Aslugen Taggara 11 Avril 2012

  • Upload
    idlisen

  • View
    239

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    1/84

     

     __

     Agbur

     Tazwert ----------------------------------------------- 2

    I. Aswir n ugemmay--------------------------------- 12

    II. Aswir n wawalen--------------------------------- 15

    2.1. Tussda-------------------------------------------- 16

    2.2. Kra n yimesla llan deg tmenna, …--------- 21

    2.3. Tiγri n yilem (e)--------------------------------- 24

    2.4. Addad amaruz ---------------------------------- 25

    III. Aswir n tezrarin (tilas gar wawalen) ---------- 29

    3.1. Tizdit---------------------------------------------- 30

    3.2. Tamsertit deg tezrart (gar wawalen)-------- 38

    3.4. Tamlellit n yilem-------------------------------- 42

    3.5. Amkan n yisekkilen imeqqranen------------ 43

    Kra n yisumar-iḍen ---------------------------------- 45

    Idlisen-------------------------------------------------- 54

     Tijenṭaḍ : tira n yiferdisen n tjerrumt------------ 55

    Iḍrisen------------------------------------------------- 70

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    2/84

     

     __

     Tazwert

    I. Amezruy n tira

    1. Tira d umezruy

    Deg tazwara, tutlayin akk d timawin : imdanen, deg

    tafrara n talsa, ttmeslayen tutlayin-nsen, ur tent-ttarun. Maca, amdan, i d-yetteff γen kra kra seg tillas nugama, γas ur yettaru, ibeddu yettales i ugama,yessunuγ-it-id akken i t-yettwali deg tilewt1.

    Syin akk in, llant temnaḍin deg umaḍal  ideg asuneγ-nni, irewwel kra kra i tilawt, armi d yiwet n tallit i

     wimi semman yimassanen tallit n yiqerra ubrinen2. Tallit-a, tettuneḥsab d tizi iγer tessaweḍ tikli nusmedwen n tẓuri (taklut d usuneγ) n uzermezruy.

    S unulfu n wayen i wimi nezmer ad nessiwel tira,tekcem talsa deg tallit tamaynut : amezruy. Bdanttnulfun-d yinagrawen n tira, gar-asen anagraw n tiran Yiferεunen, i wimi ssawalen „tiraglif t‟  ( hiéroglyphes  ),anagraw n tira n Cinwa (‗tirakti‘ : idéogramme  ) ; gar-asen, taggara, inagrawen i wimi qqaren tira tamunṭiqt( écriture syllabaire  ), am wayen i wimi nessawal agemmayn taεrabt, agemmay n Yifniqen… 

     Agemmay-a aneggaru, qqaren-d ddmen-t Yifniqen γef Yisumariyen (deg sin, d iγerfan n usamer ). D Ifniqenay t-yessuzzren γef yiri n yilel agrakal, d nutni i asen-t- 1 ( représentation fidèle de la nature  ) 2 (  phase des têtes rondes  )

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    3/84

     

     __

    yessawḍen i Yigrigen. Igrigen daγen s timmad-nsen,fkan-t i Yilatinen. Agemmay-a, ihi, wa yettağğa-t-id i

     wa, maca s kra n  win iγer ara d-yaweḍ, ad as-yernukra, ad as-yekkes kra, armi yuγal yemgarad aṭasuneggaru γef umezwaru : beddlent talγiwin, rnant-dteγra (i d-snulfan Yigrigen asmi uγen agemmay n

     Yifniqen, leqqmen-as-tent).

    Llan yigemmayen-nniḍen, sin seg -sen n yiγerfan  nusamer : agemmay i sseqdacen Waεraben i tira ntaεrabt akked ugemmay i sseqdacen Wudayen i tira ntmeslayt-nsen.

    Imaziγen, lan daγ nutni agemmay -nsen, i wimissawalen tifinaγ. Tifinaγ, i d-yeqqimen γef yiẓra, tellazik d tira taγelnawt n Yimaziγen. Am ugemmay n

     Waεraben d win n Yifniqen, tifinaγ d agemmay ur nliisekkilen i tira n teγra. Assa, agemmay n tfinaγ, anagarImuhaγ i t-yesseqdacen, yerna i tira wezzilen garyilemẓiyen i tezza tayri, neγ i turart kan, neγ γefyiẓekwan.

    2. Aseqdec n ugemmay i tira n tmaziγt 

     Tutlayt tamaziγt, seg zik ar assa, γas deg tegti teqqimd timawt, sya γer da, aṭas n yimdanen (imedyazen,imusnawen, imassanen, ismazrayen…) i yewten ad tt-arun, γas s drus. Gar yimdanen-a, llan wid yessqedcen

    agemmay n taεrabt, wiyaḍ ssqedcen agemmay ntlatint ; ma d agemmay n tfinaγ, yeqqim-d γur Yimuhaγ, leqqmen-as yimeγnasen aṭas n yisekkilen(ugar n mraw).

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    4/84

     

     __

     Agemmay n Waεraben, ssqedcen-t yismazrayen ntallit tanemmast akken ad arun ismawen, tifyar neγiḍrisen iwezzlanen, ssqedcen-t yimedyazen deg tira nyisefra-nsen. Ar assa, llan wid i t-yesseqdacen akkenad arun tamaziγt (tamnaḍt n Wawras, Aγlan). 

     Agemmay n Yilatinen, imezwura i t-yessqdcen diserdasen n umnekcam afransis, ḍefren-ten-id deg

     wanect-a yiselmaden iqbayliyen n tazwara n lqern wis20. Deffir-sen, llan Y imrabḍen irumiyen, qedcen aṭasγef tmaziγt, ama deg tezrewt n tutlayt ama degtegmert n wammuden n tsekla taγerfant. 

    Deg tallit tamirant, s ugemmay-a aneggaru ay uran, ayttarun medden timusniwin-nsen, tikta-nsen, afrayen-nsen, tirga-nsen, anagar deg tira s ugemmay alatin ayd-tella temhezt. Γef ugemmay-a ay d-tella tedmi, γefugemmay-a ay d-tella tagmi. Imezwura i yuran

    tamaziγt, i tebγu tili tantala, acku d ‗‗ibujaden‘‘, uγen-dabrid n tira n tefransist, s kra n useggem sya γer da.Deg ubrid-a, iserdasen imnekcamen, ḍefren-ten-idyiselmaden iqbayliyen (deg tazwara n lqern wis 20).Deg wayen uran Y imrabḍen irumiyen, ssqedcen tiratamsislant seg yiseggasen 1940 ar tazwara nyiseggasen 1970. Ma d tira tasnislant, d ismazaγenisdawanen, i yecban André Basset, i tt-id-yesbedden susebded n unagraw asnislan n tmaziγt (1952). Armi d

    tazwara n yiseggasen 1990 ay tebda tira i yefflen i tizin tesniselt, tebda teggar-d tilufa n tesnalγa akked tid ntegmuẓar. Deg unnar-a n tira, yewwi-d ad d-nebderussisen i iga Mouloud Mammeri, d wid n Ramdane

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    5/84

     

     __

     Achab, akked wid i gan yimura n FDB. D timlilittamezwarut, i d-yeḍran deg Inalco deg useggas 1993, iyegren llsas i tira tumrist. 

    II. Askasi γef ugemmay i tmaziγt 

    1. Gar tesreḍt d tumast, tilawt 

    Deg yiseggasen-a ineggura, segmi tekcem tmaziγt saγerbaz deg tmurt Lezzayer, bdan kra n wuguren, gar-asen win n tira, win n ufran n ugemmay. Kra nyimedyaten : deg yidlisen imezwura n tmaziγt, i  d-yessufeγ uγlif n usegmi, llan krad n yigemmayen(tifinaγ, agemmay n taεrabt, agemmay n tlatint). Degtemnaḍt n Wawras, deg yiseggasen-a ineggura, sugemmay n taεrabt ay sselmaden tamaziγt deguγerbaz. Deg Lmerruk, imenγan gar y imeγnasen nugemmay n taεrabt d yimeγnasen n ugemmay n

    tlatint, rran tasuddut tageldant n yidles amaziγ(IRCAM) γer ufran n tfinaγ i tira n tmaziγt. Imuhaγ,ma llan γur-sen wid yesselmaden tamaziγt, ahat stfinaγ ay sselmaden.

    Llant tamiwin kkatent γef tira n tmaziγt s ugemmay ntaεrabt, llant tamiwin kkatent γef tira n tmaziγt stfinaγ. Yiwet n tama kan i yekkaten γef ugemmay ntlatint. Imezwura, d wid yeqqnen tira γer taluft ntesreḍt. Id sin, d wid i yeqqnen tira γer tumast. Ma d

    tama tis kradet, d wid i yefkan azal i tira. Wi, s umata,d wid yettarun, d wid i yeff len i tizi n umennuγ γefufran n ugemmay, ssawḍen γer tedmi akked tagmi nusnerni n tutlayt s useggem n ugemmay n tlatint,

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    6/84

     

     __

    agemmay s i ttarun yimura, seg ugafa s anẓul, segumalu s asamer, s i ttarun ugar n lqern aya !

    2. Tifrat

     Tutlayt i yeddren, d timawt ; tira, d allal kan. Γur Yimuhaγ, tumast d tamaheγt, ur telli d tifinaγ. Am wakken i ulac assaγ meqqren gar usnamak d

    usnamuk 3

    , ay ulac assaγ meqqren gar tutlayt akkedugemmay. Seg wayen i izemren ad d-yesken anect-a :tamezwarut, tutlayt, i tebγu tili, tezmer ad tidir degtimawt, war agemmay. Tis snat, ayen akk i yellan dtutlayin deg umaḍal, lemmer i tli yal yiwet seg -sentagemmay i yiman-is, amek ? Syin akk in, aṭas n tutlayini ttarun s ugemmay n tlatint (aẓar-is seg usamer), γasseg-sent tid ur nelli n taywa n tutlayin tihendurupin(am tterkit) ; aṭas n  tutlayin i ttarun s ugemmay ntaεrabt, γas ur llint n taywa n tutlayin tiḥamsamin (amurdu, yiwet n tutlayt n Pakistan, am tfarist, tameslaytn Iran). Rnu γer waya, tidet kan, ma nmuqel akken iiwata igemmayen, ad naf d agemmay n tlatint i ilantalγa tushilt i ulmad d uselmed n tmaziγt.

     Taggara, deg ugemmay n tlatint ay d-tella tedmi dtagmi i usebded n yilugan seg temlilit n 1993 ar ass-a.

    III. Tarrayin n tira

    Llant snat n tγariwin n tira, ilmend n yiswi n umaru. Tella tira tamsislant tag reγlant (agemmay amsislanagreγlan), nezmer ad d-nini d tira tussnant, d tira i d-

     3 Signifiant et signifié.

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    7/84

     

     __

    yeskanen amek i ttwasusruyen yimesla s umqat, itebγu tili tutlayt. D tira i yef flen akkin i tutlayin. Degtama-nniḍen, tella tira tumrist. Tira tumrist, tezmer adtili d tira tasnislant, tezmer ad tili d tira talγasnislant( morphonologique  ), am wakken daγen i tezmer ad tili dtira tanegmuẓart (étymologique). Yewwi-d ad d-nini,ad as-d-nales, tira n tmaziγt, ur telli d tira tamsislant

    tagreγlant, ur telli d tira n tefransist. Tira n tmaziγtassa, d tira tumrist.

     Yewwi-d daγen ad d-nesmekti dakken tira, amtjerrumt d umawal, d allal n usnerni n tutlayt, i ilanazal meqqren. Γas akken tutlayt yeddren d tutlayttimawt, tira tla amur deg useḥbiber, asnerni d usefrek  n tutlayt.

    IV. Amezruy n tira tumrist

    Deg tagmi d tedmi γef uslugen n tira n tmaziγt, llant-d aṭas n temliliyin ideg kkin aṭas n yimdanen, gar-aseniselmaden, inelmaden, imura. Deg uslugen-a, deg yaltallit, tagmi d tedmi, llant-d γef tira s ugemmay ntlatint ; werğin d-yebdir yiwen seg yimekkiyenagemmay n taεrabt neγ tifinaγ. Deg kra n tegnatin,llan-d kra n yisumar, i d-ttaken sya γer da kra nyibujaden ; isumar i yecban wid-nni, qqimen kan disumar, werğin yuri yiwen yes-sen.

    Krad n yiseggasen deffir unekcum n tmaziγt degtesdawit, tlul-d tekti n tedmi γef tira n tmaziγt deg Wammas n Tagmi deg Tmaziγt (Centre de RechercheBerbère, Inalco). Timliliyin-a, llant-d deg yiseggasen

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    8/84

     

     __

    1993, 1996, 1998. Amur ameqqran n wid i yekkin degtemliliyin-a, deg tallit-nni, d imesnasen (praticiens) ntutlayt, γas llan gar-asen yimassanen isdawanen. Usan-d seg Fransa, seg Lezzayer, seg Lmerruk, llan gar-asen

     wid i d-yuznen isumar-nsen. Γas akken llan kra nyimekkiyen i d-yewwin, deg tallit-nni, kra n yisumar digrawlanen, ur ten-ddiment temliliyin-a. Timlilit

    tamezwarut, tuget n yigmaḍ-is d iwellihen maca terẓaasalu i temliliyin i tt-id-iḍefren akken ad ssersent llsasi usebded n tira tumrist. Timlilit tis snat d temlilit tiskradet, ddant ugar γer sdat deg usebded n yilugan.Seg temliliyin-a i d-ffγen, d amedya, yilugan n tira ntemsertit, n tezdit, n tira n yimesla iwerdanen syisekkilen s i ten-ttarun deg tutlayin iseg d-kkan (am[  p ] d [  v  ]), atg.

