View
0
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Kandidatuppsats
“Man kan UX:a allt” En studie i yrkesidentiteter hos UX-bibliotekarier
Författare: Philip Enestubbe och Klara Segerhag Handledare: Sara Ahlryd Examinator: Lars Seldén Termin: VT 20 Ämne: Biblioteks- och- informationsvetenskap Nivå: Kandidat Kurskod: 2BO02E
Abstrakt The aim of this bachelor thesis is to examine the professional identities of librarians with special focus on User Experience (UX). To achieve this aim we have used the four professional identities described by Jenny Lindberg, the communicative identity, the technical identity, the academic identity and the conservative identity. We have interviewed seven librarians at five different academic libraries in Sweden that works with UX. In the analysis of our empirical material we found that the identity most represented among the informants was the communicative identity while the conservative identity was seen by the informants as their anthesis. Furthermore we added a potential fifth identity, the progressive identity.
Nyckelord UX, User Experience, Librarian, Library, Libraries, professional identity, professional identities, academic library, academic libraries,
Tack Vi vill tacka Sara Ahlryd för att hon har varit ett stöd i denna stundtals jobbiga process och alltid gett bra och konstruktiv kritik. Vi vill även rikta ett stort tack till de bibliotekarier som ställde upp på att bli intervjuade av oss och som möjliggjorde denna uppsats. Till sist vill vi tacka varandra för att vi tillsammans lyckades genomföra detta och för att det har varit väldigt roligt och givande att skriva denna uppsats ihop.
Innehållsförteckning Abstrakt
Nyckelord
Tack
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Problemformulering 2
1.2 Syfte 3
1.3 Frågeställningar 3
1.4 Avgränsningar 3
1.5 Disposition 4
2 Tidigare forskning 4
2.1 Professionsteori 6
2.2 Historisk överblick över bibliotekariers yrkesidentiteter 7
2.3 UX och Yrkesidentitet 9
2.4 UX och bibliotek 10
2.5 Biblioteket och användarna 14
2.6 Yrkesidentitet 16
3 Teori 24
4 Metod 27
4.1 Urval 28
4.2 Genomförande 28
4.3 Etiska riktlinjer 30
5 Resultat 31
5.1 Synen på relationen med användarna 33
5.2 Synen på relationen med organisationen 39
5.3 Synen på bibliotekets roll i samhället 43
6 Analys 46
6.1 Den kommunikativt orienterade identiteten 46
6.2 Den tekniskt orienterade identiteten 51
6.3 Den akademiskt orienterade identiteten 53
6.4 Den konservativt orienterade identiteten 55
7 Diskussion 58
7.1 Den progressivt orienterade identiteten 58
7.2 Yrkesidentiteter 62
7.3 Deras roll i organisationen 65
7.4 Relationen med användarna 66
8 Slutsatser
9 Referenser
Personlig kommunikation
Bilagor
Intervjuguide
1 Inledning
Det har blivit allt vanligare att biblioteken är mer användarstyrda och tar in
användarna i utvecklingen och utformningen av bibliotekets tjänster och
utbud. På grund av den utvecklingen, så har det lett till att User
Experience(UX) har uppkommit som en allt vanligare metod att använda sig
av och har även lett till nya arbetsuppgifter för bibliotekarier.
User experience betyder “användarupplevelse” och innebär att man utvecklar
digitala eller fysiska miljöer för att passa användarnas behov och förbättra
deras upplevelser med tjänsterna. Själva kärnan i user experience är att vända
sig mot användaren och “gå i deras fotspår” varpå man utvecklar tjänster
efter vad användaren tycker och tänker. Detta gör man genom att använda sig
av olika UX-metoder för att utröna dels hur användaren använder biblioteket
men också hur man kan förbättra biblioteken för användaren.
Under de senaste tio åren, så har User Experience blivit en allt vanligare term
inom biblioteksbranschen, framförallt inom akademiska bibliotek runt om i
världen. Bland annat så har olika forum dedikerade till ämnet UX på
bibliotek uppkommit de senaste åren, bland annat konferensen “UXLibs”
som sedan 2015 håller plats varje år i Storbritannien. Även nystartade
tidningar såsom “The Weave Journal of Library User Experience” startade år
2014 för att fungera som ett diskussionsforum för UX på
bibliotek(Macdonald, 2015).
I Sverige så har diskussionen om bibliotekens relation till UX också synts
inom bibliotekssektorn. År 2013 arrangerades den första konferensen för UX
1 (84)
för och med svenska bibliotek, “Alla pratar om UX” som fungerade som en
inspirationsföreläsning för tillämpning av UX-metoder. Hösten 2019 gjorde
Biblioteksbladet artiklar på temat “Den bästa upplevelsen” som handlade om
UX och de personer som arbetade med User Experience på olika akademiska
bibliotek i Sverige (Biblioteksbladet, 19 september, 2019).
I och med att arbetet med User Experience på biblioteken blir vanligare, så
blir det även vanligare med bibliotekarier som har UX som en del av sin
arbetsbeskrivning. Studien “User Experience Librarian: user advocates, user
researchers, usability evaluators or all of the above?”(2016) talar om
definitionen av en “User Experience Librarian” och kom fram till att de
gemensamma nämnarna hos UX-inriktade bibliotekarier var att de ser till att
användarna får en sådan bra upplevelse som möjligt med de
bibliotekstjänster som de använder sig av, arbeta med de tjänster och se till så
att användaren förstår sig på dem och att ha ansvar för att samla in data i
form av feedback från användarna med syfte att använda det till förbättring,
både i den fysiska och digitala miljön(Macdonald, 2015)
1.1 Problemformulering
Bibliotekarie beskrivs som en relationsprofession, dels genom relationer med
användare men också med andra bibliotekarier inom yrket (Kåring Wagman,
s.10, 2008). Fokuset på användare har förändrats, från en sorts förmyndaroll
till en mer jämlik, kommunikativ roll. Arbetet med UX på biblioteken tar
bibliotekariers användarrelation till ännu en ny nivå, där användaren anses
vara en jämlik skapare av biblioteket, både i det fysiska rummet och det
digitala. Eftersom bibliotekarieyrket kan beskrivas som en
“relationsprofession” så är det intressant att fråga sig hur den nya relationen
2 (84)
med användarna förändrar bibliotekariers yrkesidentitet, dels mot användarna
men också mot bibliotekssektorn och andra bibliotekarier. Kåring
Wagman(2008) talar om att man måste kunna “förhandla” med olika
människor, såsom användare, bibliotekssektorn och de som styr biblioteket
(Kåring Wagman, s. 11, 2008). Forskning kring UX och bibliotek finns det
en del om, men ännu inte så mycket forskning om ux-bibliotekarierna och vi
anser därför att UX-bibliotekarier behöver studeras för att skapa förståelse
för hur UX bidrar till att utveckla bibliotekarierollen.
1.2 Syfte
Syftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap till hur
UX-bibliotekarier förhåller sig till sin yrkesidentitet, utifrån Jenny Lindbergs
teori om yrkesidentiteter hos bibliotekarier på akademiska bibliotek. Vi har
som syfte att tillämpa Lindbergs teori genom att undersöka informanternas
berättelser och reflektioner kring sitt arbete och sin roll i biblioteksvärlden.
Därmed kommer vi försöka att studera vilka yrkesidentiteter som
informanterna ger uttryck för och hur relationen mellan UX-arbete och
bibliotekariers yrkesidentitet ser ut.
1.3 Frågeställningar
Vilka yrkesidentiteter ger ux-bibliotekarierna uttryck för?
Hur ser de på sin roll i organisationen?
Hur ser de på relation med användarna?
3 (84)
1.4 Avgränsningar
Vi har valt att avgränsa oss till högskole- och universitetsbibliotek i vår
uppsats. Anledningen till att inte undersöka folkbibliotek eller skolbibliotek,
är för att vi fann i vår initiala informationssökning att akademiska bibliotek
har kommit längre med sitt arbete med UX än vad folkbiblioteken eller
skolbiblioteken har gjort, därför var det fördelaktigt att välja dem.
1.5 Disposition
Denna uppsats börjar med ett inledningskapitel där vi förklarar relationen
med biblioteket och UX och hur relationen med användarna har förändrats i
bibliotekssektorn. Vi ringar även in vårt syfte och våra forskningsfrågor som
vi ämnar att svara på. Vi fortsätter sedan med att redogöra för tidigare
forskning. Tidigare forskning kapitlet börjar med att vi redovisar forskning
om professionsteori, redovisar sedan en historiskt överblick över
bibliotekariers yrkesidentiteter varpå vi går vidare till forskning om UX och
yrkesidentitet. Vi fortsätter med UX-spåret och redovisar forskning om UX
och dess relation med biblioteken. Sedan följer forskning om användarnas
relation med biblioteken varpå vi avslutar kapitlet med forskning om
yrkesidentitet.
Efter metoddelen så går vi igenom teorin som vi kommer utgå ifrån, vilket är
Jenny Lindbergs teori om yrkesidentiteter hos högskole- och
universitetsbibliotekarier. I teorikapitlet motiverar vi vårt val av teori och
varför den är relevant för oss att använda. Efter genomgången av teorin, så
kommer vi att redovisa vårt resultat. Resultatet delar vi upp i tre olika
4 (84)
kategorier, “Relationen med användarna”, “Relationen med organisationen”
och “Synen på bibliotekets roll i samhället”. Efter resultatet så analyserar vi
vårt arbete genom att tillämpa vår teori och där vi fokuserar på vilka
yrkesidentiteter bibliotekarierna ger uttryck för. Uppsatsen avslutas med en
diskussionsdel där vi relaterar till vår tidigare forskning varpå vi avslutar
med de slutsatser som vi kan dra utifrån vårt arbete.
2 Tidigare forskning
Vi kommer i detta avsnitt att redogöra för den tidigare forskning som vi utgår
ifrån. Vi kommer främst att använda forskningen i diskussionskapitlet där
resultat och analys har presenterats och det finns utrymme för att ställa våra
egna reflektioner och slutsatser i relation till forskningen vi presenterar i
detta kapitel. Ett annat syfte är också att skriva in vår studie i en vidare
forskningskontext där flera områden kan urskiljas i ämnet vi studerar,
nämligen UX och användarcentrerade metoder men också om bibliotekariers
yrkesidentiteter. Forskningen på det specifika ämnet UX-bibliotekariers
yrkesidentitet är ganska liten och därför kommer vi att dela upp detta avsnitt
i sex teman, vi börjar med forskning om professionsteori, vi redovisar för
forskning om användarna och biblioteken, forskning om UX och bibliotek,
forskning om yrkesidentitet, forskning om sambandet mellan UX och
yrkesidentitet samt bibliotekariers yrkesidentitet ur ett historiskt perspektiv.
Forskningen om professionsteori fokuserar på Andrew Abbotts teori om
professioner, UX och bibliotek studerar hur user experience och
användarcentrerade metoder används på bibliotek och undersöker ofta en
mängd olika aspekter, till exempel hur UX faktiskt yttrar sig på biblioteken
och hur bibliotekariernas attityder till sitt UX-inspirerade arbete ser ut. Vi
kommer också redogöra för forskning om användarna på biblioteket som
5 (84)
handlar om olika attityder gentemot användarna inom bibliotekssektorn. När
det kommer till yrkesidentitet så kommer vi fokusera mycket på forskning
kring bibliotekariers yrkesidentitet men även lite allmänt om yrkesidentitet
som går utanför biblioteks-och-informationsvetenskap. Forskning som
undersöker sambandet mellan UX och yrkesidentitet hos bibliotekarier är
inte speciellt stor och vi har valt att använda en masteruppsats av Camilla
Jansson där hon skriver om UX och yrkesidentitet då en stor del av
forskningen inte behandlar detta ämne. Masteruppsatsen av Jansson tillför
viktiga perspektiv till vår studie som vi inte kunnat finna någon annanstans
och det är därför vi har valt att använda den. Det historiska perspektivet på
bibliotekariers yrkesidentitet består här främst av en artikel. Denna artikel
undersöker hur bibliotekarierollen och yrkesidentiteten har förändrats under
historien för att sedan landa i den ambivalenta yrkesidentitet som finns i det
moderna biblioteksväsendet.
2.1 Professionsteori
Andrew Abbott skriver om i sin bok “The system of professions- An Essay
on the Division of Expert Labor” om professionteori. Abbott ser professioner
som ett länkat system.
Det centrala i hans teori om professioner, är något som han kallar
“jurisdiktion”. Jurisdiktion innebär länken mellan professionen och det
arbetet professionen utför. Enligt Abbott så är en viktigt aspekt i att uppnå en
professionell status att få ensamrätt över arbetsuppgifter. Olika yrkesgrupper
tävlar mot varandra för att de vill alla uppnå professionell status och den
yrkesgruppen som då får ensamrätt till arbetsuppgifter, uppnår då
professionalisering och får full jurisdiktion som problemlösare inom sin
6 (84)
specifika arbetsområde. Abbott menar på att detta handlar om en maktkamp.
Att få ensamrätt över arbetsuppgifter, handlar om att inneha rätt akademisk
kunskap för uppgifterna men Abbott menar också på att dessa akademiska
kunskaper är snarare symboliska än något som hjälper i det vardagliga
arbetet. Dock är denna symboliska kunskap ett sätt att bygga en
yrkesidentitet inom sitt yrke(Abbott, 1988, s.33)
Andrew Abbott talar också om förändringar inom en profession. Under
tidens gång så uppstår det nya arbetsområden, medan andra arbetsområden
försvinner. Dessa förändringar kan även ske inom ett yrke och där det kan
uppstå en kamp om ensamrätt till de nya eller förändrade arbetsområden som
uppkommit och vem som innehar jurisdiktion(Abbott, 1988, s.33)
Kampen över jurisdiktion sker således på tre arenor eller system. Den
juridiska arenan där en profession kämpar för sina rättigheter och legitimitet,
Abbott tar upp exemplet med att ta ut en läkarlegitimation som håller under
en längre tid. Det finns även den allmänna opinionens arena då en
yrkesgrupp kan hävda sig genom t.ex. media. Den tredje arenan är
arbetsplatsen vilket är den som vi har minst insyn i för den kampen är mer
komplex och inte lika synlig för utomstående(Abbott, 1988, s.59-60)
Yrkesgrupper tävlar således om att vara problemlösare för samhälleliga
problem och Abbott talar om en uppdelning på objektiva och subjektiva
problem. Han tar upp ett bra exempel med alkoholism, där det finns
objektiva egenskaper av sjukdomen, t.ex. att det är bevisat att den ger skador
på kroppen medan det subjektiva problemet med alkoholism blir då hur man
behandlar den och hur den uppkommit genom historien. T.ex. så ansåg
präster att den kunde botas med böner och syndernas förlåtelse, medan läkare
såg den som en sjukdom som behöver botas. Dessa två yrkesgrupper tävlar
7 (84)
då om att få jurisdiktion över samma problemområde, och hävdar två olika
lösningar(Abbott, 1988, s.35-37)
Abbott talar också om tre steg av behandling av ett problem inom en
profession, vilket är diagnos, inferens och behandling. Diagnosen är då när
man sätter “diagnosen” och är ett steg som är enkelt gjort. Inferens följer
sedan och det är här man resonerar sig fram till problemet och sedan följer då
behandling, då man börjar behandla och rätta till problemet. Det är i
inferens-stadiet som vi kan se själva kärnan i professionen och de
arbetsuppgifter som ingår, där varje profession praktik har sina rutiner på hur
de gör saker. Där kan även andra professioner komma in och komma fram
till andra lösningar för problemet, som i exemplet med läkare och
präster(Abbott, 1988, s.40-49)
2.2 Historiskt överblick över bibliotekariers yrkesidentiteter
För att få ett historiskt perspektiv på vår studie så är Sara Wingate Grays
artikel “Locating librarianship’s identity in its historical roots of
professional philosophies: towards a radical new identity for librarians of
today (and tomorrow)” (2013) användbar. Wingate Gray skriver om de
utvecklingar som bibliotekarierollen och bibliotekarieidentiteten har
genomgått och ställer därefter frågan vad det faktiskt innebär att vara
bibliotekarie idag. I artikeln spårar författaren hur bibliotekarieyrket
utvecklas från biblioteket i Alexandria under antiken till dagens ambivalenta
attityd till vad en bibliotekarie ska vara. I biblioteket i Alexandria grundläggs
många av de arbetsuppgifter som ses som klassiska bibliotekariekompetenser
såsom indexering och katalogisering men där kreativiteten var hög och
bibliotekarien på många sätt var en lärd akademiker. Under medeltiden
tillkommer fler arbetsuppgifter som senare kommer befästas som typiska
8 (84)
arbetsuppgifter för en bibliotekarie men där växer också fram en konflikt när
klosterbiblioteken får funktionen av universitetsbibliotek och en motsättning
mellan att hjälpa användare och att förvalta en samling uppstår. Denna
motsättning kommer att bli alltmer aktuell och omdiskuterad. Wingate Gray
påpekar att en kommentar på denna konflikt är Ranganathans betoning av
användning och användbarhet som kärnan i bibliotekarieyrket. En
bibliotekarie ska se till att samlingen med böcker blir använda. Under
1800-talet blir yrket mer professionaliserat och formaliserat vilket leder till
skiften inom bibliotekarieidentiteten. Edward Edwards definition av
bibliotekarien som en bibliotekshushållare som med praktiska och förnuftiga
lösningar på de problem som kommer med vardagspraktiker av att
klassificera, katalogisera, ge allmän tillgång och andra bibliotekarieuppgifter
blir vägledande. Detta följs av dokumentalister så som Paul Otlet och
Suzanne Briet och deras betoning av dokumentet framför bibliotekarien.
