Examensarbete 15 hp – kandidatnivå Journalistik

De från andra sidan Mediebilden av den marockanska minoriteten i spanska dagstidningar på webben 2010-2012

Anna Sandahl Lii Hylander Journalistik och medieproduktion, 180 hp Höstterminen 2012 Handledare: Titti Forsslund

2 (74)

Abstract Authors: Anna Sandahl, Lii Hylander Title: The ones from the other side. The media image of the Moroccan minority in Spanish online newspapers 2010-2012. Level: BA Thesis in Journalism Location: Linnaeus University Language: Swedish Number of pages: 44 + attachments

The power of news media to shape public opinion has been widely researched and

acknowledged. In the globalized world of today, media representations of different

ethnic groups therefore contribute to social segregation or desegregation. This thesis

investigates how Spanish news media frame Spain’s most numerous minority of

non-European ethnicity: the Moroccans. Using a quantitative content analysis, we

have analysed about 200 news articles in the two most read Spanish online

newspapers, El País and El Mundo, published during a two-year period, 2010-2012.

Our results show that the newspapers produce a negative image of the Moroccan

minority, mainly by associating Moroccans with crime and violence, which, to a

certain extent, also applies to other minority groups in Spain. This conclusion shows

that today, prominent European newspapers mediate a discriminative image of

Moroccan and other ethnic minorities, although more through a subtle negative

associative pattern than through the use of depreciatory terms or words.

Key words: media representations – structural discrimination – ethnic minorities – digital

newspapers – Spanish press – journalism ethics – linguistic discrimination – Moroccans

3 (74)

Innehåll

1. Inledning __________________________________________________ 5  1.1  Mediebilden av minoriteter som forskningsämne .................................. 6  1.1  Syfte ....................................................................................................... 6  1.2 Problemformulering ............................................................................... 6  

2. Bakgrund __________________________________________________ 7  2.1  Spansk pressetik ..................................................................................... 7  2.2 Om El País och El Mundo ...................................................................... 8  2.3 Spanien och Marocko – på andra sidan sundet ...................................... 9  

3. Teori _____________________________________________________ 10  3.1 ”Vi” och ”de” ....................................................................................... 10  3.2 Diskriminering med ord ....................................................................... 11  3.3 Strukturell diskriminering i medier ...................................................... 13  3.4 Emphasis framing-teorin ...................................................................... 13  3.5 Offer eller förövare? Om vita mediers mörka magi ............................. 14  

4. Tidigare forskning __________________________________________ 15  4.1 ”Vi” och ”de” ....................................................................................... 15  4.2 Strukturell diskriminering i medier ...................................................... 16  4.3 Stereotypa representationer i nyhetsartiklar ......................................... 17  4.4 Framing-teorin ..................................................................................... 17  

5. Metod ____________________________________________________ 18  5.1 Urval och avgränsningar ...................................................................... 18  5.2 Kvantitativ innehållsanalys .................................................................. 20  5.3 Kodschema ........................................................................................... 21  5.4 Metodkritik ........................................................................................... 23  

6. Resultat ___________________________________________________ 26  6.1 Huvudteman ......................................................................................... 26  6.2 Huvudaktörens roll ............................................................................... 28  6.3 Huvudaktörens etnicitet ....................................................................... 29  6.4 Marockanernas narrativa roll ............................................................... 30  6.5 Marockaner och islam .......................................................................... 32  6.6 Språklig diskriminering ........................................................................ 32  6.7 Könsfördelning ..................................................................................... 34  

7. Resultat – diskussion och analys _______________________________ 35  

4 (74)

7.1 Slutsatser .............................................................................................. 40  7.2 Förslag på vidare forskning .................................................................. 41  7.3 Bidrag till det vetenskapliga samtalet .................................................. 41  

8. Referenser ________________________________________________ 42  Litteratur ..................................................................................................... 42  Webbdokument .......................................................................................... 43  Rapporter och utredningar ......................................................................... 44  

9. Bilagor ___________________________________________________ 45  Bilaga 1: Artikelmaterial: analysenheter .................................................... 45  Bilaga 2. Kodschema ................................................................................. 58  Bilaga 3. Anvisningar för kodschema ........................................................ 60  Bilaga 4. Pressetiska regler ........................................................................ 63  Bilaga 5. Figurer och tabeller ..................................................................... 68  

5 (74)

1. Inledning

Denna ”mörka magi” som journalistiken skapar, bygger på koloniala

känslostrukturer, där de Andra blir en projektionsduk för våra egna

rädslor och undanträngda, hotfulla egenskaper (Brune, 2004, sid 11).

Nyhetsmediers gestaltning av omvärlden påverkar medborgarnas bild av verkligheten. När

dagstidningar ständigt skildrar en etnisk minoritet negativt blir detta läsarnas uppfattning om

vad som är sant. En distansering byggs upp mellan grupperna “vi”, majoriteten, och “de”,

minoriteten (Van Dijk, 1987). Spaniens största etniska minoritet med utomeuropeisk

bakgrund är marockanerna. De tillhör även de mest lågavlönade i det spanska samhället

(Instituto Nacional de Estadística, 2012; Förenta Nationerna, 2009). Våren 2012 genomförde

det spanska opinionsmätningsinstitutet Real Instituto Elcano en undersökning om spanjorers

bild av Marocko. Resultatet visade att 43 procent av de tillfrågade associerade Marocko med

våld och att 35 procent såg landet som en fiende till Spanien (Real Instituto Elcano, 2012). I

februari samma vår publicerade Dagens Nyheter en artikel om att Marocko förbjudit

spridningen av en torsdagsupplaga av El País, Spaniens mest lästa dagstidning, på grund av

att tidningen publicerat en serie som påstods smutskasta Marockos kung, Kung Mohammed

VI:s namn (DN, 2012).

Fientligheten mellan Spanien och Marocko är emellertid inget modernt fenomen. Relationen

mellan länderna har varit infekterad sedan 700-talet, främst på grund av territoriella

konflikter.

Efter att själva ha bott i Spanien och tydligt märkt av en negativ social särbehandling av

marockaner i flera samhällssektorer, blev vi nyfikna på varifrån den negativa synen på

marockaner egentligen kommer. Med tanke på mediernas betydelse för medborgarnas

verklighetsuppfattning, borde en studie av medieinnehållet i spanska dagstidningar även

kunna säga något om vilka värderingar som finns i det spanska samhället, samt hur dessa

återskapas i medierna.

Vi valde därför att undersöka rapporteringen om marockaner i landets två mest lästa tidningar,

El País och El Mundo. Studien avgränsades till tidningarnas webbutgåvor, då dessa har en

klart högre läsarfrekvens än papperstidningarna och eftersom webbartiklarna är mer

lättillgängliga för oss.

6 (74)

1.1 Mediebilden av minoriteter som forskningsämne Hur etniska minoriteter framställs i medierna är ett högaktuellt ämne. I dagens globaliserade

värld där integrationsfrågan ständigt debatteras spelar medierna en viktig roll, eftersom de kan

bidra till integration eller segregation genom sin rapportering (Druckman, 2002). Doktorand

Elitsa Ivanova vid JMK i Stockholm skriver för närvarande en avhandling om den

nyhetsjournalistiska gestaltningen av etniska minoriteter i press. Anna-Lill Ledmans

avhandling Att representera och representeras om representationer av samiska kvinnor i

svensk och samisk press publicerades vid Umeås universitet så sent som våren 2012. I det

moderna nyhetsflödet har dessutom webbjournalistiken en särskilt stark kraft, eftersom en

nyhetsartikel på webben fortsätter att vara tillgänglig långt efter publiceringsdatum och

dessutom kan få stor spridning utanför sin webbadress via olika länkar. Webbartikelns

föränderliga karaktär, som att innehållet kan uppdateras i efterhand, gör att den som

forskningsmaterial både är intressant och svårhanterlig (Lindquist, 2010).

1.1 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur mediebilden av den marockanska minoriteten i

Spanien ser ut i spanska dagstidningar på webben. Studien belyser frågan om hur etniska

minoriteter representeras i nyhetsmedier. Vår förhoppning är att resultatet ska bidra till

insikter om mediernas betydelse för sociala värderingar och integration eller segregation i

samhället. Studien ska besvara frågan om vem den genomsnittlige marockan är som

förekommer i El País och El Mundo.

1.2 Problemformulering Vår forskningsfråga är följande: Hur ser mediebilden av den marockanska minoriteten ut i

spanska dagstidningar på webben?

Huvudfrågan konkretiseras i sex delfrågor:

§ Vilka huvudteman har artiklarna där marockaner förekommer?

§ I vilka av dessa artiklar är marockanerna huvudaktörer och vilken roll har de?

§ Vilken narrativ roll ges marockanerna i artiklarna?

§ Tenderar marockaner att nämnas i samband med islam?

§ Förekommer språklig diskriminering av marockaner i artiklarna?

§ Hur ser könsfördelningen ut bland omnämnda marockaner?

7 (74)

I studien av hur en mediebild konstrueras tittar vi på ett flertal nyckelkomponenter i

nyhetsartiklar: vilka som är artiklarnas huvudaktörer (roll, narrativa roll, etniska bakgrund,

kön), huvudteman, religionens roll, fetmarkeringar i artiklarna samt förekomsten av olika

former av språklig diskriminering. Dessa komponenter har formulerats som våra delfrågor.

Med språklig diskriminering menas att marockanerna i artiklarna antingen objektifieras,

utestängs eller nedvärderas i den journalistiska texten. Dessa frågor är formulerade efter

Kristina Boréus teori om diskriminering med ord vilket förklaras mer ingående under

teoriavsnittet Diskriminering med ord på sid 11. Språklig diskriminering undersöks även

genom att vi studerar i vilka sammanhang den marockanska etniciteten fetmarkeras i texterna,

vilket förekommer i El Mundos artiklar. Vid kvantitativa undersökningar av hur något

framställs i medier är detta vanliga forskningsfrågor. Vi har inspirerats bland annat av

avhandlingen Att representera och representeras av Anna-Lill Ledman (2012) samt

masteruppsatsen De inhemska Andra av Adam Öhman (2011) som valt att kartlägga

mediebilden av etniska minoriteter genom att se på komponenter som textaktörer och deras

bakgrund och kön, artiklarnas huvudteman och så vidare, vilka tillsammans konstituerar

helhetsbilden. Våra delfrågor om vilka narrativa roller marockanerna ges samt som vilka de

får komma till tals eller synas i artiklarna grundar sig i Oivvio Polites teori om journalistiska

kategoriseringar samt James N. Druckmans forskning om gestaltningsteori, som presenteras i

senare avsnitt. Studien görs med hänsyn till de spanska pressetiska reglerna samt landets

historiska relation till Marocko.

2. Bakgrund I detta kapitel redogör vi för uppgifter som är av vikt för att kunna förstå och tolka

undersökningens förutsättningar, kontext och resultat.

2.1 Spansk pressetik Spaniens pressetiska riktlinjer är officiellt sammanställda av spanska journalistförbundens

fackorganisation, FAPE (La Federación de Asociaciones de Periodistas Españoles). FAPE

omfattar 64 journalistförbund som representerar över 21 000 medlemmar. Organisationens

granskningsnämnd, La Comisión de Quejas y Deontología, har upprättat ett regelverk för

spansk pressetik som heter Código Deontológico (FAPE, 2012). Regelverket fastslogs i

Sevilla 1993 och är i första hand till för journalisternas självutvärdering. Det består av tre

8 (74)

avsnitt: allmänna principer, regler och praxis. De allmänna principerna är etiska anvisningar

för journalistens rapportering och hantering av medborgarnas integritet och privatliv.

Reglerna omfattar journalistens egna yrkesrättigheter och -skyldigheter. Praxis reglerar hur

journalisten bör hantera information, uppgifter och fakta, som åtskiljandet mellan reklam och

journalistisk text, vikten av att höra båda sidor i en fråga och förbudet mot att motta ersättning

eller förmåner från aktörer utanför arbetsgivaren som kan påverka rapporteringen i någon

riktning. Intressant för denna studie är följande punkter ur de allmänna principerna:

- Journalisten ska visa särskild hänsyn till svagas och diskriminerades rättigheter. Särskild

försiktighet ska vidtas när det handlar om information eller åsikter av diskriminerande

eller förnedrande karaktär, eller som uppmanar till våld.

- Journalisten ska avstå från att på ett nedsättande eller fördomsfullt sätt skriva ut individers

ras, hudfärg, religion, sociala tillhörighet eller kön så länge inte detta är nödvändigt som

komplement till övrig publicerad information.

- Slutligen bör journalisten generellt sett undvika beskrivningar eller uttryck som är

nedsättande eller skadliga för individen eller dennes fysiska och moraliska integritet.

En översättning av hela regelverket Código Deontológico finns som bilaga på sid 63.

2.2 Om El País och El Mundo El País och El Mundo är Spaniens mest lästa dagstidningar både i pappersform och på

webben. De enda webbtidningarna som har fler unika besökare dagligen är sporttidningarna

www.sport.es och www.marca.com, men inom nyhetsmedier är El País störst och El Mundo

näst störst (Asociación para la Investigación de Medios de Comunicación, 2012; Oficina de

Justificación de la Difusión, 2012).

2.2.1 El País El País är Spaniens mest inflytelserika dagstidning med en tryckt upplaga på cirka 345 000 ex

(NE, 2012; OJD, 2012). Tidningen grundades i Madrid i maj 1976, ett drygt halvår efter

statschefen och diktatorn Fransisco Francos död, och är i dag en sjudagarstidning i

tabloidformat. 1983 fick den en internationell veckoutgåva och har numer även en digital

utgåva på www.elpais.com (Nationalencyklopedin, 2012). Den nationella pappersupplagan

har regionala utgåvor i sex regioner (OJD, 2012). El País är öppet vänsterinriktad med

anknytningar till Spanska Socialistiska Arbetarpartiet, PSOE, och står officiellt för

pluralistisk demokrati. Tidningen ägs av det internationella multimedieföretaget PRISA som

9 (74)

har sin bas i Spanien (Presseurop, 2012). El País webbtidning på www.elpais.com hade i

november 2012 i genomsnitt 3 886 000 unika besökare dagligen (AIMC, 2012). Det kan

jämföras med svenska dagstidningen Dagens Nyheters webbtidning www.dn.se, vars

genomsnittliga besöksantal i oktober 2012 låg på 1 521 000, eller Svenska Dagbladets

webbtidning www.svd.se:s snitt på 1 530 000 samma månad (TS, 2012). Siffrorna ska

emellertid ses med hänsyn till att Spaniens befolkning är nästan fem gånger så stor som

Sveriges (NE, 2012).

2.2.2 El Mundo El Mundo del Siglo Veintiuno, i dagligt tal El Mundo, är Spaniens näst största dagstidning

efter El País (NE, 2012). Tidningen har en upplaga på cirka 233 000 ex och ges ut i 22 olika

regionala och lokala versioner (OJD, 2012). El Mundo grundades i Madrid 1989 av Pedro J.

Ramírez, en journalist som blivit sparkad från sin chefredaktörspost på dagstidningen Diario

16 efter att ha gjort avslöjanden om det sittande socialistpartiet. Än i dag karaktäriseras El

Mundo av en frispråkig och undersökande journalistik och är öppet liberal. Tidningen ägs av

RCS Media Group, ett internationellt multimediebolag med säte i Italien (NE, 2012).

El Mundos webbtidning på www.elmundo.es hade i november 2012 i genomsnitt 2 187 568

unika besökare dagligen, drygt 1,7 miljoner färre än www.elpais.com (OJD, 2012).

2.3 Spanien och Marocko – på andra sidan sundet Spanien har cirka 47 miljoner invånare. Av dessa har 5,8 miljoner utländsk nationalitet. Den

största etniska gruppen i landet är spanjorer (41,4 miljoner). Näst största gruppen är rumäner

(866 707) och tredje största marockaner (773 995). Marockaner är därmed den näst största

etniska minoriteten i Spanien och den största gruppen av utomeuropeisk etnicitet (INE, 2011).

Majoriteten av alla marockaner är i dag sunnimuslimer och enligt Marockos nya konstitution

är islam fortfarande statsreligion i Marocko. I Spanien är majoriteten av befolkningen, 75

procent, katoliker (NE, 2012).

Spanien och Marocko delar en lång historia. I mitten på 700-talet invaderade araber och

berber från Nordafrika södra och mellersta Spanien och upprättade det muslimska emiratet al-

Andalus. Först 1492 lyckades spanjorerna återerövra Spanien (ibid). I början av 1900-talet var

det Spaniens tur att ockupera Marocko. Det nordafrikanska landet var spanskt protektorat

fram till 1956, då Spanien trädde tillbaka. Marocko utropades då som en självständig stat,

men Spanien behöll makten över Ceuta och Melilla, två områden på Marockos nordkust. De

10 (74)

två stadsenklaverna är en viktig orsak till varför relationen mellan de båda länderna än i dag

är infekterad (del Valle Gálvez, 2007). Det mest omtvistade området är fortfarande Gibraltar

sund, som skiljer de två länderna åt. Enligt Human Development Index, som jämför

välståndet mellan olika länder, är Gibraltar sund ett av de gränsområden i Europa där

skillnaden i välstånd mellan två länder är som störst. I index över länder med högst välstånd

ligger Spanien på plats 23, medan Marocko ligger på 130 av totalt 187 (United Nations

Development Programme, 2011). Denna skillnad har komplicerat den sociala och politiska

situationen mellan länderna ytterligare (Sánchez Sandoval & El Fathi, 2007).

En annan omstridd fråga länderna emellan är den om invandring. Under 1980-talet

försvårades möjligheten för afrikaner att korsa gränsen in till Europa. I början av 1990-talet

antog Spanien en väldigt restriktiv visumpolitik som gjorde det nästintill omöjligt för

marockaner att ta sig in i landet. Det ledde till att marockaner smugglades till Spanien via små

öppna båtar över sundet. Smugglingen fick negativa utslag i ekonomin, eftersom en svart

marknad etablerades i samband med att människosmugglingen ökade. Spanien förde en

politik som tydligt syftade till att exkludera landets papperslösa, vilket fick stora sociala och

politiska konsekvenser (Juntunen, 2002). Med åren har Spanien snarare kommit att bli ett

värdland för många utländska medborgare, med den marockanska gruppen som en av de

största (Rodríguez Mesa, 2007). År 2000 slöt EU och Marocko ett avtal, Accuerdo

Euromeditteráneo, som fram till år 2012 skulle stimulera den marockanska invandringen och

gynna utbyte, samarbete och engagemang för att lyckas skapa ett frihandelsområde (Terol

Becerra, 2007).

Marocko gör fortfarande anspråk på Ceuta och Melilla och många marockanska invandrare

som saknar dokumentation arresteras på gränsen till Spanien av spanska myndigheter, varpå

de deporteras (Juntunen, 2002).

3. Teori I detta kapitel presenteras de teorier om journalistik och medievetenskap som legat till grund

för vår undersökning.

3.1 ”Vi” och ”de” För att identifiera om en etnisk minoritet språkligt särbehandlas negativt i medietexter bör

man studera om människor kategoriseras i olika grupper, vilket är grundläggande för

11 (74)

diskriminering (Boréus, 2005). Diskriminering innebär att en individ eller en grupp utsätts för

rasism, främlingsfientlighet eller intoleranta beteenden och attityder på grund av sin ras,

hudfärg, härkomst eller etnicitet (Muigai, 2012). Med kategorisering menas att människor i

medietexten delas upp efter olika attribut som etnicitet, sexuell läggning eller hudfärg.

Kategorisering måste inte alltid innebära diskriminering, men diskriminering förutsätter

kategorisering. Gränserna mellan olika kategorier är inte naturgivna, som till exempel mellan

vita och svarta människor. I stället har indelningen en social funktion och följer sociala

konventioner. De bygger på föreställningar om hur olika människor är och fungerar, vad som

är likt och vad som är olikt (Boréus, 2005).

När diskriminering sker med hjälp av ord delas människor inte bara in i olika grupper. Enligt

journalistikforskaren Ylva Brune (2006) görs det också tydligt vilka som är “vi” och vilka

som är de annorlunda “andra”. “Vi”-gruppen besitter makten att benämna, dela in och

definiera andra som inte själva åtnjuter denna makt. “De andra” skapas utifrån den

dominerande “vi”-gruppen och delas in i kategorier efter “våra” uppfattningar av vad som är

annorlunda. “De andra” ges en fast benämning i språket. De sammankopplas återkommande

med negativa begrepp som exempelvis mördare eller tjuv. Samtidigt saknar “vi”-gruppen ofta

en fast benämning i språket. Att ”de andra”-gruppen framställs som avvikande från den egna

kallas för distansering. Distansering uppstår när skillnaderna mellan “vi” och “de andra” hela

tiden lyfts fram eller överdrivs (Boréus, 2005).

I nyhetstexter konstrueras “vi” och ”de” på två olika sätt. Det första sättet är att det i texten

finns ett ”vi” som talar om ett ”dem”. De som texten handlar om gestaltas utifrån teorier som

textens “vi” känner oss trygga i och som “vi” förstår. Ett andra sätt att konstruera ”vi” och

”de” är utifrån skillnader mellan grupperna, vilka skildras som problem, konflikter eller ett

motsatsförhållande (Brune, 2006). I denna studie undersöker vi ”vi och de”-förhållandet

genom att se om negativa benämningar används för marockaner samt om marockaner tenderar

att förekomma i negativa sammanhang. Här handlar det inte om enstaka fall utan om

associativa mönster.

