Upload
idlisen
View
239
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
1/84
__
1
Agbur
Tazwert ----------------------------------------------- 2
I. Aswir n ugemmay--------------------------------- 12
II. Aswir n wawalen--------------------------------- 15
2.1. Tussda-------------------------------------------- 16
2.2. Kra n yimesla llan deg tmenna, …--------- 21
2.3. Tiγri n yilem (e)--------------------------------- 24
2.4. Addad amaruz ---------------------------------- 25
III. Aswir n tezrarin (tilas gar wawalen) ---------- 29
3.1. Tizdit---------------------------------------------- 30
3.2. Tamsertit deg tezrart (gar wawalen)-------- 38
3.4. Tamlellit n yilem-------------------------------- 42
3.5. Amkan n yisekkilen imeqqranen------------ 43
Kra n yisumar-iḍen ---------------------------------- 45
Idlisen-------------------------------------------------- 54
Tijenṭaḍ : tira n yiferdisen n tjerrumt------------ 55
Iḍrisen------------------------------------------------- 70
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
2/84
__
2
Tazwert
I. Amezruy n tira
1. Tira d umezruy
Deg tazwara, tutlayin akk d timawin : imdanen, deg
tafrara n talsa, ttmeslayen tutlayin-nsen, ur tent-ttarun. Maca, amdan, i d-yetteff γen kra kra seg tillas nugama, γas ur yettaru, ibeddu yettales i ugama,yessunuγ-it-id akken i t-yettwali deg tilewt1.
Syin akk in, llant temnaḍin deg umaḍal ideg asuneγ-nni, irewwel kra kra i tilawt, armi d yiwet n tallit i
wimi semman yimassanen tallit n yiqerra ubrinen2. Tallit-a, tettuneḥsab d tizi iγer tessaweḍ tikli nusmedwen n tẓuri (taklut d usuneγ) n uzermezruy.
S unulfu n wayen i wimi nezmer ad nessiwel tira,tekcem talsa deg tallit tamaynut : amezruy. Bdanttnulfun-d yinagrawen n tira, gar-asen anagraw n tiran Yiferεunen, i wimi ssawalen „tiraglif t‟ ( hiéroglyphes ),anagraw n tira n Cinwa (‗tirakti‘ : idéogramme ) ; gar-asen, taggara, inagrawen i wimi qqaren tira tamunṭiqt( écriture syllabaire ), am wayen i wimi nessawal agemmayn taεrabt, agemmay n Yifniqen…
Agemmay-a aneggaru, qqaren-d ddmen-t Yifniqen γef Yisumariyen (deg sin, d iγerfan n usamer ). D Ifniqenay t-yessuzzren γef yiri n yilel agrakal, d nutni i asen-t- 1 ( représentation fidèle de la nature ) 2 ( phase des têtes rondes )
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
3/84
__
3
yessawḍen i Yigrigen. Igrigen daγen s timmad-nsen,fkan-t i Yilatinen. Agemmay-a, ihi, wa yettağğa-t-id i
wa, maca s kra n win iγer ara d-yaweḍ, ad as-yernukra, ad as-yekkes kra, armi yuγal yemgarad aṭasuneggaru γef umezwaru : beddlent talγiwin, rnant-dteγra (i d-snulfan Yigrigen asmi uγen agemmay n
Yifniqen, leqqmen-as-tent).
Llan yigemmayen-nniḍen, sin seg -sen n yiγerfan nusamer : agemmay i sseqdacen Waεraben i tira ntaεrabt akked ugemmay i sseqdacen Wudayen i tira ntmeslayt-nsen.
Imaziγen, lan daγ nutni agemmay -nsen, i wimissawalen tifinaγ. Tifinaγ, i d-yeqqimen γef yiẓra, tellazik d tira taγelnawt n Yimaziγen. Am ugemmay n
Waεraben d win n Yifniqen, tifinaγ d agemmay ur nliisekkilen i tira n teγra. Assa, agemmay n tfinaγ, anagarImuhaγ i t-yesseqdacen, yerna i tira wezzilen garyilemẓiyen i tezza tayri, neγ i turart kan, neγ γefyiẓekwan.
2. Aseqdec n ugemmay i tira n tmaziγt
Tutlayt tamaziγt, seg zik ar assa, γas deg tegti teqqimd timawt, sya γer da, aṭas n yimdanen (imedyazen,imusnawen, imassanen, ismazrayen…) i yewten ad tt-arun, γas s drus. Gar yimdanen-a, llan wid yessqedcen
agemmay n taεrabt, wiyaḍ ssqedcen agemmay ntlatint ; ma d agemmay n tfinaγ, yeqqim-d γur Yimuhaγ, leqqmen-as yimeγnasen aṭas n yisekkilen(ugar n mraw).
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
4/84
__
4
Agemmay n Waεraben, ssqedcen-t yismazrayen ntallit tanemmast akken ad arun ismawen, tifyar neγiḍrisen iwezzlanen, ssqedcen-t yimedyazen deg tira nyisefra-nsen. Ar assa, llan wid i t-yesseqdacen akkenad arun tamaziγt (tamnaḍt n Wawras, Aγlan).
Agemmay n Yilatinen, imezwura i t-yessqdcen diserdasen n umnekcam afransis, ḍefren-ten-id deg
wanect-a yiselmaden iqbayliyen n tazwara n lqern wis20. Deffir-sen, llan Y imrabḍen irumiyen, qedcen aṭasγef tmaziγt, ama deg tezrewt n tutlayt ama degtegmert n wammuden n tsekla taγerfant.
Deg tallit tamirant, s ugemmay-a aneggaru ay uran, ayttarun medden timusniwin-nsen, tikta-nsen, afrayen-nsen, tirga-nsen, anagar deg tira s ugemmay alatin ayd-tella temhezt. Γef ugemmay-a ay d-tella tedmi, γefugemmay-a ay d-tella tagmi. Imezwura i yuran
tamaziγt, i tebγu tili tantala, acku d ‗‗ibujaden‘‘, uγen-dabrid n tira n tefransist, s kra n useggem sya γer da.Deg ubrid-a, iserdasen imnekcamen, ḍefren-ten-idyiselmaden iqbayliyen (deg tazwara n lqern wis 20).Deg wayen uran Y imrabḍen irumiyen, ssqedcen tiratamsislant seg yiseggasen 1940 ar tazwara nyiseggasen 1970. Ma d tira tasnislant, d ismazaγenisdawanen, i yecban André Basset, i tt-id-yesbedden susebded n unagraw asnislan n tmaziγt (1952). Armi d
tazwara n yiseggasen 1990 ay tebda tira i yefflen i tizin tesniselt, tebda teggar-d tilufa n tesnalγa akked tid ntegmuẓar. Deg unnar-a n tira, yewwi-d ad d-nebderussisen i iga Mouloud Mammeri, d wid n Ramdane
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
5/84
__
5
Achab, akked wid i gan yimura n FDB. D timlilittamezwarut, i d-yeḍran deg Inalco deg useggas 1993, iyegren llsas i tira tumrist.
II. Askasi γef ugemmay i tmaziγt
1. Gar tesreḍt d tumast, tilawt
Deg yiseggasen-a ineggura, segmi tekcem tmaziγt saγerbaz deg tmurt Lezzayer, bdan kra n wuguren, gar-asen win n tira, win n ufran n ugemmay. Kra nyimedyaten : deg yidlisen imezwura n tmaziγt, i d-yessufeγ uγlif n usegmi, llan krad n yigemmayen(tifinaγ, agemmay n taεrabt, agemmay n tlatint). Degtemnaḍt n Wawras, deg yiseggasen-a ineggura, sugemmay n taεrabt ay sselmaden tamaziγt deguγerbaz. Deg Lmerruk, imenγan gar y imeγnasen nugemmay n taεrabt d yimeγnasen n ugemmay n
tlatint, rran tasuddut tageldant n yidles amaziγ(IRCAM) γer ufran n tfinaγ i tira n tmaziγt. Imuhaγ,ma llan γur-sen wid yesselmaden tamaziγt, ahat stfinaγ ay sselmaden.
Llant tamiwin kkatent γef tira n tmaziγt s ugemmay ntaεrabt, llant tamiwin kkatent γef tira n tmaziγt stfinaγ. Yiwet n tama kan i yekkaten γef ugemmay ntlatint. Imezwura, d wid yeqqnen tira γer taluft ntesreḍt. Id sin, d wid i yeqqnen tira γer tumast. Ma d
tama tis kradet, d wid i yefkan azal i tira. Wi, s umata,d wid yettarun, d wid i yeff len i tizi n umennuγ γefufran n ugemmay, ssawḍen γer tedmi akked tagmi nusnerni n tutlayt s useggem n ugemmay n tlatint,
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
6/84
__
6
agemmay s i ttarun yimura, seg ugafa s anẓul, segumalu s asamer, s i ttarun ugar n lqern aya !
2. Tifrat
Tutlayt i yeddren, d timawt ; tira, d allal kan. Γur Yimuhaγ, tumast d tamaheγt, ur telli d tifinaγ. Am wakken i ulac assaγ meqqren gar usnamak d
usnamuk 3
, ay ulac assaγ meqqren gar tutlayt akkedugemmay. Seg wayen i izemren ad d-yesken anect-a :tamezwarut, tutlayt, i tebγu tili, tezmer ad tidir degtimawt, war agemmay. Tis snat, ayen akk i yellan dtutlayin deg umaḍal, lemmer i tli yal yiwet seg -sentagemmay i yiman-is, amek ? Syin akk in, aṭas n tutlayini ttarun s ugemmay n tlatint (aẓar-is seg usamer), γasseg-sent tid ur nelli n taywa n tutlayin tihendurupin(am tterkit) ; aṭas n tutlayin i ttarun s ugemmay ntaεrabt, γas ur llint n taywa n tutlayin tiḥamsamin (amurdu, yiwet n tutlayt n Pakistan, am tfarist, tameslaytn Iran). Rnu γer waya, tidet kan, ma nmuqel akken iiwata igemmayen, ad naf d agemmay n tlatint i ilantalγa tushilt i ulmad d uselmed n tmaziγt.
Taggara, deg ugemmay n tlatint ay d-tella tedmi dtagmi i usebded n yilugan seg temlilit n 1993 ar ass-a.
III. Tarrayin n tira
Llant snat n tγariwin n tira, ilmend n yiswi n umaru. Tella tira tamsislant tag reγlant (agemmay amsislanagreγlan), nezmer ad d-nini d tira tussnant, d tira i d-
3 Signifiant et signifié.
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
7/84
__
7
yeskanen amek i ttwasusruyen yimesla s umqat, itebγu tili tutlayt. D tira i yef flen akkin i tutlayin. Degtama-nniḍen, tella tira tumrist. Tira tumrist, tezmer adtili d tira tasnislant, tezmer ad tili d tira talγasnislant( morphonologique ), am wakken daγen i tezmer ad tili dtira tanegmuẓart (étymologique). Yewwi-d ad d-nini,ad as-d-nales, tira n tmaziγt, ur telli d tira tamsislant
tagreγlant, ur telli d tira n tefransist. Tira n tmaziγtassa, d tira tumrist.
Yewwi-d daγen ad d-nesmekti dakken tira, amtjerrumt d umawal, d allal n usnerni n tutlayt, i ilanazal meqqren. Γas akken tutlayt yeddren d tutlayttimawt, tira tla amur deg useḥbiber, asnerni d usefrek n tutlayt.
IV. Amezruy n tira tumrist
Deg tagmi d tedmi γef uslugen n tira n tmaziγt, llant-d aṭas n temliliyin ideg kkin aṭas n yimdanen, gar-aseniselmaden, inelmaden, imura. Deg uslugen-a, deg yaltallit, tagmi d tedmi, llant-d γef tira s ugemmay ntlatint ; werğin d-yebdir yiwen seg yimekkiyenagemmay n taεrabt neγ tifinaγ. Deg kra n tegnatin,llan-d kra n yisumar, i d-ttaken sya γer da kra nyibujaden ; isumar i yecban wid-nni, qqimen kan disumar, werğin yuri yiwen yes-sen.
Krad n yiseggasen deffir unekcum n tmaziγt degtesdawit, tlul-d tekti n tedmi γef tira n tmaziγt deg Wammas n Tagmi deg Tmaziγt (Centre de RechercheBerbère, Inalco). Timliliyin-a, llant-d deg yiseggasen
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
8/84
__
8
1993, 1996, 1998. Amur ameqqran n wid i yekkin degtemliliyin-a, deg tallit-nni, d imesnasen (praticiens) ntutlayt, γas llan gar-asen yimassanen isdawanen. Usan-d seg Fransa, seg Lezzayer, seg Lmerruk, llan gar-asen
wid i d-yuznen isumar-nsen. Γas akken llan kra nyimekkiyen i d-yewwin, deg tallit-nni, kra n yisumar digrawlanen, ur ten-ddiment temliliyin-a. Timlilit
tamezwarut, tuget n yigmaḍ-is d iwellihen maca terẓaasalu i temliliyin i tt-id-iḍefren akken ad ssersent llsasi usebded n tira tumrist. Timlilit tis snat d temlilit tiskradet, ddant ugar γer sdat deg usebded n yilugan.Seg temliliyin-a i d-ffγen, d amedya, yilugan n tira ntemsertit, n tezdit, n tira n yimesla iwerdanen syisekkilen s i ten-ttarun deg tutlayin iseg d-kkan (am[ p ] d [ v ]), atg.