    Maca deg yal tallit, deg yal timlilit, ttγimin kra n

     wuguren  gglen (  problèmes qui restent en suspens  ), akkenqqaren, am taluft n tussda, d amedya.

    Deg useggas 2001, tella-d temlilit γef usnerni n tutlayt(aslugen n tira d tjerrumt, aẓayer) deg tesdawit nBgayet, igmaḍ-is d iwellihen kan.  Teḍfer-itt-id deguseggas 2007 temlilit n Barcelone.

    Gar temliliyin-a, deg kra n tlufa n tira, llant tiden idegd-llan yisumar i d-irennun uguren ugar n wayen i d-

     wwint d tifrat i wid i yellan yakan. Armi i d-usan

    Yilugan n tira n tmaziγt  iγef dduklen sḍis n yiselmadenn tmaziγt n tesdawit n Bgayet, deg useggas 2005(taẓrigt tamezwarut), d useggas 2009 (taẓrigt tis snat). 

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    9/84

     

     __

     V. Uguren i tefra temlilit n Bumerdas

     Acku, γas llant-d temliliyin-a i tt-yefran deg waṭas ntlufa, llan wuguren i yeqqimen gglen, yerna llan kra nyimdanen qqimen deg tira n zik, wiyaḍ snulfuyen-d(am wid i d-yettarun idlisen n uγlif n usegmi),yessuddes-d Useqqamu Unnig n Timmuzγa timlilit n

    Bumerdas. Timlilit-a, i d-yeḍran seg 20 ar 23 ctember2010, kkin deg-s yiselmaden n tesdawit n Bgayet, TiziUzzu, Tubiret, am wakken daγen i kkin deg -syimaswaḍen n tmaziγt n yal tamnaḍt, d yiselmaden ntmaziγt, akked yimeskaren n yidlisen i yuran s tmaziγt.

     Yekki deg-s daγen uselmad ameqqran Mohamed Tilmatine, seg tesdawit n Cadix (Spanya), am wakkeni d-uznen isumar-nsen Salem Chaker akked KamalNaït Zerrad.

    Seg gar wuguren iγef d-yella wawal deg temlilit nBumerdas, niqal tefra-ten, wid yeqqimen gglen, urten-frint temliliyin i tt-yezwaren, nezmer ad d-nebder

     wid i yerzan :

     –   tussda, –   addad amaruz, –   iferdisen n tjerrumt, –   tizdit, –   timlilit n teγra (tanẓa)  Taggara, ad yaf yimeγri umuγ n yiferdisen n tjerrumt(s tira-nsen tumrist) akked y iḍrisen n usnas. 

     Adlis-a n tira tumrist, d agmuḍ iγer ssawḍen wussisenn yimura akked yinagmayen. Da, ma nules-as-d, γas :

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    10/84

     

     __

    10 

    atna yiswan n tira tumrist, iγer tessaweḍ temlilit-a, itleqqem γef Yilugan n tira n tmaziγt, i d-yeffγen deguseggas 2005 akked useggas 2009 : asefrek n tutlayt,acku tira d allal n useḥbiber akked usmedyet, akken urtnegger ; asdukel gar tantaliwin n tmaziγt neγ gartmeslayin n yal tantala, maḍi  : tira s yilugan d allal iibedden n ulmad d uselmed, ak ken tutlayt ur tettγimi

    d tiẓgi, wi i iεeddan yeks-as !

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    11/84

     

     __

    11 

    Ilugan n tira 

    Ilugan n tira n tmaziγt d azrar n yilugan i yemseḍfaren; d ilugan i ilaq ad yissin win i yebγan ad yaru tutlaytakken i iwata : war tuccḍiwin. 

    Tarrayt : deg tutlayt, menwala-tt, llan krad n yiswirenn tesleḍt, iswiren n tγessa. Acku tira tumrist n tmaziγtur telli d tira tamsislant tag reγlant, ur telli d tiratasnislant, terra azal i krad-nni n yiswiren n tγessa ntutlayt, seg yimesli armi d tafyirt, gar-asen awal :

    1.  Aswir n temsiselt-tasniselt

    4

     : aswir-a, deg tiratumrist, yettqabal anagraw n tira (neγ agemmay).

     Tuttra i iwulmen da ihi, d ta : anwi imesla n tutlayt  i wimi i ilaq ad nerr azal deg tira-ya ? S wanwiisekkilen ara ten-naru ? 

    2.

     

    Aswir n wawal d unamek :

     s  yimesla n tutlayt ,nezmer ad d-neg awalen (d yinumak-nsen). 

    3.  Aswir n tseddast :  s wawalen daγen i d-skarenmedden tifyar ; s tefyar, ttmeslayen meddentutlayt. 

    Ilugan n tira, d tidet, rzan iswiren merra, wa cwiṭ, wanezzeh. Maca, ur neṭṭafar ara abrid-a ussnan, da. Degudlisfus-a5, ad ilin krad n yiswiren : agemmay, aswir n

     wawalen, aswir n tezrarin (n tefyar). 

    4 Aswir n temsiselt-tasniselt : Niveau phonético-phonologique .5 Adlisfus (i-en) : manuel .

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    12/84

     

     __

    12 

    I. Aswir n ugemmay

    Asekkil Isem-is

    Azal-is deg API

    Amedya

    a, A a, aγra  [æ], [a] aman, azal

    a, B ba [b], [b], [v] ibrir, ak bal

    c, C ca[š], [

    ]

    aclim, uccen

    č, Č  yeč [

    t

    š], [

    t

    ]

    učči, aberčečču

    d, D da [d], [d], [δ]  adrar, tudert

    ḍ, Ḍ  ḍar  [ḍ], [ð] aḍar, ablaḍ, aḍu

    e, E ilem, tiγri n yilem  [∂] ers, izem, ales

    f, F fa [f] afus, tuffra, ilef

    g, Gga [g] aglim, taguni

    ğ, Ǧ  yeǧ [dž], [dz] tiǧǧin, taǧǧewt

    h, H ha [h] awelleh, ahicur 

    ḥ, Ḥ  ḥim [ḥ], [ħ]  aḥallum, aḥlalas

    i, I i, iγri [i], [ị] itri, izi, imi 

    j, J ja [ž], [z]  ajlal, tiji, inijel 

    k, K ka [k], [k] akal, ikil, asaka

    l, L la [l] alim, tallumt 

    m, M ma [m] imir, aman

    n, N na [n] inigi, aslen, ini

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    13/84

     

     __

    13 

    γ, Γ  γar [γ], [ ]  iγil, aγrum,taleγt 

    q, Q qil [q] aqadus, abquq 

    r, R ra (rar) [r] amrar, iri, urar 

    s, S sa (sar) [s] usu, tasa, tissit

    t, T ta [t] tata, atrar, tatut ṭ, Ṭ  ṭar [ṭ], [ŧ] aṭas, iṭij, imeṭṭi

    u, U u, uγru  [u] ul, ulmu, usu 

     w, W  wa [w] awal, acwir

    x, X xa [x] axxam, axelxal

    y, Y ya [j] aylew, ayyur

    z, Z za [z]uzzal, izem,

    annuz ẓ, Ẓ  ẓar [ẓ] iẓi, aẓar, laẓ 

    ε, Ɛ  εil [ε], [‘]  aεlaw, aεrur

    G.M. 1 : isekkilen n ugemmay is nettaru tamaziγt, d wid n tlatint, anagar sin-a : γ  d ε, i d-yekkan segtegrigt. Isekkilen i yettawin agaz6  ddaw-sen, nettaruyes-sen imesla ufayen, anagar ḥ. Isekkilen i yettawin

    akafu nnig-sen, nettaru yes-sen izegnaggaγen

    6  Awal agaz   ila ismawen-nniḍen : aqqa, tinqiḍt (ẓer  Amawal n tmaziγttatrart , Imedyazen, 1980). D awal iseg nezmer ad d-nessuddem awalen-nniḍen, am ssigez , asigez ... (d ayen ur nezmir ad d-nessuddem seg aqqa  ).

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    14/84

     

     __

    14 

    imezgiyen n [ c ] d [ j ]. Isekkilen-nniḍen, am ṛ, ṣ ( rakked s ufayen), o, p, v d timerna i d-rennun γef widn ugemmay unnim. Asekkil u, azal-is d win n tuget ntutlayin n umalu ( ou deg tefransist).

    G.M. 2

    -  Ad naru isekkilen  ṛ  akked ṣ mi ara izmiren kan adssemgirden gar wawalen7 deg talγiwin-nsen tiḥerfiyin :

     Amedya 1u  ṛ) :

     fu ṛṛ8 ~ fu rr ;

     fa ṛes  ~ fa res  ;

    ṛbu  ~ rbu  

     Amdeya  w 2 ṣ) :

    ṣṣif  ~ ssif ,ṣṣerr 9  ~ sserr , 

    a ṣufi  ~ a sufi  

    ṣeyyed  ~ seyyed  

     –  Mi ara yili deg wawal yimesli ufay n tidet, am [ḍ], [ṭ]akked [ẓ], ur d-yewwi ara ad nerr azal i tufayt nyimesla [ṛ] d [ṣ] deg tira :

    7 Awalen-a, yewwi-d ad ten-id-nekkes seg usegzawal n Dallet (1982).8  Tufayt n [ṛ] d [ṣ] deg wawalen-a, yewwi-d ad tili ula deg yisuddimen-nsen : ṣeyyed (aṣeyyad, ṣṣyada, …)/seyyed (ssyada, …) 9 Yewwi-d ad nessemgired, deg tira d usiwel, gar umyag sseṛ [Seṛ], i d-yekkanseg talγa steṛ, ideg d imesli aneggaru ay d ufay, akked yisem ṣṣerr  [ṢeṚ]  i d-yemmalen aṭṭan.

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    15/84

     

     __

    15 

     Amedya 1

     –  [f ḍǝṛ], γas deg-s [ṛ], ad t-naru fḍer ;

     –  [aḍaṛ], ad t-naru aḍar 

     Amedya 2

     –  [taṣǝṭṭa], γas deg [ṣ], ad t-naru taseṭṭa ;

     –  [iḍǝṣ ], ad t-naru iḍes. Ad nessemres isekkilen o,  p,  v deg yismawenimaẓlayen ijenṭaḍen, amedya: Paul, Pa vlov , L pari . 

    II. Aswir n wawalen

    Alugen 1 : yal imesli nettarau-t s yiwen n usekkil, andai yebγu yili, deg tazwara n wawal, deg tlemmast neγdeg taggara.

    Deg tazwara n wawal : sefru, segzi  

    Deg tlemmast n wawal : a swir, a sefru  

    Deg taggara n wawal : aḍri s , tuγma s 

    G.M. 3 : Alugen-a, deg tira n tmaziγt kan i yella. 

    Deg tira n tefransist  (d tin n tmaziγt zik, am tira nBulifa, Ferɛun, …), llan yimesla i yettarun s sin (neγugar) n yisekkilen i yemgaraden. D amedya, imesli [š],yettaru s sin deg cheval   «agmar», s krad degschéma  «azenziγ» ; imesli [s], yettaru s yiwen deg savoir  «issin» , s sin deg tasse  «afenjal» s c deg place  «asarag», sç deg maçon  «abennay», s t deg ration  «amur», atg.

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    16/84

     

     __

    16 

    Deg ta

    ε

    rabt

    10, am tmaziγt, yal imesli yettaru s yiwen nusekkil, maca kra n yisekkilen deg-s tettbeddil talγa-nsen almend n umkan i uγen deg wawal :  غ degtazwara,  deg tlemmast, deg taggara, deg taggaraغdeffir usekkil imennebḍi. 

    2.1. Tussda

    Imesli ussid yettaru s usiknew n usekkil : tame ṭṭut,tame ddurt, taze mmurt, ye rreẓ, ize gger, ddu, kker  , atg.

    Llant snat n taggayin n tussda : tin n tnumi d tin ntjerrumt.

    2.1.1. Tussda n tnumi

    11 

     Tussda deg wawal, nettaru-tt akken i nuγ tannuminsell-as. Maca tannumi-y a temxallaf seg tama γertayeḍ, seg taddart γer tayeḍ, tikwal seg umdan γer

    10 Leεyub n ugemmay n taεrabt ugten : tamezwarut, yeččur d ineqqiḍen ;ma ttwakksen yineqqiḍen-a, ad d-qqimen deg-s drus n yisekkilen, manerna-yas ineqqiḍen-nni n tmaziγt, ad tessiwen tira.  Tis snat, akken i d-nenna, isekkilen tettbeddil talγa-nsen almend n wadeg-nsen deg wawal :anect-a yessugut talγa. Tis kradet, llan seg-sen yisekkilen i ilaq  admsenṭaḍen deg wawal, llan wiyaḍ

    ilaq ad msebḍun : anect-a d ugur i tukksan yilmawen i yellan gar wawalen.11 Llan wawalen ideg tella tussda deg kra n tmeslayin, anda i yella umgireddeg ususru gar temnaḍin, nezmer ad naru talγiwin-nni i snat :ameddakel/amdakkel/amdakel . Maca, acku tussda deg yismawen  tannumi,

    tazzla , d tussda n uẓar ( nnam  , azzel  ) , yewwi-d ad ten-naru s talγa ideg tellatussda. Yella wanda tussda tla azal : laẓ   (isem) llaẓ   (amyag),  fad   (isem)  ffad  (amyag), tusna  ( n warẓaẓen, n tzizwa) tussna  (< issin), atg. e wt   war tussda,am yisem ti kelt ., atg. Deg yimyagen  gget , ggri , ad naru g d ussid :  yegget , ggten  

    (taseftit tamagnut), ggru  (―qqim d aneggaru‖)  gru  (= ―rfu‖ ).

