Kandidatuppsats

“Man kan UX:a allt” En studie i yrkesidentiteter hos UX-bibliotekarier

Författare: Philip Enestubbe och Klara Segerhag Handledare: Sara Ahlryd Examinator: Lars Seldén Termin: VT 20 Ämne: Biblioteks- och- informationsvetenskap Nivå: Kandidat Kurskod: 2BO02E

Abstrakt The aim of this bachelor thesis is to examine the professional identities of librarians with special focus on User Experience (UX). To achieve this aim we have used the four professional identities described by Jenny Lindberg, the communicative identity, the technical identity, the academic identity and the conservative identity. We have interviewed seven librarians at five different academic libraries in Sweden that works with UX. In the analysis of our empirical material we found that the identity most represented among the informants was the communicative identity while the conservative identity was seen by the informants as their anthesis. Furthermore we added a potential fifth identity, the progressive identity.

Nyckelord UX, User Experience, Librarian, Library, Libraries, professional identity, professional identities, academic library, academic libraries,

Tack Vi vill tacka Sara Ahlryd för att hon har varit ett stöd i denna stundtals jobbiga process och alltid gett bra och konstruktiv kritik. Vi vill även rikta ett stort tack till de bibliotekarier som ställde upp på att bli intervjuade av oss och som möjliggjorde denna uppsats. Till sist vill vi tacka varandra för att vi tillsammans lyckades genomföra detta och för att det har varit väldigt roligt och givande att skriva denna uppsats ihop.

Innehållsförteckning Abstrakt

Nyckelord

Tack

Innehållsförteckning

1 Inledning 1

1.1 Problemformulering 2

1.2 Syfte 3

1.3 Frågeställningar 3

1.4 Avgränsningar 3

1.5 Disposition 4

2 Tidigare forskning 4

2.1 Professionsteori 6

2.2 Historisk överblick över bibliotekariers yrkesidentiteter 7

2.3 UX och Yrkesidentitet 9

2.4 UX och bibliotek 10

2.5 Biblioteket och användarna 14

2.6 Yrkesidentitet 16

3 Teori 24

4 Metod 27

4.1 Urval 28

4.2 Genomförande 28

4.3 Etiska riktlinjer 30

5 Resultat 31

5.1 Synen på relationen med användarna 33

5.2 Synen på relationen med organisationen 39

5.3 Synen på bibliotekets roll i samhället 43

6 Analys 46

6.1 Den kommunikativt orienterade identiteten 46

6.2 Den tekniskt orienterade identiteten 51

6.3 Den akademiskt orienterade identiteten 53

6.4 Den konservativt orienterade identiteten 55

7 Diskussion 58

7.1 Den progressivt orienterade identiteten 58

7.2 Yrkesidentiteter 62

7.3 Deras roll i organisationen 65

7.4 Relationen med användarna 66

8 Slutsatser

9 Referenser

Personlig kommunikation

Bilagor

Intervjuguide

1 Inledning

Det har blivit allt vanligare att biblioteken är mer användarstyrda och tar in

användarna i utvecklingen och utformningen av bibliotekets tjänster och

utbud. På grund av den utvecklingen, så har det lett till att User

Experience(UX) har uppkommit som en allt vanligare metod att använda sig

av och har även lett till nya arbetsuppgifter för bibliotekarier.

User experience betyder “användarupplevelse” och innebär att man utvecklar

digitala eller fysiska miljöer för att passa användarnas behov och förbättra

deras upplevelser med tjänsterna. Själva kärnan i user experience är att vända

sig mot användaren och “gå i deras fotspår” varpå man utvecklar tjänster

efter vad användaren tycker och tänker. Detta gör man genom att använda sig

av olika UX-metoder för att utröna dels hur användaren använder biblioteket

men också hur man kan förbättra biblioteken för användaren.

Under de senaste tio åren, så har User Experience blivit en allt vanligare term

inom biblioteksbranschen, framförallt inom akademiska bibliotek runt om i

världen. Bland annat så har olika forum dedikerade till ämnet UX på

bibliotek uppkommit de senaste åren, bland annat konferensen “UXLibs”

som sedan 2015 håller plats varje år i Storbritannien. Även nystartade

tidningar såsom “The Weave Journal of Library User Experience” startade år

2014 för att fungera som ett diskussionsforum för UX på

bibliotek(Macdonald, 2015).

I Sverige så har diskussionen om bibliotekens relation till UX också synts

inom bibliotekssektorn. År 2013 arrangerades den första konferensen för UX

1 (84)

för och med svenska bibliotek, “Alla pratar om UX” som fungerade som en

inspirationsföreläsning för tillämpning av UX-metoder. Hösten 2019 gjorde

Biblioteksbladet artiklar på temat “Den bästa upplevelsen” som handlade om

UX och de personer som arbetade med User Experience på olika akademiska

bibliotek i Sverige (Biblioteksbladet, 19 september, 2019).

I och med att arbetet med User Experience på biblioteken blir vanligare, så

blir det även vanligare med bibliotekarier som har UX som en del av sin

arbetsbeskrivning. Studien “User Experience Librarian: user advocates, user

researchers, usability evaluators or all of the above?”(2016) talar om

definitionen av en “User Experience Librarian” och kom fram till att de

gemensamma nämnarna hos UX-inriktade bibliotekarier var att de ser till att

användarna får en sådan bra upplevelse som möjligt med de

bibliotekstjänster som de använder sig av, arbeta med de tjänster och se till så

att användaren förstår sig på dem och att ha ansvar för att samla in data i

form av feedback från användarna med syfte att använda det till förbättring,

både i den fysiska och digitala miljön(Macdonald, 2015)

1.1 Problemformulering

Bibliotekarie beskrivs som en relationsprofession, dels genom relationer med

användare men också med andra bibliotekarier inom yrket (Kåring Wagman,

s.10, 2008). Fokuset på användare har förändrats, från en sorts förmyndaroll

till en mer jämlik, kommunikativ roll. Arbetet med UX på biblioteken tar

bibliotekariers användarrelation till ännu en ny nivå, där användaren anses

vara en jämlik skapare av biblioteket, både i det fysiska rummet och det

digitala. Eftersom bibliotekarieyrket kan beskrivas som en

“relationsprofession” så är det intressant att fråga sig hur den nya relationen

2 (84)

med användarna förändrar bibliotekariers yrkesidentitet, dels mot användarna

men också mot bibliotekssektorn och andra bibliotekarier. Kåring

Wagman(2008) talar om att man måste kunna “förhandla” med olika

människor, såsom användare, bibliotekssektorn och de som styr biblioteket

(Kåring Wagman, s. 11, 2008). Forskning kring UX och bibliotek finns det

en del om, men ännu inte så mycket forskning om ux-bibliotekarierna och vi

anser därför att UX-bibliotekarier behöver studeras för att skapa förståelse

för hur UX bidrar till att utveckla bibliotekarierollen.

1.2 Syfte

Syftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap till hur

UX-bibliotekarier förhåller sig till sin yrkesidentitet, utifrån Jenny Lindbergs

teori om yrkesidentiteter hos bibliotekarier på akademiska bibliotek. Vi har

som syfte att tillämpa Lindbergs teori genom att undersöka informanternas

berättelser och reflektioner kring sitt arbete och sin roll i biblioteksvärlden.

Därmed kommer vi försöka att studera vilka yrkesidentiteter som

informanterna ger uttryck för och hur relationen mellan UX-arbete och

bibliotekariers yrkesidentitet ser ut.

1.3 Frågeställningar

Vilka yrkesidentiteter ger ux-bibliotekarierna uttryck för?

Hur ser de på sin roll i organisationen?

Hur ser de på relation med användarna?

3 (84)

1.4 Avgränsningar

Vi har valt att avgränsa oss till högskole- och universitetsbibliotek i vår

uppsats. Anledningen till att inte undersöka folkbibliotek eller skolbibliotek,

är för att vi fann i vår initiala informationssökning att akademiska bibliotek

har kommit längre med sitt arbete med UX än vad folkbiblioteken eller

skolbiblioteken har gjort, därför var det fördelaktigt att välja dem.

1.5 Disposition

Denna uppsats börjar med ett inledningskapitel där vi förklarar relationen

med biblioteket och UX och hur relationen med användarna har förändrats i

bibliotekssektorn. Vi ringar även in vårt syfte och våra forskningsfrågor som

vi ämnar att svara på. Vi fortsätter sedan med att redogöra för tidigare

forskning. Tidigare forskning kapitlet börjar med att vi redovisar forskning

om professionsteori, redovisar sedan en historiskt överblick över

bibliotekariers yrkesidentiteter varpå vi går vidare till forskning om UX och

yrkesidentitet. Vi fortsätter med UX-spåret och redovisar forskning om UX

och dess relation med biblioteken. Sedan följer forskning om användarnas

relation med biblioteken varpå vi avslutar kapitlet med forskning om

yrkesidentitet.

Efter metoddelen så går vi igenom teorin som vi kommer utgå ifrån, vilket är

Jenny Lindbergs teori om yrkesidentiteter hos högskole- och

universitetsbibliotekarier. I teorikapitlet motiverar vi vårt val av teori och

varför den är relevant för oss att använda. Efter genomgången av teorin, så

kommer vi att redovisa vårt resultat. Resultatet delar vi upp i tre olika

4 (84)

kategorier, “Relationen med användarna”, “Relationen med organisationen”

och “Synen på bibliotekets roll i samhället”. Efter resultatet så analyserar vi

vårt arbete genom att tillämpa vår teori och där vi fokuserar på vilka

yrkesidentiteter bibliotekarierna ger uttryck för. Uppsatsen avslutas med en

diskussionsdel där vi relaterar till vår tidigare forskning varpå vi avslutar

med de slutsatser som vi kan dra utifrån vårt arbete.

2 Tidigare forskning

Vi kommer i detta avsnitt att redogöra för den tidigare forskning som vi utgår

ifrån. Vi kommer främst att använda forskningen i diskussionskapitlet där

resultat och analys har presenterats och det finns utrymme för att ställa våra

egna reflektioner och slutsatser i relation till forskningen vi presenterar i

detta kapitel. Ett annat syfte är också att skriva in vår studie i en vidare

forskningskontext där flera områden kan urskiljas i ämnet vi studerar,

nämligen UX och användarcentrerade metoder men också om bibliotekariers

yrkesidentiteter. Forskningen på det specifika ämnet UX-bibliotekariers

yrkesidentitet är ganska liten och därför kommer vi att dela upp detta avsnitt

i sex teman, vi börjar med forskning om professionsteori, vi redovisar för

forskning om användarna och biblioteken, forskning om UX och bibliotek,

forskning om yrkesidentitet, forskning om sambandet mellan UX och

yrkesidentitet samt bibliotekariers yrkesidentitet ur ett historiskt perspektiv.

Forskningen om professionsteori fokuserar på Andrew Abbotts teori om

professioner, UX och bibliotek studerar hur user experience och

användarcentrerade metoder används på bibliotek och undersöker ofta en

mängd olika aspekter, till exempel hur UX faktiskt yttrar sig på biblioteken

och hur bibliotekariernas attityder till sitt UX-inspirerade arbete ser ut. Vi

kommer också redogöra för forskning om användarna på biblioteket som

5 (84)

handlar om olika attityder gentemot användarna inom bibliotekssektorn. När

det kommer till yrkesidentitet så kommer vi fokusera mycket på forskning

kring bibliotekariers yrkesidentitet men även lite allmänt om yrkesidentitet

som går utanför biblioteks-och-informationsvetenskap. Forskning som

undersöker sambandet mellan UX och yrkesidentitet hos bibliotekarier är

inte speciellt stor och vi har valt att använda en masteruppsats av Camilla

Jansson där hon skriver om UX och yrkesidentitet då en stor del av

forskningen inte behandlar detta ämne. Masteruppsatsen av Jansson tillför

viktiga perspektiv till vår studie som vi inte kunnat finna någon annanstans

och det är därför vi har valt att använda den. Det historiska perspektivet på

bibliotekariers yrkesidentitet består här främst av en artikel. Denna artikel

undersöker hur bibliotekarierollen och yrkesidentiteten har förändrats under

historien för att sedan landa i den ambivalenta yrkesidentitet som finns i det

moderna biblioteksväsendet.

2.1 Professionsteori

Andrew Abbott skriver om i sin bok “The system of professions- An Essay

on the Division of Expert Labor” om professionteori. Abbott ser professioner

som ett länkat system.

Det centrala i hans teori om professioner, är något som han kallar

“jurisdiktion”. Jurisdiktion innebär länken mellan professionen och det

arbetet professionen utför. Enligt Abbott så är en viktigt aspekt i att uppnå en

professionell status att få ensamrätt över arbetsuppgifter. Olika yrkesgrupper

tävlar mot varandra för att de vill alla uppnå professionell status och den

yrkesgruppen som då får ensamrätt till arbetsuppgifter, uppnår då

professionalisering och får full jurisdiktion som problemlösare inom sin

6 (84)

specifika arbetsområde. Abbott menar på att detta handlar om en maktkamp.

Att få ensamrätt över arbetsuppgifter, handlar om att inneha rätt akademisk

kunskap för uppgifterna men Abbott menar också på att dessa akademiska

kunskaper är snarare symboliska än något som hjälper i det vardagliga

arbetet. Dock är denna symboliska kunskap ett sätt att bygga en

yrkesidentitet inom sitt yrke(Abbott, 1988, s.33)

Andrew Abbott talar också om förändringar inom en profession. Under

tidens gång så uppstår det nya arbetsområden, medan andra arbetsområden

försvinner. Dessa förändringar kan även ske inom ett yrke och där det kan

uppstå en kamp om ensamrätt till de nya eller förändrade arbetsområden som

uppkommit och vem som innehar jurisdiktion(Abbott, 1988, s.33)

Kampen över jurisdiktion sker således på tre arenor eller system. Den

juridiska arenan där en profession kämpar för sina rättigheter och legitimitet,

Abbott tar upp exemplet med att ta ut en läkarlegitimation som håller under

en längre tid. Det finns även den allmänna opinionens arena då en

yrkesgrupp kan hävda sig genom t.ex. media. Den tredje arenan är

arbetsplatsen vilket är den som vi har minst insyn i för den kampen är mer

komplex och inte lika synlig för utomstående(Abbott, 1988, s.59-60)

Yrkesgrupper tävlar således om att vara problemlösare för samhälleliga

problem och Abbott talar om en uppdelning på objektiva och subjektiva

problem. Han tar upp ett bra exempel med alkoholism, där det finns

objektiva egenskaper av sjukdomen, t.ex. att det är bevisat att den ger skador

på kroppen medan det subjektiva problemet med alkoholism blir då hur man

behandlar den och hur den uppkommit genom historien. T.ex. så ansåg

präster att den kunde botas med böner och syndernas förlåtelse, medan läkare

såg den som en sjukdom som behöver botas. Dessa två yrkesgrupper tävlar

7 (84)

då om att få jurisdiktion över samma problemområde, och hävdar två olika

lösningar(Abbott, 1988, s.35-37)

Abbott talar också om tre steg av behandling av ett problem inom en

profession, vilket är diagnos, inferens och behandling. Diagnosen är då när

man sätter “diagnosen” och är ett steg som är enkelt gjort. Inferens följer

sedan och det är här man resonerar sig fram till problemet och sedan följer då

behandling, då man börjar behandla och rätta till problemet. Det är i

inferens-stadiet som vi kan se själva kärnan i professionen och de

arbetsuppgifter som ingår, där varje profession praktik har sina rutiner på hur

de gör saker. Där kan även andra professioner komma in och komma fram

till andra lösningar för problemet, som i exemplet med läkare och

präster(Abbott, 1988, s.40-49)

2.2 Historiskt överblick över bibliotekariers yrkesidentiteter

För att få ett historiskt perspektiv på vår studie så är Sara Wingate Grays

artikel “Locating librarianship’s identity in its historical roots of

professional philosophies: towards a radical new identity for librarians of

today (and tomorrow)” (2013) användbar. Wingate Gray skriver om de

utvecklingar som bibliotekarierollen och bibliotekarieidentiteten har

genomgått och ställer därefter frågan vad det faktiskt innebär att vara

bibliotekarie idag. I artikeln spårar författaren hur bibliotekarieyrket

utvecklas från biblioteket i Alexandria under antiken till dagens ambivalenta

attityd till vad en bibliotekarie ska vara. I biblioteket i Alexandria grundläggs

många av de arbetsuppgifter som ses som klassiska bibliotekariekompetenser

såsom indexering och katalogisering men där kreativiteten var hög och

bibliotekarien på många sätt var en lärd akademiker. Under medeltiden

tillkommer fler arbetsuppgifter som senare kommer befästas som typiska

8 (84)

arbetsuppgifter för en bibliotekarie men där växer också fram en konflikt när

klosterbiblioteken får funktionen av universitetsbibliotek och en motsättning

mellan att hjälpa användare och att förvalta en samling uppstår. Denna

motsättning kommer att bli alltmer aktuell och omdiskuterad. Wingate Gray

påpekar att en kommentar på denna konflikt är Ranganathans betoning av

användning och användbarhet som kärnan i bibliotekarieyrket. En

bibliotekarie ska se till att samlingen med böcker blir använda. Under

1800-talet blir yrket mer professionaliserat och formaliserat vilket leder till

skiften inom bibliotekarieidentiteten. Edward Edwards definition av

bibliotekarien som en bibliotekshushållare som med praktiska och förnuftiga

lösningar på de problem som kommer med vardagspraktiker av att

klassificera, katalogisera, ge allmän tillgång och andra bibliotekarieuppgifter

blir vägledande. Detta följs av dokumentalister så som Paul Otlet och

Suzanne Briet och deras betoning av dokumentet framför bibliotekarien.

