävs för att hantera datacentret. Den här besparingen är på 22 % av de totala fördelarna för den sammansatta organisationen, och en tidsbesparing på 50 % för årliga besparingar på 126 000 USD. I kostnadsavsnittet i studien beräknade vi de administrativa insatserna för identifiering, test och etablering vid konfigurationen av Cisco UCS. I det här avsnittet jämförs tiden för minskningen av den löpande hanteringen mellan Cisco UCS och den tidigare miljön. De intervjuade organisationerna kunde minska den tid som avsattes för löpande administrativa uppgifter med 50 % efter implementeringen av UCS. Det innebar att organisationerna kunde avsätta mer tid för nya och innovativa projekt. Även om IT-budgetar ofta krympte eller förblev oförändrade ökade efterfrågan på IT-resurserna för att uppfylla kraven på en förenklad organisation. Några av de intervjuade organisationerna hade tidigare virtualiserat sina fysiska miljöer och de upplevde ännu större besparingar för den löpande administrativa IT-hanteringen. I det här avsnittet utgår vi från att den sammansatta organisationen hade virtualiserat före migreringen till Cisco UCS, och vi mäter endast fördelarna som är kopplade till implementeringen av UCS. Läsarna bör vara medvetna om att det kan finnas ytterligare besparingsmöjligheter för deras specifika situationer, enligt ovan.

Utbildningskostnader 1 %

Utbildningskostnader 2 %

Servicekostnader 2 %

Kostnader för UCS-portar och -

switchar (5 %)

Implementeringskostnader 10 %

UCS-maskinvara, licenser och

underhållsavgifter 80 %



Sida 17

Vi uppskattar att tre personer arbetar vid IT-avdelningen vid den sammansatta organisation med en genomsnittlig lön på 140 000 USD. Dessa personer tillbringade i genomsnitt 60 % av sin tid med installation, hantering och etablering i den tidigare maskinvarumiljön. Tack vare migreringen till UCS kunde de minska gruppens sammanlagda tid för ovan nämnda uppgifter med 50 %. Vi beräknar årliga besparingar på 126 000 USD (3*140 000 USD*60 %*50 %) i tabell 10. Tabell 10 Minskade löpande administrativa insatser

Ref. Mått Beräkning Per period

M1 Antal IT-supportanställda 3

M2 Genomsnittlig årlig lön 140 000 USD

M3 Genomsnittlig avsatt tid årligen för att installera, hantera och etablera maskinvara

60 %

M4 Procent sparade insatser 50 %

Mt Minskade löpande administrativa insatser M1*M2*M3*M4 126 000 USD


Minskade kostnader för nätverksportar och -switchar Den här kostnaden utgör 53 % av de totala besparingarna för den sammansatta organisationen. Jämfört med traditionella servernätverksimplementeringar sparar UCS 400 IP-portar och 400 FC-portar som motsvarar 823 200 USD. Alla de intervjuade organisationerna var överens om att den förenklade strukturen i UCS eliminerade behovet för att köpa och underhålla ett stort antal IP-nätverksportar och FC-nätverksportar samt medföljande kostnader för nätverkskablar som krävs vid traditionella serverimplementeringar. I det här avsnittet beräknar vi de kostnader som undviks genom att eliminera antalet portar och switchar som krävs för att ansluta till datacentret. I kostnadsdelen av studien bedömde vi att den sammansatta organisationen kommer att installera åtta IP-nätverksportar och åtta FC-nätverksportar för att ansluta UCS. Det är viktigt att belysa omfattningen av besparingarna för den sammansatta organisationen. Vi uppskattar att som en följd av att implementera UCS kommer den sammansatta organisation att undvika 400 IP-nätverksportar och 400 FC-nätverksportar samt tillhörande kostnader för kablage. Vi räknar inte med de IT-administrativa insatser som krävs i samband med installation och övervakning av dessa enheter. Våra intervjuade organisationer var överens om att ett stort antal portar och switchar ofta leder till att det inträffar mänskliga fel. Som en följd blev felsökningen komplicerad på grund av det stora antalet portar och switchar som behövde testas. Dessutom fick vi veta att den förenklade portarkitekturen även förbättrade den tid som behövs vid maskinvaruförändringar. Vid anslutningen till datacentret hanteras till exempel inte flera switchar och portar.