Senare kommer ett flertal teorier som anser att bibliotekarien ska förutom
vissa typiska arbetsuppgifter även tjäna samhället och bidra till förbättring av
människors liv. Dessa teorier understryker att bibliotekarier ska förvalta och
bidra till det mänskliga intellektets utveckling och att bibliotekarien är ett
yrke som består av relationen med individer och samhället i stort. För att
sedan analysera hur identiteten ser ut idag så skriver Wingate Gray om
Lankes idéer kring den moderna bibliotekarien. Lanke vill inte ge alltför
strikta definitioner på vad en profession ska vara, vilket reflekterar en allmän
ambivalens kring vad en bibliotekarie faktiskt ska göra. Istället försöker
Lanke trycka på att själva bibliotekarieuppdraget på sitt mest generella plan
kan uttryckas som att försöka förbättra samhället genom att underlätta
skapandet av kunskap i olika gemenskaper. Utöver detta är de exakta
uppgifterna enormt flytande och kärnan i yrket ska ses som flexibelt.
Den historiska kontexten är värdefull för vår studie då den presenterar en
mängd olika sätt att se på bibliotekarieyrket som kan jämföras med vår
teoretiska analys och vårt empiriska material. Att förstå de större
utvecklingslinjerna i det ämne som studeras är viktigt för att kunna
kontextualisera och förstå den moderna situationen. Det kan också vara
9 (84)
intressant att kontrastera en så pass modern bibliotekarieroll såsom
UX-bibliotekarie med de som funnits historiskt och hur de skiljer sig och
liknar varandra.
2.3 UX och Yrkesidentitet
Det har genomförts väldigt lite forskning som enbart fokuserar på
UX-bibliotekariers yrkesidentitet. I sin masteruppsats “”Alla pratar om UX
nu...”En kvalitativ studie av UX på två högskolebibliotek” så har Camilla
Jansson (2018) undersökt UX genom kvalitativa intervjuer med
bibliotekarier på två stycken högskolebibliotek. Uppsatsen syftar till att
undersöka vad UX-arbete exakt innebär och vad UX egentligen är för något.
I sina frågor så har Jansson, förutom fokus på bland annat synen på
användare med mera, haft ett speciellt fokus på just identitet hos
bibliotekarierna. Jansson kommer fram till i sin studie att en väldigt
dominerande identitet hos UX-bibliotekarierna är vad hon kallar för den
kommunikativa identiteten. Enligt informanterna så var samarbetet med
användarna direkt oumbärligt och själva essensen i UX. En annan upptäckt
var att det enligt Jansson fanns en konflikt med en annan identitet som är
förhärskande på många högskolebibliotek, nämligen den akademiskt
orienterade identiteten. Enligt Jansson så utmärks denna identitet av ett
vetenskapligt ideal där teoretiskt grundade kunskaper ses som en viktig
tillgång. Enligt några av Janssons intervjupersoner så är inte UX en speciellt
vetenskaplig metod utan är istället någonting som kan användas för att få en
mer heltäckande bild av verkligheten utöver rent vetenskapliga mätningar
och metoder. UX är ett komplement till vetenskapliga metoder. Det är även
tydligt att intervjupersonernas självbild stod i skarp kontrast till vad Jansson
kallar en tekniskt orienterad identitet där bibliotekarien är en expert och där
användarna är lekmän som söker bibliotekariers expertis. Istället stod
dialogen och horisontellt samarbete med användaren i centrum och
10 (84)
expertrollen var av vissa av intervjudeltagarna starkt ifrågasatt. I studien så
använder sig även Jansson av Öroms identiteter där hon märker av att hans
tes om att skiftet i bibliotekarieyrket från innehållsligt orienterade identiteter
till mer tekniskt orienterade identiteter såsom
informationsförmedlaridentiteten och informationsorganiseraridentiteten
bekräftas av bibliotekariernas svar. De reflekterar en syn på biblioteket som
en central plats för att tillgängliggöra information för användarna.
Anledningen till att vi har valt denna uppsats är på grund av att den
innehåller resultat och slutsatser som kommer nära vår egen då den precis
som vi har ett fokus på sambandet mellan UX och yrkesidentitet. Janssons
studie har bidragit med värdefulla perspektiv till vår uppsats genom att visa
på hur UX påverkar yrkesidentiteten hos bibliotekarier. Janssons resultat har
för vår studie fungerat som en referenspunkt för att urskilja skillnader och
likheter gällande hur UX kan utveckla yrkesidentiteten.
2.4 UX och bibliotek
I och med att UX har haft ett stort genomslag i bibliotekssektorn de senaste
åren så finns det en relativt stor forskning kring UX som arbetsmetod. En
som skrivit två artiklar på temat är Craig Macdonald, “User Experience
Librarians: User Advocates, User Researchers, Usability Evaluators, or All
of the Above?” (2015) och “It takes a village: On UX Librarianship and
Building UX Capacity in Libraries” (2017). Dessa två artiklar kan sägas
hänga ihop och Macdonald själv refererar till de två olika artiklarna som två
delar av ett sammanhängande forskningsprojekt.
I “User Experience Librarians: User Advocates, User Researchers, Usability
Evaluators, or All of the Above?” (2015) så har Macdonald intervjuat 16
bibliotekarier som arbetar med UX. I sin studie så identifierar Macdonald ett
11 (84)
antal teman som utkristalliserats av informanternas svar och som kan ses som
utmärkande för arbetet med UX på bibliotek. Dessa teman är att UX är
någonting som utgår ifrån ett användarcentrerat tänkande, UX-arbetet utgår
ifrån kvantitativa och kvalitativa användarundersökningar, UX är någonting
som består av både fysiska och digitala interaktioner samt att UX arbetar
med att testa användbarhet men inte med “design”. Vidare skriver
Macdonald att det finns tre teman kring hur bibliotekarierna faktiskt utför sitt
arbete och dessa är att UX-arbete kombineras med andra traditionella
bibliotekarieuppgifter, att UX kan finnas överallt i den organisatoriska
hierarkin och att UX-bibliotekarier har mer rollen som interna konsulter än
att de faktiskt har någon reell auktoritet. Författaren undersöker även vilka
som blir UX-bibliotekarier där han identifierar tre tydliga teman, nämligen
att det finns en stor variation av utbildning bland UX-bibliotekarier, att
många UX-bibliotekarier har erfarenhet av arbete i bibliotek och att det finns
flera olika vägar till att bli UX-bibliotekarie. Slutligen nämner Macdonald
vilka källor informanterna har använt för att lära sig arbetet med UX och att
alla nämnde åtminstone två av följande källor: andra UX-bibliotekarier, den
professionella UX-gemenskapen, kurser inom bibliotekarieutbildningar,
jobbträning, arbetserfarenhet som inte är relaterad till bibliotek och
kompletterande kursarbete. I ““It takes a village: On UX Librarianship and
Building UX Capacity in Libraries” (2017), som av Macdonald beskrivs som
den andra delen i forskningsprojektet, så använder författaren resultaten i sin
tidigare studie från 2015 för en vidare analys. Här försöker Macdonald
besvara följande frågor:
- Vad ledde till att biblioteket började använda UX?
- Vilka fördelar har biblioteket märkt med att arbeta med UX?
- Vilka har varit de största utmaningarna med att använda UX i en
biblioteksmiljö?
- Hur mycket förståelse finns det för UX på biblioteket?
De gemensamma nämnare som kunde utläsas av informanternas svar kring
vad som fick deras bibliotek att arbeta med UX var att beslutet kom på grund
av antingen personliga, nerifrån-uppbeslut, förändringar i personalen
12 (84)
och/eller avgångar, uppifrån-nerbeslut av bibliotekschefen samt strategiska
omorganiseringar av personalen. När det kommer till fördelarna med UX så
angav informanterna att de mest påtagliga fördelarna var mer empati och
mottaglighet, bra marknadsföring av biblioteket, förmedlandet av en
helhetsbild av biblioteksarbetet samt allmänna förbättringar av bibliotekets
hemsida. På frågan om vilka utmaningar informanterna såg till UX-arbete så
var svarade de att den interna kulturen på biblioteken var svårnavigerad,
resursbegränsningar, att göra UX mer effektivt och mindre tidsödslande, att
få tillit och stöd från kollegor, avsaknad av expertis och erfarenhet samt
tekniska problem. Slutligen så mäter Macdonald hur stor förståelse det finns
för UX på informanternas bibliotek genom att fråga dem om hur stor
förståelsen är hos deras kollegor. Fyra intervjudeltagare svarade att
förståelsen var låg hos deras kollegor, fem stycken deltagare tyckte att det
varierade bland kollegorna och sju deltagare svarade att förståelsen var hög.
Att Macdonalds två artiklar kan vara användbara för oss kan ses i den
systematiska genomgång av hur UX-bibliotekarier upplever sitt arbete.
Macdonald förmedlar här aspekter av att arbeta med UX som är användbara
då det finns vissa företeelser i Macdonalds studier som är indikatorer på
vilken typ av identitet som finns hos informanterna.
Bruce Mattis har i artikeln “The user experiences(UX) in libraries” (2018)
skrivit om bibliotekens ökade användning av UX och dess resultat. Artikeln
är en kortare recension av litteratur och kommentarer som gjorts av både
forskare och praktiserande bibliotekarier och därmed också en recension av
bibliotekens användning av UX. Mattis skriver att även om UX-användandet
har blivit alltmer utbrett så kan biblioteken bli mer effektiva i sitt arbete med
användarcentrerade metoder. Mattis vill också peka på att UX inte kan
särskiljas från de ekonomiska förutsättningar som finns hos biblioteket som
ville implementera det. Detta kan enligt Mattis begränsa hur holistiskt arbetet
med UX blir och även om ambitionen hos många bibliotek är att UX ska
genomsyra alla aspekter av verksamheten så kan de finansiella aspekterna
13 (84)
hindra detta. Denna artikels sammanfattande och komprimerande karaktär
gör den till ett bra redskap att tolka vår studie med då den förmedlar ett fåtal
konkreta punkter som berättar om aspekter av UX på ett ganska allmänt plan.
Sabina Lundbergs masteruppsats “Change or Die: A study on the
phenomenon of Library UX at two academic libraries in Sweden” (2017)
undersöker UX som fenomen genom två kvalitativa fallstudier på två
universitetsbibliotek. Lundberg visar på hur UX uppfattas som någonting
som kommer säkra mer användarvänliga tjänster och som någonting som
flyttar fokus till användarna. Informanterna i Lundbergs studie visar på att
det finns ett nytt användarperspektiv där biblioteket ska betraktas från
användarens perspektiv istället för att gissa sig till vad användaren anser om
biblioteket. En annan slutsats som Lundberg drar utifrån sitt material är den
betydande roll som förespråkare av UX spelar i att sprida det inom
bibliotekssektorn. Genom ett nätverk av mänskliga och icke-mänskliga
aktörer sprids idén om UX. Till exempel så spelar olika konferenser en stor
roll för informanterna i Lundbergs studie samt kontakten med andra
förespråkare och ett nätverk som finns online. Anledningen till att vi har valt
Lundbergs uppsats är på grund av både dess intressanta slutsatser, speciellt
om hur UX sprider sig inom biblioteksväsendet, samt att den fokuserar i hög
grad på samma kontext som vi, nämligen högskolebibliotek i Sverige. Därför
anser vi att Lundberg är en viktig komponent att använda i vår diskussion då
hon med sitt perspektiv förmedlar ett bra perspektiv på UX i Sverige.
2.5 Biblioteket och användarna
På biblioteket har det sedan länge funnits ett allt större fokus på användarna
och deras inflytande i biblioteket och därför är det relevant att se vad
forskningen kommit fram till angående synen på användarna inom
biblioteksvärlden.
14 (84)
I studien “Speaking of users: on user discourse in the field of public
libraries”(2005) ämnar Sundin, Hedemark och Hedman att göra en
diskursanalys över hur man beskriver användarna i artiklar i
branschtidskrifter i biblioteksvärlden och vilka diskurser det finns över
användare i branschtidskrifter. Studien har som syfte att se hur användarna
beskrivs för att sedan se hur detta kan påverka användarnas
informationsbeteende. Vi kommer att ta upp de diskurser de hittade och
vilken attityd de har mot sina användare.
De benämningar som de hittade för användare, var att de vanligaste
benämningarna var “användare” och “låntagare”, andra benämningar som
var vanliga var också för specifika användare, t.ex. distansstudenter,
nysvenskar, läsare etc.
De diskurser som studien hittade och diskuterar i texten är “the general
education discourse”, “the pedagogical discourse”, “information technology
discourse” och “the information management discourse”.
“The general education discourse” ser användare i mer generella termer
såsom “the citizens” än individuella personer och där biblioteket går hand i
hand med det politiska och demokratiska synsättet. Detta kan bero på
bibliotekets rötter i den svenska arbetarrörelsen där biblioteket hade en viktig
roll i att tillgodose med information. Detta synsätt utgår från att tillgodose
samhället med information leder till ett bättre samhälle för kollektivet och
den individuella personen.
15 (84)
Den andra diskursen och användarsynen är “the pedagogical discourse”.
Hedemark et al. talar om att den här synen är väldigt framstående i många
texter. Den handlar om att se användaren som personer som är i behov av
vägledning, utbildning och behov av “övervakning”. Den idealen som man
söker efter i den här diskursen är att användarna ska vara självgående.
Karaktäristiskt för synen är också att man vet bättre än användaren och att
man ger användaren vad man tycker är bäst för den, för man anser att
användaren själv ingen koll på vad som är bäst för dem.
“Information technology discourse” är en användarsyn som blivit vanligare
under de senaste åren i och med den omfattande teknologiska utvecklingen.
Med utvecklingen, så har det uppkommit andra termer för användare, såsom
“user friendliness”, “usability” och “interactivity”. Dessa texter som har
uttrycker den diskursen, pratar ofta om användare som “user” men också som
“customer” eller “course members”. Användaren är också beskriven som en
individ som har en rätt att kräva mer av biblioteket och bibliotekarierna. Men
användaren kan även ses som något som stör, t.ex. unga personer som är
stökiga på biblioteket.
“Information management discourse” liknar information technology
discourse men skiljer sig eftersom diskursen inte bara handlar om den nya
tekniken. Den här diskursen har ett marknadekonomi-fokus och texterna som
uttrycker diskursen talar mycket om “demand”, “profit maximisation” och
biblioteksanvändare beskrivs som “customers” och “clients”. Det finns också
influenser från ledarskap där ord som “environmental scanning”,
“optimisation” och “efficiency” dyker upp. Till skillnad från den tidigare
general education discourse, är att den är mer fokuserad på att biblioteket ska
ändras, medan information management discourse sätter användaren högre i
kurs med att biblioteken ska formas efter användarna och där användarna har
ett större ansvar att föra fram sina åsikter och “kräva” viss biblioteksservice.
16 (84)
Hedman, Hedemark och Sundin talar sedan om hur diskurserna kan påverka
användarna och deras informationsbeteende och informationsbehov. Medan
the general education discourse lägger stort fokus på jämlikhet och “social
responsibility”, så kan konsekvensen samtidigt bli att de ser ner på
användaren och användaren blir således inkapabel i deras ögon. The
pedagogical discourse uppmuntrar till lärande, men där biblioteket samtidigt
kan framstå som överdrivet pedagogiska och där man inte eventuellt tar
hänsyn till användarens egna erfarenheter. The information technology
discourse fokuserar på internet som ett pedagogiskt verktyg på biblioteken,
men konsekvensen kan bli att man fokusera för mycket på
informationsteknik och inte lika mycket på andra biblioteksaktiviteter, t.ex.
läsfrämjande. Slutligen, när man talar om Information management
discourse, så är det positivt att se användaren som kapabel och där
användaren får leda vägen, samtidigt som konsekvensen kan bli att
medieutbudet blir smalt och där det sociala ansvarstagandet kan bli lidande.
Denna studie är intressant för uppsatsen för att den ger olika perspektiv som
biblioteksvärlden har på sina användare och talar om konsekvenser men
också fördelar med att ha dessa syner på användare. Vår uppsats fokuserar på
relationen med användarna och den kan bistå med ett ännu ett perspektiv på
det.
2.6 Yrkesidentitet
Yrkesidentitet hos bibliotekarier är ett tämligen välutforskat område inom B
& I och det finns många olika perspektiv att närma sig det ifrån. En av de
studier som undersökt detta fält är Laura Sare och Stephon Edward Bales
17 (84)
artikel “Professional identity: a grounded theory study of veteran academic
librarians” (2014). I denna artikel har författarna med hjälp av djupgående
intervjuer med vad de definierar som veteranbibliotekarier på
universitetsbibliotek försökt att kartlägga vilka attityder och självbilder som
finns kring deras yrkesidentitet. I studien så pekar författarna på två
övergripande kategorier som går att identifiera från de svar som anges av
intervjudeltagarna. Dessa två kategorier reflekterar hur dessa bibliotekarier
ser på sitt yrke och de är följande:
- Orientera sig själv och andra inom en föränderlig profession
- Att arbeta för förändring inom fältet
Sare och Bales visar på i sin studie att flera av informanterna speciellt
identifierar bibliotekarieyrkets flytande och föränderliga karaktär.
Informanterna gav uttryck för att en viktig del av yrkesidentiteten är att
förlika sig med denna dynamiska kärna i bibliotekarieyrket och även om
många kände en viss ångest och förvirring inför detta så stod det klart att
attityden var att det föränderliga och flytande var en viktig del av yrket.