Senare kommer ett flertal teorier som anser att bibliotekarien ska förutom

vissa typiska arbetsuppgifter även tjäna samhället och bidra till förbättring av

människors liv. Dessa teorier understryker att bibliotekarier ska förvalta och

bidra till det mänskliga intellektets utveckling och att bibliotekarien är ett

yrke som består av relationen med individer och samhället i stort. För att

sedan analysera hur identiteten ser ut idag så skriver Wingate Gray om

Lankes idéer kring den moderna bibliotekarien. Lanke vill inte ge alltför

strikta definitioner på vad en profession ska vara, vilket reflekterar en allmän

ambivalens kring vad en bibliotekarie faktiskt ska göra. Istället försöker

Lanke trycka på att själva bibliotekarieuppdraget på sitt mest generella plan

kan uttryckas som att försöka förbättra samhället genom att underlätta

skapandet av kunskap i olika gemenskaper. Utöver detta är de exakta

uppgifterna enormt flytande och kärnan i yrket ska ses som flexibelt.

Den historiska kontexten är värdefull för vår studie då den presenterar en

mängd olika sätt att se på bibliotekarieyrket som kan jämföras med vår

teoretiska analys och vårt empiriska material. Att förstå de större

utvecklingslinjerna i det ämne som studeras är viktigt för att kunna

kontextualisera och förstå den moderna situationen. Det kan också vara

9 (84)

intressant att kontrastera en så pass modern bibliotekarieroll såsom

UX-bibliotekarie med de som funnits historiskt och hur de skiljer sig och

liknar varandra.

2.3 UX och Yrkesidentitet

Det har genomförts väldigt lite forskning som enbart fokuserar på

UX-bibliotekariers yrkesidentitet. I sin masteruppsats “”Alla pratar om UX

nu...”En kvalitativ studie av UX på två högskolebibliotek” så har Camilla

Jansson (2018) undersökt UX genom kvalitativa intervjuer med

bibliotekarier på två stycken högskolebibliotek. Uppsatsen syftar till att

undersöka vad UX-arbete exakt innebär och vad UX egentligen är för något.

I sina frågor så har Jansson, förutom fokus på bland annat synen på

användare med mera, haft ett speciellt fokus på just identitet hos

bibliotekarierna. Jansson kommer fram till i sin studie att en väldigt

dominerande identitet hos UX-bibliotekarierna är vad hon kallar för den

kommunikativa identiteten. Enligt informanterna så var samarbetet med

användarna direkt oumbärligt och själva essensen i UX. En annan upptäckt

var att det enligt Jansson fanns en konflikt med en annan identitet som är

förhärskande på många högskolebibliotek, nämligen den akademiskt

orienterade identiteten. Enligt Jansson så utmärks denna identitet av ett

vetenskapligt ideal där teoretiskt grundade kunskaper ses som en viktig

tillgång. Enligt några av Janssons intervjupersoner så är inte UX en speciellt

vetenskaplig metod utan är istället någonting som kan användas för att få en

mer heltäckande bild av verkligheten utöver rent vetenskapliga mätningar

och metoder. UX är ett komplement till vetenskapliga metoder. Det är även

tydligt att intervjupersonernas självbild stod i skarp kontrast till vad Jansson

kallar en tekniskt orienterad identitet där bibliotekarien är en expert och där

användarna är lekmän som söker bibliotekariers expertis. Istället stod

dialogen och horisontellt samarbete med användaren i centrum och

10 (84)

expertrollen var av vissa av intervjudeltagarna starkt ifrågasatt. I studien så

använder sig även Jansson av Öroms identiteter där hon märker av att hans

tes om att skiftet i bibliotekarieyrket från innehållsligt orienterade identiteter

till mer tekniskt orienterade identiteter såsom

informationsförmedlaridentiteten och informationsorganiseraridentiteten

bekräftas av bibliotekariernas svar. De reflekterar en syn på biblioteket som

en central plats för att tillgängliggöra information för användarna.

Anledningen till att vi har valt denna uppsats är på grund av att den

innehåller resultat och slutsatser som kommer nära vår egen då den precis

som vi har ett fokus på sambandet mellan UX och yrkesidentitet. Janssons

studie har bidragit med värdefulla perspektiv till vår uppsats genom att visa

på hur UX påverkar yrkesidentiteten hos bibliotekarier. Janssons resultat har

för vår studie fungerat som en referenspunkt för att urskilja skillnader och

likheter gällande hur UX kan utveckla yrkesidentiteten.

2.4 UX och bibliotek

I och med att UX har haft ett stort genomslag i bibliotekssektorn de senaste

åren så finns det en relativt stor forskning kring UX som arbetsmetod. En

som skrivit två artiklar på temat är Craig Macdonald, “User Experience

Librarians: User Advocates, User Researchers, Usability Evaluators, or All

of the Above?” (2015) och “It takes a village: On UX Librarianship and

Building UX Capacity in Libraries” (2017). Dessa två artiklar kan sägas

hänga ihop och Macdonald själv refererar till de två olika artiklarna som två

delar av ett sammanhängande forskningsprojekt.

I “User Experience Librarians: User Advocates, User Researchers, Usability

Evaluators, or All of the Above?” (2015) så har Macdonald intervjuat 16

bibliotekarier som arbetar med UX. I sin studie så identifierar Macdonald ett

11 (84)

antal teman som utkristalliserats av informanternas svar och som kan ses som

utmärkande för arbetet med UX på bibliotek. Dessa teman är att UX är

någonting som utgår ifrån ett användarcentrerat tänkande, UX-arbetet utgår

ifrån kvantitativa och kvalitativa användarundersökningar, UX är någonting

som består av både fysiska och digitala interaktioner samt att UX arbetar

med att testa användbarhet men inte med “design”. Vidare skriver

Macdonald att det finns tre teman kring hur bibliotekarierna faktiskt utför sitt

arbete och dessa är att UX-arbete kombineras med andra traditionella

bibliotekarieuppgifter, att UX kan finnas överallt i den organisatoriska

hierarkin och att UX-bibliotekarier har mer rollen som interna konsulter än

att de faktiskt har någon reell auktoritet. Författaren undersöker även vilka

som blir UX-bibliotekarier där han identifierar tre tydliga teman, nämligen

att det finns en stor variation av utbildning bland UX-bibliotekarier, att

många UX-bibliotekarier har erfarenhet av arbete i bibliotek och att det finns

flera olika vägar till att bli UX-bibliotekarie. Slutligen nämner Macdonald

vilka källor informanterna har använt för att lära sig arbetet med UX och att

alla nämnde åtminstone två av följande källor: andra UX-bibliotekarier, den

professionella UX-gemenskapen, kurser inom bibliotekarieutbildningar,

jobbträning, arbetserfarenhet som inte är relaterad till bibliotek och

kompletterande kursarbete. I ““It takes a village: On UX Librarianship and

Building UX Capacity in Libraries” (2017), som av Macdonald beskrivs som

den andra delen i forskningsprojektet, så använder författaren resultaten i sin

tidigare studie från 2015 för en vidare analys. Här försöker Macdonald

besvara följande frågor:

- Vad ledde till att biblioteket började använda UX?

- Vilka fördelar har biblioteket märkt med att arbeta med UX?

- Vilka har varit de största utmaningarna med att använda UX i en

biblioteksmiljö?

- Hur mycket förståelse finns det för UX på biblioteket?

De gemensamma nämnare som kunde utläsas av informanternas svar kring

vad som fick deras bibliotek att arbeta med UX var att beslutet kom på grund

av antingen personliga, nerifrån-uppbeslut, förändringar i personalen

12 (84)

och/eller avgångar, uppifrån-nerbeslut av bibliotekschefen samt strategiska

omorganiseringar av personalen. När det kommer till fördelarna med UX så

angav informanterna att de mest påtagliga fördelarna var mer empati och

mottaglighet, bra marknadsföring av biblioteket, förmedlandet av en

helhetsbild av biblioteksarbetet samt allmänna förbättringar av bibliotekets

hemsida. På frågan om vilka utmaningar informanterna såg till UX-arbete så

var svarade de att den interna kulturen på biblioteken var svårnavigerad,

resursbegränsningar, att göra UX mer effektivt och mindre tidsödslande, att

få tillit och stöd från kollegor, avsaknad av expertis och erfarenhet samt

tekniska problem. Slutligen så mäter Macdonald hur stor förståelse det finns

för UX på informanternas bibliotek genom att fråga dem om hur stor

förståelsen är hos deras kollegor. Fyra intervjudeltagare svarade att

förståelsen var låg hos deras kollegor, fem stycken deltagare tyckte att det

varierade bland kollegorna och sju deltagare svarade att förståelsen var hög.

Att Macdonalds två artiklar kan vara användbara för oss kan ses i den

systematiska genomgång av hur UX-bibliotekarier upplever sitt arbete.

Macdonald förmedlar här aspekter av att arbeta med UX som är användbara

då det finns vissa företeelser i Macdonalds studier som är indikatorer på

vilken typ av identitet som finns hos informanterna.

Bruce Mattis har i artikeln “The user experiences(UX) in libraries” (2018)

skrivit om bibliotekens ökade användning av UX och dess resultat. Artikeln

är en kortare recension av litteratur och kommentarer som gjorts av både

forskare och praktiserande bibliotekarier och därmed också en recension av

bibliotekens användning av UX. Mattis skriver att även om UX-användandet

har blivit alltmer utbrett så kan biblioteken bli mer effektiva i sitt arbete med

användarcentrerade metoder. Mattis vill också peka på att UX inte kan

särskiljas från de ekonomiska förutsättningar som finns hos biblioteket som

ville implementera det. Detta kan enligt Mattis begränsa hur holistiskt arbetet

med UX blir och även om ambitionen hos många bibliotek är att UX ska

genomsyra alla aspekter av verksamheten så kan de finansiella aspekterna

13 (84)

hindra detta. Denna artikels sammanfattande och komprimerande karaktär

gör den till ett bra redskap att tolka vår studie med då den förmedlar ett fåtal

konkreta punkter som berättar om aspekter av UX på ett ganska allmänt plan.

Sabina Lundbergs masteruppsats “Change or Die: A study on the

phenomenon of Library UX at two academic libraries in Sweden” (2017)

undersöker UX som fenomen genom två kvalitativa fallstudier på två

universitetsbibliotek. Lundberg visar på hur UX uppfattas som någonting

som kommer säkra mer användarvänliga tjänster och som någonting som

flyttar fokus till användarna. Informanterna i Lundbergs studie visar på att

det finns ett nytt användarperspektiv där biblioteket ska betraktas från

användarens perspektiv istället för att gissa sig till vad användaren anser om

biblioteket. En annan slutsats som Lundberg drar utifrån sitt material är den

betydande roll som förespråkare av UX spelar i att sprida det inom

bibliotekssektorn. Genom ett nätverk av mänskliga och icke-mänskliga

aktörer sprids idén om UX. Till exempel så spelar olika konferenser en stor

roll för informanterna i Lundbergs studie samt kontakten med andra

förespråkare och ett nätverk som finns online. Anledningen till att vi har valt

Lundbergs uppsats är på grund av både dess intressanta slutsatser, speciellt

om hur UX sprider sig inom biblioteksväsendet, samt att den fokuserar i hög

grad på samma kontext som vi, nämligen högskolebibliotek i Sverige. Därför

anser vi att Lundberg är en viktig komponent att använda i vår diskussion då

hon med sitt perspektiv förmedlar ett bra perspektiv på UX i Sverige.

2.5 Biblioteket och användarna

På biblioteket har det sedan länge funnits ett allt större fokus på användarna

och deras inflytande i biblioteket och därför är det relevant att se vad

forskningen kommit fram till angående synen på användarna inom

biblioteksvärlden.

14 (84)

I studien “Speaking of users: on user discourse in the field of public

libraries”(2005) ämnar Sundin, Hedemark och Hedman att göra en

diskursanalys över hur man beskriver användarna i artiklar i

branschtidskrifter i biblioteksvärlden och vilka diskurser det finns över

användare i branschtidskrifter. Studien har som syfte att se hur användarna

beskrivs för att sedan se hur detta kan påverka användarnas

informationsbeteende. Vi kommer att ta upp de diskurser de hittade och

vilken attityd de har mot sina användare.

De benämningar som de hittade för användare, var att de vanligaste

benämningarna var “användare” och “låntagare”, andra benämningar som

var vanliga var också för specifika användare, t.ex. distansstudenter,

nysvenskar, läsare etc.

De diskurser som studien hittade och diskuterar i texten är “the general

education discourse”, “the pedagogical discourse”, “information technology

discourse” och “the information management discourse”.

“The general education discourse” ser användare i mer generella termer

såsom “the citizens” än individuella personer och där biblioteket går hand i

hand med det politiska och demokratiska synsättet. Detta kan bero på

bibliotekets rötter i den svenska arbetarrörelsen där biblioteket hade en viktig

roll i att tillgodose med information. Detta synsätt utgår från att tillgodose

samhället med information leder till ett bättre samhälle för kollektivet och

den individuella personen.

15 (84)

Den andra diskursen och användarsynen är “the pedagogical discourse”.

Hedemark et al. talar om att den här synen är väldigt framstående i många

texter. Den handlar om att se användaren som personer som är i behov av

vägledning, utbildning och behov av “övervakning”. Den idealen som man

söker efter i den här diskursen är att användarna ska vara självgående.

Karaktäristiskt för synen är också att man vet bättre än användaren och att

man ger användaren vad man tycker är bäst för den, för man anser att

användaren själv ingen koll på vad som är bäst för dem.

“Information technology discourse” är en användarsyn som blivit vanligare

under de senaste åren i och med den omfattande teknologiska utvecklingen.

Med utvecklingen, så har det uppkommit andra termer för användare, såsom

“user friendliness”, “usability” och “interactivity”. Dessa texter som har

uttrycker den diskursen, pratar ofta om användare som “user” men också som

“customer” eller “course members”. Användaren är också beskriven som en

individ som har en rätt att kräva mer av biblioteket och bibliotekarierna. Men

användaren kan även ses som något som stör, t.ex. unga personer som är

stökiga på biblioteket.

“Information management discourse” liknar information technology

discourse men skiljer sig eftersom diskursen inte bara handlar om den nya

tekniken. Den här diskursen har ett marknadekonomi-fokus och texterna som

uttrycker diskursen talar mycket om “demand”, “profit maximisation” och

biblioteksanvändare beskrivs som “customers” och “clients”. Det finns också

influenser från ledarskap där ord som “environmental scanning”,

“optimisation” och “efficiency” dyker upp. Till skillnad från den tidigare

general education discourse, är att den är mer fokuserad på att biblioteket ska

ändras, medan information management discourse sätter användaren högre i

kurs med att biblioteken ska formas efter användarna och där användarna har

ett större ansvar att föra fram sina åsikter och “kräva” viss biblioteksservice.

16 (84)

Hedman, Hedemark och Sundin talar sedan om hur diskurserna kan påverka

användarna och deras informationsbeteende och informationsbehov. Medan

the general education discourse lägger stort fokus på jämlikhet och “social

responsibility”, så kan konsekvensen samtidigt bli att de ser ner på

användaren och användaren blir således inkapabel i deras ögon. The

pedagogical discourse uppmuntrar till lärande, men där biblioteket samtidigt

kan framstå som överdrivet pedagogiska och där man inte eventuellt tar

hänsyn till användarens egna erfarenheter. The information technology

discourse fokuserar på internet som ett pedagogiskt verktyg på biblioteken,

men konsekvensen kan bli att man fokusera för mycket på

informationsteknik och inte lika mycket på andra biblioteksaktiviteter, t.ex.

läsfrämjande. Slutligen, när man talar om Information management

discourse, så är det positivt att se användaren som kapabel och där

användaren får leda vägen, samtidigt som konsekvensen kan bli att

medieutbudet blir smalt och där det sociala ansvarstagandet kan bli lidande.

Denna studie är intressant för uppsatsen för att den ger olika perspektiv som

biblioteksvärlden har på sina användare och talar om konsekvenser men

också fördelar med att ha dessa syner på användare. Vår uppsats fokuserar på

relationen med användarna och den kan bistå med ett ännu ett perspektiv på

det.

2.6 Yrkesidentitet

Yrkesidentitet hos bibliotekarier är ett tämligen välutforskat område inom B

& I och det finns många olika perspektiv att närma sig det ifrån. En av de

studier som undersökt detta fält är Laura Sare och Stephon Edward Bales

17 (84)

artikel “Professional identity: a grounded theory study of veteran academic

librarians” (2014). I denna artikel har författarna med hjälp av djupgående

intervjuer med vad de definierar som veteranbibliotekarier på

universitetsbibliotek försökt att kartlägga vilka attityder och självbilder som

finns kring deras yrkesidentitet. I studien så pekar författarna på två

övergripande kategorier som går att identifiera från de svar som anges av

intervjudeltagarna. Dessa två kategorier reflekterar hur dessa bibliotekarier

ser på sitt yrke och de är följande:

- Orientera sig själv och andra inom en föränderlig profession

- Att arbeta för förändring inom fältet

Sare och Bales visar på i sin studie att flera av informanterna speciellt

identifierar bibliotekarieyrkets flytande och föränderliga karaktär.

Informanterna gav uttryck för att en viktig del av yrkesidentiteten är att

förlika sig med denna dynamiska kärna i bibliotekarieyrket och även om

många kände en viss ångest och förvirring inför detta så stod det klart att

attityden var att det föränderliga och flytande var en viktig del av yrket.