Sida 18

För att uppskatta fördelen beräknar vi att den sammansatta organisationen spenderar 208 USD per IP-nätverksport och 900 USD per FC-nätverksport. Vi räknar också med 50 USD per port för kablage och i genomsnitt 850 USD per serverport. Tabell 11 visar de totala engångsbesparingarna (400*[208 USD+50 USD+0]+400*[900 USD+50 USD+850 USD]). Tabell 11 Minskade kostnader för nätverksportar och -switchar

Ref. Mått Beräkning År 1

K1 Antal IP-nätverksportar 400

K2 Kostnad för norrgående switch per IP-nätverksport 208 USD

k3 FC-nätverksport 400

K4 Kostnad för norrgående switch per FC-nätverksport 900 USD

K5 Beräknad kabelkostnad per port 50 USD

K6 Genomsnittlig kostnad per server-IP-port (LAN på moderkort)

0 USD

K7 Genomsnittlig kostnad per server-FC-port 850 USD

Kt Minskade kostnader för nätverksportar och -switchar [K1*(K2+K5+K6)]+[K3*(K4+K5+K7)] 823 200 USD


Undvika kostnader för uppgraderingar Den här kostnaden utgör 14 % av de totala fördelarna. Den här delen av investeringen som gjorts i UCS avsattes för uppgraderingar av fullt avskriven maskinvara. Alla kunder som intervjuades förklarade att de hade planerat inköpsbeslutet för Cisco UCS i anslutning till planerade uppgraderingscykler för maskinvara. Det innebar att organisationerna förändrade sina investeringsbudgetar och ersatte traditionell maskinvara med Cisco UCS. Vi har tidigare uppskattat påverkan från denna ersättning för strömförsörjning och kylning, utrymme för datacenter och minskade behov inom nätverk och portar. Vi antar att den sammansatta organisationen planerar att byta ut tolv servrar under år 1, tio servrar under år 2 och sex servrar under år 3. Om kostnaden per server är 8 000 USD beräknade vi följande besparingar: 96 000 USD under år 1, 80 000 USD under år 2 och 48 000 USD under år 3. Tabell 12 illustrerar resultatet.



Sida 19

Tabell 12 Undvika kostnader för uppgraderingar

Ref. Mått Beräkning År 1 År 2 År 3

L1 Antal uppgraderade servrar 12 10 6

L2 Kostnad per server 8 000 USD

Lt Undvika kostnader för uppgraderingar

L1*L2 96 000 USD 80 000 USD 48 000 USD


Kostnadsbesparingar för strömförsörjning och kylning Det här avsnittet uppgår till 3 % av de totala fördelarna för den sammansatta organisationen. Detta motsvarar årsbaserade löpande besparingar på 30 % för de intervjuade organisationerna för samma mängd datorkraft, eller 16 000 USD årligen på en elräkning på 53 300 USD för varje år. Detta beräknas genom att titta på skillnaden i kostnader för ström och kylning mellan UCS-miljön och den tidigare miljön med en traditionell server- och nätverksstruktur. Tabell 13 visar denna beräkning. Tabell 13 Kostnadsbesparingar för strömförsörjning och kylning


I1 Årliga besparingar för strömförsörjning och kylning

16 000 USD

It Kostnadsbesparingar för strömförsörjning och kylning

I1 16 000 USD


Undvika kostnader för eluttag Den här kategorin uppgår till 3 % av de totala fördelarna för den sammansatta organisationen och motsvarar en besparing på 48 000 USD jämfört med en fortsättning av den befintliga implementeringen. Före UCS uppskattade de intervjuade att kostnaden för att bygga ut antalet eluttag för att tillgodose energibehovet vid planering av inköp av maskinvara för att behålla samma datorkraft. Implementeringen av UCS eliminerade det här behovet. Vi utgick från att den sammansatta organisationen eliminerade behovet av att lägga till fyra uttag på 30 ampere till en månadskostnad på 1 000 USD per uttag. För den sammansatta organisationen utgör den här kategorin en engångsbesparing på 48 000 USD (4*1 000 USD*12). Tabell 14 visar beräkningen.