Maca deg yal tallit, deg yal timlilit, ttγimin kra n
wuguren gglen ( problèmes qui restent en suspens ), akkenqqaren, am taluft n tussda, d amedya.
Deg useggas 2001, tella-d temlilit γef usnerni n tutlayt(aslugen n tira d tjerrumt, aẓayer) deg tesdawit nBgayet, igmaḍ-is d iwellihen kan. Teḍfer-itt-id deguseggas 2007 temlilit n Barcelone.
Gar temliliyin-a, deg kra n tlufa n tira, llant tiden idegd-llan yisumar i d-irennun uguren ugar n wayen i d-
wwint d tifrat i wid i yellan yakan. Armi i d-usan
Yilugan n tira n tmaziγt iγef dduklen sḍis n yiselmadenn tmaziγt n tesdawit n Bgayet, deg useggas 2005(taẓrigt tamezwarut), d useggas 2009 (taẓrigt tis snat).
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
9/84
__
9
V. Uguren i tefra temlilit n Bumerdas
Acku, γas llant-d temliliyin-a i tt-yefran deg waṭas ntlufa, llan wuguren i yeqqimen gglen, yerna llan kra nyimdanen qqimen deg tira n zik, wiyaḍ snulfuyen-d(am wid i d-yettarun idlisen n uγlif n usegmi),yessuddes-d Useqqamu Unnig n Timmuzγa timlilit n
Bumerdas. Timlilit-a, i d-yeḍran seg 20 ar 23 ctember2010, kkin deg-s yiselmaden n tesdawit n Bgayet, TiziUzzu, Tubiret, am wakken daγen i kkin deg -syimaswaḍen n tmaziγt n yal tamnaḍt, d yiselmaden ntmaziγt, akked yimeskaren n yidlisen i yuran s tmaziγt.
Yekki deg-s daγen uselmad ameqqran Mohamed Tilmatine, seg tesdawit n Cadix (Spanya), am wakkeni d-uznen isumar-nsen Salem Chaker akked KamalNaït Zerrad.
Seg gar wuguren iγef d-yella wawal deg temlilit nBumerdas, niqal tefra-ten, wid yeqqimen gglen, urten-frint temliliyin i tt-yezwaren, nezmer ad d-nebder
wid i yerzan :
– tussda, – addad amaruz, – iferdisen n tjerrumt, – tizdit, – timlilit n teγra (tanẓa) Taggara, ad yaf yimeγri umuγ n yiferdisen n tjerrumt(s tira-nsen tumrist) akked y iḍrisen n usnas.
Adlis-a n tira tumrist, d agmuḍ iγer ssawḍen wussisenn yimura akked yinagmayen. Da, ma nules-as-d, γas :
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
10/84
__
10
atna yiswan n tira tumrist, iγer tessaweḍ temlilit-a, itleqqem γef Yilugan n tira n tmaziγt, i d-yeffγen deguseggas 2005 akked useggas 2009 : asefrek n tutlayt,acku tira d allal n useḥbiber akked usmedyet, akken urtnegger ; asdukel gar tantaliwin n tmaziγt neγ gartmeslayin n yal tantala, maḍi : tira s yilugan d allal iibedden n ulmad d uselmed, ak ken tutlayt ur tettγimi
d tiẓgi, wi i iεeddan yeks-as !
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
11/84
__
11
Ilugan n tira
Ilugan n tira n tmaziγt d azrar n yilugan i yemseḍfaren; d ilugan i ilaq ad yissin win i yebγan ad yaru tutlaytakken i iwata : war tuccḍiwin.
Tarrayt : deg tutlayt, menwala-tt, llan krad n yiswirenn tesleḍt, iswiren n tγessa. Acku tira tumrist n tmaziγtur telli d tira tamsislant tag reγlant, ur telli d tiratasnislant, terra azal i krad-nni n yiswiren n tγessa ntutlayt, seg yimesli armi d tafyirt, gar-asen awal :
1. Aswir n temsiselt-tasniselt
4
: aswir-a, deg tiratumrist, yettqabal anagraw n tira (neγ agemmay).
Tuttra i iwulmen da ihi, d ta : anwi imesla n tutlayt i wimi i ilaq ad nerr azal deg tira-ya ? S wanwiisekkilen ara ten-naru ?
2.
Aswir n wawal d unamek :
s yimesla n tutlayt ,nezmer ad d-neg awalen (d yinumak-nsen).
3. Aswir n tseddast : s wawalen daγen i d-skarenmedden tifyar ; s tefyar, ttmeslayen meddentutlayt.
Ilugan n tira, d tidet, rzan iswiren merra, wa cwiṭ, wanezzeh. Maca, ur neṭṭafar ara abrid-a ussnan, da. Degudlisfus-a5, ad ilin krad n yiswiren : agemmay, aswir n
wawalen, aswir n tezrarin (n tefyar).
4 Aswir n temsiselt-tasniselt : Niveau phonético-phonologique .5 Adlisfus (i-en) : manuel .
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
12/84
__
12
I. Aswir n ugemmay
Asekkil Isem-is
Azal-is deg API
Amedya
a, A a, aγra [æ], [a] aman, azal
a, B ba [b], [b], [v] ibrir, ak bal
c, C ca[š], [
]
aclim, uccen
č, Č yeč [
t
š], [
t
]
učči, aberčečču
d, D da [d], [d], [δ] adrar, tudert
ḍ, Ḍ ḍar [ḍ], [ð] aḍar, ablaḍ, aḍu
e, E ilem, tiγri n yilem [∂] ers, izem, ales
f, F fa [f] afus, tuffra, ilef
g, Gga [g] aglim, taguni
ğ, Ǧ yeǧ [dž], [dz] tiǧǧin, taǧǧewt
h, H ha [h] awelleh, ahicur
ḥ, Ḥ ḥim [ḥ], [ħ] aḥallum, aḥlalas
i, I i, iγri [i], [ị] itri, izi, imi
j, J ja [ž], [z] ajlal, tiji, inijel
k, K ka [k], [k] akal, ikil, asaka
l, L la [l] alim, tallumt
m, M ma [m] imir, aman
n, N na [n] inigi, aslen, ini
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
13/84
__
13
γ, Γ γar [γ], [ ] iγil, aγrum,taleγt
q, Q qil [q] aqadus, abquq
r, R ra (rar) [r] amrar, iri, urar
s, S sa (sar) [s] usu, tasa, tissit
t, T ta [t] tata, atrar, tatut ṭ, Ṭ ṭar [ṭ], [ŧ] aṭas, iṭij, imeṭṭi
u, U u, uγru [u] ul, ulmu, usu
w, W wa [w] awal, acwir
x, X xa [x] axxam, axelxal
y, Y ya [j] aylew, ayyur
z, Z za [z]uzzal, izem,
annuz ẓ, Ẓ ẓar [ẓ] iẓi, aẓar, laẓ
ε, Ɛ εil [ε], [‘] aεlaw, aεrur
G.M. 1 : isekkilen n ugemmay is nettaru tamaziγt, d wid n tlatint, anagar sin-a : γ d ε, i d-yekkan segtegrigt. Isekkilen i yettawin agaz6 ddaw-sen, nettaruyes-sen imesla ufayen, anagar ḥ. Isekkilen i yettawin
akafu nnig-sen, nettaru yes-sen izegnaggaγen
6 Awal agaz ila ismawen-nniḍen : aqqa, tinqiḍt (ẓer Amawal n tmaziγttatrart , Imedyazen, 1980). D awal iseg nezmer ad d-nessuddem awalen-nniḍen, am ssigez , asigez ... (d ayen ur nezmir ad d-nessuddem seg aqqa ).
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
14/84
__
14
imezgiyen n [ c ] d [ j ]. Isekkilen-nniḍen, am ṛ, ṣ ( rakked s ufayen), o, p, v d timerna i d-rennun γef widn ugemmay unnim. Asekkil u, azal-is d win n tuget ntutlayin n umalu ( ou deg tefransist).
G.M. 2
- Ad naru isekkilen ṛ akked ṣ mi ara izmiren kan adssemgirden gar wawalen7 deg talγiwin-nsen tiḥerfiyin :
Amedya 1u ṛ) :
fu ṛṛ8 ~ fu rr ;
fa ṛes ~ fa res ;
ṛbu ~ rbu
Amdeya w 2 ṣ) :
ṣṣif ~ ssif ,ṣṣerr 9 ~ sserr ,
a ṣufi ~ a sufi
ṣeyyed ~ seyyed
– Mi ara yili deg wawal yimesli ufay n tidet, am [ḍ], [ṭ]akked [ẓ], ur d-yewwi ara ad nerr azal i tufayt nyimesla [ṛ] d [ṣ] deg tira :
7 Awalen-a, yewwi-d ad ten-id-nekkes seg usegzawal n Dallet (1982).8 Tufayt n [ṛ] d [ṣ] deg wawalen-a, yewwi-d ad tili ula deg yisuddimen-nsen : ṣeyyed (aṣeyyad, ṣṣyada, …)/seyyed (ssyada, …) 9 Yewwi-d ad nessemgired, deg tira d usiwel, gar umyag sseṛ [Seṛ], i d-yekkanseg talγa steṛ, ideg d imesli aneggaru ay d ufay, akked yisem ṣṣerr [ṢeṚ] i d-yemmalen aṭṭan.
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
15/84
__
15
Amedya 1
– [f ḍǝṛ], γas deg-s [ṛ], ad t-naru fḍer ;
– [aḍaṛ], ad t-naru aḍar
Amedya 2
– [taṣǝṭṭa], γas deg [ṣ], ad t-naru taseṭṭa ;
– [iḍǝṣ ], ad t-naru iḍes. Ad nessemres isekkilen o, p, v deg yismawenimaẓlayen ijenṭaḍen, amedya: Paul, Pa vlov , L pari .
II. Aswir n wawalen
Alugen 1 : yal imesli nettarau-t s yiwen n usekkil, andai yebγu yili, deg tazwara n wawal, deg tlemmast neγdeg taggara.
Deg tazwara n wawal : sefru, segzi
Deg tlemmast n wawal : a swir, a sefru
Deg taggara n wawal : aḍri s , tuγma s
G.M. 3 : Alugen-a, deg tira n tmaziγt kan i yella.
Deg tira n tefransist (d tin n tmaziγt zik, am tira nBulifa, Ferɛun, …), llan yimesla i yettarun s sin (neγugar) n yisekkilen i yemgaraden. D amedya, imesli [š],yettaru s sin deg cheval «agmar», s krad degschéma «azenziγ» ; imesli [s], yettaru s yiwen deg savoir «issin» , s sin deg tasse «afenjal» s c deg place «asarag», sç deg maçon «abennay», s t deg ration «amur», atg.
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
16/84
__
16
Deg ta
ε
rabt
10, am tmaziγt, yal imesli yettaru s yiwen nusekkil, maca kra n yisekkilen deg-s tettbeddil talγa-nsen almend n umkan i uγen deg wawal : غ degtazwara, deg tlemmast, deg taggara, deg taggaraغdeffir usekkil imennebḍi.
2.1. Tussda
Imesli ussid yettaru s usiknew n usekkil : tame ṭṭut,tame ddurt, taze mmurt, ye rreẓ, ize gger, ddu, kker , atg.
Llant snat n taggayin n tussda : tin n tnumi d tin ntjerrumt.