Många underströk även att det är ett yrke som är djupt praktiknära och

författarna till studien kallar detta för att det finns en “aktivistisk” aspekt av

bibliotekarieyrket som är väldigt definierande för många bibliotekariers

yrkesroll. Denna aktivistiska del av yrket kunde ses som en del av det

föränderliga arbetet då behov hos användare och att vad biblioteket ska vara i

den faktiska materiella praktiken är skiftande. Dessa olika aspekter kan

inordnas under kategorin “Orientera sig och andra inom en föränderlig

profession”. Den andra kategorin “Att arbeta för förändring inom fältet”

handlar inte bara om att lära sig att verka inom ett föränderligt fält och att bli

bekväm med dess flytande natur utan att faktiskt aktivt verka för förändring

på området. Informanterna underströk vikten av att hålla sig uppdaterad

kring nya informationsteknologier och att fördjupa sig inom diskussioner och

forskning inom universitetsbibliotekarie-disciplinen som tydliga metoder för

att verka för förändring inom professionen. Författarna drar slutsatsen att

arbetet som universitetsbibliotekarie är av dialektisk karaktär och det drivs

ständigt framåt i evolutionär och revolutionär rörelse vilket både kan skapa

18 (84)

styrka, identifikation och integritet i yrkesrollen men även ett visst mått av

ångest och förvirring. Här skapas en förståelse för bibliotekariens yrkesroll

som vi tror är användbar för oss och den lyfter fram intressanta aspekter som

kan fungera som del av det ramverk vi placerar vår studie inom. Den skapar

också en bra grund för att förstå högskolebibliotekariers yrkesidentitet och

framförallt slutsatsen att bibliotekarieyrket är föränderligt till sin natur och

den effekt det har på de yrkesverksamma personerna är ett intressant

perspektiv att ha med sig i en diskussion kring UX och yrkesidentitet.

I artikeln “An integrated understanding of librarian professional identity”

(2019) så recenserar Cameron M. Pierson, Anne Goulding och Jennifer

Campbell Meier litteraturen kring bibliotekariers yrkesidentitet. Genom att

söka i databaser och recensera den litteratur som hittats har författarna

kunnat få en samlad och holistisk överblick över själva forskningsområdet.

Med hjälp av denna metod har Pierson et. al. kunnat plocka ut fjorton teman

inom litteraturen kring bibliotekariers yrkesidentitet. Dessa teman är:

- Primär identitet: Den identitet som en person har både i och utanför

arbetet där professionen ska ses som en kontext som influerar

självbild och identitet hos utövaren.

- Utbildning och träning: Detta tema relaterar till hur utbildning och

arbetslivserfarenhet påverkar identiteten som bibliotekarie. Att till

exempel ha en formell bibliotekarieutbildning är en viktig komponent

i identiteten men även den träning som att jobba ute i verksamheten

för med sig är viktig för identitetsbyggandet.

- Självhävdelse: Varje yrkesidentitet kräver en internalisering av

professionen i identiteten och detta kommer av att en individ själv

väljer att identifiera sig med yrket och ta till sig de värden och den

självförståelse som är inbyggd i denna.

- Tidig träning: Det är i de tidiga åren av att öva sig i yrket som en

identitet fästs och därför kan ses som vitala för själva

yrkesidentiteten. Professionell status, värderingar och förbindelser:

19 (84)

Status är någonting som finns inom varje yrke och ofta är av lokal

karaktär, till exempel fakultet vid ett universitetsbibliotek. Även

värderingar som är typiska för till exempel yrkesetiken är en viktig

del av yrkesidentiteten samt de förbindelser man får med andra inom

yrket och därför skapar en stark känsla av tillhörighet till

professionen.

- Kritiska incidenter: Detta tema relaterar till hur enskilda incidenter i

bibliotekariens yrkesliv påverkar identiteten.

- Erfarenhet och tid: Erfarenhet av praktik under en tidsperiod gör att

identiteten är under ständig omförhandling.

- Kommunikation och tillskrivning av mening till praktik: Genom att

kommunicera sin yrkesroll och att tillskriva en internaliserad mening

till yrkespraktiken så utvecklar bibliotekarierna sin identitet.

- Identitet/platsdikotomin: Relationen mellan den övergripande

professionella identiteten och den specifika arbetsplats som individen

arbetar på. Här finns en dualitet där en lokal variant av yrkesidentitet

framträder gentemot en generell professionsidentitet.

- Överlåtelsebarhet: Identiteten som bibliotekarie försvinner inte

nödvändigtvis för att man lämnar själva yrket.

- Försvinnande: Till skillnad från överlåtelsebarheten så innebär detta

tema att vissa identiteter har en förmåga att försvinna och “suddas ut”

på grund av till exempel förändringar i yrkessituationer.

- Senare praktik: Erfarna bibliotekarier kan stärkas i sin identitet

genom den erfarenhet som kommer med de senare åren av yrkeslivet.

- Uppfattningar som inkluderar stereotyper: De stereotyper som

förmedlas genom till exempel kulturen kring bibliotekarier är

någonting som bibliotekarier i sin identitet behöver förhålla sig till.

Här lyfts det fram aspekter av bibliotekariers yrkesidentitet som är betydligt

mer generella än den ganska specifika teorin som vi använder oss av. Därför

fungerar de som ett utmärkt komplement i en mer utbredd diskussion som

går utanför den teoretiskt färgade analysen och den tillhandahåller ett flertal

20 (84)

verktyg som kan användas för att studera det empiriska materialet och

möjligtvis också se vilka fler identiteter än de av teorin angivna som kan

urskiljas i materialet.

Anders Örom (1993) har i sin artikel “Bibliotekariske identiteter,

formidlingsarbejde og arbejdsorganisering” angett sex stycken

yrkesidentiteter som går att urskilja inom bibliotekarieprofessionen. Dessa är

tätt sammankopplade med den historiska och samhälleliga utvecklingen samt

strukturella och organisatoriska förändringar och skillnader inom själva

bibliotekssektorn. Därför är inte de olika identiteterna statiska och enhetligt

exkluderande utan snarare föränderliga och de kan konvergera med varandra

men även hamna i konflikt om de ses som alltför inkompatibla.

Kulturförmedlaridentiteten är den av Öroms identiteter som kan ses som

mest traditionalistisk och denna är starkt kopplad till synen på biblioteket

som en institution för kunskap och bildning där litteraturen har en starkt

framskjuten ställning. Utmärkande för denna identitet är förmedlingen av

litteratur och kultur och den har även en kommunikativ karaktär där samtal

och vägledning av användarna är centralt. Den andra identiteten,

ämnesspecialistidentiteten, kan ses som besläktad med

kulturförmedlaridentiteten då även denna bottnar i mer traditionella

arbetsuppgifter. Denna identitet går ut på förmedlingen av kunskap och att

vara välorienterad inom både diverse vetenskaper och fackområden och

specialiserad kunskap. Ämnesspecialisten ska förmedla kunskap och

information till användaren och precis som kulturförmedlaren så behöver

ämnesspecialisten kommunicera och interagera med användarna.

Under 1960-talet så genomgick de danska biblioteken en professionalisering

och rationalisering där försök till att definiera vilket arbete som krävde

bibliotekariernas specifika kvalifikationer la grund till en ny identitet,

dokumentalistidentiteten. Örom skriver att denna identitet i högre grad var

21 (84)

kopplad till det hantverksmässiga arbetet med klassifikation, katalogisering

m.m. och därför mer kopplat till systematiska färdigheter hos bibliotekarier.

Socialarbetaridentiteten är en identitet som växer fram under 1970-talet där

bibliotekarien ses mer som någon som ska arbeta för att tillfredsställa vissa

gruppers behov av kunskap och bildning, ofta kvinnor, barn och arbetarklass.

Utifrån denna identitet så består arbetet främst av uppsöka användare och se

till deras intressen och behov.

En identitet som växer fram i och med att biblioteken mer och mer börjar

domineras av en ekonomisk rationalitet är

informationsorganisatörsidentiteten. Här handlar det om att urskilja vissa

aktörer och verksamhetens informationsbehov och att organisera

informationsförmedlingen till dessa. Detta hänger samman med

informationsförmedlaridentiteten som kan ses som den tekniska sidan av

informationsorganisatören där tekniken ses som ett viktigt och lukrativt

verktyg för att förmedla information.

Örom kan på många sätt ses som en pionjär inom forskningen kring

bibliotekariers yrkesidentitet och han är frekvent förekommande i den

forskning som rör ämnet. Även om hans forskning i första hand rör

folkbibliotek så torde han vara användbar som ett komplement till vår teori

som befinner sig i högskolebibliotekskontext och på grund av hans inflytande

så är han på många sätt nödvändig att använda som referenspunkt.

I uppsatsen “Bibliotekarie på 2000-talet: En studie av bibliotekariens

förändrade yrkesroll och professionalism” (2004) skriver Anette Carlsson

och Sofia Nordell om hur bibliotekarierollen ser ut i 2000-talets kontext, ett

ämne som kan sägas vara relaterat till yrkesidentitet då vilken yrkesidentitet

en person har är intimt förknippad med vilken den anser sig ha i sitt yrke.

Carlsson och Nordell skriver att bibliotekarier ofta uttrycker en osäkerhet

kring sin yrkesidentitet och att den präglas av en stark vaghet. Det råder en

osäkerhet kring vilka kompetenser och vilka arbetsuppgifter bibliotekarier

22 (84)

ska ha. En tydlig utveckling är dock att synen på bibliotekariens kompetens

och roll hänger ihop med utvecklingen i samhället i stort där bibliotekarien

som en informationsspecialist blir en alltmer tydligare roll.

Speciellt intressant för vår uppsats är Carlssons och Nordells avsnitt om

bibliotekariernas relation till användarna, någonting de ser som formativt för

deras yrkesroller. De yrkesroller de uppfattar som mest framträdande är

följande:

Kulturbevararen - Denna yrkesroll utmärks av en vilja att bevara och

förmedla vidare kultur. Bibliotekarien blir här en förvaltare av samhällets

kollektiva minne och en länk mellan samhällsmedborgarna och kulturen.

Denna roll anses ha blivit försvagad till en mer pedagogisk och

informationsinriktad yrkesrolls fördel.

Folkbildaren - Det folkbildande biblioteket syftar till att stärka, förändra och

mobilisera människor kulturellt och socialt samt främja ett självständigt

sökande efter kunskap. Denna identitet kan praktiskt sägas vara länkad till till

exempel olika läsfrämjande projekt. Även denna yrkesroll ses som hotad av

nya tolkningar av bibliotekariens yrkesroll som hänger ihop med ny

teknologi och en ny generation som förespråkar andra former av

biblioteksarbete.

Pedagogen - Bibliotekariens uppdrag har successivt blivit alltmer fokuserat

på pedagogiska aktiviteter, någonting som genomsyrar både folkbibliotek,

skolbibliotek och universitetsbibliotek. Speciellt rollen som

informationspedagog har blivit tydligare efter ett ökat krav från samhället.

Informationsförmedlaren - Bibliotekariens kompetens som

informationsexpert och informationsarkitekt är en traditionellt sett vanlig del

av bibliotekariens yrkesroll. Dock har denna blivit vitaliserad i och med

internets framfart. Då informationsteknologin har fått en framskjuten

position på biblioteken så har mängden information blivit större. Detta ställer

högre krav på bibliotekariers kunskaper att kunna orientera sig i det moderna

informationsflödet. Dessutom kombineras rollen som informationsexpert

med den som pedagog då bibliotekarien ska kunna hjälpa användaren att

söka information.

23 (84)

Kommunikatören - I och med att bibliotekarien i sitt dagliga referensarbete

förväntas kunna bistå olika användare i olika kontexter med olika behov så

krävs det en god förmåga att kunna kommunicera med användaren.

Informationssökningen är idag en process där fördjupande samtal med

användaren och sätt att förstå och bistå denne i hens

informationssökningsprocess. Med en god och öppen kommunikation ska

bibliotekarien kunna vägleda användaren till adekvat information.

Dessa roller som anges av Carlsson och Nordell är intressanta då den

innehåller flera gemensamma nämnare med vår teori samt andra kännetecken

som i bästa fall kan användas som komplement till den teoretiska delen. Det

är även en intressant studie då den fokuserar på den moderna kontexten och

bibliotekariens yrkesroll, någonting som kan ge värdefulla perspektiv på vårt

ämne då yrkesroll och yrkesidentitet kan ses som starkt besläktade.

Joacim Hanssons bok “Libraries and Identity : The Role of Institutional

Self-image and Identity in the Emergence of New Types of Library” (2010)

behandlar bibliotekets institutionella identitet och hur denna ser ut och tar sig

uttryck i en modern kontext. Hanssons tema är en användbar kunskapsgrund

att tolka de identiteter vi ser hos våra intervjupersoner. Den individuella

självbilden och yrkesidentiteten tillhör en vidare kontext av institutionell

identitet och historisk utveckling. Hansson behandlar vilka uppsättningar av

sociala normer, värderingar och praktiker som formar bibliotekets och

därmed bibliotekariernas självbild och vilka olika bibliotekarieroller som

bildar den moderna bibliotekssektorn.

Den tidigare forskningen rör sig alltså kring en mängd olika teman, där de

tydligaste är UX och yrkesidentitet, UX och bibliotek, professionsteori samt

yrkesidentitet hos bibliotekarier. Genom att studera resultat som rör sig inom

24 (84)

flera olika fält med en stringent koppling till varandra så bidrar den med en

vetenskaplig och bred bakgrund till vår egen studie. Den har gjort att den

tematik som finns inom forskning kring UX och yrkesidentitet, vilket är de

bärande beståndsdelarna för vår studie, blivit mer accentuerad och den har

gjort att vi kan orientera oss inom ett flertal traditioner.

3 Teori

Som teoretiskt fundament för vår analys av vilka yrkesidentiteter som

kommer till uttryck i intervjupersonernas svar så kommer vi att använda oss

av Jenny Lindbergs fyra identiteter som hon skriver om i sin avhandling “Att

bli bibliotekarie: Informationssökning och yrkesidentiteter hos

B&I-studenter och nyanställda högskolebibliotekarier” (2015). Lindberg har

genom sin forskning visat på att hos studenter på biblioteks- och

informationsvetenskapsutbildningar och högskolebibliotekarier går det att

urskilja fyra dominerande yrkesidentiteter. Anledningarna till att vi har valt

dessa identiteter som teoretiskt perspektiv är dels att de baseras i en modern

bibliotekskontext där faktorer som digitalisering och informationskompetens

25 (84)

spelar en aktiv roll, dels att de utgår till stor del från högskolebibliotekarier

vilket är den grupp av bibliotekarier vi har valt att använda för vårt empiriska

underlag. Dessa anledningar gör att de är applicerbara på det material som

producerats genom vår intervjustudie och de har också varit användbara för

utformningen av frågor till intervjupersonerna. De fyra yrkesidentiteter som

Jenny Lindberg anger är följande:

Akademiskt orienterad identitet - På högskolor och högskolerelaterad

verksamhet såsom högskolebibliotek så styrs verksamheten av normer och

värderingar som är i linje med den akademiska forskningskontexten i stort.

Vetenskaplighet blir här ett starkt ideal och att kunna praktiker som

informationssökning, värdering av material med mera färgas av akademiska

konventioner. Den akademiska diskursen och de värderingssystem som

medföljer är den bärande delen i denna yrkesidentitet och teoretiskt och

vetenskapligt grundad kunskap har en framskjuten position.

Tekniskt orienterad identitet - Den tekniskt orienterade identiteten förknippas

med de tekniker och grepp som används för praktiker så som

informationssökning, klassifikation, katalogisering. De redskap som används

för att organisera och söka information på biblioteket har här en framskjuten

position. Här finns även en betoning på de praktiska aspekterna av yrket och

en identifikation med en serviceroll är förhärskande. Enligt den tekniskt

orienterade identiteten är bibliotekens uppgift att tillhandahålla strukturella

och tekniska förutsättningar för att skapa en så god och effektiv

informationsåtervinning som möjligt.

Kommunikativ orienterad identitet - Denna identitet framhåller en

nyorientering bibliotekens och bibliotekariernas uppdrag och här finns ett

starkt pedagogiskt ideal. Synen på vilka delar av verksamheten som ska

26 (84)

färgas av ett kommunikativt och pedagogiskt arbete är inkluderande,

utvecklingsinriktad och nästintill expansiv. Interaktionen med och kunskapen

om användarna är det vägledande för denna identitet och att veta vem

användaren är och deras behov och förutsättningar ses som det mest centrala

för verksamheten. Den kommunikativt orienterade identiteten präglas också

av ett starkt intresse för dialog med användarna.

Konservativt orienterad identitet - För de bibliotekarier som identifierar sin

yrkesverksamhet med mer traditionella arbetsuppgifter och medier så

använder Lindberg benämningen konservativt orienterad identitet. Denna

definieras av en ganska snäv definition av informationssökning som först och

främst utgår ifrån effektivt och smidigt referensarbete. Bibliotekets praktiska

dimensioner har en premierad ställning och vikt läggs även vid god

kännedom om kataloger och litteratur.

Vi har använt Lindbergs identiteter för att ge oss ett ramverk och ett schema

som gör att vi får ett mer bestämt perspektiv att förstå det empiriska

materialet utifrån. Genom att använda sig av dessa fyra kategorier så innebär

det att vi kan få en mer strukturerad förståelse för vårt resultat och det ger

också en vägledning kring vad det är vi strävar efter att finna i

informanternas respektive berättelser. Lindberg visar i sin studie på hur dessa

identiteter kommer till uttryck hos högskolebibliotekarier och hur

högskolebibliotekariers narrativ kan förstås som uttryck för sammansatta

yrkesidentiteter. Detta har gjort att vi vill veta hur våra informanter förhåller

sig dessa fixerade identiteter och denna målsättning har gjort att vi format

frågorna efter hur Lindberg beskriver sina identiteter. Identiteterna har gett

oss ett tydligt direktiv kring vad det är vi ska söka efter i informanternas svar

och vilken typ av information som kan uttrycka en yrkesidentitet. Detta ska

dock inte missförstås som att vi har försökt att styra svaren utan det har mer

27 (84)

gett oss en riktlinje kring vilken sorts berättelser som på ett öppet och

oförutsägbart sätt kan besvara de forskningsproblem och frågeställningar vi

har.