Sida 20

Tabell 14 Undvika kostnader för eluttag

Ref. Mått Beräkning År 1

H1 Antal uttag på 30 ampere som inte behövs vid värddatacentret

Uttag 30 ampere 4

H2 Månatlig kostnad per uttag 1 000 USD

H3 Antal månader per år 12

Ht Undvika kostnader för eluttag H1*H2*H3 48 000 USD


Kostnadsbesparingar för utrymme för datacenter Den här kategorin utgör 3 % av de totala besparingarna och motsvarar en nettominskning på fyra rack och årliga löpande besparingar på 16 000 USD för fastighetskostnader för datacentret. Våra intervjuade organisationer minskade den totala mängden fysisk maskinvara och ökade samtidigt sin datorkraft. Att lyckas behålla samma datacenterutrymme och samtidigt öka datorkraften och minska kostnaderna för strömförsörjning och kylning var viktiga fördelar för våra intervjupersoner. Det eliminerade behovet att överväga att flytta till nya lokaler. Det hade inneburit kostnader för installation och hantering vilket skulle ha ökat projektkostnaderna. Kostnaderna för att inte behöva ett nytt datacenter ingick inte i denna analys. Endast de faktiska utrymmesbesparingarna i samband med UCS-implementeringen ingick. Att låta organisationen uppgradera sin befintliga maskinvara, förenkla miljön och undvika potentiellt ökade fastighetskostnader var viktiga fördelar. Efter implementeringen av UCS uppskattade vi att den sammansatta organisationen eliminerade fyra rack. Ett rack kräver cirka fyra kvadratfots utrymme 2. Med en genomsnittlig kostnad per kvadratfot på 1 000 USD beräknade vi att den sammansatta organisationen sparade 16 000 USD per år (4*4*1 000 USD). Tabell 15 visar denna beräkning. Tabell 15 Kostnadsbesparingar för utrymme för datacenter


J1 Minskat antal rack 4

J2 Genomsnittligt antal kvadratfot per server 4

J3 Genomsnittlig årlig kostnad per kvadratfot 1 000 USD

Jt Kostnadsbesparingar för utrymme för datacenter

J1*J2*J3 16 000 USD




Sida 21

Produktivitetsbesparingar för slutanvändare Den här besparingen utgjorde 2 % av de totala fördelarna. Den här kostnaden utgörs av slutanvändarnas förbättrade produktivitet på grund av färre planerade och oplanerade driftstopp. Vi observerade att vissa av de intervjuade kunderna redan hade virtualiserat sina miljöer och därefter uppgraderade maskinvaran. Den andra gruppen av kunder kombinerade virtualiseringen och migreringen till UCS i ett stort IT-projekt. Från feedback fick vi veta att virtualisering var en av de primära metoderna för att minska effekterna av driftstopp för slutanvändarna i de intervjuade organisationerna. Men för kunder som virtualiserade utan att uppgradera maskinvaran fick vi veta att maskinvarufel fortsatte att vara en orsak till driftstopp och att detta mildrades för de intervjuade när de gick över till UCS. Genom att ersätta gammal maskinvara kunde organisationerna förbättra användarnas produktivitet. Återigen bör läsarna observera att vårt syfte är att mäta effekten av UCS i en organisation. Vi har varit noga med att separera effekten av virtualisering och dess fördelar. Flera av de intervjuade organisationerna uppgav även att genom att använda UCS kunde de minska tiden till färdiga (produktion) program inom affärsenheterna vilket gav slutanvändarna tillgång till programmen snabbare. Vi har inte kunnat mäta effekten av att lanseringstiden förbättrades för slutanvändarna. Ingen av de intervjuade organisationerna spårade förbättringen i lanseringstiden för program som IT levererade till affärsenheterna, och som gjorde att slutanvändarna kunde vara effektivare och producera produkter eller tjänster som förbättrade resultatet, men de medgav att det fanns klara fördelar. För att beräkna fördelarna med slutanvändarproduktiviteten uppskattar vi att den sammansatta organisationen har 1 200 anställda. Vi antar att endast 20 % av användarna påverkas av driftstopp på cirka två timmar per år. Vi beräknar att med en genomsnittlig timkostnad på 48 USD så skulle den sammansatta organisationen ta tillvara 50 % av fördelen. Tabell 16 visar denna beräkning.