3.2 Diskriminering med ord Kristina Boréus, författare och professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet,

identifierar i sin bok Diskriminering med ord från 2005 fyra former av språklig

diskriminering som används för att särbehandla en grupp negativt i texter: utestängning,

nedvärdering, objektifiering samt förslag som pekar mot negativ särbehandling. I denna

12 (74)

uppsats utgår vi från de tre första formerna av diskriminering. De fungerar som egna variabler

i vårt kodschema. Den fjärde och sista formen, förslag som pekar mot negativ särbehandling,

förekommer sällan i journalistiska texter utan främst i annat material som motioner,

propositioner och offentliga utredningar. Nedan förklaras de tre första formerna av språklig

diskriminering:

- Utestängning: Utestängning sker när en grupp människor stängs ute från en diskussion om

sådant som är av vikt för dem eller berör dem. Deras röster och åsikter hörs inte i

diskursen. Enligt Boréus finns det flera grader av utestängning, där total utestängning är

den starkaste graden och en svagare kan vara att en grupp människors röster får visst eko i

en debatt. Hela grupper kan bli “osynliggjorda” genom att överhuvudtaget inte omtalas.

Grupper som tillskrivs ett lågt värde omtalas mycket lite eller inte alls i medierna.

Osynliggörandet räknas därför som en del av den språkliga diskrimineringen.

- Nedvärdering: Den främsta och mest uppenbara formen av språklig diskriminering är när

”vi” framställer ”de andra” som underlägsna oss. Ett sätt att nedvärdera andra är att

benämna dem direkt nedsättande, till exempel med ord som “svartskalle” eller “blatte”.

Ett annat sätt är att tillskriva dem negativa egenskaper, som “mindervärdiga” eller “lata”.

Ett tredje sätt att nedvärdera genom språket sker genom orättfärdig negativ särbehandling.

Då påstås något negativt om en grupp som det visserligen kan finnas goda grunder att

påstå. I dessa fall är det svårt att säga vad som är sanna eller falska generaliseringar, som

att till exempel fler invandrare begår brott. Orättfärdig negativ särbehandling syns inte i

enskilda texter. I stället uppstår den när vi kan se ett mönster i debatten av hur negativa

fakta eller händelser återkommande förknippas med en viss grupp. I dag är det vanligaste

exemplet på hur människor nedvärderas i debatter de associativa mönster som uppstår i

hela diskussioner. Vissa grupper associeras då ständigt med negativa händelser eller

samhällsfenomen samtidigt som de själva inte släpps in i debatten. Denna

diskrimineringsform går endast att upptäcka vid studier av större textmängder. Huruvida

en benämning är nedvärderande eller ej beror på i vilket sammanhang den står samt i viss

mån vad läsaren själv definierar som nedvärderande.

- Objektifiering: Med objektifiering menas att en grupp behandlas eller beskrivs som om

den vore en sak. En grupp människor hamnar då återkommande i en position där andra

kan använda dem som verktyg medan de själva inte kan använda andra på samma sätt. En

annan form av objektifiering är när människor behandlas som om de saknade känslor, själ

eller behov, en form av diskriminering som kommer sig av maktfördelningen i samhället.

13 (74)

3.3 Strukturell diskriminering i medier När diskrimingering sker återkommande, som ett mönster, blir den en del av

samhällsstrukturen. Enligt ett EU-anförande av EU:s diskrimineringsrapportör, kenyanske

justitiekanslern Githu Muigai, kan man då tala om strukturell diskriminering vilket är vida

studerat bland EU-experter (Muigai, 2012). Samma definition används i Sverige och i den

svenska Regeringsformen. I Sveriges Riksdags kommittédirektiv för utredning av strukturell

diskriminering förklaras att denna kan vara både synlig eller dold samt ske avsiktligt eller

oavsiktligt. Oavsett vilket yttrar sig den strukturella diskrimineringen genom regler, normer

och rutiner i samhället som hindrar grupper av viss etnisk eller religiös tillhörighet att uppnå

lika rättigheter och möjligheter som resten av befolkningen (Justitiedepartementet, 2004).

Strukturell diskriminering bygger på djupt rotade fördomar och negativa stereotyper. Även

om historiska sociala orättvisor som slavhandeln och apartheid teoretiskt sett avvecklats,

förekommer negativ etnisk särbehandling än i dag i stora delar av samhället. Människor av

afrikansk härkomst är fortfarande särskilt utsatta för diskriminering på arbetsmarknaden, på

bostadsmarknaden, inom skolväsendet, i rättsfall och så vidare (Muigai, 2012).

Enligt Muigai (2012) kan medier bidra till strukturell diskriminering genom stigmatisering

eller genom att upprätthålla stereotyper. I de fall då enskilda personer ur minoritetsgruppen

begår brott och avviker från normer, får dessa i mediernas rapportering representera hela

minoritetsgruppen. Samtidigt sker inte motsvarande i de fall det handlar om personer som

tillhör majoritetsgruppen. Medier som samhällsinstitution kan bidra till detta när de, genom

sitt arbetssätt och sina normer, utestänger människor eller ignorerar människors olika

förutsättningar. Vem som får komma till tals, hur de kommer till tals, hur redaktionen arbetar

och vad som rapporteras om är alla överväganden som bidrar till den strukturella

diskrimineringen. Oavsett om den strukturella diskrimineringen är avsiktlig eller oavsiktlig

påverkar den olika gruppers över- eller underordnade positioner i samhället (SOU, 2005).

3.4 Emphasis framing-teorin Vid studier av mediebilder och mediegestaltning ligger framing-teorin nära till hands. Teorin

har fått starkt fäste inom journalistik- och medievetenskapen men även inom andra

samhällsvetenskaper som kognitionsvetenskapen, statsvetenskapen, beteendevetenskapen och

psykologin. Enligt teorin får sättet som information gestaltas eller “ramas in” på betydelse för

hur dess budskap tolkas av mottagaren (Druckman, 2002). En artikel om organisationen Ku

Klux Klan kan exempelvis tolkas olika av läsaren beroende på om journalisten gestaltar den

14 (74)

som en fråga om yttrandefrihet eller som en fråga om allmänhetens säkerhet (Druckman,

2001). James N. Druckman, författare och professor i statsvetenskap vid Northwestern

University i USA samt hedersprofessor i statsvetenskap vid Århus universitet i Danmark, har

studerat olika former av framing. Han beskriver gestaltningen inom kommunikation som ett

”elitens” sätt att lyfta fram vissa aspekter av ett ämne, både till innehåll och utformning.

Teorin vilar enligt Druckman på två grundtankar: dels tanken att människor grundar sina

åsikter på godtycklig information (från medierna), dels tanken att eliten ofta använder sig av

gestaltning för att manipulera människors uppfattningar (ibid). Detta blir intressant när man

diskuterar hur en mediebild kan bli medborgarnas sanning. Den del av teorin som fokuserar på hur eliten utövar makt över medborgarnas tanke genom

gestaltning kallas emphasis framing-teorin. I detta fall utgörs eliten av journalistkåren och

medborgarna av läsarna. Teorin skiljer sig från framing effects-teorin som studerar läsarnas

tolkning av mediebudskap snarare än själva gestaltningen (Druckman, 2002). Enligt

Druckman handlar det om att journalisterna i sitt urval och sina gestaltningar bedriver en sorts

manipulation. Det handlar emellertid inte om någon medveten propaganda. Manipulationen är

snarare resultatet av en automatiserad och undermedveten process hos journalisten, eftersom

hans eller hennes inflytande över den allmänna opinionen är en del av yrket (Druckman,

2001). Samtidigt godtar människor inte all information utan vidare. Att de skulle vara utsatta

för manipulation av medierna beror snarare på att de sätter sin tilltro till journalisterna som

pålitliga ”sållare” bland all information i samhället (Druckman, 2002).

3.5 Offer eller förövare? Om vita mediers mörka magi Om en etnisk minoritet är överrepresenterad i brottsstatistiken, ska journalisterna då skriva det

eftersom det är sant? Eller ska de vara försiktiga med sådana fakta på grund av att det riskerar

att späda på rasism och fördomar mot den etniska gruppen? Dessa frågor är exempel på

diskussionen om konsekvensneutralitet som journalister ofta ställs inför (Brune, 2004).

Svenske författaren och frilansjournalisten Oivvio Polite (2004) skriver i antologin Mörk

magi i vita medier att nyheter till stor del karaktäriseras av negativa händelser som

kriminalitet, vilket är anledningen till varför det exempelvis sällan skrivs om laglydiga

invandrare. Men även om statistiken på olika sätt kan ge en negativ bild av människor med

annan etnicitet, är glappet mellan vad massmedierna säger och vad statistiken säger

fortfarande för stort. Polite skriver exempelvis om invandrare att om mediebilden av dem

”bättre motsvarade vad statistiken har att säga om invandrare skulle invandrare framstå rätt

15 (74)

mycket som medelsvensson. Mer än nittiofem av hundra invandrare skulle inte vara

kriminella” (Polite, 2004, sid 124-125). Ylva Brune (2004) kallar detta för de vita mediernas

mörka magi. Den mörka magin skapas när journalisterna beskriver människor med annan

etnicitet som annorlunda, underlägsna och hotade – inte bara i ett fåtal fall, utan som ett

återkommande mönster i nyhetsrapporteringen. När journalister skriver om ”de

utifrånkommande” riskerar de att fastna i några få stereotyper som sedan införlivas i

samhällets verklighetsuppfattning. Ett exempel är mediebilen av islam, som konstrueras av

bland annat missiler, demonstrerande massor och kvinnor i huvudduk. Journalister tenderar

att nästintill mekaniskt upprepa hur olika ämnen bevakas och vilka de väljer att intervjua i

olika sammanhang. För att identifiera eventuella stereotyper eller nidbilder undersöker denna

studie förekomsten av marockaner ihop med olika attribut, som kön, religion, yrke,

benämningar etcetera.

När Polite studerar den svenska mediebilden av invandrarungdomar finner han vad han kallar

en dubbelhet, nämligen att invandrarungdomarna utgör en fara för samhället, men att de blivit

farliga på grund av att samhället inte har släppt in dem. Vilket gör dem till offer, som blir

förövare (ibid). Vi har valt att ta med denna terminologi i vår studie när vi undersökt vilken

narrativ roll marockaner ges i spanska nyhetsartiklar, alltså vilken roll journalisten ger dem i

texten. Eftersom varken ”offer” eller ”förövare” är positiva termer tog vi även med det

neutrala variabelvärdet ”neutral”, som innebär varken eller, samt det positiva värdet ”hjälte”

som möjliga narrativa roller.

4. Tidigare forskning I detta kapitel redogör vi för tidigare forskning inom journalistik och medievetenskap som

använts som referensramar i vår undersökning. Vi har inte kommit över någon tidigare

forskning specifikt om hur marockaner representeras i massmedier.

4.1 ”Vi” och ”de” Hur etniska minoriteter representeras i medier har studerats i stor utsträckning. En del

forskning visar att etniska minoriteter tenderar att förknippas med våld, brott och att beskrivas

som ett problem för myndigheter (Brune, 2004). Ylva Brune kommer i sin avhandling

Nyheter från gränsen – Tre studier i journalistik om invandrare, flyktingar och rasistiskt våld

från 2004 fram till att språklig diskriminering genom en indelning av ett ”vi” och ett ”de” kan

bero på mediebranschens och journalisternas arbetssätt. I utredningen Det blågula huset –

16 (74)

Strukturell diskriminering i Sverige, som gjorts på begäran av Statens Offentliga utredningar,

framkommer att stereotyper främst används när en annan etnisk grupp än den svenska nämns.

Så byggs en skillnad, en distans, upp mellan de två grupperna. Utredningen konstaterar även

vissa generella saker angående medieinnehållet i nyhetsmedier och hur de återskapar

strukturell diskriminering. Bland annat är det oftast experter och myndighetsrepresentanter

från den etniska majoriteten som får uttala sig i medierna. De som artikeln diskuterar, som

etniska minoriteter, får sällan komma till tals (SOU, 2005).

4.2 Strukturell diskriminering i medier Det som konstateras om svenska nyhetsmedier i ovan nämnda utredning är inte unikt för

Sverige. Den holländske medieforskaren Teun A van Dijk har undersökt mediernas

förhållande till rasism och strukturell diskriminering i USA och Nederländerna med liknande

resultat. Han beskriver hur “vita människor” främst lär sig om etniska minoriteter genom

samtal och medietexter. Van Dijk intervjuade 180 personer i San Diego och Amsterdam för

att se hur människor pratar om etniska minoriteter och sina fördomar om dem. I hans

undersökning framkom att informationen i medierna, framför allt i tv och tidningar, används

som fakta och ligger till grund för de åsikter människor har om ämnen som invandring, brott,

diskriminering, sociala problem och förhållanden.

Van Dijk skriver att pressen ibland är partisk när den skriver ut den etniska tillhörigheten hos

en brottsling, vilket är ett uttryck för strukturell diskriminering. Medier spelar därför en

avgörande roll för hur medborgarna ser på olika etniska minoriteter, inte bara genom vilka

nyheter de väljer att rapportera om (vad som står på dagordningen) utan också i hur de väljer

att definiera och tolka ämnen som rör dessa minoriteter (Van Dijk, 1987).

Van Dijk har även studerat hur rasism tar sig uttryck specifikt i de spanska massmediernas

diskurs. I boken Racism and Discourse in Spain and Latin America från 2005 konstaterar han

att rasism visserligen förekommer, men att detta endast kan kallas måttligt i jämförelse med

den ”tabloidrasism” som finns etablerad i Storbritannien eller Tyskland. I Spaniens politiskt

progressiva dagstidningar är det mindre vanligt att diskursen är rasistisk än i den liberala och

konservativa pressen. Van Dijk understryker att det i detta sammanhang är viktigt att ta

hänsyn till den historiska aspekten och relationen mellan Spanien och den närliggande

arabvärlden.

17 (74)

4.3 Stereotypa representationer i nyhetsartiklar Även i Storbritannien bedrivs mycket forskning om hur etniska eller religiösa minoriteter

framställs i medier. När det gäller massmedier är Elizabeth Poole ett framstående namn. Poole

är docent i medievetenskap och doktor i masskommunikation vid Staffordshire University i

Storbritannien. Hon har skrivit tre böcker om hur islam gestaltas i brittiska massmedier och

ett flertal vetenskapliga artiklar om medierepresentationer av muslimer. I boken Reporting

Islam: Media Representations and British Muslims från 2009 skriver hon om rasdiskurs som

ett sätt att ständigt låta en viss grupp representeras på samma stereotypa vis, vilket hon

benämner repertoires of representations och facile labels (“lättköpta etiketter”). I bokens

andra kapitel redogör hon för sin kvantitativa innehållsanalys av rapporteringen om muslimer

i den vänsterorienterade dagstidningen The Guardian och högerorienterade The Times samt

tidningarnas söndagsutgåvor Observer och Sunday Times.

Elizabeth Poole menar att massmediebilden av islam i Storbritannien, det hon kallar brittisk

islam, är en konstruktion som framför allt skapas och upprätthålls genom dagstidningarnas

nyhetsdiskurs. Hennes sätt att närma sig massmediers representationer av en minoritet går att

applicera på studier av andra etniska eller religiösa minoriteter, som marockaner i spanska

massmedier.

4.4 Framing-teorin Mediernas förmåga att påverka medborgarnas tankar och politiska medvetenhet är något som

James N. Druckman forskat mycket kring. Han har publicerat över 75 vetenskapliga artiklar

och bokkapitel och varit redaktör för ett flertal böcker om politik och gestaltningsteori,

“framing theory”. Druckman är särskilt intresserad av kommunikation på webben

(Northwestern University, 2012).

I The Implications of Framing Effects for Citizen Competence, en vetenskaplig artikel

publicerad i tidskriften Political Behavior 2002, argumenterar Druckman för att teorin om hur

mediers gestaltning påverkar medborgarna bör delas upp i två delar: “equivalency framing

effects” och “emphasis framing effects”. “Equivalency framing effects” förekommer när

mediers val av ord eller meningar i sin rapportering om ett ämne påverkar hur detta uppfattas

av medborgarna. “Emphasis framing effects” handlar istället om hur olika aspekter av eller

resonemang om ett ämne lyfts fram i rapporteringen, vilket påverkar människors uppfattning

om vad som är viktigt i en fråga (Druckman, 2002).

18 (74)

5. Metod Syftet med vår studie har varit att kartlägga generella drag och mönster i den spanska

nyhetsrapporteringen. För att kunna få en representativ översikt över strukturer i

medieinnehåll krävs ett större material. Vårt material har undersökts efter några få punkter

och karaktärsdrag, så kallade variabler. Ett sådant tillvägagångssätt förutsätter en kvantitativ

metod, i vårt fall en kvantitativ innehållsanalys, vilket innebär att vi undersöker få egenskaper

hos många enheter (Halvorsen, 1992). I detta kapitel presenterar vi hur vi gått tillväga i vår

undersökning: valet av metod, urval av empiriskt material (tidningar och tidningsartiklar) och

vilka avgränsningar vi gjort. Vi redogör även för hur vi utformat det kodschema som använts

för att koda undersökta artiklar samt hur vi gått till väga under analysen. Slutligen diskuterar

vi vilka svårigheter vårt metodval kan innebära och hur vi försökt lösa detta, samt studiens

reliabilitet och validitet.

5.1 Urval och avgränsningar Vår studie är som nämnt avgränsad till Spaniens två mest lästa dagstidningar, El País och El

Mundo. Vi undersöker tidningarnas digitala upplagor, webbtidningarna elpais.com och

elmundo.es, eftersom dessa tillsammans dominerar det spanska webbtidningsutbudet inom

nyhetsjournalistik. Webbtidningarna är gratis och tillgängliga för alla som har tillgång till

internetuppkoppling (OJD, 2012). Därmed spelar de den avgjort viktigaste rollen i formandet

av mediebilden av den marockanska minoriteten på webben, och ger en bra bild av det

medieinnehåll som dagligen möter en stor del av de spanska tidningsläsarna.

5.1.1 Tidsperiod och sökord Vår studie undersöker samtliga webbartiklar som publicerats under en dryg tvåårsperiod, från

och med oktober 2010 till och med oktober 2012, där sökorden ”marroquí” (marockan)

och/eller ”marroquíes” (marockaner) förekommer. Vi testade även söktermen ”från

Marocko”, men detta gav i princip inga träffar alls, varför det valdes bort. I det spanska

språket uttrycks etnicitet ofta på tidigare nämnda sätt snarare än det senare. Vi har inte angett

någon definition av vad som menas med en ”marockan” eller ett ”marockanskt ursprung”,

exempelvis att det skulle kräva marockanskt medborgarskap, då detta är omöjligt att utläsa av

informationen i artiklarna. Artikelförfattarna har redan definierat vem som är ”marockan”

genom att skriva ut den marockanska etniciteten med orden ”marroquí” eller ”marroquíes”.

19 (74)

För att få en stor artikelspridning och ett representativt urval har vi valt att undersöka artiklar

från en syntetisk vecka varje månad. Det innebär att vi har analyserat samtliga artiklar om

marockaner från första veckans måndag, andra veckans tisdag, tredje veckans onsdag och så

vidare. Så löper urvalsförfarandet rullande från och med 6 oktober 2010 till och med 26

oktober 2012, vilket ger 25 syntetiska veckor under två års tid. Lördagar, söndagar och

bilagor inkluderas inte i vårt urval eftersom vi undersöker vardagsjournalistiken.

Sökträffar räknas i rubriker, ingresser, nedryckare och brödtexter. Både El País och El Mundo

har utförliga digitala artikelarkiv där vi hittat de artiklar som uppfyllt våra urvalskriterier.

5.1.2 Urval av artiklar Vid sökning på sökorden fick vi ett stort antal träffar, men inte alla artiklar matchade

urvalskriterierna. För artiklarna har gällt att de ska vara traditionella nyhetsartiklar och

disponerade därefter. Med nyhetsartikel menas en artikel som ger läsarna den senaste

informationen om en viss händelse och som tar upp det som hänt sedan den senaste utgåvan

av tidningen (Rahm, 2002). Nyhetsartikeln har en enkel form, är kort och oftast börjar med

det mest intressanta. Den beskriver det allra viktigaste utan utdragna iakttagelser eller

målande språk. Artikelförfattaren är alltid en osynlig lyssnare eller observatör (Larsson,

2011). Detta skiljer sig från reportaget, som främst är en redogörelse som bygger på

artikelförfattarens egna upplevelser och kan hoppa i tid och rum. I ett reportage är plats och

tidpunkt noggrannt bestämda och ofta utförligt beskrivna enligt artikelförfattarens upplevelse

(Elveson, 1979). Även de texter där artikelförfattaren inte spelar en aktiv roll eller endast är

närvarande som osynlig lyssnare kan räknas som reportage (Larsson, 2011). Då

nyhetsreportaget skiljer sig från den traditionella nyhetsartikeln och ofta utgår från på

artikelförfattarens subjektiva upplevelser, har vi valt att exkludera det ur vår studie av

vardagsjournalistikens nyhetsartiklar.

Ledare, debattinlägg, krönikor och insändare faller utanför urvalsramen då även de till sin

subjektiva karaktär avviker från den traditionella nyhetsartikeln (Sundqvist, 2006). Eftersom

vi studerar vardagsjournalistikens nyhetsartiklar undersöker vi inte en specifik persons eller

grupps åsikter utan tidningens generella nyhetsrapportering. Sportartiklar tas inte heller med

då sportjournalistik är en typ av åsiktstext som ofta bygger på referat skrivna i dåtid (ibid).

Bilder, bildtexter och faktarutor räknas bort ur sökträffarna eftersom vi i denna studie lägger

fokus på det huvudsakliga textinnehållet. Förekommer sökordet ”marockan/-er” endast i en

20 (74)

bildtext eller faktaruta ses artikeln inte som relevant för undersökningen eftersom marockaner

då inte diskuteras i brödtexten, artikelns huvudtext.