4 Metod

I uppsatsen så kommer vi att använda oss av den kvalitativa intervjun som

metod. Vi har genomfört intervjuer med sju bibliotekarier från fem olika

högskole och universitetsbibliotek som sysslar med User Experience(UX) för

att förbättra deras tjänster. Dessa bibliotekarier har vi valt att kalla

“UX-bibliotekarier” och vi definierar det som bibliotekarier som har UX som

en del av sitt arbete. I förberedelse för intervjun så mailade vi ut till

bibliotekens allmänna mejladresser och frågade ifall det fanns bibliotekarier

vi kunde prata med. Med de bibliotek som svarade satte vi upp en lämplig tid

som fungerade för både respondenter och uppsatsförfattare. På grund av

rådande omständigheter med Covid-19 pandemin och geografiska avstånd, så

genomfördes intervjuerna via videokonferens-programmet “Zoom”.

28 (84)

Intervjumetoden som vi har använt är semistrukturerade intervjuer. Vi

kommer att använda oss av den här metoden för att intervjuformen ger oss en

bra uppfattning över bibliotekariers upplevelser gällande sin yrkesidentitet.

Intervjuer ger oss också en bra uppfattning över förhållanden och strukturer i

deras arbetsmiljö. Att använda oss av semistrukturerade istället för

strukturerade eller enkätform, är för att det kan leda till en intervju som kan

leda till ett mer nyanserat samtal och intressanta följdfrågor än om man

skulle använda sig av standardiserade frågor i en strukturerad form (Ahrne &

Svensson, 2014, s. 38) fast samtidigt ha en struktur i samtalet så att man får

med det väsentliga för undersökningen.

4.1 Urval

Eftersom att vi har som syfte att undersöka hur UX-bibliotekarier förhåller

sig till sin yrkesidentitet, är det just UX-bibliotekarier som vi har valt att

intervjua. Ahrne och Svensson skriver i “Handbok i kvalitativa metoder” om

hur man kan gå tillväga när man väljer intervjuobjekt. Vi har valt att använda

oss av det som de kallar “tvåstegsurval” vilket innebär att man först gör ett

urval på vilka organisationer man har som syfte att undersöka och sedan

väljer själva intervjupersonerna (Ahrne & Svensson, 2014, s.40) Vi

genomförde ett tvåstegsurval genom att först kolla upp vilka universitets och

högskolebibliotek i Sverige som sysslar med UX-metoder. När vi gjorde vår

informationssökning, fick vi upp ett antal artiklar i Biblioteksbladet som

ingick i en artikelserie med temat “Den bästa upplevelsen” som handlar om

UX på svenska universitets och högskolebibliotek. Utifrån den, kunde vi

således kontakta de bibliotek som nämndes i den artikelserien. Vi valde att

kontakta biblioteken via deras allmänna mejl och bad om att få

kontaktuppgifter till de bibliotekarier som sysslar med UX. Vi fick även ett

tips från den första intervjun vi genomförde, då den bibliotekarien nämnde

29 (84)

ett annat bibliotek som vi inte hade snappat upp i vår informationssökning.

Vi kontaktade även det biblioteket efter hennes rekommendation.

4.2 Genomförande

Frågorna i vår intervjuguide utgår från den teori vi ska använda oss av. Vi

har använt oss av Jenny Lindbergs teori om yrkesidentiteter hos högskole-

och universitetsbibliotekarier och frågorna utgår från den teorin. Lindbergs

teori fokuserar på relationen med användarna, den fokuserar på högskole och

universitets bibliotekarier och digitalisering i utformningen av

yrkesidentiteter vilket gör att den passar vår undersökning och därför vi har

utformat frågorna efter den. Intervjuerna började med frågor om UX och

arbetet med det, t.ex. hur man utför arbetet på det specifika biblioteket,

vilken funktion det har för verksamheten samt deras egna uppfattningar och

tankar om UX. Vi har även valt att ställa frågor som rör relationen med

användarna, t.ex. kommunikationen med användarna, synen på användarna,

på vilket sätt de fokuserar på användarna och hur användarna påverkar

biblioteket de arbetar på. Vi ställde också frågor om hur deras arbete har

påverkat verksamheten de arbetar i och hur organisationen har haft för

uppfattning om deras arbete inom UX, ifall det funnits något motstånd i

införandet av UX. Eftersom vi valde att använda oss av semistrukturerade

intervjuer, så anpassade vi oss till samtalet och ställde följdfrågor som

uppkom och frågorna ställdes inte heller i en strikt ordning. Vi genomförde

sju intervjuer över videoprogrammet Zoom. Intervjusituationerna var olika

från varandra. Vissa bibliotekarier pratade och berättade obehindrat och

svävade ut på andra aspekter med bibliotekarierollen och bibliotekssektorn

som vi fann intressanta att lyssna på. Vissa bibliotekarier talade även om UX

i det större perspektivet och talade om både svenska och internationella

nätverk och nämnde bibliotek som arbetade med UX i Sverige varpå vi sedan

använde hennes tips och kontaktade ett bibliotek som hon nämnde i

30 (84)

intervjun. Vi valde att inte cirkulera tillbaka till frågorna de tillfällena, utan

tog vara på det fria samtalet och resonemanget för att få nya perspektiv och

inspiration, vilket vi ofta fick, t.ex. tips om relevant litteratur och

nyckelpersoner inom UX. Andra intervjuer var kortare, där bibliotekarien var

mer benägen att hålla sig till att svara på frågorna och där personen inte

svävade ut på något annat ämne. Användandet av videosamtalsprogrammet

“Zoom” upplevde vi som smidigt. De bibliotekarier vi intervjuade var alla

vana vid programmet vilket gjorde att det inte uppstod några större tekniska

problem eller missförstånd. Det hände dock vid två tillfällen att vi upplevde

tekniska problem där vi tappade uppkopplingen till informanten men detta

var inte något som var förödande för intervjun, utan den kunde fortsätta efter

tekniska störningen. Intervjuerna pågick i snitt i cirka fyrtio minuter, den

längsta intervjun pågick i en timme och en kvart medan de två kortaste

intervjuerna pågick i ca tjugofem minuter.

Som tidigare nämnt, så genomfördes intervjuerna via

videokonferens-programmet Zoom. I programmet Zoom, så finns det

möjlighet att spela in samtalet, både att spela in video och ljudet på videon.

Materialet har sedan transkriberas och det har sedan kodats utav oss.

I kodning och tolkning av empirin, så har vi utgått från Ahrne &

Svensson(2014) som talar om att när man börjar analysera så börjar man med

den initiala kodningen varpå man upptäcker mönster och teman i materialet

och övergår till den selektiva kodningen. I tolkandet av materialet så utgick

vi utifrån våra forskningsfrågor och kategoriserade materialet. Vi fokuserade

på vad de sa om användarna, vad de sa om organisationen och vad de sa om

bibliotekssektorn i det stora hela. Genom att koncentrera sig på en kategori åt

taget, kunde vi utröna mönster i intervjuerna genom att göra en fokuserad

kodning av underlaget och sedan kunna redovisa detta i resultatdelen och

sedan kunna analysera materialet.

31 (84)

När vi transkriberade gjorde vi vårt yttersta för att få med allt som sas. Vi har

dock valt att inte ta med samtal utöver intervjun, t.ex. när det har uppstått

tekniska problem eller ifall vi har småpratat om annat. Vi har även valt att

hoppa över vissa utfyllnadsord som “Mm” eller “Eh”. Efter kodningen av

empirin, så har vi identifierat tre olika kategorier som vi har delat upp

resultatet i. De kategorierna är “UX-bibliotekarierna och användarna”,

“Relationen med organisationen” “Synen på bibliotekets roll i samhället”

Detta gjorde vi för att det skulle bli en lättare översikt över vårt empiriska

material, både för oss och för läsare av uppsatsen.

4.3 Etiska riktlinjer

Inför varje intervju, var vi noga med att berätta för våra informanter att de

kommer bli anonymiserade, de kommer bli inspelade med ljud och video för

att vi ska kunna transkribera det som sas. Vi var också tydliga med att berätta

för informanten att de hade möjlighet att avbryta intervjun ifall de önskade,

samt att välja att inte svara på någon fråga. Vi utgick från Vetenskapsrådets

informationsskrift “Forskningsetiska principer inom

humanistiskt-samhällsvetenskaplig forskning”(2002) om vad vi skulle

informera dem om inför intervjun.

32 (84)

5 Resultat

Vi kommer här att redovisa vilka resultat som kan urskönjas i vårt empiriska

material. De teman som vi kommer att fokusera på är synen på användarna,

synen på bibliotekets roll i samhället samt hur de ser på sin relation med

organisationen. Dessa tre teman var de som kom att dominera intervjuerna

och som vi anser vara intressantast för de frågor vi vill besvara.

Det kan vara värt att förklara vad det är för typ av UX-arbete som finns på

biblioteken. De vanligast förekommande metoderna är bland annat

användarundersökningar, intervjuer med användare, att “skugga” en

användare, testa olika system på användare och att helt enkelt gå ut i

biblioteket och leta upp användare som de frågar om bibliotekets tjänster och

verksamhet. En anmärkningsvärd aspekt av UX-arbetet var att det generellt

33 (84)

hade en stor spännvidd mellan uttänkt utformade tester och undersökningar

till ett mer ledigt och spontant möte med användarna där bibliotekarierna till

exempel bjöd användarna på fika. De flesta tillhör också en grupp med

speciellt fokus på UX. Arbetet riktar sig både mot det digitala och det fysiska

rummet men allmänt kan det sägas att det finns en viss övervikt på det

digitala. Här kommer även en kort presentation av informanterna och deras

olika arbetsuppgifter:

● Informant 1 arbetar till väldigt stor del med systemutveckling på sitt

bibliotek. Hon har stor erfarenhet med att arbeta med just

systemutveckling och dataorienterade uppgifter. Mycket av hennes

UX-arbete riktar sig mot det digitala och detta gör hon tillsammans

med en annan kollega.

● Informant 2 har jobbat med många olika arbetsuppgifter under sin

karriär som utbildad bibliotekarie såsom kontaktbibliotekarie och

med mediaförsörjning. Hennes UX-arbete började med att hon blev

utsedd till funktionsansvarig för UX och användarmöten men denna

tjänst har försvunnit då de efter byte av ledning inte längre behövde

samordna det på samma sätt. Nu är hennes titel UX-koordinator och

jobbar för att få det mer integrerat på övergripande plan i

organisationen.

● Informant 3 jobbar som webbkoordinator och bibliotekarie på sitt

bibliotek och hon ingår i en UX-grupp. Hon har arbetat i 15 år som

utbildad bibliotekarie. Hon började arbeta med UX på ett annat

bibliotek där hon ingick i ett UX-team. Informant 3 beskriver det som

att hon har lite byggt sin karriär på UX och fick sitt nuvarande jobb

på grund av hennes erfarenhet av att arbeta med detta. Nu fungerar

hon främst som ett UX-stöd åt kollegor.

● Informant 4 ingår i en grupp på sitt bibliotek som jobbar med

inriktning på UX. Hon utvecklade under sin utbildning ett stort

intresse för grafisk design, programmering och

informationsarkitektur. För henne var användarupplevelsen något hon

34 (84)

intresserat sig för länge och redan innan utbildningen hade hon börjat

intressera sig för UX-liknande tankeströmningar. Hon och de andra i

hennes grupp arbetar med bland annat användartester,

användarintervjuer och andra typiska UX-metoder.

● Informant 5 har arbetat på både folkbibliotek, skolbibliotek och

universitetsbibliotek. I nuläget arbetar hon på ett universitetsbibliotek

och ingår i en grupp med UX-ansvariga som arbetar med att försöka

få in användarperspektivet i utvecklingen av bibliotekets verksamhet

och tjänster.

● Informant 6 ingår även hon i en UX-grupp som arbetar med att få

med användarperspektivet när ett projekt ska genomföras. Deras

arbete genomsyrar både små och stora projekt och både det digitala

och det fysiska rummet ligger under henne och hennes kollegors

ansvarsområde. Hon refererar till själv som en typ av UX-konsult för

att beskriva sitt arbete. Hennes arbetsuppgifter består inte i första

hand att göra konkreta användartester utan att snarare vägleda andra

när de arbetar med UX.

● Informant 7 har tidigare arbetat på folkbibliotek, främst som

ungdomsbibliotekarie och skolbibliotekarie samt ett annat

universitetsbibliotek. Numera arbetar hon med en UX-grupp som

främst agerar som metodstöd åt deras kollegor.

5.1 Synen på relationen med användarna

En viktig beståndsdel i hur intervjupersonerna ser på sina yrkesidentiteter är

hur de ser på sin relation med användarna. Ett tydligt gemensamt mönster var

att flera av informanterna ansåg att användarna var en enormt premierad

faktor i utformningen av bibliotekets verksamhet och några av de kopplade

detta till bibliotekets själva legitimitet. Till exempel Informant 7 gav uttryck

för att det som UX innebar egentligen kunde ses som anledning till

35 (84)

bibliotekets existens. Informant 7 uttryckte det som att biblioteket finns till

för användarna och därför var UX en bra metod och strategi. Även Informant

1 berättade att hon kände att beslut som tagits utan att rådfråga användarna

gav en känsla av frustration och otillfredsställelse. hon exemplifierade detta

med beslutet att hålla biblioteket helt stängt under Covid19-pandemin:

Jaa, om du frågar mig, så är det just det där att jag har jättesvårt för

saker som någon bara bestämmer och där man inte har kollat av det

med användarna, “är det en bra eller en dålig idé”, eller hur slår det

för användarna, jag har jättesvårt med såna beslut eller saker. Ungefär

som att de bestämde att de inte ska låna ut en enda bok och vi gör inte

något åt det, vi på bibblan. Det bara kryper i mig. Då ska dem stå här

och damma(sic), på något sätt hade vi kunnat hitta på något med

någon slags utlämningstillfälle, pop-upbibliotek, öppna en liten

springa en timme om dag, de kan ju beställa. På något sätt går det att

lösa. Men jag vet inte, jag har blivit så.. för mig som har jobbat så

mycket med UX och det har varit min roll, jag kan inte låta bli att

tänka att vi måste tänka utifrån användarna, vi måste gå i användarnas

fotspår, vi måste gå åt det hållet.

Även Informant 6 ansåg att användarna borde vara aktiva utformare av

bibliotekets verksamhet och Informant 6 ville även peka på hur UX

förändrade sättet att se på interaktionen med användarna. Informant 6

menade på att ett vanligt misstag från bibliotekets sida var att inte se hur

dysfunktionella aspekter av verksamheten kunde bero på en omedvetenhet

kring användarnas behov och en oförmåga att se användarens reaktion på

tjänsterna som ett mått på kvalitet. Ett illustrativt exempel som Informant 6

tog var frågan om var användarna kunde hitta sina reserverade böcker:

...vi har gjort en jättestor frågemätning just nu, alla frågor som vi fått

i informationsdisken till exempel, så då har vi samlat in typ tusen

36 (84)

frågor, allt folk har kommit och sagt till oss, både i Kalmar och

Växjö, och där ser vi ju vilka frågor vi får i disken och på något sätt

så brottas man med det här “amen, vi måste ju ha..vi måste ju

bemanna informationsdisken, för folk har ju så många frågor” Men

vad frågar de om egentligen? Jo, vi har ju fått säkert hundra frågor

om var min reserverade bok finns. Är det då logiskt att vi ska

bemanna upp för att svara på den frågan? Eller ska vi designa det på

ett mer begripligt sätt?

Informant 6 menade på att bibliotekarier behöver förstå att om användarna

inte förstår någonting så är det en indikation på att verksamheten behöver

omformas efter hur användarna tänker och inte att det måste finnas personal

som kan förklara för användaren hur det är. Hon ville även gå så pass långt

och säga att förhållningssätt som inte var användarcentrerade kunde tendera

att ha en nedvärderande syn på användaren där användaren uppfattades som

“trög” och i behov av bibliotekariens kompetens. Istället så ansåg Informant

6 att användaren hela tiden ska vara en starkt inflytelserik komponent i

arbetet. Informant 6 menade på att det viktiga med UX-metoder var att när

utformning och design av bibliotekets tjänster sker så ska användaren hela

tiden vara delaktig och inte någonting som konsulteras enbart i ett slutskede.

Även Informant 2 ansåg att användaren skulle betraktas som en medskapare

och en medarbetare i verksamheten, någonting som hon ansåg vara ett tydligt

uttryck för ett UX-inspirerat arbete.

Många ville även betona ett skifte i relationen till användarna som gick ut på

att lämna interna diskussioner och att utifrån sin kompetens försöka gissa sig

till vad användarens behov är och att istället använda sig av en utåtriktad

verksamhet där användarna själva får formulera sina behov. Informant 5

beskrev det som att istället för att försöka använda sig av generella

förklaringsmodeller som kan appliceras på alla användare så gör UX att

37 (84)

användarnas behov är heterogena och kontextbundna:

… jag jobbar ju som undervisande bibliotekarie väldigt mycket, och

där är ju en nyckel där är ju verkligen att förstå vem det är jag träffar

och vad är de, vad har de för informationsbehov, vad är de i för

kontext och sammanhang, och hur kan jag vara ett stöd i det, det ser

ju jag som, det är jätteviktigt för mig, för att jag ska kunna va relevant

för de jag träffar, så på så sätt så tycker jag att jag jobbar med det

dagligen (skratt) // Försöker liksom knäcka koden och se, vad är det

att vara informationskompetent i sjuksköterskeutbildningen..// För

hittar jag inte rätt där och går in och tror att det finns någonting stort

som jag alltid bara kan plocka ner och säga “Här, varsågod, spelar

ingen roll var du är nånstans, i vilket sammanhang eller kontext”, jag

känner inte att jag når fram då, jag måste ha, måste kunna forma det

jag, vi måste kunna mötas liksom, ehm, så för mig så ehm, tycker jag

att det finns verkligen i vardagen på så sätt

Även Informant 2 ansåg att bibliotekariens kompetens är otillräcklig utan

användaren. Enligt Informant 2 så var den teoretiska kunskapen hos

bibliotekarien inte det som i slutändan faktiskt avgjorde hur den praktiska

utformningen av verksamheten och dess tjänster faktiskt såg ut:

Det är på något sätt där UX kommer in, att bara för att vi har fått lära

oss det, att vi har någon slags föreställning om olika trappor

människor använder sig av när de har ett informationsbehov, så

betyder ju inte det att man fattar hur man ska organisera sin

webbplats.