2.1.1. Tussda n tnumi
11
Tussda deg wawal, nettaru-tt akken i nuγ tannuminsell-as. Maca tannumi-y a temxallaf seg tama γertayeḍ, seg taddart γer tayeḍ, tikwal seg umdan γer
10 Leεyub n ugemmay n taεrabt ugten : tamezwarut, yeččur d ineqqiḍen ;ma ttwakksen yineqqiḍen-a, ad d-qqimen deg-s drus n yisekkilen, manerna-yas ineqqiḍen-nni n tmaziγt, ad tessiwen tira. Tis snat, akken i d-nenna, isekkilen tettbeddil talγa-nsen almend n wadeg-nsen deg wawal :anect-a yessugut talγa. Tis kradet, llan seg-sen yisekkilen i ilaq admsenṭaḍen deg wawal, llan wiyaḍ
ilaq ad msebḍun : anect-a d ugur i tukksan yilmawen i yellan gar wawalen.11 Llan wawalen ideg tella tussda deg kra n tmeslayin, anda i yella umgireddeg ususru gar temnaḍin, nezmer ad naru talγiwin-nni i snat :ameddakel/amdakkel/amdakel . Maca, acku tussda deg yismawen tannumi,
tazzla , d tussda n uẓar ( nnam , azzel ) , yewwi-d ad ten-naru s talγa ideg tellatussda. Yella wanda tussda tla azal : laẓ (isem) llaẓ (amyag), fad (isem) ffad (amyag), tusna ( n warẓaẓen, n tzizwa) tussna (< issin), atg. e wt war tussda,am yisem ti kelt ., atg. Deg yimyagen gget , ggri , ad naru g d ussid : yegget , ggten
(taseftit tamagnut), ggru (―qqim d aneggaru‖) gru (= ―rfu‖ ).
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
17/84
__
17
wayeḍ. Tifrat n wugur-a : d asegzawal ara aγ-d-yemlenanda tella, d wanda ur telli tussda.
2.1.1.1. Iferdisen n umawal
a) ismawen : tile lli , u zzal , u ffal , ddeqs , atg.
G.M. 4 : deg yismawen i d-yekkan seg taεrabt, wid iibeddun s yisekkilen n yiṭij , deg tmaziγt, asekkilamezwaru yezga d ussid : ssif, ṭṭbel, zzit, ṭṭir, ṭṭbib, nnif,rrif, nnefs , atg.
b) imyagen
+ i ilan yiwet n tergalt
– w ar tiγri tačurant : e kk , e rr , e ǧǧ , atg.
– d teγri tačurant : zzi, ddu, ssu , atg.
+ i ilan snat (neγ ugar) n tergalin12
–
war tiγri tačurant : cceḍ, ccef, ddem, dder, ffer, kker, kkes,de gger, qqers, ṭṭerḍeq , atg.
–
d yiwet n teγri tačurant : ggall, se qqi, a zzel, mle lli , atg.
–
d snat n teγra tičuranin : dduri, i ssin, ggani , atg.
2.1.1.2. Iferdisen n tjerrumt
Ugur n tussda i d-ikecmen deg tsekka-ya yerza :izwiren n usuddem n umyag ( s n usswaγ, ttwa nuttwaγ) akked tt
n wurmir ussid :
12 Tussda n tergalt tamezwarut n yimyagen ilan snat n tergalin, tekka-d seguγelluy n yiwet n tergalt n zik : [ w ] ( qqen < *wγen ) neγ [ n ] ( kker < nker )…
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
18/84
__
18
a)
s
n usswaγ
s n usswaγ, ad t-naru d aḥerfi mi ara yili umyag i terzataluft d arilaw (deg wumuγ n wawalen n tutlayt, degusegzawal : d awal kan, ur d tafyirt), akken i yebγu yiliumyag. Maca, deg umyag yeftin, s n usswaγ d ussid,ad t-naru s usekkil uslig.
Imedyaten
siwel maca ye ssawal, ssawale γ ; Kečč, ssiwel.
seddu ~ ye ssedduy, ssedduye γ ; Kunwi, sseddum.
senker ~ ye ssenkar, ssenkare γ ; Kemm, ssenker.
s
ufeγ ~ ye ssufu γ , ssufu γ e γ ; Kunemti, ssuf γ emt.
Maca llan yimyagen ideg s yettili d aḥerfi γas yeftiumyag.
Imedyaten :sgall ~ yesgull
smir ~ yesmar
b) ttwa d ttu n uttwaγ
Attwaγ, ila snat n talγiwin zgant ssdent i snat : ttwa dttu
(snat-a n talγiwin, d tisenfal timnaḍanin (variantesrégionales)
– Imedyaten s ttwa : ttwakkes (
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
19/84
__
19
ttunefk (< efk ), talγa n uttwaγ-ines d ttu i yernan γefumyag asuddim nnefk am deg ttunebder (< nnebder ( ?)= ttwabder )
Akken i tebγu tili talγa n uttwaγ, [tt] deg -s, d ussid.
Tamawt : yella uttwaγ s mm--- d nn--- , ad ten-naru susekkil uslig.
Imedyaten : mmečč ; mmels ; nnerni ; nnefsusi . c) tt n wurmir ussid
[ tt ] n wurmir ussid, d ussid akken i yebγu yettwanṭeq.
Imedyaten : ttawi (< awi ), ttaki (< aki ), ttnadi (< nadi ),tt
aṭṭaf (< ṭṭef ), ttlal (< lal )
Tamawt : maca llan yimyagen, deg kra n temnaḍin, [ t ]n wurmir ussid-nsen war tussda,
Imedyaten:ečč
: ad naru ttett γas yettwanṭaq [ tett ] ;
ddu : ad naru tteddu γas yettwanṭaq [ teddu ].
2.1.2. Tussda n tjerrumt
Tabadut : d tussda i ilan azal deg tjerrumt,
tessemgirid gar snat n taggayin (isem d umyag) neγgar snat n talγiwin n yiwet n taggayt (urmir d wurmirussid, isem n tigawt d yisem n umeskar, atg.) :
Alugen 2 :
a) gar umyag d yisem
fad / ffad
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
20/84
__
20
laẓ /ll
aẓ
fru / fe rru
bḍu / be ṭṭu
b) gar wurmir d wurmir ussid
ẓer / ẓe rr,
se l / se ll, g zem / ge zzem ,
krez / kerrez
z wir / ze wwir [zegg w ir, zeggir]
bru / be rru,
fru / fe rru,
fsu / fe ssu,
bḍu / be ṭṭu 13 , atg . fsi/fessi [fetti].
c) gar yisem n tigawt d yisem n umeskar
agzar/age zzar,
azdam/aze ddam,
axdaε / axe dd
aε
d) gar wawalen (d ismawen neγ d imyagen)
Deg tegnit-a tussda tessemgirid gar wawalen.
13 D tussda n [ḍ] i d-yefkan [ṭ] ussid da, nettaru-t d ṭṭ
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
21/84
__
21
– talast /tallast ( talast = tilist / ye γli yiṭij, teγ li-d ta llast )
– sew/seww ( ad isew aman isemmaḍen /ad iseww lexrif s yiḍudan )
– sisen/sissen ( ad isisen a γ rum/ad yessissen gma-s i umdakel )
– ad lsen/ad llsen ( ad lsen abernus/ad llsen tixsi ).
–
tusna/tussna ( tusna = taγawsa teskar tzizwit/tussna < issin )
– ilu/illu ( ilu = aγersiw/ illu = tazmert tuffirt)
2.2. Kra n yimesla llan deg tmenna, ulac-iten deg tira
Alugen 3 : T
iggeγt d tzenzeγt
Isekkilen b, d, g, k, t, lan, deg tmenna, sin n wazalen,agga γ d uzenzaγ ; acku tizenzeγt ur tli azal asnislan, urasen-nettarra azal deg tira (tumrist). Ihi :
Ad naru Nezmer ad nessiwel
ba ba [ baba] = [ baba]
i bawen [ibawen] = [ibawen]
i dis, a drar [idis] = [idis], [adrar] = [adrar]
i genni [igenni] = [igenni]
ar gaz [argaz] = [argaz]
a kal, a kufi [akal] = [akal], [akufi] = [akufi]
ta tu t , ta ta [ tatut ] = [ tatut ], [ tata] = [ tata]
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
22/84
__
22
Alugen 4
: Tanγit
14
Isekkilen g, k, γ, x, q, lan, deg tmenna, azal n tan γ it . Acku tanγit ur tli azal asnislan, ur as-nettarra azal degtira. Ihi :
Ad naru Nezmer ad nessiwel
a glim, gma [agwlim] = [aglim], [ gwma] = [ gma]
a kbal, akked [akwbal] = [akbal], [akkwed] = [akked]
al γem, a γrab [alγwem] = [alγem], [aγwrab] = [aγrab]
a xlenj, ta xzant [axwlenj] = [axlenj], [taxwzant] =[taxzant]
G.M. 5 : llant kra n tsuraf, ideg tanγit γur-s azal
asnislan :
a kbal (< kbel) ~ [akwbal] ;
e gg ~ [eggw ] ;
[reggwel] (< re wwel < r wel ) ~ re ggel (< r gel ) ; atg.
Tifrat : deg umedya-nni amezwaru, d tafyirt ideg yella wawal ara d-yesseknen anamek-is, ma deg sin n
14 Imesla i terza taluft-a n tanγit, d anγiyen yakan, ama d wid n wammas n waneγ (‗‗palais dur‘‘) ama d wid n waneγ alewwγan (‗‗palais mou‘‘ =‗‗vélum‘‘) ; deg tilawt, ay asen-irennun d asenfer (‗‗labialisation‘‘), aswines dudegger n yicenfiren γer sdat (‗‗arrondissement et projection des lèvres versl‘avant‘‘), γas akken yella deg -sen usenγi (‗‗vélarisation‘‘) (tettnerni acemmatanγit-nsen).
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
23/84
__
23
yimedyaten ineggura, ad naru e ww [eggw ] ; ma d urmirussid n r wel , ad t-naru re wwel [reggwel].
D akbal ay ččiγ. ~ D akbal i kebleγ tabrat .
Alugen 5 : Tazegnaggaγt
Isekkilen t d z lan, deg tmenna, azal n teznagga γ t , ittarun zik ţ = [ts], ž = [dz]. Maca, deg tira, ţ ad yuγaltt, ž ad yuγal zz (s usiknew n usekkil). Ihi :
ad naru nezmer ad nessiwel
ttu [ ţţu] = [ ttu]
tide t ) [tideţ ] = [tidett ]
ire zzef [irežžef] = [irezzef]
Le zzayer [Ležžayer] = [Lezzayer]
(
)
G.M. 6 : deg kra n tmeslayin n teqbaylit, awalenyeggran s t (neγ s tt), t-nni ssawalen-t [ts]. Maca, degtira, ulayγer ara nesker sin n t. Ihi, ad naru : turet [tureţ ] , tuge t [tugeţ ], taxuxe t [taxuxeţ ], tamacahu t [tamacahuţ ], atg.
Alugen 6 : Tufayt
Deg tmaziγt n wassa llant kradet n tufayin n tidet :/ẓ/, /ḍ/,/ṭ/15.
a ẓar, i ẓi, a ḍar, a ḍu, i ṭij, a ṭṭan , atg.
15 Deg tegti, [ṭ] yekka-d seg [ḍ] ussid neγ seg temsertit n [ḍ]/[d] d [t].
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
24/84
__
24
G.M. 7 : tella tufayt ur nettuneḥsab, ur tt-nettaru, amtin :
– n c deg u ccay (= *u scay [ les ], [ nes ], [reγ ], [ nez ], [ wet ] = [wwet], maca del, ḍer ,
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
25/84
__
25
gem, gen, ger, γ er, sel, se γ , sew, ẓer > [edl], ... [egm], ...(azamul, anamek-is : « nesmenyif »)
Alugen 9 : R
1
R
2
R
3
R
1
R
2
eR
3
/ R
1
eR
2
R
3
Mi ara mseḍfarent kradet n tergalin tiḥerfiyin deg wawal, ad naru e :
- gar tergalt tamezwarut d tis snat : [almsir] al emsir ,
- neγ gar tis snat d tis kradet : [gzm] gz em , [tabzrt] tabz ert , [azgr] azg er , [amgrḍ] amg erḍ .
Alugen 10 : mi ara tili tergalt tis snat d tussidt, ad narue sdat-s :
[ tamṭṭut] tam eṭṭut , [tamddurt] tam eddurt ,[azddam] az eddam , [tillli] til elli .
G.M. 9 : g ar tergalt tussidt d tergalt taḥerfit ilaq ad
naru e, anagar ma tunṭiqt yebdan s tergalt tis snat dturgilt16 : RγR R) neγ ReR.
– tussna ( < issin ), tuffγa (
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
26/84
__
26
a) ma d asemmad imsegzi (n umatar udmawan neγ numqim awsil asemmad usrid) deffir umyag :
Yewt-d ubruri . (addad amaruz) Abruri, yewt-d .(addad ilelli)
Yesseγli -tt texxamt-nni. (addad amaruz) Taxxamt-nni, yesseγli -tt. (addad ilelli)
b) ma yeḍfer tanzeγt (seg tenzaγ i yesseḍfaren addadamaruz)18 :
Yekkat uzzal. (addad ilelli) Yekkat s wuzzal. (addadamaruz)
Yerfed ifassen s igenni. (addad ilelli) Yerfed-it s yifassen. (addad amaruz)
c) ma yeḍfer isem neγ amḍan, tili tenzeγt n gar-asenneγ ur telli19 :
yiwen n urgaz, yiwet n tmeṭṭut, sin n wussan, snat n t eqcicin,tamurt n umalu ; Iγil U jilban, Tizi Wezzu, I γ il Wwammas atg.