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    17/84

     

     __

    17 

     wayeḍ.  Tifrat n wugur-a : d asegzawal ara aγ-d-yemlenanda tella, d wanda ur telli tussda.

    2.1.1.1. Iferdisen n umawal

    a) ismawen : tile lli , u zzal , u ffal , ddeqs , atg.

    G.M. 4  : deg yismawen i d-yekkan seg taεrabt, wid iibeddun s  yisekkilen n yiṭij , deg tmaziγt, asekkilamezwaru yezga d ussid : ssif, ṭṭbel, zzit, ṭṭir, ṭṭbib, nnif,rrif, nnefs , atg. 

    b) imyagen

    + i ilan yiwet n tergalt

    – w ar tiγri tačurant : e kk , e rr , e ǧǧ , atg.

    – d teγri tačurant : zzi, ddu, ssu , atg.

    + i ilan snat (neγ ugar) n tergalin12 

      war tiγri tačurant : cceḍ, ccef, ddem, dder, ffer, kker, kkes,de gger, qqers, ṭṭerḍeq , atg.

     

    d yiwet n teγri tačurant : ggall, se qqi, a zzel, mle lli , atg.

     d snat n teγra tičuranin : dduri, i ssin, ggani , atg.

    2.1.1.2. Iferdisen n tjerrumt

    Ugur n tussda i d-ikecmen deg tsekka-ya yerza :izwiren n usuddem n umyag ( s  n usswaγ, ttwa  nuttwaγ) akked tt

     n wurmir ussid :

    12 Tussda n tergalt tamezwarut n yimyagen ilan snat n tergalin, tekka-d seguγelluy n yiwet n tergalt n zik  : [ w ] ( qqen  < *wγen  ) neγ [ n ] ( kker  < nker  )… 

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    18/84

     

     __

    18 

    a)

    s

     

    n usswaγ

    s n usswaγ, ad t-naru d aḥerfi mi ara yili umyag i terzataluft d arilaw (deg wumuγ  n wawalen n tutlayt, degusegzawal : d awal kan, ur d tafyirt), akken i yebγu yiliumyag. Maca, deg umyag yeftin, s n usswaγ d ussid,ad t-naru s usekkil uslig.

    Imedyaten

    siwel  maca  ye ssawal, ssawale γ  ; Kečč, ssiwel. 

    seddu  ~ ye ssedduy, ssedduye γ  ; Kunwi, sseddum. 

    senker  ~ ye ssenkar, ssenkare γ  ; Kemm, ssenker. 

    s

    ufeγ  ~  ye ssufu γ  , ssufu γ e γ  ; Kunemti, ssuf γ emt. 

    Maca llan yimyagen ideg s yettili d aḥerfi γas yeftiumyag.

    Imedyaten :sgall  ~ yesgull  

    smir  ~ yesmar  

    b) ttwa d ttu n uttwaγ

     Attwaγ, ila snat n talγiwin zgant ssdent i snat :  ttwa dttu

     (snat-a n talγiwin, d tisenfal timnaḍanin (variantesrégionales)

     –   Imedyaten s ttwa  : ttwakkes   (

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    19/84

     

     __

    19 

    ttunefk  (< efk ), talγa n uttwaγ-ines d ttu   i yernan γefumyag asuddim nnefk am deg ttunebder   (< nnebder ( ?)= ttwabder  )

     Akken i tebγu tili talγa n uttwaγ, [tt] deg -s, d ussid.

    Tamawt :  yella uttwaγ s mm---   d nn--- , ad ten-naru susekkil uslig.

    Imedyaten : mmečč ; mmels ; nnerni ; nnefsusi . c) tt n wurmir ussid

    [ tt ] n wurmir ussid, d ussid akken i yebγu yettwanṭeq. 

    Imedyaten : ttawi  (< awi  ), ttaki  (< aki  ), ttnadi  (< nadi  ),tt

    aṭṭaf  (< ṭṭef  ), ttlal  (< lal  )

    Tamawt : maca llan yimyagen, deg kra n temnaḍin, [ t ]n wurmir ussid-nsen war tussda,

    Imedyaten:ečč

     : ad naru ttett γas yettwanṭaq [ tett ] ; 

    ddu : ad naru tteddu γas yettwanṭaq [ teddu ].

    2.1.2. Tussda n tjerrumt

     Tabadut :  d tussda i ilan azal deg tjerrumt,

    tessemgirid gar snat n taggayin (isem d umyag) neγgar snat n talγiwin n yiwet n taggayt (urmir d wurmirussid, isem n tigawt d yisem n umeskar, atg.) :

     Alugen 2 :

    a) gar umyag d yisem

     fad / ffad

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    20/84

     

     __

    20 

    laẓ /ll

    aẓ  

     fru / fe rru

    bḍu / be ṭṭu

    b) gar wurmir d wurmir ussid

    ẓer  / ẓe rr,

    se l / se ll, g zem  / ge zzem  ,

    krez / kerrez

    z wir  / ze wwir  [zegg  w ir, zeggir]

    bru / be rru,

     fru / fe rru,

     fsu / fe ssu,

    bḍu / be ṭṭu 13 , atg . fsi/fessi [fetti]. 

    c) gar yisem n tigawt d yisem n umeskar

    agzar/age zzar,

    azdam/aze ddam,

    axdaε / axe dd

    aε  

    d) gar wawalen (d ismawen neγ d imyagen) 

    Deg tegnit-a tussda tessemgirid gar wawalen.

    13 D tussda n [ḍ] i d-yefkan [ṭ] ussid da, nettaru-t d ṭṭ 

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    21/84

     

     __

    21 

     –  talast /tallast  ( talast  = tilist / ye γli yiṭij, teγ li-d ta llast  )

     –   sew/seww  ( ad isew aman isemmaḍen /ad iseww lexrif s yiḍudan  )

     –  sisen/sissen  ( ad isisen a γ rum/ad yessissen gma-s i umdakel  )

    –  ad lsen/ad llsen  ( ad lsen abernus/ad llsen tixsi  ).

    – 

    tusna/tussna   ( tusna = taγawsa teskar tzizwit/tussna  < issin  )

    –  ilu/illu  ( ilu = aγersiw/ illu  = tazmert tuffirt)

    2.2. Kra n yimesla llan deg tmenna, ulac-iten deg tira

    Alugen 3 : T

    iggeγt d tzenzeγt

     

    Isekkilen b, d, g, k, t, lan, deg tmenna, sin n wazalen,agga γ  d uzenzaγ  ; acku tizenzeγt ur tli azal asnislan, urasen-nettarra azal deg tira (tumrist). Ihi :

    Ad naru Nezmer ad nessiwel

    ba ba [ baba] = [ baba] 

    i bawen   [ibawen] = [ibawen] 

    i dis, a drar [idis] = [idis], [adrar] = [adrar] 

    i genni [igenni] = [igenni] 

    ar gaz [argaz] = [argaz] 

    a kal, a kufi [akal] = [akal], [akufi] = [akufi] 

    ta tu t , ta ta [ tatut ] = [ tatut ], [ tata] = [ tata] 

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    22/84

     

     __

    22 

    Alugen 4

    : Tanγit

    14

     

    Isekkilen g, k, γ, x, q, lan, deg tmenna, azal n tan γ it . Acku tanγit ur tli azal asnislan, ur as-nettarra azal degtira. Ihi :

    Ad naru Nezmer ad nessiwel

    a glim, gma [agwlim] = [aglim], [ gwma] = [ gma] 

    a kbal, akked [akwbal] = [akbal], [akkwed] = [akked] 

    al γem, a γrab [alγwem] = [alγem], [aγwrab] = [aγrab] 

    a xlenj, ta xzant [axwlenj] = [axlenj], [taxwzant] =[taxzant] 

    G.M. 5 :  llant kra n tsuraf, ideg tanγit γur-s azal

    asnislan :

    a kbal (< kbel)  ~ [akwbal] ; 

    e gg ~ [eggw ] ;

    [reggwel]  (< re wwel  < r wel  ) ~ re ggel  (< r gel  ) ; atg.

    Tifrat : deg umedya-nni amezwaru, d tafyirt ideg yella wawal ara d-yesseknen anamek-is, ma deg sin n

    14 Imesla i terza taluft-a n tanγit, d anγiyen yakan, ama d wid n wammas n waneγ (‗‗palais dur‘‘) ama d wid n waneγ alewwγan (‗‗palais mou‘‘ =‗‗vélum‘‘) ; deg tilawt, ay asen-irennun d asenfer (‗‗labialisation‘‘), aswines dudegger n yicenfiren γer sdat (‗‗arrondissement et projection des lèvres versl‘avant‘‘), γas akken yella deg -sen usenγi (‗‗vélarisation‘‘) (tettnerni acemmatanγit-nsen).

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    23/84

     

     __

    23 

    yimedyaten ineggura, ad naru e ww [eggw ] ; ma d urmirussid n r wel , ad t-naru re wwel  [reggwel].

    D akbal ay ččiγ. ~ D akbal i kebleγ tabrat .

    Alugen 5 : Tazegnaggaγt

     

    Isekkilen t  d z  lan, deg tmenna, azal n  teznagga γ t , ittarun zik ţ = [ts], ž = [dz]. Maca, deg tira, ţ ad yuγaltt, ž ad yuγal zz (s usiknew n usekkil). Ihi :

    ad naru nezmer ad nessiwel 

    ttu   [ ţţu] = [ ttu] 

    tide t )  [tideţ ] = [tidett ]

    ire zzef [irežžef] = [irezzef]

    Le zzayer [Ležžayer] = [Lezzayer] 

    (

     

    )

     G.M. 6 :  deg kra n tmeslayin n teqbaylit, awalenyeggran s t (neγ s tt), t-nni ssawalen-t [ts]. Maca, degtira, ulayγer ara nesker sin n t. Ihi, ad naru : turet  [tureţ ] , tuge t  [tugeţ ],  taxuxe t  [taxuxeţ ],  tamacahu t [tamacahuţ ], atg. 

    Alugen 6 : Tufayt

    Deg tmaziγt n wassa llant kradet n tufayin n tidet :/ẓ/, /ḍ/,/ṭ/15.

    a ẓar, i ẓi, a ḍar, a ḍu, i ṭij, a ṭṭan , atg.

    15 Deg tegti, [ṭ] yekka-d seg [ḍ] ussid neγ seg temsertit n [ḍ]/[d] d [t].

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    24/84

     

     __

    24 

    G.M. 7 : tella tufayt ur nettuneḥsab, ur tt-nettaru, amtin :

    – n c deg u ccay  (= *u scay   [ les  ], [ nes  ], [reγ ], [ nez  ], [ wet  ] = [wwet], maca del, ḍer  ,

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    25/84

     

     __

    25 

     gem, gen, ger, γ er, sel, se γ  , sew, ẓer > [edl], ... [egm], ...(azamul, anamek-is : « nesmenyif »)

    Alugen 9 : R

    1

    R

    2

    R

    3

     

     R

    1

    R

    2

    eR

    3

     / R

    1

    eR

    2

    R

    3

     

    Mi ara mseḍfarent kradet n tergalin tiḥerfiyin  deg wawal, ad naru e :

    - gar tergalt tamezwarut d tis snat : [almsir]   al emsir ,

    - neγ gar tis snat d tis kradet : [gzm]   gz em , [tabzrt]  tabz ert , [azgr]  azg er , [amgrḍ]   amg erḍ .

    Alugen 10 : mi ara tili tergalt tis snat d tussidt, ad narue sdat-s :

    [ tamṭṭut]   tam eṭṭut , [tamddurt]   tam eddurt ,[azddam]  az eddam  , [tillli] til elli .

    G.M. 9 :  g ar tergalt tussidt d tergalt taḥerfit ilaq ad

    naru e, anagar ma tunṭiqt yebdan s tergalt tis snat dturgilt16 : RγR R) neγ ReR.

    – tussna ( < issin  ), tuffγa  (

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    26/84

     

     __

    26 

    a) ma d asemmad imsegzi (n umatar udmawan neγ numqim awsil asemmad usrid) deffir umyag :

    Yewt-d ubruri . (addad amaruz) Abruri, yewt-d .(addad ilelli)

    Yesseγli -tt texxamt-nni. (addad amaruz) Taxxamt-nni, yesseγli -tt. (addad ilelli) 

    b) ma yeḍfer tanzeγt (seg tenzaγ i yesseḍfaren addadamaruz)18 :

    Yekkat uzzal.  (addad ilelli)  Yekkat s wuzzal.  (addadamaruz) 

    Yerfed ifassen s igenni. (addad ilelli)  Yerfed-it s yifassen. (addad amaruz)

    c) ma yeḍfer isem neγ amḍan, tili tenzeγt n  gar-asenneγ ur telli19 :

     yiwen n urgaz, yiwet n tmeṭṭut, sin n wussan, snat n t eqcicin,tamurt n umalu ; Iγil U jilban, Tizi Wezzu, I γ il Wwammas  atg. 