Informant 3 och även några av de andra intervjupersonerna ville intressant

nog understryka att de inte såg det som att synen på användarna egentligen

hade förändrats så mycket för de själva. Informant 3 ville mena på att det

38 (84)

hade förändrats på ett allmänt plan men att för henne personligen så hade

alltid användarna varit i fokus och att hitta UX var mer som att “hitta hem”.

Till exempel Informant 7 menade på att hon hade fått ett användarperspektiv

genom att arbeta med barn och ungdomar på folkbibliotek. Istället såg de en

kontinuitet med deras tidigare arbete som de ansåg alltid hade varit orienterat

gentemot användarna men som med UX blivit mer systematiserat. Informant

3 berättade dock att en förändring som hade skett i hennes syn på användarna

var att hon hade fått ett mer empatiskt förhållningssätt till användarna. Hon

uttryckte en känsla av att sedan hon började arbeta med UX så har hon fått en

starkare förmåga att sätta sig in i användarens känslor och behov. Även

informant 2 ville betona en kontinuitet med tidigare arbete men införandet av

UX-metoder innebar att faktiskt sätta sig in i användarens situation. En annan

av informanterna som var inne i liknande resonemang var informant 4 som

också menade på att arbetet med UX gjorde att bibliotekarier kunde utveckla

ett mer empatiskt förhållande till användarna. Informant 4 menade även att

även om bibliotekarier upplever att de alltid har arbetat användarcentrerat så

innebär UX att faktiskt sätta sig in i användarens situation. Vidare så beskrev

hon hur UX var ett sätt för att överkomma den svårighet som finns i att tänka

utanför sig själv. Betoningen låg mycket på just det empatiska elementet i

arbetet, att få sätta sig in i andras upplevelser och att utveckla ett intresse för

människor. Hon använde sig också av termer som “människocentrerad” .

Detta reflekterar en syn på UX-arbete som någonting som i sina metoder och

strategier ämnar att komma närmare det konkret mänskliga användandet av

bibliotekets tjänster och Informant 4 uttryckte det som att hon genom att

använda UX-metoder satte “människan i centrum”.

En vanlig metafor som används av flera av intervjupersonerna, så som

Informant 1 och Informant 4, var att inta ett användarperspektiv att “gå ut”

till användarna. Här finns en typ av dikotomi som kan ses som en komponent

i förhållandet till användarna där det finns en typ av användarrelation som är

av “inre” karaktär, där bibliotekarien riktar sig mot användarna och utifrån

39 (84)

sig själv spekulerar i användarnas behov och en användarrelation av “yttre”

karaktär som innebär ett horisontellt, dialogiskt, pragmatiskt och utåtriktat

förhållningssätt till användarna. Informant 4 ville också understryka vikten

av att bryta med en syn på bibliotekarien som en introvert yrkesperson som

arbetar med ett inre arbete och menade istället på att en bibliotekarie är och

ska vara en extrovert person med hög social kompetens. Detta tema kunde

även återfinnas i intervjuperson Informant 6s syn på vad som var skillnaden

med ett UX-arbete från annat UX-arbete. Informant 6 ville mena på att

biblioteksarbetet direkt handlade om att vara kommunikativ och att träffa och

interagera med användarna. Exemplet Informant 6 tog upp var hur de ofta

gick ut i verksamheten och direkt frågade användarna ute i biblioteket, eller

som Informant 6 beskrev det, “raggade upp folk”, ett arbetssätt som i högsta

grad var influerat av UX. Detta var någonting som Informant 6 ansåg kunde

hamna i konflikt med en traditionell syn på bibliotekarieyrket där

bibliotekarieyrket var orienterat mot det “inre” och med en introvert

framtoning. Informant 6 ville mena på att detta inte bara var en syn på

bibliotekarien som skiljde sig från hennes egen utan någonting som var

direkt felaktigt sett till vad en bibliotekarie faktiskt ska göra.

Flera av intervjupersonerna, så som Informant 1 och Informant 3, menade

också på att användarnas åsikter var ett verktyg för att säkerställa kvalitet.

Följande utläggning av intervjuperson Informant 1 kan reflektera denna

attityd:

Det man får ut det är ju att man gör saker som man har undersökt få

ett värde för våra användare, för oss som användare, så vi blir ju mer

relevanta, vi blir ju roligare att använda, vi gör bra saker och våra

tjänster blir ju väldigt mycket bättre. Det är bara jämföra, ni vet. Har

ni använt världens sämsta system någon gång? Den här frustrationen,

man blir ju tokig liksom, man vill ju slänga ut datorn och man tänker-

40 (84)

vem fan har designat det här? De har inte testat det på en enda person,

är dem helt galna?

När det kommer till synen på relationen med användarna så är inte skillnaden

i grundinställning speciellt stor mellan intervjupersonerna. Det som skiljer

sig är vad de väljer att lyfta fram. Vissa pekar på det empatiska inslaget,

andra på heterogeniteten och det kontextuella hos användarna och andra

pekar på användarna som en medskapare och en aktör för att säkra kvalité.

Det ska dock sägas att Informant 4 vill nyansera något när det kommer till

den negativa synen på bibliotekariens expertis. Informant 4 tillägger att det

inte handlar om att totalt negligera sin egen förförståelse av ett problem eller

att ens kompetens som bibliotekarie saknar värde. Dessa komponenter är

redskap som också kan behövas enligt Informant 4. Många av de andra

bibliotekarierna är något mer kategoriska i deras betoning av expertisen som

otillräcklig. Även om denna syn delas av intervjuperson Informant 4 också så

kan det vara värt att understryka att hon ändå väljer att göra detta tillägg

medan de andra är mer bestämt avvisande.

5.2 Synen på relationen med organisationen

Bibliotekarierna blev tillfrågade gällande hur införandet av UX-arbete har

tagits emot i organisationen de jobbar i. Flera av bibliotekarierna vittnar om

att de känner att kollegorna och organisationen har haft en suspekt och

negativ inställning till införandet av UX-metoder på biblioteken. Några av

bibliotekarierna talar om att de anser att det ligger en för traditionell syn på

arbetet i organisationen som har svårt att anamma förändringar. Informant 6

talar om ett motstånd när de ville starta en grupp som skulle syssla med UX:

41 (84)

Vi har ändå kommit ganska långt.. man brukar ju prata om

UX-mognad i organisationen och där vi ganska mycket på noll när vi

började 2017, och det var ändå ganska mycket motstånd bland

kollegor ‘varför ska vi göra såhär’ och så. Lite trubbigt, lite surt och

‘varför ska vi bestämma, vi kan ju ändå det här’ hela den grejen

Som tidigare nämnts så diskuterar och problematiserar Informant 3 den

traditionella synen på kompetens som hon anser vissa bibliotekarier har.

Denna traditionella syn handlar om, enligt henne, att de anser sig ha en

förståelse för vad användaren vill ha och behöver utan att först ha frågat

användarna och som hon anser har en bakgrund i

biblioteks-och-informationsvetenskapliga programmet, där hon ansåg att

detta synsätt var vanligt:

..Och där jag kan känna ofta att det blir en klasch med kollegor som

har självbild att kompetensen handlar om av att man vet saker liksom,

att man sådär..eh, att man ska veta hur människor gör när de söker

information, till exempel..

Informant 6 resonerar även om bibliotekariers relation till statistik. Hon har

upplevt att de biblioteksvärlden är väldigt bra på att samla statistik och

skicka till den vidare till KB, men har traditionellt sett inte gjort någonting

med den och funderat på vad den innebär och varför användarna gör som de

gör:

..bibliotekarier överlag traditionellt gillar statistik väldigt

mycket..men att man..vi har ju en tradition av att samla väldigt

mycket data, vi har koll på utlåningssiffror, vi har koll på hur många

som kommer, hur många som går, vilken timme de kommer, men sen

så kan jag känna att traditionellt har man brytt sig lite om varför folk

42 (84)

kommer den tiden eller ‘jaha vi har så här många omlån’ ja men

varför har vi det?

Hon talar även om att varför det varit motstånd från organisationen i början

när de skulle implementera ux-metoder var att hon kände att bibliotekarier

kände en trygghet i statistiken och ville utveckla verksamheten på ett tryggt

och bekant sätt, snarare än att göra det agilt, tillsammans med användaren.

Medan Informant 6 och de andra som sysslade med UX ville använda

statistiken till att göra förändringar inom verksamheten.

Även Informant 7 ville ställa UX i kontrast gentemot en mer statisk och

konservativ mentalitet hos bibliotekarier. Hon menade att användandet av

UX också var en ett redskap i en alltmer tilltagande konkurrens med andra

tjänster som har ställt krav på biblioteket att förnya sig och göra sig relevant:

såhär, tävlar ju mot en massa andra tjänster, om om man vill såhär,

på nåt sätt ha ett relevant bibliotek, eh, så att det ska finnas kvar så

måste många ha koll på de som skulle kunna använda det, det funkar

liksom inte att bara fortsätta såhär, “Vi har gjort det här alltid, det har

funkat skitbra i 75 år, vi kör på” eh, det är inte så det ser ut i

samhället i stort liksom

Informant 2 på ett annat universitetsbibliotek talar också om den

konservativa synen och att hon har behövt vara försiktig med arbetet med

UX för att inte vara för påstridig och låta det ta tid och låta dem vänja sig vid

det. Hon understryker att hon tycker det är viktigt och har haft som mål att

implementera det i arbetet:

43 (84)

..Ehm, och viktigt att få kollegor att inte se det som ett hot eller som

något jobbigt. Ett hot mot deras invanda rutiner, ett hot mot deras

expertis och profession och bara som en extra arbetsbörda. Så därför

försöker jag tassa lite på tå, att infiltrera envetet men samtidigt väldigt

ödmjukt.

Detta med det försiktiga smygandet är något som också Informant 6 tar upp i

intervjun. Hon berättar att de i UX-gruppen har försökt att stegvis smyga in

med UX-metoder på deras bibliotek och försökt dra med sig kollegor i

arbetet med UX och har låtit dem vara med och hjälpa till i undersökningar,

för att få en större kunskap om UX-metoder.

Den konservativa synen på en bibliotekarie och dess uppgifter har också

Informant 2 märkt när vi frågar ifall UX har förändrat bibliotekarierollen.

Hon har noterat att den äldre generationen har haft svårt med förändringen:

...Men jag tror att det kanske finns en rädsla för det...Framförallt hos

den äldre generationen bibliotekarier. Ehm där man gärna vill vara

lite normsättande kanske snarare än medarbetare till

användaren...Ungefär som att man står i en informationsdisk,

antingen så står man mittemot varann och visar, tar fram, svarar på

frågor och så frågar någon efter en källa så tar man fram den eller om

man står bredvid användaren vid samma disk och tillsammans jobbar

på skärmen.

Informant 1 talade också om att när man bytte ledning på biblioteket så var

blev det svårare att uppehålla UX-arbetet, då de inte hade samma vetskap om

44 (84)

UX som förra ledningen. Bibliotekarien fann också själva

organisationskulturen som svår att förändra

Sen har vi försökt inspirera våra kollegor men det är svårt, men det är

väl det som är det svåra ehh det är ju kulturen, hur påverkar man en

organisationskultur och hur inspirerar man andra och så. Och! Vi har

bytt ledning också. I förra ledningen så hade vi en som visste mycket

var UX var och tyckte det var väldigt och underbyggde att man skulle

jobba med det

Informant 6 diskuterade även varför akademiska bibliotek har haft det

svårare att förändras och förnya sig. Från hennes tidigare arbete som

folkbibliotekarie, kunde hon se skillnaden på hur folkbibliotek och

akademiska bibliotek beter sig. På folkbibliotek så ansåg hon att det var en

lägre tröskel för förändring, där finns en tendens att komma till skott att göra

saker än om man jämför med akademiska bibliotek, då hon upplevde att det

var en högre tröskel och där beslut skulle bearbetas från olika grupper innan

det kunde införas. Hon ansåg även att akademiska bibliotek har en tendens

att ibland komplicera saker i onödan, t.ex. sätta in olika arbetslag etc.

En viktig aspekt att tillägga är att vissa av bibliotekarierna menade på att det

även fanns en accepterande och progressiv kultur inom bibliotekssektorn och

att den konservativa synen var långt ifrån hegemonisk. Informant 4 ansåg till

exempel att bibliotekarier ofta är kreativa och nyfikna personer som är öppna

för förändringar och nya idéer. Som tidigare nämnts så såg även Informant 1

det som att UX la en grund för en typ av öppensinnad och kreativ

bibliotekskultur samt att biblioteksarbetet var väldigt brett, även om hon

också ansåg att det fanns en svårighet i att inspirera kollegor. Intressant var

även att Informant 5 såg kollegor som ville problematisera UX som en

tillgång då hon ansåg att detta ledde till en lukrativ dynamik och till en

45 (84)

mångfald av perspektiv. Flera intervjupersoner ville alltså understryka att det

inte var ensidigt negativa responser och motstånd inom organisationen utan

att det även fanns en starkt positiv sida av bibliotekssektorn.

5.3 Synen på bibliotekets roll i samhället

Under intervjuerna ville vi undersöka hur intervjupersonerna såg på

bibliotekets roll i samhället idag och hur de kopplar den till det ökade

intresset för UX. Informant 4 ansåg att biblioteket egentligen i sin

verksamhet alltid varit intresserade av användarna och att UX kanske var

mer en förlängning av en redan existerande attityd. Informant 4 såg UX som

en metod för att återupptäcka bibliotekets värde men också som ett sätt för

biblioteken att göra sig relevanta:

Mm, jo just ja, nej men jag tror att man, om man bara tänker tio tjugo

år bakåt i tiden eller tio femton år bakåt i tiden så eh, den hära, att

man pratade väldigt mycket om bibliotekens framtid liksom // Och att

det, liksom, den här skräcken på nåt sätt som funnits inför liksom

bokens död, bibliotekets död liksom // Och jag tror att det kanske var

en ögonöppnare för en del, att man faktiskt måste fundera över, vad

är bibliotekets värde liksom? Som bibliotekarie tycker man att det är

självklart, värdet i biblioteket, det tycker man är självklart kanske

men att man, när det kommer liksom, ifrågasättanden eller, utifrån

eller att man börjar fundera över, hur ska man liksom utvecklas för att

fortfarande va relevant i människors vardag liksom eh, då blir ju

liksom UX en, liksom filosofi och metod som man kan ta till för att

liksom för att liksom bättre förstå vilket värde biblioteket faktiskt har

och bevisa vilket värde man har eller bevisa vilket värde man inte

har, faktiskt.

46 (84)

Informant 4 kopplar även UX-arbetet till en typ av legitimitetskris som hon

anser har funnits inom bibliotekssektorn där hon menar att UX är ett sätt att

vitalisera biblioteket och ett redskap för att reflektera över verksamhetens

värde. Här finns också en betoning på att UX som ett instrument för

utveckling och progression. Detta är någonting som går igen i andra

intervjupersoners svar och några kopplar UX till framåtskridande och en

positiv attityd gentemot förändring. Informant 2 såg användandet av UX som

ett tecken på att biblioteket har blivit mer förändringsbenäget och att hon

kopplar detta till ett brott med en konservativ attityd som hon ansåg sig ha

stött på i början av sitt yrkesliv. UX blir ett symptom på en vilja till

förändring och nytänkande som Informant 2 menar kanske saknades tidigare

i bibliotekssektorn. Även Informant 3 ser UX som någonting tillochmed

synonymt med förändring. Hon menade på att “arbetar man med UX så

arbetar man ju också med förändring”. Informant 3 såg även en konflikt

mellan UX och en typ av bibliotekskultur som är väldigt fokuserad på

insamling av kvantitativ data och statistik. Denna kultur sågs av Informant 3

som någonting oflexibelt och statiskt och som också befann sig i konflikt

med själva biblioteksväsendet föränderliga essens:

... och det tror jag också är väldigt utmanande för många vilket jag

tycker är märkligt för jag menar, de senaste tjugo åren så har det ju

hänt jättemycket på våra bibliotek haha, ingenting är ju som det var

förr! Jag fattar inte att det ska vara så jävla svårt att liksom förstå att

man lever i en föränderlig..ehm, att man har valt ett föränderligt yrke,

att arbeta i en föränderlig bransch..men..men det är klart, om man då

började jobba 1990 va, eller..eh, på 80-talet, alltså då var detta inte

riktigt det man signade upp för.

För Informant 5 sågs UX som någonting kongenialt för bibliotekens uppdrag.

Informant 5 menade på att UX var ett viktigt redskap för att kunna

47 (84)

genomföra det officiella uppdrag som ett högskolebibliotek har, nämligen att

vara ett stöd för forskning och utbildning. Hennes resonemang var att för att

kunna genomföra det så behöver biblioteket ha kännedom om vilka behov

som faktiskt finns hos berörda målgrupper och att det bara går att vara ett

stöd om det finns en medvetenhet om dessa behov.