17 Llan yismawen ur nli addad : imalayen i yebdan s tergalt d kra n wuntiyeniwezzlanen : fad, laẓ, tama, tala, tara, tili, timmi, tizi, ticci, taluft, taddart, atg., dyismawen untiyen i yebdan s teγri u : tudert, tuddar, turet, tuzzar, atg.18 Llant tenzaγ i yesseḍfaren isem deg waddad ilelli : s (n tnila), ar (arma d),
mebla, war, atg. Yewt-it s afus. (tanila, addad ilelli) Yewt-it s ufus. (allal, addadamaruz) ; Ar axxam, tesgunfuḍ ! (addad ilelli) Yewweḍ γer uxxam. (addadamaruz). Tanzeγt d i d-yemmalen tilawt, tesseḍfar addad ilelli : Tedda d t islit. (tilawt, addad ilelli) Tedda d t eslit. (tanzeγt, addad amaruz). 19 Yewwi-d ad nessemgired gar taxxamt tubrikt ( tubrikt d arbib) taxxamt ntubrikt ( tubrikt d isem).
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
27/84
__
27
2.4.1. Talγiwin n waddad amaruz
2.4.1.1. Ismawen imalayen
2.4.1.1.1. Ismawen imalayen ibeddun s
a
Lan snat n talγiwin :
Tamezwarut : addad ilelli a /addad amaruz u
Imedyaten :
a fud / u fud,
asafu / usafu,
aḍris / uḍris ,
axxam / uxxam
Tis snat : addad ilelli a / addad amaruz wa
Imedyaten
awal / wawal,
asif / wasif,
akal / wakal
Tamawt 1 : deg tira d tγuri n wayen i yuran, yessefk adneḍfer ilugan-a, maca deg ususru nezmer ad d-nessiwel akken nennum, amedya : uxxam (= [uxxam]= [wexxam])
Tamawt 2
- Llan yismawen, lan snat n talγiwin n waddadamaruz : a fud / u fud / wa fud ;
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
28/84
__
28
- Llan yismawen, d tasenfelt-nsen war tussda i ilanaddad amaruz tirugza / trugza ; tirrugza / tirrugza ;
- Llan yismawen ideg talγa n waddad amaruztettbeddil ilmend n tussda : adaynin/udaynin ;addaynin/waddaynin .
2.4.1.1.2. Ismawen imalayen i ibeddun s i
Deg timawt i iγelli, ur t-id-nessusruy, yettuγal degumkan-is y. Mi ara yili yisem ibeddu s i, deg waddadamaruz ad as-nernu kan y.
Addad ilelli i / addad amaruz yi
Imedyaten : idis / yidis, i ffis / yi ffis, iγallen / yiγallen ;irgazen / yirgazen .
2.4.1.1.3. Ismawen imalayen ibeddun s
u
Akken i yebγu yili yisem ibeddun s u, d asuf neγ dasget, deg waddad amaruz ad as-nernu w.
Addad ilelli u / addad amaruz wu
Imedyaten : ul / wul ; udem / wudem ; uccen / wuccen ;ungifen / wungifen ; ungalen / wungalen
2.4.1.2. Ismawen untiyen
2.4.1.2.1. Ismawen untiyen i ibeddun s
a
Deg tegnit-a (deg yismawen i ilan addad), addad
amaruz, yettili s sin n wudmawen :a) Aγelluy n teγri (deg yismawen ilan taγessa taR
γ— ,d taluft n tira kan)
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
29/84
__
29
Imedyaten : t amurt / tmurt ; t ameṭṭut / tmeṭṭut ; t alaba /tlaba
b) Abeddel n teγri s yilem (deg yismawen ilan taγessataR
R
2
γ— , d taluft n tira kan)
–
Imedyaten : t aγrast / t eγrast ; t a gmert / t e gmert ;t aswalt/t eswalt
Tamawt : llan yismawen ur nli addad : ismawenuntiyen i ibeddun s teγri u ( tudert, tuddar, tuzzar, tuget ,atg.) ; ismawen imalayen i yebdan s tergalt d kra n
wuntiyen iwezzlanen ( fad, laẓ , tala, taluft, tamemt , atg.)
2.4.1.2.2. Ismawen untiyen i ibeddun s
i
– s uγelluy n teγri-nni ( ti t– : deg yismawen i ilantaγessa tiR
γ— ) :
t ilelli tlelli , t irugza trugza , t isekrin tsekrin ,
t izemrin tzemrin , t i funasin tfunasin , atg.
–
s yilem deg wadeg n teγri-nni ( ti te : degyismawen i ilan taγessa taR
R
2
γ— ) :
t amγart t emγart, t aqcict t eqcict, t imγarin t emγarin, t iqcicin t eqcicin , atg.
III. Aswir n tezrarin (tilas gar wawalen)
Deg tezrarin, llan wawalen qqnen γer wiyaḍ : deg tira,
tuqqna-nni, teskan-itt-id tezdit. Deg tilas n wawalen,neγ deg taggara n yisem, tirgalin, ttemyezrirint, tezmeryiwet ad tečč tayeḍ, neγ deg snat ad d-fkent targalt-iḍen : deg timawt, anect-a, teskan-it-id temsertit. Deg
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
30/84
__
30
tilas n wawalen daγen ttemlilint teγra : deg timawt,tettili tukksa n tanẓa. Deg tilas daγen, yettbeddil yilemamkan, deg timawt. Maca, deg tira tumrist, yessefk add-nesken awalen n tezrart am wakken i llan i yiman-nsen, s timmad-nsen.
3.1. Tizdit
Tizdit d yiwen n wallal n tira, ibeṭṭu izeddi γef tikelt ;teskan-d sin n wawalen gar-asen assaγ. Tetteqqen garwawal agejdan d yimezzayen-is. Anda i tettili tezdit ?
Alugen 14 : gar umyag d wawalen i as-d-yezzin :amqim asemmad usrid, amqim asemmad arusrid,tazelγa n tnila.
– ama deffir umyag
yewwi -t , yewwi -t-id ; yewwi -yas , yewwi -yas-d ; yewwi -yas-t ; yewwi -yas-t-id.
— Iwsilen usriden (i yettuγalen deg wadeg nyisemmaden usriden) i yettabaɛen amyag i yettfakkans teγri (amedya : awi )
yewwi-yi
yewwi-kem
yewwi-k
yewwi-t
yewwi-tt
yewwi- y aγ
yewwi-ken
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
31/84
__
31
yewwi-kent
yewwi-ten
yewwi-tent
— Iwsilen usriden i yettabaɛen amyag iyettfakkan s tergalt (amedya : aker )
yuker-iyi
yuker-ik
yuker-ikem
yuker-it
yuker-itt
yuker- aγ
yuker-iken
yuker-ikent yuker-iten
yuker-itent
— Iwsilen arusriden (i yettuγalen deg wadeg nyisemmaden arusriden) i yettabaɛen amyag iyettfakkan s teγri (amedya : awi )
yewwi-yi
yewwi-yak
yewwi-yam
yewwi-yas
yewwi-y aγ
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
32/84
__
32
yewwi-yawen
yewwi-yawent
yewwi-yasen
yewwi-yasent
— Iwsilen arusriden i yettabaɛen amyag i
yettfakkan s tergalt (amedya :aker
) yuker-iyi
yuker-ak
yuker-am
yuker-as
yuker- aγ
yuker-awen
yuker-awent yuker-asen
yuker-asent
G.M. 10 : ur nettaru tizdit gar tzelγa n wurmir, ad, dumyag, acku yezmer ad d-yekcem wawal-nniḍen gar-asen :
Ad yečč. Ad taruḍ . Ad yeεfu . Ad rzun. atg.
Ad yes-s taruḍ tabrat ; Ad fell-as yeɛfu Rebbi ; ad γur-s rzun,atg.
–
ama sdat umyag
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
33/84
__
33
D netta i t- yewwin ; Akka i as-nniγ : [akkaysenniγ] =[akkisenniγ] = akkiyasenniγ] = [akkidasenniγ] =akkaydasenniγ] ;
D netta i as-t- yewwin ; D netta i as-t-id- yewwin, atg.
G.M. 11
– Mi ara mseḍfaren wawalen-a tama n umyag,amsizwer-nsen d wa : arusrid-usrid-tanila.
– Deffir wusrid, tazelγa n tnila, d neγ n, irennu sdat-s i : yewwi-t -id ; yewwi-tent- id , atg.
Alugen 15 : gar yisem d yiwsilen-is
a) Amqim n wayla
—
n yisem amagnu : afus -is (- ines ) ; axxam -nneγtamurt -nsen , atg.
afus-iw (-inu)afus-ik (inek)
afus-im (-inem)
afus-is (-ines)
afus- nneγ
afus- nteγ
afus-nwen
afus-nwentafus-nsen
afus-nsent
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
34/84
__
34
—
n yisem n timmarewt : baba -m , yelli- k , mmi- s ,aḍewwal
-is [aḍegg w al-is ], xali -tneγ ; jeddi -twen , atg.
baba
baba-k
baba-m
baba-s
baba- tneγ
baba- tenteγ
baba-twen
baba-twent
baba-tsen
baba-tsent
— n umḍan : yiwen -is , sin- nwen , yiwen -nsen ( = amnetta am nettat ), atg.
yiwen-iw
yiwen-ik
yiwet-im
yiwen-is
yiwet-is
yiwen- nneγ yiwet- nteγ
yiwen-nwen
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
35/84
__
35
yiwet-nwent
yiwen-nsen
yiwet-nsent
b) Arbib ameskan
20
(n tiẓin, n tigguga, n ubdar, ntiḍent)
ass -a21 ; azekka -nni ; taddart- ihin , tameṭṭut
-nni ; argaz -nniḍen , tamurt- nniḍen , atg.
- n tiẓin : taddart- a
- n tigguga : taddart- ihin
- n ubdar : taddart- nni
- n tiḍent : taddart- nniḍen
G.M. 12 : tettekk tezdit
a) gar urbib ameskan d umqim n wayla : argaz -nni-ines
22.
b) gar umqim ameskan d umqim n wayla : win -nsen ,tin -nneγ , wid -iw , atg.
c) gar yiwsilen-a ma mseḍfaren : widak-nni-nneγ , tidak-nni-nneγ ( tidak- nni, nneγ/nneγ tidak-nni ).
20 Seg gar talγiwin n ubrib ameskan, yewwi-d ad naru - nni ( imir- nni ) γasnessawal tikwal [imir-enn ], yewwi-d ad naru - a ( imir- a ) γas nessawal tikwal[imir-agi, imir-ayi ].21 Yewwi-d ad nessemgired deg tira gar ass-a (ass ideg nella) d assa (tallittamirant, zzman n tura, ideg nedder).22 Ma ur nuri tizdit gar urbib ameskan d umqim n wayla, ad d-teffeγ tefyirt :argaz-nni, ines = argaz-nni, d ayla-s.
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
36/84
__
36
Alugen 16 : g
ar tenzeγt d umqim n wayla
— fell
fell-i
fell-ak
fell-am
fell-as fell- aγ/fell - aneγ
fell- aγ/ fell - anteγ
fell-awen
fell-awent
fell-asen
fell-asent
— deg, seg, nnig, γur… deg-i
deg-k
deg-m
deg-s
deg- neγ
deg- nteγ
deg-wen
deg-went
deg-sen
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
37/84
__
37
deg-sent
— ddaw
ddaw-i (-aw)
ddaw-ak
ddaw-am
ddaw-asddaw- atneγ
ddaw-ate nteγ
ddaw-atwen
ddaw-atwent
ddaw-atsen (-sen)
ddaw-atsent (-sent)
—
gar
gar-i
gar-ak
gar-am
gar-as
gar- aneγ
gar- anteγ
gar-awen
gar-awent
gar-asen
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
38/84
__
38
gar-asent
G.M. 13 : llant aṭas n tegnatin ideg ur nettaru tizdit,gar-asent :
a) gar wis d umḍan ay t-iḍefren : wis sin, wis krad , atg.
b) gar yimuren n yismawen uddisen : tislit n unẓar,Yusef u Qasi, Si Muḥend u Mḥend , atg.
3.2. Tamsertit deg tezrart (gar wawalen)
Ama deg taggara n wawal, ama gar wawalen, llan kran yimesla ttemyezririn : tettili temsertit gar yimeslianeggaru n wawal amezwaru d yimesli amezwaru n
wawal wis sin.
Alugen 17 : deg tira tumrist, tettekkes temsertit i tebγutili.