Många underströk även att det är ett yrke som är djupt praktiknära och
författarna till studien kallar detta för att det finns en “aktivistisk” aspekt av
bibliotekarieyrket som är väldigt definierande för många bibliotekariers
yrkesroll. Denna aktivistiska del av yrket kunde ses som en del av det
föränderliga arbetet då behov hos användare och att vad biblioteket ska vara i
den faktiska materiella praktiken är skiftande. Dessa olika aspekter kan
inordnas under kategorin “Orientera sig och andra inom en föränderlig
profession”. Den andra kategorin “Att arbeta för förändring inom fältet”
handlar inte bara om att lära sig att verka inom ett föränderligt fält och att bli
bekväm med dess flytande natur utan att faktiskt aktivt verka för förändring
på området. Informanterna underströk vikten av att hålla sig uppdaterad
kring nya informationsteknologier och att fördjupa sig inom diskussioner och
forskning inom universitetsbibliotekarie-disciplinen som tydliga metoder för
att verka för förändring inom professionen. Författarna drar slutsatsen att
arbetet som universitetsbibliotekarie är av dialektisk karaktär och det drivs
ständigt framåt i evolutionär och revolutionär rörelse vilket både kan skapa
18 (84)
styrka, identifikation och integritet i yrkesrollen men även ett visst mått av
ångest och förvirring. Här skapas en förståelse för bibliotekariens yrkesroll
som vi tror är användbar för oss och den lyfter fram intressanta aspekter som
kan fungera som del av det ramverk vi placerar vår studie inom. Den skapar
också en bra grund för att förstå högskolebibliotekariers yrkesidentitet och
framförallt slutsatsen att bibliotekarieyrket är föränderligt till sin natur och
den effekt det har på de yrkesverksamma personerna är ett intressant
perspektiv att ha med sig i en diskussion kring UX och yrkesidentitet.
I artikeln “An integrated understanding of librarian professional identity”
(2019) så recenserar Cameron M. Pierson, Anne Goulding och Jennifer
Campbell Meier litteraturen kring bibliotekariers yrkesidentitet. Genom att
söka i databaser och recensera den litteratur som hittats har författarna
kunnat få en samlad och holistisk överblick över själva forskningsområdet.
Med hjälp av denna metod har Pierson et. al. kunnat plocka ut fjorton teman
inom litteraturen kring bibliotekariers yrkesidentitet. Dessa teman är:
- Primär identitet: Den identitet som en person har både i och utanför
arbetet där professionen ska ses som en kontext som influerar
självbild och identitet hos utövaren.
- Utbildning och träning: Detta tema relaterar till hur utbildning och
arbetslivserfarenhet påverkar identiteten som bibliotekarie. Att till
exempel ha en formell bibliotekarieutbildning är en viktig komponent
i identiteten men även den träning som att jobba ute i verksamheten
för med sig är viktig för identitetsbyggandet.
- Självhävdelse: Varje yrkesidentitet kräver en internalisering av
professionen i identiteten och detta kommer av att en individ själv
väljer att identifiera sig med yrket och ta till sig de värden och den
självförståelse som är inbyggd i denna.
- Tidig träning: Det är i de tidiga åren av att öva sig i yrket som en
identitet fästs och därför kan ses som vitala för själva
yrkesidentiteten. Professionell status, värderingar och förbindelser:
19 (84)
Status är någonting som finns inom varje yrke och ofta är av lokal
karaktär, till exempel fakultet vid ett universitetsbibliotek. Även
värderingar som är typiska för till exempel yrkesetiken är en viktig
del av yrkesidentiteten samt de förbindelser man får med andra inom
yrket och därför skapar en stark känsla av tillhörighet till
professionen.
- Kritiska incidenter: Detta tema relaterar till hur enskilda incidenter i
bibliotekariens yrkesliv påverkar identiteten.
- Erfarenhet och tid: Erfarenhet av praktik under en tidsperiod gör att
identiteten är under ständig omförhandling.
- Kommunikation och tillskrivning av mening till praktik: Genom att
kommunicera sin yrkesroll och att tillskriva en internaliserad mening
till yrkespraktiken så utvecklar bibliotekarierna sin identitet.
- Identitet/platsdikotomin: Relationen mellan den övergripande
professionella identiteten och den specifika arbetsplats som individen
arbetar på. Här finns en dualitet där en lokal variant av yrkesidentitet
framträder gentemot en generell professionsidentitet.
- Överlåtelsebarhet: Identiteten som bibliotekarie försvinner inte
nödvändigtvis för att man lämnar själva yrket.
- Försvinnande: Till skillnad från överlåtelsebarheten så innebär detta
tema att vissa identiteter har en förmåga att försvinna och “suddas ut”
på grund av till exempel förändringar i yrkessituationer.
- Senare praktik: Erfarna bibliotekarier kan stärkas i sin identitet
genom den erfarenhet som kommer med de senare åren av yrkeslivet.
- Uppfattningar som inkluderar stereotyper: De stereotyper som
förmedlas genom till exempel kulturen kring bibliotekarier är
någonting som bibliotekarier i sin identitet behöver förhålla sig till.
Här lyfts det fram aspekter av bibliotekariers yrkesidentitet som är betydligt
mer generella än den ganska specifika teorin som vi använder oss av. Därför
fungerar de som ett utmärkt komplement i en mer utbredd diskussion som
går utanför den teoretiskt färgade analysen och den tillhandahåller ett flertal
20 (84)
verktyg som kan användas för att studera det empiriska materialet och
möjligtvis också se vilka fler identiteter än de av teorin angivna som kan
urskiljas i materialet.
Anders Örom (1993) har i sin artikel “Bibliotekariske identiteter,
formidlingsarbejde og arbejdsorganisering” angett sex stycken
yrkesidentiteter som går att urskilja inom bibliotekarieprofessionen. Dessa är
tätt sammankopplade med den historiska och samhälleliga utvecklingen samt
strukturella och organisatoriska förändringar och skillnader inom själva
bibliotekssektorn. Därför är inte de olika identiteterna statiska och enhetligt
exkluderande utan snarare föränderliga och de kan konvergera med varandra
men även hamna i konflikt om de ses som alltför inkompatibla.
Kulturförmedlaridentiteten är den av Öroms identiteter som kan ses som
mest traditionalistisk och denna är starkt kopplad till synen på biblioteket
som en institution för kunskap och bildning där litteraturen har en starkt
framskjuten ställning. Utmärkande för denna identitet är förmedlingen av
litteratur och kultur och den har även en kommunikativ karaktär där samtal
och vägledning av användarna är centralt. Den andra identiteten,
ämnesspecialistidentiteten, kan ses som besläktad med
kulturförmedlaridentiteten då även denna bottnar i mer traditionella
arbetsuppgifter. Denna identitet går ut på förmedlingen av kunskap och att
vara välorienterad inom både diverse vetenskaper och fackområden och
specialiserad kunskap. Ämnesspecialisten ska förmedla kunskap och
information till användaren och precis som kulturförmedlaren så behöver
ämnesspecialisten kommunicera och interagera med användarna.
Under 1960-talet så genomgick de danska biblioteken en professionalisering
och rationalisering där försök till att definiera vilket arbete som krävde
bibliotekariernas specifika kvalifikationer la grund till en ny identitet,
dokumentalistidentiteten. Örom skriver att denna identitet i högre grad var
21 (84)
kopplad till det hantverksmässiga arbetet med klassifikation, katalogisering
m.m. och därför mer kopplat till systematiska färdigheter hos bibliotekarier.
Socialarbetaridentiteten är en identitet som växer fram under 1970-talet där
bibliotekarien ses mer som någon som ska arbeta för att tillfredsställa vissa
gruppers behov av kunskap och bildning, ofta kvinnor, barn och arbetarklass.
Utifrån denna identitet så består arbetet främst av uppsöka användare och se
till deras intressen och behov.
En identitet som växer fram i och med att biblioteken mer och mer börjar
domineras av en ekonomisk rationalitet är
informationsorganisatörsidentiteten. Här handlar det om att urskilja vissa
aktörer och verksamhetens informationsbehov och att organisera
informationsförmedlingen till dessa. Detta hänger samman med
informationsförmedlaridentiteten som kan ses som den tekniska sidan av
informationsorganisatören där tekniken ses som ett viktigt och lukrativt
verktyg för att förmedla information.
Örom kan på många sätt ses som en pionjär inom forskningen kring
bibliotekariers yrkesidentitet och han är frekvent förekommande i den
forskning som rör ämnet. Även om hans forskning i första hand rör
folkbibliotek så torde han vara användbar som ett komplement till vår teori
som befinner sig i högskolebibliotekskontext och på grund av hans inflytande
så är han på många sätt nödvändig att använda som referenspunkt.
I uppsatsen “Bibliotekarie på 2000-talet: En studie av bibliotekariens
förändrade yrkesroll och professionalism” (2004) skriver Anette Carlsson
och Sofia Nordell om hur bibliotekarierollen ser ut i 2000-talets kontext, ett
ämne som kan sägas vara relaterat till yrkesidentitet då vilken yrkesidentitet
en person har är intimt förknippad med vilken den anser sig ha i sitt yrke.
Carlsson och Nordell skriver att bibliotekarier ofta uttrycker en osäkerhet
kring sin yrkesidentitet och att den präglas av en stark vaghet. Det råder en
osäkerhet kring vilka kompetenser och vilka arbetsuppgifter bibliotekarier
22 (84)
ska ha. En tydlig utveckling är dock att synen på bibliotekariens kompetens
och roll hänger ihop med utvecklingen i samhället i stort där bibliotekarien
som en informationsspecialist blir en alltmer tydligare roll.
Speciellt intressant för vår uppsats är Carlssons och Nordells avsnitt om
bibliotekariernas relation till användarna, någonting de ser som formativt för
deras yrkesroller. De yrkesroller de uppfattar som mest framträdande är
följande:
Kulturbevararen - Denna yrkesroll utmärks av en vilja att bevara och
förmedla vidare kultur. Bibliotekarien blir här en förvaltare av samhällets
kollektiva minne och en länk mellan samhällsmedborgarna och kulturen.
Denna roll anses ha blivit försvagad till en mer pedagogisk och
informationsinriktad yrkesrolls fördel.
Folkbildaren - Det folkbildande biblioteket syftar till att stärka, förändra och
mobilisera människor kulturellt och socialt samt främja ett självständigt
sökande efter kunskap. Denna identitet kan praktiskt sägas vara länkad till till
exempel olika läsfrämjande projekt. Även denna yrkesroll ses som hotad av
nya tolkningar av bibliotekariens yrkesroll som hänger ihop med ny
teknologi och en ny generation som förespråkar andra former av
biblioteksarbete.
Pedagogen - Bibliotekariens uppdrag har successivt blivit alltmer fokuserat
på pedagogiska aktiviteter, någonting som genomsyrar både folkbibliotek,
skolbibliotek och universitetsbibliotek. Speciellt rollen som
informationspedagog har blivit tydligare efter ett ökat krav från samhället.
Informationsförmedlaren - Bibliotekariens kompetens som
informationsexpert och informationsarkitekt är en traditionellt sett vanlig del
av bibliotekariens yrkesroll. Dock har denna blivit vitaliserad i och med
internets framfart. Då informationsteknologin har fått en framskjuten
position på biblioteken så har mängden information blivit större. Detta ställer
högre krav på bibliotekariers kunskaper att kunna orientera sig i det moderna
informationsflödet. Dessutom kombineras rollen som informationsexpert
med den som pedagog då bibliotekarien ska kunna hjälpa användaren att
söka information.
23 (84)
Kommunikatören - I och med att bibliotekarien i sitt dagliga referensarbete
förväntas kunna bistå olika användare i olika kontexter med olika behov så
krävs det en god förmåga att kunna kommunicera med användaren.
Informationssökningen är idag en process där fördjupande samtal med
användaren och sätt att förstå och bistå denne i hens
informationssökningsprocess. Med en god och öppen kommunikation ska
bibliotekarien kunna vägleda användaren till adekvat information.
Dessa roller som anges av Carlsson och Nordell är intressanta då den
innehåller flera gemensamma nämnare med vår teori samt andra kännetecken
som i bästa fall kan användas som komplement till den teoretiska delen. Det
är även en intressant studie då den fokuserar på den moderna kontexten och
bibliotekariens yrkesroll, någonting som kan ge värdefulla perspektiv på vårt
ämne då yrkesroll och yrkesidentitet kan ses som starkt besläktade.
Joacim Hanssons bok “Libraries and Identity : The Role of Institutional
Self-image and Identity in the Emergence of New Types of Library” (2010)
behandlar bibliotekets institutionella identitet och hur denna ser ut och tar sig
uttryck i en modern kontext. Hanssons tema är en användbar kunskapsgrund
att tolka de identiteter vi ser hos våra intervjupersoner. Den individuella
självbilden och yrkesidentiteten tillhör en vidare kontext av institutionell
identitet och historisk utveckling. Hansson behandlar vilka uppsättningar av
sociala normer, värderingar och praktiker som formar bibliotekets och
därmed bibliotekariernas självbild och vilka olika bibliotekarieroller som
bildar den moderna bibliotekssektorn.
Den tidigare forskningen rör sig alltså kring en mängd olika teman, där de
tydligaste är UX och yrkesidentitet, UX och bibliotek, professionsteori samt
yrkesidentitet hos bibliotekarier. Genom att studera resultat som rör sig inom
24 (84)
flera olika fält med en stringent koppling till varandra så bidrar den med en
vetenskaplig och bred bakgrund till vår egen studie. Den har gjort att den
tematik som finns inom forskning kring UX och yrkesidentitet, vilket är de
bärande beståndsdelarna för vår studie, blivit mer accentuerad och den har
gjort att vi kan orientera oss inom ett flertal traditioner.
3 Teori
Som teoretiskt fundament för vår analys av vilka yrkesidentiteter som
kommer till uttryck i intervjupersonernas svar så kommer vi att använda oss
av Jenny Lindbergs fyra identiteter som hon skriver om i sin avhandling “Att
bli bibliotekarie: Informationssökning och yrkesidentiteter hos
B&I-studenter och nyanställda högskolebibliotekarier” (2015). Lindberg har
genom sin forskning visat på att hos studenter på biblioteks- och
informationsvetenskapsutbildningar och högskolebibliotekarier går det att
urskilja fyra dominerande yrkesidentiteter. Anledningarna till att vi har valt
dessa identiteter som teoretiskt perspektiv är dels att de baseras i en modern
bibliotekskontext där faktorer som digitalisering och informationskompetens
25 (84)
spelar en aktiv roll, dels att de utgår till stor del från högskolebibliotekarier
vilket är den grupp av bibliotekarier vi har valt att använda för vårt empiriska
underlag. Dessa anledningar gör att de är applicerbara på det material som
producerats genom vår intervjustudie och de har också varit användbara för
utformningen av frågor till intervjupersonerna. De fyra yrkesidentiteter som
Jenny Lindberg anger är följande:
Akademiskt orienterad identitet - På högskolor och högskolerelaterad
verksamhet såsom högskolebibliotek så styrs verksamheten av normer och
värderingar som är i linje med den akademiska forskningskontexten i stort.
Vetenskaplighet blir här ett starkt ideal och att kunna praktiker som
informationssökning, värdering av material med mera färgas av akademiska
konventioner. Den akademiska diskursen och de värderingssystem som
medföljer är den bärande delen i denna yrkesidentitet och teoretiskt och
vetenskapligt grundad kunskap har en framskjuten position.
Tekniskt orienterad identitet - Den tekniskt orienterade identiteten förknippas
med de tekniker och grepp som används för praktiker så som
informationssökning, klassifikation, katalogisering. De redskap som används
för att organisera och söka information på biblioteket har här en framskjuten
position. Här finns även en betoning på de praktiska aspekterna av yrket och
en identifikation med en serviceroll är förhärskande. Enligt den tekniskt
orienterade identiteten är bibliotekens uppgift att tillhandahålla strukturella
och tekniska förutsättningar för att skapa en så god och effektiv
informationsåtervinning som möjligt.
Kommunikativ orienterad identitet - Denna identitet framhåller en
nyorientering bibliotekens och bibliotekariernas uppdrag och här finns ett
starkt pedagogiskt ideal. Synen på vilka delar av verksamheten som ska
26 (84)
färgas av ett kommunikativt och pedagogiskt arbete är inkluderande,
utvecklingsinriktad och nästintill expansiv. Interaktionen med och kunskapen
om användarna är det vägledande för denna identitet och att veta vem
användaren är och deras behov och förutsättningar ses som det mest centrala
för verksamheten. Den kommunikativt orienterade identiteten präglas också
av ett starkt intresse för dialog med användarna.
Konservativt orienterad identitet - För de bibliotekarier som identifierar sin
yrkesverksamhet med mer traditionella arbetsuppgifter och medier så
använder Lindberg benämningen konservativt orienterad identitet. Denna
definieras av en ganska snäv definition av informationssökning som först och
främst utgår ifrån effektivt och smidigt referensarbete. Bibliotekets praktiska
dimensioner har en premierad ställning och vikt läggs även vid god
kännedom om kataloger och litteratur.
Vi har använt Lindbergs identiteter för att ge oss ett ramverk och ett schema
som gör att vi får ett mer bestämt perspektiv att förstå det empiriska
materialet utifrån. Genom att använda sig av dessa fyra kategorier så innebär
det att vi kan få en mer strukturerad förståelse för vårt resultat och det ger
också en vägledning kring vad det är vi strävar efter att finna i
informanternas respektive berättelser. Lindberg visar i sin studie på hur dessa
identiteter kommer till uttryck hos högskolebibliotekarier och hur
högskolebibliotekariers narrativ kan förstås som uttryck för sammansatta
yrkesidentiteter. Detta har gjort att vi vill veta hur våra informanter förhåller
sig dessa fixerade identiteter och denna målsättning har gjort att vi format
frågorna efter hur Lindberg beskriver sina identiteter. Identiteterna har gett
oss ett tydligt direktiv kring vad det är vi ska söka efter i informanternas svar
och vilken typ av information som kan uttrycka en yrkesidentitet. Detta ska
dock inte missförstås som att vi har försökt att styra svaren utan det har mer
27 (84)
gett oss en riktlinje kring vilken sorts berättelser som på ett öppet och
oförutsägbart sätt kan besvara de forskningsproblem och frågeställningar vi
har.
