Addiction Severity IndexASI

Beslut på bättre grunder

Ingrid N Svensk Marie Nyman

08-04-03 1

www.dfr.se

Standardiserade bedömningsinstrument

• Intervjuer som har genomförts av utbildade intervjuare och enligt anvisningarna ger uppgifter som fyller höga krav på likvärdig standard, neutralitet och relevans.

• Standard står i detta sammanhang för att frågor och svar betyder samma sak för intervjuare och intervjuad.

• Uppgifterna får, så långt möjligt, en likartad kvalitet oberoende av vem som intervjuas, vem som intervjuar eller vilken intervju det gäller.

• Det är denna standard som gör uppgifterna jämförbara och möjliga att sammanställa och bearbeta.

• ASI (Addiction Severity Index)

• ADAD (Adolenscent Drug Abuse Diagnosis)

ADAD:s nio livsområden

• Fysisk hälsa• Skola• Arbete• Fritid och kamrater• Familj - bakgrund och relationer• Psykisk hälsa• Brottlighet• Alkohol • Narkotika

Vad är ASI?

En strukturerad grund- och uppföljningsintervju med cirka 180 frågor, uppföljningsintervju har cirka 150 frågor

Tar drygt en timma att genomföra

Kartläggning av resurser och problem

Ger svar på frågor som har betydelse för val av insats

Visar klientens upplevda behov av hjälp

Ger intervjuare och klient tydliga och öppna beslutsunderlag

Ger möjlighet för uppföljning / utvärdering av insatser, vid systematisk användning även för grupper av individer.

ASI INTERVJUN BESTÅR AV

• GRUNDINTERVJU (180 frågor)

• ÅTERKOPPLING

• UPPFÖLJNINGSINTERVJU (150 frågor)

ASI OMFATTAR SJU LIVSOMRÅDEN

• Fysisk hälsa

• Arbete och försörjning

• Alkohol

• Narkotika

• Familj och umgänge

• Rättsliga problem

• Psykisk hälsa

Centrala frågeställningar i intervjun:

• Bakgrund och social situation

• Problemdagar

• Kritiska objektiva frågor inom sju livsområden

• Klientens skattning av oro och hjälpbehov

• Intervjuarens skattning av hjälpbehov

Kritiska objektiva frågor. Alkohol och narkotika användning

• E4 –E9 • Missbruksduration • Regelbunden alkoholkonsumtion senaste

månaden och tidigare i livet samt regelbundet berusningsdrickande

• Berusningsdrickande, för vuxna kvinnor 4 standard glas och för vuxna män 5 standarsglas

KF. Narkotika och läkemedel

E 10 – E22, Missbruksduration, aktuell intervju månad, samt regelbunden användning tidigare i livet.

• Ytterligare KF för alkohol och narkotika, samt läkemedel är;

E24a Hur många gånger har du fått delirium av alkohol?

E24b Hur många gånger har du överdoserat narkotika?

Forts. KF alkohol och narkotika

E26 Hur många gånger har du deltagit i behandling för ditt alkohol eller narkotikamissbruk?

E27 Hur många av dessa var

a enbart abstinens behandling?

b enbart tvångsvård?

Forts. KF alkohol och narkotika

E31 Hur många månader avstod du senast utan

hjälp från att använda det medel som är ditt största problem?

E 31 För hur många månader sedan upphörde den missbruksfria perioden?

KF. Psykisk hälsa

I1 Erhållen behandling för psykiska eller känslomässiga problem, i sluten eller öppenvård?

I3 Ordinerats läkemedel för psykisk eller känslomässigt problem, nu eller tidigare?

I4- I8 Någon gång i livet upplevt allvarliga problem med depression, ångest, svårigheter att förstå minns eller koncentrera sig, upplevt hallucinationer eller haft svårigheter att kontrollera våldsamt beteende?

I9 och I10 Någonsin haft allvarligt menade självmordstankar, gjort självmordsförsök?

Klientskattningar (KS)

Två på varje område

Hur oroad eller besvärad har du varit av dessa … problem under de senaste 30 dagarna?