5.1.3 Geografiska avgränsningar I artiklarna ska det stå angivet att marockanen eller marockanerna rent geografiskt befinner

sig i Spanien och inte i Marocko eller övriga världen, detta eftersom vi undersöker

marockaner som en av de etniska grupperna i det spanska samhället och inte som en extern

nationalitet. Marockanska (företrädare för) föreningar och myndigheter på spansk mark

räknas också, däremot inte om det enda marockanska som nämns i texten är ting, såsom

marockansk mat, marockanska hantverk eller dylikt. Då Marocko, Spanien och Storbritannien

(Gibraltar) alla har territoriella kustlinjer mot Gibraltar sund blir vissa artiklar som rör

marockaner som befinner sig på dessa vatten gränsfall. Som regel har vi valt att endast ta med

de artiklar i vilka det stått utskrivet att det rör sig om marockaner på spanskt vatten eller

spansk mark. Detta inkluderar artiklarna om marockaner som blivit arresterade av spanska

myndigheter på gränsen mellan Spanien och Marocko, när de varit på väg in i Spanien.

5.1.4 Pilotstudie För att bilda oss en uppfattning om hur artiklarna i El País och El Mundo är beskaffade,

provläste vi först ett mindre antal artiklar som uppfyllde urvalskriterierna. Testartiklarna

valdes ur två syntetiska veckor från två månader mitt i vår urvalsperiod, september och

oktober 2011. Genom testläsningen fick vi en bild av några vanliga huvudteman, begrepp och

sakfrågor som förekommer i samband med att marockaner figurerar i artiklarna. Detta har i

sin tur legat till grund för hur vi utformat det kodschema som vi använt vid vår kvantitativa

innehållsanalys.

5.2 Kvantitativ innehållsanalys Den kvantitativa innehållsanalysen är en metod för att systematiskt analysera innehåll utifrån

valda teorier. Metoden används för att få ett resultat som berättar något generellt, alltså något

som kan sägas gälla även för andra fall utöver undersökningens specifika urval. Sedan den

växte fram i USA under tidigt 1900-tal har den kvantitativa innehållsanalysen främst använts

för att analysera traditionella massmediers nyhetsinnehåll (Nilsson, 2010). Då vår studie

syftar till att undersöka hur något generellt sett framställs i medier är metoden användbar.

Genom att göra en kvantitativ innehållsanalys får vi reda på lite om mycket, vi skaffar oss få

21 (74)

upplysningar om många undersökningsenheter, i detta fall tidningsartiklar. Typiskt för

kvantitativa upplysningar eller data är att de är mätbara, vilket betyder att de kan uttryckas i

siffror eller andra mängdtermer. Det gör att de kan användas för att kartlägga statistiska

mönster (Halvorsen, 1992). Samtidigt är just synen på text som något mätbart en av de mest

kritiserade aspekterna av den kvantitativa innehållsanalysen som samhällsvetenskaplig metod.

Mer om detta under avsnittet Metodkritik på sid 23.

Åsa Nilsson har i Metoder i kommunikationsvetenskap från 2010 beskrivit fyra grundläggande

begrepp som används för att definiera den klassiska kvantitativa innehållsanalysen:

- Objektivitet: Innehållsanalysen ska vara så objektivt gjord att en annan forskare ska få

samma resultat om han eller hon gör om den.

- Systematik: Tillvägagångssätt, urvalskriterier och materialets omfattning ska vara klart

definierade. Det ska vara tydligt hur forskaren bedömt vad som är relevant i materialet

och inget ska råka missas.

- Kvantitet: variablerna i det kodschema som forskaren använder vid en kvantitativ

innehållsanalys ska kunna mätas i frekvens eller omfång, så att det går att fastställa

statistiska samband.

- Manifest: Endast det som klart går att utläsa av texten ska analyseras. Subjektiva

tolkningar av dolda budskap får inte göras. Det är kodschemats variabler och anvisningar

som avgör hur objektiv och konkret analysen blir.

5.3 Kodschema För att bearbeta ett stort empiriskt material krävs på förhand bestämda kategorier av

egenskaper, som undersöks på samma sätt för alla analysenheter, i detta fall artiklar. För att

undersöka dessa egenskaper ställer vi frågor till materialet, och kategoriserar sedan svaren

enligt förbestämda svarsalternativ. Frågorna operationaliseras genom att översättas till

variabler och svarsalternativen till variabelvärden (Halvorsen 1992; Nilsson, 2010). Dessa

ställs upp i en förteckning, ett kodschema. Vårt kodschema har fungerat som en guide under

genomläsningen av artiklarna. Hur varje variabel ska kodas har noggrant beskrivits i en

separat kodanvisning, detta för att förhindra misstolkningar och för att göra undersökningen

mer transparent. Vid kodningen, genomläsningen, noterades variabelvärdena för alla variabler

i en rådatatabell. Rådatan har sedan använts för att kartlägga mönster och frekvenser som

presenteras i vårt resultatavsnitt.

22 (74)

5.3.1 Variabler och variabelvärden I kodschemat kodas grundläggande information om varje artikel, exempelvis dess ID-

nummer, när den publicerats (datum), var den publicerats (i vilken tidning) och hur lång den

är (textvolym). Dessa variabler kan fånga upp om exempelvis artiklar om ett visst ämne

publicerats extra mycket under en viss tid på året eller om ett visst ämne bara förekommer i

notiser. För att identifiera generella mönster i ämnesrapporteringen är vi intresserade av vilka

teman artiklarna huvudsakligen handlar om, vilket fångas upp av variabeln ”huvudtema”.

Värdena för denna variabel har ändrats ett antal gånger under arbetets gång. I början

sorterades exempelvis artiklar om olyckor in i kategorin ”kriminalitet/våld”, vilket ändrades

eftersom en olycka är ofrivillig medan kriminalitet och våld är en medvetet negativt utförd

handling.

Enligt Kristina Boréus (2005) teori om diskriminering med ord förekommer språklig

diskriminering i fyra olika former. För att se om det finns mönster som tyder på att detta

förekommer i artiklarna i El País och El Mundo fick de tre förstnämnda formerna av

diskriminering bli egna variabler. Denna teori applicerades på den journalistiska texten.

För att undersöka vilka som får höras eller komma till tals mest samt i vilken form olika

etniciteter får huvudrollen i artiklarna, togs variabeln huvudaktör med. Variabeln används för

att se om någon grupp återkommande prioriteras som källor eller intervjupersoner, medan

andra väldigt sällan får komma till tals eller oftast gör det i vissa sammanhang (Boréus,

2005). En variabel undersöker även i vilken roll huvudaktören figurerar genom att se på vilket

yrke/sysselsättning denne har. Variabeln annan aktör var inte nödvändig då ett

urvalskriterium för artikelmaterialet redan är att marockaner förkommer i artiklarna, varför de

alltid utgör en aktör i någon grad. Är de inte huvudaktörer är de alltid en annan aktör.

Eftersom denna studie undersöker etniska grupper togs även variabeln etnicitet med, samt kön

som kan säga något om huruvida journalisten tenderar att lyfta fram ett kön framför ett annat.

Eftersom kön kan vara svårt att avgöra utifrån namn och av språkliga anledningar tog vi med

variabelvärdet ej urskiljbart. Se mer om detta i bilagan Anvisningar för kodschema på sid 60.

Vi upptäckte att spanska tidningar inte använder sig av pratminus utan citationstecken vid

citat och intervjuer, vilket gör det svårt att avgöra när en aktör får uttala sig direkt eller när

denne blir passivt citerad. Därför fick vi noggrant beskriva hur vi kodat huvudaktör i

kodanvisningen.

För att fånga upp vilken narrativ roll marockaner ges i artiklarna, exempelvis om de figurerar

som offer eller förövare i de artiklar som handlar om kriminalitet/våld, lade vi under arbetets

23 (74)

gång till en variabel för detta efter Oivvio Polites terminologi om ”offer” och ”förövare”. Som

nämndes i teoriavsnittet tog vi även med det neutrala variabelvärdet ”neutral” samt det

positiva värdet ”hjälte” som möjliga narrativa roller eftersom ”offer” och ”förövare” båda är

negativa roller.

Under pilotstudien av ett mindre antal artiklar noterades att marockaner ibland nämndes i

samband med islam. För att se om detta var vanligt förekommande, trots att alla marockaner

inte är muslimer, togs en variabel med för detta.

Vid testläsningen noterades även att El Mundo tenderar att fetmarkera vissa ord och meningar

i en artikel för att locka till läsning. Det blev därför intressant att ha med variabler i

kodschemat som identifierar när och i vilka sammanhang olika etniciteter fetmarkeras.

5.4 Metodkritik Den kvantitativa innehållsanalysen som använts som huvudsaklig metod i denna uppsats är

inte helt komplikationsfri, särskilt inte då empirin för studien är hämtad från internet.

Enligt Nilsson (2010) är det framför allt tre aspekter av den kvantitativa innehållsanalysen

som vetenskaplig metod som kan kritiseras. Den första aspekten är att metoden av sin natur är

begränsad till att endast ställa frågor som det går att mäta svaren på. För att fördjupa den

generella bild som framkommer av en kvantitativ innehållsanalys kan det krävas att den

kompletteras med mer unika fallstudier eller andra kvalitativa undersökningar. Den andra

aspekten är att metoden har ett “sönderklippande” arbetssätt. Eftersom den fokuserar på en

texts enskilda delar riskerar den att gå miste om kontexten som delarna uppträder i. Den tredje

och sista aspekten är att kategoriseringarna som görs vid en kvantitativ innehållsanalys kan

innebära vissa problem. Analysen måste vara objektivt utförd, vilket förutsätter att alla

forskare gör samma läsning av samma text samt att de egentligen ska ha gjort samma

empiriska urval och kategoriseringar redan från början. Vidare kommer forskaren aldrig att

läsa innehållet i samma vardagliga sammanhang som “den vanlige läsaren” (Nilsson, 2010).

Kvantitativa innehållsanalyser av webbmaterial har diskuterats mycket kritiskt hos

forskarkåren av den kvalitativa skolan och då framför allt själva urvalsförfarandet.

Webbinnehåll har sagts vara svårt att avgränsa (var slutar ett innehåll och börjar ett annat?)

och dessutom ändras eller uppdateras det ofta (Nilsson, 2010). I denna studie är

analysenheterna visserligen klart avgränsade: en artikel är en artikel med egen URL-adress.

Men flera element fick diskuteras, bland annat hur vi skulle hantera interaktivt innehåll i

webbartiklarna som webb-tv-klipp som ligger inbäddade mitt i texterna, faktarutor med

24 (74)

hänvisningar till andra länkar samt hur vi skulle tänka angående risken att artiklarna

uppdaterades eller ändrades under det att studien pågick (vilken version skulle vi använda?). Vi löste detta genom att räkna bort alla former av interaktivt material, bilder, bildtexter och

faktarutor, vilket också kan vara svårhanterligt då det ser olika ut i olika tidningar. Alla

artiklar hämtades sedan från internet inom loppet av några dagar för att så långt som möjligt

undvika att vissa skulle vara senare uppdaterade eller ändrade än andra.

Det svåraste elementet i den kvantitativa innehållsanalysen var att utläsa vilken narrativ roll

marockanerna gavs i artiklarna. Eftersom det i en kvantitativ undersökning blir svårt att

studera huruvida en grupp tilldelas en ”positiv” eller ”negativ” roll (här får vi ett stort

tolkningsutrymme) valde vi istället att studera de narrativa roller som är manifesta i texterna, i

detta fall vad marockanerna utövar för handling i texten i stället för hur de är. Beskrivs de när

de utför en handling som är positiv (exempelvis vunnit ett pris), negativ (har begått ett brott),

är de utsatta för något negativt (som våld) eller varken eller? Vi konstaterade att det var lättare

att se om marockaner utförde en positiv eller negativ handling i texterna än att analysera om

de framställdes positivt eller negativt till sin karaktär. När vi slutligen ändrade definitionen

för dessa variabelvärden i kodanvisningen till en mer utförlig fick vi koda om samtliga. Under

arbetets gång var vi generellt öppna för att ändra, lägga till eller ta bort variabler och

variabelvärden för att göra kodningen så lättbegriplig som möjligt och för att underlätta för

andra att göra om samma undersökning med samma resultat.

5.4.1 Studiens reliabilitet och validitet För att minimera tolkningsutrymmet vid genomläsningen av artiklarna såg vi till att vi båda

kodade artiklar från båda tidningarna. För att stärka studiens reliabilitet genomförde vi även

ett så kallat intrakodarreliabilitetstest där vi kontrolläste ett antal artiklar som den andra av oss

kodat för att se om resultatet blev detsamma. Då våra resultat överensstämde i samtliga fall

bedömer vi studiens reliabilitet som hög. Våra utförligt formulerade kodanvisningar för hur

varje variabel med tillhörande variabelvärden i kodschemat ska tolkas gör undersökningen

mer öppen för vetenskaplig kritik. Alla variabler och variabelvärden har fyllt en funktion i

besvarandet av våra delfrågor. Eftersom resultatet väl besvarar våra frågeställningar och

därmed uppfyller syftet med undersökningen, anser vi att vår studie har hög validitet. Vår empiri motsvarar ett representativt urval från undersökta tidningar. I början av arbetet var

vår valda tidsperiod för artikelurvalet avgränsad till ett år, det vill säga artiklar publicerade

mellan oktober 2011 och oktober 2012. Dock märkte vi under testläsningen att

artikelunderlaget från en syntetisk vecka per månad under ett års tid inte gav tillräckligt

25 (74)

många sökträffar – urvalet blev inte tillräckligt stort. Underlaget vi fick fram rörde sig om ett

trettiotal artiklar från El País och ett sextiotal från El Mundo, vilket vi inte ansåg räcka för att

fungera som ett representativt urval. Vi valde därför att fördubbla tidsperioden under vilka

artiklarna publicerats. Detta gav då en tvåårsperiod som resulterade i mer än det dubbla

antalet texter, sammanlagt 199 artiklar. Den långa tidsperioden som studien undersökt

minskar dessutom risken för att avvikande händelser skulle påverka artikelmaterialet i någon

stor utsträckning, vilket kan vara fallet när artiklarna är valda från ett kort tidsintervall.

Ett annat problem var tillgången på officiell statistik för webbtidningarna (hur många unika

besökare El País och El Mundos webbtidningar har per dag), vilket är viktigt för att få en

uppfattning om hur många i Spanien som dagligen möts av tidningarnas medieutbud. Statistik

för El Mundo fanns tillgänglig hos Introl, Spaniens motsvarighet till TS (Tidningsstatistik

AB). Introl för emellertid inte längre statistik över El País. El País statistik fanns istället hos

AIMC, en organisation bestående av åtskilliga medieföretag som årligen genomför statistiska

undersökningar av spanska medier genom EGM (Estudio General de Medios, Allmän

Medieundersökning). Att jämföra statistik som hämtats från olika källor kan medföra minskad

trovärdighet för studien eftersom statistiken kan ha inhämtats på olika sätt och i olika

sammanhang. Dock är det såhär statistiken i Spanien presenteras och tillgängliggörs och det

har ingen betydelse för själva innehållsanalysen som vår studie bygger på. Det är en

bakgrundsuppgift för att förstå tidningarnas omfattning och räckvidd, även i förhållande till

varandra. Artikelunderlaget som vi arbetat med (72 artiklar från El País och 127 artiklar från

El Mundo) är så pass ojämnt fördelat att vi varit tvungna att ta hänsyn till det i vår analys.

Men eftersom vårt syfte inte var att göra en komparativ studie av mellan El País och El

Mundo har vi generellt sett till det gemensamma resultatet för båda tidningarna. Det var den

samlade mediebilden i dessa Spaniens två mest lästa dagstidningar på webben som vi ville

undersöka, även om eventuella avgörande skillnader noterades.

Sett till arbetstiden för studien och den undersökta tidsperioden på två år ger vår empiri en

representativ bild av rapporteringen av de båda tidningarna, urvalet är generaliserbart för

dessa två tidningar. Vi kan emellertid inte säga något som hur mediebilden ser ut i andra

spanska dagstidningar på webben, eftersom vi endast undersökt två. Samtidigt är de två

undersökta tidningarna de avgjort största och mest betydelsefulla i det spanska medieutbudet,

vilket var varför vi valde dem. Våra resultat kan därför säga någonting om en viktig del av det

medieutbud som möter spanska webbtidningsläsare dagligen. Denna generalisering är möjlig

dels tack vare vår empiri, dels tack vare att vi använt oss av den kvantitativa

innehållsanalysen som metod som kartlägger generella mönster.

26 (74)

6. Resultat I detta kapitel redogör vi för undersökningens resultat. Under den tvåårsperiod vi undersökte,

oktober 2010 till oktober 2012, fanns 72 nyhetsartiklar i El País och 127 nyhetsartiklar i El

Mundo, totalt 199 artiklar. Dessa innehöll ordet ”marockan” eller ”marockaner” samt

uppfyllde urvalskriterierna.

6.1 Huvudteman För att få en uppfattning om vilka sammanhang marockaner förekommer i El País och El

Mundo undersökte vi vilka huvudteman artiklarna har där marockaner förekommer.

Fördelningen mellan olika artikelteman i El País såg ut såhär:

Figur 1. Artiklarnas huvudteman och huvudaktörer i El País. Antal. (Analysenheter: 72 artiklar) Av samtliga 72 artiklar i El País handlar 24 om kriminalitet och/eller våld (33 procent). Det är

därmed det vanligaste huvudtemat i artiklarna där marockaner förekommer. Näst vanligaste

temat är politik (13 artiklar) och det tredje vanligaste sociala frågor (12 artiklar).

För El Mundo ser det annorlunda ut. Av samtliga 127 artiklar handlar 90 om kriminalitet

och/eller våld (71 procent), som därmed är det vanligaste huvudtemat i artiklarna där

27 (74)

marockaner förekommer. Näst vanligaste temat är sociala frågor (10 artiklar) och det tredje

vanligaste immigration (9 artiklar), se diagrammet nedan.

Figur 2. Artiklarnas huvudteman och huvudaktörer i El Mundo. Antal. (Analysenheter: 127 artiklar). Det vanligaste artikeltemat där marockaner förekommer är alltså kriminalitet/våld, både i El

País och El Mundo. Vi tittade också på i hur många av dessa artiklar marockaner har en

uppenbar huvudroll, det vill säga är huvudaktör (mer om huvudaktören på nästa sida). Vi

räknar här samman både när huvudaktören är enbart marockan (kategorin ”marockansk”) eller

är en grupp bestående av minst en marockan (kategorin ”blandad”). Av de 24 artiklar i El País

som handlar om kriminalitet/våld är huvudaktören marockan (”marockansk” + ”blandad”) i

13 artiklar. Av de 90 artiklar i El Mundo som handlar om kriminalitet/våld är huvudaktören

marockan (”marockansk” + ”blandad”) i 58. Resultatet är sammanställt i tabellen nedan. Tabell 1. Huvudaktörens etnicitet i artiklar med huvudtemat kriminalitet/våld. Antal. (Analysenheter: 24 artiklar i El País, 90 i El Mundo).

El País El Mundo Totalt Spansk 1 8 9

Marockansk 8 35 43

Blandad 5 23 28

Ej angivet/annan 10 24 34

Totalt 24 90 114

28 (74)

6.2 Huvudaktörens roll

Den som får komma till tals mest eller nämns mest i en artikel är som nämnt artikelns

huvudaktör. Vi har varit intresserade av att se vilka de marockanska huvudaktörerna är. Detta

gäller när huvudaktören enbart är av marockansk etnicitet och inte ”blandad”. Som vilka får

de komma till tals/nämns de som? Är de kändisar, politiker eller vanliga, civila människor?

Genom att jämföra detta med hur de spanska huvudaktörerna figurerar i artiklarna, kan vi se

om det finns någon skillnad i mediebilden av den genomsnittlige marockanen och den

genomsnittlige spanjoren. Resultatet för marockaner i båda tidningarna syns i denna tabell: Tabell 2. Huvudaktörens roll, när denne är marockan. Antal. (Analysenheter: 24 artiklar i El País, 40 i El Mundo).

El País El Mundo Totalt

(Företrädare för) myndighet 1 1 2

Expert 0 0 0

(Företrädare för) förening/ organisation/samfund/företag

6 0 6

Allmänhet 17 39 56

Politiker 0 0 0

Kändis 0 0 0

Totalt 24 40 64

När marockaner är huvudaktörer i artiklarna tenderar de att vara det som allmänhet. Detta

gäller för både El País och El Mundo. I 56 artiklar av totalt 64 är de allmänhet. Det innebär att

de gånger marockaner har en huvudroll eller får höras mest i artiklarna så är de vanliga, civila

människor.

Ett exempel på när marockaner nämns i en artikel, men inte är huvudaktörer, är artikel #196,

Motril paga el retorno de 15 rumanos para derribar su asentamiento (Motril betalar

hemresan för 15 rumäner för att riva deras bosättning) i El País. Artikeln handlar om att

Motrils kommun vill riva en tillfällig bosättning i ett slumområde i La rambla de los Álamos.

Genom att betala de bosattas resa tillbaka till sina hemländer vill kommunen få tillgång till

bosättningarna. Av de bosatta är 15 rumäner och ett fåtal spanjorer och marockaner. Trots att

Motrils kommunalråd hävdar att det rör sig om en vräkning och att den betalda hemresan är

en överenskommelse mellan kommunen och de berörda, menar människorättsorganisationer

att det rör sig om en ”förklädd etnisk utdrivning”. Rumänska konsulatet i Sevilla, som har ett

29 (74)

samarbetsavtal med kommunen, påpekar dock att det hela är ett undantagsfall och att

hemresan för alla berörda är frivillig. I denna artikel har marockanerna endast en biroll som

några av de bosatta i det illegala slumområdet.

De gånger huvudaktören var spanjor såg det annorlunda ut än när denne var marockan. I

tabellen nedan ses resultatet för spanjorer: Tabell 3. Huvudaktörens roll, när denne är spanjor. Antal. (Analysenheter: 8 artiklar i El País, 17 i El Mundo).