4 Metod
I uppsatsen så kommer vi att använda oss av den kvalitativa intervjun som
metod. Vi har genomfört intervjuer med sju bibliotekarier från fem olika
högskole och universitetsbibliotek som sysslar med User Experience(UX) för
att förbättra deras tjänster. Dessa bibliotekarier har vi valt att kalla
“UX-bibliotekarier” och vi definierar det som bibliotekarier som har UX som
en del av sitt arbete. I förberedelse för intervjun så mailade vi ut till
bibliotekens allmänna mejladresser och frågade ifall det fanns bibliotekarier
vi kunde prata med. Med de bibliotek som svarade satte vi upp en lämplig tid
som fungerade för både respondenter och uppsatsförfattare. På grund av
rådande omständigheter med Covid-19 pandemin och geografiska avstånd, så
genomfördes intervjuerna via videokonferens-programmet “Zoom”.
28 (84)
Intervjumetoden som vi har använt är semistrukturerade intervjuer. Vi
kommer att använda oss av den här metoden för att intervjuformen ger oss en
bra uppfattning över bibliotekariers upplevelser gällande sin yrkesidentitet.
Intervjuer ger oss också en bra uppfattning över förhållanden och strukturer i
deras arbetsmiljö. Att använda oss av semistrukturerade istället för
strukturerade eller enkätform, är för att det kan leda till en intervju som kan
leda till ett mer nyanserat samtal och intressanta följdfrågor än om man
skulle använda sig av standardiserade frågor i en strukturerad form (Ahrne &
Svensson, 2014, s. 38) fast samtidigt ha en struktur i samtalet så att man får
med det väsentliga för undersökningen.
4.1 Urval
Eftersom att vi har som syfte att undersöka hur UX-bibliotekarier förhåller
sig till sin yrkesidentitet, är det just UX-bibliotekarier som vi har valt att
intervjua. Ahrne och Svensson skriver i “Handbok i kvalitativa metoder” om
hur man kan gå tillväga när man väljer intervjuobjekt. Vi har valt att använda
oss av det som de kallar “tvåstegsurval” vilket innebär att man först gör ett
urval på vilka organisationer man har som syfte att undersöka och sedan
väljer själva intervjupersonerna (Ahrne & Svensson, 2014, s.40) Vi
genomförde ett tvåstegsurval genom att först kolla upp vilka universitets och
högskolebibliotek i Sverige som sysslar med UX-metoder. När vi gjorde vår
informationssökning, fick vi upp ett antal artiklar i Biblioteksbladet som
ingick i en artikelserie med temat “Den bästa upplevelsen” som handlar om
UX på svenska universitets och högskolebibliotek. Utifrån den, kunde vi
således kontakta de bibliotek som nämndes i den artikelserien. Vi valde att
kontakta biblioteken via deras allmänna mejl och bad om att få
kontaktuppgifter till de bibliotekarier som sysslar med UX. Vi fick även ett
tips från den första intervjun vi genomförde, då den bibliotekarien nämnde
29 (84)
ett annat bibliotek som vi inte hade snappat upp i vår informationssökning.
Vi kontaktade även det biblioteket efter hennes rekommendation.
4.2 Genomförande
Frågorna i vår intervjuguide utgår från den teori vi ska använda oss av. Vi
har använt oss av Jenny Lindbergs teori om yrkesidentiteter hos högskole-
och universitetsbibliotekarier och frågorna utgår från den teorin. Lindbergs
teori fokuserar på relationen med användarna, den fokuserar på högskole och
universitets bibliotekarier och digitalisering i utformningen av
yrkesidentiteter vilket gör att den passar vår undersökning och därför vi har
utformat frågorna efter den. Intervjuerna började med frågor om UX och
arbetet med det, t.ex. hur man utför arbetet på det specifika biblioteket,
vilken funktion det har för verksamheten samt deras egna uppfattningar och
tankar om UX. Vi har även valt att ställa frågor som rör relationen med
användarna, t.ex. kommunikationen med användarna, synen på användarna,
på vilket sätt de fokuserar på användarna och hur användarna påverkar
biblioteket de arbetar på. Vi ställde också frågor om hur deras arbete har
påverkat verksamheten de arbetar i och hur organisationen har haft för
uppfattning om deras arbete inom UX, ifall det funnits något motstånd i
införandet av UX. Eftersom vi valde att använda oss av semistrukturerade
intervjuer, så anpassade vi oss till samtalet och ställde följdfrågor som
uppkom och frågorna ställdes inte heller i en strikt ordning. Vi genomförde
sju intervjuer över videoprogrammet Zoom. Intervjusituationerna var olika
från varandra. Vissa bibliotekarier pratade och berättade obehindrat och
svävade ut på andra aspekter med bibliotekarierollen och bibliotekssektorn
som vi fann intressanta att lyssna på. Vissa bibliotekarier talade även om UX
i det större perspektivet och talade om både svenska och internationella
nätverk och nämnde bibliotek som arbetade med UX i Sverige varpå vi sedan
använde hennes tips och kontaktade ett bibliotek som hon nämnde i
30 (84)
intervjun. Vi valde att inte cirkulera tillbaka till frågorna de tillfällena, utan
tog vara på det fria samtalet och resonemanget för att få nya perspektiv och
inspiration, vilket vi ofta fick, t.ex. tips om relevant litteratur och
nyckelpersoner inom UX. Andra intervjuer var kortare, där bibliotekarien var
mer benägen att hålla sig till att svara på frågorna och där personen inte
svävade ut på något annat ämne. Användandet av videosamtalsprogrammet
“Zoom” upplevde vi som smidigt. De bibliotekarier vi intervjuade var alla
vana vid programmet vilket gjorde att det inte uppstod några större tekniska
problem eller missförstånd. Det hände dock vid två tillfällen att vi upplevde
tekniska problem där vi tappade uppkopplingen till informanten men detta
var inte något som var förödande för intervjun, utan den kunde fortsätta efter
tekniska störningen. Intervjuerna pågick i snitt i cirka fyrtio minuter, den
längsta intervjun pågick i en timme och en kvart medan de två kortaste
intervjuerna pågick i ca tjugofem minuter.
Som tidigare nämnt, så genomfördes intervjuerna via
videokonferens-programmet Zoom. I programmet Zoom, så finns det
möjlighet att spela in samtalet, både att spela in video och ljudet på videon.
Materialet har sedan transkriberas och det har sedan kodats utav oss.
I kodning och tolkning av empirin, så har vi utgått från Ahrne &
Svensson(2014) som talar om att när man börjar analysera så börjar man med
den initiala kodningen varpå man upptäcker mönster och teman i materialet
och övergår till den selektiva kodningen. I tolkandet av materialet så utgick
vi utifrån våra forskningsfrågor och kategoriserade materialet. Vi fokuserade
på vad de sa om användarna, vad de sa om organisationen och vad de sa om
bibliotekssektorn i det stora hela. Genom att koncentrera sig på en kategori åt
taget, kunde vi utröna mönster i intervjuerna genom att göra en fokuserad
kodning av underlaget och sedan kunna redovisa detta i resultatdelen och
sedan kunna analysera materialet.
31 (84)
När vi transkriberade gjorde vi vårt yttersta för att få med allt som sas. Vi har
dock valt att inte ta med samtal utöver intervjun, t.ex. när det har uppstått
tekniska problem eller ifall vi har småpratat om annat. Vi har även valt att
hoppa över vissa utfyllnadsord som “Mm” eller “Eh”. Efter kodningen av
empirin, så har vi identifierat tre olika kategorier som vi har delat upp
resultatet i. De kategorierna är “UX-bibliotekarierna och användarna”,
“Relationen med organisationen” “Synen på bibliotekets roll i samhället”
Detta gjorde vi för att det skulle bli en lättare översikt över vårt empiriska
material, både för oss och för läsare av uppsatsen.
4.3 Etiska riktlinjer
Inför varje intervju, var vi noga med att berätta för våra informanter att de
kommer bli anonymiserade, de kommer bli inspelade med ljud och video för
att vi ska kunna transkribera det som sas. Vi var också tydliga med att berätta
för informanten att de hade möjlighet att avbryta intervjun ifall de önskade,
samt att välja att inte svara på någon fråga. Vi utgick från Vetenskapsrådets
informationsskrift “Forskningsetiska principer inom
humanistiskt-samhällsvetenskaplig forskning”(2002) om vad vi skulle
informera dem om inför intervjun.
32 (84)
5 Resultat
Vi kommer här att redovisa vilka resultat som kan urskönjas i vårt empiriska
material. De teman som vi kommer att fokusera på är synen på användarna,
synen på bibliotekets roll i samhället samt hur de ser på sin relation med
organisationen. Dessa tre teman var de som kom att dominera intervjuerna
och som vi anser vara intressantast för de frågor vi vill besvara.
Det kan vara värt att förklara vad det är för typ av UX-arbete som finns på
biblioteken. De vanligast förekommande metoderna är bland annat
användarundersökningar, intervjuer med användare, att “skugga” en
användare, testa olika system på användare och att helt enkelt gå ut i
biblioteket och leta upp användare som de frågar om bibliotekets tjänster och
verksamhet. En anmärkningsvärd aspekt av UX-arbetet var att det generellt
33 (84)
hade en stor spännvidd mellan uttänkt utformade tester och undersökningar
till ett mer ledigt och spontant möte med användarna där bibliotekarierna till
exempel bjöd användarna på fika. De flesta tillhör också en grupp med
speciellt fokus på UX. Arbetet riktar sig både mot det digitala och det fysiska
rummet men allmänt kan det sägas att det finns en viss övervikt på det
digitala. Här kommer även en kort presentation av informanterna och deras
olika arbetsuppgifter:
● Informant 1 arbetar till väldigt stor del med systemutveckling på sitt
bibliotek. Hon har stor erfarenhet med att arbeta med just
systemutveckling och dataorienterade uppgifter. Mycket av hennes
UX-arbete riktar sig mot det digitala och detta gör hon tillsammans
med en annan kollega.
● Informant 2 har jobbat med många olika arbetsuppgifter under sin
karriär som utbildad bibliotekarie såsom kontaktbibliotekarie och
med mediaförsörjning. Hennes UX-arbete började med att hon blev
utsedd till funktionsansvarig för UX och användarmöten men denna
tjänst har försvunnit då de efter byte av ledning inte längre behövde
samordna det på samma sätt. Nu är hennes titel UX-koordinator och
jobbar för att få det mer integrerat på övergripande plan i
organisationen.
● Informant 3 jobbar som webbkoordinator och bibliotekarie på sitt
bibliotek och hon ingår i en UX-grupp. Hon har arbetat i 15 år som
utbildad bibliotekarie. Hon började arbeta med UX på ett annat
bibliotek där hon ingick i ett UX-team. Informant 3 beskriver det som
att hon har lite byggt sin karriär på UX och fick sitt nuvarande jobb
på grund av hennes erfarenhet av att arbeta med detta. Nu fungerar
hon främst som ett UX-stöd åt kollegor.
● Informant 4 ingår i en grupp på sitt bibliotek som jobbar med
inriktning på UX. Hon utvecklade under sin utbildning ett stort
intresse för grafisk design, programmering och
informationsarkitektur. För henne var användarupplevelsen något hon
34 (84)
intresserat sig för länge och redan innan utbildningen hade hon börjat
intressera sig för UX-liknande tankeströmningar. Hon och de andra i
hennes grupp arbetar med bland annat användartester,
användarintervjuer och andra typiska UX-metoder.
● Informant 5 har arbetat på både folkbibliotek, skolbibliotek och
universitetsbibliotek. I nuläget arbetar hon på ett universitetsbibliotek
och ingår i en grupp med UX-ansvariga som arbetar med att försöka
få in användarperspektivet i utvecklingen av bibliotekets verksamhet
och tjänster.
● Informant 6 ingår även hon i en UX-grupp som arbetar med att få
med användarperspektivet när ett projekt ska genomföras. Deras
arbete genomsyrar både små och stora projekt och både det digitala
och det fysiska rummet ligger under henne och hennes kollegors
ansvarsområde. Hon refererar till själv som en typ av UX-konsult för
att beskriva sitt arbete. Hennes arbetsuppgifter består inte i första
hand att göra konkreta användartester utan att snarare vägleda andra
när de arbetar med UX.
● Informant 7 har tidigare arbetat på folkbibliotek, främst som
ungdomsbibliotekarie och skolbibliotekarie samt ett annat
universitetsbibliotek. Numera arbetar hon med en UX-grupp som
främst agerar som metodstöd åt deras kollegor.
5.1 Synen på relationen med användarna
En viktig beståndsdel i hur intervjupersonerna ser på sina yrkesidentiteter är
hur de ser på sin relation med användarna. Ett tydligt gemensamt mönster var
att flera av informanterna ansåg att användarna var en enormt premierad
faktor i utformningen av bibliotekets verksamhet och några av de kopplade
detta till bibliotekets själva legitimitet. Till exempel Informant 7 gav uttryck
för att det som UX innebar egentligen kunde ses som anledning till
35 (84)
bibliotekets existens. Informant 7 uttryckte det som att biblioteket finns till
för användarna och därför var UX en bra metod och strategi. Även Informant
1 berättade att hon kände att beslut som tagits utan att rådfråga användarna
gav en känsla av frustration och otillfredsställelse. hon exemplifierade detta
med beslutet att hålla biblioteket helt stängt under Covid19-pandemin:
Jaa, om du frågar mig, så är det just det där att jag har jättesvårt för
saker som någon bara bestämmer och där man inte har kollat av det
med användarna, “är det en bra eller en dålig idé”, eller hur slår det
för användarna, jag har jättesvårt med såna beslut eller saker. Ungefär
som att de bestämde att de inte ska låna ut en enda bok och vi gör inte
något åt det, vi på bibblan. Det bara kryper i mig. Då ska dem stå här
och damma(sic), på något sätt hade vi kunnat hitta på något med
någon slags utlämningstillfälle, pop-upbibliotek, öppna en liten
springa en timme om dag, de kan ju beställa. På något sätt går det att
lösa. Men jag vet inte, jag har blivit så.. för mig som har jobbat så
mycket med UX och det har varit min roll, jag kan inte låta bli att
tänka att vi måste tänka utifrån användarna, vi måste gå i användarnas
fotspår, vi måste gå åt det hållet.
Även Informant 6 ansåg att användarna borde vara aktiva utformare av
bibliotekets verksamhet och Informant 6 ville även peka på hur UX
förändrade sättet att se på interaktionen med användarna. Informant 6
menade på att ett vanligt misstag från bibliotekets sida var att inte se hur
dysfunktionella aspekter av verksamheten kunde bero på en omedvetenhet
kring användarnas behov och en oförmåga att se användarens reaktion på
tjänsterna som ett mått på kvalitet. Ett illustrativt exempel som Informant 6
tog var frågan om var användarna kunde hitta sina reserverade böcker:
...vi har gjort en jättestor frågemätning just nu, alla frågor som vi fått
i informationsdisken till exempel, så då har vi samlat in typ tusen
36 (84)
frågor, allt folk har kommit och sagt till oss, både i Kalmar och
Växjö, och där ser vi ju vilka frågor vi får i disken och på något sätt
så brottas man med det här “amen, vi måste ju ha..vi måste ju
bemanna informationsdisken, för folk har ju så många frågor” Men
vad frågar de om egentligen? Jo, vi har ju fått säkert hundra frågor
om var min reserverade bok finns. Är det då logiskt att vi ska
bemanna upp för att svara på den frågan? Eller ska vi designa det på
ett mer begripligt sätt?
Informant 6 menade på att bibliotekarier behöver förstå att om användarna
inte förstår någonting så är det en indikation på att verksamheten behöver
omformas efter hur användarna tänker och inte att det måste finnas personal
som kan förklara för användaren hur det är. Hon ville även gå så pass långt
och säga att förhållningssätt som inte var användarcentrerade kunde tendera
att ha en nedvärderande syn på användaren där användaren uppfattades som
“trög” och i behov av bibliotekariens kompetens. Istället så ansåg Informant
6 att användaren hela tiden ska vara en starkt inflytelserik komponent i
arbetet. Informant 6 menade på att det viktiga med UX-metoder var att när
utformning och design av bibliotekets tjänster sker så ska användaren hela
tiden vara delaktig och inte någonting som konsulteras enbart i ett slutskede.
Även Informant 2 ansåg att användaren skulle betraktas som en medskapare
och en medarbetare i verksamheten, någonting som hon ansåg vara ett tydligt
uttryck för ett UX-inspirerat arbete.