Informant 1 såg UX som ett sätt för biblioteket att skapa värde för

medborgarna i samhället. Informant 1 ville även koppla UX till en viss typ av

bibliotekskultur som hon menade på var viktig då denna präglades av en

kreativ, rolig och trevlig stämning som hjälpte till att driva utvecklingen av

biblioteket. Hon menade också att UX var ett symptom på hur brett

bibliotekariearbetet är då det enligt Informant 1 går att applicera på det mesta

inom yrket. Det som Informant 1 såg som ett problem i det samtida

biblioteksväsendet var att denna bredden inte kommuniceras till omvärlden.

Efter en uppräkning av en mängd olika typer av arbete en bibliotekarie

sysslar med formulerade hon det så här:

I de här att man skulle vilja få ut- “går du bibliotekarielinjen? då

läser du mycket va?” som man kan bli lite matt av. Det är ungefär det

minsta jag skulle vilja göra, läser aldrig en bok. Men man skulle vilja

ha den här väldigt breda bilden till allmänheten. Men alla de olika

rollerna, och alla dem olika arbetssätten, där finns ju ux med. Det

finns ingenting som man inte kan sätta UX på, liksom. För allt det

handlar ju om att förbättra det för dem som använder det.

48 (84)

6 Analys

Detta kapitel kommer vi att strukturera utifrån Lindbergs fyra

yrkesidentiteter och se hur de kan appliceras på det empiriska materialet. En

identitet, den kommunikativt orienterade, syntes väldigt tydligt i

intervjupersonernas berättelser medan kopplingen mellan de tre andra

identiteterna och vår empiri var mera komplex. Även identitetsmarkörer som

går utanför Lindbergs identiteter kunde urskiljas och dessa kommer

diskuteras senare i diskussionskapitlet.

6.1 Den kommunikativt orienterade identiteten

Vad som framstår tydligt i informanternas berättelser och hur de beskriver

sitt arbete som UX-ansvarig person är att Lindbergs (2015) kommunikativt

49 (84)

orienterade identitet är starkt representerad i materialet och den mest

dominerande av Lindbergs identiteter. För informanterna var det essentiella i

deras yrkespraktik att faktiskt veta vem användaren är genom att ha en

systematiserad kommunikation kring dennes behov och attityder. Dialogen

med användaren skulle vara direkt vägledande och de visade ett tydligt

avståndstagande mot beslut och design av tjänster som inte grundat sig i

användarcentrerade metoder. Många av de vittnade om att de ansåg

bibliotekariens formella kompetens vara otillräcklig för att veta hur ett

bibliotek ska utformas om inte användarnas behov undersökts. Informant 5

berättade att den stora behållningen med att kommunicera med användarna

var att när bibliotekarier inte interagerar med användaren så tenderar

bibliotekarier att hemfalla åt generella och abstrakta modeller där användaren

blir till ett homogent kollektiv. Detta arbetssätt var enligt Informant 5 dömt

till att skapa en diskrepans med verkligheten då användare är en komplex och

heterogen grupp med en mångfald av kontextbundna och situationsspecifika

behov. Liknande attityd reflekteras av Informant 3 som beskrev det som att

det som inte är föreställningen om “olika trappor människor använder sig av

när de har ett informationsbehov” som gör att en kvalitativ tjänst kan

utformas utan det är kännedomen om vad användarna faktiskt behöver som

ska vara vägledande. Ett kännetecken för den kommunikativt orienterade

identiteten är att informationssökning ses som någonting kontextbundet och

varierande, något som syns i dessa svar. (Lindberg, 2015, s. 146) Dessa

attityder är en väldigt tydlig reflektion av de prioriteringar som Lindberg

menar på att bibliotekarier med en tydligt kommunikativ identitet har. Enligt

Lindberg (2015, s. 145) så präglas den kommunikativt orienterade identiteten

av att genom möten, dialog och interaktion med användarna få kunskap om

vem användaren är. Kunskapen om användarens faktiska behov och attityder

har för en kommunikativt orienterad bibliotekarie en framskjuten position.

Ett vanligt tema i flera av informanternas berättelser var betoningen på det

empatiska inslaget i UX-arbetet. För intervjupersonerna var UX främsta

50 (84)

funktion att kunna sätta sig in i användarens situation. Detta menade några av

dem på var en förändring i deras syn på användaren. För dem präglades UX

av ett empatiskt förhållningssätt till användarna där förståelse för deras

behov möjliggjordes av ett metodiskt sätt att se världen från användarnas

perspektiv. Metaforer som att “ta på sig användarnas glasögon” och att “sätta

sig i användarnas stövlar” var mycket förekommande. Detta är tydligt en

tydligt kommunikativ aspekt av deras yrkesidentitet då det reflekterar en

påtaglig strävan att lära känna användaren vilket utmärker den

kommunikativt orienterade identiteten. På ett sätt kan det sägas att den

kommunikativt orienterade identitetens målsättning dras till sin ytterlighet

genom UX då strävan inte bara blir efter att veta vem användaren är utan att

på ett mer ambitiöst sätt lära sig att se biblioteket från användarens

perspektiv.

Lindberg (2015, s. 146) skriver att för en bibliotekarie med kommunikativt

orienterad identitet så präglas relationen med användarna av att användarnas

intressen är utgångspunkten i arbetet och ett jämbördigt samarbete med

dessa. Med detta i åtanke, och även med hänvisning till det empatiska temat,

så kan UX sägas vara en accelerering av Lindbergs kommunikativt

orienterade identitet och ett mer radikalt uttryck för de attityder som

Lindberg anger som kännetecken för denna identitet. UX blir ett sätt att

fördjupa dessa attityder genom att skapa en relation till användarna som

präglas av empati och därmed förstärker det jämbördiga samarbetet och

tillvaratagandet på användarnas intressen.

Det var även tydligt att de färdigheter och kompetenser som informanterna

ansåg vara viktiga för att arbeta med UX hade starkt kommunikativ

framtoning. Det ska dock sägas att de flesta arbetade inom en hel grupp vars

uppdrag var riktat mot att implementera UX och denna kollektiva

sammansättning skapade enligt informanter så som Informant 5 och

Informant 6 en lukrativ dynamik. Att det fanns en mångfald av kompetenser

var enligt dem det som la grunden till ett väl genomfört arbete. Dock var det

51 (84)

tydligt att flera av informanterna premierade en viss typ av kompetens och

personlighetstyp och såg dessa som viktiga förutsättningar för att arbeta med

UX. Betoningen låg främst på en stark social kompetens, extrovert

personlighet och förmågan att väl kunna interagera med människor. Att

många valde att tala om en dikotomi mellan ett arbete som riktar sig utåt och

ett arbete som var mer orienterat inåt var symptomatiskt för denna attityd.

Att vara utåtriktad, att befinna sig ute i verksamheten i dialog och interaktion

med användarna, sågs som vitala färdigheter och Informant 4 talade om att

vilja bryta med en bilden av bibliotekarien som ett introvert yrke när detta i

själva verket var tvärtom. För flera av dem var den introverta attityden direkt

inkompatibel med biblioteksarbetet och istället såg de arbetet som någonting

socialt och som krävde en förmåga att kommunicera med människor. Detta

var någonting de såg som direkt kopplat till UX och att implementerandet av

UX är ett sätt att i praktiken förverkliga biblioteksarbetets sociala kärna.

Det är tämligen uppenbart att UX som metod vittnar om en filosofi som kan

beskrivas som kommunikativt orienterad enligt Lindbergs definition. En

indikation i hur tydlig tillhörighet dessa UX-bibliotekarier har till den

kommunikativt orienterade identiteten är hur essentiellt de ansåg att UX var

för bibliotekets verksamhet och uppdrag. Med andra ord, så ansåg de att

kommunikativt orienterade metoder och strategier var intimt förknippade

med vad en bibliotekarie ska göra. Några av de, som Informant 7, gick till

och med så långt som att mena på att UX realiserade bibliotekets

existensberättigande. hennes resonemang var att om biblioteket inte finns till

för användarna, vilka ska då biblioteket finnas till för? Även Informant 5 var

inne på ett liknande tema, nämligen att arbetet med UX var intimt förknippat

med bibliotekariens uppdrag. Att möta människor var enligt Informant 5 ett

fundament för bibliotekets uppdrag och där blev UX ett tydligt och lukrativt

tillvägagångssätt för att göra detta i praktiken. Detta reflekterar en bärande

del av yrkesidentiteten då faktiskt definierar vad ett bibliotek, och därmed

vad bibliotekarier, ska arbeta med. Implicit kan det då sägas att när de

52 (84)

intervjupersoner som reflekterade denna syn arbetar med UX så anser de sig

arbeta med bibliotekets själva kärnverksamhet. UX är ett verktyg för att

realisera själva meningen med bibliotek och bibliotekariers arbete. Det var

även tydligt att arbete som kan beskrivas som kommunikativt orienterat för

många var den viktigaste källan till kvalitativa tjänster.

En annan tydlig linje som kan placeras inom den kommunikativt orienterade

identiteten är att enligt Lindberg (2015, s. 145) så präglas denna identitet av

en utvecklingsinriktad attityd till verksamheten och vilka aspekter av den

som ska vara kommunikativt influerad. Detta är intressant då väldigt många

av intervjupersonerna lade en väldig stark betoning vid UX som ett

instrument för förändring och utveckling. Informant 3 uttryckte till och med

arbeta med förändring var UX själva kärna och att UX var ett sätt att arbeta i

symbios med bibliotekets föränderliga karaktär. Även Informant 2 ansåg att

UX var ett redskap för förändring och nytänkande som kunde kontrasteras

gentemot en mer konservativ attityd hon stött på tidigare i sin karriär. Det

ökade intresset för UX kopplades till att biblioteket har blivit mer positiva till

förändring och utveckling. Informant 7 beskrev det som att UX är ett sätt för

biblioteket att kunna hävda sig i konkurrens med andra tjänster och att

använda UX är att bryta med en enligt intervjupersonen attityd som är

skeptisk till förändringar. För flera av informanterna var UX ett sätt att bryta

med invanda rutiner som enligt till exempel Informant 7 och Informant 4

skapat en legitimitetskris för biblioteken där biblioteken har blivit tvungna att

upptäcka sitt eget värde och sin potential till förändring. Vissa pekar också

på en typ av motstånd från kollegor vilket är intressant då de upplever att UX

som någonting förändringsorienterat och utvecklingsinriktat kan ställas i

konflikt till andra attityder inom bibliotekssektorn som de uppfattar i något

pejorativa termer som ovilliga till förändring. Det som visar sig är att för de

är utveckling någonting synonymt med UX som ett kommunikativt orienterat

arbetssätt. Att utveckla och förändra verksamheten mot en mer

53 (84)

kommunikativ framtoning i sin relation med användarna är en tydlig

koppling till Lindbergs beskrivning av en kommunikativt orienterad identitet.

Lindberg (2015, s. 145) spårar den kommunikativt orienterade identiteten till

högskolebibliotekariers pedagogiska uppdrag. Även om Lindberg har valt

beteckningen kommunikativt orienterad istället för pedagogiskt orienterad så

finns det ett genomgående pedagogiskt ideal hos bibliotekarier som kan

placeras inom den kommunikativt orienterade identiteten. En aspekt av

denna identitet är att dessa bibliotekarier har en inkluderande, expansiv och

utvecklingsinriktad syn på vilka delar av verksamheten som ska vara

pedagogiskt influerade. Detta innebär alltså att en typiskt pedagogisk

situation enligt dessa inte bara är begränsad till en undervisningssituation

utan någonting som ska ses som ständigt förekommande i olika praktiker.

Någonting som enligt Lindberg yttrar sig på ett sätt som i inte bara kan kallas

pedagogiskt utan även kommunikativt då den pedagogiska framtoningen

bidrar till att skapa ett förhållande till användaren som baseras på interaktion,

dialog och en nyfikenhet kring vem användaren är och vad som är dennes

behov och förutsättningar. Detta kan även kopplas till att flera poängterar att

det går att applicera UX på allting inom bibliotekets verksamhet. Detta talar

för den expansiva och inkluderande synen på vilka delar av yrkes som ska

vara influerat av UX.

6.2 Den tekniskt orienterade identiteten

Många av bibliotekarierna i vår studie kopplade sitt yrke till arbete digitala

tjänster och till exempel Informant 1 hade lång erfarenhet av att arbeta med

system. Att skapa praktiska och välfungerande informationssökningstjänster

var för många en stor prioritet och många räknade förbättring av

informationssökningstjänster på deras bibliotek som några av de konkreta

54 (84)

resultat de hade uppnått genom att arbeta med UX. Detta går att koppla till

vad Lindberg (2015, 142) kallar för den tekniskt orienterade identiteten. Den

tekniskt orienterade identiteten innebär att strävan att på ett så effektivt och

välfungerande sätt skapa tekniska och strukturella förutsättningar för effektiv

organisering och sökning av information. (Lindberg, 2015, s. 143) Dock är

kopplingen inte lika tydlig som med den kommunikativt orienterade

identiteten men det är tydligt att ett stort intresse riktas gentemot söktekniska

företeelser och mycket UX-arbete har riktats gentemot att skapa

användarcentrerad design på bibliotekets olika system och databaser.

Informant 1 uttrycker en stark frustration över när bibliotek släpper igenom

system där användarna inte har konsulterats vilket enligt Informant 1 leder

till undermåliga system. Det kan sägas om Informant 1 att hon har lång

erfarenhet som systembibliotekarie, vilket hon beskriver som att hon har

arbetat väldigt lite med “vanligt” biblioteksarbete. Denna formulering är

intressant då den refererar till en bild av vad som är ett traditionellt

biblioteksarbete och att hennes arbete skiljer sig från detta. Denna självbild

är då relaterad till en mer tekniskt orienterad identitet och det som är värt att

notera är att denna ställs gentemot annan biblioteksverksamhet som uppfattas

som mer traditionell och typisk. Informant 1 kan sägas vara ett ganska

typiskt exempel på tekniskt orienterad identitet då hon rent praktiskt arbetar

mycket med digitala system och därför har både en reell och självupplevd

funktion i att skapa sökteknik och system från ett UX-perspektiv. Även

Informant 5 berättar om vad hon anser vara ett lyckat resultat som genererats

av UX-arbetet. Hon nämner att de genom användarundersökningar gjorde om

bibliotekets sökfunktioner och filter vilket är ett arbete som lätt placeras

inom den tekniskt orienterade identiteten. Dock ska påpekas att Informant 5

och många andra ser att UX appliceras både på det fysiska rummet och det

digitala och därför går det inte att entydigt att placera in de i denna identitet

utifrån detta kriterium. Lindberg (2015, s. 142) menar förvisso på att en

tekniskt orienterad yrkesidentitet inte innebär att en bibliotekarie enbart

värdesätter söktekniskt raffinerad informationsservice. Oavsett detta så är det

viktigt att understryka att ingen av informanterna är entydigt tekniskt

55 (84)

orienterad men att vissa lägger en viss tyngdpunkt på tekniskt orienterade

arbetsuppgifter.

Vad som är en tydligare koppling till den tekniskt orienterade identiteten är

synen på biblioteket som ett serviceyrke. Den tekniskt orienterade identiteten

är enligt Lindberg (2015, s. 143) starkt förknippad med bibliotekarien som en

serviceroll. Att tillhandahålla välfungerande tjänster och produkter ses av

tekniskt orienterade bibliotekarier som något som är väldigt prioriterat.

Lindberg beskriver det som att användaren är en enligt tekniskt orienterade

bibliotekarier lite som en kund eller beställare och bibliotekariens uppgift är

att tillhandahålla tekniska och strukturella förutsättningar för effektiv och

kvalitativ informationsåtervinning. Att påstå att informanterna betraktar

användaren som en kund kan vara lite problematiskt då den generella

attityden är att användaren är en komplex och mångbottnad personlighet men

att de är starkt orienterade gentemot god service är väldigt tydligt. Enligt de

kriterier som anges av Lindberg (2015, s. 143) kring att skapa rätt

förutsättningar för informationsåtervinning så är detta tydligt att det är något

som prioriteras av informanterna och att de ser UX som ett sätt att skapa

tjänster och produkter som är användarvänliga och utgår från användarnas

upplevelser, behov och attityder. UX blir här för många det bästa sättet för

att kunna ge kvalitativ service och rent praktiskt är servicen det som

informanterna trycker på som en stor fördel med UX-metoder.

Lindberg (2015, s. 144) skriver att ett kännetecken för den tekniskt

orienterade identiteten är att relationen med användaren ses som en

expert-lekmans relation. Detta kriterium skiljer sig starkt från de attityder

som informanterna ger uttryck för och visar på att bibliotekarierna har spår

av den tekniskt orienterade identiteten men att de inte helt och hållet tillhör

den. Snarare så är informanterna djupt kritiska till idén om bibliotekariers

56 (84)

expertis då de menar på att det gör att bibliotekarier tror sig veta vad

användarna behöver utan att ha rådfrågat dem.