Hur viktigt är det för dig nu att få hjälp för dessa …. problem?

Klientens skattningsskala

• KS från 0 - 4

• 0 Inget problem eller behov av hjälp.

• 1 Litet problem eller av hjälp.

• 2 Måttligt problem eller behov av hjälp.

• 3 Påtagligt problem eller behov av hjälp.

• 4 Mycket stort problem eller behov av hjälp.

Intervjuarens skattningsskala

• IS från 0 – 9

• 0-1 Inget problem. Hjälp krävs inte.

• 2-3 Litet problem. Hjälp krävs troligen inte.

• 4-5 Måttligt problem. Viss hjälp krävs.

• 6-7 Påtagligt problem. Hjälp krävs.

• 8-9 Mycket stort problem. Hjälp krävs absolut.

Intervjuarens bedömning

Problemen värderas utifrån grad, längd och intensitet.

kritiska objektiva frågor hur nära de är i tiden utsträckning i tiden om de är kroniska allvarlighetsgraden

Återkopplingssamtal

Skattningarna, både intervjuarens och klientens, är subjektiva. Det är viktigt att intervjuaren motiverar hur hon/han kom fram till sin skattning - här kan både positiva respektive negativa aspekter tas som man ser inom området. När intervjuaren har gett återkoppling är det viktigt att fråga klienten vad han/hon tycker och hur han/hon vill använda informationen.

ASI Uppföljning

Visar förändring över tid

Fångar upp livsområden som blivit bättre/sämre

Dokumentation som kan användas för att visa resultat

uppföljningsintervjun som en integrerad del i klientarbetet, att följa planeringen

Vad är ASI bra för? Som en del av en utredning

Vårdplanering, samt uppföljning av vårdplaneringen

Uppföljning/Utvärdering av behandlingsinsatser

Verksamhetsutveckling /redovisning

Forskning

Klientens situationoch behov

Kartläggning före insats

Klientens situation och behov under/efter insats

Klientgruppenssituation och behov

Klientgruppens situation efter insatser

I klientarbete

I verksamhet

Uppföljning efter insats

Förbättring

Sy st em

ati kASI- flera användningsområden

Vad kan ASI intervjun bidra till på individnivå?

o Bidrag till utredning, bedömning och beslut i det enskilda ärendet

o Möjliggöra delaktighet i utredningsprocessen genom att ge feedback av resultatet till personen

o Ett sätt att beskriva och kommunicera personens behov för andra inom den egna organisationen men också till andra myndigheter och behandlingshem

o Uppmärksamma förändringar hos den enskilde genom regelbundna uppföljningsintervjuer och att resultatet delges den enskilde individen

(Jan Brännström 2007)

Vilka är förutsättningarna för att möjliggöra detta?

o Att socialarbetarna utbildas i hur man gör ASI-intervjuer och vad det kan ge i arbetet med den enskilde personen

o Att grundintervjuer genomför systematiskt och på ett korrekt sätt

o Att resultatet analyseras av socialarbetareno Att feedback av resultatet ges till klienteno Att uppföljningsintervjuer systematiskt och korrekt

genomföro Att dessa arbetsuppgifter efterfrågas och följs upp

av arbetsledning(Jan Brännström 2007)

Vad kan ASI intervjun bidra med på gruppnivå?

o Beskrivningar av de personer som verksamheten mötero Ett underlag för planering och utveckling av

verksamheten men även för prioriteringar av resursero Möjliggör att se förändringar över tid inom ett flertal

livsområden för den totala gruppen men även för undergrupper. Vid återkommande grupper så kan man se gruppens förändring över tid

o Möjliggör att koppla insatser till förändringar och därmed få ökad kunskap om olika insatsers resultat

o Kan vara underlag för metoddiskussioner utifrån att olika frågeställningar kan synliggöras

(Jan Brännström 2007)

Vilka är förutsättningarna för att möjliggöra detta?