Många ville även betona ett skifte i relationen till användarna som gick ut på
att lämna interna diskussioner och att utifrån sin kompetens försöka gissa sig
till vad användarens behov är och att istället använda sig av en utåtriktad
verksamhet där användarna själva får formulera sina behov. Informant 5
beskrev det som att istället för att försöka använda sig av generella
förklaringsmodeller som kan appliceras på alla användare så gör UX att
37 (84)
användarnas behov är heterogena och kontextbundna:
… jag jobbar ju som undervisande bibliotekarie väldigt mycket, och
där är ju en nyckel där är ju verkligen att förstå vem det är jag träffar
och vad är de, vad har de för informationsbehov, vad är de i för
kontext och sammanhang, och hur kan jag vara ett stöd i det, det ser
ju jag som, det är jätteviktigt för mig, för att jag ska kunna va relevant
för de jag träffar, så på så sätt så tycker jag att jag jobbar med det
dagligen (skratt) // Försöker liksom knäcka koden och se, vad är det
att vara informationskompetent i sjuksköterskeutbildningen..// För
hittar jag inte rätt där och går in och tror att det finns någonting stort
som jag alltid bara kan plocka ner och säga “Här, varsågod, spelar
ingen roll var du är nånstans, i vilket sammanhang eller kontext”, jag
känner inte att jag når fram då, jag måste ha, måste kunna forma det
jag, vi måste kunna mötas liksom, ehm, så för mig så ehm, tycker jag
att det finns verkligen i vardagen på så sätt
Även Informant 2 ansåg att bibliotekariens kompetens är otillräcklig utan
användaren. Enligt Informant 2 så var den teoretiska kunskapen hos
bibliotekarien inte det som i slutändan faktiskt avgjorde hur den praktiska
utformningen av verksamheten och dess tjänster faktiskt såg ut:
Det är på något sätt där UX kommer in, att bara för att vi har fått lära
oss det, att vi har någon slags föreställning om olika trappor
människor använder sig av när de har ett informationsbehov, så
betyder ju inte det att man fattar hur man ska organisera sin
webbplats.
Informant 3 och även några av de andra intervjupersonerna ville intressant
nog understryka att de inte såg det som att synen på användarna egentligen
hade förändrats så mycket för de själva. Informant 3 ville mena på att det
38 (84)
hade förändrats på ett allmänt plan men att för henne personligen så hade
alltid användarna varit i fokus och att hitta UX var mer som att “hitta hem”.
Till exempel Informant 7 menade på att hon hade fått ett användarperspektiv
genom att arbeta med barn och ungdomar på folkbibliotek. Istället såg de en
kontinuitet med deras tidigare arbete som de ansåg alltid hade varit orienterat
gentemot användarna men som med UX blivit mer systematiserat. Informant
3 berättade dock att en förändring som hade skett i hennes syn på användarna
var att hon hade fått ett mer empatiskt förhållningssätt till användarna. Hon
uttryckte en känsla av att sedan hon började arbeta med UX så har hon fått en
starkare förmåga att sätta sig in i användarens känslor och behov. Även
informant 2 ville betona en kontinuitet med tidigare arbete men införandet av
UX-metoder innebar att faktiskt sätta sig in i användarens situation. En annan
av informanterna som var inne i liknande resonemang var informant 4 som
också menade på att arbetet med UX gjorde att bibliotekarier kunde utveckla
ett mer empatiskt förhållande till användarna. Informant 4 menade även att
även om bibliotekarier upplever att de alltid har arbetat användarcentrerat så
innebär UX att faktiskt sätta sig in i användarens situation. Vidare så beskrev
hon hur UX var ett sätt för att överkomma den svårighet som finns i att tänka
utanför sig själv. Betoningen låg mycket på just det empatiska elementet i
arbetet, att få sätta sig in i andras upplevelser och att utveckla ett intresse för
människor. Hon använde sig också av termer som “människocentrerad” .
Detta reflekterar en syn på UX-arbete som någonting som i sina metoder och
strategier ämnar att komma närmare det konkret mänskliga användandet av
bibliotekets tjänster och Informant 4 uttryckte det som att hon genom att
använda UX-metoder satte “människan i centrum”.
En vanlig metafor som används av flera av intervjupersonerna, så som
Informant 1 och Informant 4, var att inta ett användarperspektiv att “gå ut”
till användarna. Här finns en typ av dikotomi som kan ses som en komponent
i förhållandet till användarna där det finns en typ av användarrelation som är
av “inre” karaktär, där bibliotekarien riktar sig mot användarna och utifrån
39 (84)
sig själv spekulerar i användarnas behov och en användarrelation av “yttre”
karaktär som innebär ett horisontellt, dialogiskt, pragmatiskt och utåtriktat
förhållningssätt till användarna. Informant 4 ville också understryka vikten
av att bryta med en syn på bibliotekarien som en introvert yrkesperson som
arbetar med ett inre arbete och menade istället på att en bibliotekarie är och
ska vara en extrovert person med hög social kompetens. Detta tema kunde
även återfinnas i intervjuperson Informant 6s syn på vad som var skillnaden
med ett UX-arbete från annat UX-arbete. Informant 6 ville mena på att
biblioteksarbetet direkt handlade om att vara kommunikativ och att träffa och
interagera med användarna. Exemplet Informant 6 tog upp var hur de ofta
gick ut i verksamheten och direkt frågade användarna ute i biblioteket, eller
som Informant 6 beskrev det, “raggade upp folk”, ett arbetssätt som i högsta
grad var influerat av UX. Detta var någonting som Informant 6 ansåg kunde
hamna i konflikt med en traditionell syn på bibliotekarieyrket där
bibliotekarieyrket var orienterat mot det “inre” och med en introvert
framtoning. Informant 6 ville mena på att detta inte bara var en syn på
bibliotekarien som skiljde sig från hennes egen utan någonting som var
direkt felaktigt sett till vad en bibliotekarie faktiskt ska göra.
Flera av intervjupersonerna, så som Informant 1 och Informant 3, menade
också på att användarnas åsikter var ett verktyg för att säkerställa kvalitet.
Följande utläggning av intervjuperson Informant 1 kan reflektera denna
attityd:
Det man får ut det är ju att man gör saker som man har undersökt få
ett värde för våra användare, för oss som användare, så vi blir ju mer
relevanta, vi blir ju roligare att använda, vi gör bra saker och våra
tjänster blir ju väldigt mycket bättre. Det är bara jämföra, ni vet. Har
ni använt världens sämsta system någon gång? Den här frustrationen,
man blir ju tokig liksom, man vill ju slänga ut datorn och man tänker-
40 (84)
vem fan har designat det här? De har inte testat det på en enda person,
är dem helt galna?
När det kommer till synen på relationen med användarna så är inte skillnaden
i grundinställning speciellt stor mellan intervjupersonerna. Det som skiljer
sig är vad de väljer att lyfta fram. Vissa pekar på det empatiska inslaget,
andra på heterogeniteten och det kontextuella hos användarna och andra
pekar på användarna som en medskapare och en aktör för att säkra kvalité.
Det ska dock sägas att Informant 4 vill nyansera något när det kommer till
den negativa synen på bibliotekariens expertis. Informant 4 tillägger att det
inte handlar om att totalt negligera sin egen förförståelse av ett problem eller
att ens kompetens som bibliotekarie saknar värde. Dessa komponenter är
redskap som också kan behövas enligt Informant 4. Många av de andra
bibliotekarierna är något mer kategoriska i deras betoning av expertisen som
otillräcklig. Även om denna syn delas av intervjuperson Informant 4 också så
kan det vara värt att understryka att hon ändå väljer att göra detta tillägg
medan de andra är mer bestämt avvisande.
5.2 Synen på relationen med organisationen
Bibliotekarierna blev tillfrågade gällande hur införandet av UX-arbete har
tagits emot i organisationen de jobbar i. Flera av bibliotekarierna vittnar om
att de känner att kollegorna och organisationen har haft en suspekt och
negativ inställning till införandet av UX-metoder på biblioteken. Några av
bibliotekarierna talar om att de anser att det ligger en för traditionell syn på
arbetet i organisationen som har svårt att anamma förändringar. Informant 6
talar om ett motstånd när de ville starta en grupp som skulle syssla med UX:
41 (84)
Vi har ändå kommit ganska långt.. man brukar ju prata om
UX-mognad i organisationen och där vi ganska mycket på noll när vi
började 2017, och det var ändå ganska mycket motstånd bland
kollegor ‘varför ska vi göra såhär’ och så. Lite trubbigt, lite surt och
‘varför ska vi bestämma, vi kan ju ändå det här’ hela den grejen
Som tidigare nämnts så diskuterar och problematiserar Informant 3 den
traditionella synen på kompetens som hon anser vissa bibliotekarier har.
Denna traditionella syn handlar om, enligt henne, att de anser sig ha en
förståelse för vad användaren vill ha och behöver utan att först ha frågat
användarna och som hon anser har en bakgrund i
biblioteks-och-informationsvetenskapliga programmet, där hon ansåg att
detta synsätt var vanligt:
..Och där jag kan känna ofta att det blir en klasch med kollegor som
har självbild att kompetensen handlar om av att man vet saker liksom,
att man sådär..eh, att man ska veta hur människor gör när de söker
information, till exempel..
Informant 6 resonerar även om bibliotekariers relation till statistik. Hon har
upplevt att de biblioteksvärlden är väldigt bra på att samla statistik och
skicka till den vidare till KB, men har traditionellt sett inte gjort någonting
med den och funderat på vad den innebär och varför användarna gör som de
gör:
..bibliotekarier överlag traditionellt gillar statistik väldigt
mycket..men att man..vi har ju en tradition av att samla väldigt
mycket data, vi har koll på utlåningssiffror, vi har koll på hur många
som kommer, hur många som går, vilken timme de kommer, men sen
så kan jag känna att traditionellt har man brytt sig lite om varför folk
42 (84)
kommer den tiden eller ‘jaha vi har så här många omlån’ ja men
varför har vi det?
Hon talar även om att varför det varit motstånd från organisationen i början
när de skulle implementera ux-metoder var att hon kände att bibliotekarier
kände en trygghet i statistiken och ville utveckla verksamheten på ett tryggt
och bekant sätt, snarare än att göra det agilt, tillsammans med användaren.
Medan Informant 6 och de andra som sysslade med UX ville använda
statistiken till att göra förändringar inom verksamheten.
Även Informant 7 ville ställa UX i kontrast gentemot en mer statisk och
konservativ mentalitet hos bibliotekarier. Hon menade att användandet av
UX också var en ett redskap i en alltmer tilltagande konkurrens med andra
tjänster som har ställt krav på biblioteket att förnya sig och göra sig relevant:
såhär, tävlar ju mot en massa andra tjänster, om om man vill såhär,
på nåt sätt ha ett relevant bibliotek, eh, så att det ska finnas kvar så
måste många ha koll på de som skulle kunna använda det, det funkar
liksom inte att bara fortsätta såhär, “Vi har gjort det här alltid, det har
funkat skitbra i 75 år, vi kör på” eh, det är inte så det ser ut i
samhället i stort liksom
Informant 2 på ett annat universitetsbibliotek talar också om den
konservativa synen och att hon har behövt vara försiktig med arbetet med
UX för att inte vara för påstridig och låta det ta tid och låta dem vänja sig vid
det. Hon understryker att hon tycker det är viktigt och har haft som mål att
implementera det i arbetet:
43 (84)
..Ehm, och viktigt att få kollegor att inte se det som ett hot eller som
något jobbigt. Ett hot mot deras invanda rutiner, ett hot mot deras
expertis och profession och bara som en extra arbetsbörda. Så därför
försöker jag tassa lite på tå, att infiltrera envetet men samtidigt väldigt
ödmjukt.
Detta med det försiktiga smygandet är något som också Informant 6 tar upp i
intervjun. Hon berättar att de i UX-gruppen har försökt att stegvis smyga in
med UX-metoder på deras bibliotek och försökt dra med sig kollegor i
arbetet med UX och har låtit dem vara med och hjälpa till i undersökningar,
för att få en större kunskap om UX-metoder.
Den konservativa synen på en bibliotekarie och dess uppgifter har också
Informant 2 märkt när vi frågar ifall UX har förändrat bibliotekarierollen.
Hon har noterat att den äldre generationen har haft svårt med förändringen:
...Men jag tror att det kanske finns en rädsla för det...Framförallt hos
den äldre generationen bibliotekarier. Ehm där man gärna vill vara
lite normsättande kanske snarare än medarbetare till
användaren...Ungefär som att man står i en informationsdisk,
antingen så står man mittemot varann och visar, tar fram, svarar på
frågor och så frågar någon efter en källa så tar man fram den eller om
man står bredvid användaren vid samma disk och tillsammans jobbar
på skärmen.
Informant 1 talade också om att när man bytte ledning på biblioteket så var
blev det svårare att uppehålla UX-arbetet, då de inte hade samma vetskap om
44 (84)
UX som förra ledningen. Bibliotekarien fann också själva
organisationskulturen som svår att förändra
Sen har vi försökt inspirera våra kollegor men det är svårt, men det är
väl det som är det svåra ehh det är ju kulturen, hur påverkar man en
organisationskultur och hur inspirerar man andra och så. Och! Vi har
bytt ledning också. I förra ledningen så hade vi en som visste mycket
var UX var och tyckte det var väldigt och underbyggde att man skulle
jobba med det
Informant 6 diskuterade även varför akademiska bibliotek har haft det
svårare att förändras och förnya sig. Från hennes tidigare arbete som
folkbibliotekarie, kunde hon se skillnaden på hur folkbibliotek och
akademiska bibliotek beter sig. På folkbibliotek så ansåg hon att det var en
lägre tröskel för förändring, där finns en tendens att komma till skott att göra
saker än om man jämför med akademiska bibliotek, då hon upplevde att det
var en högre tröskel och där beslut skulle bearbetas från olika grupper innan
det kunde införas. Hon ansåg även att akademiska bibliotek har en tendens
att ibland komplicera saker i onödan, t.ex. sätta in olika arbetslag etc.
En viktig aspekt att tillägga är att vissa av bibliotekarierna menade på att det
även fanns en accepterande och progressiv kultur inom bibliotekssektorn och
att den konservativa synen var långt ifrån hegemonisk. Informant 4 ansåg till
exempel att bibliotekarier ofta är kreativa och nyfikna personer som är öppna
för förändringar och nya idéer. Som tidigare nämnts så såg även Informant 1
det som att UX la en grund för en typ av öppensinnad och kreativ
bibliotekskultur samt att biblioteksarbetet var väldigt brett, även om hon
också ansåg att det fanns en svårighet i att inspirera kollegor. Intressant var
även att Informant 5 såg kollegor som ville problematisera UX som en
tillgång då hon ansåg att detta ledde till en lukrativ dynamik och till en
45 (84)
mångfald av perspektiv. Flera intervjupersoner ville alltså understryka att det
inte var ensidigt negativa responser och motstånd inom organisationen utan
att det även fanns en starkt positiv sida av bibliotekssektorn.
5.3 Synen på bibliotekets roll i samhället
Under intervjuerna ville vi undersöka hur intervjupersonerna såg på
bibliotekets roll i samhället idag och hur de kopplar den till det ökade
intresset för UX. Informant 4 ansåg att biblioteket egentligen i sin
verksamhet alltid varit intresserade av användarna och att UX kanske var
mer en förlängning av en redan existerande attityd. Informant 4 såg UX som
en metod för att återupptäcka bibliotekets värde men också som ett sätt för
biblioteken att göra sig relevanta:
Mm, jo just ja, nej men jag tror att man, om man bara tänker tio tjugo
år bakåt i tiden eller tio femton år bakåt i tiden så eh, den hära, att
man pratade väldigt mycket om bibliotekens framtid liksom // Och att
det, liksom, den här skräcken på nåt sätt som funnits inför liksom
bokens död, bibliotekets död liksom // Och jag tror att det kanske var
en ögonöppnare för en del, att man faktiskt måste fundera över, vad
är bibliotekets värde liksom? Som bibliotekarie tycker man att det är
självklart, värdet i biblioteket, det tycker man är självklart kanske
men att man, när det kommer liksom, ifrågasättanden eller, utifrån
eller att man börjar fundera över, hur ska man liksom utvecklas för att
fortfarande va relevant i människors vardag liksom eh, då blir ju
liksom UX en, liksom filosofi och metod som man kan ta till för att
liksom för att liksom bättre förstå vilket värde biblioteket faktiskt har
och bevisa vilket värde man har eller bevisa vilket värde man inte
har, faktiskt.
46 (84)
Informant 4 kopplar även UX-arbetet till en typ av legitimitetskris som hon
anser har funnits inom bibliotekssektorn där hon menar att UX är ett sätt att
vitalisera biblioteket och ett redskap för att reflektera över verksamhetens
värde. Här finns också en betoning på att UX som ett instrument för
utveckling och progression. Detta är någonting som går igen i andra
intervjupersoners svar och några kopplar UX till framåtskridande och en
positiv attityd gentemot förändring. Informant 2 såg användandet av UX som
ett tecken på att biblioteket har blivit mer förändringsbenäget och att hon
kopplar detta till ett brott med en konservativ attityd som hon ansåg sig ha
stött på i början av sitt yrkesliv. UX blir ett symptom på en vilja till
förändring och nytänkande som Informant 2 menar kanske saknades tidigare
i bibliotekssektorn. Även Informant 3 ser UX som någonting tillochmed
synonymt med förändring. Hon menade på att “arbetar man med UX så
arbetar man ju också med förändring”. Informant 3 såg även en konflikt
mellan UX och en typ av bibliotekskultur som är väldigt fokuserad på
insamling av kvantitativ data och statistik. Denna kultur sågs av Informant 3
som någonting oflexibelt och statiskt och som också befann sig i konflikt
med själva biblioteksväsendet föränderliga essens:
... och det tror jag också är väldigt utmanande för många vilket jag
tycker är märkligt för jag menar, de senaste tjugo åren så har det ju
hänt jättemycket på våra bibliotek haha, ingenting är ju som det var
förr! Jag fattar inte att det ska vara så jävla svårt att liksom förstå att
man lever i en föränderlig..ehm, att man har valt ett föränderligt yrke,
att arbeta i en föränderlig bransch..men..men det är klart, om man då
började jobba 1990 va, eller..eh, på 80-talet, alltså då var detta inte
riktigt det man signade upp för.
För Informant 5 sågs UX som någonting kongenialt för bibliotekens uppdrag.
Informant 5 menade på att UX var ett viktigt redskap för att kunna
47 (84)
genomföra det officiella uppdrag som ett högskolebibliotek har, nämligen att
vara ett stöd för forskning och utbildning. Hennes resonemang var att för att
kunna genomföra det så behöver biblioteket ha kännedom om vilka behov
som faktiskt finns hos berörda målgrupper och att det bara går att vara ett
stöd om det finns en medvetenhet om dessa behov.