Tabell 16 Produktivitetsbesparingar för slutanvändare


N1 Antal anställda 1 200

N2 Delmängd av användare 20 %

N3 Genomsnittlig timkostnad 48 USD

N4 Antal timmar (sparade) årligen (åtkomstförlust) 2

N5 Procent tillvaratagna 50 %

Nt Produktivitetsbesparingar för slutanvändare N1*N2*N3*N4*N5 11 520 USD




Sida 22

Totala fördelar De totala fördelarna för den sammansatta organisationen är 1 403 024 USD (se tabell 17). Figur 6 visar en uppdelning av fördelarna. Tabell 17 Totala fördelar – ej riskjusterade

Fördelar År 1 År 2 År 3 Totalt PV

Minskade löpande administrativa insatser

126 000 USD 126 000 USD 126 000 USD 378 000 USD 313 343 USD

Minskade kostnader för nätverksportar och -switchar

823 200 USD 823 200 USD 748 364 USD

Undvika kostnader för uppgraderingar


Kostnadsbesparingar för strömförsörjning och kylning


Undvika kostnader för eluttag 48 000 USD 48 000 USD 43 636 USD

Kostnadsbesparingar för utrymme för datacenter


Produktivitetsbesparingar för slutanvändare


Totala fördelar 1 136 720 USD 249 520 USD 217 520 USD 1 603 760 USD 1 403 024 USD


Figur 6 Totala fördelar uppdelade – ej riskjusterade Källa: Forrester Research, Inc.