Hatna yimesla i terza temsertit (tafelwit) :
Tamsertit Ad naru Nezmer adnessiwel
Gartenzeγt n
d tecreḍt n wunti t deg tazwara n yisem.
tasa ntmeṭṭut
[tasa-ttmeṭṭut] =[tasantmeṭṭut]
d tecreḍt n waddadamaruz w/u degyisem.
awal nurgaz ;aman nwasif
[awal-wwergaz] =[ gwergaz],[ bbwergaz] ;[aman-bbwasif]
d w n umqim iyebdan yes-s
awal n wid i iceṭren
[awal bbwid igceṭṛen]
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
39/84
__
39
d tecreḍt n waddadamaruz y deg yisem.
tajmaεt nyirgazen
[tajmaεt-yyergazen] =[ ggergazen]
d f n yisem yebdanyes-s.
tamurt n Faḍma [tamurt-f-Faḍma]
d m n yisem yebdanyes-s.
ddin nMuḥemmed
din m-Muḥemmed
d r n yisem yebdanyes-s.
awal nRebbi
[awal-r-Ṛebbi]
d l n yisem yebdanyes-s.
tagennurt n lalla
[tagennurt-l-lalla]
Gar m ntenzeγtam
d w n yisem(/amqim) yebdanyes-s.
a m win,a m win !;a m wakal
[am-min, am-min]; [am-makal]
Gar
tenzeγt d
d tecreḍt n wunti t deg yisem.
argaz dtmeṭṭut
[argaz t-tmeṭṭut]= [argaz ţ-
ţmeṭṭut ] Gar tzelγan tilawt d
d tecreḍt n wunti t deg yisem.
d
tamelḥantteqcict-nni
[ t-tamelḥant …]= [ ţ-ţamelḥant…]
Gar d ntzelγa n
wurmir ad
d yimatarenudmawanen t—, n— deg umyag.
a d tawiḍ,a d tawi, a dtawimt; a dnawi
[at-tawiḍ] = [aţ-ţawiḍ], [at-tawi] =[aţ-ţawi], [at-tawimt] = [aţ-ţawimt] ; [an-nawi]
d t n umqim awsilasemmad usrid.
a d t- tawiḍ ;a d ten-nawi
[a t-tawiḍ]; [a ten-nawi]
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
40/84
__
40
Gar tzelγan tnila d
d umatar udmawant — deg umyag.
ad d-tawi ;ad d- tawiḍ
[add-awi] = [add-tawi] ; [add-awiḍ]= [add-tawiḍ]
Garumatarudmawanḍ
d t n umqim awsilasemmad usrid.
tenγi ḍ-t ;tenγi ḍ-tent
[tenγiṭ-t ] =[tenγiṭ-ṭ ] ; [tenγiṭ-ṭent ]
Gar y numassaγay
d umatar y/i degumyag neγ degumaγun.
a y yečča, daγrum !; a y yemmuten,d amγar! ;d nekk a yi
ruḥen ; inekk a yiruḥ
[ ig-gečča daγrum] = [ ag-gečča d aγrum] ;[ ig-gemmuten, damγar] = [ ag-gemmuten damγar] ; [d nekkag-gruḥen] ; [inekk ag-gruḥ]
Garumassaγ i
d umatar y/i degumyag neγ degumaγun.
d ayen i
yenwa ; dkečči
yeččan ; dnetta i i ferrnen ;akka iiruḥ d asfel
[d ayen i-genwa] ;[d kečč i-geččan] ;[d netta i-gferrnen] ; [akkai-gruḥ d asfel]
Gar f ntenzeγtγef
d w neγ u n waddadamaruz n yisem.
γe f wakal ;γe f uxxam
[γef-fakal] ; [γef-fexxam]
Gar g ntenzaγ deg d seg
d w n umqim iyebdan yes-s deg wa ; segwa γ er wa [deggw
a] ; [segg
w
aγer wa]
d w neγ u n waddadamaruz n yisem.
se g uxxam ;de g waman
[seg- gwexxam] =[seg-gexxam] ;[deg- gwaman]
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
41/84
__
41
G.M. 16 : llant kra n tegnatin ur llint d tamsertittalugant : γas yella umedya [ d ] + [ n ] = [ nn ], γas manettaru a d nawi i nessawal [an-nawi], yella idni [idni],laden-is
[ladn-is], yedneb [yedneb] atg.
3.3. Timlilit n teγra
Deg tmaziγt, ur zmirent ara snat n teγra admseḍfarent deg tmenna, ama deg wawal, ama gar sinn wawalen (deg tezrart). Mi ara mseḍfaren sin n
wawalen, amezwaru yeggra s teγri, wis sin yebda steγri :
Alugen 18 :
tamezwarut tγelli, deg tmenna, maca,
nettaru-tt :
Ad naru Nezmer ad nessiwel
Ur yufi ara[ur yufara] = [ur yufiyara]
Ur d-yenni ara [ur d-yennara] = [ur d-yenniyara]
Akka i as- nniγ [akk-i s-nniγ]
Yesseγli izem [yesseγl-izem]
Yeswa aman [yesw-aman]
Yaru urrifen-is ! [yar-urrifn-is]
Ad yebnu axxam [ad yebn-axxam]
M i ara d- yuγal… [m-ara d-yuγal]
M a ur yelli… [m-ur yelli]
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
42/84
__
42
Alugen 19 : yettekk y gar-asent, ineṭṭeḍ γer teγri ntzelγa n usiwel, γer umqim arusrid ma yusa-d deffirumyag kan, nettaru-t :
Ay argaz! ; ini-yas ; yenna-yasen : akka i asen-yenna [akkayasenyenna]/[akkiyasenyenna]/[akkadasenyenna
]/[akkidasenyenna]/[akkasenyenna]/[akkisenyenna].
Alugen 20 : tis snat tettuγal d tazegneγrit (d azgen nteγri), maca nettaru-tt d tiγri :
– m a ulac [ma-wlac], yell a ulac-it [yella-wlac-it] ;
–
m i ulac [mi-wlac], lhan i usufeγ [lhan i-wsufeγ].
G.M. 17 : [ i] + [ i ] = [ ig ] : D tim γ arin i i ε emren tudrin (ẓer tamsertit, alugen 17).
3.4. Tamlellit n yilem
Tiγri n yilem, e, tettbeddil amkan deg wawal almend n
tγessa tamsislant n wawal-nni :[y ezg er] d [zegreγ ], d sin wawalen n yiwen n ufeggag(yebḍa-ten umatar udmawan), maca,
– deg [y ezg er], e yella gar y d z, d gar g d r ;
– deg [zegreγ], e yella gar z d g d gar r d γ.
[azrem] d [izerman] d sin n wawalen n yiwen nufeggag (yiwen d asuf, wayeḍ d asget),
maca,
– deg [azrem], e yella gar r d m ;– deg [izerman], e yella gar z d r.
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
43/84
__
43
Alugen 21 : tiγri n yilem, tettbeddil amkan deg wawal,deg tmenna d tira, almend n tγessa n wawal-nni (ẓerimedyaten-a, n ufella].
Alugen 22 : seg wawal γer wayeḍ, tiγri n yilem, tezmerad tbeddel amkan deg tmenna, ur tettbeddil amkandeg tira.
Mi ara d-yernu wawal-iḍen deffir wawal-nni, e yellandeg tunṭiqt taneggarut, yettbeddil daγen amkan degtmenna, maca deg tira, yettaṭṭaf amkan-is anesli :
– y ezg er : y ezg er-d [izegr-edd] ; z e gr en : z e gr en-as [zg ern-as] ;
– il es : iles-nsen [ils-ensen] ; ilsawen : ilsaw en-nsent [ilsawn-ensent] ;
–
alγ em : alγ em-nni [aleγm-enni], atg.
3.5. Amkan n yisekkilen imeqqranen
Alugen 23 : asekkil ameqqran, yettili deg sin nyimeḍqan kan :
a) Deg tazwara n tefyirt : Tafyirt, tbeddu s usekkilameqqran, tettfakka s wagaz (tinqiḍt) ( . ).
Yečča , yeswa. D argaz. Ssuq, ssbeḥ. Γur -i yiwen n umdakel.
b) Deg tazwara n yisem n umdan neγ n umkan(tamdint, tamurt, atg.) :
Boulifa, Mammeri, Belεid a t Ɛli, Dallet ; Fransa, Lalman, Marikan, Lpari, Tizi, Bgayet, atg.
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
44/84
__
44
G.M. 14 : deg waddad amaruz, d asekkil amezwaru ayd ameqqran : Tamurt n Yigawawen …
Alugen 24 : asigez23, ila azal meqqren, yettarra azal iusgunfu, ibeddi, asesten, abhat, abdar , atg., i yellan degtimawt. Asigez, d taluft tameγradt.
Deg unagraw n usigez i ssemrasen, llan yizamulen-a :
– aqqa 24 ( . ), ticcert ( , ), ticcert aqqa ( ; ), sin n waqqayen wannig wa ( : ),
– aqqa n tuttra ( ? ), aqqa n ubhat ( ), krad n waqqayen ( ... ),
– gar tacciwin ( ( ) ), gar tuccar ( « » ), acciwen ( [ ] ), aseṭṭef ( iseṭṭaf ) ( { } ),
– yugar, yif ( > ), ddaw, yir (
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
45/84
__
45
Alugen 25 : ismawen uzzigen (wid n yimukan, wid nyimdanen), nettaru-ten :
a) Akken ttwanṭaqen : Iγil Ɛ li ( mačči Iγil n Ɛ li ) : IγilBbammas ( neγ Iγil Wwammas , mačči Iγil n Wammas ) ;Tawrirt Musa ( mačči Tawrirt n Musa ), Tizi Wezzu , atg.
b) Neγ, akken i llan ttarun ya (deg waddad aγarim,
‗‗l‘état civil‘‘ ) :– Ama d ismawen n Yimaziγen : J.-E. Amrouche,
Marguerite-Taos Amrouche, Mouloud Mammeri, MouloudFeraoun, Kateb Yacine, …
– Ama d iberraniyen : J.-M. Dallet, K. Prasse, AndréBasset, L. Galand, …
c) Ismawen n tmura (neγ n temdinin) tiberraniyin, adten-naru akken i ttarun ya : Paris, New york, Londres
(London), Tokyo,… anagar wid i yettumezγen ya ara
naru akka : Fransa, Budapest, Lalman, Marikan, Sεudi,…
Kra n yisumar-
iḍen
Tamsertit, mačči gar wawalen kan i tella (ẓer alugen 17 ) ; tella, deg kra n tmeslayin, ula deg wawal. Ihi, wini yettarun, yessefk ad d-yezg nnig tmeslayt-is (neγ,lemmer nettaf, nnig tantala-s) akken ad as-fehmen
wiyaḍ ayen yura. Deg kra n tmeslayin (n teqbaylit), tettili temsertit deg
wawal : mi ara mlilen sin n yimesla, ttuγalen, degtmenna, d imesla-nniḍen ur nelli deg uẓar n wawal.
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
46/84
__
46
Alugen 26 : ugur n temsertit deg wawal, deg tmenna,tifrat-is, deg tira, d tuγalin γer uẓar n wawal-nni :
Tamsertit Ad naruNezmer ad
nessiwel
gar [ ḍ ] neγ [ d ] n uẓarn wawal
d [ t ] n umur wis sin n
tecreḍt n wunti
tayazi ḍt , tamna ḍt ;
tabri dt , tayeddi dt
[tayaziṭ ], [tamnaṭ ];
[tabriṭ ], [tayeddiṭ ]
gar [ l ] nuẓar n
wawal
d [ d ] n uẓar n wawal
ldiγ tawwurt ,se ldazekka
[ lliγ tabburt],[sellazekka]
gar [ s ] nuẓar n
wawal
d [ d ] n uẓar n wawal sder [zder] = [zzer]
[ yy ] = [ gg ] a yyaw (
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
47/84
__
47
wawal
d [ z ] n uẓar n wawal
si zdeg [zizdeg]
gar [ s ] ntanzeγt s
d [ d ] ntenzeγt iγertenṭeḍ
sdat, sdeffir[sdat] = [zzat],[zdeffir]
Alugen 27 : llan kra n yimesla ttawḍen, deg kra ntmeslayin, akkin i tzenzeγt, ttawḍen γer wulwu aneggaru, deg tmenna. Llan daγen kra n yimeslattγaren deg kra n tmeslayin. Deg tira, yessefk ad d-nessekfel imesla inesliyen, ama d wid i yuγ wulwuama d wid i tuγ taγert :
a) Imesla i yettalwin
Ulwu Ad naru Γas yella wanda qqaren
[ k ] > [ k ]> [ y ]
ta kerza (< krez),ti kersi (< kres), ...
[tayerza], [tiyersi], ...
[ g ] > [ g ] > [ y ]
tu ga, gma, i genni, se g , de g , ...