o Att grundintervjuer genomförs systematiskt och på ett korrekt sätto Att uppföljningsintervjuer systematiskt och korrekt genomförso Att intervjuer finns inmatade i en databas på ett korrekt sätto Att dokumentationen av insatser bedrivs på ett enhetligt och

systematiskt sätto Att informationen bearbetas och analyseras på ett korrekt sätto Att det finns efterfrågan i organisationen hos både socialarbetare

och ledning av denna typ av information och kunskap• Att arbetsuppgifterna ovan är ålagda en person/personer som både

är kunnig inom missbruksområdet och som kan analysera den informationen som ASI-intervjuerna ger

(Jan Brännström 2007)

Vad kan ASI intervjun bidra till forskningen?

o Möjliggör ett samarbete mellan praktik och forskning

o Kan föra kunskapen om missbruksarbete framåt genom djupare analyser i enskilda frågeställningar

o Kan göra mer omfattande sammanställningar på kommun-, riks- och internationell nivå

(Jan Brännström 2007)

Vilka är förutsättningarna för att möjliggöra detta?

o Att grundintervjuer genomförs systematiskt och på ett korrekt sätt

o Att uppföljningsintervjuer systematiskt och korrekt genomförs

o Att intervjuer finns inmatade i en databas på ett korrekt sätt

o Att dokumentationen av insatser bedrivs på ett enhetligt och systematiskt sätt

o Att ett samarbete finns mellan forskning och praktik• Att intresse finns hos både forskning och praktik att

utveckla denna typ av samarbete (Jan Brännström 2007)

Så här började vi arbetet med ASI i Dalarna

• INFORMATIONSDAG – Att börja arbeta med ASI

• ASI UTBILDNING – ca 110 personer

• CHEFUTBILDNING – ca 20 personer

Vad har vi som metodstödjare gjort för att underlätta arbetet med att införa ASI?

• Nationellt ASI nätverk• Kartläggning I – kartläggning av ASI arbetet i

kommunerna

• Regionalt nätverk • Kartläggning II – kartläggning av ASI arbetet i

kommunerna

• Användardag i ASI – Stewe Wicks

• Kartläggning III – kartläggning av ASI arbetet i kommunerna

ASI i kommunerna i Dalarnas Län – augusti 2008 Kommun Med utred.

Uppdrag ?

Med asi ? Utbildad år? Utbildad chef i asi?

Används

Grund asi?

Antal

Grund asi/år

Används uppföljnings asi ?

Avesta 2,50 2 2007 nej sporadiskt 30 På gång

Borlänge 5 4 2007 ja sporadiskt 20 sporadisk

Gagnef 1 1 2007 ja sporadiskt 11 sporadisk

Hedemora 2 2 2007 ja systematiskt 38 systematisk

Leksand 5 5 2007 nej sporadiskt 24 På gång

Ludvika 3 3 2001 ja systematiskt 30 sporadisk

Malung-Sälen

2 2 2007 nej sporadiskt 11 På gång

Mora 6 6 2007 nej sporadiskt 14 På gång

Orsa 2 2 2007 nej sporadiskt 14 På gång

Rättvik 2 0 2007 ja sporadiskt 4 På gång

Smedjebacken

2 2 2006 ja sporadiskt 11 På gång

Säter 3 1 2007 ja sporadiskt 8 Nej

Älvdalen 0,25 0 2007 ja Nej - nej

Falun 6 4 2007 nej sporadiskt 20 På gång

Vansbro 2 1 2006 nej sporadiskt 18 På gång

Implementering

• Involveras tidigt i processen

• Utbildning i metoden

• Stöd och vägledning

• Tid och resurser

• Återkoppling

• Resultat

METODSTÖDETS SYFTE

Underlätta implementeringen av ASI

Stödja och hjälpa kommunerna att utveckla

ASI arbetet

Upprätthålla kvaliteten

En droppe droppad i livets älvHar ingen kraft att flyta själv

Därför finns ett krav på varenda droppe:

Se till att hålla de andra oppe.

Tage Danielsson