    17 Llan yismawen ur nli addad : imalayen i yebdan s tergalt d kra n wuntiyeniwezzlanen : fad, laẓ, tama, tala, tara, tili, timmi, tizi, ticci, taluft, taddart, atg., dyismawen untiyen i yebdan s teγri u : tudert, tuddar, turet, tuzzar, atg.18 Llant tenzaγ i yesseḍfaren isem deg waddad ilelli  : s (n tnila), ar  (arma d),

    mebla, war, atg. Yewt-it s afus. (tanila, addad ilelli) Yewt-it s ufus. (allal, addadamaruz) ;  Ar axxam, tesgunfuḍ  !   (addad ilelli) Yewweḍ γer uxxam.  (addadamaruz).  Tanzeγt d i d-yemmalen tilawt, tesseḍfar addad ilelli : Tedda d t islit. (tilawt, addad ilelli)  Tedda d t eslit. (tanzeγt, addad amaruz). 19 Yewwi-d ad nessemgired gar taxxamt tubrikt  ( tubrikt  d arbib)  taxxamt  ntubrikt  ( tubrikt  d isem).

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    27/84

     

     __

    27 

    2.4.1. Talγiwin n waddad amaruz

    2.4.1.1. Ismawen imalayen

    2.4.1.1.1. Ismawen imalayen ibeddun s

    a

     

    Lan snat n talγiwin :

    Tamezwarut : addad ilelli a /addad amaruz u

    Imedyaten :

    a fud  / u fud, 

    asafu  / usafu,

    aḍris  / uḍris  ,

    axxam / uxxam

    Tis snat : addad ilelli a / addad amaruz wa 

    Imedyaten

    awal / wawal,

    asif / wasif,

    akal / wakal

    Tamawt 1 : deg tira d tγuri n wayen i yuran, yessefk adneḍfer ilugan-a, maca deg ususru nezmer ad d-nessiwel akken nennum, amedya : uxxam   (= [uxxam]= [wexxam])

    Tamawt 2

    - Llan yismawen, lan snat n talγiwin n waddadamaruz : a fud / u fud / wa fud ;

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    28/84

     

     __

    28 

    - Llan yismawen, d tasenfelt-nsen war tussda i ilanaddad amaruz tirugza / trugza ; tirrugza / tirrugza  ;

    - Llan yismawen ideg talγa n waddad amaruztettbeddil ilmend n tussda : adaynin/udaynin ;addaynin/waddaynin .

    2.4.1.1.2. Ismawen imalayen i ibeddun s i 

    Deg timawt i  iγelli, ur t-id-nessusruy, yettuγal degumkan-is y. Mi ara yili yisem ibeddu s i, deg waddadamaruz ad as-nernu kan y.

     Addad ilelli i / addad amaruz yi 

    Imedyaten : idis   / yidis, i ffis / yi ffis, iγallen   / yiγallen   ;irgazen / yirgazen .

    2.4.1.1.3. Ismawen imalayen ibeddun s

    u

     

     Akken i yebγu yili yisem ibeddun s u, d asuf neγ dasget, deg waddad amaruz ad as-nernu w.

     Addad ilelli u / addad amaruz wu

    Imedyaten : ul / wul ; udem / wudem ; uccen / wuccen ;ungifen / wungifen ; ungalen / wungalen  

    2.4.1.2. Ismawen untiyen

    2.4.1.2.1. Ismawen untiyen i ibeddun s

    a

     

    Deg tegnit-a (deg yismawen i ilan addad), addad

    amaruz, yettili s sin n wudmawen :a)  Aγelluy n teγri (deg yismawen ilan taγessa taR

     

    γ— ,d taluft n tira kan)

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    29/84

     

     __

    29 

    Imedyaten : t amurt / tmurt ; t ameṭṭut / tmeṭṭut  ; t alaba /tlaba

    b)  Abeddel n teγri s yilem (deg yismawen ilan taγessataR

     

    R

    2

    γ— , d taluft n tira kan)

      Imedyaten : t aγrast / t eγrast ; t a gmert / t e gmert ;t aswalt/t eswalt

    Tamawt : llan yismawen ur nli addad : ismawenuntiyen i ibeddun s teγri u ( tudert, tuddar, tuzzar, tuget ,atg.) ; ismawen imalayen i yebdan s tergalt d kra n

     wuntiyen iwezzlanen (  fad, laẓ  , tala, taluft, tamemt , atg.)

    2.4.1.2.2. Ismawen untiyen i ibeddun s

    i

     

    – s uγelluy n teγri-nni ( ti  t– : deg yismawen i ilantaγessa tiR

     

    γ— ) : 

    t ilelli     tlelli , t irugza     trugza , t isekrin     tsekrin ,

    t izemrin     tzemrin , t i funasin     tfunasin , atg.

     

    s yilem deg wadeg n teγri-nni ( ti   te : degyismawen i ilan taγessa taR

     

    R

    2

    γ— ) :

    t amγart   t emγart, t aqcict   t eqcict, t imγarin  t emγarin, t iqcicin   t eqcicin  , atg.

    III. Aswir n tezrarin (tilas gar wawalen) 

    Deg tezrarin, llan wawalen qqnen γer wiyaḍ : deg tira,

    tuqqna-nni, teskan-itt-id tezdit. Deg tilas n wawalen,neγ deg taggara n yisem, tirgalin, ttemyezrirint, tezmeryiwet ad tečč tayeḍ, neγ deg snat ad d-fkent targalt-iḍen : deg timawt, anect-a, teskan-it-id temsertit. Deg

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    30/84

     

     __

    30 

    tilas n wawalen daγen ttemlilint teγra  : deg timawt,tettili tukksa n tanẓa. Deg tilas daγen, yettbeddil yilemamkan, deg timawt. Maca, deg tira tumrist, yessefk add-nesken   awalen n tezrart am wakken i llan i yiman-nsen, s timmad-nsen.

    3.1. Tizdit

     Tizdit d yiwen n wallal n tira, ibeṭṭu izeddi γef tikelt ;teskan-d sin n wawalen gar-asen assaγ. Tetteqqen garwawal agejdan d yimezzayen-is. Anda i tettili tezdit ?

    Alugen 14 : gar umyag d wawalen  i as-d-yezzin :amqim asemmad usrid, amqim asemmad arusrid,tazelγa n tnila. 

     –  ama deffir umyag 

     yewwi -t , yewwi -t-id ; yewwi -yas , yewwi -yas-d ; yewwi -yas-t ; yewwi -yas-t-id.

     —   Iwsilen usriden (i yettuγalen deg wadeg nyisemmaden usriden) i yettabaɛen amyag i yettfakkans teγri (amedya : awi  )

     yewwi-yi

     yewwi-kem

     yewwi-k

     yewwi-t

     yewwi-tt

     yewwi- y aγ  

     yewwi-ken

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    31/84

     

     __

    31 

     yewwi-kent

     yewwi-ten

     yewwi-tent

     —   Iwsilen usriden i yettabaɛen amyag iyettfakkan s tergalt (amedya : aker  )

     yuker-iyi

     yuker-ik

     yuker-ikem

     yuker-it

     yuker-itt

     yuker- aγ  

     yuker-iken

     yuker-ikent yuker-iten

     yuker-itent

     —  Iwsilen arusriden (i yettuγalen deg wadeg nyisemmaden arusriden) i yettabaɛen amyag iyettfakkan s teγri (amedya : awi  )

     yewwi-yi

     yewwi-yak

     yewwi-yam

     yewwi-yas

     yewwi-y aγ  

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    32/84

     

     __

    32 

     yewwi-yawen

     yewwi-yawent

     yewwi-yasen

     yewwi-yasent

     —   Iwsilen arusriden i yettabaɛen amyag i

    yettfakkan s tergalt (amedya :aker 

     ) yuker-iyi

     yuker-ak

     yuker-am

     yuker-as

     yuker- aγ  

     yuker-awen

     yuker-awent yuker-asen

     yuker-asent

    G.M. 10 : ur nettaru tizdit gar tzelγa n wurmir, ad, dumyag, acku yezmer ad d-yekcem wawal-nniḍen gar-asen :

     Ad yečč. Ad taruḍ . Ad yeεfu . Ad rzun. atg.

     Ad yes-s taruḍ tabrat ; Ad fell-as  yeɛfu Rebbi  ; ad γur-s rzun,atg.

     ama sdat umyag

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    33/84

     

     __

    33 

    D netta i t- yewwin ; Akka i as-nniγ  :   [akkaysenniγ] =[akkisenniγ] = akkiyasenniγ] = [akkidasenniγ] =akkaydasenniγ] ;

    D netta i as-t- yewwin ; D netta i as-t-id- yewwin, atg. 

    G.M. 11

    –  Mi ara mseḍfaren wawalen-a tama n umyag,amsizwer-nsen d wa : arusrid-usrid-tanila.

    – Deffir wusrid, tazelγa n tnila, d neγ n, irennu sdat-s i : yewwi-t -id ; yewwi-tent- id , atg.

    Alugen 15 : gar yisem d yiwsilen-is

    a) Amqim n wayla

      n yisem amagnu : afus -is (- ines ) ; axxam -nneγtamurt -nsen , atg.

    afus-iw (-inu)afus-ik (inek)

    afus-im (-inem)

    afus-is (-ines)

    afus- nneγ  

    afus- nteγ  

    afus-nwen

    afus-nwentafus-nsen

    afus-nsent

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    34/84

     

     __

    34 

     n yisem n timmarewt : baba -m , yelli- k , mmi- s ,aḍewwal 

    -is [aḍegg  w al-is ], xali -tneγ ; jeddi -twen , atg.

    baba

    baba-k

    baba-m

    baba-s

    baba- tneγ  

    baba- tenteγ  

    baba-twen

    baba-twent

    baba-tsen

    baba-tsent

    — n umḍan : yiwen -is , sin- nwen , yiwen -nsen ( = amnetta am nettat  ), atg.

     yiwen-iw

     yiwen-ik

     yiwet-im

     yiwen-is

     yiwet-is

     yiwen- nneγ   yiwet- nteγ  

     yiwen-nwen

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    35/84

     

     __

    35 

     yiwet-nwent

     yiwen-nsen

     yiwet-nsent

    b) Arbib ameskan

    20

     

    (n tiẓin, n tigguga, n ubdar, ntiḍent) 

    ass -a21 ; azekka -nni ; taddart- ihin , tameṭṭut 

    -nni ; argaz -nniḍen , tamurt- nniḍen , atg.

    - n tiẓin : taddart- a 

    - n tigguga : taddart- ihin 

    - n ubdar : taddart- nni

    - n tiḍent : taddart- nniḍen 

    G.M. 12 : tettekk tezdit

    a)  gar urbib ameskan d umqim n wayla : argaz -nni-ines

    22.

    b) gar umqim ameskan d umqim n wayla :  win -nsen ,tin -nneγ , wid -iw , atg.

    c) gar yiwsilen-a ma mseḍfaren : widak-nni-nneγ , tidak-nni-nneγ  (  tidak- nni, nneγ/nneγ tidak-nni  ). 

    20  Seg gar talγiwin n ubrib ameskan, yewwi-d ad naru - nni  ( imir- nni ) γasnessawal tikwal [imir-enn ], yewwi-d ad naru - a  ( imir- a ) γas nessawal tikwal[imir-agi, imir-ayi ].21 Yewwi-d ad nessemgired deg tira gar   ass-a  (ass ideg nella)  d assa  (tallittamirant, zzman n tura, ideg nedder).22 Ma ur nuri tizdit gar urbib ameskan d umqim n wayla, ad d-teffeγ tefyirt :argaz-nni, ines  = argaz-nni, d ayla-s. 

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    36/84

     

     __

    36 

    Alugen 16 : g

    ar tenzeγt d umqim n wayla

    —   fell

     fell-i

     fell-ak

     fell-am

     fell-as fell- aγ/fell - aneγ  

     fell- aγ/ fell - anteγ  

     fell-awen

     fell-awent

     fell-asen

     fell-asent

    —  deg, seg, nnig, γur… deg-i

    deg-k

    deg-m

    deg-s

    deg- neγ  

    deg- nteγ  

    deg-wen

    deg-went

    deg-sen

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    37/84

     

     __

    37 

    deg-sent

     —  ddaw

    ddaw-i (-aw)

    ddaw-ak

    ddaw-am

    ddaw-asddaw- atneγ  

    ddaw-ate nteγ  

    ddaw-atwen

    ddaw-atwent

    ddaw-atsen (-sen)

    ddaw-atsent (-sent)

      gar  

     gar-i

     gar-ak

     gar-am

     gar-as

     gar- aneγ

     gar- anteγ  

     gar-awen

     gar-awent

     gar-asen

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    38/84

     

     __

    38 

     gar-asent

    G.M. 13 :  llant aṭas n tegnatin ideg ur nettaru tizdit,gar-asent :

    a) gar wis d umḍan ay t-iḍefren : wis sin, wis krad  , atg.

    b) gar yimuren n yismawen uddisen :  tislit n unẓar,Yusef u Qasi, Si Muḥend u Mḥend , atg.

    3.2. Tamsertit deg tezrart (gar wawalen) 

     Ama deg taggara n wawal, ama gar wawalen, llan kran yimesla ttemyezririn : tettili temsertit gar yimeslianeggaru n wawal amezwaru d yimesli amezwaru n

     wawal wis sin.

    Alugen 17 : deg tira tumrist, tettekkes temsertit i tebγutili.