Informant 1 såg UX som ett sätt för biblioteket att skapa värde för
medborgarna i samhället. Informant 1 ville även koppla UX till en viss typ av
bibliotekskultur som hon menade på var viktig då denna präglades av en
kreativ, rolig och trevlig stämning som hjälpte till att driva utvecklingen av
biblioteket. Hon menade också att UX var ett symptom på hur brett
bibliotekariearbetet är då det enligt Informant 1 går att applicera på det mesta
inom yrket. Det som Informant 1 såg som ett problem i det samtida
biblioteksväsendet var att denna bredden inte kommuniceras till omvärlden.
Efter en uppräkning av en mängd olika typer av arbete en bibliotekarie
sysslar med formulerade hon det så här:
I de här att man skulle vilja få ut- “går du bibliotekarielinjen? då
läser du mycket va?” som man kan bli lite matt av. Det är ungefär det
minsta jag skulle vilja göra, läser aldrig en bok. Men man skulle vilja
ha den här väldigt breda bilden till allmänheten. Men alla de olika
rollerna, och alla dem olika arbetssätten, där finns ju ux med. Det
finns ingenting som man inte kan sätta UX på, liksom. För allt det
handlar ju om att förbättra det för dem som använder det.
48 (84)
6 Analys
Detta kapitel kommer vi att strukturera utifrån Lindbergs fyra
yrkesidentiteter och se hur de kan appliceras på det empiriska materialet. En
identitet, den kommunikativt orienterade, syntes väldigt tydligt i
intervjupersonernas berättelser medan kopplingen mellan de tre andra
identiteterna och vår empiri var mera komplex. Även identitetsmarkörer som
går utanför Lindbergs identiteter kunde urskiljas och dessa kommer
diskuteras senare i diskussionskapitlet.
6.1 Den kommunikativt orienterade identiteten
Vad som framstår tydligt i informanternas berättelser och hur de beskriver
sitt arbete som UX-ansvarig person är att Lindbergs (2015) kommunikativt
49 (84)
orienterade identitet är starkt representerad i materialet och den mest
dominerande av Lindbergs identiteter. För informanterna var det essentiella i
deras yrkespraktik att faktiskt veta vem användaren är genom att ha en
systematiserad kommunikation kring dennes behov och attityder. Dialogen
med användaren skulle vara direkt vägledande och de visade ett tydligt
avståndstagande mot beslut och design av tjänster som inte grundat sig i
användarcentrerade metoder. Många av de vittnade om att de ansåg
bibliotekariens formella kompetens vara otillräcklig för att veta hur ett
bibliotek ska utformas om inte användarnas behov undersökts. Informant 5
berättade att den stora behållningen med att kommunicera med användarna
var att när bibliotekarier inte interagerar med användaren så tenderar
bibliotekarier att hemfalla åt generella och abstrakta modeller där användaren
blir till ett homogent kollektiv. Detta arbetssätt var enligt Informant 5 dömt
till att skapa en diskrepans med verkligheten då användare är en komplex och
heterogen grupp med en mångfald av kontextbundna och situationsspecifika
behov. Liknande attityd reflekteras av Informant 3 som beskrev det som att
det som inte är föreställningen om “olika trappor människor använder sig av
när de har ett informationsbehov” som gör att en kvalitativ tjänst kan
utformas utan det är kännedomen om vad användarna faktiskt behöver som
ska vara vägledande. Ett kännetecken för den kommunikativt orienterade
identiteten är att informationssökning ses som någonting kontextbundet och
varierande, något som syns i dessa svar. (Lindberg, 2015, s. 146) Dessa
attityder är en väldigt tydlig reflektion av de prioriteringar som Lindberg
menar på att bibliotekarier med en tydligt kommunikativ identitet har. Enligt
Lindberg (2015, s. 145) så präglas den kommunikativt orienterade identiteten
av att genom möten, dialog och interaktion med användarna få kunskap om
vem användaren är. Kunskapen om användarens faktiska behov och attityder
har för en kommunikativt orienterad bibliotekarie en framskjuten position.
Ett vanligt tema i flera av informanternas berättelser var betoningen på det
empatiska inslaget i UX-arbetet. För intervjupersonerna var UX främsta
50 (84)
funktion att kunna sätta sig in i användarens situation. Detta menade några av
dem på var en förändring i deras syn på användaren. För dem präglades UX
av ett empatiskt förhållningssätt till användarna där förståelse för deras
behov möjliggjordes av ett metodiskt sätt att se världen från användarnas
perspektiv. Metaforer som att “ta på sig användarnas glasögon” och att “sätta
sig i användarnas stövlar” var mycket förekommande. Detta är tydligt en
tydligt kommunikativ aspekt av deras yrkesidentitet då det reflekterar en
påtaglig strävan att lära känna användaren vilket utmärker den
kommunikativt orienterade identiteten. På ett sätt kan det sägas att den
kommunikativt orienterade identitetens målsättning dras till sin ytterlighet
genom UX då strävan inte bara blir efter att veta vem användaren är utan att
på ett mer ambitiöst sätt lära sig att se biblioteket från användarens
perspektiv.
Lindberg (2015, s. 146) skriver att för en bibliotekarie med kommunikativt
orienterad identitet så präglas relationen med användarna av att användarnas
intressen är utgångspunkten i arbetet och ett jämbördigt samarbete med
dessa. Med detta i åtanke, och även med hänvisning till det empatiska temat,
så kan UX sägas vara en accelerering av Lindbergs kommunikativt
orienterade identitet och ett mer radikalt uttryck för de attityder som
Lindberg anger som kännetecken för denna identitet. UX blir ett sätt att
fördjupa dessa attityder genom att skapa en relation till användarna som
präglas av empati och därmed förstärker det jämbördiga samarbetet och
tillvaratagandet på användarnas intressen.
Det var även tydligt att de färdigheter och kompetenser som informanterna
ansåg vara viktiga för att arbeta med UX hade starkt kommunikativ
framtoning. Det ska dock sägas att de flesta arbetade inom en hel grupp vars
uppdrag var riktat mot att implementera UX och denna kollektiva
sammansättning skapade enligt informanter så som Informant 5 och
Informant 6 en lukrativ dynamik. Att det fanns en mångfald av kompetenser
var enligt dem det som la grunden till ett väl genomfört arbete. Dock var det
51 (84)
tydligt att flera av informanterna premierade en viss typ av kompetens och
personlighetstyp och såg dessa som viktiga förutsättningar för att arbeta med
UX. Betoningen låg främst på en stark social kompetens, extrovert
personlighet och förmågan att väl kunna interagera med människor. Att
många valde att tala om en dikotomi mellan ett arbete som riktar sig utåt och
ett arbete som var mer orienterat inåt var symptomatiskt för denna attityd.
Att vara utåtriktad, att befinna sig ute i verksamheten i dialog och interaktion
med användarna, sågs som vitala färdigheter och Informant 4 talade om att
vilja bryta med en bilden av bibliotekarien som ett introvert yrke när detta i
själva verket var tvärtom. För flera av dem var den introverta attityden direkt
inkompatibel med biblioteksarbetet och istället såg de arbetet som någonting
socialt och som krävde en förmåga att kommunicera med människor. Detta
var någonting de såg som direkt kopplat till UX och att implementerandet av
UX är ett sätt att i praktiken förverkliga biblioteksarbetets sociala kärna.
Det är tämligen uppenbart att UX som metod vittnar om en filosofi som kan
beskrivas som kommunikativt orienterad enligt Lindbergs definition. En
indikation i hur tydlig tillhörighet dessa UX-bibliotekarier har till den
kommunikativt orienterade identiteten är hur essentiellt de ansåg att UX var
för bibliotekets verksamhet och uppdrag. Med andra ord, så ansåg de att
kommunikativt orienterade metoder och strategier var intimt förknippade
med vad en bibliotekarie ska göra. Några av de, som Informant 7, gick till
och med så långt som att mena på att UX realiserade bibliotekets
existensberättigande. hennes resonemang var att om biblioteket inte finns till
för användarna, vilka ska då biblioteket finnas till för? Även Informant 5 var
inne på ett liknande tema, nämligen att arbetet med UX var intimt förknippat
med bibliotekariens uppdrag. Att möta människor var enligt Informant 5 ett
fundament för bibliotekets uppdrag och där blev UX ett tydligt och lukrativt
tillvägagångssätt för att göra detta i praktiken. Detta reflekterar en bärande
del av yrkesidentiteten då faktiskt definierar vad ett bibliotek, och därmed
vad bibliotekarier, ska arbeta med. Implicit kan det då sägas att när de
52 (84)
intervjupersoner som reflekterade denna syn arbetar med UX så anser de sig
arbeta med bibliotekets själva kärnverksamhet. UX är ett verktyg för att
realisera själva meningen med bibliotek och bibliotekariers arbete. Det var
även tydligt att arbete som kan beskrivas som kommunikativt orienterat för
många var den viktigaste källan till kvalitativa tjänster.
En annan tydlig linje som kan placeras inom den kommunikativt orienterade
identiteten är att enligt Lindberg (2015, s. 145) så präglas denna identitet av
en utvecklingsinriktad attityd till verksamheten och vilka aspekter av den
som ska vara kommunikativt influerad. Detta är intressant då väldigt många
av intervjupersonerna lade en väldig stark betoning vid UX som ett
instrument för förändring och utveckling. Informant 3 uttryckte till och med
arbeta med förändring var UX själva kärna och att UX var ett sätt att arbeta i
symbios med bibliotekets föränderliga karaktär. Även Informant 2 ansåg att
UX var ett redskap för förändring och nytänkande som kunde kontrasteras
gentemot en mer konservativ attityd hon stött på tidigare i sin karriär. Det
ökade intresset för UX kopplades till att biblioteket har blivit mer positiva till
förändring och utveckling. Informant 7 beskrev det som att UX är ett sätt för
biblioteket att kunna hävda sig i konkurrens med andra tjänster och att
använda UX är att bryta med en enligt intervjupersonen attityd som är
skeptisk till förändringar. För flera av informanterna var UX ett sätt att bryta
med invanda rutiner som enligt till exempel Informant 7 och Informant 4
skapat en legitimitetskris för biblioteken där biblioteken har blivit tvungna att
upptäcka sitt eget värde och sin potential till förändring. Vissa pekar också
på en typ av motstånd från kollegor vilket är intressant då de upplever att UX
som någonting förändringsorienterat och utvecklingsinriktat kan ställas i
konflikt till andra attityder inom bibliotekssektorn som de uppfattar i något
pejorativa termer som ovilliga till förändring. Det som visar sig är att för de
är utveckling någonting synonymt med UX som ett kommunikativt orienterat
arbetssätt. Att utveckla och förändra verksamheten mot en mer
53 (84)
kommunikativ framtoning i sin relation med användarna är en tydlig
koppling till Lindbergs beskrivning av en kommunikativt orienterad identitet.
Lindberg (2015, s. 145) spårar den kommunikativt orienterade identiteten till
högskolebibliotekariers pedagogiska uppdrag. Även om Lindberg har valt
beteckningen kommunikativt orienterad istället för pedagogiskt orienterad så
finns det ett genomgående pedagogiskt ideal hos bibliotekarier som kan
placeras inom den kommunikativt orienterade identiteten. En aspekt av
denna identitet är att dessa bibliotekarier har en inkluderande, expansiv och
utvecklingsinriktad syn på vilka delar av verksamheten som ska vara
pedagogiskt influerade. Detta innebär alltså att en typiskt pedagogisk
situation enligt dessa inte bara är begränsad till en undervisningssituation
utan någonting som ska ses som ständigt förekommande i olika praktiker.
Någonting som enligt Lindberg yttrar sig på ett sätt som i inte bara kan kallas
pedagogiskt utan även kommunikativt då den pedagogiska framtoningen
bidrar till att skapa ett förhållande till användaren som baseras på interaktion,
dialog och en nyfikenhet kring vem användaren är och vad som är dennes
behov och förutsättningar. Detta kan även kopplas till att flera poängterar att
det går att applicera UX på allting inom bibliotekets verksamhet. Detta talar
för den expansiva och inkluderande synen på vilka delar av yrkes som ska
vara influerat av UX.
6.2 Den tekniskt orienterade identiteten
Många av bibliotekarierna i vår studie kopplade sitt yrke till arbete digitala
tjänster och till exempel Informant 1 hade lång erfarenhet av att arbeta med
system. Att skapa praktiska och välfungerande informationssökningstjänster
var för många en stor prioritet och många räknade förbättring av
informationssökningstjänster på deras bibliotek som några av de konkreta
54 (84)
resultat de hade uppnått genom att arbeta med UX. Detta går att koppla till
vad Lindberg (2015, 142) kallar för den tekniskt orienterade identiteten. Den
tekniskt orienterade identiteten innebär att strävan att på ett så effektivt och
välfungerande sätt skapa tekniska och strukturella förutsättningar för effektiv
organisering och sökning av information. (Lindberg, 2015, s. 143) Dock är
kopplingen inte lika tydlig som med den kommunikativt orienterade
identiteten men det är tydligt att ett stort intresse riktas gentemot söktekniska
företeelser och mycket UX-arbete har riktats gentemot att skapa
användarcentrerad design på bibliotekets olika system och databaser.
Informant 1 uttrycker en stark frustration över när bibliotek släpper igenom
system där användarna inte har konsulterats vilket enligt Informant 1 leder
till undermåliga system. Det kan sägas om Informant 1 att hon har lång
erfarenhet som systembibliotekarie, vilket hon beskriver som att hon har
arbetat väldigt lite med “vanligt” biblioteksarbete. Denna formulering är
intressant då den refererar till en bild av vad som är ett traditionellt
biblioteksarbete och att hennes arbete skiljer sig från detta. Denna självbild
är då relaterad till en mer tekniskt orienterad identitet och det som är värt att
notera är att denna ställs gentemot annan biblioteksverksamhet som uppfattas
som mer traditionell och typisk. Informant 1 kan sägas vara ett ganska
typiskt exempel på tekniskt orienterad identitet då hon rent praktiskt arbetar
mycket med digitala system och därför har både en reell och självupplevd
funktion i att skapa sökteknik och system från ett UX-perspektiv. Även
Informant 5 berättar om vad hon anser vara ett lyckat resultat som genererats
av UX-arbetet. Hon nämner att de genom användarundersökningar gjorde om
bibliotekets sökfunktioner och filter vilket är ett arbete som lätt placeras
inom den tekniskt orienterade identiteten. Dock ska påpekas att Informant 5
och många andra ser att UX appliceras både på det fysiska rummet och det
digitala och därför går det inte att entydigt att placera in de i denna identitet
utifrån detta kriterium. Lindberg (2015, s. 142) menar förvisso på att en
tekniskt orienterad yrkesidentitet inte innebär att en bibliotekarie enbart
värdesätter söktekniskt raffinerad informationsservice. Oavsett detta så är det
viktigt att understryka att ingen av informanterna är entydigt tekniskt
55 (84)
orienterad men att vissa lägger en viss tyngdpunkt på tekniskt orienterade
arbetsuppgifter.
Vad som är en tydligare koppling till den tekniskt orienterade identiteten är
synen på biblioteket som ett serviceyrke. Den tekniskt orienterade identiteten
är enligt Lindberg (2015, s. 143) starkt förknippad med bibliotekarien som en
serviceroll. Att tillhandahålla välfungerande tjänster och produkter ses av
tekniskt orienterade bibliotekarier som något som är väldigt prioriterat.
Lindberg beskriver det som att användaren är en enligt tekniskt orienterade
bibliotekarier lite som en kund eller beställare och bibliotekariens uppgift är
att tillhandahålla tekniska och strukturella förutsättningar för effektiv och
kvalitativ informationsåtervinning. Att påstå att informanterna betraktar
användaren som en kund kan vara lite problematiskt då den generella
attityden är att användaren är en komplex och mångbottnad personlighet men
att de är starkt orienterade gentemot god service är väldigt tydligt. Enligt de
kriterier som anges av Lindberg (2015, s. 143) kring att skapa rätt
förutsättningar för informationsåtervinning så är detta tydligt att det är något
som prioriteras av informanterna och att de ser UX som ett sätt att skapa
tjänster och produkter som är användarvänliga och utgår från användarnas
upplevelser, behov och attityder. UX blir här för många det bästa sättet för
att kunna ge kvalitativ service och rent praktiskt är servicen det som
informanterna trycker på som en stor fördel med UX-metoder.
Lindberg (2015, s. 144) skriver att ett kännetecken för den tekniskt
orienterade identiteten är att relationen med användaren ses som en
expert-lekmans relation. Detta kriterium skiljer sig starkt från de attityder
som informanterna ger uttryck för och visar på att bibliotekarierna har spår
av den tekniskt orienterade identiteten men att de inte helt och hållet tillhör
den. Snarare så är informanterna djupt kritiska till idén om bibliotekariers
56 (84)
expertis då de menar på att det gör att bibliotekarier tror sig veta vad
användarna behöver utan att ha rådfrågat dem.