6.3 Den akademiskt orienterade identiteten

Den akademiskt orienterade identiteten är generellt sett inte speciellt

representerad bland informanterna. Enligt Lindberg (2015, s. 140) så utmärks

den akademiskt orienterade identiteten av att vetenskapligt och teoretiskt

grundade kunskaper är en högskolebibliotekaries största tillgång. Denna syn

var i princip helt frånvarande från informanternas svar. Detta är i sig inte så

överraskande då det i Lindbergs studie främst var B&I-studenter som

placerades inom denna identitet. Informanterna uttryckte ingen starkare

identifikation med de akademiska idealen och konventionerna, något som

enligt Lindberg (2015, s.139) också kännetecknade den akademiskt

orienterade identiteten, och det var inte främst det som färgat deras

yrkesidentitet. Ett intressant undantag var Informant 1. Det intressanta är att

både i hennes direkta berättelser men också vissa formuleringar som tyder på

influenser från högskolekontexten syns en viss akademiskt orienterad

identitet. Informant 5 beskrev det som att UX-arbetet kunde beskrivas som

kvalitativ och kvantitativ forskning, någonting som anknyter till akademiskt

betingade praktiker. En annan indikation på drag av akademiskt orienterad

identitet var att Informant 5 beskrev sin studietid som en tydlig brytpunkt i

sin inställning till biblioteksarbetet. Hon berättar att när hon började studera

till bibliotekarie så var hon främst inställd på läsfrämjande arbete. Detta

skulle dock förändras under hennes studietid. Informant 5 beskriver det

såhär:

...det var verkligen en ögonöppnare för mig när jag gick min

utbildning, jag såg framför mig att jag kanske när jag började att jag

57 (84)

älskade att läsa böcker och såg det här läsfrämjande arbetet framför

mig väldigt mycket och det förändrade, det var verkligen en resa för

mig att gå den här utbildningen för i slutet kom jag liksom till att

verkligen, tycka det var så spännande med alla de här teori och

metodkurserna//vi grillades väldigt mycket i det och också

pedagogiken som handlar väldigt mycket om mellanmänskliga

relationer och, ah, men det fick verkligen upp ögonen för mig, eh till

att tycka att det var superkul att hålla på med att undersöka och få

reda på saker och ting, ta in fler perspektiv än man själv, alltså lyssna

så, så för mig personligen så har jag alltid sett det som en strategi i

allting jag gör

Det är tydligt att den akademiska världen har format Informant 5s

yrkesidentitet. Kurser med en akademisk orientering har varit formativ för

Informant 5s förhållande till hur hon bemöter användarna. Hon kopplade sitt

intresse för UX till att hon under sin studietid kom i kontakt med ett

akademiskt förhållningssätt där det centrala är att undersöka hur någonting

faktiskt är, att se på företeelser från flera olika perspektiv etc. Detta

kombinerat med ett vokabulär och en terminologi som reflekterar influenser

från en akademisk kontext gör att Informant 5 är den av informanterna som

tydligast går att placera inom en akademiskt orienterad identitet. Det ska

dock tilläggas att kopplingen till Lindbergs definitioner av den akademiskt

orienterade identiteten är ganska vag och det är enskilda markörer i

Informant 5s svar som uttrycker en viss akademiskt orienterad identitet.

6.4 Den konservativt orienterade identiteten

Den sista av Lindbergs identiteter är den så kallade konservativt orienterade

identiteten. Denna yrkesidentitet finns inte representerad hos någon av

intervjupersonerna och deras identitet skiljer sig skarpt från den konservativt

58 (84)

orienterade identiteten på flera punkter. Lindberg (2015, s. 147) skriver att

informanterna i hennes egen studie främst använde denna identitet som en

referenspunkt att förhålla sig till och detta finner även vi i våra svar. För att

kunna diskutera denna identitet så är det viktigt att ha i åtanke att den enligt

Lindberg (2015, s. 147) främst beskrivs utifrån och ofta i pejorativa och

värderande termer. Det är ytterst få i Lindbergs studie som beskriver den

inifrån men därför kan det vara värt att prata om två typer av konservativt

orienterad identitet, den som beskrivs inifrån och den som beskrivs utifrån.

Beskriven inifrån så präglas den konservativt orienterade identiteten av att ge

god service vid referensdisken och att ha god kunskap om bibliotekets

katalog samt kännedom kring bestånd och litteratur. Yrkespraktiken ses som

viktigare än den akademiska utbildningen. (Lindberg, 2015, s. 147-148)

Detta är i princip helt frånvarande hos informanterna även om det kan sägas

finnas en viss attityd hos vissa att praktik är viktigare än teori, dock inte

tvunget i konflikt till B&I-utbildningen. Intressant är dock att Informant 2

beskrev uttryckligen vissa av dessa kriterier men som någonting negativt.

Hon ansåg att en äldre generation av bibliotekarier gärna ville arbeta med att

stå bakom informationsdisken och ge hjälp till användaren utifrån sin

kompetens. Sedd utifrån så är den konservativt orienterade identiteten starkt

förknippad traditionella bibliotekarieuppgifter och ett fokus på traditionella

medier såsom böcker. En ovilja till förändring och att inte aktivt försöka

utveckla bibliotekets verksamhet är också något som framstår som typiskt för

denna identitet. (Lindberg, 2015, s. 147) Vad som är intressant är att den

konservativt orienterade identiteten beskriven utifrån förekommer flitigt i

våra intervjupersoners olika narrativ kring sitt yrke och sin yrkesidentitet.

Den konservativt orienterade identiteten förekommer vid återkommande

tillfällen som en motpol som de kontrasterar sin egen yrkesidentitet gentemot

och som de ser som ett motstånd mot deras arbete. Flera av

intervjupersonerna vittnar om att det inom deras organisationer har funnits

attityder som varit i konflikt med införandet av UX där en stark betoning av

bibliotekariens egna kompetens framför användaren har haft en framskjuten

position. De kopplar även denna konservativt orienterade identitet till en

59 (84)

traditionalistisk föreställning kring vad bibliotekarien ska göra och denna

uppfattning anser de stå i konflikt med en vilja till kreativitet, framåtanda och

förändring. Informant 2 talar om att när hon tänker tillbaka tidigare i sin

karriär så fanns stötte hon på en motvilja till förändring där hon menade på

att ett motstånd mot förändring motiverades med “Nä, för vi har alltid gjort

såhär”. Informant 6 ansåg att UX hade en tydligare koppling till hur

folkbiblioteken arbetat gentemot sina användare än högskolebibliotek som

hon såg som tyngt av tilliten till bibliotekariens egna kompetens och

Informant 7 talade som tidigare nämnts om att bryta vanor som bibliotekarier

haft i “75 år” för att kunna hävda sig i konkurrens med andra tjänster.

Informant 3 uttryckte en stark frustration över att det fanns en ovilja till

förändring och Informant 3 menade också på att biblioteket i sig var en

institution som i sig var föränderlig och starkt integrerad med en föränderlig

omvärld där UX var ett adekvat förhållningssätt medan en konservativt och

traditionellt orienterad bibliotekarieroll sågs som obsolet.

Värt att understryka är att deras narrativ kring den konservativt orienterade

bibliotekarien rör sig på två olika nivåer. Dels handlar det om hur deras

respektive kollegor och organisationers mentalitet har sett ut i deras eget

arbetsliv men också så rör sig diskussionen stundtals på en mer generell nivå,

där bibliotekarier som en kategori tillskrivs en konservativt orienterad

identitet. Många vittnar om ett visst motstånd från vissa kollegor som visat

tecken på en konservativt orienterad mentalitet. Dock så finns det också

tillfällen där de själva mer reflekterar över hur de tror att bibliotekarier och

bibliotek är. Det är alltså värt att notera att berättelserna kring den

konservativt orienterade identiteten rör sig mellan levda erfarenheten och

mer allmänna reflektioner.

Exemplen på den negativt värderande attityden hos informanterna är flera

och detta kan ses som ett tydligt uttryck för deras egen identitet. Vad de

anser som sin motsats och vilka roller och attityder de skildrar på ett

pejorativt sätt accentuerar deras egna starka tillhörighet till speciellt den

60 (84)

kommunikativt orienterade identiteten. Som Lindberg (2015, s. 147) skriver

så används den konservativt orienterade identiteten som en referenspunkt att

förhålla sig till och det är just det våra informanter gör. Många av de

skildrade UX som ett perspektivskifte som krävt en omfattande förändring i

attityd och i deras mer utbroderade narrativ kring hur deras UX-arbete tagits

emot inom organisationen skildras den attityd som UX bryter med som en

bakåtsträvande och traditionalistisk inställning till bibliotekets verksamhet.

Det var tydligt att flera ansåg att UX innebar att röra sig från en viss typ av

mentalitet som de ansåg befinna sig i konflikt med deras eget förhållningssätt

till användarna.

Både Informant 6 och Informant 1 ansåg också att synen på

bibliotekarieyrket som något som kräver mycket läsande av böcker var

felaktig och de ville markera ett starkt avståndstagande mot denna syn.

Denna syn kan också sägas vara förknippad med en konservativ identitet då

Lindberg (2015, s. 148) skriver att ett utmärkande kännetecken för denna

identitet är att kunnighet kring litteratur har en framskjuten position och att

traditionella medier prioriteras. Ett annat kännetecken som Lindberg anger är

att den konservativa identiteten utmärks av effektivt och tillfredsställande

referensarbete där användaren får den hjälp den efterfrågar av en kompetent

bibliotekarie. Denna aspekt belyses flera gånger av bibliotekarierna då de

anser att det UX gör är att bryta med bibliotekariens självbild som en

kompetent yrkesperson som känner användarens behov genom sitt blotta

kunnande.

7 Diskussion

Denna diskussion kommer att fokusera på vilka olika slutsatser vi kan dra

utifrån resultatet samt hur de förhåller sig till tidigare forskning. Här kommer

61 (84)

även vår analys att sättas i ett bredare perspektiv och reflektioner som går

utanför själva teorin och dess beståndsdelar kommer att avhandlas.

62 (84)

7.1 Den progressivt orienterade identiteten

I informanternas svar fanns diskurser och gemensamma teman som befanns

ligga något utanför Lindbergs fastställda yrkesidentiteter men som ändå är

värda att diskutera då de anger konturer till deras självbild och därmed deras

identitet. Det fanns också vissa komponenter som stämde in på Lindbergs

identiteter men som hade en så pass framskjuten position så att det är värt att

fråga sig om de inte borde utgöra en egen identitet istället för att ses som

delar av Lindbergs identiteter.

Det som är tydligast när det gäller detta är betoningen av det

förändringsbenägna och utvecklingsinriktade temat som i vår analys har

placerats inom den kommunikativt orienterade identiteten samt motståndet

gentemot den konservativa identiteten. Dessa teman går, som vi har sett, att

koppla till Lindbergs identiteter men en viss känsla av otillräcklighet uppstår.

För det första så har de en stringent koppling till varandra då deras vilja till

förändring är själva ursprunget till deras pejorativa syn på en konservativt

orienterad identitet. För det andra så har dessa attityder en så pass

framskjuten position så att det inte bara går att koppla detta till en

kommunikativt orienterad identitet, som är så mycket mer än bara en

förändringsvillig attityd, och till ett motstånd mot den konservativt

orienterade identiteten. Istället så förtjänar dessa två teman grundskissen till

en egen identitet som vi här har valt att kalla för den progressivt orienterade

identiteten. Bibliotekarier med en progressivt orienterad identitet ser

bibliotekens och bibliotekariernas arbete som flytande och föränderligt. Detta

är någonting som ska bejakas istället för att motarbetas. Dessutom så är den

pragmatiskt handlingsinriktad och ser det konkreta agerandet och handlandet

som ett vitalt redskap till att skapa förändring.

63 (84)

Sare och Bales (2014, s. 584) skriver att driva på förändring är tydligt

kännetecken för högskolebibliotekariers identitet och att vara en proaktiv

kraft i vad som ses ett ständigt föränderligt biblioteksväsende. Arbetet på ett

högskolebibliotek ses som någonting dialektiskt, evolutionärt och

revolutionärt och som är i ständig förändring där en bärande del av

yrkesidentiteten är identifikation med detta. (Sare, Bales, 2014, s. 586) Detta

är även centralt hos våra informanter och därmed en tydlig markör för en viss

typ av progressiv identitet.

Till detta har vi valt att lägga till två teman som inte kunde så lätt placeras

inom vårt teoretiska ramverk och dess fixerade identiteter men som kan ses

som uttryck för en progressivt orienterad identitet. Dessa är något mer

perifera än den positiva attityden till förändring och ett motstånd mot den

konservativa identiteten men ändå beståndsdelar som i relation till de två

centrala punkterna formerar den progressivt orienterade identiteten. Dessa är

följande:

- En motvilja mot ensidigt samlande av kvantitativa data. Insamlandet

av kvantitativ data sätts i konflikt med att faktiskt se till så att

verksamheten utvecklas samt att den inte förmedlar en adekvat bild

av biblioteket och dess användare.

- En vilja till att påverka kollegor och hela organisationen och därför

också premiera ett internt och inåtriktat arbete.

Ett tema som framkom var att några ansåg att ett problem med biblioteket är

dess ensidiga fokus på insamling av statistik och kvantitativ data. Liknande

resultat kom Macdonald (2015, s. 4) fram till då han konstaterade att hans

informanter hade en klar preferens för kvalitativa metoder. I vår studie så

beskrev Informant 2 det som att kännetecknande för UX var att arbeta med

mjukare data och att hon ansåg att biblioteket borde arbeta mer med detta

istället för det enbart kvantitativa. Informant 3 kopplade fokuset på

64 (84)

rapportering och samlande av statistik samt en stark utvärderingskultur till ett

motstånd mot förändring liknande den tidigare nämnda konservativa

mentalitet. Enligt Informant 3 så var problemet fokuset på statistik det att den

inte ledde någonstans och att den inte åstadkom någon förändring. Informant

6 ansåg att utmärkande för högskolebibliotek var att de hela tiden inhämtade

statistik men inte förstod själva verkligheten bakom siffrorna. Deras

motstånd mot insamlandet av statistik berodde därför på att det blev en

barriär mot en positiv förändring och att även förstå den flytande och

heterogena kontext som biblioteket är. Här ser vi också en syn på att

insamlandet av statistik som en gammal metod som blir obsolet och att andra

mer användarcentrerade metoder borde användas. Deras aversion mot den

kvantitativa statistiken kan alltså ses som en vilja till att förändra vad de

anser vara otillräckliga metoder och strategier.

Ett annat tema som är värt att diskutera som progressivt orienterade är att

vissa av intervjupersonerna ansåg sig ha en funktion som även riktade sig

inåt. De menade på att de ansåg det som viktigt i deras arbete att UX var

någonting som skulle accepteras av hela verksamheten. En syn som förekom

var UX som någonting holistiskt övergripande och inte bara en specialiserad

kompetens hos en liten grupp. Ett exempel är Informant 4 som berättade att

hon ansåg att UX är ett ytterst brett arbetssätt och kan implementeras i de

flesta praktiker. Informant 4 ansåg att UX var ett bra sätt att utveckla sig

själv i sitt arbete och därför var det viktigt att alla medarbetare fick ha

tillgång till UX-inspirerade metoder. Även Informant 1 och Informant 2

talade om vikten av att inspirera sina kollegor och Informant 7 uttryckte en

förhoppning om att UX i framtiden skulle betraktas som en självklarhet.

Informant 7 resonerade vidare med att hon hoppades att UX inte längre

skulle betraktas som någonting specialiserat utan någonting som är en djupt

integrerad och underförstådd del av bibliotekariens arbete. Hon liknade det

vid att låna ut böcker och att UX-arbetet borde vara någonting lika självklart

för biblioteken. Här finns alltså en syn hos intervjupersonerna på det egna

65 (84)

arbetet som någonting som de anser bör vara normativt för hela

verksamheten och vars förtjänster de kopplar till realiseringen av bibliotekets

essentiella funktion. Det var även flera som hade som konkret arbetsuppgift

att agera som UX-stöd åt kollegor och att se till så att organisationen

arbetade på ett UX-inspirerat sätt, så som Informant 1, Informant 6,

Informant 7. Informant 6 beskrev sig själv som en UX-konsult. Det är ett

vanligt förekommande fenomen att bibliotekarier som arbetar med UX får

agera interna konsulter och att deras arbete handlar om att navigera

organisationskulturen genom att implementera UX hos deras kollegor.

(Macdonald, 2015, s. 6) Detta inre arbete kan även syfta till att skapa en

förändring i en organisation och motstånd inom organisationen kan kopplas

ihop med en konservativt orienterad identitet. Viljan till att påverka sina

kollegor vittnar om en progressivt orienterad identitet då de visar att de vill

styra verksamheten i en viss riktning och göra upp med förlegade arbetssätt

som alienerar biblioteket mot användarna. Det interna konsulterande arbetet

är ett sätt att skapa förändring i deras respektive organisationer.

Någonting för framtida forskning är att undersöka är denna konflikt mellan

det progressiva och det konservativa och vad den faktiskt består av. Speciellt

relaterat till UX så är detta intressant då UX på många sätt bryter med mer

äldre synsätt på vad en bibliotekarie ska göra och någonting som är värt att

uppmärksamma.

7.2 Yrkesidentiteter

Det är väldigt tydligt att den mest dominerande av Lindbergs identiteter hos

våra bibliotekarier var den kommunikativt orienterade. Detta är inte speciellt

förvånande och även Jansson (2018, s. 74) vars studie inom vissa aspekter

ligger väldigt nära vår konstaterar att den kommunikativt orienterade

66 (84)

identiteten är den mest dominerande samt ett starkt avståndstagande

gentemot den konservativt orienterade identiteten. Det är också genom

kommunikativt färgade diskurser som informanterna tillskriver mening och

till sina praktiker. Pierson et. al (2019, s. 419) skriver att en identitet formas

när olika praktiker kommuniceras som något som sker i enlighet med en

professions normer och ideal och när en individ agerar som en “äkta”

bibliotekarie. Flera av informanterna uttrycker en syn på sitt arbete med UX

som att det är att arbeta med bibliotekets själva uppdrag i praktiken och att

genom UX så gör biblioteket det det är till för.

UX som filosofi, strategi och metod är kommunikativt till sin kärna men där

finns även en koppling till en mer generell utveckling inom

biblioteksväsendet. Hansson (2010, s. 89-90) skriver att förhållandet till

användarna är en av de tydligaste förändringarna inom den moderna

bibliotekssektorn och det som skiljer 2000-talets bibliotek från dess

föregångare. Bibliotekarien har gått ifrån att vara en överlägsen förvaltare av

god smak till att ha ett betydligt mer horisontellt förhållande där

bibliotekarien ska erbjuda god service till användarna samt möta

användarnas olika behov. Bibliotekarien som en serviceperson vars arbete

ska styras efter användarens behov kan sägas komma till sitt fulla uttryck

genom implementerandet av UX.