    Hatna yimesla i terza temsertit (tafelwit) :

     Tamsertit Ad naru Nezmer adnessiwel

    Gartenzeγt n 

    d tecreḍt n wunti t deg tazwara n yisem.

    tasa ntmeṭṭut  

    [tasa-ttmeṭṭut] =[tasantmeṭṭut] 

    d tecreḍt n waddadamaruz w/u  degyisem.

    awal nurgaz ;aman nwasif

    [awal-wwergaz] =[ gwergaz],[ bbwergaz] ;[aman-bbwasif]

    d w  n umqim iyebdan yes-s

    awal n wid i iceṭren  

    [awal bbwid igceṭṛen] 

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    39/84

     

     __

    39 

    d tecreḍt n waddadamaruz y  deg yisem. 

    tajmaεt nyirgazen

    [tajmaεt-yyergazen] =[ ggergazen]

    d f n yisem yebdanyes-s.

    tamurt n Faḍma   [tamurt-f-Faḍma] 

    d m  n yisem yebdanyes-s.

    ddin nMuḥemmed  

    din m-Muḥemmed 

    d r  n yisem yebdanyes-s.

    awal nRebbi

    [awal-r-Ṛebbi]

    d l  n yisem yebdanyes-s. 

    tagennurt n lalla  

    [tagennurt-l-lalla] 

    Gar m  ntenzeγtam 

    d w  n yisem(/amqim) yebdanyes-s.

    a m  win,a m  win !;a m wakal  

    [am-min, am-min]; [am-makal] 

    Gar

    tenzeγt d 

    d tecreḍt n wunti t deg yisem. 

    argaz dtmeṭṭut  

    [argaz t-tmeṭṭut]= [argaz ţ-

    ţmeṭṭut ] Gar tzelγan tilawt d 

    d tecreḍt n wunti t deg yisem.

    d

    tamelḥantteqcict-nni

    [ t-tamelḥant …]= [ ţ-ţamelḥant…] 

    Gar d  ntzelγa n

     wurmir ad 

    d yimatarenudmawanen t—, n— deg umyag.

    a d tawiḍ,a d tawi, a dtawimt; a dnawi

    [at-tawiḍ] = [aţ-ţawiḍ], [at-tawi] =[aţ-ţawi], [at-tawimt] = [aţ-ţawimt] ; [an-nawi]

    d t  n umqim awsilasemmad usrid.

    a d t- tawiḍ ;a d ten-nawi

    [a t-tawiḍ]; [a ten-nawi]

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    40/84

     

     __

    40 

    Gar tzelγan tnila d 

    d umatar udmawant —  deg umyag.

    ad d-tawi ;ad d- tawiḍ  

    [add-awi] = [add-tawi] ; [add-awiḍ]= [add-tawiḍ] 

    Garumatarudmawanḍ 

    d t  n umqim awsilasemmad usrid.

    tenγi ḍ-t ;tenγi ḍ-tent

    [tenγiṭ-t ] =[tenγiṭ-ṭ ] ; [tenγiṭ-ṭent ]

    Gar y numassaγay 

    d umatar y/i  degumyag neγ degumaγun. 

    a y yečča, daγrum !; a y yemmuten,d amγar! ;d nekk a yi

    ruḥen ; inekk a yiruḥ 

    [ ig-gečča daγrum] = [ ag-gečča d aγrum] ;[ ig-gemmuten, damγar] = [ ag-gemmuten damγar] ; [d nekkag-gruḥen] ; [inekk ag-gruḥ] 

    Garumassaγ i

    d umatar y/i  degumyag neγ degumaγun. 

    d ayen i

    yenwa ; dkečči

    yeččan ; dnetta i i ferrnen ;akka iiruḥ d asfel

    [d ayen i-genwa] ;[d kečč i-geččan] ;[d netta i-gferrnen] ; [akkai-gruḥ d asfel] 

    Gar f  ntenzeγtγef

    d w  neγ u n waddadamaruz n yisem.

    γe f wakal ;γe f uxxam

    [γef-fakal] ; [γef-fexxam]

    Gar g  ntenzaγ deg d seg 

    d w n umqim iyebdan yes-s deg wa ; segwa γ er wa [deggw

    a] ; [segg

    w

    aγer wa]

    d w  neγ u n waddadamaruz n yisem.

    se g uxxam ;de g waman

    [seg-  gwexxam] =[seg-gexxam] ;[deg- gwaman]

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    41/84

     

     __

    41 

    G.M. 16 : llant kra n tegnatin ur llint d tamsertittalugant : γas  yella umedya [ d ] +  [ n ] =  [ nn ], γas manettaru a d nawi i nessawal [an-nawi], yella idni [idni],laden-is

     [ladn-is], yedneb [yedneb] atg.

    3.3. Timlilit n teγra 

    Deg tmaziγt, ur zmirent ara snat n teγra admseḍfarent deg tmenna, ama deg wawal, ama gar sinn wawalen (deg tezrart). Mi ara mseḍfaren sin n

     wawalen, amezwaru yeggra s teγri, wis sin yebda steγri : 

    Alugen 18 :

    tamezwarut tγelli,  deg tmenna, maca,

    nettaru-tt : 

     Ad naru Nezmer ad nessiwel

    Ur yufi ara[ur yufara] = [ur yufiyara] 

    Ur d-yenni ara   [ur d-yennara] = [ur d-yenniyara] 

     Akka i as- nniγ   [akk-i s-nniγ] 

    Yesseγli izem   [yesseγl-izem] 

    Yeswa aman [yesw-aman] 

    Yaru urrifen-is ! [yar-urrifn-is] 

     Ad yebnu axxam [ad yebn-axxam] 

     M i ara d-  yuγal…  [m-ara d-yuγal] 

     M a ur yelli…  [m-ur yelli] 

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    42/84

     

     __

    42 

    Alugen 19 : yettekk y  gar-asent, ineṭṭeḍ γer teγri ntzelγa  n usiwel, γer umqim arusrid ma yusa-d deffirumyag kan, nettaru-t :

     Ay argaz! ; ini-yas ; yenna-yasen : akka i asen-yenna  [akkayasenyenna]/[akkiyasenyenna]/[akkadasenyenna

     ]/[akkidasenyenna]/[akkasenyenna]/[akkisenyenna].

    Alugen 20 : tis snat tettuγal d tazegneγrit (d azgen nteγri), maca nettaru-tt d tiγri :

    – m a ulac  [ma-wlac], yell a ulac-it  [yella-wlac-it] ;

     m i ulac  [mi-wlac], lhan i usufeγ  [lhan i-wsufeγ]. 

    G.M. 17 : [ i] +  [ i ]  =  [ ig ] : D tim γ arin i i ε emren tudrin  (ẓer tamsertit, alugen 17). 

    3.4. Tamlellit n yilem

     Tiγri n yilem, e, tettbeddil amkan deg wawal almend n

    tγessa tamsislant n wawal-nni :[y ezg er] d [zegreγ ], d sin wawalen n yiwen n ufeggag(yebḍa-ten umatar udmawan), maca,

    –  deg [y ezg er], e yella gar y d z, d gar g d r ;

    – deg [zegreγ], e yella gar z d g d gar r d γ.

    [azrem] d [izerman] d sin n wawalen n yiwen nufeggag (yiwen d asuf, wayeḍ d asget),

    maca,

    – deg [azrem], e yella gar r d m ;– deg [izerman], e yella gar z d r.

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    43/84

     

     __

    43 

    Alugen 21 : tiγri n yilem, tettbeddil amkan deg wawal,deg tmenna d tira, almend n tγessa n wawal-nni (ẓerimedyaten-a, n ufella].

    Alugen 22 : seg wawal γer wayeḍ, tiγri n yilem, tezmerad tbeddel amkan deg tmenna, ur tettbeddil amkandeg tira.

    Mi ara d-yernu wawal-iḍen deffir wawal-nni, e yellandeg tunṭiqt taneggarut, yettbeddil daγen amkan degtmenna, maca deg tira, yettaṭṭaf amkan-is anesli :

    –  y ezg er : y ezg er-d [izegr-edd] ; z e gr en : z e gr en-as   [zg ern-as] ;

     –  il es : iles-nsen  [ils-ensen] ; ilsawen : ilsaw en-nsent  [ilsawn-ensent] ;

     

    alγ em : alγ em-nni  [aleγm-enni], atg. 

    3.5. Amkan n yisekkilen imeqqranen

    Alugen 23 :  asekkil ameqqran, yettili deg sin nyimeḍqan kan :

    a)  Deg tazwara n tefyirt : Tafyirt, tbeddu s usekkilameqqran, tettfakka s wagaz (tinqiḍt) ( . ).

    Yečča  , yeswa. D argaz. Ssuq, ssbeḥ. Γur -i yiwen n umdakel.

    b)  Deg tazwara n yisem n umdan neγ n umkan(tamdint, tamurt, atg.) :

    Boulifa, Mammeri, Belεid a t Ɛli, Dallet ; Fransa, Lalman, Marikan, Lpari, Tizi, Bgayet, atg. 

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    44/84

     

     __

    44 

    G.M. 14 : deg waddad amaruz, d asekkil amezwaru ayd ameqqran : Tamurt n Yigawawen … 

    Alugen 24 :  asigez23, ila azal meqqren, yettarra azal iusgunfu, ibeddi, asesten, abhat, abdar , atg., i yellan degtimawt. Asigez, d taluft tameγradt. 

    Deg unagraw n usigez i ssemrasen, llan yizamulen-a :

    – aqqa 24  ( . ), ticcert   ( , ), ticcert aqqa   ( ; ), sin n waqqayen wannig wa  ( : ),

    –  aqqa n tuttra   ( ? ), aqqa n ubhat   (   ), krad n waqqayen  ( ... ),

    –  gar tacciwin   ( ( ) ),  gar tuccar   ( « » ), acciwen   ( [ ] ), aseṭṭef  ( iseṭṭaf  ) ( { } ),

    –  yugar, yif ( > ), ddaw, yir   ( 

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    45/84

     

     __

    45 

    Alugen 25 :  ismawen uzzigen (wid n yimukan, wid nyimdanen), nettaru-ten :

    a)  Akken ttwanṭaqen : Iγil Ɛ li   ( mačči  Iγil n Ɛ li  ) : IγilBbammas   ( neγ Iγil Wwammas , mačči  Iγil n Wammas  ) ;Tawrirt Musa  ( mačči Tawrirt n Musa  ), Tizi Wezzu  , atg.

    b)  Neγ, akken i llan ttarun  ya (deg waddad aγarim,

    ‗‗l‘état civil‘‘ ) :–   Ama d ismawen n Yimaziγen :  J.-E. Amrouche,

     Marguerite-Taos Amrouche, Mouloud Mammeri, MouloudFeraoun, Kateb Yacine, … 

    –  Ama d iberraniyen :  J.-M. Dallet, K. Prasse, AndréBasset, L. Galand, … 

    c) Ismawen n tmura (neγ n temdinin) tiberraniyin, adten-naru akken i ttarun ya : Paris, New york, Londres

    (London), Tokyo,…  anagar wid i yettumezγen ya ara

    naru akka :  Fransa, Budapest, Lalman, Marikan, Sεudi,… 

    Kra n yisumar-

    iḍen

     

     Tamsertit, mačči gar wawalen kan i tella (ẓer alugen 17 ) ; tella, deg kra n tmeslayin, ula deg  wawal. Ihi, wini yettarun, yessefk ad d-yezg nnig tmeslayt-is (neγ,lemmer nettaf, nnig tantala-s) akken ad as-fehmen

     wiyaḍ ayen yura. Deg kra n tmeslayin (n teqbaylit), tettili temsertit deg

     wawal : mi ara mlilen sin n yimesla, ttuγalen, degtmenna, d imesla-nniḍen ur nelli deg uẓar n wawal. 

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    46/84

     

     __

    46 

    Alugen 26 : ugur n temsertit deg wawal, deg tmenna,tifrat-is, deg tira, d tuγalin γer uẓar n wawal-nni : 

     Tamsertit Ad naruNezmer ad

    nessiwel

    gar [ ḍ ] neγ [ d ] n uẓarn wawal

    d [ t ] n umur wis sin n

    tecreḍt n wunti 

    tayazi ḍt , tamna ḍt ;

    tabri dt , tayeddi dt 

    [tayaziṭ ], [tamnaṭ ];

    [tabriṭ ], [tayeddiṭ ] 

    gar [ l ] nuẓar n

     wawal 

    d [ d ] n uẓar n wawal 

    ldiγ tawwurt  ,se ldazekka

    [ lliγ tabburt],[sellazekka] 

    gar [ s ] nuẓar n

     wawal 

    d [ d ] n uẓar n wawal  sder [zder] = [zzer] 

    [ yy ] = [ gg ] a yyaw (

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    47/84

     

     __

    47 

     wawal

    d [ z ] n uẓar n wawal

    si zdeg [zizdeg]

    gar [ s ] ntanzeγt s 

    d [ d ] ntenzeγt iγertenṭeḍ

    sdat, sdeffir[sdat] = [zzat],[zdeffir]

    Alugen 27 :  llan kra n yimesla ttawḍen, deg kra ntmeslayin, akkin i tzenzeγt, ttawḍen γer wulwu aneggaru, deg tmenna. Llan daγen kra n yimeslattγaren  deg kra n tmeslayin. Deg   tira, yessefk ad d-nessekfel imesla inesliyen, ama d wid i yuγ wulwuama d wid i tuγ taγert : 

    a) Imesla i yettalwin

    Ulwu Ad naru Γas yella wanda qqaren 

    [ k ]  >  [ k  ]> [ y ]

    ta kerza (< krez),ti kersi (< kres), ...

    [tayerza], [tiyersi], ...

    [ g ] >  [ g ] > [ y ]

    tu ga, gma, i genni, se g , de g , ... 