6.3 Den akademiskt orienterade identiteten
Den akademiskt orienterade identiteten är generellt sett inte speciellt
representerad bland informanterna. Enligt Lindberg (2015, s. 140) så utmärks
den akademiskt orienterade identiteten av att vetenskapligt och teoretiskt
grundade kunskaper är en högskolebibliotekaries största tillgång. Denna syn
var i princip helt frånvarande från informanternas svar. Detta är i sig inte så
överraskande då det i Lindbergs studie främst var B&I-studenter som
placerades inom denna identitet. Informanterna uttryckte ingen starkare
identifikation med de akademiska idealen och konventionerna, något som
enligt Lindberg (2015, s.139) också kännetecknade den akademiskt
orienterade identiteten, och det var inte främst det som färgat deras
yrkesidentitet. Ett intressant undantag var Informant 1. Det intressanta är att
både i hennes direkta berättelser men också vissa formuleringar som tyder på
influenser från högskolekontexten syns en viss akademiskt orienterad
identitet. Informant 5 beskrev det som att UX-arbetet kunde beskrivas som
kvalitativ och kvantitativ forskning, någonting som anknyter till akademiskt
betingade praktiker. En annan indikation på drag av akademiskt orienterad
identitet var att Informant 5 beskrev sin studietid som en tydlig brytpunkt i
sin inställning till biblioteksarbetet. Hon berättar att när hon började studera
till bibliotekarie så var hon främst inställd på läsfrämjande arbete. Detta
skulle dock förändras under hennes studietid. Informant 5 beskriver det
såhär:
...det var verkligen en ögonöppnare för mig när jag gick min
utbildning, jag såg framför mig att jag kanske när jag började att jag
57 (84)
älskade att läsa böcker och såg det här läsfrämjande arbetet framför
mig väldigt mycket och det förändrade, det var verkligen en resa för
mig att gå den här utbildningen för i slutet kom jag liksom till att
verkligen, tycka det var så spännande med alla de här teori och
metodkurserna//vi grillades väldigt mycket i det och också
pedagogiken som handlar väldigt mycket om mellanmänskliga
relationer och, ah, men det fick verkligen upp ögonen för mig, eh till
att tycka att det var superkul att hålla på med att undersöka och få
reda på saker och ting, ta in fler perspektiv än man själv, alltså lyssna
så, så för mig personligen så har jag alltid sett det som en strategi i
allting jag gör
Det är tydligt att den akademiska världen har format Informant 5s
yrkesidentitet. Kurser med en akademisk orientering har varit formativ för
Informant 5s förhållande till hur hon bemöter användarna. Hon kopplade sitt
intresse för UX till att hon under sin studietid kom i kontakt med ett
akademiskt förhållningssätt där det centrala är att undersöka hur någonting
faktiskt är, att se på företeelser från flera olika perspektiv etc. Detta
kombinerat med ett vokabulär och en terminologi som reflekterar influenser
från en akademisk kontext gör att Informant 5 är den av informanterna som
tydligast går att placera inom en akademiskt orienterad identitet. Det ska
dock tilläggas att kopplingen till Lindbergs definitioner av den akademiskt
orienterade identiteten är ganska vag och det är enskilda markörer i
Informant 5s svar som uttrycker en viss akademiskt orienterad identitet.
6.4 Den konservativt orienterade identiteten
Den sista av Lindbergs identiteter är den så kallade konservativt orienterade
identiteten. Denna yrkesidentitet finns inte representerad hos någon av
intervjupersonerna och deras identitet skiljer sig skarpt från den konservativt
58 (84)
orienterade identiteten på flera punkter. Lindberg (2015, s. 147) skriver att
informanterna i hennes egen studie främst använde denna identitet som en
referenspunkt att förhålla sig till och detta finner även vi i våra svar. För att
kunna diskutera denna identitet så är det viktigt att ha i åtanke att den enligt
Lindberg (2015, s. 147) främst beskrivs utifrån och ofta i pejorativa och
värderande termer. Det är ytterst få i Lindbergs studie som beskriver den
inifrån men därför kan det vara värt att prata om två typer av konservativt
orienterad identitet, den som beskrivs inifrån och den som beskrivs utifrån.
Beskriven inifrån så präglas den konservativt orienterade identiteten av att ge
god service vid referensdisken och att ha god kunskap om bibliotekets
katalog samt kännedom kring bestånd och litteratur. Yrkespraktiken ses som
viktigare än den akademiska utbildningen. (Lindberg, 2015, s. 147-148)
Detta är i princip helt frånvarande hos informanterna även om det kan sägas
finnas en viss attityd hos vissa att praktik är viktigare än teori, dock inte
tvunget i konflikt till B&I-utbildningen. Intressant är dock att Informant 2
beskrev uttryckligen vissa av dessa kriterier men som någonting negativt.
Hon ansåg att en äldre generation av bibliotekarier gärna ville arbeta med att
stå bakom informationsdisken och ge hjälp till användaren utifrån sin
kompetens. Sedd utifrån så är den konservativt orienterade identiteten starkt
förknippad traditionella bibliotekarieuppgifter och ett fokus på traditionella
medier såsom böcker. En ovilja till förändring och att inte aktivt försöka
utveckla bibliotekets verksamhet är också något som framstår som typiskt för
denna identitet. (Lindberg, 2015, s. 147) Vad som är intressant är att den
konservativt orienterade identiteten beskriven utifrån förekommer flitigt i
våra intervjupersoners olika narrativ kring sitt yrke och sin yrkesidentitet.
Den konservativt orienterade identiteten förekommer vid återkommande
tillfällen som en motpol som de kontrasterar sin egen yrkesidentitet gentemot
och som de ser som ett motstånd mot deras arbete. Flera av
intervjupersonerna vittnar om att det inom deras organisationer har funnits
attityder som varit i konflikt med införandet av UX där en stark betoning av
bibliotekariens egna kompetens framför användaren har haft en framskjuten
position. De kopplar även denna konservativt orienterade identitet till en
59 (84)
traditionalistisk föreställning kring vad bibliotekarien ska göra och denna
uppfattning anser de stå i konflikt med en vilja till kreativitet, framåtanda och
förändring. Informant 2 talar om att när hon tänker tillbaka tidigare i sin
karriär så fanns stötte hon på en motvilja till förändring där hon menade på
att ett motstånd mot förändring motiverades med “Nä, för vi har alltid gjort
såhär”. Informant 6 ansåg att UX hade en tydligare koppling till hur
folkbiblioteken arbetat gentemot sina användare än högskolebibliotek som
hon såg som tyngt av tilliten till bibliotekariens egna kompetens och
Informant 7 talade som tidigare nämnts om att bryta vanor som bibliotekarier
haft i “75 år” för att kunna hävda sig i konkurrens med andra tjänster.
Informant 3 uttryckte en stark frustration över att det fanns en ovilja till
förändring och Informant 3 menade också på att biblioteket i sig var en
institution som i sig var föränderlig och starkt integrerad med en föränderlig
omvärld där UX var ett adekvat förhållningssätt medan en konservativt och
traditionellt orienterad bibliotekarieroll sågs som obsolet.
Värt att understryka är att deras narrativ kring den konservativt orienterade
bibliotekarien rör sig på två olika nivåer. Dels handlar det om hur deras
respektive kollegor och organisationers mentalitet har sett ut i deras eget
arbetsliv men också så rör sig diskussionen stundtals på en mer generell nivå,
där bibliotekarier som en kategori tillskrivs en konservativt orienterad
identitet. Många vittnar om ett visst motstånd från vissa kollegor som visat
tecken på en konservativt orienterad mentalitet. Dock så finns det också
tillfällen där de själva mer reflekterar över hur de tror att bibliotekarier och
bibliotek är. Det är alltså värt att notera att berättelserna kring den
konservativt orienterade identiteten rör sig mellan levda erfarenheten och
mer allmänna reflektioner.
Exemplen på den negativt värderande attityden hos informanterna är flera
och detta kan ses som ett tydligt uttryck för deras egen identitet. Vad de
anser som sin motsats och vilka roller och attityder de skildrar på ett
pejorativt sätt accentuerar deras egna starka tillhörighet till speciellt den
60 (84)
kommunikativt orienterade identiteten. Som Lindberg (2015, s. 147) skriver
så används den konservativt orienterade identiteten som en referenspunkt att
förhålla sig till och det är just det våra informanter gör. Många av de
skildrade UX som ett perspektivskifte som krävt en omfattande förändring i
attityd och i deras mer utbroderade narrativ kring hur deras UX-arbete tagits
emot inom organisationen skildras den attityd som UX bryter med som en
bakåtsträvande och traditionalistisk inställning till bibliotekets verksamhet.
Det var tydligt att flera ansåg att UX innebar att röra sig från en viss typ av
mentalitet som de ansåg befinna sig i konflikt med deras eget förhållningssätt
till användarna.
Både Informant 6 och Informant 1 ansåg också att synen på
bibliotekarieyrket som något som kräver mycket läsande av böcker var
felaktig och de ville markera ett starkt avståndstagande mot denna syn.
Denna syn kan också sägas vara förknippad med en konservativ identitet då
Lindberg (2015, s. 148) skriver att ett utmärkande kännetecken för denna
identitet är att kunnighet kring litteratur har en framskjuten position och att
traditionella medier prioriteras. Ett annat kännetecken som Lindberg anger är
att den konservativa identiteten utmärks av effektivt och tillfredsställande
referensarbete där användaren får den hjälp den efterfrågar av en kompetent
bibliotekarie. Denna aspekt belyses flera gånger av bibliotekarierna då de
anser att det UX gör är att bryta med bibliotekariens självbild som en
kompetent yrkesperson som känner användarens behov genom sitt blotta
kunnande.
7 Diskussion
Denna diskussion kommer att fokusera på vilka olika slutsatser vi kan dra
utifrån resultatet samt hur de förhåller sig till tidigare forskning. Här kommer
61 (84)
även vår analys att sättas i ett bredare perspektiv och reflektioner som går
utanför själva teorin och dess beståndsdelar kommer att avhandlas.
62 (84)
7.1 Den progressivt orienterade identiteten
I informanternas svar fanns diskurser och gemensamma teman som befanns
ligga något utanför Lindbergs fastställda yrkesidentiteter men som ändå är
värda att diskutera då de anger konturer till deras självbild och därmed deras
identitet. Det fanns också vissa komponenter som stämde in på Lindbergs
identiteter men som hade en så pass framskjuten position så att det är värt att
fråga sig om de inte borde utgöra en egen identitet istället för att ses som
delar av Lindbergs identiteter.
Det som är tydligast när det gäller detta är betoningen av det
förändringsbenägna och utvecklingsinriktade temat som i vår analys har
placerats inom den kommunikativt orienterade identiteten samt motståndet
gentemot den konservativa identiteten. Dessa teman går, som vi har sett, att
koppla till Lindbergs identiteter men en viss känsla av otillräcklighet uppstår.
För det första så har de en stringent koppling till varandra då deras vilja till
förändring är själva ursprunget till deras pejorativa syn på en konservativt
orienterad identitet. För det andra så har dessa attityder en så pass
framskjuten position så att det inte bara går att koppla detta till en
kommunikativt orienterad identitet, som är så mycket mer än bara en
förändringsvillig attityd, och till ett motstånd mot den konservativt
orienterade identiteten. Istället så förtjänar dessa två teman grundskissen till
en egen identitet som vi här har valt att kalla för den progressivt orienterade
identiteten. Bibliotekarier med en progressivt orienterad identitet ser
bibliotekens och bibliotekariernas arbete som flytande och föränderligt. Detta
är någonting som ska bejakas istället för att motarbetas. Dessutom så är den
pragmatiskt handlingsinriktad och ser det konkreta agerandet och handlandet
som ett vitalt redskap till att skapa förändring.
63 (84)
Sare och Bales (2014, s. 584) skriver att driva på förändring är tydligt
kännetecken för högskolebibliotekariers identitet och att vara en proaktiv
kraft i vad som ses ett ständigt föränderligt biblioteksväsende. Arbetet på ett
högskolebibliotek ses som någonting dialektiskt, evolutionärt och
revolutionärt och som är i ständig förändring där en bärande del av
yrkesidentiteten är identifikation med detta. (Sare, Bales, 2014, s. 586) Detta
är även centralt hos våra informanter och därmed en tydlig markör för en viss
typ av progressiv identitet.
Till detta har vi valt att lägga till två teman som inte kunde så lätt placeras
inom vårt teoretiska ramverk och dess fixerade identiteter men som kan ses
som uttryck för en progressivt orienterad identitet. Dessa är något mer
perifera än den positiva attityden till förändring och ett motstånd mot den
konservativa identiteten men ändå beståndsdelar som i relation till de två
centrala punkterna formerar den progressivt orienterade identiteten. Dessa är
följande:
- En motvilja mot ensidigt samlande av kvantitativa data. Insamlandet
av kvantitativ data sätts i konflikt med att faktiskt se till så att
verksamheten utvecklas samt att den inte förmedlar en adekvat bild
av biblioteket och dess användare.
- En vilja till att påverka kollegor och hela organisationen och därför
också premiera ett internt och inåtriktat arbete.
Ett tema som framkom var att några ansåg att ett problem med biblioteket är
dess ensidiga fokus på insamling av statistik och kvantitativ data. Liknande
resultat kom Macdonald (2015, s. 4) fram till då han konstaterade att hans
informanter hade en klar preferens för kvalitativa metoder. I vår studie så
beskrev Informant 2 det som att kännetecknande för UX var att arbeta med
mjukare data och att hon ansåg att biblioteket borde arbeta mer med detta
istället för det enbart kvantitativa. Informant 3 kopplade fokuset på
64 (84)
rapportering och samlande av statistik samt en stark utvärderingskultur till ett
motstånd mot förändring liknande den tidigare nämnda konservativa
mentalitet. Enligt Informant 3 så var problemet fokuset på statistik det att den
inte ledde någonstans och att den inte åstadkom någon förändring. Informant
6 ansåg att utmärkande för högskolebibliotek var att de hela tiden inhämtade
statistik men inte förstod själva verkligheten bakom siffrorna. Deras
motstånd mot insamlandet av statistik berodde därför på att det blev en
barriär mot en positiv förändring och att även förstå den flytande och
heterogena kontext som biblioteket är. Här ser vi också en syn på att
insamlandet av statistik som en gammal metod som blir obsolet och att andra
mer användarcentrerade metoder borde användas. Deras aversion mot den
kvantitativa statistiken kan alltså ses som en vilja till att förändra vad de
anser vara otillräckliga metoder och strategier.
Ett annat tema som är värt att diskutera som progressivt orienterade är att
vissa av intervjupersonerna ansåg sig ha en funktion som även riktade sig
inåt. De menade på att de ansåg det som viktigt i deras arbete att UX var
någonting som skulle accepteras av hela verksamheten. En syn som förekom
var UX som någonting holistiskt övergripande och inte bara en specialiserad
kompetens hos en liten grupp. Ett exempel är Informant 4 som berättade att
hon ansåg att UX är ett ytterst brett arbetssätt och kan implementeras i de
flesta praktiker. Informant 4 ansåg att UX var ett bra sätt att utveckla sig
själv i sitt arbete och därför var det viktigt att alla medarbetare fick ha
tillgång till UX-inspirerade metoder. Även Informant 1 och Informant 2
talade om vikten av att inspirera sina kollegor och Informant 7 uttryckte en
förhoppning om att UX i framtiden skulle betraktas som en självklarhet.
Informant 7 resonerade vidare med att hon hoppades att UX inte längre
skulle betraktas som någonting specialiserat utan någonting som är en djupt
integrerad och underförstådd del av bibliotekariens arbete. Hon liknade det
vid att låna ut böcker och att UX-arbetet borde vara någonting lika självklart
för biblioteken. Här finns alltså en syn hos intervjupersonerna på det egna
65 (84)
arbetet som någonting som de anser bör vara normativt för hela
verksamheten och vars förtjänster de kopplar till realiseringen av bibliotekets
essentiella funktion. Det var även flera som hade som konkret arbetsuppgift
att agera som UX-stöd åt kollegor och att se till så att organisationen
arbetade på ett UX-inspirerat sätt, så som Informant 1, Informant 6,
Informant 7. Informant 6 beskrev sig själv som en UX-konsult. Det är ett
vanligt förekommande fenomen att bibliotekarier som arbetar med UX får
agera interna konsulter och att deras arbete handlar om att navigera
organisationskulturen genom att implementera UX hos deras kollegor.
(Macdonald, 2015, s. 6) Detta inre arbete kan även syfta till att skapa en
förändring i en organisation och motstånd inom organisationen kan kopplas
ihop med en konservativt orienterad identitet. Viljan till att påverka sina
kollegor vittnar om en progressivt orienterad identitet då de visar att de vill
styra verksamheten i en viss riktning och göra upp med förlegade arbetssätt
som alienerar biblioteket mot användarna. Det interna konsulterande arbetet
är ett sätt att skapa förändring i deras respektive organisationer.
Någonting för framtida forskning är att undersöka är denna konflikt mellan
det progressiva och det konservativa och vad den faktiskt består av. Speciellt
relaterat till UX så är detta intressant då UX på många sätt bryter med mer
äldre synsätt på vad en bibliotekarie ska göra och någonting som är värt att
uppmärksamma.
7.2 Yrkesidentiteter
Det är väldigt tydligt att den mest dominerande av Lindbergs identiteter hos
våra bibliotekarier var den kommunikativt orienterade. Detta är inte speciellt
förvånande och även Jansson (2018, s. 74) vars studie inom vissa aspekter
ligger väldigt nära vår konstaterar att den kommunikativt orienterade
66 (84)
identiteten är den mest dominerande samt ett starkt avståndstagande
gentemot den konservativt orienterade identiteten. Det är också genom
kommunikativt färgade diskurser som informanterna tillskriver mening och
till sina praktiker. Pierson et. al (2019, s. 419) skriver att en identitet formas
när olika praktiker kommuniceras som något som sker i enlighet med en
professions normer och ideal och när en individ agerar som en “äkta”
bibliotekarie. Flera av informanterna uttrycker en syn på sitt arbete med UX
som att det är att arbeta med bibliotekets själva uppdrag i praktiken och att
genom UX så gör biblioteket det det är till för.