[tuya], [ yma], [iyenni] (<[igenni], [si ] (< [*sey ] <[seg ]), [di ] (< [*dey ] <deø]), ...
[ t ] > [ t ] > [ h ] > Ø
(yewwi)- ten, nu tni, ... [(yewwi)-hen, (yawwi-n ],[nuhni], ...
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
48/84
__
48
b) Imesla i
yettγaren (ẓer tamsertit, alugen 17 ; isumar, alugen 26 ) :
Deg tmenna, imesli [ ww ] yezmer ad d-yefk, almend ntmeslayt :
[ bbw ], [ ppw ], [ kkw ], [ mmw ], [ ggw ], maca ad t-naru ww (ẓer tafelwit) :
Ad naru Nezmer ad d-nini
ye wwi (< a wi) [yebbwi], [yeppwi], [yeggwi], ...
ye wweḍ (< a weḍ) [yebbweḍ], [yeppweḍ], [yeggweḍ], ...
ye wwel (< a wel) [yebbwel], [yeppwel], [yeggwel], ...
ye wwen (< a wen) [yebbwen], [yeppwen], [yeggwen], ...
ye wwa (< e ww ) [yebbwa], [yeppwa], [yeggwa], ...
yesse ww (< se ww < e ww
sse w < se w )25 [yessebbw ], [yesseppw ], [yesseggw ], ...
G.M. 19 : [ k ] n yekkat, urmir ussid n umyag ewt,yekka-d seg tussda n w, maca ad t-naru akken i t-nessawal : yekkat .
Alugen 28 : imqimen n wayla, lan snat n talγiwin :taγezzfant d twezzlant.
25 Yessefk ad nessemgired gar ssu (> usu ), sew (> tissit ), ssew (> aseswi ), seww (> asewwi ).
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
49/84
__
49
Deg teqbaylit, imqimen n wayla γur-sen, deg wasuf,snat n talγiwin : tawezzlant d tγezzfant26. Nezmer add-nini : axxam-iw ( -ik, -im, -is ) neγ axxam-inu ( -inek, - inem, -ines ).
Dγa, d taγezzfant i iqerben γer tantaliwin-nniḍen(tacawit, tacelḥit, …). Nezmer ad nesseqdec talγataγezzfant acku, deg yiwet, tella, deg tayeḍ, teskan-diḥulfan.
baba-inu > baba ; yemma-inu > yemma ; axxam-ines >axxam-is .
Alugen 29 : amqim ilelli, ameskan (d arbib neγ damqim), imerna (n tγara, n wadeg, ...), lan snat ntalγiwin, yiwet d tawezzlant, tayeḍ d taγezzfant. Maca,talγa tawezzlant tif taγezzfant. Ihi, deg tira, yewwi-dad naru talγa tawezzlant acku d talγa taddayt.
Ad naru Nezmer ad nsiwel
nekk, kečč , kemm
[nekki], [nekkini] [keččini], [kečči],[kemmi] [kemmini]
axxam-a [axxam-ayi], [-agi], [-agikana], …
da [dayi], [dagi], [dagikana], …
akka [akkayi], [akkagi], [akkagikana], …
26 Ula deg teqbaylit llant tmeslayin ideg qqaren axxam-nnek , axxam-nnem ,axxam-nnes .
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
50/84
__
50
Alugen 30 : tazelγa n tnila n tla azal, ad tt-nesseqdec.
Deg teqbaylit n kra n temnaḍin (tid n wassa), tazelγan (n win i wimi i nettmeslay) truḥ ad tejlu maḍi.
Teqqim-d deg yiwet n tenfalit kan : aql-i- n (= aqel- i(yi)-n ). Maca, deg temnaḍin-nniḍen, ar assa tella,tettusemras. Ihi, yelha ma nessemras-itt deg tira :tettferriz-d anamek n tefyirt.
Tuget n temnaḍin Anida-nniḍen
Yusa -n.
Yusa -d.
Yusa- d γur-wen , γer din.
Yusa- d γur-neγ , γer da.
Ad n-aseγ.
Ad d-asen
Ad d-aseγ γur-wen γer din.
Ad d-asen γur-neγ , γer da.
G.M. 15 : tazelγa n tnila, ama d d ama d n, anagar mateḍfer amqim usrid ay as-irennu sdat-s yimesli i : yewwi-tt-id, yewwi-tt-in, maca yewwi-d, yewwi-n, yewwi-as-d,yewwi-as-n.
Alugen 31 : imesli azegnaggaγ [ ţ ] neγ [ T ] n taggara nyisem unti, nettarut s yiwen n t27 :
tabra t > tabra tt , tulmu t > tulmu tt , tamacahu t > tamacahu tt ,tamaynut > tamaynu tt , tagni t > tagni tt , taye t > taye tt , tide t> tide tt , atg.
Alugen 32 : nettaru tanzeγt n gar yisem d yisem-nniḍen, gar umqim (ameskan, arbadu) d yisem, gar
27 Γas yiwet n t deg udfir n [tayett] (asget tuyat ), akked t n amaynut , akked tadfir n [tidett] ( sidet = ‗‗vérifier‘‘ ), atg., n uẓar.
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
51/84
__
51
umḍan d yisem, maca ur tt-nettaru gar tenzeγt dyisem28 :
– afus n ugelzim, tasarut n tewwurt, bab n yigenwan, mmi-s n tmeṭṭut ;
– tid n tmara, kra n taluft, yiwen n ubaxix ! ;
– sin n wussan, snat n tulawin, mraw n yi γ fawen ;
– nnig uxxam, ddaw teslent, deffir yi γ il, sdat wallen.
Alugen 33 : amqim asemmad usrid yettawi tiγri i deffirumyag yekfan s tergalt : turez- it , terza- t , yeddem- iyi , yezla-
yi (deg sin-a n yimedyaten ineggura, — -yi yezmer adyili d amqim asemmad usrid neγ d arusrid). Sdatumyag, ur yettawi tiγri. Tiγri-nni, i, i yellan sdat-s, damassaγ : i t- yeččan, d nekk ; akka i yi -d-yenna .
Alugen 34 :
i amassaγ29, nettaru-t iman-is, anagar ma
yezwar tanzeγt yerra-tt d amassaγ : –
Am tebratin i tent-yura ; D ul-is i d-yessawlen ; D iles i tt- id-ibedren, atg.
–
ideg, iγef , iγer , is , atg. Ma yusa-d deffir-s, yettwarayiman-is : deg i , γef i , γer i , s i , atg.
28 Yewwi-d ad nessemgired gar nnig uxxam ( nnig d tanzeγt) ~ nnig n uxxam ( nnig d isem : ―afella‖), ddaw uxxam ( ddaw d tanzeγt) ~ ddaw n uxxam ( ddaw d isem : ―adda‖), deffir uxxam ( deffir d tanzeγt) ~ deffir n uxxam ( deffir d isem :
―amkan i yellan deffir-s‖), sdat uxxam ( sdat d tanzeγt) ~ sdat n uxxam ( sdat disem : ―amkan i yellan γer sdat‖). 29 Talγa i , d tanzeγt, ma yeḍfer-itt yisem, amqim ilelli neγ amqimarudmawan (ameskan, amattar, arbadu), d amassaγ ma nezmer ad nerr aydeg umkan-is, yeṭṭafar-it useγru (d amyag neγ d tanzeγt i d-yemmalen tilawtd yisem).
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
52/84
__
52
G.M. 16 : deg tira, nesmenyif talγa ay n umassaγ : Dadlis ay uran ; Ttaznen medden leḍyur, nekk ay uzneγ daγerda .
G.M. 17 : i n [ i wimi], ur yelli d amassaγ, d tanzeγtacku ur yezmir ay ad yili deg wadeg-is. Llan sinyiberdan n tira : i wimi ( i wanwa, i wanti, i menhu , „„àqui‟‟ ) ; iwimi ( iwacu, ayγer , „„pourquoi‟‟ ) ; i wakken ( almend n waya , “pour cela‖ ) ; iwakken ( akken, bac “pour, pour que, dans le but de” ) ; i wacu ( i wanwa, imenhu “à qui” ) ; iwacu ( acuγer, ayγer “pourquoi” ).
Alugen 35 : amatar udmawan, n wudem wis krad asufamalay, nettaru-t s y i yimyagen i yebdan s snat ntergalin i yemxalafen, s tergalt tusligt neγ s teγri :
yekrez, yeffud, yergel, yuzen, ad yafeg, ad yimγur , atg. Macanettaru i deg yimyagen i yebdan s tergalt, ma deffirumatar taγessa RγR ( ireglen, ikerrez, isuḍ , atg.)
G.M. 18 : yewwi-d ad nessemgired gar i yura n (amassaγ + amaγun) akked
i ura n ( amassaγ + udem 3amalay asget).
Alugen 36 : talγa n yisem unti i ibedden γef umalayneγ n yisem unti n tigawt i ibedden γef uẓar, s t degtazwara d taggara : ayeddi d / tayeddi dt , abri d / tabri dt ; ayazi ḍ/tayazi ḍt ; agḍi ḍ / tagḍi ḍt ; gmer / tagmer t ; cre ḍ / ticre ḍt ; sle ḍ / tasle ḍt , atg.
Alugen 37 : tanzeγt s, ma teḍfer-itt tenzeγt-iḍen, adtenṭeḍ γer-s :
– seddaw, sennig, sdeffir, sdat, sγ ur, atg.
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
53/84
__
53
Alugen 38 : tanzeγt s ur tneṭṭeḍ γer umernu i ilan talγan yisem (addad amaruz) :
–
s ufella, s wadda : Sbedden-t-id s ufella, d akessar i as-d- seknen, nnan- as : ruḥ-d s wadda, ad ak-d-iban d asawen.
G.M. 19 : tikwal beṭṭu gar wawalen ila azal :
– D ayen i teswa i d- yenneγlen . Dayen, teswa i d- yenneγlen .
Alugen 39 :
u d at , nettaru-ten s usekkil ameẓẓyan,iman-nsen, anagar ma isem i iḍefren u, d amur wis sinn yisem :
– Yusef u Qasi, Si Muḥend Umḥend at Ḥmaduc , Uqasi Akli, at Yemmel, at Yanni, atg.
Alugen 40 : deg wurmir ussid, nesmenyif talγiwintiwezzlanin :
–
ffad : yettfad > yettfada ; llaẓ : yettlaẓ > yettlaẓa ; atg.
– ens : yettnus > yettnusu ; enz : yettnuz > yettnuzu ; els :yettlus > yettlusu ; ers : yesrus > yesrusuy > ... ; erẓ : yettruẓ > yettruẓu ; atg.
–
sens : yesnus > yesnusu ; senz : yesnuz > yesnuzu ; sles :yeslus > yeslusuy > yeslusay ; atg.
– sken : yeskan > yeskanay ; sker : yeskar > yeskaray ;
sγer : yesγar > yesγaray ; atg.
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
54/84
__
54
Kra n yidlisen
1. Achab, R. (1979), Langue berbère (kabyle) :Initiation à l’écriture , Paris, Imedyazen.
2. Bouamara, K. d wiyaḍ (2009), Ilugan n tira ntmaziγt , taẓrigt n yimeskaren, Bgayet. [2005,
Talantikit].
3.
Groupe d‘Etudes Berbères (1989), Initiation àl’écriture , 2e édition, Bgayet, Edition Aêar, 1989.
4. Mammeri M. (1990), Tajerrumt n tmaziγt (tantalataqbaylit)[Grammaire berbère (kabyle)] , Alger,Bouchène.
5. Actes de la table ronde internationale« Phonologie et notation usuelle dans le domaineberbère », Inalco, avril 1993, Etudes et DocumentsBerbères , 11, 1994 ; 12, 1995.
6. Chaker, S. (1996, élaboré par), Propositions pour lanotation usuelle à base latine du berbère , synthèse destravaux de l‘atelier « Problèmes en suspens de lanotation usuelle à base latine du berbère » (24 et25 juin 1996), Inalco, Paris.
7. Rabehi, A. (2011), Anagraw n yisem , Timsirin iyexdem i useggas wis sin n turagt n tmaziγt,
Tasdawit n Bgayet.
***************
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
55/84
__
55
Tijenṭaḍ
Tira n yiferdisen n tjerrumt
Tinzaγ
Tanzeγt, d awal n tjerrumt (alγac) ur nettbeddil deg
talγa, tetteg assaγ gar sin n yismawern deg yiwet ntefyirt neγ gar yiwen n yisem d tefyirt-nni ya stimmad-is.
Tanzeγt, deg tmaziγt, tettas-d daymen sdat yisem,tettarra-t d asemmad arusrid, ma γer useγru, dasemmad n yisem, ma γer yisem-nniḍen ur nelli daseγru. Daymi as-qqaren d awura : yettak tawuri iyisem.