    [tuya], [ yma], [iyenni] (<[igenni], [si ] (< [*sey ] <[seg ]), [di ] (< [*dey ] <deø]), ...

    [ t ] > [ t ] > [ h ] > Ø

    (yewwi)- ten, nu tni, ... [(yewwi)-hen, (yawwi-n ],[nuhni], ...

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    48/84

     

     __

    48 

    b) Imesla i

    yettγaren (ẓer tamsertit, alugen 17 ; isumar, alugen 26 ) : 

    Deg tmenna, imesli [ ww ] yezmer ad d-yefk, almend ntmeslayt :

    [ bbw ], [ ppw ], [ kkw ], [ mmw ], [ ggw ], maca ad t-naru ww (ẓer tafelwit) : 

     Ad naru Nezmer ad d-nini

     ye wwi (< a wi) [yebbwi], [yeppwi], [yeggwi], ... 

     ye wweḍ (< a weḍ)  [yebbweḍ], [yeppweḍ], [yeggweḍ], ... 

     ye wwel (< a wel) [yebbwel], [yeppwel], [yeggwel], ... 

     ye wwen (< a wen) [yebbwen], [yeppwen], [yeggwen], ... 

     ye wwa (< e ww ) [yebbwa], [yeppwa], [yeggwa], ... 

     yesse ww  (< se ww < e ww 

    sse w < se w )25  [yessebbw ], [yesseppw ], [yesseggw ], ... 

    G.M. 19 :  [ k ] n yekkat, urmir ussid n umyag ewt,yekka-d seg tussda n w, maca ad t-naru akken i t-nessawal : yekkat .

    Alugen 28 : imqimen n wayla, lan snat n talγiwin :taγezzfant d twezzlant.

    25 Yessefk ad nessemgired gar ssu (> usu ), sew (> tissit ), ssew (> aseswi ), seww (> asewwi ).

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    49/84

     

     __

    49 

    Deg teqbaylit, imqimen n wayla γur-sen, deg wasuf,snat n talγiwin : tawezzlant d tγezzfant26. Nezmer add-nini : axxam-iw   ( -ik, -im, -is  ) neγ axxam-inu   ( -inek, - inem, -ines  ).

    Dγa, d taγezzfant i iqerben γer tantaliwin-nniḍen(tacawit, tacelḥit, …). Nezmer ad nesseqdec talγataγezzfant acku, deg yiwet, tella, deg tayeḍ, teskan-diḥulfan. 

    baba-inu > baba ; yemma-inu > yemma ; axxam-ines >axxam-is .

    Alugen 29 :  amqim ilelli, ameskan (d arbib neγ damqim), imerna (n tγara, n wadeg, ...), lan snat ntalγiwin, yiwet d tawezzlant, tayeḍ d taγezzfant. Maca,talγa tawezzlant tif  taγezzfant. Ihi, deg tira, yewwi-dad naru talγa tawezzlant acku d talγa taddayt.

     Ad naru Nezmer ad nsiwel

    nekk, kečč  , kemm  

    [nekki], [nekkini] [keččini], [kečči],[kemmi] [kemmini] 

    axxam-a [axxam-ayi], [-agi], [-agikana], … 

    da [dayi], [dagi], [dagikana], … 

    akka [akkayi], [akkagi], [akkagikana], … 

    26  Ula deg teqbaylit llant tmeslayin ideg qqaren axxam-nnek , axxam-nnem ,axxam-nnes . 

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    50/84

     

     __

    50 

    Alugen 30 : tazelγa n tnila n tla azal, ad tt-nesseqdec.

    Deg teqbaylit n kra n temnaḍin (tid n wassa), tazelγan  (n win i wimi i nettmeslay) truḥ ad tejlu maḍi.

     Teqqim-d deg yiwet n tenfalit kan : aql-i- n  (= aqel- i(yi)-n  ). Maca, deg temnaḍin-nniḍen, ar assa tella,tettusemras. Ihi, yelha ma nessemras-itt deg tira :tettferriz-d anamek n tefyirt.

     Tuget n temnaḍin  Anida-nniḍen 

    Yusa -n.

    Yusa -d.

    Yusa- d γur-wen , γer din.

    Yusa- d γur-neγ , γer da.

     Ad n-aseγ.

     Ad d-asen

     Ad d-aseγ γur-wen γer din.

     Ad d-asen γur-neγ , γer da.

    G.M. 15 : tazelγa n tnila, ama d d  ama d n, anagar mateḍfer amqim usrid ay as-irennu sdat-s yimesli i  : yewwi-tt-id, yewwi-tt-in, maca   yewwi-d, yewwi-n, yewwi-as-d,yewwi-as-n. 

    Alugen 31 : imesli azegnaggaγ  [ ţ ] neγ  [ T ] n taggara nyisem unti, nettarut s yiwen n t27 :

    tabra t > tabra tt , tulmu t > tulmu tt , tamacahu t > tamacahu tt ,tamaynut  > tamaynu tt , tagni t > tagni tt , taye t > taye tt , tide t> tide tt , atg. 

    Alugen 32 : nettaru tanzeγt n  gar yisem d yisem-nniḍen, gar umqim (ameskan, arbadu) d yisem, gar

    27 Γas yiwet n t deg udfir n [tayett] (asget tuyat  ), akked t n amaynut , akked tadfir n [tidett] ( sidet = ‗‗vérifier‘‘ ), atg., n uẓar. 

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    51/84

     

     __

    51 

    umḍan d yisem, maca ur  tt-nettaru gar tenzeγt dyisem28 :

    – afus n ugelzim, tasarut n tewwurt, bab n yigenwan, mmi-s n tmeṭṭut  ;

    – tid n tmara, kra n taluft, yiwen n ubaxix ! ;

    – sin n wussan, snat n tulawin, mraw n yi γ  fawen ;

     – nnig uxxam, ddaw teslent, deffir yi γ il, sdat wallen.

    Alugen 33 : amqim asemmad usrid yettawi tiγri i deffirumyag yekfan s tergalt : turez- it , terza- t , yeddem- iyi , yezla- 

     yi  (deg sin-a n yimedyaten ineggura,  —  -yi  yezmer adyili d amqim asemmad usrid neγ d arusrid). Sdatumyag, ur yettawi tiγri. Tiγri-nni, i, i yellan sdat-s, damassaγ : i t-  yeččan, d nekk ; akka i yi -d-yenna . 

    Alugen 34 :

    i amassaγ29, nettaru-t iman-is, anagar ma

    yezwar tanzeγt yerra-tt d amassaγ : –

      Am tebratin  i tent-yura ; D ul-is i d-yessawlen ; D iles i tt- id-ibedren, atg.

      ideg, iγef  , iγer  , is  , atg. Ma yusa-d deffir-s, yettwarayiman-is : deg i , γef i , γer i , s i , atg.

    28 Yewwi-d ad nessemgired gar nnig uxxam  ( nnig  d tanzeγt) ~ nnig n uxxam  ( nnig d isem : ―afella‖), ddaw uxxam  ( ddaw  d tanzeγt) ~ ddaw n uxxam  ( ddaw  d isem : ―adda‖), deffir uxxam  ( deffir  d tanzeγt) ~ deffir n uxxam  ( deffir  d isem :

    ―amkan i yellan deffir-s‖), sdat uxxam  ( sdat  d tanzeγt) ~ sdat n uxxam  ( sdat  disem : ―amkan i yellan γer sdat‖). 29   Talγa  i ,  d tanzeγt, ma yeḍfer-itt yisem, amqim ilelli neγ amqimarudmawan (ameskan, amattar, arbadu), d amassaγ ma nezmer ad nerr aydeg umkan-is, yeṭṭafar-it useγru (d amyag neγ d tanzeγt i d-yemmalen tilawtd yisem).

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    52/84

     

     __

    52 

    G.M. 16 : deg tira, nesmenyif talγa ay  n umassaγ : Dadlis ay  uran ; Ttaznen medden leḍyur, nekk ay uzneγ daγerda . 

    G.M. 17 :  i n [ i wimi], ur yelli d amassaγ, d tanzeγtacku ur yezmir ay ad yili deg wadeg-is. Llan sinyiberdan n tira : i wimi   ( i wanwa, i wanti, i menhu , „„àqui‟‟ ) ; iwimi ( iwacu, ayγer  ,  „„pourquoi‟‟ ) ; i wakken  ( almend n waya  , “pour cela‖ ) ; iwakken ( akken, bac  “pour, pour que, dans le but de” ) ; i wacu  ( i wanwa, imenhu  “à qui” ) ; iwacu  ( acuγer, ayγer  “pourquoi” ).

    Alugen 35 : amatar udmawan, n wudem wis krad asufamalay, nettaru-t s y i yimyagen i yebdan s snat ntergalin i yemxalafen, s tergalt tusligt neγ s teγri :

     yekrez, yeffud, yergel, yuzen, ad yafeg, ad yimγur  , atg. Macanettaru  i  deg yimyagen i yebdan s tergalt, ma deffirumatar taγessa RγR ( ireglen, ikerrez, isuḍ  , atg.)

    G.M. 18 : yewwi-d ad nessemgired gar i  yura n (amassaγ + amaγun) akked

    i ura n ( amassaγ + udem 3amalay asget). 

    Alugen 36 : talγa n yisem unti i ibedden γef umalayneγ n yisem unti n tigawt i ibedden γef uẓar, s t degtazwara d taggara : ayeddi d /  tayeddi dt , abri d /  tabri dt  ;  ayazi ḍ/tayazi ḍt  ;  agḍi ḍ /  tagḍi ḍt  ;   gmer  / tagmer t  ;   cre ḍ / ticre ḍt ;  sle ḍ / tasle ḍt , atg.

    Alugen 37 : tanzeγt s, ma teḍfer-itt tenzeγt-iḍen, adtenṭeḍ γer-s :

    – seddaw, sennig, sdeffir, sdat, sγ ur, atg. 

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    53/84

     

     __

    53 

    Alugen 38 : tanzeγt s ur tneṭṭeḍ γer umernu i ilan talγan yisem (addad amaruz) :

    – 

    s ufella, s wadda : Sbedden-t-id s ufella, d akessar i as-d- seknen, nnan- as : ruḥ-d s wadda, ad ak-d-iban d asawen. 

    G.M. 19 : tikwal beṭṭu gar wawalen ila azal :

    – D ayen i teswa i d-  yenneγlen . Dayen, teswa i d-  yenneγlen .

    Alugen 39 :

    u  d at , nettaru-ten s usekkil ameẓẓyan,iman-nsen, anagar ma isem i iḍefren u, d amur wis sinn yisem : 

    –  Yusef u Qasi, Si Muḥend Umḥend at Ḥmaduc  , Uqasi Akli, at Yemmel, at Yanni, atg. 

    Alugen 40 : deg wurmir ussid, nesmenyif talγiwintiwezzlanin :

     ffad : yettfad > yettfada ; llaẓ : yettlaẓ > yettlaẓa ;  atg.

    – ens  : yettnus > yettnusu ; enz  : yettnuz > yettnuzu ; els  :yettlus > yettlusu ; ers : yesrus > yesrusuy > ... ; erẓ : yettruẓ > yettruẓu ;  atg.

      sens : yesnus > yesnusu ; senz : yesnuz > yesnuzu ; sles :yeslus > yeslusuy > yeslusay ; atg.

    –  sken : yeskan > yeskanay ; sker : yeskar > yeskaray ;

    sγer : yesγar > yesγaray  ;  atg.

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    54/84

     

     __

    54 

    Kra n yidlisen 

    1.  Achab, R. (1979), Langue berbère (kabyle) :Initiation à l’écriture , Paris, Imedyazen.

    2.  Bouamara, K. d wiyaḍ  (2009), Ilugan n tira ntmaziγt , taẓrigt n  yimeskaren, Bgayet. [2005,

     Talantikit].

    3. 

    Groupe d‘Etudes Berbères  (1989), Initiation àl’écriture , 2e édition, Bgayet, Edition Aêar, 1989.

    4.  Mammeri M. (1990), Tajerrumt n tmaziγt (tantalataqbaylit)[Grammaire berbère (kabyle)] , Alger,Bouchène.

    5.  Actes de la table ronde internationale« Phonologie et notation usuelle dans le domaineberbère », Inalco, avril 1993,  Etudes et DocumentsBerbères , 11, 1994 ; 12, 1995.

    6.  Chaker, S. (1996, élaboré par),  Propositions pour lanotation usuelle à base latine du berbère , synthèse destravaux de l‘atelier  « Problèmes en suspens de lanotation usuelle à base latine du berbère » (24 et25 juin 1996), Inalco, Paris.

    7.  Rabehi, A. (2011),  Anagraw n yisem , Timsirin iyexdem i useggas wis sin n turagt n tmaziγt,

     Tasdawit n Bgayet.

    ***************

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    55/84

     

     __

    55 

    Tijenṭaḍ 

     Tira n yiferdisen n tjerrumt 

     Tinzaγ 

     Tanzeγt, d awal n tjerrumt (alγac) ur nettbeddil deg

    talγa, tetteg assaγ  gar sin n yismawern deg yiwet ntefyirt neγ  gar yiwen n yisem d tefyirt-nni ya stimmad-is.

     Tanzeγt, deg tmaziγt, tettas-d daymen sdat yisem,tettarra-t d asemmad arusrid, ma γer useγru, dasemmad n yisem, ma γer yisem-nniḍen ur nelli daseγru. Daymi as-qqaren d awura : yettak tawuri iyisem.