El País El Mundo Totalt

(Företrädare för) myndighet 6 14 20

Expert 0 0 0

(Företrädare för) förening/ organisation/samfund/företag

2 1 3

Allmänhet 0 1 1

Politiker 0 1 1

Kändis 0 0 0

Totalt 8 17 25

De spanska huvudaktörerna i artiklarna tenderar att vara myndigheter eller företrädare för

myndigheter. Detta gäller för både El País och El Mundo. I 20 artiklar av totalt 25

representerar de spanska huvudaktörerna en myndighet. Det innebär att de gånger spanjorer

har en huvudroll eller är de som får komma till tals mest i artiklarna så tenderar de att vara

eller företräda en myndighet.

6.3 Huvudaktörens etnicitet I de artiklar där marockaner förekommer kan huvudaktören ha olika etnisk bakgrund. Det är

inte alltid huvudaktörens etnicitet skrivs ut, men de gånger den gör det har vi noterat vilken

etnicitet det rör sig om. Vi vet redan att marockaner förekommer i artikeln, eftersom detta

varit ett urvalskriterium, men det har inte automatiskt inneburit att de också är huvudaktörer.

I tabellen på nästa sida syns vilken etnisk bakgrund artiklarnas huvudaktörer har. Observera

att kategorin blandad inkluderar marockaner tillsammans med minst en annan etnicitet.

30 (74)

Tabell 4. Huvudaktörens etnicitet i samtliga utvalda artiklar. Antal. (Analysenheter: 72 artiklar i El País, 127 i El Mundo).

El País El Mundo Totalt

Spansk 8 17 25

Marockansk 24 40 64

Blandad 8 26 34

Annan 2 6 8

Ej angivet 30 38 68

Totalt 72 127 199

Av samtliga 199 artiklar i båda tidningarna anges huvudaktörens etnicitet i 131.

Av El País artiklar är huvudaktören enbart spanjor i 8 och enbart marockan i 24. Av El

Mundos artiklar är huvudaktören enbart spanjor i 17 och marockan i 40. I båda tidningarna är

huvudaktören enbart marockan i 64 av 199 artiklar.

6.4 Marockanernas narrativa roll När man undersöker hur mediebilden av en etnisk grupp är konstruerad är det intressant inte

bara i vilka artikelteman gruppen tenderar att förekomma, utan även hur gruppen då

förekommer, alltså vilken narrativ roll den ges. I nedanstående diagram syns vilken narrativ

roll marockanerna ges i El País – rollen som neutral, offer, förövare eller hjälte.

Figur 3. Marockanernas narrativa roll i artiklarna i El País. Antal. (Analysenheter: 72 artiklar)

31 (74)

När marockaner förekommer i El País ges de oftast en neutral narrativ roll (28 artiklar) eller

är förövare (28 artiklar). Dessa två kategorier är lika stora. I 11 artiklar är de offer och i 5 har

de utfört något positivt, som hjältar. Av de 24 artiklar i El País som handlar om

kriminalitet/våld är marockanerna förövare i 17. Däremot ges de aldrig en positiv roll som

hjältar (0).

Ett exempel på när marockaner är förövare i en artikel med temat kriminalitet/våld är artikel

#019, Rescatados 22 inmigrantes de una patera frente a las costas de Almería (22 invandrare

räddade från en båt utanför Almerías kust) i El País. Artikeln handlar om hur 22 marockaner

försökt ta sig till Spanien med båt. Båtens motor slutade dock fungera och spanska

gränsbevakningen upptäckte båten som drev med strömmen utanför spanska kuststaden San

José. Polisen lät lotsa in marockanerna till fiskehamnen där de först fick assistans av Röda

Korset då de var fysiskt svaga, troligen på grund av att de fastat eftersom Ramadan pågick.

Därefter överlämnades de marockanska invandrarna till spanska polisen.

I den här artikeln skulle man kunna säga att marockanerna är offer: deras båtmotor har gått

sönder och de driver med strömmen på öppet hav. Gränsbevakningen ”räddar dem”, enligt

artikelrubriken. Väl i land får de hjälp av Röda Korset. Men det faktum att de sedan

överlämnas till polis gör att marockanerna snarare har rollen som förövare. De är

”inmigrantes” (invandrare) som blivit tagna av gränsbevakningen under sitt intrång på spanskt

vatten. Därför har de enligt kodningen getts den narrativa rollen som förövare.

I detta diagram visas marockanernas narrativa roll i artiklarna i El Mundo:

Figur 4. Marockanernas narrativa roll i artiklarna i El Mundo. Antal. (Analysenheter: 127 artiklar).

32 (74)

När marockaner förekommer i El Mundo ges de oftast den narrativa rollen som förövare (i 70

artiklar av 127, mer än hälften). Näst vanligast är att de ges en neutral roll (37 artiklar) och

därefter att de är offer (19 artiklar). Mest sällan ges de en positiv roll som hjältar (1 artikel).

Av de totalt 90 artiklar i El Mundo som handlar om kriminalitet/våld är marockanerna

förövare i 65. De har däremot aldrig utfört något positivt i rollen som hjältar (0).

Ett exempel på när marockaner är förövare i en artikel som handlar om kriminalitet/våld är

artikel #164, Detenidos dos marroquíes que viajaron en los bajos de un autobús desde Melilla

(Två marockaner anhållna efter att ha åkt från Melilla i bagageutrymmet på en buss) i El

Mundo. Artikeln handlar om hur två marockanska ungdomar på 19 och 20 år försökt ta sig till

spanska halvön genom att gömma sig i bagageutrymmet på en buss, som körde från spanska

Melilla på Marockos nordkust till Torremolinos i södra Spanien som del av en

klimatkampanj. När bussen anlände till Torremolinos kunde spansk polis se hur två ungdomar

tog sig ut ur bussens bagageutrymme och försökte fly från platsen. Polisen lyckades stoppa

ungdomarna som sedan arresterades av polis.

Eftersom de båda ungdomarna arresterades av polis efter att otillåtet ha åkt med bussen och

försökt ta sig in i Spanien, tilldelas de den narrativa rollen som förövare i artikeln.

6.5 Marockaner och islam Av det totala artikelmaterialet (199 artiklar) nämns marockaner i samband med islam i 19

artiklar. Av dessa är 13 publicerade i El País och 6 i El Mundo.

6.6 Språklig diskriminering Språklig diskriminering har mätts genom att vi har tittat på huruvida utestängning,

nedvärdering och objektifiering förekommer i artikelmaterialet eller ej samt genom att se på

när den marockanska etniciteten fetmarkerats (endast i El Mundo).

6.6.1 Diskriminering med ord Utestängning innebär att marockaner inte själva får komma till tals i artiklar där frågor som är

av vikt för dem tas upp. Denna form av språklig diskriminering förekom i totalt 13 artiklar av

samtliga 199. Nedvärdering, som innebär att marockaner benämns med nedsättande ord eller

uttryck, eller att det görs negativa generaliseringar om marockaner, förekom i totalt 4 artiklar.

Objektifiering, som innebär att marockaner omnämns som om de vore en sak eller ett verktyg

för någon annan, utan att deras behov tas upp, förekom i totalt 7 (Boréus, 2005). I vissa

33 (74)

artiklar förekom mer än en form av diskriminering. Totalt förekom någon form av språklig

diskriminering i 19 artiklar av 199.

I El País och El Mundo är den vanligaste formen av språklig diskriminering utestängning. Ett

exempel på detta är artikel #060, La inscripción de recién nacidos marroquíes crece y

’preocupa’ en Ceuta (Registreringen av nyfödda marockaner ökar och "oroar" i Ceuta). I

denna artikel är den enda som får uttala sig lokalpolitikern Fransisco Antonio González Pérez

i Ceuta. Artikeln handlar om att antalet nyfödda marockaner i Ceuta ökar vilket politikern

tycker är oroväckande. González Pérez säger att det rör sig om möjliga bedrägerier där

marockaner på olika sätt lurar till sig fördelar i Spanien. Han menar även att det är svårt för

spanska myndigheter att hantera de överfulla lägenheter i landet där upp till 25 utlänningar

bor ihop. Vidare förklarar politikern att staten inte tänker tillåta att marockanerna fifflar sig

till bostäder i Spanien. Marockanernas behov eller känslor tas inte upp i artikeln och ingen

marockan eller marockansk representant får höras. På det viset har journalisten bidragit till att

utestänga marockanerna från en diskussion som i hög grad berör dem.

Ett exempel på nedvärdering hittar vi i artikel #007, Un inmigrante se convierte en asiento de

coche para entrar en Melilla (En invandrare förvandlar sig till bilsäte för att komma in i

Melilla). Artikeln handlar om hur en marockan klätt ut sig till passagerarsäte i en bil för att

med hjälp av en annan marockan vid ratten illegalt ta sig över gränsen från Marocko in till

Melilla (spansk stadsenklav på Marockos norra kust). På gränsen blir de stoppade av spansk

polis. Journalisten skriver att detta är maffians nya sätt att föra in papperslösa personer i

Spanien. Ordet maffia används på två ställen i artikeln. Eftersom det används för att beskriva

marockaner generellt, är det en form av språklig nedvärdering från journalistens sida.

Ett exempel på objektifiering finns i artikel #163, La crisis deja en ’residual’ la contratación

en origen de trabajadores para la fresa (Arbetstillstånden för utländska jordgubbsplockare

bortprioriteras på grund av krisen). Artikeln handlar om att det snart är dags för

jordgubbssäsong i provinsen Huelva, vilket innebär att bärföretagen behöver säsongsarbetare

för plockningen. I år väntas över 80 000 bärplockare anställas. Endast runt 5 000 kommer att

vara utlänningar [sic!], av vilka majoriteten är marockaner. Enligt lokalpolitikerna har

finanskrisen gjort att man numer prioriterar att ge spanjorerna arbete. De utländska arbetarna

ses mer som ett andrahandsval, en ”rest” (”residual”). Vidare nämns att papperslösa

invandrare fortsätter att ta sig till de spanska jordgubbsplatagerna, trots strikta kontroller, för

att sedan muta bärföretagarna att anställa dem. Artikeln diskuterar endast marockanerna som

arbetskraft, ett verktyg för bärföretagen och en ”rest”, vilket är ett tecken på objektifiering.

34 (74)

6.6.2 Fetmarkeringar av marockaner i El Mundo Vid pilotstudien noterades att den marockanska etniciteten ibland fetmarkerades i El Mundos

artiklar för att locka till läsning. Vi undersökte därför i vilka sammanhang den marockanska

etniciteten fetmarkeras i förhållande till när andra etniciteter fetmarkeras.

Hur ofta och i vilka artikelteman detta sker syns i tabellen nedan.

Tabell 8. Etnicitet fetmarkerad i El Mundo. Antal. (Analysenheter: 35 artiklar).

Marockaner Marockaner + annan etnicitet

Annan etnicitet

Totalt antal artiklar med fetmarkeringar

Arbetsmarknad 1 0 0 1

Politik 2 0 0 2

Ekonomi 0 0 0 0

Kriminalitet/Våld 15 1 11 27

Religion 0 2 0 2

Immigration 0 0 1 1

Skola/Utbildning 0 0 0 0

Natur/Miljö 0 0 0 0

Sociala frågor 0 0 1 1

Kultur/Fritid 0 0 1 1

Vård/Hälsa 0 0 0 0

Olyckor 0 0 0 0

Totalt 18 3 14 35

I El Mundo hade endast det marockanska ursprunget fetmarkerats i 18 av de 127 artiklarna.

Av dessa handlade de flesta (15) om kriminalitet/våld. Samtidigt hade annan etnicitet än

marockanskt fetmarkerats i 14 av de 127 artiklarna. Också här handlade de flesta om

kriminalitet/våld. Gruppen annan etnicitet har främst utgjorts av algerier, colombianer och

”gitanos” (zigenare [sic!]). Räknar vi även den blandade gruppen ”marockaner + blandad

etnicitet” är någon etnicitet fetmarkerad i totalt 35 av de 127 artiklarna.

6.7 Könsfördelning Genom att se på vilket kön marockanska huvudaktörer har, kan vi säga något om hur ofta

journalisterna väljer att låta det ena eller det andra könet komma till tals eller förekomma.

35 (74)

I 17 artiklar i El País står den marockanske huvudaktörens kön utskrivet. Av dessa är det

endast en (1) artikel där huvudaktören är kvinna. I resterande 16 artiklar är den marockanske

huvudaktören en man.

I 23 artiklar i El Mundo står den marockanske huvudaktörens kön utskrivet. Av dessa är det

endast två (2) artiklar där huvudaktören är kvinna. I resterande 21 artiklar är den marockanske

huvudaktören en man.

När den marockanske huvudaktörens kön anges är denne, totalt för båda tidningarna, en man i

37 fall av 40.

7. Resultat – diskussion och analys Syftet med vår studie var att undersöka hur mediebilden av den marockanska minoriteten ser

ut i spanska dagstidningar på webben.

Det första vi kunde konstatera var att det var stor skillnad på antalet artiklar om marockaner i

Spanien som publicerats i de båda tidningarna under den valda tvåårsperioden. I El País

hittades 72 artiklar som matchade urvalskriterierna och i El Mundo 127. El Mundo har

således publicerat 55 artiklar fler om marockaner i Spanien än El País under urvalsperioden.

Denna skillnad skulle kunna bero på att El Mundo i större utsträckning rapporterar om

marockaner än El País, alternativt oftare anger den marockanska bakgrunden i sin

rapportering än vad El País gör. Samtidigt skulle det kunna bero på att El Mundo eventuellt

publicerar fler artiklar totalt per dag än vad El País gör, varför det ser ut som om El Mundo

bevakar den marockanska minoriteten mer. I vilken utsträckning de båda tidningarna

rapporterar om marockaner i förhållande till den totala rapporteringen är en fråga vi dock valt

att inte belysa i vår studie, av den enkla anledningen att vi under testläsningen märkte att

ordet “marockan” eller “marockaner” förekommer relativt sällan i tidningarna. Så pass sällan

att det under den begränsade tidsperiod vi hade till förfogande för studien hade varit omöjligt

för oss att hinna gå igenom varje webbtidnings samtliga artiklar per dag för att se hur många

av dessa som nämnde marockaner. Det slutgiltiga artikelunderlaget skulle dessutom ha blivit

alldeles för litet för att fungera som ett representativt urval.

Delfråga: Vilka huvudteman har artiklarna där marockaner förekommer?

Det vanligaste artikeltemat där marockaner förekom var kriminalitet/våld, vilket gällde för

båda tidningarna. Sett till de enskilda tidningarna var det dock stor skillnad: 33 procent av

artiklarna i El País föll inom detta tema och 71 procent av artiklarna i El Mundo. Av resultatet

36 (74)

framgår att det är större spridning på marockanerna mellan olika artikelteman i El País än vad

det är i El Mundo, där marockaner oftast figurerar i samband med kriminalitet/våld.

De vanligaste artikelteman där marockaner figurerade i tidningarna efter kriminalitet/våld var

sociala frågor, politik och immigration. I båda tidningarna var det emellertid ett stort glapp

mellan antalet artiklar om kriminalitet/våld och antalet artiklar om andra teman. Sammantaget

säger detta något fundamentalt om vilken mediebild som sprids av marockaner i spanska

dagstidningar på webben. När marockaner ständigt associeras med negativa händelser eller

samhällsfenomen är det, oavsett om det till stor del skulle motsvara verkligheten, en form av

diskriminering som Boréus (2005) kallar nedvärdering.

Enligt van Dijks fältstudie från 1987 spelar mediers rapportering om etniska minoriteter en

viktig roll för vad människor bedömer som “fakta”. Detta negativa associativa mönster i El

País och El Mundo sprider en negativ uppfattning om marockaner bland tidningsläsarna. Att

en stor andel av artiklarna rör kriminalitet och/eller våld kan säga något om mediernas

dagordning och nyhetsvärdering. Som Oivvio Polite (2004) skriver ligger det visserligen i

nyhetsrapporteringens natur att lyfta fram kriminalitet och våld, men mediebilden motsvarar i

fallet med minoritetsbevakningen sällan verkligheten.

Enligt Druckman (2001) sprider journalistkåren som samhällselit mer eller mindre omedvetet

social propaganda genom medierna. Att propagandan får stort genomslag beror enligt hans

teori på att människor tenderar att grunda sina åsikter på mediernas “godtyckliga”

information. Detta skulle betyda att El País och El Mundos ständiga sammankoppling av

marockaner och kriminalitet/våld blir en form av social propaganda som med tiden bidrar till

den spanska befolkningens uppfattning om verkligheten.

Delfråga: I vilka av dessa artiklar är marockanerna huvudaktörer och vilken roll har de?

I studien valde vi att undersöka i vilka sammanhang marockaner förekom som huvudaktör i

artiklarna, alltså hade en huvudroll sett till hur mycket de fick komma till tals eller nämnas.

Det gjorde vi för att se om marockaner oftare hade huvudrollen i vissa artikelteman än i

andra, dels för att se som vem de hade huvudrollen (som politiker, kändis, allmänhet och så

vidare). För att kunna säga något om detta var vi först tvungna att undersöka hur ofta

etniciteten “marockansk” angavs.

Sammanlagt skrev El Mundo och El País ut huvudaktörens etnicitet i 66 procent av artiklarna.

Det är alltså inget ovanligt att spanska dagstidningar på webben anger någons etniska

bakgrund, vilket är ett uttryck för strukturell diskriminering om det ofta görs i negativa

sammanhang (Van Dijk, 1987). Diskrimineringen är då delvis en frukt av journalisternas

37 (74)

arbetssätt och rutiner (Brune, 2004). Oavsett om det sker avsiktligt eller ej, påverkar det olika

etniska gruppers över- eller underordnade positioner i samhället (SOU, 2005). I de artiklar där

huvudaktörens etnicitet anges är den marockanska etniciteten den enskilt största gruppen,

vilket inte är så konstigt eftersom endast artiklar där marockaner figurerar har undersökts.

Dock är det totalt sett vanligare att huvudaktören är av spansk, blandad eller annan etnicitet än

att den är marockansk. Intressant är att det är vanligast att marockanerna har en huvudroll när

artiklarna handlar om kriminalitet/våld.

Även om marockaner ofta sammankopplas med kriminalitet/våld behöver inte detta betyda att

det är de som är förövarna i sammanhanget. De kan lika gärna vara offer för kriminalitet eller

våld som de är utövare. Men själva associationen bidrar det till vad som i SOU:s utredning

Det blågula huset kallas för distansering, ett sätt att skilja på “vi” (den spanska majoriteten)

och “de” (den marockanska minoriteten). Det här fenomenet har negativ effekt hos

tidningsläsarna (SOU, 2005).

Att överhuvudtaget skriva ut den etniska bakgrunden i artiklar om kriminalitet/våld är något

som strider mot Spaniens pressetiska regler. Enligt reglerna ska journalisten avstå från att, på

ett nedsättande eller fördomsfullt sätt, skriva ut individers ras, hudfärg, religion, sociala

tillhörighet eller kön så länge inte detta är nödvändigt i sammanhanget (FAPE, 2012). Enligt

Van Dijk (1987) och Boréus (2005) är det nedsättande att ständigt ange etniciteten i samband

med negativa ämnen, eftersom detta resulterar i att hela det marockanska kollektivet beskylls

för något negativt och tilldelas en negativ roll (SOU, 2005).

När marockaner är huvudaktörer tenderar de att vara det som vanliga, civila människor

(allmänhet). Detta gäller både i El País och El Mundo. När spanjorer är huvudaktörer tenderar

de att vara det som (företrädare för) myndigheter eller institutioner. Av genomläsningen vet vi

att dessa vanligen är poliser. Sett till båda tidningarna kan vi därmed konstatera följande

mönster: när marockanerna har huvudrollen i artiklarna är de vanliga, civila människor och

artiklarna tenderar att handla om brott eller våld. När spanjorerna har huvudrollen i artiklarna

är de myndighetsrepresentanter, oftast poliser.

När marockaner inte är huvudaktörer utan endast förekommer i en artikel, tenderar de ändå att

nämnas som en del av ett problem. Artikel #196, som tas upp i resultatdelen, är ett

representativt exempel på detta.

Delfråga: Vilken narrativ roll ges marockanerna i artiklarna?

Även om den upprepade sammankopplingen mellan marockaner och kriminalitet/våld i sig är

diskriminerande, valde vi att också undersöka huruvida det är marockanerna som är

38 (74)

kriminella/våldsamma eller om de är offer för kriminalitet/våld genom att undersöka deras

narrativa roller, detta för att reda ut hur marockanerna gestaltas i sammanhanget. Enligt

Druckman (2001; 2002) räcker det nämligen inte att titta på vilka ämnen journalister

prioriterar för få en uppfattning om vilken mediebild som förmedlas. Hur dessa valda ämnen

gestaltas, alltså vad som lyfts fram, har minst lika stor betydelse för allmänhetens tolkning

och uppfattning av ämnet. Denna gestaltning undersökte vi bland annat genom att se på vilka

roller marockanerna tilldelades i artiklarna.

I nästan hälften av artikelmaterialet tilldelades de en negativ roll som förövare, det vill säga

att de utförde någon form av negativ handling. Denna narrativa roll var den enskilt vanligaste.

Värt att notera är att marockaner i lika många fall som de gavs rollen som förövare gavs en

neutral roll i El País. Så såg det inte ut i El Mundo. El País förmedlar alltså en mer nyanserad

bild av marockaner än vad El Mundo gör. Dock kan vi säga att marockanerna i rollen som

hjältar, offer eller neutrala tillsammans i tidningarna totalt var fler än de som gavs rollen som

förövare. Detta talar för att marockaner visserligen tenderar att figurera i artiklar om

kriminalitet/våld, men inte att de nödvändigtvis är bovarna i dramat. Det var därmed generellt

sett vanligare att marockaner, sammantaget, gavs en neutral roll, rollen som offer eller att de

utförde något positivt, än att de utmålades som förövare. Samtidigt är det svårt att bunta ihop

dessa grupper eftersom det är stor skillnad på att en marockan utför något positivt (hjälte)

eller ges rollen som offer.

Slutligen kan vi konstatera att marockaner över lag mycket sällan gavs den narrativa rollen

som hjältar.