Produktivitetsbesparingar för slutanvändare 2 %

Besparingar på grund av färre

eluttag 3 % Strömförsörjnings- och kylningsbesparingar

3 % Undvika

uppgraderingar 14 %

Minskade insatser för administration

22 %

Kostnadsbesparingar för utrymme för datacenter 3 %

Undvika kostnader för nätverksportar och -switchar 53 %



Sida 23

Flexibilitet Flexibilitet innebär, enligt TEI, investeringar i ytterligare kapacitet eller kapacitet som kan omvandlas till affärsnytta för framtida ytterligare investeringar. Detta ger organisationer möjlighet eller förmåga att gå vidare med framtida initiativ men inte skyldighet att göra det. Det finns flera scenarier där kunder kan välja att implementera Cisco UCS och senare inse ytterligare användningsområden och affärsmöjligheter. Flexibiliteten skulle också kunna kvantifieras vid utvärderingar som en del av särskilda projekt (beskrivs mer i detalj i bilaga B). IT är en service till affärsanvändarna. Möjligheten att lansera produkter och tjänster snabbare, bättre och billigare till marknaden och erbjuda den flexibilitet som krävs för att företag ska leverera fördelar är nyckeln till implementeringen. De intervjuade kunderna som hade investerat i UCS kan öka antalet chassin, blad eller rack snabbt och effektivt för att stödja befintliga och nya projekt. Det ramverk som skapats ger de intervjuade organisationerna möjlighet att expandera och anpassa sina miljöer för att möta efterfrågan. Risk Forrester definierar två typer av risker som är förknippade med denna analys: implementeringsrisk och påverkansrisk. ”Implementeringsrisk” är risken att en föreslagen investering i Cisco UCS kan skilja sig från ursprungliga eller förväntade krav, vilket resulterar i kostnader som är högre än de förväntade. ”Påverkansrisk” är risken att verksamhetsbehoven eller de tekniska behoven i organisationen inte kan tillgodoses genom investeringar i Cisco UCS, vilket resulterar i lägre totala fördelar. Ju större osäkerhet, desto större mängd möjliga utfall för uppskattningar av kostnader och fördelar. Att kvantitativt fånga upp investerings- och påverkansrisken genom att direkt justera de ekonomiska beräkningarna ger mer meningsfulla och korrekta beräkningar och en mer exakt prognos över ROI. I allmänhet påverkar risker kostnaderna genom att öka de ursprungliga uppskattningarna, och de påverkar fördelarna genom att minska de ursprungliga uppskattningarna. Den riskjusterade siffrorna bör ses som ”realistiska” förväntningar som representerar de förväntade värdena med tanke på risken. Följande implementeringsrisker som påverkar kostnader och fördelar har identifierats som en del av denna analys:

• Implementeringskostnaderna varierar med komplexiteten i de olika användarmiljöerna, antalet program och integrationsomfattningen med andra system.

• Kostnader för portar och switchar kan variera beroende på arkitekturen och mängden driftsatt maskinvara.

• Implementeringskostnaderna kan variera beroende på användarnas kompetens och planering.

• Kundfördelarna kan variera beroende på deras infrastrukturer. Tabell 18 visar de värden som används för att justera för risk och osäkerhet vad gäller beräkningar för kostnader och fördelar. I TEI-modellen används en triangulär fördelningsmetod för att beräkna riskjusterade värden. Vid konstruktionen av fördelningen måste först det lägsta, troliga, värdet och det högsta värdet beräknas som kan uppstå i den aktuella miljön. Det riskjusterade värdet är medelvärdet av fördelningen av dessa punkter. Läsarna uppmanas att tillämpa sina egna riskintervall utifrån graden av förtroende för uppskattningarna av kostnader och fördelar.



Sida 24

Tabell 18 Riskjusteringar för kostnader och fördelar

Kostnader Låg Mest trolig Hög Medel

Kostnader för UCS-portar och -switchar (medelrisknivå) 100 % 100 % 115 % 105 %

Alla övriga kostnadskategorier (låg risknivå) 98 % 100 % 105 % 101 %

Fördelar Låg Mest trolig Hög Medel

Kostnadsminskning för nätverksportar och -switchar (medelrisknivå)

80 % 100 % 103 % 94 %

Alla övriga kategorier med fördelar (låg risknivå) 90 % 100 % 105 % 98 %


Ekonomisk sammanfattning Det ekonomiska resultat som beräknas i avsnitten om kostnader och fördelar kan användas för att bestämma ROI, NPV och återbetalningsperioder för organisationens investeringar i UCS. Dessa visas i tabell 19 nedan. Tabell 19 Kassaflöde - ej riskjusterat

Kategorier Ursprunglig År 1 År 2 År 3 Totalt PV

Kostnader (245 658 USD)

(221 000 USD)

(21 000 USD)

(21 000 USD)

(508 658 USD)

(479 700 USD)

Fördelar 0 1 376 720 USD

249 520 USD

217 520 USD

1 603 760 USD

1 403 024 USD

Nettofördelar (245 658 USD)

915 720 USD

228 520 USD

196 520 USD

1 095 102 USD

923 324 USD

Avkastning på investeringen

192 %

Återbetalningsperiod 3 månader


I tabell 20 nedan visas riskjusterade värden för ROI, NPV och återbetalningsperioder. Dessa värden fastställs genom att tillämpa de riskjusterade värdena från tabell 18 i avsnittet om risk på siffrorna för kostnader och fördelar i tabellerna 9 och 17.