    Llant tenzaγ  i yettbeddilen addad i yisem, ttarrant-tdeg waddad amaruz. Iwakken ad tizmir tenzeγt adtesseḍfer isem deg waddad amaruz, yessefk (i) ad tiliseg tenzaγ  i yesseḍfaren isem deg waddad amaruz(acku, llant tiden ur nettbeddil addad i yisem i d-grent), (ii) ad yili yisem i d-tger tenzγt-nni segyismawen i ilan addad (ila addad ilelli, ila addadamaruz). Isem, deg waddad ilelli deffir tenzeγt ma (i)tanzeγt-nni ur seg tiden i yesseḍfaren isem deg

     waddad amaruz, (ii) isem i terza taluft ur seg

    yismawen i ilan addad. Yella wayen i wimi nezmer ad nsemmi da uddusunzi

    γ

     : d uddus i yebnan s tenzγt akked yisem neγ dumernu. Tanzeγt-nni, da, tettarra uddus i terza taluft

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    56/84

     

     __

    56 

    ila azal n tenzeγt. Amedya : deg tefyirt Yemmug anect n yilu., anect n, d uddus unziγ, ila azal n tenzeγt.

    akked  : temmal-dasdukel (tesseḍfar isem deg

     waddad amaruz, ma segyismawen i ilan addad). 

    Yedda akked u ḍ ewwal-is. am : temmal-d aserwes

    (tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Rẓaget am yilili. 

    ar : temmal-d tilist(tesseḍfar isem deg waddadilelli). Awi- t ar asif teǧǧeḍ -t. 

    d : temmal-d asdukel(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad).  Yedda du ḍ ewwal-is. ẓer akked. 

    d : temmal-d tilawt(tesseḍfar isem deg waddadilelli). Ur d aseḍsu, ur da γ emzu, ur d amzur ikessu. 

    ddaw : temmal-d adeg(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Tettuseqdacdaγ  Nnig ubrid, ddaw ubrid,leqrar-is, d abrid.

    deffir : temmal-d adeg(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Yeffer deffir

    tewwurt.

    deg : temmal-d tallit neγ adeg. Yewwi-d ad yili yiwetn tallit neγ  yiwen n wadegkan (tesseḍfar isem deg

     waddad amaruz, ma segyismawen i ilan addad). Deglɛid i d -yettas γ er-ne γ  ; Degtaddart i iḥemmel ass n tγ imit. 

    fell : temmal-d adeg.

     Tesseḍfar amqim awsil, urtesseḍfar isem. Fell-awenkan i nettkel. 

    gar : temmal-d adeg(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad).  Ili-k d uccen garwuccanen, d izem gar

     yizmawen.

    i : temmal-d win i ilan

    neγ i terza taluft deg tefyirt(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad).  Ad ninitanemmirt i warrac- nneγ  !  

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    57/84

     

     __

    57 

    mebla : temmal-d tibawt(tesseḍfar isem deg waddadilelli).   Nemsefham meblatameslayt.

    mebla : temmal-d tibawt(tesseḍfar isem deg waddadilelli). Argaz, d win i d- iqeṭṭunmebla idrimen. 

    n : temmal-d ayla(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Izerfan n umdand yizerfan n tmeṭṭut. 

    nnig : temmal-d adeg(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad).  Nnig ubrid,ddaw ubrid, leqrar-is, d abrid.

    s : temmal-d allal(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad).  Mačči s yir awaliferrun medden timsal.

    s : temmal-d tanila(tesseḍfar isem deg waddadilelli).  Yerza- d uγrib saxxam-is.

    sdat : temmal-d adeg

    (tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad).  G nen sdattewwurt.

    sdaxel : temmal-d adeg(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad).  Sdaxel wanu i

     yeffer. 

    sdeffir [seg tenzaγ  : s +deffir] : temmal-d adeg(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Yebna axxamsdeffir uxxam aqdim.

    seddaw [seg tenzaγ : s +ddaw] : temmal-d adeg(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad).  Yedduri seddawtzemmurt.

    seg : temmal-d akud,

    tallit neγ adeg. Yewwi-d adilin sin n wakuden, snat ntalliyin neγ  sin yidgan(tessḍfar ismawen deg

     waddad amaruz, ma segyismawen i ilan addad). Segtis ṭam armi d tis mraw, netta

     yes γ ar arrac. ; Seg unebdu γ erunebdu i d-yettu γ al γ er tmurt. ;Yewt-itt γef uḍar seg Bgayetarmi d Lezzayer.

    sennig  [seg tenzaγ  : s +nnig] : temmal-d adeg(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen i

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    58/84

     

     __

    58 

    ilan addad). U r yezmir yiwenad d-yekk sennig wawal-is. 

    s

    γ

    ur : temmal-d tamaneγ  tanila (tesseḍfar isemdeg waddad amruz, ma segyismawen i ilan addad).S γ ur watmaten i d-tekka tyita. 

    uqbel : tettuseqdac i wadeg, i wakud neγ  i tallit(tesseḍfar isem deg waddadilelli). Uqbel taddart, ad tafeḍtimɛessit. 

    yes [seg tenzeγt n wallals + amqim awsil] : temmal-d allal. Tesseḍfar amqimawsil, ur tesseḍfar isem.Yes-wen kan ara nim γ ur.

    yid [seg tenzeγt nusdukel d + amqim awsil] :

    temmal-d asdukel. Tesseḍfar amqim awsil, urtesseḍfar isem. Yid-wen kani nettemsefham.

    γef : temmal-d adeg(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Yefka tazmert-is

    γef warraw -is.γer : temmal-d tanila

    (tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Yunag γer tmuran medden.

    γur : temmal-d ayla(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad).  Tidet, attan γurmedden.

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    59/84

     

     __

    59 

    Kra n tesγunin / n yisuraz

    acku : ẓer axaṭer. 

    akken : ẓer iwakken. 

    amer  : temmal-d tawtilt.  Amer yebγa d netta ara yeddun.

    ammar : temmal-dtuggdi.  S ameγ bun urnettenneḍ ammar ad aγ -d- 

     yessiwel.

    amzun : temmal-daserwes. Tettecrurd amzun dtasekkurt.

    ard : temmal-d akud. Tesseḍfar amyag deg wurmir neγ  urmir ussid. 

     Anef- as ard yekfu, temleḍ -asanida i yecceḍ. 

    aredmani : temmal-damseḍfer neγ  amyizwer nsnat n tigawin.  Ad yečč,aredmani ad yessired tu γ mas-is.

    armi

     : tettuseqdac i wakud. Tettarra iwsilen numyag i tt-id-iḍefren γersdat. Armi d-  yewweḍ i t -wala γ .

    arma

     : tettuseqdac wadeg neγ  i wakud. Tettarra iwsilen n umyag itt-id-iḍefren γer deffir.

     Arma  yewweḍ -d aranemsefham. 

    asmi  [seg ass  + mi ] :temmal-d akud   Nemyussanasmi i d-  yusa γer tmurt. 

    axa

    er : temmal-d

    timentilt. Ğǧan tamurt axaṭ erulac lxedma. 

    belli : tasγunt war azal. Iban d netta. ; Iban belli dnetta. Ẓer dakken. 

    dacu  (dacu kan) :  T elhatmeslayt dacu telha daγtsusmi” [ # d acu : D acu itebγiḍ γur -i ?  ]

    dakken : tasγunt warazal.   Medden akk ttwalindakken yif yiḍelli assa, ad yifwassa azkka. [ # d akken : D anect-nni  ] 

    degmi  [seg deg  + mi ] :temmal-d timentilt. D nekki t-id-inecden, degmi i d-yusa.

    dγa : temmal-d amseḍfern snat n tigawin.  Mi tekfa

    tmeγra yefra wurar dγa yeggra -d

    iman-is.

    ideg [seg umassaγ  i  +deg ] : amassaγ, yemmal-d

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    60/84

     

     __

    60 

    adeg neγ  tallit.  Tamurt idegttidireγ  , tif timura.

    ihi  : temmal-d tiseggrayneγ  taggrayt.  Ini-yas ihi maad d-yas.

    imi : temmal-d akud. Imi i t-wala γ  i d-mmekta γ .

    imi : temmal-d tawtilt  Neb γa ad teqqimeḍ, imit γesbeḍ, ruḥ. 

    iseg [seg umassaγ  i  +seg ] : amassaγ, yemmal-daseg.  Tawacult iseg d-tefruri,tettwas sen aṭas. 

    iwakken : temmal-d iswi.Yekka-d akk timura iwakkenad yissin idelsan n ddunit. [ # i

    wakken : I tmecreḍt i d -u ɣeγ  izimer- nni, mačči i wayen - nniḍen = I wakken i t -id-u γ e γ  ,mačči i wayen - nniḍen. ]

    iγef [seg umassaγ  i  +γ

    ef ] : amassaγ, yemmal-dadeg neγ  tamentilt.  Taluftiγef cewḍeγ, ad teglu yes -i.

    iγer [seg umassaγ  i  +γ

    er ] : amassaγ, yemmal-d

    tanila. Tamdint iγer tettruḥuḍ,tebɛed aṭas. 

    la … la … : temmal-dtibawt. Tettas-d daymensdat yisemawen i ilan yiwet

    n twuri. Ur ḥwajeγ  la idrimenla cciɛa. 

    lemmer : temmal-dtawtilt.  Kul wa yeqqar :« Lemmer imdanen akk amnekk tili tgerrez. »

    lukan : ẓer lemmer. 

    ma : temmal-d tawtilt.  Ma yuki-d, ad inadi fell-ak.

    meɛna

     : temmal-dtanmegla. Tebγa meɛna urtezmir ara. Ẓer maca. 

    maca : temmal-dtanmegla. Tebγa maca urtezmir ara. 

    mi  : temmal-d akud.  Mii fki γ  afus deg gma, i ẓriγ  ad d- tḥaz nnuba. 

    mulac : temmal-dtiseggray.   Efk-as amur-ismulac ad terfu. [ # ma ulac :

     Ma ulac irden, aγ -d timẓin. ]

    ne

    γ : temmal-d afran.  Ad tedduḍ neγ  ad teqqimeḍ  ?

    niqal : temmal-dtanmegla.  Niqal yeqbel, yu γ al

     yendem.γas : temmal-d

    tanmegla.  Γ as a ḍ ar yewwe ḍ  a ẓekka, asirem, ur yeǧǧi allaγ - iw.

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    61/84

     

     __

    61 

    segmi  [seg seg  + mi ] :temmal-d akud.  Segmi i

     yunag, ur d-yu γ al.

    segmi  : temmal-d akud.Segmi d-kecmen ur ssusmen.

    skud  [seg s  + akud ] :temmal-d akud.  Faṛes

    temẓi -k skud ur k-tfut. tili : temmal-d tawtilt.

    Ur yeẓri ara, tili yuγal - d ad aγ -  yalel.

    ulamma : ẓer γas. 

    uqbel : temmal-d akud. Yeffeγ uqbel ad d -tefrari tafat.

    wamma : temmal-dtanmegla. Yettu kan, wammanni γ -as.

    wannag : ẓer wamma. 

    ziγ

     : ẓer ziγen.

    ziγen

     : temmal-d asidetn wayen ur nγil.   Nekkttamneγ - t ziγen netta,

     yeskiddib.

     

    Kra n yimattaren

    acḥal : yemmal-d akta. Acḥal i yesɛa deg teγzi  ?  

    acimi : yemmal-dtamentilt.  Acimi i tugiḍ  ?

    acuγef  [seg acu  + γef ] :yemmal-d timentilt. Acuγef  itettemnamareḍ d wid i k-yifendeg tmusni ?

    acuγer  [seg acu  + γer ] :yemmal-d timentilt. Acuγerakka ?

    amek  : yemmal-d tilawt. Amek i ttilin at tmurt ?

    anda : yemmal-d adeg.  An da ara tedduḍ  ?

    ansa : yemmal-d sin nyidgan, adeg amezwaru d

     wadeg aneggaru.  Ansa i d-  yekka waya ?

    anect : yemmal-d akta.  Anect ara yili deg teγzi urgaz - nni ?  

    ayen1 : ẓer acuγer.  Ayenakka i yedda yid-sen ?

    ayen2 : D ayen tebγa ara s - awiγ [ #   dayen :  Dayen,

     y eqqers ṭṭbel, yefra wurar.

     ]

    ayγer : ẓer acuγer.  Ayγeri tettagim aberrani ad d-ikcem ?  

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    62/84

     

     __

    62 

    iwumi : ẓer acuγer. Iwimitugiḍ ad tedduḍ  ? [ # i wimi :i menhu, wanwa. I wimi itessawleḍ sgelli  ?  ]

    melmi : yemmal-d akud.  Melmi ara yali wass γefYimaziγen  ?

    ani : yemmal-d adeg. Sani i tettedum akka ?

    ukud : yemmal-damdakel. Ukud i te γγareḍ  ?

    uγur : yemmal-d win iilan kra. U γur i llant tsura ?