Delfråga: Tenderar marockaner att nämnas i samband med islam?

Marockaner nämns i samband med islam i 19 av de 199 artiklarna. Det är ingen hög siffra

jämfört med annat som marockaner nämns i samband med, som kriminalitet/våld i 114 av

samtliga 199 artiklar. Dock förekommer det. Religionen islam är därmed ett attribut som till

viss del tillskrivs marockaner i spanska dagstidningar på webben, men som per definition

varken är något negativt eller positivt.

Om marockaner hade associerats med islam i större utsträckning än vad studien visade, skulle

man ha kunnat tala om distansering. Det hade då varit ett tecken på att marockaners religiösa

tillhörighet användes för att särskilja dem från den spanska, katolska majoriteten – ett

exempel på mediernas sätt distansera “oss” från ”dem” som Kristina Boréus (2005) och Ylva

Brune (2006) skriver om. Men så ser det alltså inte ut.

39 (74)

Delfråga: Förekommer språklig diskriminering av marockaner i artiklarna?

Av studien framgår att språklig diskriminering förekommer både i El Mundo och i El País.

Det återfinns i 19 av samtliga 199 artiklar, vilket trots den låga andelen är intressant eftersom

det per definition rör sig om diskriminering. Att språklig diskriminering inte återfinns i de 180

resterande artiklarna spelar inte så stor roll, det intressanta är att det faktiskt förekommer.

Den vanligast förekommande formen av språklig diskriminering är så kallad utestängning.

Det innebär att spanska dagstidningar på webben i viss mån håller marockaner utanför

nyhetsdiskursen och de debatter som berör dem eller deras förutsättningar och

levandssituation (Boréus, 2005). Den näst vanligaste formen av språklig diskriminering i El

País och El Mundos webbtidningar är objektifiering och därefter nedvärdering. Det betyder

att journalisterna till viss del gör negativa generaliseringar om den marockanska minoriteten

genom nedsättande benämningar samt genom att beskriva dem eller använda dem som objekt.

Ett annat sätt att identifiera språklig diskriminering har varit att titta på när El Mundo väljer

att lyfta fram den marockanska minoriteten genom att fetmarkera etniciteten “marockansk”.

Detta har undersökts inte bara för huvudaktörerna utan för alla marockaner som förekommit i

texterna. Av resultatet framkom att någon etnicitet fetmarkerats i 36 av de 127 artiklarna.

Därmed är det vanligare att man låter bli att fetmarkera etniciteter än att man gör det. De

gånger en etnicitet har fetmarkerats är det inte så stor skillnad på när det rör sig om

marockaner (18 artiklar) och när det rör sig om en annan etnicitet (14 artiklar). Intressant är

att det är vanligast att etniciteten fetmarkeras när artikeln handlar om kriminalitet/våld. Detta

är anmärkningsvärt eftersom det strider mot de spanska pressetiska reglerna. Som nämnts

tidigare ska journalisten undvika att på ett nedsättande sätt skriva ut individers etnicitet. Att

göra detta i samband med kriminalitet/våld är nedsättande (Boréus 2005; Van Dijk 1987).

Dock är det svårt att tala om diskriminering riktad specifikt mot marockaner, eftersom det inte

är så stor skillnad på hur ofta marockaner fetmarkeras i sådana sammanhang och när annan

etnicitet gör det.

Delfråga: Hur ser könsfördelningen ut bland omnämnda marockaner?

När marockanska huvudaktörers kön anges är män kraftigt överrepresenterade. Detta är något

som bidrar till att mediebilden av marockaner i El País och El Mundo är ojämlikt

könsfördelad.

40 (74)

7.1 Slutsatser Genom att analysera resultaten från vår kvantitativa innehållsanalys kan vi se att mediebilden

av den marockanska minoriteten i spanska dagstidningar på webben tenderar att vara negativt

vinklad. Mer än hälften av gångerna som marockaner förekommer i El País och El Mundo är

det i samband med kriminalitet och/eller våld, även om marockanerna inte nödvändigtvis är

förövarna. Den genomsnittlige marockanen som nämns eller hörs mest i webbtidningarna är

en vanlig, civil person av manligt kön som figurerar i samband med kriminalitet/våld.

Samtidigt är de spanjorer som får träda fram oftast myndighetsrepresentanter i form av

poliser. Det här är ett mönster som bidrar till den ”mörka magi” Ylva Brune (2004) menar att

journalistiken skapar när den svartmålar ”dem” som ett samhällsproblem och lyfter fram

”oss” som den auktoritativa, etniska majoriteten:

Kan man tänka sig ett effektivare sätt att göra människor maktlösa och

segregerade än dessa beskrivningar? På ytan liknar de snapshots ur

verkligheten, men de etsar sig in på näthinnan genom sin starka

symbolladdning […] (Brune, 2004, sid 11).

Språklig diskriminering av den marockanska minoriteten förekommer i viss mån i

tidningarna. Detta sker genom negativa benämningar, utestängning från relevanta debatter

samt genom att minoriteten omnämns som objekt. Vi har också noterat att bilden av

marockaner i El Mundo är mer negativ än vad den är i El País, som förmedlar en mer

nyanserad bild. Det är däremot inte vanligt att marockaner nämns i samband med islam.

Slutsatsen att en etnisk minoritet framställs på ett negativt sätt i massmedier är inte unik för

vår studie och heller inte särskilt sensationell (Van Dijk, 1987). Hade det varit det enda vi

ville undersöka skulle det dessutom ha räckt att studera vilken narrativ roll marockanerna ges

i artiklarna. Eftersom vi hade en hypotes om detta utfall redan från början var vi dock

intresserade av att ta reda på hur mediebilden av marockaner såg ut genom att se på hur den

var konstruerad. Vi valde att undersöka flera av de “byggstenar” som utgör en mediebild,

som fick utgöras av våra delfrågor: artiklarnas huvudaktörer och deras kön, huvudteman,

religionens roll, fetmarkeringar samt olika former av språklig diskriminering. På detta sätt

kunde vi komma fram till inte bara att mediebilden av marockaner är negativ, utan också att

denna faktiskt är diskriminerande samt att den blir det främst på grund av vilken inramning,

“framing”, journalisten gör, alltså vilka teman denne väljer att låta marockaner figurera i och

hur dessa vinklas (Druckman, 2001). Detta är intressant eftersom det handlar om etnisk

diskriminering i Spaniens två mest lästa dagstidningar på webben.

41 (74)

7.2 Förslag på vidare forskning Marockaner är inte den enda gruppen som diskrimineras i El Mundo och El País. Vi ser också

ett tydligt mönster i hur andra etniska minoriteter i Spanien diskrimineras genom att ständigt

sammankopplas med kriminalitet och våld. Förslag på vidare forskning är därför att göra en

mer djupgående analys av hur minoriteter representeras i spansk press. En kvalitativ studie,

som en kritisk diskursanalys, skulle kunna fånga upp fler språkliga nyanser och grader av

diskriminering inom den spanska journalistiken.

Vi har även noterat att spanska dagstidningar tenderar att skriva ut olika personuppgifter

såsom namn, initialer eller födelsedatum på individer som är misstänkta eller dömda för brott.

Förslag på vidare forskning är att titta närmre på hur detta går till inom spansk

brottsjournalistik, samt jämföra när personuppgifter skrivs ut för spanjorer respektive

individer med annan etnicitet. Oavsett när det sker strider det mot de spanska pressetiska

reglerna, vilket är mycket intressant. Ytterligare förslag på vidare forskning är därför att

studera hur väl spansk press efterlever pressetiska regler och riktlinjer, förslagsvis genom en

kvalitativ studie där intervjuer görs med anställda journalister och ansvariga utgivare om

deras syn på arbetsetiken i praktiken.

7.3 Bidrag till det vetenskapliga samtalet Vi tror att vår studie bidrar till kunskapen om journalistikens roll i upprätthållandet och

spridningen av stereotyper, som ligger till grund för fördomar om etniska minoriteter. I

dagens globaliserade värld förs en konstant debatt om hur den sociala segregationen i

samhället måste minska och hur detta ska ske. Medierna spelar en viktig roll för människors

verklighetsbild och många gånger även vår politiska åsiktsbildning, vilket samtliga författare

som refererats till i denna uppsats konstaterar. Det räcker inte att de etiska riktlinjer som anger

hur rapporteringen bör gå till är välformulerade på pappret. Det måste göras en kontinuerlig

och ömsesidig utvärdering både från journalistkårens och de statliga kontrollorganens sida för

att värna om jämlikhet i pressen. Genom att få ny kunskap om hur medierna enligt

regelverken bör rapportera om minoriteter och hur detta faktiskt går till i praktiken, kan vi få

större insikt i hur stereotypa representationer och diskriminering skapas och därmed hur detta

kan undvikas genom starkare pressetisk hänsyn samt en mer balanserad och nyanserad

rapportering.

42 (74)

8. Referenser Litteratur Boréus, Kristina (2005). Diskriminering med ord. Finland: Boréa bokförlag Brune, Ylva (2006). Den dagliga dosen. Diskriminering i Nyheterna och Bladet. I SOU 2006:21. Mediernas vi och dom: mediernas betydelse för den strukturella diskrimineringen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet Brune, Ylva (2004). Nyheter från gränsen: Tre studier i journalistik om “invandrare”, flyktingar och rasistiskt våld (avhandling för doktorsexamen, Göteborgs universitet) Brune, Ylva (2004). Inledning. I Brune, Ylva (Red.) Mörk magi i vita medier (sid 9-14). Stockholm: Carlsson Druckman, James N. (2001). On the limits of framing effects – who can frame? The Journal of Politics, 63/4, sid 1041-1066. Druckman, James N. (2002). The implications of framing effects for citizen competence. Political Behavior, 10/3, sid 225-256. Elveson, Gunnar (1979). Reportaget som genre. Uppsala: Avdelningen för litteratursociologi Halvorsen, Knut (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur Juntunen, Marko (2002). Between Morocco and Spain. Men, migrant smuggling and a dispersed Moroccan community (avhandling för doktorsexamen, Helsingfors universitet). Larsson, Sören (2001). Att skriva i tidning. Stockholm: Natur & Kultur Lundquist, Kristian (2010). Webbjournalistik. Finland: Norstedts Nationalencyklopedin [NE] (2012). Höganäs: Bra Böcker Nilsson, Åsa (2010). Kvantitativ innehållsanalys. I Ekström, Mats och Larsson, Larsåke. Metoder i kommunikationsvetenskap (sid 119-152). Lund: Studentlitteratur Polite, Oivvio (2004). För en ny journalistisk strategi. I Brune, Ylva (Red.) Mörk magi i vita medier (sid 121-126). Stockholm: Carlsson Poole, Elizabeth (2009). Reporting Islam: Media Representations and British Muslims. London: I. B. Tauris. Rahm, Henrik (2002). Journalistikens Anatomi. Analyser av genrer och textmönster i fem strejkbevakningar i svensk dagspress 1879-1996 (avhandling för doktorsexamen, Lunds universitet). SOU (2005). Det blågula huset – strukturell diskriminering i Sverige. Stockholm: Fritze Sundqvist, Ingrid (2006). Journalistik. Malmö: Liber Van Dijk, Teun A (1987). Communicating Racism. Ethnic Prejudice in thought and talk. Kalifornien: SAGE Publications

43 (74)

Van Dijk, Teun A (2005). Rasism and Discourse in Spain and Latin America. Nederländerna: John Benjamins Publishing Co. Webbdokument FAPE (1993). Código deontológico. [Hämtad 2012-12-16 från http://www.comisiondequejas.com/Codigo/Codigo.htm] FAPE (2010). ¿Quiénes somos? [Hämtad 2012-12-16 från http://www.fape.es/quienes-somos.htm] Githu Muigai (2010). Thematic discussion on structural discrimination: definitions, approaches and trends. Intergovernmental Working Group on the Effective Implementation of the Durban Declaration and Programme of Action, 8th session. [Hämtad 2012-12-14 från http://idsn.org/fileadmin/user_folder/pdf/New_files/UN/SR_racism_-_statement_on_structural_discrimination_Oct_2010.pdf] Oficina de Justificación de la Difusión [OJD] (2012). Diarios de información general: El País, El Mundo. [Hämtad 2012-12-12 från http://www.introl.es/buscador, sökord ”El País” respektive ”El Mundo”] Ledman, Anna-Lill (2012). Att representera och representeras. Samiska kvinnor i svensk och samisk press 1966-2006. [Hämtad 2013-01-02 från http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:513356/FULLTEXT01] Presseurop [Europeiska kommissionen] (2012). El País. [Hämtad 2012-12-12 från http://www.presseurop.eu/en/content/source-profile/734-el-pais] El Fathi, Abderrahman; Sánchez Sandoval, Juan José (2007). Prólogo. I El Fathi, Abderrahman & Sánchez Sandoval, Juan José. Relaciones España-Marruecos. Nuevas perspectivas y enfoques. [Hämtad 2012-12-17 från http://www.uca.es/recursos/doc/AUE/Biblioteca/662022236_318201010224.pdf] Del Gálves Valle, Alejandro (2007). España-Marruecos: Nuevos y viejos paradigmas de una relación en un mundo en mutación. I El Fathi, Abderrahman & Sánchez Sandoval, Juan José (Reds). Relaciones España-Marruecos. Nuevas perspectivas y enfoques (sid 17-46). [Hämtad 2012-12-17 från http://www.uca.es/recursos/doc/AUE/Biblioteca/662022236_318201010224.pdf] Mesa Rodríguez, José Maria. (2007). Inmigración Marrueccos-España. Instrumentos júridicos para la gestión y control de los flujos migratorios. I El Fathi, Abderrahman & Sánchez Sandoval, Juan José (Reds). Relaciones España-Marruecos. Nuevas perspectivas y enfoques (sid 17-46). [Hämtad 2012-12-17 från http://www.uca.es/recursos/doc/AUE/Biblioteca/662022236_318201010224.pdf] Terol Becerra, Manuel José (2007). Unión Europea y Mediterráneo Sur: Reflexiones sobre su posible ampliación. I El Fathi, Abderrahman & Sánchez Sandoval, Juan José (Reds). Relaciones España-Marruecos. Nuevas perspectivas y enfoques (sid 83-104). [Hämtad 2012-12-17 från http://www.uca.es/recursos/doc/AUE/Biblioteca/662022236_318201010224.pdf] The Muslims in Britain Research Network (2011). Dr Elizabeth Poole. [Hämtad 2012-12-15 från http://www.mbrn.org.uk/members/pooleelizabeth.html] Northwestern University (2012). James Druckman bio. [Hämtad 2012-12-15 från http://faculty.wcas.northwestern.edu/~jnd260/index.html]

44 (74)

Tidningsstatistik AB [TS] (2012). DN.se: grunduppgifter; Svd.se: grunduppgifter. [Hämtad 2012-12-12 från http://www.ts.se, sökord ”DN” respektive ”SVD”] TT (2012). Spansk karikatyr upprör Marocko. Dagens Nyheter. [Hämtad 2012-12-19 från http://www.dn.se/nyheter/varlden/spansk-karikatyr-uppror-marocko] Öhman, Adam (2011). De inhemska Andra. Representationer av samer i fyra svenska dagstidningar år 1970 och 2010. [Hämtad 2013-01-02 från http://www.mediestudier.se/bdh_filearea/studier/De_inhemska_andra.pdf] Real Instituto Elcano [RIE]. (2012). Barómetro del Real Instituto Elcano. 29:a oleada. Resultados de Marzo-Abril de 2012. [Hämtad 2012-10-1 från http://www.realinstitutoelcano.org/wps/wcm/connect/37dbc1804aedca1f8114b53a649df36b/29Oleada_Informe_Completo.pdf?MOD=AJPERES&CACHEID=37dbc1804aedca1f8114b53a649df36b] Rapporter och utredningar Asociación para la Investigación de Medios de Comunicación [AIMC] (2012). Resumen general de resultados EGM. Febrero a noviembre de 2012. [Hämtad 2012-12-13 från http://www.aimc.es/spip.php?action=acceder_document&arg=2222&cle=a2fbe573ed3cbe3a39da5de72f1a42dd6d1582d5&file=pdf%2Fresumegm312.pdf] Förenta Nationerna [FN] (2009). Moroccan Migration to Spain. UN Instraw. [Hämtad 2012-12-19 från http://www.un-instraw.org/data/media/documents/Remittances/UNDP%20project%20local%20dev/1-FACT%20SHEET%20MOROCCO-ENweb.pdf] Förenta Nationerna [FN] (2011). Human development index 2011. United Nations Development Programme. [Hämtad 2012-12-17 från http://hdr.undp.org/en/media/HDR_2011_EN_Table1.pdf] Instituto Nacional de Estadística [INE] (2011). National level Datas, Autonomous Community and Province: Foreign population by nationality and country of birth. [Hämtad 2012-12-12 från http://www.ine.es] Justitiedepartementet (2004). Kommittédirektiv 2004: 2004:54. Makt, integration och strukturell diskriminering. [Hämtad 2012-12-14 från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Kommittedirektiv/_DIR2004;54/] Real Instituto Elcano (2012). Barómetro del Real Instituto Elcano. 29:a oleada. Resultados de Marzo-Abril de 2012. [Hämtad 2012-12-19 från http://www.realinstitutoelcano.org/wps/wcm/connect/37dbc1804aedca1f8114b53a649df36b/29Oleada_Informe_Completo.pdf?MOD=AJPERES&CACHEID=37dbc1804aedca1f8114b53a649df36b]

45 (74)

9. Bilagor Bilaga 1: Artikelmaterial: analysenheter Följande artiklar har använts som empiri för studien. Den inledande siffran anger artikelns ID-nummer. #001 Coyle, Anthony. (2012, oktober, 26). Nace la primera asociación gay musulmana de habla española. El País. [Hämtad 2012-11-21 från ccaa.elpais.com/ccaa/2012/10/26/catalunya/1351257862_956563.html] #002 Europa Press. (2012, oktober, 18). La Seguridad Social pierde casi 20.000 afiliados extranjeros en septiembre. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/10/18/economia/1350546250.html] #003 ELMUNDO.es. (2012, oktober, 10). Hallan a tres inmigrantes ocultos en un camión procedente de Marruecos. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2012/10/10/alicante/1349869098.html] #004 Servimedia. (2012, oktober, 10). Detenidos 60 personas QUE facilitaban a extranjeros el cobro fraudulento del paro. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2012/10/10/espana/1349862627.html] #005 García, Jesús. (2012, oktober, 02). PxC ejercerá la acusación contra el imán de Terrassa por su islamofobia. El País. [Hämtad 2012-11-21 från ccaa.elpais.com/ccaa/2012/10/01/catalunya/1349115745_067005.html] #006 Europa Press. (2010, november, 06). Rescatada una patera con cuatro menares, dos bebés y dos embarazadas. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2010/10/06/andalucia/1286372538.html] #007 Ramos, Toñy. (2012, september, 24). Un inmigrante se convierte en asiento de cache para entrar en Melilla. El País. [Hämtad 2012-11-21 från ]politica.elpais.com/politica/2012/09/24/actualidad/1348500490_138267.html] #008 Efe. (2012, september, 24). Condenado a 6 años por dar una paliza a un monitor de un centro de menores. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/10/24/paisv asco/1351081398.html] #009 Sánchez, Paqui. (2012, september, 24). Entrar en España convertido en el asiento de un coche. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2012/09/24/espana/1348498904.html] #010 Blanchar, Clara. (2012, september, 21). CC OO denuncia que la crisis deja sin papeles a los hijos de inmigrantes. El País. [Hämtad 2012-11-21 från ccaa.elpais.com/ccaa/2012/09/20/catalunya/1348165919_726643.html] #011 Pontevedra, Silvia R. (2012, september, 05). Ourense invente el jamón islámico. El País. [Hämtad 2012-11-21 från ccaa.elpais.com/ccaa/2012/09/05/galicia/1346872964_062556.html] #012 Agencias. (2012, augusti, 28). Tres heridos en una reyerta entre una familia gitana y otra marroquí. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2012/08/28/andalucia/1346153855.html] #013 EL PAÍS. (2012, augusti 27). Muere un niño de dos años arrollado en un paso de peatones en Lugo. El País. [Hämtad 2012-11-21 från ccaa.elpais.com/ccaa/2012/08/17/galicia/1345191944_664635.html] #014 Efe. (2012, augusti, 17). Muere atropellado un niño de dos años cuando cruzaba un paso de peatones

46 (74)

en Lugo. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/08/17/espana/1345190473.html] #015 Duva, Jesús. (2012, augusti, 19). Detienen a un deputado melillense y una abogada por su vinculación con una red de narcotráfico. El País. [Hämtad 2012-11-23 från elpais.com/elpais/2011/01/19/actualidad/1295428627_850215.html] #016 Efe. (2012, augusti, 17). La población extranjera sigue creciendo en el País Vasco, con mayoría magreí. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/08/17/paisv asco/1345198037.html] #017 Efe. (2012, augusti, 09). Seis detenidos, tres de ellos MENORES, por una veintena de robos en viviendas. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/08/09/alicante/1344510759.html] #018 Efe. (2012, augusti, 09). Detenidos tres hombres tras un intercambio de 19 kilogramos de hachís. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2012/08/08/madrid/1344419089.html] #019 Efe. (2012, augusti, 01). Rescatan a 22 inmigrantes de una patera frynte a las costas de Almería. El País. [Hämtad 2012-11-21 från politica.elpais.com/politica/2012/08/01/actualidad/1343791919_330568.html] #020 Efe. (2012, augusti, 01). Rescatan a 22 inmigrantes de una patera frente a las costas de Almería. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/08/01/andalucia/1343784281.html] #021 ELMUNDO.es. (2012, augusti, 01). Caen dos bandas QUE defraudaron 750.000 euros a la Seguridad Social. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2012/08/01/espana/1343814105.html] #022 Efe. (2012, juli, 24). Cae una red que introdujo una tonelada de hachís en lanchas con doble fondo. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från http://www.elmundo.es/elmundo/2012/07/24/andalucia_malaga/1343128200.html] #023 Efe. (2012, juli, 24). Desmantelados dos puntos de venta de droga en el centro de Madrid. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2012/07/24/madrid/1343118396.html] #024 Efe. (2012, juli, 16). Absuelven a un hombre acusado de maltratar a su mujer. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/07/16/alicante/1342439097.html] #025 Efe. (2010, november, 14). El número de nacimientos en Cataluñya cayó en 2009 por primera vez en 13 años. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2010/10/14/barcelona/1287051559.html] #026 Hervás, María. (2012, juli, 13). Ver el mundo en feminino. El País. [Hämtad 2012-11-21 från ccaa.elpais.com/ccaa/2012/07/13/madrid/1342205836_696453.html] #027 Gazengel, Elise. (2012, juli 13). El despertar de las mujeres árabes. El País. [Hämtad 2012-11-21 från ccaa.elpais.com/ccaa/2012/07/13/catalunya/1342209006_489723.html] #028 Europa Press. (2012, juli, 05). Detenidas 186 personas por un fraude de 700.000 euros a la Seguridad Social. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/07/05/baleares/1341484816.html] #029 Efe. (2010, november, 14). El número de nacimientos en Cataluña cayó en 2009 por primera vez en 13 años. El País. [Hämtad 2012-11-23 från http://www.elmundo.es/elmundo/2010/10/14/barcelona/1287051559.html]