Sida 25

Tabell 20 Kassaflöde - riskjusterat

Kategorier Ursprunglig År 1 År 2 År 3 Totalt PV

Kostnader (249 002 USD) (223 210 USD) (21 210 USD) (21 210 USD) (514 632 USD) (485 385 USD)

Fördelar 1 081 058 USD 244 530 USD 213 170 USD 1 538 757 USD 1 345 029 USD

Nettofördelar (249 002 USD) 857 848 USD 223 320 USD 191 960 USD 1 024 125 USD 859 644 USD

Avkastning på investeringen

177 %

Återbetalningsperiod 4 månader


Cisco Unified Computing System: Översikt I Cisco UCS förenas datorer, nätverk, lagring och virtualisering i ett sammanhängande system som utvecklats för att minska de totala ägandekostnaderna (TCO) och öka företagens flexibilitet. Cisco UCS består av följande komponenter:

• Cisco UCS 6100-serien med Fabric Interconnects: switchar med förlustfria anslutningar och linjehastigheter med låg latens.

• Cisco UCS 5100-serien med bladserverchassin: stödjer upp till åtta bladservrar och upp till två strukturförlängningar i ett 6U-hölje.

• Cisco UCS 2100-serien med strukturförlängningar: två per bladchassi i 5100-serien, ger enhetlig struktur i bladserverchassin, upp till fyra 10 Gbps-anslutningar för varje strukturförlängning.

• Cisco UCS B-serien med bladservrar: utökat stöd för programkrav, energianvändning och virtualisering.

• Cisco UCS B-serien med nätverksadaptrar: erbjuder adaptrar som är optimerade för virtualisering, kompatibilitet med befintliga drivrutinsstackar eller effektivt högpresterande Ethernet.

• Cisco UCS C-serien med rackmonterade servrar: fördelarna med UCS i en rackmonterad dator.

• Cisco UCS C-serien med nätverksadaptrar: erbjuder ett urval med fyra typer av adaptrar för PCI Express (PCIe).

• Cisco UCS Manager: centraliserade hanteringsfunktioner som är integrerade med och ingår i UCS 6100-serien med Fabric Interconnects.

Figur 7 och 8 illustrerar skillnaden mellan traditionella arkitekturer med servrar och nätverk och Cisco UCS-designen. Läsarna bör observera att fler UCS-bladservrar inte nödvändigtvis innebär ytterligare nätverksswitchar.



Sida 26

Figur 7 Befintlig traditionell arkitektur med servrar och nätverk (Exempel med 6 rackservrar – sammanlagt 30 kablar).


Figur 8 Cisco UCS-arkitekturen (Exempel med 24 bladservrar – sammanlagt 32 kablar. Varje ytterligare 8 servrar medför ytterligare 4 kablar till det totala antalet kablar i lösningen).




Sida 27

Bilaga A: Beskrivning av en sammansatt organisation För denna TEI-studie skapade Forrester en sammansatt organisation för att illustrera mätbara kostnader och fördelar med att implementera Cisco UCS. Baserat på intervjuerna med de fem befintliga kunderna till Cisco skapade Forrester en TEI-ram, ett sammansatt företag, med en tillhörande ROI-analys som visar på de områden som påverkats ekonomiskt. Det sammansatta företaget är avsett att representera en medelstor organisation baserad i USA med 1 200 anställda och 5 000 kunder. Innan Cisco UCS implementerades hade organisationen virtualiserat sin miljö. När IT-teamet beslutade att köpa Cisco UCS skedde beslutet i linje med uppgraderingsplaner för att maximera investeringarna och minska insatserna vid migreringen till UCS. Investeringen i UCS innehöll nödvändig utrustning enligt planerade uppgraderingar för att möta efterfrågan och antalet enheter som krävs för kommande projekt. Den sammansatta organisationen har följande mål med köpet av Cisco UCS:

• Minska tid och insatser för att löpande hantera datacenter och istället få möjlighet att fokusera resurserna på nya och innovativa projekt utan att behöva utöka personalstyrkan.