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    63/84

     

     __

    63 

    Kra n yimqimen

    Imqimen udmawanen ilelliyen

    Amḍan

      Asuf Asget

    Tawsit

    Udem

    Amalay Unti Amalay Unti

    1 Nekk Nekni Nkenti

    2 Kečč  Kemm Kunwi Nunemti

    3 Netta Nettat Nutni Nutenti

    Imqimen iwsilen n yisem

    Imqimen iwsilen n wayla

    Imqimen n yismawen n timmarewt

    Amḍan

      Asuf Asget

    Tawsit

    Udem

    Amalay Unti Amalay Unti

    1 baba- Ø/ baba- inu baba -tneγ  baba -tenteγ 2 baba -k  baba -m  baba -twen  baba -twent 3 baba -s  baba -tsen  baba -tsent 

    Imqimen n yismawen imagnuyen

    Amḍan

      Asuf Asget

    Tawsit

    Udem

    Amalay Unti Amalay Unti

    1 akal -inu / akal -iw  akal -nneγ  akal -nnteγ 2 akal -inek /

    akal -ik akal -inem /akal -im 

    akal -nwen  akal -nwent 

    3 akal -ines / akal -is  akal -nsen  akal -nsent 

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    64/84

     

     __

    64 

    Imqimen n yismawen n umḍan

    Amḍan

      Asuf Asget

    Tawsit

    Udem

    Amalay Unti Amalay Unti

    1 sin -inu / sin -iw  sin  -nneγ  sin  –nnteγ 2 sin -inek / sin  

    -ik sin  -inem /sin  -im 

    sin  -nwen  sin  -nwent 

    3 sin  -ines / sin  -is  sin  -nsen  sin  –nsent 

    Imqimen iwsilen n umyag

    Amqim awsil asemmad usrid

    Mi ara yili deffir umyag

    Amḍan

      Asuf Asget

    Tawsit

    Udem

    Amalay Unti Amalay Unti

    1  yezla- yi  / yeddem -iyi  yezla -yaγ /  yeddem- aγ 

    2  yezla- k yeddem- ik 

     yezla- kem yeddem- ikem 

     yezla- ken yeddem- iken 

     yezla- kent yeddem- ikent 

    3  yezla -t yeddem- it 

     yezla- tt yeddem- itt 

     yezla -ten yeddem- iten 

     yezla- tent yeddem- itent 

    Mi ara yili sdat umyag

    Amḍan

      Asuf Asget

    Tawsit

    Udem

    Amalay Unti Amalay Unti

    1 ad yi- yezlu / ad yi- yeddem   ad  aγ- yezlu / ad aγ- yeddem  2 ad k- yezlu

    ad k- yeddem  ad  kem- yezluad kem- yeddem  

    ad  ken- yezluad  ken- yeddem  

    ad  kent- yezluad  kent- yeddem  

    3 ad t- yezluad t- yeddem  

    ad  tt- yezluad  tt- yeddem  

    ad  ten- yezluad  ten- yeddem  

    ad  tent- yezluad  tent- yeddem  

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    65/84

     

     __

    65 

    Amqim awsil asemmad arusrid

    Mi ara yili deffir umyag

    Amḍan

      Asuf Asget

    Tawsit

    Udem

    Amalay Unti Amalay Unti

    1  yura- yi / yeddem- iyi  yura- yaγ 

     yeddem- aγ 2 ura- yak

    eddem- ak yura- yam yeddem- am

    ura- yaweneddem- awen

     yura- yawent  yeddem- awent

    3  yura- yas / yeddem- as ura- yaseneddem- asen

     yura- yasent yeddem- asent

    Mi ara yili sdat umyag

    Amḍan

      Asuf Asget

    Tawsit

    Udem

    Amalay Unti Amalay Unti

    1 ad yi- yaru / ad  yi- yeddem   ad aγ- yaru  / ad aγ- yeddem  2 ad ak- yaru

    ad ak- yeddemad am- yaruad am- yeddem

    ad awen- yaruad awen- yeddem  

    ad awent- yaruad awent- yeddem  

    3 ad as- yaru  / ad as- yeddem   ad asen- yaruad asen- yeddem

    ad asent- yaruad asent- yeddem  

    Imqimen imeskanen

    30

     

    Ameskan n tiẓin

     Amalay Unti Arawsan Asuf wa ta

    aya

     Asget wi ti Arawsan

    30  Seg RABEHI, A. (2011),  Anagraw n yisem , Timsirin i yexdem iyinelmaden n useggas wis sin n turagt n tmaziγt, Tasdawit n Bgayet. 

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    66/84

     

     __

    66 

    Ameskan n waggug

     Amalay Unti Asuf wihin tihin Asget widakihin tidakihin

    Ameskan n ubdar

     Amalay Unti Arawsan Asuf win tin

    ayen

     Asget wid tid Arawsan

    Ameskan n tiḍent

     

     Amalay Unti Arawsan Asuf wayeḍ , win-

    nniḍen 

    tayeḍ , tin-nniḍen 

    ayen-nniḍen  Asget wiyaḍ , wid-

    nniḍen 

    tiyaḍ , tid-nniḍen 

     Arawsan

    Amqim amattar

    31

     

     Amalay Unti Arawsan Asuf anwa anta

    wi

     Asget anwi anti Arawsan

    31  Seg RABEHI, A. (2011),  Anagraw n yisem , Timsirin i yexdem iyinelmaden n useggas wis sin n turagt n tmaziγt, Tasdawit n Bgayet. 

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    67/84

     

     __

    67 

    Amqim amassa

    γ

     

    i : amassaγ, yemmal-dayen i yerzan asentel. D wini tḥeqreḍ ara k-yernun.

    ay : ẓer i.

     Ata wayen i yura Rabehi (2011 : 14) γef umassaγ degtemsirin n unagraw n yisem : « Amqim amassaγ,ssawalen-as daγen tasalelt n tmuli (s tefransist

    ‗‗support de détermination‘‘). Yebded γef umeskanayen, iseg d-yekka : ayen > ay > a > i. Deg yiwet ntantala am teqbaylit, nezmer ad naf snat talγiwin i neγ ay . Deg tcawit neγ d Waṭlas anemmas (Lmerruk),nezmer ad naf a.

    Wi yuγen tamurt  ? D ilfan i ( ay ) t-  yuγen. Ay t-  yuγen dilfan.

     Yezmer umqim amassaγ ad yeddukel akked tenzeγt,

    ad as-yesmeskel tawuri-s i tenzeγt-nni, ad tuγal damassaγ.

    Terγa taddart ideg luleγ. Ayen iγer d - usiγ, ad t - awiγ.D aclim d ukerfa is d-kkren.

     Tikwal i yettili snat tikal deg yiwet twuri : … i s i gemmen yirgazen. …Ideg i ẓẓan iswi. »

    Amqim arbadu

    32

     

     win n umdan : yiwen neγ ḥedd.

     win n uγersiw neγ n tγawsa : kra, acemma, ara.

    32  Seg RABEHI, A. (2011),  Anagraw n yisem , Timsirin i yexdem iyinelmaden n useggas wis sin n turagt n tmaziγt, Tasdawit n Bgayet.

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    68/84

     

     __

    68 

    Kra n yimerna

    akken1 : yemmal-d akud.  Akken kan i d-yebda ameslay,ssusmen akk.

    abrid : yemmal-d akud.D dwa-nni ttessen-tt abrid degwass.

    akkin : yemmal-d adeg(aggug). Izger akkin i udrar.

    akk

     : yemmal-d akta. Mlalen-d akk warrac degtmecre ḍ t-nni.

    akka : yemmal-d amek. Akka i d win i yefkan rray irray-is !

    akken2  : yemmal-d akta. 

    Ččan akken deg yiwet n terbut. akken3 : yemmal-d

    amek.  Mačči akken  i ak-nni γ  ad txedme ḍ  , akka.

    akter : yemmal-d akta. Dnetta i yewwin akter.

    ass-a (ass ideg nella) :yemmal-d akud.  Ass-a, damenzu n tefsut. [# assa :tallit tamirant ideg nedder. Tamazi γ t, γγ aren-tt meddenassa deg yi γ erbazen. ]

    azekka : yemmal-d akud.  Azekka ad yali wass, acemmaur yelli.

    seldazekka : yemmal-dakud. T afaska-nni n tmedyaztad tebdu seldazekka.

    i

    elli : yemmal-d akud. I ḍelli uγalen yinelmaden saγebaz. 

    sendi

    elli : yemmal-dakud.  Tabrat i as- uzneγsendi ḍ elli, ye ṭṭ ef-itt.

    aseggas-a : yemmal-dakud.   Aseggas-a qessi ḥettegrest.

    ilindi : yemmal-d akud. Ilindi yerwa tiγimit deg uxxam. 

    sendilindi : yemmal-dakud.  Yekfa taγuri sendilindi. 

    imir : yemmal-d akud. M azal-it deg tesdawit imir-nni. 

    yal ass (yal yiwen n wass) : yemmal-d akud. Yettuseqdac d umyag iyeftin γer wurmir s tzelγaad .  Yal ass ad yemce ḥ  snat nt γenǧawin n tamemt. [#yallas : akken i xelqen

     wassan deg ddunit.

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    69/84

     

     __

    69 

     Yettuseqdac d umyag iyeftin γer wurmir ussid, i d-yemmalen tannumi.  Yallas

     yettraju talwit. ]

    dima : yemmal-d akud. Dima yettili umenγi degtaddart-nsen.

    a

    as : yemmal-d akta. Γ as ur yettmeslay ara a ṭ as,mačči d asusam. 

    bezzaf  : yemmal-d akta. Bezzaf ay turǧa  !

    ci

    u

    ḥ : yemmal-d akta. Ci ṭ u ḥ i telwi ḥt, ci ṭ u ḥ i terwi ḥt.

    cewya : yemmal-d akta. Yettmeslay-as cewya, ifehhema ṭ as.

    cwi

    ṭ : yemmal-d akta. Cwi ṭ  cwi ṭ  ad d-iban ubrid.

    da : yemmal-d adeg. K eččqqim da, nekk ad nadiγ anida - nni ḍ en. 

    Dasawen [seg d (tanzeγti d-yemmalen tilawt)  +asawen ] : yemmal-d akud. Sya dasawen yal yiwen yawiabrid-is. [ # d asawen : Yerra- 

    iyi lu ḍ a d asawen. ]

    ddeqs : yemmal-d akta. Ddeqes i d-yeqqimen iwakkenad ibeddel useggas.

    din : yemmal-d adeg. Nekk ff γeγ -d, netta yeqqimdin.

    drus : yemmal-d akta. Drus i d-yeqqimen iwakken adtekcem tefsut.

    kamel : yemmal-d akta. 

     Ad traju ḍ   ass kamel iwakkenad ak-d-i ṣ i ḥ umkan.

    kan : yemmal-d akta. Urt- γunzaγ ara, biγiγ kan ad

     yefriwes.

    ma

    i : yemmal-d akta. Amennuγ γef tutlayt - nneγ ttun - t ma ḍ i.

    mli

    ḥ : yemmal-d akta. Yugar-it mli ḥ deg tehri.

    nezzeh : yemmal-d akta.Yettaggad asemmi ḍ  nezzeh.

    qabel : yemmal-d akud. Tafaska tis snat ad tili qabeldeg wayyur n meγres. 

    sya : yemmal-d tanila.  Abrid γer Bgayet  , sya.

    syin : yemmal-d tanila.  Abrid γer tubiret syin. 

    taggara : yemmal-dakud.  Ayen akk i yecna γ eftmurt-is, taggara yemmut daγrib. 

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    70/84

     

     __

    70 

    tameddit : yemmal-dakud. Timlilit, tameddit degtesdawit.

    tazwara : yemmal-dakud.  Tazwra yemmeslay-d steqbaylit, yekfa-tt s tefransist. 

    ticekki : yemmal-d akud. 

    Ticekki ad d-temlil tasa d wiay turew.

    tikelt : yemmal-d akta.  Nettemlil tikkelt deg useggas.

    tikwal  : yemmal-d akud. Yettas-d tikwal γ ur-ne γ .

    tura : yemmal-d akud. Tura iban ubrid ara naγ. 

    wabel  : yemmal-d akud.  Ma ur d-yusi ara qabel, ad d-  yas wabel.

    zik : yemmal-d akud. Zik, argaz, yettwaqqan deg

     yiles.

    sgelli  (lweqt-nni i yezrin

    cewya) : yemmal-d akud. S  gelli yekkat udfel, tura yuγal - d yi ṭ ij. [ # seg llina  (segtiremt-nni ar tura) :yemmal-d akud. Seg llina ur

     yessusem. ] 

    ahat : yemmal-d turda.  Ahat wwḍen γer tesdawit tura. 

    Kra n tzel

    γ

    iwin

    n : yemmal-d tanila ntigawt i yettruḥun seg taman win i yettmeslayen γertama n win i wimiyettmeslay. Yusa-n (yusaγer din).  Ad n-ase γ   (ad aseγ γer din).

    d : yemmal-d tanila ntigawt i yettruḥun seg tama

    n win i wimi yettmeslay γertama n win i yettmeslayen.Yusa-d (yusa γ er da). Ad d- ase γ  (ad aseγ γer da).

    ad : yesseḍfar afeggag numyag deg wurmir neγ deg

     wurmir ussid, qqaren-astazelγa n wurmir. Yettarra-d iwsilen n umyag γer sdat.

     Awal-nni i a γ -iqer ḥen, yennejma ɛ   deg wulawen, ass-aad asen-t-id-nini.  (MatoubLounes).

    la : yessḍfar afeggag numyag deg wurmir ussidkan, qqaren-as tazelγa n

     wurmir ussid. Ǧǧ i γ -t la

  • 8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012

    71/84

     

     __

     yettxemmim γ ef temsal i t- ice γ ben. 

    ur : yemmal-d tibawt. Yesseḍfar aseγru, d anisemneγ  d anemyag. Γef waya,tazelγa n tibawt, d tazelγa ntefyirt, terza taseddas ntefyirt, ur terzi talγa numyag.

     –   Aseγru, d anemyag :afeggag n umyag, deg yizriibaw neγ deg wurmir ussid.

     Yettarra-d iwsilen n umyagi yesseḍfer γe