Llant tenzaγ i yettbeddilen addad i yisem, ttarrant-tdeg waddad amaruz. Iwakken ad tizmir tenzeγt adtesseḍfer isem deg waddad amaruz, yessefk (i) ad tiliseg tenzaγ i yesseḍfaren isem deg waddad amaruz(acku, llant tiden ur nettbeddil addad i yisem i d-grent), (ii) ad yili yisem i d-tger tenzγt-nni segyismawen i ilan addad (ila addad ilelli, ila addadamaruz). Isem, deg waddad ilelli deffir tenzeγt ma (i)tanzeγt-nni ur seg tiden i yesseḍfaren isem deg
waddad amaruz, (ii) isem i terza taluft ur seg
yismawen i ilan addad. Yella wayen i wimi nezmer ad nsemmi da uddusunzi
γ
: d uddus i yebnan s tenzγt akked yisem neγ dumernu. Tanzeγt-nni, da, tettarra uddus i terza taluft
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
56/84
__
56
ila azal n tenzeγt. Amedya : deg tefyirt Yemmug anect n yilu., anect n, d uddus unziγ, ila azal n tenzeγt.
akked : temmal-dasdukel (tesseḍfar isem deg
waddad amaruz, ma segyismawen i ilan addad).
Yedda akked u ḍ ewwal-is. am : temmal-d aserwes
(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Rẓaget am yilili.
ar : temmal-d tilist(tesseḍfar isem deg waddadilelli). Awi- t ar asif teǧǧeḍ -t.
d : temmal-d asdukel(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Yedda du ḍ ewwal-is. ẓer akked.
d : temmal-d tilawt(tesseḍfar isem deg waddadilelli). Ur d aseḍsu, ur da γ emzu, ur d amzur ikessu.
ddaw : temmal-d adeg(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Tettuseqdacdaγ Nnig ubrid, ddaw ubrid,leqrar-is, d abrid.
deffir : temmal-d adeg(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Yeffer deffir
tewwurt.
deg : temmal-d tallit neγ adeg. Yewwi-d ad yili yiwetn tallit neγ yiwen n wadegkan (tesseḍfar isem deg
waddad amaruz, ma segyismawen i ilan addad). Deglɛid i d -yettas γ er-ne γ ; Degtaddart i iḥemmel ass n tγ imit.
fell : temmal-d adeg.
Tesseḍfar amqim awsil, urtesseḍfar isem. Fell-awenkan i nettkel.
gar : temmal-d adeg(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Ili-k d uccen garwuccanen, d izem gar
yizmawen.
i : temmal-d win i ilan
neγ i terza taluft deg tefyirt(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Ad ninitanemmirt i warrac- nneγ !
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
57/84
__
57
mebla : temmal-d tibawt(tesseḍfar isem deg waddadilelli). Nemsefham meblatameslayt.
mebla : temmal-d tibawt(tesseḍfar isem deg waddadilelli). Argaz, d win i d- iqeṭṭunmebla idrimen.
n : temmal-d ayla(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Izerfan n umdand yizerfan n tmeṭṭut.
nnig : temmal-d adeg(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Nnig ubrid,ddaw ubrid, leqrar-is, d abrid.
s : temmal-d allal(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Mačči s yir awaliferrun medden timsal.
s : temmal-d tanila(tesseḍfar isem deg waddadilelli). Yerza- d uγrib saxxam-is.
sdat : temmal-d adeg
(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). G nen sdattewwurt.
sdaxel : temmal-d adeg(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Sdaxel wanu i
yeffer.
sdeffir [seg tenzaγ : s +deffir] : temmal-d adeg(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Yebna axxamsdeffir uxxam aqdim.
seddaw [seg tenzaγ : s +ddaw] : temmal-d adeg(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Yedduri seddawtzemmurt.
seg : temmal-d akud,
tallit neγ adeg. Yewwi-d adilin sin n wakuden, snat ntalliyin neγ sin yidgan(tessḍfar ismawen deg
waddad amaruz, ma segyismawen i ilan addad). Segtis ṭam armi d tis mraw, netta
yes γ ar arrac. ; Seg unebdu γ erunebdu i d-yettu γ al γ er tmurt. ;Yewt-itt γef uḍar seg Bgayetarmi d Lezzayer.
sennig [seg tenzaγ : s +nnig] : temmal-d adeg(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen i
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
58/84
__
58
ilan addad). U r yezmir yiwenad d-yekk sennig wawal-is.
s
γ
ur : temmal-d tamaneγ tanila (tesseḍfar isemdeg waddad amruz, ma segyismawen i ilan addad).S γ ur watmaten i d-tekka tyita.
uqbel : tettuseqdac i wadeg, i wakud neγ i tallit(tesseḍfar isem deg waddadilelli). Uqbel taddart, ad tafeḍtimɛessit.
yes [seg tenzeγt n wallals + amqim awsil] : temmal-d allal. Tesseḍfar amqimawsil, ur tesseḍfar isem.Yes-wen kan ara nim γ ur.
yid [seg tenzeγt nusdukel d + amqim awsil] :
temmal-d asdukel. Tesseḍfar amqim awsil, urtesseḍfar isem. Yid-wen kani nettemsefham.
γef : temmal-d adeg(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Yefka tazmert-is
γef warraw -is.γer : temmal-d tanila
(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Yunag γer tmuran medden.
γur : temmal-d ayla(tesseḍfar isem deg waddadamaruz, ma seg yismawen iilan addad). Tidet, attan γurmedden.
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
59/84
__
59
Kra n tesγunin / n yisuraz
acku : ẓer axaṭer.
akken : ẓer iwakken.
amer : temmal-d tawtilt. Amer yebγa d netta ara yeddun.
ammar : temmal-dtuggdi. S ameγ bun urnettenneḍ ammar ad aγ -d-
yessiwel.
amzun : temmal-daserwes. Tettecrurd amzun dtasekkurt.
ard : temmal-d akud. Tesseḍfar amyag deg wurmir neγ urmir ussid.
Anef- as ard yekfu, temleḍ -asanida i yecceḍ.
aredmani : temmal-damseḍfer neγ amyizwer nsnat n tigawin. Ad yečč,aredmani ad yessired tu γ mas-is.
armi
: tettuseqdac i wakud. Tettarra iwsilen numyag i tt-id-iḍefren γersdat. Armi d- yewweḍ i t -wala γ .
arma
: tettuseqdac wadeg neγ i wakud. Tettarra iwsilen n umyag itt-id-iḍefren γer deffir.
Arma yewweḍ -d aranemsefham.
asmi [seg ass + mi ] :temmal-d akud Nemyussanasmi i d- yusa γer tmurt.
axa
ṭ
er : temmal-d
timentilt. Ğǧan tamurt axaṭ erulac lxedma.
belli : tasγunt war azal. Iban d netta. ; Iban belli dnetta. Ẓer dakken.
dacu (dacu kan) : T elhatmeslayt dacu telha daγtsusmi” [ # d acu : D acu itebγiḍ γur -i ? ]
dakken : tasγunt warazal. Medden akk ttwalindakken yif yiḍelli assa, ad yifwassa azkka. [ # d akken : D anect-nni ]
degmi [seg deg + mi ] :temmal-d timentilt. D nekki t-id-inecden, degmi i d-yusa.
dγa : temmal-d amseḍfern snat n tigawin. Mi tekfa
tmeγra yefra wurar dγa yeggra -d
iman-is.
ideg [seg umassaγ i +deg ] : amassaγ, yemmal-d
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
60/84
__
60
adeg neγ tallit. Tamurt idegttidireγ , tif timura.
ihi : temmal-d tiseggrayneγ taggrayt. Ini-yas ihi maad d-yas.
imi : temmal-d akud. Imi i t-wala γ i d-mmekta γ .
imi : temmal-d tawtilt Neb γa ad teqqimeḍ, imit γesbeḍ, ruḥ.
iseg [seg umassaγ i +seg ] : amassaγ, yemmal-daseg. Tawacult iseg d-tefruri,tettwas sen aṭas.
iwakken : temmal-d iswi.Yekka-d akk timura iwakkenad yissin idelsan n ddunit. [ # i
wakken : I tmecreḍt i d -u ɣeγ izimer- nni, mačči i wayen - nniḍen = I wakken i t -id-u γ e γ ,mačči i wayen - nniḍen. ]
iγef [seg umassaγ i +γ
ef ] : amassaγ, yemmal-dadeg neγ tamentilt. Taluftiγef cewḍeγ, ad teglu yes -i.
iγer [seg umassaγ i +γ
er ] : amassaγ, yemmal-d
tanila. Tamdint iγer tettruḥuḍ,tebɛed aṭas.
la … la … : temmal-dtibawt. Tettas-d daymensdat yisemawen i ilan yiwet
n twuri. Ur ḥwajeγ la idrimenla cciɛa.
lemmer : temmal-dtawtilt. Kul wa yeqqar :« Lemmer imdanen akk amnekk tili tgerrez. »
lukan : ẓer lemmer.
ma : temmal-d tawtilt. Ma yuki-d, ad inadi fell-ak.
meɛna
: temmal-dtanmegla. Tebγa meɛna urtezmir ara. Ẓer maca.
maca : temmal-dtanmegla. Tebγa maca urtezmir ara.
mi : temmal-d akud. Mii fki γ afus deg gma, i ẓriγ ad d- tḥaz nnuba.
mulac : temmal-dtiseggray. Efk-as amur-ismulac ad terfu. [ # ma ulac :
Ma ulac irden, aγ -d timẓin. ]
ne
γ : temmal-d afran. Ad tedduḍ neγ ad teqqimeḍ ?
niqal : temmal-dtanmegla. Niqal yeqbel, yu γ al
yendem.γas : temmal-d
tanmegla. Γ as a ḍ ar yewwe ḍ a ẓekka, asirem, ur yeǧǧi allaγ - iw.
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
61/84
__
61
segmi [seg seg + mi ] :temmal-d akud. Segmi i
yunag, ur d-yu γ al.
segmi : temmal-d akud.Segmi d-kecmen ur ssusmen.
skud [seg s + akud ] :temmal-d akud. Faṛes
temẓi -k skud ur k-tfut. tili : temmal-d tawtilt.
Ur yeẓri ara, tili yuγal - d ad aγ - yalel.
ulamma : ẓer γas.
uqbel : temmal-d akud. Yeffeγ uqbel ad d -tefrari tafat.
wamma : temmal-dtanmegla. Yettu kan, wammanni γ -as.
wannag : ẓer wamma.
ziγ
: ẓer ziγen.
ziγen
: temmal-d asidetn wayen ur nγil. Nekkttamneγ - t ziγen netta,
yeskiddib.
Kra n yimattaren
acḥal : yemmal-d akta. Acḥal i yesɛa deg teγzi ?
acimi : yemmal-dtamentilt. Acimi i tugiḍ ?
acuγef [seg acu + γef ] :yemmal-d timentilt. Acuγef itettemnamareḍ d wid i k-yifendeg tmusni ?
acuγer [seg acu + γer ] :yemmal-d timentilt. Acuγerakka ?
amek : yemmal-d tilawt. Amek i ttilin at tmurt ?
anda : yemmal-d adeg. An da ara tedduḍ ?
ansa : yemmal-d sin nyidgan, adeg amezwaru d
wadeg aneggaru. Ansa i d- yekka waya ?
anect : yemmal-d akta. Anect ara yili deg teγzi urgaz - nni ?
ayen1 : ẓer acuγer. Ayenakka i yedda yid-sen ?
ayen2 : D ayen tebγa ara s - awiγ [ # dayen : Dayen,
y eqqers ṭṭbel, yefra wurar.
]
ayγer : ẓer acuγer. Ayγeri tettagim aberrani ad d-ikcem ?
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
62/84
__
62
iwumi : ẓer acuγer. Iwimitugiḍ ad tedduḍ ? [ # i wimi :i menhu, wanwa. I wimi itessawleḍ sgelli ? ]
melmi : yemmal-d akud. Melmi ara yali wass γefYimaziγen ?
ani : yemmal-d adeg. Sani i tettedum akka ?
ukud : yemmal-damdakel. Ukud i te γγareḍ ?
uγur : yemmal-d win iilan kra. U γur i llant tsura ?