• Minska behoven för strömförsörjning och kylning och datacenterutrymme och samtidigt uppgradera utrustningen och expandera för att möta ökade minneskrav.

I analysen antar Forrester att den sammansatta organisationen har virtualiserat sin miljö före implementeringen av UCS.

Bilaga B: Översikt över Total Economic Impact™ Total Economic Impact är en metod som har utvecklats av Forrester Research och som förbättrar ett företags beslutsprocesser för teknik och hjälper leverantörer att förmedla värdet i produkt- och tjänstförslag. TEI-metoden hjälper företag att demonstrera, bevisa och åskådliggöra de konkreta värdena i IT-initiativ för både högre chefer och andra viktiga intressenter. TEI-metoden består av fyra delar för att bedöma investeringens värde: fördelar, kostnader, risker och flexibilitet. Fördelar Fördelar är det värde som levereras till användarorganisationen - IT och/eller affärsenheter - genom den föreslagna produkten eller det föreslagna projektet. Motiveringar för produkter eller projekt fokuserar ofta endast på IT-kostnader och minskade kostnader och ger mycket lite utrymme för att analysera hur tekniken påverkar hela organisationen. TEI-metoden och den resulterade ekonomiska modellen ger lika stor vikt till mätningen av fördelar och mätningen av kostnader, vilket möjliggör en fullständig granskning av hur tekniken påverkar hela organisationen. Beräkningen av fördelar innehåller en tydlig dialog med användarorganisation för att förstå de specifika värden som skapas. Dessutom kräver Forrester även att det finns en tydlig koppling mellan mätning och motivering av beräknade fördelar efter att projektet har avslutats. Det här säkerställer att de beräknade fördelarna är direkt kopplade till resultatet.



Sida 28

Kostnader Kostnader är de investeringar som krävs för att realisera värdet, eller fördelarna, i det föreslagna projektet. IT- eller affärsenheterna kan ådra sig kostnader i form av arbetskraft, underleverantörer eller material. Kostnader gäller alla investeringar och utgifter som är nödvändiga för att leverera det föreslagna värdet. Dessutom innehåller kostnadskategorin i TEI eventuella tillkommande kostnader i den befintliga miljön för löpande kostnader i samband med lösningen. Alla kostnader måste kopplas till de fördelar som skapas. Risk Med risk mäts osäkerheten som är kopplad till fördelarna och de kostnadsberäkningar som finns i investeringen. Osäkerhet mäts på två olika sätt: 1) sannolikheten att beräkningar om kostnader och fördelar inte ska uppfylla prognoserna, och 2) sannolikheten att beräkningarna kommer att mätas och följas över tid. I TEI används en sannolikhetsfunktion som kallas triangulär fördelning på de angivna värdena. Minst tre värden används för att beräkna den underliggande situationen för varje kostnad och fördel. Flexibilitet Inom TEI-metoden utgör direkta fördelar en del av investeringsvärdet. Även om direkta fördelar kan vara det primära sättet att rättfärdiga ett projekt anser Forrester att organisationer ska kunna mäta det strategiska värdet av en investering. Flexibilitet representerar det värde som kan erhållas för framtida ytterligare investeringar som genomförs ovanpå den redan gjorda ursprungliga investeringen. En investering i en företagsomfattande uppgradering av ett kontorsprogram kan potentiellt öka standardiseringen (för att öka effektiviteten) och minska licenskostnaderna. Men en inbäddad samarbetsfunktion kan leda till en ökad produktivitet om den aktiveras. Samarbetena kan endast användas med hjälp av ytterligare investeringar i utbildning vid en framtida tidpunkt. Möjligheten att använda den fördelen har dock ett nuvärde som kan beräknas. I TEI är flexibiliteten den komponent som uppskattar detta värde.