47 (74)

#030 Abad, Rocío. (2012, juni, 27). Educación quiere sacar de clase a 200 escolares marroquíes en Ceuta. El País. [Hämtad 2012-11-23 från http://sociedad.elpais.com/sociedad/2012/06/27/actualidad/1340827457_009605.html] #031 Efe. (2012, juni, 27). Detienen en Segovia a dos personas con 189 bellotas de hachís dentro su cuerpo. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/06/27/castillay leon/1340809077.html] #032 Ribalaygue, Jordi. (2012, juni, 27). Unos 80 comercios de inmigrantes de Badalona cierran en protesta contra Albiol. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/06/27/barcelona/1340800449.html] #033 Europa Press. (2012, juni, 19). Tres personas detenidas en el desmantelamiento de un punto de droga en un barrio de Alicante. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/06/19/alicante/1340103535.html] #034 Europa Press. (2012, juni, 11). Una senadora de PP pide retirar el pasaporte a las marroquíes embarazadas al entrar en España. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från http://www.elmundo.es/elmundo/2012/06/11/espana/1339428991.html] #035 AGENCIAS. (2012, maj, 31). Rescatados en Almería 57 ‘sin papeles’ cuya patera se empezaba a hundir. El País. [Hämtad 2012-11-23 från http://sociedad.elpais.com/sociedad/2012/05/31/actualidad/1338424835_079103.html] #036 Efe. (2012, maj, 31). Rescatan a 56 inmigrantes de una patera a la deriva frente a la costa de Almería. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2012/05/31/andalucia/1338416154.html] #037 Correa, Lorena. (2012, maj, 31). Detenido un marroquí por agredir sexualmente a una compatriota en Almonte. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/05/31/andalucia/1338462589.html] #038 ELMUNDO.es. (2012, maj, 31). Detenido por secuestrar y agredir a un hombre a quien le reclamaba una deuda. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/05/31/castellon/1338478143.html] #039 Europa Press. (2012, maj, 31). Detenidos cuatro prosaharauis por la entrada en el Consualdo Marroquí. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/05/31/baleares/1338463915.html] #040 Efe. (2010, november, 22). Los cuerpos de la mujer atropellada y su bebé serán repatriados el domingo. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2010/10/22/madrid/1287768214.html] #041 El País. (2012, maj, 04). Interceptan a dos menores inmigrantes ocultos en el remolque de un camión. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/05/04/andalucia_malaga/1336148085.html] #042 El País. (2012, april, 26). Detenidos 31 extranjeros por falsificar documentos para obtener la residencia. El País. [Hämtad 2012-11-21 från ccaa.elpais.com/ccaa/2012/04/26/andalucia/1335462024_450463.html] #043 Efe. (2012, april, 26). Condenado a 18 años de prisión por violar y agredir a su vecina octogenaria. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/04/26/v alencia/1335440037.html 1/2] #044 ELMUNDO.es. (2012, april, 26). Una investigación por secuestro se salda con cinco detenidos por narcotráfico. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2012/04/26/baleares/1335445096.html]

48 (74)

#045 Europa Press. (2012, april, 26). Detienen a 31 personas por usar falsos documentos para tener el permiso de residencia. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2012/04/26/andalucia_malaga/1335447244.html] #046 García, Jesús. (2012, april, 10). Un activista acusa a los Mossos de detención ilegal. El País. [Hämtad 2012-11-21 från ccaa.elpais.com/ccaa/2012/04/10/catalunya/1334088591_130884.html] #047 Sánchez, Paqui. (2012, april, 10). Un policia salva a una marroquí cuando estaba a punto de ahogarse en Melilla. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/04/10/espana/1334067498.html] #048 Europa Press. (2012, april, 10). Tres detenidos por provocar un incendio forestal en Benicàssim que precisó desalojar la zona. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/04/10/castellon/1334069012.html] #049 Efe. (2012, april, 02). Detienen al conductor de una furgoneta que atropelló a un peáton y se dio a la fuga. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/04/02/andalucia_malaga/1333371102.html] #050 Efe. (2012, april, 02). Cinco detenidos por estafar inmigrantes falsificando permisos de trabajo. El Mundo. [Hämtad 2012-11-21 från www.elmundo.es/elmundo/2012/04/02/barcelona/1333360322.html] #051 Barroso, Javier F. (2012, mars, 30). Detenido en Pinto un grupo de jóvenes que atracaba a menores y ancianos. El País. [Hämtad 2012-11-22 från ccaa.elpais.com/ccaa/2012/03/30/madrid/1333101558_705391.html] #052 Salgado, Xurxo. (2012, mars, 30). Casi 400 mujeres disponen de un sistema de localización para evitar agresiones. El Mundo. [Hämtad 2012-11-30 från www.elmundo.es/elmundo/2012/03/30/galicia/1333119478.html] #053 Efe. (2012, mars, 22). Investigan el caso de un inmigrante que quedó parapléjico en una comisaría. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2012/03/22/espana/1332391889.html] #054 Europa Press. (2012, mars, 22). Condenados a cuatro años de prisión por agredir a un hombre a botellazos. El Mundo. [Hämtad 2012-11-30 från www.elmundo.es/elmundo/2012/03/22/valladolid/1332418332.html] #055 Europa Press. (2012, mars, 22). Detenidas seis personas en Algaida por concertar parejas de conveniencia. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2012/03/22/baleares/1332426064.html] #056 Efe. (2012, mars, 22). Condenado a ocho meses de cárcel por agredir a su esposa embarazada de ocho meses. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2012/03/22/castellon/1332432134.html] #057 Efe. (2012, mars, 22). Dos militares de maniobras evitan un intento de agresión sexual a una mujer. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2012/03/22/espana/1332433278.html] #058 Efe. (2012, mars, 14). Le piden 2 años por agredir a unas chicas y a dos ertzainas en Hernani. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2012/03/14/paisv asco/1331725767.html] #059 Europa Press. (2012, mars, 14). En libertad los tres marroquíes acusados de golpear, maniatar y robar a un hombre. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2012/03/14/v alladolid/1331729409.html] #060 Europa Press. (2012, mars, 14). La inscripción de recién nacidos marroquíes crece y ‘preocupa’ en

49 (74)

Ceuta. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2012/03/14/espana/1331747432.html] #061 García, Jesús. (2012, mars, 06). Un imán aconseja pegar y aislar a las mujeres de conducta “desviada”. El País. [Hämtad 2012-11-22 från ccaa.elpais.com/ccaa/2012/03/06/catalunya/1331027719_152014.html] #062 ELMUNDO.es. (2010, november, 02). Un año de cárcel para el imam de Cunit por coacciones a una mujer por no llevar velo. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2010/11/02/barcelona/1288693556.html] #063 Larrauri, Eva. (2012, februari, 27). William Gibson, John Verdon y Chuck Palahniuk, en el festival Gutun Zuria. El País. [Hämtad 2012-11-22 från ccaa.elpais.com/ccaa/2012/02/27/paisvasco/1330351184_819098.html] #064 Rucabado, Beatriz. (2012, februari, 27). Verdon, Gibson y Palahniuk en ‘Gutun Zuria’, ‘Secretos y mentiras’ de la actualidad. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2012/02/27/paisvasco/1330362837.html] #065 Efe. (2012, februari, 24). Cae una banda que usaba ‘muleros’ para traer hachís desde Marruecos. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2012/02/24/alicante/1330103392.html] #066 Romaguera, Cándido. (2012, februari, 16). A bordo de la quiebra. El País. [Hämtad 2012-11-22 från ccaa.elpais.com/ccaa/2012/02/16/andalucia/1329423151_811564.html] #067 Coyle, Anthony. (2012, februari, 08). El Raval se vuelca con los parados. El País. [Hämtad 2012-11-22 från ccaa.elpais.com/ccaa/2012/02/07/catalunya/1328645165_413585.html] #068 Carranco, Rebeca. (2012, januari, 31). El cuñado de la mujer asesinada en Granollers, implicado en el crimen. El País. [Hämtad 2012-11-22 från elpais.com/diario/2012/01/31/catalunya/1327975648_850215.html] #069 ELMUNDO.es (2012, januari, 23). El fiscal pide 25 años de cárcel para 3 hombres por secuestrar y quemar vivo a otro por encargo. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2012/01/23/castellon/1327321069.html] #070 Europa Press. (2012, januari, 20). Detenido un 'gorrilla' por agredir a una mujer en la Macarena. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2012/01/20/andalucia_sev illa/1327053265.html] #071 Efe. (2012, januari, 20). Detenida una mujer por agredir a un hombre con arma blanca en un club de alterne. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från http://www.elmundo.es/elmundo/2012/01/20/baleares/1327084513.html] #072 Espinosa, Pedro. (2012, januari, 12). Barbate confía en volver a faenar en Marruecos. El País. [Hämtad 2012-11-22 från elpais.com/diario/2012/01/12/andalucia/1326324130_850215.html] #073 Padilla, M. (2012, januari, 12). Un hombre resulta herido en el cuello tras recibir un hachazo por parte de su casera. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2012/01/12/andalucia_malaga/1326381531.html] #074 ELMUNDO.es. (2012, januari, 4). Desmantelan una red de tráfico de hachís de la que formaban. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2012/01/04/andalucia_malaga/1325668373.html] #075 Meyer, Luís. (2010, november, 2). Trinidad Jiménez recibe la visita de su homólogo marroquí. El País. [Hämtad 2012-11-23 från elpais.com/elpais/2010/11/02/actualidad/1288689440_850215.html]

50 (74)

#076 Cabrera, Miguel. (2011, december, 27). Hallan el cadáver de un marroquí con signos de violencia en una carretera. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/12/27/andalucia/1325009224.html] #077 Gómez, Rosario G. (2011, december, 19). Anuncios sobre buenas noticias. El País. [Hämtad 2012-12-04 från elpais.com/diario/2011/12/19/radiotv/1324249203_850215.html] #078 Paone, Mariangela. (2011, december, 16). "Rabat no ha demostrado que el pacto con la UE beneficie a los saharauis". El País. [Hämtad 2012-11-23 från http://elpais.com/diario/2011/12/16/internacional/1323990005_850215.html] #079 Agencias. (2011, december, 16) El peluquero de Bilbao que devolvió 400 décimos de lotería perdidos, protagonista de la campaña de Navidad de Coca-Cola. El País. [Hämtad 2012-11-23 från http://elpais.com/elpais/2011/12/16/actualidad/1324027023_850215.html] #080 Nogueira, Charo. (2011, december, 16). La población española registra su menor subida en este siglo. El País. [Hämtad 2012-11-22 från sociedad.elpais.com/sociedad/2011/12/16/actualidad/1324040634_907571.html] #081 Zubeldia, Sonsoles. (2011, november 30). "Solo pensé: Tengo que devolverlo". El País. [Hämtad 2012-11-23 från http://elpais.com/elpais/2011/11/30/actualidad/1322644627_850215.html] #082 Efe. (2011, november, 30). Cinco detenidos por robar 300 kilos de cable de cobre de las vías del tren. El País. [Hämtad 2012-12-04 från http://elpais.com/elpais/2011/11/30/actualidad/1322644634_850215.html] #083 Efe. (2011, november 30). El jóven que encontró los décimos de lotería opina que 'es normal devolverlos'. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från http://www.elmundo.es/elmundo/2011/11/30/paisvasco/1322663824.html] #084 Europa Press. (2011, november, 22). La afiliación extranjera vuelve a caer en octubre con 31.300 cotizantes menos. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/11/22/economia/1321949962.html] #085 Europa Press. (2011, november, 22). Baleares lidera la caída de afiliados extranjeros a la Seguridad Social. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2011/11/22/baleares/1321957201.html] #086 Efe. Europa Press. (2011, november, 22). Los afiliados extranjeros a la Seguridad Social caen un 5,84% en la Comunidad. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/11/22/castillay leon/1321954017.html] #087 Europa Press. (2011, november, 22). El acusado de matar a un hombre alega que 'estaba vivo' cuando dejó el piso. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/11/22/paisv asco/1321980532.html] #088 ELMUNDO.es. (2011, november, 14). Un colegio de Castellón tendrá intérpretes de libanés, rumano y marroquí para elegir su Consejo. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/11/14/castellon/1321276552.html] #089 Paone, Mariangela. (2011, november, 11). Los nuevos españoles se sienten olvidados. El País. [Hämtad 2012-12-04 från politica.elpais.com/politica/2011/11/11/actualidad/1321037719_287301.html] #090 Ical. (2011, november, 11). Una discusión entre dos compañeros de trabajo termina con un navajazo. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från http://www.elmundo.es/elmundo/2011/11/11/valladolid/1321009925.html]

51 (74)

#091 Esteve, Macu. (2011, november, 11). La Policía Local intercepta una embarcación con 9 hombres en una cala de Benidorm. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/11/11/alicante/1321010715.html] #092 Efe. (2011, november, 3). El TSJ confirma la condena de 17 años de cárcel al hombre que mató a su suegra en Les Coves. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/11/03/castellon/1320333232.html] #093 Cabrera, Miguel. (2011, november, 3). Octubre quintuplica el número de menores llegados en patera a Almería de enero a septiembre. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/11/02/andalucia/1320262991.html] #094 Tuesta de Díaz, José M. (2011, oktober 10). 'Glamour' dibujado para tiempos turbulentos. El País. [Hämtad 2012-12-04 från elpais.com/diario/2011/10/26/madrid/1319628271_850215.html] #095 Blanco, Manuel José. (2011, oktober, 26). El ladrón que se creyó Papá Noel. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2011/10/26/castillayleon/1319633190.html] #096 Europa Press. (2011, oktober, 26). La Guardia Civil continúa buscando el arma que acabó con la vida de Nuria Orol. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/10/26/baleares/1319654250.html] #097 Efe. (2011, oktober, 18). Desarticulan una red que la mafia italiana usaba para blanquear dinero en Tenerife. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/10/18/espana/1318941278.html] #098 Författare anges ej. (2010, november, 10). Una zapatilla perdida permite detener a un ladrón para el que piden 3 años de cárcel. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2010/11/10/paisv asco/1289386173.html] #099 Sandoval De Ximénez, Pablo. (2010, november, 10). Jiménez desmiente "rotunda" y "radicalmente" que Marruecos la informara del asalto al campamento. El País. [Hämtad 2012-11-23 från internacional.elpais.com/internacional/2010/11/10/actualidad/1289343616_850215.html] #100 Ical. (2011, september, 29). Una alumna deja de ir al instituto en Burgos porque le prohíben llevar el velo. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2011/09/29/castillayleon/1317293111.html] #101 Dolz Ortega, Patricia. (2011, september 21). El Círculo quiere ser 'La Casa de Europa'. El País. [Hämtad 2012-11-23 från http://elpais.com/diario/2011/09/21/madrid/1316604264_850215.html] #102 Cano. A José. (2011, september, 21). Seis empresarios detenidos por usar la identidad de extranjeros para no pagar multas de tráfico. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/09/21/andalucia/1316618490.html] #103 Romaguera, Cándido. (2011, september, 13). Detenido por arrojar a dos inmigrantes de una moto acuática. El País. [Hämtad 2012-11-23 från http://elpais.com/elpais/2011/09/13/actualidad/1315901824_850215.html] #104 Efe. (2011, september, 5). Detenidos los implicados en la reyerta del pasado día 8 en Colmenar Viejo. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2011/09/05/madrid/1315215892.html] #105 Efe. (2011, september, 5). Detenido por desembarcar de una moto acuática a un inmigrante en Tarifa. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/09/05/andalucia/1315227032.html] #106 Fueris, Enrique. Espejo, L Chema. (2011, september, 2). Un municipio mallorquín prohibirá el uso

52 (74)

del burka. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2011/09/02/baleares/1314949477.html] #107 Efe. (2011, augusti, 25). Rescatados 42 inmigrantes subsaharianos en la costa almeriense. El País. [Hämtad 2012-12-04 från http://elpais.com/elpais/2011/08/25/actualidad/1314260219_850215.html] #108 Viúdez, Juana. (2011, augusti, 25). Detienen a un fugitivo de la Camorra gracias a Facebook. El País. [Hämtad 2012-11-23 från http://elpais.com/elpais/2011/08/25/actualidad/1314260225_850215.html] #109 El País. (2011, augusti, 25). El fiscal investiga a PxC por instar en la web a una "noche de cuchillos largos". El País. [Hämtad 2012-11-23 från http://politica.elpais.com/politica/2011/08/25/actualidad/1314284897_582463.html] #110 Efe. (2011, augusti, 25). Llegan 5 magrebíes en una lancha de juguete y otros 42 inmigrantes en patera. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/08/25/andalucia/1314260579.html] #111 Agencias. (2011, augusti, 17). Llegan en patera casi un centenar de inmigrantes en solo 24 horas. El País. [Hämtad 2012-11-22 från elpais.com/diario/2011/08/17/espana/1313532012_850215.html] #112 Romaguera. C. (2011, augusti, 17). Detenido un marroquí en Cádiz vinculado al terrorismo ‘yihadista’. El País. [Hämtad 2012-11-23 från http://politica.elpais.com/politica/2011/08/17/actualidad/1313610747_745587.html] #113 El País. (2011, augusti, 9). Malestar entre entidades islámicas por un informe secreto del CNI. El País. [Hämtad 2012-11-22 från elpais.com/diario/2011/08/09/espana/1312840804_850215.html] #114 Efe. (2011, augusti, 9). El Supremo dictamina que una condena por malos tratos no impide obtener la nacionalidad española. El País. [Hämtad 2012-11-23 från http://sociedad.elpais.com/sociedad/2011/08/09/actualidad/1312840802_850215.html] #115 Barroso, Javier F. (2011, augusti, 9). Una reyerta deriva en incidentes callejeros en Colmenar Viejo. El País. [2012-11-22 från elpais.com/elpais/2011/08/09/actualidad/1312877821_850215.html] #116 Europa Press. (2011, augusti, 9). Tres denunciados por malos tratos logran la nacionalidad por 'buena conducta cívica'. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/08/09/espana/1312882954.html] #117 Efe. (2011, augusti, 9). El Zinemaldia exhibirá el documental de Scorsese sobre George Harrison. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/08/09/paisv asco/1312897997.html] #118 Europa Press. (2011, augusti, 9). Un herido grave y cuatro detenidos en una reyerta. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/08/09/madrid/1312898213.html] #119 Efe. (2011, augusti, 9). Preocupación en Melilla por el 'repunte' en la entrada de menores inmigrantes. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från http://www.elmundo.es/elmundo/2011/08/09/espana/1312895386.html] #120 Cembrero, Igancio. (2011, augusti, 1). El CNI alerta de que seis países musulmanes financian el islamismo. El País. [Hämtad 2012-11-22 från elpais.com/diario/2011/08/01/espana/1312149601_850215.html] #121 Centeno, María. (2011, augusti, 1). La policía busca a una menor de Getafe que se fugó a Málaga. El País. [Hämtad 2012-11-22 från elpais.com/diario/2011/08/01/andalucia/1312150932_850215.html] #122 Medina Ángel, Miguel. (2011, augusti, 1). Comienza el Ramadán más caluroso. El País. [Hämtad 2012-11-22 från elpais.com/diario/2011/08/01/madrid/1312197860_850215.html]

53 (74)