Detta kan även kopplas ihop till informanternas syn på den konservativt

orienterade identiteten som förlegad. Pierson et. al (2019, s. 422) skriver att

ett vanligt tema inom litteratur som berör bibliotekariers yrkesidentitet är

stereotyper och fördomar kring bibliotekarier influerar bibliotekariers

identitet. Det är enligt författarna ett vanligt fenomen att bibliotekarier

upplever att de behöver förhålla sig till allmänhetens uppfattning om

bibliotekarier. Våra informanters syn på den konservativt orienterade

identiteten innehåller starka spår av detta fenomen och det kan till exempel

reflekteras i Informant 1s aversion gentemot frågan om hon läser mycket

böcker. Det är också en markering mot en traditionell bibliotekarieroll som

informanterna menar att andra konservativt orienterade kollegor har

internaliserat.

67 (84)

Wingate Gray (2013, s.39) skriver om en historisk konflikt som uppstår när

klosterbiblioteken får funktionen som universitetsbibliotek. Konflikten står

mellan att förvalta en samling och att göra den tillgänglig för användarna.

Ranganathan kommenterar denna konflikt med att poängtera att samlingen

ska göras användbar för användarna. (Wingate Gray, 2013, s. 39) Här finns

alltså ett historiskt eko i våra informantera svar gällande hur en inåtvänd och

professionaliserad bibliotekarieroll som inte har användbarhet som ett ideal

förhindrar biblioteket från att utvecklas.

Örom (1993, s. 40) skriver om bibliotekarieidentiteter som

informationsförmedlaren och informationsorganisatören och att det är dessa

som har fått ett starkt inflytande på det samtida biblioteksväsendet. Dessa

idealtyper kan ses i vad våra informanter arbetar med och att det

användarcentrerade arbetet riktar sig mot att förmedla och organisera

information på ett så bra och behovsnära sätt som möjligt. Intressant är dock

att det finns drag av en Öroms äldre identiteter i våra informanters arbete,

nämligen socialarbetaridentiteten. Denna identitet syftar till att söka upp

vissa utvalda grupper och tillfredställa deras behov av kultur och bildning.

(Örom, 1993, s. 39) Här finns en likhet med UX i att informanterna betonar

vikten av att just söka upp användarna och ta reda på deras behov, även om

socialarbetaridentitetens sociala patos och dess folkbildande ideal kan sägas

vara helt frånvarande från våra informanters berättelser.

De andra identiteterna krävde en mer komplex tolkning och deras relation till

Lindbergs schema var något mer diffust. Den identitet som var som mest

underrepresenterad var den akademiskt orienterade identiteten. Jansson

(2018, s. 74) skriver att i hennes studie så kunde den akademiskt orienterade

tillochmed sägas stå i konflikt med den kommunikativt orienterade

identiteten. Detta skiljer sig något från vårt resultat då den informant som

gav uttryck för spår av en akademiskt orienterad identitet faktiskt kopplade

sitt intresse för UX med sin erfarenhet inom den akademiska världen

68 (84)

Däremot så är det värt att understryka att den tekniskt orienterade identiteten

uttrycktes på flera sätt i vissa av informanternas berättelser och det kan vara

värt att diskutera huruvida den tekniskt orienterade identiteten har ett visst

släktskap med den kommunikativt orienterade. Enligt Carlsson och Nordell (

2004, s. 46-47) så har två yrkesroller som vuxit fram inom

biblioteksväsendet som kommit att få en alltmer framskjuten position. De två

yrkesrollerna är bibliotekarien som pedagog och bibliotekarien som

informationsförmedlare. Dessa kan sägas vara sammankopplade med

varandra då arbetet med att navigera i ett digitalt och komplext

informationslandskap ställer större krav på bibliotekariens pedagogiska

färdigheter. Hedemark et al (2005, ingen paginering) skriver att det finns en

tydlig användardiskurs hos bibliotekarier där användare ses som kunder och

klienter där bibliotekens uppgift är att ge användaren vad den vill ha och

författarna pekar på att detta hänger ihop med utvecklandet av alltmer

avancerad informationsteknologi. Då den kommunikativt orienterade

identiteten har en förankring i bibliotekens pedagogiska uppdrag så är det

möjligt att den kommunikativt orienterade identitetens dominerande ställning

korrelerar med vissa informanters betoning av det digitala och

systemorienterade som utmärkande för deras arbete. Kunskapen kring

användarens behov och vem användaren är ska influera det tekniska

utformandet av de digitala systemen.

7.3 Deras roll i organisationen

Som tidigare nämnts så identifierade sig många med rollen som typ en av

konsult där arbetet gick ut på att påverka kollegor till att arbeta mer

UX-inspirerat. Flera av de refererade till en modell som kallades för

UX-mognad vilket är ett mått för hur välintegrerat UX är i en verksamhet.

69 (84)

Flera av informanterna ansåg det vara deras uppgift att höja sin verksamhets

UX-mognad. Många av utmaningarna för våra informanter låg i att kunna

inspirera kollegor och ledning för att arbeta med UX och att

förutsättningarna för att kunna genomföra ett bra och givande arbete med UX

var hur det mottogs från dessa. Macdonald (2015, s. 5-6) konstaterade att UX

bibliotekarier ofta arbetar med traditionella bibliotekarieuppgifter vid sidan

av sitt UX-arbete, att de kan befinna sig överallt inom organisationens

hierarki samt att de ofta får rollen som interna konsulter. Här finns det både

likheter och skillnader med vårt resultat. Det var en mer vanlig tendens att

många av de faktiskt arbetade med en viss specialisering på UX och att om

de gjorde traditionella biblioteksuppgifter så var ofta attityden att UX skulle

genomsyra det också. Mattis (2018, s. 243) skriver att ett tecken på att UX

har växt i omfång är att allt fler bibliotekarier får speciellt tillsatta tjänster

som UX-ansvariga eller “UX-bibliotekarier”, någonting som delvis

bekräftas av våra informanter. Detta gjorde också att de fick en ganska tydlig

funktion i organisationshierarkin och det var få som arbetade med det själva

och på helt eget initiativ. Den funktionen som de flesta hade var att kunna

konsultera hela verksamheten kring UX.

De barriärer som fanns gentemot UX grundade sig ofta i förståelsen hos

kollegor och ledning. Även om många ansåg att de hade stöd från kollegor

och ledning så fanns det även de som vittnade om ett visst motstånd, speciellt

i början, någonting som kopplades till en konservativt orienterad identitet.

Macdonald (2017, ingen paginering) skriver att navigationen i

organisationskulturen där misstro från kollegor var vanligt förekommande

var en vanlig utmaning för informanterna. Ett användbart begrepp för att

beskriva denna konflikt är Abbotts (1988, s.59) begrepp jurisdiktion.

Jurisdiktion är länken mellan en profession och dess arbetsuppgifter. En

jurisdiktion kan ofta ta sig uttryck i en maktkamp mellan olika yrkesgrupper

kring vem som får företräde att behandla ett visst samhälleligt fenomen och

hur det ska behandlas. Denna maktkamp kan sägas ske internt inom

bibliotekssektorn så som våra informanter beskriver det där en konservativt

orienterad grupp bibliotekarier och en kommunikativt och progressivt

70 (84)

orienterad tävlar om vilka arbetsuppgifter som ska utföras på biblioteket och

hur användarna ska betraktas. Informanterna upplevde att det kunde finnas

ett motstånd mot nya idéer och att kollegorna blev defensiva och ville göra

som de hade gjort tidigare. Liknande berättelser kan hittas hos några av våra

informanter och att UX kan skapa en känsla av otrygghet hos kollegor som

vill arbeta som de tidigare har gjort. Här ses än en gång den konservativt

orienterade identiteten som ett hinder för att kunna utveckla en

“UX-mognad” och att det finns en mentalitet som vill fokusera på

traditionellt betingade arbetsuppgifter.

7.4 Relationen med användarna

Informanternas relation med användarna var tämligen liknande varandra och

även om de olika informanterna belyste olika aspekter så var det tydligt att

ett dialogiskt och kommunikativt förhållningssätt var det de eftersträvade.

Några pekade på empatin som ett starkt inslag i relationen med användarna

där empati innebär en förståelse för användaren som person. Macdonald

(2017, ingen paginering) skriver att informanterna i hans studie angav det

empatiska förhållningssättet som en fördel med att arbeta med UX. Här finns

många likheter med vårt empiriska material och den empatiska attityden

reflekteras i den ständiga strävan efter att faktiskt ta reda på vem användaren

är och förstå denne utifrån dennes förutsättningar.

Attityden gentemot användarna skulle kunna ses som präglad av ett visst

kundtänkande. Hansson (2010, s. 38) menar på att biblioteket förändrades i

och med samhällsutvecklingen i stort där instrumentalism blev den

dominerande ideologin inom bibliotekssektorn. Denna instrumentalism,

kopplad till en ny syn på den publika sfären som någonting som skulle

leverera resultat, gjorde att användarna mer kom att betraktas som kunder där

kundtillfredsställelse var centralt. Biblioteket skulle helt enkelt tillfredsställa

de behov som användarna hade och bibliotekets tjänster skulle formas av en

71 (84)

utbud- och- efterfrågan-logik, istället för ett äldre biblioteksväsende som var

genomsyrat av starka värderingar och ideal. Liknande axiom kan hittas inom

den UX-filosofi som våra informanter uttrycker och en syn på användaren

som till stor del påminner om detta kundtänkande. Biblioteket blir hos våra

informanter en värderingsfri plats där kvalitén kommer ifrån vilka behov

användarna har. Den instrumentella attityden blir även tydlig när

informanterna kopplar sitt användarcentrerade arbetssätt till att lösa

bibliotekens legitimitetskris och att hävda bibliotekets värde i konkurrens

med andra verksamheter.

Flera av informanterna menade på att UX stod för ett sätt att faktiskt få reda

på vad användarna ville ha istället för att utifrån sin expertis veta på förhand

vilka användarnas behov är. Lundberg (2017, s. 57) skriver om vad som kan

kallas för ett nytt användarperspektiv där bibliotekarierna ska försöka se

biblioteket från användarnas perspektiv istället för att försöka gissa sig till

vad användarna tycker från sitt eget perspektiv, en attityd som är starkt

representerad hos våra informanter. Metaforer som att “sätta sig i

användarens skor” och att “ta på sig användarens glasögon” förekom hos

flera av informanterna. En återkommande dikotomi var den mellan det

utåtvända perspektivet där bibliotekarierna var ute i verksamheten och lärde

känna biblioteket från användarnas perspektiv och det inåtvända perspektivet

där bibliotekarierna betraktade användarna utifrån sig själva.

8 Slutsatser

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka yrkesidentiteter som fanns

hos bibliotekarier som arbetar med ett UX-fokus. De forskningsfrågor vi har

försökt att besvara är vilka yrkesidentiteter de har, hur de ser på sin roll i

organisationen samt hur de ser på sin relation med användarna. Det som kan

konstateras är att våra informanters yrkesidentitet präglas av en vilja till

72 (84)

framåtrörelse, förändring och att anlägga ett mer horisontellt och dialogiskt

förhållande till användaren. Nytänkande, kreativitet och pragmatisk

handlingskraft ses som viktiga ideal i utvecklingen av bibliotekets tjänster

och verksamhet och en stark skepsis mot vad som ses som traditionellt

biblioteksarbete är starkt närvarande. Många ser det som att ett bibliotek som

formats efter UX-metoder har en garanterad kvalitet då de faktiskt har tagit

reda på vad användarens behov är. Empati och medskapande ses som viktiga

inslag i relationen till användaren och de visar en frustration för när

bibliotekssektorn, vare sig det gäller deras egen organisation eller

biblioteksväsendet i stort, motarbetar eller visar en skeptisk attityd gentemot

UX. Deras yrkesidentiteter visar främst på en starkt kommunikativt

orienterad hållning samt en skarp markering gentemot den konservativt

orienterade. Detta hänger samman med deras syn på sin roll i organisationen

där de ser sin egen funktion som att försöka påverka hela verksamheten och

medarbetarna. Det är här som konflikten med den konservativa identiteten

blir som allra tydligast när kollegor och ledning visar på en motvilja till att

genomföra UX. Deras relation med användaren är en starkt dialogisk och

kommunikativ relation där användaren ses som medskapare och som en

person de behöver lära känna för att förstå hur biblioteket ska förändras. De

är även djupt skeptiska till en syn på relationen med användaren som en

relation mellan expert och lekman och ser bibliotekariens yrkeskompetens

som otillräcklig. Istället ser de att användarens behov och vilja ska vara

vägledande för bibliotekets arbete.

73 (84)

9 Referenser

Abbott, A.D. (1988). The system of professions: an essay on the division of

expert labor. Chicago: Univ. of Chicago Press

Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder.

(2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber

Biblioteksbladet(2019) Tema: Den bästa upplevelsen. Hämtad 2020-04-13

från:http://biblioteksbladet.se/tema/den-basta-upplevelsen/

Carlsson, A. & Nordell, S. (2004). Bibliotekarie på 2000-talet: en studie av

bibliotekariens förändrade yrkesroll och professionalism = [Librarians in

the 21st century : a study of the changed competence and professional role of

librarians]. Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och

informationsvetenskap.

74 (84)

Gray, S. (2013). Locating librarianship’s identity in its historical roots of

professional philosophies: towards a radical new identity for librarians of

today (and tomorrow). IFLA Journal, 39(1), 37–44.

Hansson, Joacim. Libraries and Identity : The Role of Institutional

Self-image and Identity in the Emergence of New Types of Library. Oxford:

Chandos, 2010. Chandos Information Professional Ser. Web.

Hedemark, Åse, Hedman, Jenny, & Sundin, Olof. (2005). Speaking of users.

Information Research, 10(2), 218.

Jansson, C. (2018). Alla pratar om UX nu... : En kvalitativ studie av UX på

två högskolebibliotek (Dissertation). Hämtad från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353698

Kåring Wagman, A. (2008). Bibliotekarien och professionen: en

forskningsöversikt.

Lindberg, J. (2015). Att bli bibliotekarie informationssökning och

yrkesidentiteter hos B&I-studenter och nyanställda högskolebibliotekarier .

University of Borås, Borås.

Lundberg, Sabina (2017), Change or Die: A Study of the Phenomena of

Library UX at Two Academic Libraries in Sweden. Masteruppsats i

biblioteks-& informationsvetenskap, Uppsala universitet

Macdonald, C. (2015). User Experience Librarians: User Advocates, User

Researchers, Usability Evaluators, or All of the Above? Proceedings of the

Association for Information Science and Technology, 52(1), 1–10.

Macdonald, C. (2017). “It Takes a Village”: On UX Librarianship and

Building UX Capacity in Libraries. Journal of Library Administration, 57(2),

194–214.

75 (84)

Massis, B. (2018). The user experience (UX) in libraries. Information and

Learning Science, 119(3/4), 241-244.

Pierson, C., Goulding, A. & Campbell-Meier, J. (2019), "An integrated

understanding of librarian professional identity", Global Knowledge,

Memory and Communication, Vol. 68 No. 4/5, pp. 413-430.

Sare, L., & Bales, S. (2014). Professional identity: a grounded theory study

of veteran academic librarians. Library Review, 63(8/9), 574–589.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Ørom, Anders (1993), Bibliotekariske identiteter, formidlingsarbejde og

arbejdsorganisering, Biblioteksarbejde, 39, s. 37-43.

Personlig kommunikation

Informant 1, Bibliotekarie. 2020. Intervju 17 april, 57,05 minuter

Informant 2, Bibliotekarie. 2020. Intervju 20 april, 25:29 minuter

Informant 3, Bibliotekarie. 2020. Intervju 21 april, 39:42 minuter

Informant 4, Bibliotekarie. 2020. Intervju 22 april 1:15:43 minuter

Informant 5, Bibliotekarie. 2020. Intervju 23 april, 35:17 minuter

Informant 6, Bibliotekarie. 2020. Intervju 23 april 42:04 minuter

76 (84)

Informant 7, Bibliotekarie, 2020. Intervju 23 april 25:10 minuter

Bilaga

Intervjuguide

Information om studien, etiska aspekter och anonymitet

Ålder, arbetstitel, arbetsår

1. Kan du berätta lite om UX?

2. Hur ser du på UX?

3. Hur används UX på biblioteket? Ge gärna exempel

77 (84)

4. Vilken funktion har UX på biblioteket? Ge gärna exempel

5. Hur har arbetet med UX förändrat dina arbetsuppgifter på biblioteket? Ge

gärna exempel

6. På vilka sätt fokuserar ni mer på användarna idag? Ge gärna exempel

7. Under vilka former sker kommunikationen med användarna? Ge gärna

exempel

8. Hur påverkar kommunikationen med användarna ditt arbete? Ge gärna

exempel

9. Hur har UX påverkat synen på användarna? Ge gärna exempel

10. Hur har arbetet med UX påverkat bibliotekets verksamhet? Ge gärna

exempel

11. Vad består dina arbetsuppgifter av?

12. Vilka roller har du haft innan i ditt yrkesliv?

13. På vilka sätt kan användarna påverka biblioteket och hur ser du på det?

Ge gärna exempel

14. Hur ser du på din roll som bibliotekarie och hur den har förändrats i och

med arbetet med UX? Ge gärna exempel

15. Hur har relationen med användarna påverkats av arbetet med UX? Ge

gärna exempel

16. Vad skulle du säga är ditt uppdrag på biblioteket?

17. Vad skulle du säga att användandet av UX säger om bibliotekets roll i

samhället idag? Ge gärna exempel

78 (84)

18. Vilken funktion har du i utvecklingen av bibliotekets verksamhet? Ge

gärna exempel

19. Vilka resultat tycker ni att ni kan se av er användning av UX? Ge gärna

exempel

79 (84)