Bilaga C: Ordlista Kalkylränta: Den räntesats som används vid kassaflödesanalyser för att ta hänsyn till värdet av pengar över tid. Även om den amerikanska riksbanken, Federal Reserve, har en kalkylränta sätter företag ofta en egen kalkylränta som baseras på deras affärsverksamhet och investeringsmiljö. I den här analysen utgår Forrester från en årlig kalkylränta på 10 %. Organisationer använder vanligtvis kalkylräntor på mellan 8 % och 16 % baserat på deras aktuella miljöer. Läsarna uppmanas att granska sina egna respektive organisationer för att fastställa den mest lämpliga kalkylräntan i den egna miljön. Nettonuvärde (NPV): Det nuvarande eller aktuella värdet (kalkylerade) för framtida nettokassaflöden utifrån en räntesats (kalkylräntan). En positivt projekt-NPV indikerar normalt att investeringen bör göras om inte andra projekt uppvisar högre NPV-värden. Nuvärde (PV): Det nuvarande eller aktuella värdet (kalkylerade) för beräkningar av kostnader och fördelar vid en angiven räntesats (kalkylräntan). PV av kostnader och fördelar ingår i det totala nettonuvärdet av kassaflöden. Återbetalningsperiod: Den kritiska punkten för en investering. Den tidpunkt när de kumulativa fördelarna är lika med den ursprungliga investeringen samt löpande kostnader.



Sida 29

Avkastning på investeringen (ROI): Ett procentuellt mått på ett projekts förväntade avkastning. ROI beräknas genom att dividera nettovinsten (fördelar minus kostnader) med kostnaderna. Kommentar om kassaflödestabeller Det här är en kommentar om de kassaflödestabeller som används i studien (se exemplen nedan). Kolumnen för den ursprungliga investeringen innehåller kostnader vid ”tidpunkten 0” eller i början av år 1. Ingen kalkylränta används för dessa kostnader. Alla andra kassaflöden under åren 1 till 3 beräknas med hjälp av kalkylräntan (visas i avsnittet om antaganden för ramverk) i slutet av året. Beräkningar av nuvärde (PV) beräknas för varje total beräkning av kostnader och fördelar. Beräkningar av nettonuvärde (NPV) beräknas inte förrän i översiktstabeller och är summan av den ursprungliga investeringen och de kalkylränteberäknade kassaflödena för varje år. Tabell [exempel] Exempeltabell

Ref. Kategori Beräkning Ursprunglig kostnad

År 1 År 2 År 3 Totalt




Sida 30

Bilaga D: Slutkommentar 1 Forrester riskjusterar den sammanfattande ekonomiska statistiken för att ta hänsyn till den potentiella osäkerheten i beräkningar av kostnader och fördelar. Se sidan 21 för mer information om risk. 2 Att mäta utrymmeskraven för rack på detta sätt ger inte uttryck för de totala utrymmeskraven för rack i förhållande till utrymme och utrustning vid datacenter. Detta är en tolerans ”baserad på rack” och inte på servrar. Det här är ett lämpligare sätt att mäta utrymmeskrav för rack och därmed besparingar. En mer exakt siffra skulle vara 28 kvadratfot per rack. Detta har dokumenterats i ett dokument från US EPA Energy Star som finns på: http://www.energystar.gov/ia/partners/prod_development/downloads/Additional_FAQs_LightingCooling_Racks.pdf - ”ENERGY STAR Data Center Infrastructure Rating Development Frequently Asked Questions”

http://www.energystar.gov/ia/partners/prod_development/downloads/Additional_FAQs_LightingCooling_Racks.pdf�

Documents

En Forrester Total Economic Impact™-studie för Cisco ... · En Forrester Total Economic Impact™-studie för Cisco Systems. Total Economic Impact™ av Cisco Unified Computing