#123 Cembrero, Ignacio. (2011, augusti, 1). Cinco movimientos radicales. El País. [Hämtad 2012-12-04 från politica.elpais.com/politica/2011/08/01/actualidad/1312230362_868725.html] #124 Medina Ángel, Miguel. (2011, augusti, 1). ¿Es fácil hacer el Ramadán en España a 40 grados? El País. [Hämtad 2012-11-23 från http://sociedad.elpais.com/sociedad/2011/08/01/actualidad/1312149601_850215.html] #125 Europa Press. (2011, augusti, 1). Cerca de 40.000 musulmanes residentes en Baleares empiezan el Ramadán. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/08/01/baleares/1312215543.html] #126 Europa Press. (2011, augusti, 1). El Supremo rechaza indemnizar a un imputado por el 11-M que fue absuelto. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/08/01/espana/1312208654.html] #127 Europa Press. (2011, juli, 29). Cuatro policías heridos cuando intentaban detener a un inmigrante en Lavapiés. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2011/07/29/madrid/1311927741.html] #128 Europa Press. (2011, juli, 29). El 13,75% de trabajadores afiliados en 2010 en la provincia de Castellón era extranjero. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2011/07/29/castellon/1311936443.html] #129 Europa Press. (2011, juli, 21). La afiliación a la Seguridad Social aumenta en junio y suma cuatro meses al alza. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2011/07/21/economia/1311239606.html] #130 ELMUNDO.es. (2011, juli, 21). El juez decreta prisión para 3 de los 6 detenidos por tráfico de drogas en un control en Dénia. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/07/21/alicante/1311270387.html] #131 Jimenez, Lidia. (2010, oktober, 6). El Gobierno solicita mil trabajadores marroquíes para la campaña de la fresa. El País. [Hämtad 2012-11-23 från elpais.com/diario/2010/10/06/andalucia/1286317327_850215.html] #132 Pla, F; Sanz, N. (2011, juli, 13). Acusan a la Policía Local de Peñíscola de racista por detener al 'mantero' que les agredió. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/07/12/castellon/1310480477.html] #133 Europa Press. (2011, juli, 7). Detenidas 15 personas de una red de narcotráfico asentada en Almería y Murcia. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/07/13/espana/1310548711.html] #134 Efe. (2011, juli, 5). Jiménez, partidaria de que los marroquíes voten en las municipales españolas. El País. [Hämtad 2012-12-04 från politica.elpais.com/politica/2011/07/05/actualidad/1309864495_653859.html] #135 Efe. (2011, juli, 5). Activistas de 'Rumbo a Gaza' se encadenan en Barcelona para exigir que les dejen zarpar. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från http://www.elmundo.es/elmundo/2011/07/05/barcelona/1309868871.html] #136 Efe. (2011, juli, 5). Trinidad Jiménez abre la puerta a que los marroquíes voten en las municipales. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2011/07/05/espana/1309871254.html] #137 El Pais. (2011, juni 27). Rabat instalará colegios electorales en dos puertos españoles para los emigrantes. El País. [Hämtad 2012-11-28 från

54 (74)

http://elpais.com/diario/2011/06/27/internacional/1309125601_850215.html] #138 Blay, Josep. (2011, juni, 27). Cárcel a los secuestradores de una mujer marroquí. El País. [Hämtad 2012-11-23 från http://elpais.com/diario/2011/06/27/cvalenciana/1309202288_850215.html] #139 El País. (2011, juni, 27). Farid Afellay: "Los CIE son durísimos". El País. [Hämtad 2012-11-23 från elpais.com/elpais/2011/06/27/actualidad/1309162636_850215.html] #140 El País. (2010, oktober, 14). El flirteo le costó una herida en el cuello. El País. [Hämtad 2012-11-23 från elpais.com/diario/2010/10/14/cvalenciana/1287083889_850215.html] #141 Efe. (2010, oktober, 22). Dos marroquíes detenidos por secuestrar varias horas a un compatriota para robarle. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2010/10/22/andalucia/1287751690.html] #142 Quico, Alsedo. (2011, juni, 24). Amnistía Internacional, nuevo 'socio' del 15-M en la Cañada Real Galiana. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/06/24/madrid/1308920502.html] #143 Efe. (2011, juni, 16). Le rapan, intentan cortarle la cara y la dejan desnuda por diferencias laborales. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/06/16/v alladolid/1308219664.html] #144 ELMUNDO.es. (2011, juni, 16). Cuatro arrestados por el robo de maquinaria en el Valle del Guadalhorce. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/06/16/andalucia_malaga/1308223595.html] #145 Efe. (2011, juni, 16). La Guardia Civil intercepta dos avionetas cargadas con 700 kilogramos de hachís. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/06/16/andalucia/1308227041.html] #146 Europa Press. (2010, oktober, 25). El conductor que atropelló a una mujer embarazada declarará el viernes. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2010/10/25/madrid/1287998878.html] #147 Europa Press. (2011, maj, 31). Cinco detenidos por tráfico de droga en Formentera. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/05/31/baleares/1306841474.html] #148 Cejudo Marín, Andrés. (2011, maj, 23). Mueren los tres ocupantes de un turismo en una colisión frontal con un camión. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från http://www.elmundo.es/elmundo/2011/05/23/andalucia/1306161638.html] #149 Europa Press. (2011, maj, 20). Detenida en Ibiza una mujer marroquí acusada de tráfico de estupefacientes. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/05/20/baleares/1305903642.html] #150 Europa Press. (2010, oktober, 25). Detenidos tres narcotraficantes tras varios kilómetros de persecución por la A-381. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2010/10/25/andalucia/1287997211.html] #151 ELMUNDO.es. (2011, maj, 12). Interceptan un barco de recreo con más de una tonelada y media de hachís. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/05/12/andalucia_malaga/1305198794.html] #152 Efe. (2011, april, 26). Desarticulan una red de narcotraficantes con conexiones en Italia y Francia. El País. [Hämtad 2012-12-04 från http://elpais.com/elpais/2011/04/26/actualidad/1303805823_850215.html] #153 ELMUNDO.es. (2011, april, 26). Detenido por maltratar, amenazar e intentar ahogar a su ex pareja.

55 (74)

El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/04/26/andalucia_malaga/1303825055.html] #154 Europa Press. (2011, april, 18). Crece un 61% la cifra de inmigrantes 'sin papeles' llegados a las costas andaluzas. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/04/18/andalucia/1303143944.html] #155 Barroso, Javier F. (2011, april, 15). 15 detenidos por robos en viviendas de la sierra. El País. [Hämtad 2012-12-04 från http://elpais.com/elpais/2011/04/15/actualidad/1302855428_850215.html] #156 Efe. (2010, oktober, 25). Revilla califica de 'brindis al sol' las aspiraciones de Anexión a Vizcaya. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2010/10/25/paisvasco/1288021391.html] #157 Europa Press. (2011, april, 15). Desarticulados dos grupos de ladrones de viviendas que actuaban en la zona norte. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från http://www.elmundo.es/elmundo/2011/04/15/madrid/1302860455.html] #158 Alcaide, Soledad. (2011, april 7). Aguirre premia con un puesto en su lista a un alcalde que no empadrona inmigrantes. El País. [Hämtad 2012-12-04 från http://elpais.com/elpais/2011/04/07/actualidad/1302164234_850215.html] #159 El País. (2011, april, 7). La fiscalía estudiará el artículo de Sostres en el que justifica la violencia doméstica. El País. [Hämtad 2012-12-05 från sociedad.elpais.com/sociedad/2011/04/07/actualidad/1302127203_850215.html] #160 Författare anges ej. (2011, april, 7). Caen tres bandas de ladrones que robaban en bici. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/04/07/madrid/1302176784.html] #161 Europa Press. (2011, april, 7). La Policía Nacional se incauta de 13 kilos de hachís por valor de 66.000 euros. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/04/07/v alladolid/1302182122.html] #162 Europa Press. (2010, november, 10). El acusado de matar a una joven y herir a otra dice que estaba 'embrujado' por sus víctimas. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2010/11/09/v alencia/1289309249.html] #163 Cejudo Marín, Andrés. (2011, mars, 30). La crisis deja en 'residual' la contratación en origen de trabajadores para la fresa. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2011/03/29/andalucia/1301424181.html] #164 Europa Press. (2011, mars, 22). Detenidos dos marroquíes que viajaron en los bajos de un autobús desde Melilla. El Mundo. [Hämtad 2012-12-04 från www.elmundo.es/elmundo/2011/03/22/andalucia_malaga/1300807940.html) #165 Europa Press. (2011, mars, 14). Un joven de 25 años apuñalado frente a una conocida discoteca de la A-6. El Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från http://www.elmundo.es/elmundo/2011/03/12/madrid/1299959106.html] #166 El País; Moltó, Ezequiel. (2010, november, 10). Protestas en Valencia y Alicante en favor de la causa de los saharauis. El País. [Hämtad 2012-11-23 från elpais.com/diario/2010/11/10/cvalenciana/1289420282_850215.html] #167 Obelleiro, Paola. (2011, mars, 11). La Xunta anula la sanción a la niña del velo por un defecto formal. El País. [Hämtad 2012-12-04 från http://elpais.com/diario/2011/03/11/sociedad/1299798012_850215.html] #168 Europa Press. (2011, mars, 11). Fallece un preso de la cárcel de Morón por sobredosis de droga. El

56 (74)

Mundo. [Hämtad 2012-11-22 från www.elmundo.es/elmundo/2011/03/11/andalucia_sev illa/1299842578.html] #169 Díaz, Ángel. (2011, mars, 11). Integrarse en la cultura... de la anorexia. El Mundo. [Hämtad 2012-11-30 från www.elmundo.es/elmundosalud/2011/03/11/noticias/1299866313.html] #170 Carranco, Rebeca. (2011, mars, 3). Los robos en pisos aumentaron casi un 20% el año pasado. El País. [Hämtad 2012-11-22 från http://elpais.com/diario/2011/03/03/catalunya/1299118044_850215.html] #171 Agencias. (2011, februari, 23). Detenido por agredir sexualmente a dos mujeres y cuatro menores en Pinto y Valdemoro. El País. [Hämtad 2012-11-23 från elpais.com/elpais/2011/02/23/actualidad/1298452632_850215.html] #172 Moltó, Ezequiel. (2011, mars, 3). Detenidos 11 miembros de una banda que robaban disfrazados de policía. El País. [Hämtad 2012-11-22 från http://elpais.com/diario/2011/03/03/cvalenciana/1299183491_850215.html] #173 A.M. (2011, februari, 23). Un hombre apuñala a doce personas en varios comercios y calles de Ibiza. El País. [Hämtad 2012-11-23 från elpais.com/elpais/2011/02/23/actualidad/1298452641_850215.html] #174 Colmenero, F. Ricardo. (2011, februari, 23). Un hombre siembra el pánico en Sant Antoni al apuñalar a una decena de personas. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2011/02/23/baleares/1298464721.html] #175 Font Rodríguez, Marta. (2011, februari, 23). Detienen a un hombre en Girona por el asesinato de su mujer en Düsseldorf. El Mundo. [2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2011/02/23/barcelona/1298474479.html] #176 Saénz, Hugo. (2011, februari, 23). El agresor de Ibiza tenía antecedentes por violencia de género y tráfico de drogas. El Mundo. [Hämtad. 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2011/02/23/baleares/1298484056.html] #177 El País. (2011, februari, 15). Cuatro detenidos por el atraco a una joyería en Valencia. El País. [Hämtad 2012-11-23 från elpais.com/elpais/2011/02/15/actualidad/1297761441_850215.html] #178 Efe. (2011, februari, 15). Cae una banda que robaba con fuerza en viviendas de Elche con nueve detenidos. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2011/02/15/alicante/1297774089.html] #179 Efe. (2011, februari, 15). El acusado estuvo, el otro no llegó a ir y el compañero sólo oyó que alguien salía. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från http://www.elmundo.es/elmundo/2011/02/15/valladolid/1297778071.html] #180 Efe. (2011, februari, 15). Detenida una limpiadora por robar en casas y negocios donde estaba empleada. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2011/02/15/andalucia_malaga/1297788364.html] #181 El País. (2011, februari, 7). El PNV critica a Lazcoz por "marginar a los saharauis". El País. [Hämtad 2012-11-23 från elpais.com/diario/2011/02/07/paisvasco/1297111203_850215.html] #182 Efe. (2011, februari, 7). Prisión provisional sin fianza para el autor confeso del doble crimen de Roquetas de Mar. El País. [Hämtad 2012-11-23 från http://sociedad.elpais.com/sociedad/2011/02/07/actualidad/1297033211_850215.html] #183 Jimenez, Lidia. (2011, februari, 4). Ocho detenidos por cobrar a jornaleros extranjeros por contratos falsos. El País. [Hämtad 2012-11-23 från elpais.com/diario/2011/02/04/andalucia/1296775328_850215.html]

57 (74)

#184 Efe. (2011, januari, 27). Retienen a una activista prosaharaui y a periodistas en un consulado marroquí. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2011/01/27/espana/1296142724.html] #185 Efe. (2011, januari, 11). Detenido en Vigo por darle puñetazos en la cara a su pareja en una discusión. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2011/01/11/galicia/1294743519.html] #186 Efe. (2011, januari, 11). El nuevo embajador de Marruecos presenta sus credenciales al Rey. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2011/01/10/espana/1294670886.html] #187 Efe. (2011, januari, 11). El 'asesino de la Joy', juzgado de nuevo por un intento de asesinato. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2011/01/11/madrid/1294765062.html] #188 Europa Press. (2011, januari, 11). Cae una red de 'narcos' a la que un vidente alertó el día antes de los arrestos. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2011/01/11/espana/1294759303.html] #189 Elmundo.es. (2011, januari, 3). El primer bebé sin cheque se llama Claudia y es de Vila-real. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2011/01/01/valencia/1293881389.html] #190 Irujo, José María. (2010-12-23). España entregó una lista secreta de 87 posibles islamistas. El País. [Hämtad 2012-11-23 från elpais.com/diario/2010/12/23/espana/1293058803_850215.html] #191 Efe. (2010, december, 23). Prisión sin fianza para el acusado de violar a su vecina de 81 años. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2010/12/23/v alencia/1293098879.html] #192 Efe. (2010, decmeber, 23). La Guardia Civil desmantela una banda dedicada al robo de placas solares. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2010/12/23/espana/1293103773.html] #193 Sánchez, Paqui. (2010, december, 7). Activistas marroquíes entran en Melilla y piden la 'liberación' de la ciudad. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2010/12/07/espana/1291743215.html] #194 ELMUNDO.es (2010, december, 7). Relevan al director de la cárcel Sevilla I a los diez meses de la fuga de dos presos. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2010/12/07/andalucia_sev illa/1291725498.html] #195 Barroso, Javier F. (2010, november, 26). Detenidas nueve personas que contrataban a inmigrantes sin papeles. El País. [Hämtad 2012-11-23 från elpais.com/diario/2010/11/26/madrid/1290774261_850215.html] #196 Cortés, Valme. (2010, november, 18). Motril paga el retorno de 15 rumanos para derribar su asentamiento. El País. [Hämtad 2012-11-23 från elpais.com/diario/2010/11/18/andalucia/1290036133_850215.html] #197 Europa Press. (2010, november, 18). Detenidos por extorsionar a un empresario con 10.300 euros por un falso secuestro. El Mundo. [Hämtad 2012-11-23 från www.elmundo.es/elmundo/2010/11/18/andalucia/1290096194.html] #198 El País. (2010, november, 10). Dos muertos y un desaparecido por el fuerte temporal de viento y lluvia. El País. [Hämtad 2012-11-23 från elpais.com/diario/2010/11/10/espana/1289343606_850215.html] #199 Gonzaléz, Miguel; Cembreroei, Ignacio. (2010, november, 10). El gobierno español sabía que Rabat lanzaría el asalto. El País. [Hämtad 2012-11-23 från elpais.com/diario/2010/11/10/internacional/1289343603_850215.html]

58 (74)

Bilaga 2. Kodschema V1 ID-nummer Analysenheternas ID-nummer (001-) V2 Tidning 1 = El Mundo 2 = El País V3 År 1 = 2010

2 = 2011 3 = 2012

V4 Månad 01 = Januari

02 = Februari 03 = Mars 04 = April 05 = Maj 06 = Juni 07 = Juli 08 = Augusti 09 = September 10 = Oktober 11 = November 12 = December

V5 Datum 01-31 V6 Textvolym 1 = Artikel 2 = Notis V7 Huvudtema 01 = Arbetsmarknad

02 = Politik 03 = Ekonomi 04 = Kriminalitet/Våld 05 = Religion 06 = Immigration 07 = Skola/Utbildning 08 = Natur/Miljö 09 = Sociala frågor 10 = Kultur/Fritid 11 = Vård/Hälsa 12 = Olyckor

V8 Huvudaktör, roll 1 = (Företrädare för) myndighet

2 = Expert 3 = (Företrädare för) förening/organisation/samfund /företag 4 = Allmänhet

59 (74)

5 = Politiker 6 = Kändis

V9 Huvudaktör, kön 0 = Ej urskiljbart/Blandat

1 = Kvinna 2 = Man 3 = Inget kön (aktören är ingen person) V10 Huvudaktör, etnicitet 0 = Ej angivet

1 = Spansk 2 = Marockansk 3 = Blandad 4 = Annan

V11 Tecken på utestängning? 1 = Ja 2 = Nej V12 Tecken på nedvärdering? 1 = Ja 2 = Nej V13 Tecken på objektifiering? 1 = Ja

2 = Nej V14 Nämns marockaner i

samband med islam? 1 = Ja 2 = Nej V15 Vilken narrativ roll har

marockanen/marockanerna i texten? 0 = Neutral

1 = Offer 2 = Förövare

3 = Hjälte V16 Endast för El Mundo: är

ordet marockan/-er fet- markerat? 0 = Artikeln är publicerad i El País

1 = Ja 2 = Nej

V17 Endast för El Mundo: är

annat etniskt ursprung än marockanskt fetmarkerat? 0 = Artikeln är publicerad i El País

1 = Ja 2 = Nej

60 (74)

Bilaga 3. Anvisningar för kodschema (V1) ID-nummer Analysenheterna namnges med ett ID-nummer (#001, #002, #003...). (V2) Tidning Anger i vilken tidning artikeln förekommer. (V3) År Anger vilket år artikeln är publicerad. (V4) Månad Anger vilken månad artikeln är publicerad. (V5) Datum Anger vilket datum artikeln är publicerad. (V6) Textvolym Anger om texten är en notis eller en artikel. Med notis menas texter kortare än 500 tecken. Med artiklar menas alla nyhetsartiklar som är 500 tecken eller längre. (V7) Huvudtema Anger vilket tema artikeln huvudsakligen handlar om. Arbetsmarknad innefattar artiklar som handlar om jobb, anställningar, arbetskraft, lönefrågor och allmänt som rör arbetsmarknaden. Politik innefattar alla artiklar som rör politiska frågor, exempelvis politiska beslut, politiska aktiviteter, valfrågor eller in- och utrikesfrågor samt det administrativa förhållandet mellan Marocko och Spanien. Kriminalitet/våld innefattar artiklar om brott, våld, straff och illegala handlingar. De artiklar som handlar om illegal invandring, som invandrare som försöker ta sig in i Spanien men arresteras av polis, räknas hit. Religion innefattar artiklar som handlar om religiösa frågor, värderingar och högtider som exempelvis muslimernas ramadanfirande. Immigration innefattar artiklar om invandring, exempelvis de artiklar om skeppsbrutna marockanska invandrare som blir räddade på väg mot Spanien utan att bli arresterade av polis. Skola/utbildning innefattar artiklar om skola, utbildning och förskola. Natur/Miljö innefattar artiklar om natur- och miljöfrågor som exempelvis fiske. Sociala frågor innefattar artiklar som rör familj, mänskliga rättigheter, människors sociala situation och levnadsstandard, jämlikhet, sexuell läggning och dylikt. Kultur/fritid innefattar artiklar om kultur, som konst, film, litteratur, kulturella evenemang samt underhållning, spel och andra fritidsaktiviteter. Vård/Hälsa innefattar artiklar som handlar om vård, hälsa, sjukhus, sjukdom och dylikt. Olyckor innefattar artiklar om olyckor, exempelvis bilkrockar eller drunkningsolyckor. Hit räknas även artiklar om självmord. (V8) Huvudaktör – roll Anger artikelns huvudaktör samt dennes roll (sysselsättning). Med huvudaktör menas den eller de som kommer till tals mest i artikeln, det vill säga den eller de som får göra flest eller

61 (74)

längst direkta uttalanden. I undersökta tidningar används aldrig pratminus utan citationstecken. Finns inga direkta citat (ingen intervjuad) räknas istället citat eller citerade källor, exempelvis ”enligt källor från…” eller ”premiärministern säger att…”. Huvudaktören behöver inte vara en person utan kan även vara en myndighet, ett institut eller liknande. Kommer ingen till tals i artikeln, och ingen heller citeras, blir den eller de som nämns flest gånger i artikeln huvudaktör. Citat ur pressmeddelanden (comunicados/informes) räknas inte som citat av aktörer. Den spanska polisen, La Guarda Civil, räknas som en myndighet (aktör) och kallas informellt även La Benemérita eller El Instituto Armado, vilket förekommer i artikelmaterialet. (V9) Huvudaktör - kön Anger huvudaktörens kön, om denne är man eller kvinna. Detta syns i texten antingen på att könet är angivet eller på att kvinnligt eller manligt namn står angivet. Är aktören en myndighet, förening eller annan opersonlig institution gäller variabelvärde 3, ”inget kön”. Om aktören är anonyma anställda eller källor från en myndighet eller dylikt gäller variabelvärde 0, ”ej urskiljbart/blandat”. Är könet svårt att avgöra efter namn, som exempelvis kan vara både manligt och kvinnligt, eller är okänt utländskt, gäller variabelvärde 0, ”ej urskiljbart/blandat”. Är aktören en grupp av både kvinnor och män anges även här variabelvärde 0. På spanska kan det vara svårt att avgöra om något är neutralt eller manligt/kvinnligt, eftersom alla substantiv är maskulina eller feminina. ”La víctima” (”offret”) är ett feminint ord som slutar på ”-a” men som lika gärna syfta på ett manligt offer. Således kan vi bara veta vilket kön någon har, då detta är direkt angivet med ord som exempelvis mannen, pappan eller dylikt. (V10) Huvudaktör - etnicitet Anger huvudaktörens etnicitet. Om aktörens etniska bakgrund ej anges i artikeln gäller variabelvärde 0, ”ej angivet”. Om marockaner förekommer som grupp tillsammans med människor av annan etnisk bakgrund gäller variabelvärde 3, ”blandad”. Är huvudaktören en grupp av människor med annan etnicitet som inte inkluderar marockaner anges variabelvärde 4, ”annan”. Institutioner eller myndigheter i Spanien, som exempelvis polisen eller regeringen, anses ha en spansk etnicitet. Detsamma gäller för marockanska institutioner och myndigheter som då har en marockansk etnicitet. (V11) Tecken på utestängning? Anger om det förekommer tecken på utestängning i artikeln. Med utestängning menas att marockaner inte själva får komma till tals i artiklar där frågor förekommer som är av vikt för dem eller berör dem. Dock gäller detta endast i de sammanhang där det funnits möjlighet att låta marockaner komma till tals. I exempelvis brottsartiklar är det journalistiskt sett ofta omöjligt att intervjua misstänkta eller gripna personer av rena utredningsskäl. I dessa fall räknas det inte som utestängning att marockaner inte kommer till tals. (V12) Tecken på nedvärdering? Anger om det förekommer tecken på nedvärdering i artikeln. Med nedvärdering menas att marockaner antingen benämns med nedsättande ord eller uttryck, som ”maffia”, eller att man