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
63/84
__
63
Kra n yimqimen
Imqimen udmawanen ilelliyen
Amḍan
Asuf Asget
Tawsit
Udem
Amalay Unti Amalay Unti
1 Nekk Nekni Nkenti
2 Kečč Kemm Kunwi Nunemti
3 Netta Nettat Nutni Nutenti
Imqimen iwsilen n yisem
Imqimen iwsilen n wayla
Imqimen n yismawen n timmarewt
Amḍan
Asuf Asget
Tawsit
Udem
Amalay Unti Amalay Unti
1 baba- Ø/ baba- inu baba -tneγ baba -tenteγ 2 baba -k baba -m baba -twen baba -twent 3 baba -s baba -tsen baba -tsent
Imqimen n yismawen imagnuyen
Amḍan
Asuf Asget
Tawsit
Udem
Amalay Unti Amalay Unti
1 akal -inu / akal -iw akal -nneγ akal -nnteγ 2 akal -inek /
akal -ik akal -inem /akal -im
akal -nwen akal -nwent
3 akal -ines / akal -is akal -nsen akal -nsent
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
64/84
__
64
Imqimen n yismawen n umḍan
Amḍan
Asuf Asget
Tawsit
Udem
Amalay Unti Amalay Unti
1 sin -inu / sin -iw sin -nneγ sin –nnteγ 2 sin -inek / sin
-ik sin -inem /sin -im
sin -nwen sin -nwent
3 sin -ines / sin -is sin -nsen sin –nsent
Imqimen iwsilen n umyag
Amqim awsil asemmad usrid
Mi ara yili deffir umyag
Amḍan
Asuf Asget
Tawsit
Udem
Amalay Unti Amalay Unti
1 yezla- yi / yeddem -iyi yezla -yaγ / yeddem- aγ
2 yezla- k yeddem- ik
yezla- kem yeddem- ikem
yezla- ken yeddem- iken
yezla- kent yeddem- ikent
3 yezla -t yeddem- it
yezla- tt yeddem- itt
yezla -ten yeddem- iten
yezla- tent yeddem- itent
Mi ara yili sdat umyag
Amḍan
Asuf Asget
Tawsit
Udem
Amalay Unti Amalay Unti
1 ad yi- yezlu / ad yi- yeddem ad aγ- yezlu / ad aγ- yeddem 2 ad k- yezlu
ad k- yeddem ad kem- yezluad kem- yeddem
ad ken- yezluad ken- yeddem
ad kent- yezluad kent- yeddem
3 ad t- yezluad t- yeddem
ad tt- yezluad tt- yeddem
ad ten- yezluad ten- yeddem
ad tent- yezluad tent- yeddem
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
65/84
__
65
Amqim awsil asemmad arusrid
Mi ara yili deffir umyag
Amḍan
Asuf Asget
Tawsit
Udem
Amalay Unti Amalay Unti
1 yura- yi / yeddem- iyi yura- yaγ
yeddem- aγ 2 ura- yak
eddem- ak yura- yam yeddem- am
ura- yaweneddem- awen
yura- yawent yeddem- awent
3 yura- yas / yeddem- as ura- yaseneddem- asen
yura- yasent yeddem- asent
Mi ara yili sdat umyag
Amḍan
Asuf Asget
Tawsit
Udem
Amalay Unti Amalay Unti
1 ad yi- yaru / ad yi- yeddem ad aγ- yaru / ad aγ- yeddem 2 ad ak- yaru
ad ak- yeddemad am- yaruad am- yeddem
ad awen- yaruad awen- yeddem
ad awent- yaruad awent- yeddem
3 ad as- yaru / ad as- yeddem ad asen- yaruad asen- yeddem
ad asent- yaruad asent- yeddem
Imqimen imeskanen
30
Ameskan n tiẓin
Amalay Unti Arawsan Asuf wa ta
aya
Asget wi ti Arawsan
30 Seg RABEHI, A. (2011), Anagraw n yisem , Timsirin i yexdem iyinelmaden n useggas wis sin n turagt n tmaziγt, Tasdawit n Bgayet.
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
66/84
__
66
Ameskan n waggug
Amalay Unti Asuf wihin tihin Asget widakihin tidakihin
Ameskan n ubdar
Amalay Unti Arawsan Asuf win tin
ayen
Asget wid tid Arawsan
Ameskan n tiḍent
Amalay Unti Arawsan Asuf wayeḍ , win-
nniḍen
tayeḍ , tin-nniḍen
ayen-nniḍen Asget wiyaḍ , wid-
nniḍen
tiyaḍ , tid-nniḍen
Arawsan
Amqim amattar
31
Amalay Unti Arawsan Asuf anwa anta
wi
Asget anwi anti Arawsan
31 Seg RABEHI, A. (2011), Anagraw n yisem , Timsirin i yexdem iyinelmaden n useggas wis sin n turagt n tmaziγt, Tasdawit n Bgayet.
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
67/84
__
67
Amqim amassa
γ
i : amassaγ, yemmal-dayen i yerzan asentel. D wini tḥeqreḍ ara k-yernun.
ay : ẓer i.
Ata wayen i yura Rabehi (2011 : 14) γef umassaγ degtemsirin n unagraw n yisem : « Amqim amassaγ,ssawalen-as daγen tasalelt n tmuli (s tefransist
‗‗support de détermination‘‘). Yebded γef umeskanayen, iseg d-yekka : ayen > ay > a > i. Deg yiwet ntantala am teqbaylit, nezmer ad naf snat talγiwin i neγ ay . Deg tcawit neγ d Waṭlas anemmas (Lmerruk),nezmer ad naf a.
Wi yuγen tamurt ? D ilfan i ( ay ) t- yuγen. Ay t- yuγen dilfan.
Yezmer umqim amassaγ ad yeddukel akked tenzeγt,
ad as-yesmeskel tawuri-s i tenzeγt-nni, ad tuγal damassaγ.
Terγa taddart ideg luleγ. Ayen iγer d - usiγ, ad t - awiγ.D aclim d ukerfa is d-kkren.
Tikwal i yettili snat tikal deg yiwet twuri : … i s i gemmen yirgazen. …Ideg i ẓẓan iswi. »
Amqim arbadu
32
win n umdan : yiwen neγ ḥedd.
win n uγersiw neγ n tγawsa : kra, acemma, ara.
32 Seg RABEHI, A. (2011), Anagraw n yisem , Timsirin i yexdem iyinelmaden n useggas wis sin n turagt n tmaziγt, Tasdawit n Bgayet.
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
68/84
__
68
Kra n yimerna
akken1 : yemmal-d akud. Akken kan i d-yebda ameslay,ssusmen akk.
abrid : yemmal-d akud.D dwa-nni ttessen-tt abrid degwass.
akkin : yemmal-d adeg(aggug). Izger akkin i udrar.
akk
: yemmal-d akta. Mlalen-d akk warrac degtmecre ḍ t-nni.
akka : yemmal-d amek. Akka i d win i yefkan rray irray-is !
akken2 : yemmal-d akta.
Ččan akken deg yiwet n terbut. akken3 : yemmal-d
amek. Mačči akken i ak-nni γ ad txedme ḍ , akka.
akter : yemmal-d akta. Dnetta i yewwin akter.
ass-a (ass ideg nella) :yemmal-d akud. Ass-a, damenzu n tefsut. [# assa :tallit tamirant ideg nedder. Tamazi γ t, γγ aren-tt meddenassa deg yi γ erbazen. ]
azekka : yemmal-d akud. Azekka ad yali wass, acemmaur yelli.
seldazekka : yemmal-dakud. T afaska-nni n tmedyaztad tebdu seldazekka.
i
ḍ
elli : yemmal-d akud. I ḍelli uγalen yinelmaden saγebaz.
sendi
ḍ
elli : yemmal-dakud. Tabrat i as- uzneγsendi ḍ elli, ye ṭṭ ef-itt.
aseggas-a : yemmal-dakud. Aseggas-a qessi ḥettegrest.
ilindi : yemmal-d akud. Ilindi yerwa tiγimit deg uxxam.
sendilindi : yemmal-dakud. Yekfa taγuri sendilindi.
imir : yemmal-d akud. M azal-it deg tesdawit imir-nni.
yal ass (yal yiwen n wass) : yemmal-d akud. Yettuseqdac d umyag iyeftin γer wurmir s tzelγaad . Yal ass ad yemce ḥ snat nt γenǧawin n tamemt. [#yallas : akken i xelqen
wassan deg ddunit.
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
69/84
__
69
Yettuseqdac d umyag iyeftin γer wurmir ussid, i d-yemmalen tannumi. Yallas
yettraju talwit. ]
dima : yemmal-d akud. Dima yettili umenγi degtaddart-nsen.
a
ṭ
as : yemmal-d akta. Γ as ur yettmeslay ara a ṭ as,mačči d asusam.
bezzaf : yemmal-d akta. Bezzaf ay turǧa !
ci
ṭ
u
ḥ : yemmal-d akta. Ci ṭ u ḥ i telwi ḥt, ci ṭ u ḥ i terwi ḥt.
cewya : yemmal-d akta. Yettmeslay-as cewya, ifehhema ṭ as.
cwi
ṭ : yemmal-d akta. Cwi ṭ cwi ṭ ad d-iban ubrid.
da : yemmal-d adeg. K eččqqim da, nekk ad nadiγ anida - nni ḍ en.
Dasawen [seg d (tanzeγti d-yemmalen tilawt) +asawen ] : yemmal-d akud. Sya dasawen yal yiwen yawiabrid-is. [ # d asawen : Yerra-
iyi lu ḍ a d asawen. ]
ddeqs : yemmal-d akta. Ddeqes i d-yeqqimen iwakkenad ibeddel useggas.
din : yemmal-d adeg. Nekk ff γeγ -d, netta yeqqimdin.
drus : yemmal-d akta. Drus i d-yeqqimen iwakken adtekcem tefsut.
kamel : yemmal-d akta.
Ad traju ḍ ass kamel iwakkenad ak-d-i ṣ i ḥ umkan.
kan : yemmal-d akta. Urt- γunzaγ ara, biγiγ kan ad
yefriwes.
ma
ḍ
i : yemmal-d akta. Amennuγ γef tutlayt - nneγ ttun - t ma ḍ i.
mli
ḥ : yemmal-d akta. Yugar-it mli ḥ deg tehri.
nezzeh : yemmal-d akta.Yettaggad asemmi ḍ nezzeh.
qabel : yemmal-d akud. Tafaska tis snat ad tili qabeldeg wayyur n meγres.
sya : yemmal-d tanila. Abrid γer Bgayet , sya.
syin : yemmal-d tanila. Abrid γer tubiret syin.
taggara : yemmal-dakud. Ayen akk i yecna γ eftmurt-is, taggara yemmut daγrib.
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
70/84
__
70
tameddit : yemmal-dakud. Timlilit, tameddit degtesdawit.
tazwara : yemmal-dakud. Tazwra yemmeslay-d steqbaylit, yekfa-tt s tefransist.
ticekki : yemmal-d akud.
Ticekki ad d-temlil tasa d wiay turew.
tikelt : yemmal-d akta. Nettemlil tikkelt deg useggas.
tikwal : yemmal-d akud. Yettas-d tikwal γ ur-ne γ .
tura : yemmal-d akud. Tura iban ubrid ara naγ.
wabel : yemmal-d akud. Ma ur d-yusi ara qabel, ad d- yas wabel.
zik : yemmal-d akud. Zik, argaz, yettwaqqan deg
yiles.
sgelli (lweqt-nni i yezrin
cewya) : yemmal-d akud. S gelli yekkat udfel, tura yuγal - d yi ṭ ij. [ # seg llina (segtiremt-nni ar tura) :yemmal-d akud. Seg llina ur
yessusem. ]
ahat : yemmal-d turda. Ahat wwḍen γer tesdawit tura.
Kra n tzel
γ
iwin
n : yemmal-d tanila ntigawt i yettruḥun seg taman win i yettmeslayen γertama n win i wimiyettmeslay. Yusa-n (yusaγer din). Ad n-ase γ (ad aseγ γer din).
d : yemmal-d tanila ntigawt i yettruḥun seg tama
n win i wimi yettmeslay γertama n win i yettmeslayen.Yusa-d (yusa γ er da). Ad d- ase γ (ad aseγ γer da).
ad : yesseḍfar afeggag numyag deg wurmir neγ deg
wurmir ussid, qqaren-astazelγa n wurmir. Yettarra-d iwsilen n umyag γer sdat.
Awal-nni i a γ -iqer ḥen, yennejma ɛ deg wulawen, ass-aad asen-t-id-nini. (MatoubLounes).
la : yessḍfar afeggag numyag deg wurmir ussidkan, qqaren-as tazelγa n
wurmir ussid. Ǧǧ i γ -t la
8/20/2019 Aslugen Taggara 11 Avril 2012
71/84
__
2
yettxemmim γ ef temsal i t- ice γ ben.
ur : yemmal-d tibawt. Yesseḍfar aseγru, d anisemneγ d anemyag. Γef waya,tazelγa n tibawt, d tazelγa ntefyirt, terza taseddas ntefyirt, ur terzi talγa numyag.
– Aseγru, d anemyag :afeggag n umyag, deg yizriibaw neγ deg wurmir ussid.
Yettarra-d iwsilen n umyagi yesseḍfer γe