62 (74)

gör negativa generaliseringar om marockaner i allmänhet, som att alla marockaner får stå kast för ett mindre antal marockaners kriminella handlingar. (V13) Tecken på objektifiering? Anger om det förekommer tecken på objektifiering i artikeln. Med objektifiering menas att marockaner omnämns som om de vore en sak eller ett verktyg för någon annan, utan att deras behov tas upp. Exempelvis att marockaner omnämns i samband med arbetskraftsinvandring i Spanien, att de blir något som används för att lösa ett problem i landet, eller som instrument för olika sorters inflytande i Spanien från den marockanska staten. (V14) Nämns marockaner i samband med islam? Anger om marockaner i artikeln nämns i samband med att islam eller något unikt för islam nämns. Exempelvis begrepp som muslim/-er, islamism, ramadan eller burka. (V15) Vilken narrativ roll har marockanen/marockanerna i texten? Anger vilken narrativ roll den eller de marockaner som nämns i artikeln har i sammanhanget, alltså vilken roll de tilldelas i texten sett till vad de utför eller är en del av. Med offer menas att marockanerna i texten blir utsatta för något negativt, exempelvis utsätts för brott eller är med om en olycka. Med förövare menas att de utför eller har utfört en negativ handling, exempelvis att de begår ett brott eller har tagit sig över en landsgräns illegalt. Med hjälte menas att marockanerna i texten utför, har utfört eller är en del av något positivt, exempelvis att de vunnit ett pris eller räddat en utsatt person. Om flera marockaner lyfts fram i olika narrativa roller i texten, både som offer och som förövare, blir deras roll neutral, eftersom de inte enbart porträtteras på ett sätt. Med neutral menas därmed att marockanerna varken utövar något positivt eller negativt i artikeln, alternativt både och. När nämnda marockaner är invandrare som lider skeppsbrott på spanskt vatten, räknas de som offer om de endast beskrivs som räddade och hjälpta, men som förövare om det står utskrivet att de arresterats av polis. (V16) Endast för El Mundo: Är ordet marockan/-er fetmarkerat? Anger om ordet ”marroquí” och/eller ”marroquíes” är fetmarkerat i artikeln. I El Mundos webbartiklar fetmarkeras vissa utvalda ord och fraser för att locka läsare att läsa artikeln. Om den marockanska etniciteten framhävs genom fetmarkering anges detta här. Är artikeln publicerad i El País, där fetmarkeringar inte förekommer, anges variabelvärde 0. (V17) Endast för El mundo: Är annan etnicitet än marockansk fetmarkerad? Anger om en annan etnicitet än marockansk är fetmarkerad i artikeln. I El Mundos webbartiklar fetmarkeras vissa utvalda ord och fraser för att locka läsare att läsa artikeln. Om en annan etnicitet än marockansk framhävs genom fetmarkering anges detta här. Är artikeln publicerad i El País, där fetmarkeringar inte förekommer, anges variabelvärde 0.

63 (74)

Bilaga 4. Pressetiska regler Código Deontológico, upprättad av FAPE (La Federación de Asociaciones de Periodistas Españoles) i Sevilla 1992. Nedan följer en översatt sammanfattning på svenska och därefter originalreglerna på spanska. 4.1 På svenska 1. Allmänna principer

§ Journalistens främsta etiska åtagande är att respektera sanningen.

§ Journalisten ska alltid försvara rätten och friheten att granska, kommentera och kritisera. Samtidigt ska varje medborgares privatliv och integritet respekteras, utom i de fall då viss information kan vara av allmänhetens intresse.

§ Journalisten ska alltid förutsätta att en person som är misstänkt för brott är oskyldig så

länge en dom inte har fallit. Hon ska även så långt som möjligt undvika att publicera information som någon kan fara illa av.

§ Journalisten ska alltid undvika att publicera namn på anhöriga eller vänner till personer

misstänkta eller dömda för brott, utom de gånger då detta är nödvändigt för att publicerad information ska bli rättvis. Brottsoffer ska inte namnges, inte heller ska andra personuppgifter publiceras som säger något om dennes identitet. Särskild försiktighet ska vidtas vid sexualbrott samt när det rör sig om minderåriga.

§ Journalisten ska alltid undvika att fotografera, intervjua eller filma minderåriga gällande kriminella aktiviteter eller privata frågor.

§ Journalisten ska visa särskild hänsyn mot svagas och diskriminerades rättigheter. Särskild försiktighet ska vidtas när det handlar om information eller åsikter av diskriminerande eller förnedrande karaktär, eller som uppmanar till våld.

§ Journalisten ska avstå från att på ett nedsättande eller fördomsfullt sätt skriva ut individers ras, hudfärg, religion, sociala tillhörighet eller kön så länge inte detta är nödvändigt som komplement till övrig publicerad information. Detsamma gäller sjukdom eller fysiskt eller mentalt handikapp.

§ Slutligen bör journalisten generellt undvika beskrivningar eller uttryck som är nedsättande eller skadliga för individen eller dennes fysiska och moraliska integritet.

2. Regler

§ För att säkerställa att journalisten kan utföra sitt yrke rättmätigt och oberoende måste hon ha anständiga arbetsvillkor både i fråga om lönen och i fråga om under vilka omständigheter hon utför jobbet.

§ Journalisten har rätt att frånsäga sig alla uppenbara försök till monopol eller oligopol på information, vilket skulle kunna hindra den sociala och politiska mångfalden. Journalisten har rätt att delta i det journalistiska företaget och garantera sin informationsfrihet på ett sätt som är förenligt med gällande mediums rättigheter och förutsättningar.

64 (74)

§ Journalisten har rätt att få juridiskt utrett om företagets moraliska attityd skadar

journalistens professionella värdighet eller betydligt avviker från tidningens principer. Journalisten har rätt att utöva ett aktuellt och komplett yrke.

§ Journalisten har rätt att skyddas från företags eller organisationers påtryckningar som avleder journalisten från principerna i denna sammanställning.

§ Tystnadsplikten är en journalists rättighet. Journalisten har även en skyldighet att lova

sina källor sekretess. Journalisten ska alltid garantera sina källor rätten att få vara anonym om detta efterfrågas. Undantag kan göras när journalistens plikt att informera allmänheten om saker som är av vikt för dem är övervägande viktigare, som när det föreligger bevis på att en källa medvetet kommer med förfalskade uppgifter eller när det som källan avslöjar kan vara allvarligt eller skadligt för andra människor.

§ Journalisten ska noga övervaka offentliga myndigheters skyldighet att vara transparenta. I synnerhet ska den fria tillgången till information alltid försvaras. Deras filer och administrativa register ska finnas tillgängliga.

§ Journalisten ska respektera upphovsrätten till allt skapat material. 3. Praxis

§ Journalistens värnande om sanningen innebär att journalisten alltid rapporterar endast uppgifter vars ursprung är känt, aldrig förfalskar dokument eller utelämnar väsentlig information eller publicerar falska, missledande eller förvrängda uppgifter. Journalisten ska alltid höra båda sidor samt ge möjlighet åt den berörda personen att själv ge sin version av en händelse.

§ Om journalisten spridit material som visar sig vara falskt, vilseledande eller förvrängt är

hon skyldig att korrigera sitt misstag snabbt och så fort som möjligt publicera en rättelse. I de fall som träffad person vill replikera ska denne ha möjlighet att göra det.

§ En journalist måste använda värdiga metoder för att samla information.

§ Journalisten ska erkänna fysiska och juridiska individers rätt att avstå från att lämna ut

uppgifter, så länge detta frånhåller medborgare deras rätt till information som är av vikt för dem.

§ Journalisten ska även respektera när en individ uttryckligen ber om att få berätta något

“off the record”.

§ Journalisten ska alltid göra tydlig skillnad på vad som är fakta och vad som är tolkning eller spekulation, även om hennes rapportering inte nödvändigtvis måste vara neutral.

§ Journalisten är skyldig att göra strikt åtskillnad på information och reklam för att inte

vilseleda publiken. Till detta kommer att alla former av social kommunikation ska ske i linje med vad som är gällande för journalistiska yrket. Egna intressen och yrkesintressen får inte krocka i arbetet.

65 (74)

§ Journalisten får alltid motta ersättning eller förmåner som kan påverka dennes rapportering i någon riktning.

§ Journalisten får aldrig för personlig vinning utnyttja att han har kunskap om viss

information. Detta gäller framför allt ekonomijournalister som aldrig får dra nytta av information hon får om aktier eller värdepapper som är av betydelse för henne eller hennes anhöriga, eller som hon själv ska handla med inom en snar framtid.

4.2 På spanska

1. Principios generales

§ El primer compromiso ético del periodista es el respeto a la verdad. § De acuerdo con este deber, el periodista defenderá siempre el principio de la libertad de

investigar y de difundir con honestidad la información y la libertad del comentario y la crítica.

§ Sin perjuicio de proteger el derecho de los ciudadanos a estar informados, el periodista

respetara el derecho de las personas a su propia intimidad e imagen, teniendo presente que: solo la defensa del interés público justifica las intromisiones o indagaciones sobre la vida privada de una persona sin su previo consentimiento.

§ En el tratamiento informativo de los asuntos en que medien elementos de dolor o aflicción

en las personas afectadas, el periodista evitará la intromisión gratuita y las especulaciones innecesarias sobre sus sentimientos y circunstancias.

§ Las restricciones sobre intromisiones en la intimidad deberán observarse con especial

cuidado cuando se trate de personas ingresadas en Centros hospitalarios o en instituciones similares. Se prestará especial atención al tratamiento de asuntos que afecten a la infancia y a la juventud y se respetará el derecho a la intimidad de los menores.

§ El periodista debe asumir el principio de que toda persona es inocente mientras no se

demuestre lo contrario y evitar al máximo las posibles consecuencias dañosas derivadas del cumplimiento de sus deberes informativos. Tales criterios son especialmente exigibles cuando la información verse sobre temas sometidos al conocimiento de los Tribunales de Justicia.

§ El periodista deberá evitar nombrar en sus informaciones a los familiares y amigos de

personas acusadas o condenadas por un delito, salvo que su mención resulte necesaria para que la información sea completa u equitativa. Se evitará nombrar a las víctimas de un delito, así como la publicación de material que pueda contribuir a su identificación, actuando con especial diligencia cuando se trate de delitos contra la libertad sexual.

§ Los criterios indicados en los dos principios anteriores se aplicarán con extremo rigor

cuando la información pueda afectar a menores de edad. En particular, el periodista deberá abstenerse de entrevistar, fotografiar o grabar a los menores de edad sobre temas relacionados con actividades delictivas o enmarcables en el ámbito de la privacidad.

66 (74)

§ El periodista extremará su celo profesional en el respeto a los derechos de los mas débiles y los discriminados. Por ello, debe mantener una especial sensibilidad en los casos de informaciones u opiniones de contenido eventualmente discriminatorio o susceptibles de incitar a la violencia o a prácticas humanas degradantes.

§ Debe, por ello, abstenerse de aludir, de modo despectivo o con prejuicios a la raza, color,

religión, origen social o sexo de una persona o cualquier enfermedad o minusvalía física o mental que padezca. Debe también abstenerse de publicar tales datos, salvo que guarden relación directa con la información publicada.

§ Debe, finalmente, y con carácter general, evitar expresiones o testimonios vejatorios o

lesivos para la condición personal de los individuos y su integridad física y moral.

2. Estatuto

§ Para garantizar la necesaria independencia y equidad en el desempeño de su profesión, el

periodista deberá reclamar, para sí y para quienes trabajen a sus órdenes: El derecho a unas dignas condiciones de trabajo, tanto en lo que se refiere a la retribución, como a las circunstancias materiales y profesionales en las que debe desempeñar su tarea.

§ El deber y el derecho de oposición a cualquier intento evidente de monopolio u oligopolio informativo, que pueda impedir el pluralismo social y pollítico. El deber y el derecho de participación en la empresa periodística, para que se garantice su libertad informativa de manera compatible con los derechos del medio informativo en que se exprese.

§ El derecho a invocar la cláusula de conciencia, cuando el medio del que dependa pretenda

una actitud moral que lesione su dignidad profesional o modifique sustantivamente la línea editorial. El derecho y el deber a una formación profesional actualizada y completa.

§ El periodista tiene derecho a ser amparado tanto en el marco de su propia empresa como

por las organizaciones asociativas o institucionales, frente a quienes, mediante presiones de cualquier tipo, pretendan desviarle del marco de actuación fijado en el presente Código Deontológico.

§ El secreto profesional es un derecho del periodista, a la vez que un deber que garantiza la

confidencialidad de las fuentes de información. Por tanto, el periodista garantizará el derecho de sus fuentes informativas a permanecer en el anonimato, si así ha sido solicitado. No obstante, tal deber profesional podrá ceder excepcionalmente en el supuesto de que conste fehacientemente que la fuente ha falseado de manera consciente la información o cuando el revelar la fuente sea el único medio para evitar un daño grave e inminente a las personas.

§ Corresponde al periodista vigilar escrupulosamente el cumplimiento por parte de las

Administraciones Públicas de su obligación de transparencia informativa. En particular, defenderá siempre el libre acceso a la información proveniente o generada por aquéllas, a sus Archivos o Registros Administrativos.

§ El periodista respetará y hará respetar los derechos de autor que se derivan de toda

actividad creativa.

67 (74)

3. Principios de actuación § El compromiso con la búsqueda de la verdad llevará siempre al periodista a informar sólo

sobre hechos de los cuales conozca su origen, sin falsificar documentos ni omitir informaciones esenciales, así como a no publicar material informativo falso, engañoso o deformado. En consecuencia: Deberá fundamentar las informaciones que difunda, lo que incluye el deber que contrastar las fuentes y el de dar la oportunidad a la persona afectada de ofrecer su propia versión de los hechos.

§ Advertida la difusión de material falso, engañoso o deformado, estará obligado a corregir

el error sufrido con toda rapidez y con el mismo despliegue tipográfico y/o audiovisual empleado para su difusión. Asimismo difundirá a través de su medio una disculpa cuando así proceda. Asimismo, y sin necesidad de que los afectados acudan a la vía judicial, deberá facilitar a las personas físicas o jurídicas la adecuada oportunidad de replicar a las inexactitudes de forma análoga a la indicada en el párrafo anterior.

§ En el desempeño de sus obligaciones profesionales, el periodista deberá utilizar métodos

dignos para obtener la información, lo que excluye los procedimientos ilícitos.

§ El periodista reconocerá y respetará a las personas físicas y jurídicas su derecho a no proporcionar información, ni a responder a las preguntas que se les formulen, sin perjuicio del deber profesional de atender el derecho de los ciudadanos a la información.

§ Con las mismas excepciones previstas para el secreto profesional, el periodista respetará

el off the record cuando haya sido expresamente invocado o se deduzca que tal fue la voluntad del informante.

§ El periodista establecerá siempre una clara e inequívoca distinción entre los hechos que

narra y lo que puedan ser opiniones, interpretaciones o conjeturas, aunque en el ejercicio de su actividad profesional no está obligado a ser neutral.

§ A fin de no inducir a error o confusión de los usuarios, el periodista está obligado a realizar una distinción formal y rigurosa entre la información y la publicidad. Por ello, se entiende éticamente incompatible el ejercicio simultaneo de las profesiones periodísticas y publicitarias. Igualmente, esta incompatibilidad se extenderá a todas aquellas actividades relativas a la comunicación social que supongan un conflicto de intereses con el ejercicio de la profesión periodísticas y sus principios y normas deontológicas.

§ El periodista no aceptará, ni directa ni indirectamente, retribuciones o gratificaciones de

terceros, por promover, orientar, influir o haber publicado informaciones u opiniones de cualquier naturaleza.

§ El periodista no utilizará nunca en beneficio propio las informaciones privilegiadas de las

que haya tenido conocimiento como consecuencia del ejercicio profesional. En particular, el periodista que habitual u ocasionalmente informado sobre asuntos financieros estará sujeto a las siguientes limitaciones: No podrá utilizar en su propio beneficio económico datos financieros de los que tenga conocimiento antes de su difusión general, ni podrá tampoco transmitir tales datos a terceros. No podrá escribir sobre acciones o valores en los que tenga un interés financiero significativo propio o de sus familiares. No podrá negociar de ningún modo acciones o valores, sobre los que tenga intención de escribir en un futuro próximo.

68 (74)

Bilaga 5. Figurer och tabeller

Tabell 1. Huvudaktörens etnicitet i artiklar med huvudtemat kriminalitet/våld. Antal. (Analysenheter: 24 artiklar i El País, 90 i El Mundo).

El País El Mundo Totalt Spansk 1 8 9

Marockansk 8 35 43

Blandad 5 23 28

Ej angivet/annan 10 24 34

Totalt 24 90 114

Tabell 2. Huvudaktörens roll, när denne är marockan. Antal. (Analysenheter: 24 artiklar i El País, 40 i El Mundo).

El País El Mundo Totalt

(Företrädare för) myndighet 1 1 2

Expert 0 0 0

(Företrädare för) förening/ organisation/samfund/företag

6 0 6

Allmänhet 17 39 56

Politiker 0 0 0

Kändis 0 0 0

Totalt 24 40 64

Tabell 3. Huvudaktörens roll, när denne är spanjor. Antal. (Analysenheter: 8 artiklar i El País, 17 i El Mundo).

El País El Mundo Totalt

(Företrädare för) myndighet 6 14 20

Expert 0 0 0

(Företrädare för) förening/ organisation/samfund/företag

2 1 3

Allmänhet 0 1 1

Politiker 0 1 1

Kändis 0 0 0

Totalt 8 17 25

69 (74)

Tabell 4. Huvudaktörens etnicitet i samtliga utvalda artiklar. Antal. (Analysenheter: 72 artiklar i El País, 127 i El Mundo).

El País El Mundo Totalt

Spansk 8 17 25

Marockansk 24 40 64

Blandad 8 26 34

Annan 2 6 8

Ej angivet 30 38 68

Totalt 72 127 199

Tabell 5a. Artiklarnas huvudtema. Antal. (Analysenheter: 72 artiklar i El País, 127 i El Mundo).

El País El Mundo Totalt

Arbetsmarknad 2 4 6

Politik 13 5 18

Ekonomi 2 0 2

Kriminalitet/Våld 24 90 114

Religion 5 1 6

Immigration 3 9 12

Skola/Utbildning 2 1 3

Natur/Miljö 1 0 1

Sociala frågor 12 10 22

Kultur/Fritid 5 2 7

Vård/Hälsa 1 1 2

Olyckor 2 4 6

Totalt 72 127 199

Tabell 5b. Artiklarnas huvudtema. De tre största kategorierna. Antal respektive procent. (Analysenheter: 72 artiklar i El País, 127 i El Mundo).

El País (N=72)

El Mundo (N=127)

Totalt (N=199)

Kriminalitet/våld 24 = 33 % 90 = 71 % 114 = 57 %

Sociala frågor 12 = 17 % 10 = 8 % 22 = 11 %

Politik 13 = 18 % 5 = 4 % 18 = 9 %

70 (74)

Tabell 6. Artiklar där marockaner nämns i samband med islam. Antal. (Analysenheter: 72 i El País, 127 i El Mundo).

El País El Mundo Totalt

Nämns med islam 13 6 19

Nämns ej med islam 59 121 180

Totalt 72 127 199

Tabell 7. Marockanska huvudaktörers kön (då detta anges). Antal. (Analysenheter: 17 artiklar i El País, 23 i El Mundo).

El País El Mundo Totalt Kvinna 1 2 3

Man 16 21 37

Totalt 17 23 199

Tabell 8. Etnicitet fetmarkerad i El Mundo. Antal. (Analysenheter: 35 artiklar).

Marockaner Marockaner + annan etnicitet

Annan etnicitet

Totalt antal artiklar med fetmarkeringar

Arbetsmarknad 1 0 0 1

Politik 2 0 0 2

Ekonomi 0 0 0 0

Kriminalitet/Våld 15 1 11 27

Religion 0 2 0 2

Immigration 0 0 1 1

Skola/Utbildning 0 0 0 0

Natur/Miljö 0 0 0 0

Sociala frågor 0 0 1 1

Kultur/Fritid 0 0 1 1

Vård/Hälsa 0 0 0 0

Olyckor 0 0 0 0

Totalt 18 3 14 35

71 (74)

Tabell 9. Marockanernas narrativa roll. Antal. (Analysenheter: 72 artiklar i El País, 127 i El Mundo).

El País El Mundo Totalt

Neutral 28 37 65

Offer 11 19 30

Förövare 28 70 98

Hjälte 5 1 6

Totalt 72 127 199

Tabell 10. Marockanernas narrativa roll i artiklar med huvudtemat kriminalitet/våld. Antal. (Analysenheter: 24 artiklar i El País, 90 i El Mundo).

El País El Mundo Totalt

Neutral 4 11 15

Offer 3 14 17

Förövare 17 65 82

Hjälte 0 0 0

Totalt 24 90 114

Figur 1. Artiklarnas huvudteman och huvudaktörer i El País. Antal. (Analysenheter: 72 artiklar)

72 (74)

Figur 2. Artiklarnas huvudteman och huvudaktörer i El Mundo. Antal. (Analysenheter: 127 artiklar).

Figur 3. Marockanernas narrativa roll i artiklarna i El País. Antal. (Analysenheter: 72 artiklar)

73 (74)

Figur 4. Marockanernas narrativa roll i artiklarna i El Mundo. Antal. (Analysenheter: 127 artiklar).