UX som filosofi, strategi och metod är kommunikativt till sin kärna men där
finns även en koppling till en mer generell utveckling inom
biblioteksväsendet. Hansson (2010, s. 89-90) skriver att förhållandet till
användarna är en av de tydligaste förändringarna inom den moderna
bibliotekssektorn och det som skiljer 2000-talets bibliotek från dess
föregångare. Bibliotekarien har gått ifrån att vara en överlägsen förvaltare av
god smak till att ha ett betydligt mer horisontellt förhållande där
bibliotekarien ska erbjuda god service till användarna samt möta
användarnas olika behov. Bibliotekarien som en serviceperson vars arbete
ska styras efter användarens behov kan sägas komma till sitt fulla uttryck
genom implementerandet av UX.
Detta kan även kopplas ihop till informanternas syn på den konservativt
orienterade identiteten som förlegad. Pierson et. al (2019, s. 422) skriver att
ett vanligt tema inom litteratur som berör bibliotekariers yrkesidentitet är
stereotyper och fördomar kring bibliotekarier influerar bibliotekariers
identitet. Det är enligt författarna ett vanligt fenomen att bibliotekarier
upplever att de behöver förhålla sig till allmänhetens uppfattning om
bibliotekarier. Våra informanters syn på den konservativt orienterade
identiteten innehåller starka spår av detta fenomen och det kan till exempel
reflekteras i Informant 1s aversion gentemot frågan om hon läser mycket
böcker. Det är också en markering mot en traditionell bibliotekarieroll som
informanterna menar att andra konservativt orienterade kollegor har
internaliserat.
67 (84)
Wingate Gray (2013, s.39) skriver om en historisk konflikt som uppstår när
klosterbiblioteken får funktionen som universitetsbibliotek. Konflikten står
mellan att förvalta en samling och att göra den tillgänglig för användarna.
Ranganathan kommenterar denna konflikt med att poängtera att samlingen
ska göras användbar för användarna. (Wingate Gray, 2013, s. 39) Här finns
alltså ett historiskt eko i våra informantera svar gällande hur en inåtvänd och
professionaliserad bibliotekarieroll som inte har användbarhet som ett ideal
förhindrar biblioteket från att utvecklas.
Örom (1993, s. 40) skriver om bibliotekarieidentiteter som
informationsförmedlaren och informationsorganisatören och att det är dessa
som har fått ett starkt inflytande på det samtida biblioteksväsendet. Dessa
idealtyper kan ses i vad våra informanter arbetar med och att det
användarcentrerade arbetet riktar sig mot att förmedla och organisera
information på ett så bra och behovsnära sätt som möjligt. Intressant är dock
att det finns drag av en Öroms äldre identiteter i våra informanters arbete,
nämligen socialarbetaridentiteten. Denna identitet syftar till att söka upp
vissa utvalda grupper och tillfredställa deras behov av kultur och bildning.
(Örom, 1993, s. 39) Här finns en likhet med UX i att informanterna betonar
vikten av att just söka upp användarna och ta reda på deras behov, även om
socialarbetaridentitetens sociala patos och dess folkbildande ideal kan sägas
vara helt frånvarande från våra informanters berättelser.
De andra identiteterna krävde en mer komplex tolkning och deras relation till
Lindbergs schema var något mer diffust. Den identitet som var som mest
underrepresenterad var den akademiskt orienterade identiteten. Jansson
(2018, s. 74) skriver att i hennes studie så kunde den akademiskt orienterade
tillochmed sägas stå i konflikt med den kommunikativt orienterade
identiteten. Detta skiljer sig något från vårt resultat då den informant som
gav uttryck för spår av en akademiskt orienterad identitet faktiskt kopplade
sitt intresse för UX med sin erfarenhet inom den akademiska världen
68 (84)
Däremot så är det värt att understryka att den tekniskt orienterade identiteten
uttrycktes på flera sätt i vissa av informanternas berättelser och det kan vara
värt att diskutera huruvida den tekniskt orienterade identiteten har ett visst
släktskap med den kommunikativt orienterade. Enligt Carlsson och Nordell (
2004, s. 46-47) så har två yrkesroller som vuxit fram inom
biblioteksväsendet som kommit att få en alltmer framskjuten position. De två
yrkesrollerna är bibliotekarien som pedagog och bibliotekarien som
informationsförmedlare. Dessa kan sägas vara sammankopplade med
varandra då arbetet med att navigera i ett digitalt och komplext
informationslandskap ställer större krav på bibliotekariens pedagogiska
färdigheter. Hedemark et al (2005, ingen paginering) skriver att det finns en
tydlig användardiskurs hos bibliotekarier där användare ses som kunder och
klienter där bibliotekens uppgift är att ge användaren vad den vill ha och
författarna pekar på att detta hänger ihop med utvecklandet av alltmer
avancerad informationsteknologi. Då den kommunikativt orienterade
identiteten har en förankring i bibliotekens pedagogiska uppdrag så är det
möjligt att den kommunikativt orienterade identitetens dominerande ställning
korrelerar med vissa informanters betoning av det digitala och
systemorienterade som utmärkande för deras arbete. Kunskapen kring
användarens behov och vem användaren är ska influera det tekniska
utformandet av de digitala systemen.
7.3 Deras roll i organisationen
Som tidigare nämnts så identifierade sig många med rollen som typ en av
konsult där arbetet gick ut på att påverka kollegor till att arbeta mer
UX-inspirerat. Flera av de refererade till en modell som kallades för
UX-mognad vilket är ett mått för hur välintegrerat UX är i en verksamhet.
69 (84)
Flera av informanterna ansåg det vara deras uppgift att höja sin verksamhets
UX-mognad. Många av utmaningarna för våra informanter låg i att kunna
inspirera kollegor och ledning för att arbeta med UX och att
förutsättningarna för att kunna genomföra ett bra och givande arbete med UX
var hur det mottogs från dessa. Macdonald (2015, s. 5-6) konstaterade att UX
bibliotekarier ofta arbetar med traditionella bibliotekarieuppgifter vid sidan
av sitt UX-arbete, att de kan befinna sig överallt inom organisationens
hierarki samt att de ofta får rollen som interna konsulter. Här finns det både
likheter och skillnader med vårt resultat. Det var en mer vanlig tendens att
många av de faktiskt arbetade med en viss specialisering på UX och att om
de gjorde traditionella biblioteksuppgifter så var ofta attityden att UX skulle
genomsyra det också. Mattis (2018, s. 243) skriver att ett tecken på att UX
har växt i omfång är att allt fler bibliotekarier får speciellt tillsatta tjänster
som UX-ansvariga eller “UX-bibliotekarier”, någonting som delvis
bekräftas av våra informanter. Detta gjorde också att de fick en ganska tydlig
funktion i organisationshierarkin och det var få som arbetade med det själva
och på helt eget initiativ. Den funktionen som de flesta hade var att kunna
konsultera hela verksamheten kring UX.
De barriärer som fanns gentemot UX grundade sig ofta i förståelsen hos
kollegor och ledning. Även om många ansåg att de hade stöd från kollegor
och ledning så fanns det även de som vittnade om ett visst motstånd, speciellt
i början, någonting som kopplades till en konservativt orienterad identitet.
Macdonald (2017, ingen paginering) skriver att navigationen i
organisationskulturen där misstro från kollegor var vanligt förekommande
var en vanlig utmaning för informanterna. Ett användbart begrepp för att
beskriva denna konflikt är Abbotts (1988, s.59) begrepp jurisdiktion.
Jurisdiktion är länken mellan en profession och dess arbetsuppgifter. En
jurisdiktion kan ofta ta sig uttryck i en maktkamp mellan olika yrkesgrupper
kring vem som får företräde att behandla ett visst samhälleligt fenomen och
hur det ska behandlas. Denna maktkamp kan sägas ske internt inom
bibliotekssektorn så som våra informanter beskriver det där en konservativt
orienterad grupp bibliotekarier och en kommunikativt och progressivt
70 (84)
orienterad tävlar om vilka arbetsuppgifter som ska utföras på biblioteket och
hur användarna ska betraktas. Informanterna upplevde att det kunde finnas
ett motstånd mot nya idéer och att kollegorna blev defensiva och ville göra
som de hade gjort tidigare. Liknande berättelser kan hittas hos några av våra
informanter och att UX kan skapa en känsla av otrygghet hos kollegor som
vill arbeta som de tidigare har gjort. Här ses än en gång den konservativt
orienterade identiteten som ett hinder för att kunna utveckla en
“UX-mognad” och att det finns en mentalitet som vill fokusera på
traditionellt betingade arbetsuppgifter.
7.4 Relationen med användarna
Informanternas relation med användarna var tämligen liknande varandra och
även om de olika informanterna belyste olika aspekter så var det tydligt att
ett dialogiskt och kommunikativt förhållningssätt var det de eftersträvade.
Några pekade på empatin som ett starkt inslag i relationen med användarna
där empati innebär en förståelse för användaren som person. Macdonald
(2017, ingen paginering) skriver att informanterna i hans studie angav det
empatiska förhållningssättet som en fördel med att arbeta med UX. Här finns
många likheter med vårt empiriska material och den empatiska attityden
reflekteras i den ständiga strävan efter att faktiskt ta reda på vem användaren
är och förstå denne utifrån dennes förutsättningar.
Attityden gentemot användarna skulle kunna ses som präglad av ett visst
kundtänkande. Hansson (2010, s. 38) menar på att biblioteket förändrades i
och med samhällsutvecklingen i stort där instrumentalism blev den
dominerande ideologin inom bibliotekssektorn. Denna instrumentalism,
kopplad till en ny syn på den publika sfären som någonting som skulle
leverera resultat, gjorde att användarna mer kom att betraktas som kunder där
kundtillfredsställelse var centralt. Biblioteket skulle helt enkelt tillfredsställa
de behov som användarna hade och bibliotekets tjänster skulle formas av en
71 (84)
utbud- och- efterfrågan-logik, istället för ett äldre biblioteksväsende som var
genomsyrat av starka värderingar och ideal. Liknande axiom kan hittas inom
den UX-filosofi som våra informanter uttrycker och en syn på användaren
som till stor del påminner om detta kundtänkande. Biblioteket blir hos våra
informanter en värderingsfri plats där kvalitén kommer ifrån vilka behov
användarna har. Den instrumentella attityden blir även tydlig när
informanterna kopplar sitt användarcentrerade arbetssätt till att lösa
bibliotekens legitimitetskris och att hävda bibliotekets värde i konkurrens
med andra verksamheter.
Flera av informanterna menade på att UX stod för ett sätt att faktiskt få reda
på vad användarna ville ha istället för att utifrån sin expertis veta på förhand
vilka användarnas behov är. Lundberg (2017, s. 57) skriver om vad som kan
kallas för ett nytt användarperspektiv där bibliotekarierna ska försöka se
biblioteket från användarnas perspektiv istället för att försöka gissa sig till
vad användarna tycker från sitt eget perspektiv, en attityd som är starkt
representerad hos våra informanter. Metaforer som att “sätta sig i
användarens skor” och att “ta på sig användarens glasögon” förekom hos
flera av informanterna. En återkommande dikotomi var den mellan det
utåtvända perspektivet där bibliotekarierna var ute i verksamheten och lärde
känna biblioteket från användarnas perspektiv och det inåtvända perspektivet
där bibliotekarierna betraktade användarna utifrån sig själva.
8 Slutsatser
Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka yrkesidentiteter som fanns
hos bibliotekarier som arbetar med ett UX-fokus. De forskningsfrågor vi har
försökt att besvara är vilka yrkesidentiteter de har, hur de ser på sin roll i
organisationen samt hur de ser på sin relation med användarna. Det som kan
konstateras är att våra informanters yrkesidentitet präglas av en vilja till
72 (84)
framåtrörelse, förändring och att anlägga ett mer horisontellt och dialogiskt
förhållande till användaren. Nytänkande, kreativitet och pragmatisk
handlingskraft ses som viktiga ideal i utvecklingen av bibliotekets tjänster
och verksamhet och en stark skepsis mot vad som ses som traditionellt
biblioteksarbete är starkt närvarande. Många ser det som att ett bibliotek som
formats efter UX-metoder har en garanterad kvalitet då de faktiskt har tagit
reda på vad användarens behov är. Empati och medskapande ses som viktiga
inslag i relationen till användaren och de visar en frustration för när
bibliotekssektorn, vare sig det gäller deras egen organisation eller
biblioteksväsendet i stort, motarbetar eller visar en skeptisk attityd gentemot
UX. Deras yrkesidentiteter visar främst på en starkt kommunikativt
orienterad hållning samt en skarp markering gentemot den konservativt
orienterade. Detta hänger samman med deras syn på sin roll i organisationen
där de ser sin egen funktion som att försöka påverka hela verksamheten och
medarbetarna. Det är här som konflikten med den konservativa identiteten
blir som allra tydligast när kollegor och ledning visar på en motvilja till att
genomföra UX. Deras relation med användaren är en starkt dialogisk och
kommunikativ relation där användaren ses som medskapare och som en
person de behöver lära känna för att förstå hur biblioteket ska förändras. De
är även djupt skeptiska till en syn på relationen med användaren som en
relation mellan expert och lekman och ser bibliotekariens yrkeskompetens
som otillräcklig. Istället ser de att användarens behov och vilja ska vara
vägledande för bibliotekets arbete.
73 (84)
9 Referenser
Abbott, A.D. (1988). The system of professions: an essay on the division of
expert labor. Chicago: Univ. of Chicago Press
Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder.
(2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber
Biblioteksbladet(2019) Tema: Den bästa upplevelsen. Hämtad 2020-04-13
från:http://biblioteksbladet.se/tema/den-basta-upplevelsen/
Carlsson, A. & Nordell, S. (2004). Bibliotekarie på 2000-talet: en studie av
bibliotekariens förändrade yrkesroll och professionalism = [Librarians in
the 21st century : a study of the changed competence and professional role of
librarians]. Borås: Högsk. i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och
informationsvetenskap.
74 (84)
Gray, S. (2013). Locating librarianship’s identity in its historical roots of
professional philosophies: towards a radical new identity for librarians of
today (and tomorrow). IFLA Journal, 39(1), 37–44.
Hansson, Joacim. Libraries and Identity : The Role of Institutional
Self-image and Identity in the Emergence of New Types of Library. Oxford:
Chandos, 2010. Chandos Information Professional Ser. Web.
Hedemark, Åse, Hedman, Jenny, & Sundin, Olof. (2005). Speaking of users.
Information Research, 10(2), 218.
Jansson, C. (2018). Alla pratar om UX nu... : En kvalitativ studie av UX på
två högskolebibliotek (Dissertation). Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-353698
Kåring Wagman, A. (2008). Bibliotekarien och professionen: en
forskningsöversikt.
Lindberg, J. (2015). Att bli bibliotekarie informationssökning och
yrkesidentiteter hos B&I-studenter och nyanställda högskolebibliotekarier .
University of Borås, Borås.
Lundberg, Sabina (2017), Change or Die: A Study of the Phenomena of
Library UX at Two Academic Libraries in Sweden. Masteruppsats i
biblioteks-& informationsvetenskap, Uppsala universitet
Macdonald, C. (2015). User Experience Librarians: User Advocates, User
Researchers, Usability Evaluators, or All of the Above? Proceedings of the
Association for Information Science and Technology, 52(1), 1–10.
Macdonald, C. (2017). “It Takes a Village”: On UX Librarianship and
Building UX Capacity in Libraries. Journal of Library Administration, 57(2),
194–214.
75 (84)
Massis, B. (2018). The user experience (UX) in libraries. Information and
Learning Science, 119(3/4), 241-244.
Pierson, C., Goulding, A. & Campbell-Meier, J. (2019), "An integrated
understanding of librarian professional identity", Global Knowledge,
Memory and Communication, Vol. 68 No. 4/5, pp. 413-430.
Sare, L., & Bales, S. (2014). Professional identity: a grounded theory study
of veteran academic librarians. Library Review, 63(8/9), 574–589.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Ørom, Anders (1993), Bibliotekariske identiteter, formidlingsarbejde og
arbejdsorganisering, Biblioteksarbejde, 39, s. 37-43.
Personlig kommunikation
Informant 1, Bibliotekarie. 2020. Intervju 17 april, 57,05 minuter
Informant 2, Bibliotekarie. 2020. Intervju 20 april, 25:29 minuter
Informant 3, Bibliotekarie. 2020. Intervju 21 april, 39:42 minuter
Informant 4, Bibliotekarie. 2020. Intervju 22 april 1:15:43 minuter
Informant 5, Bibliotekarie. 2020. Intervju 23 april, 35:17 minuter
Informant 6, Bibliotekarie. 2020. Intervju 23 april 42:04 minuter
76 (84)
Informant 7, Bibliotekarie, 2020. Intervju 23 april 25:10 minuter
Bilaga
Intervjuguide
Information om studien, etiska aspekter och anonymitet
Ålder, arbetstitel, arbetsår
1. Kan du berätta lite om UX?
2. Hur ser du på UX?
3. Hur används UX på biblioteket? Ge gärna exempel
77 (84)
4. Vilken funktion har UX på biblioteket? Ge gärna exempel
5. Hur har arbetet med UX förändrat dina arbetsuppgifter på biblioteket? Ge
gärna exempel
6. På vilka sätt fokuserar ni mer på användarna idag? Ge gärna exempel
7. Under vilka former sker kommunikationen med användarna? Ge gärna
exempel
8. Hur påverkar kommunikationen med användarna ditt arbete? Ge gärna
exempel
9. Hur har UX påverkat synen på användarna? Ge gärna exempel
10. Hur har arbetet med UX påverkat bibliotekets verksamhet? Ge gärna
exempel
11. Vad består dina arbetsuppgifter av?
12. Vilka roller har du haft innan i ditt yrkesliv?
13. På vilka sätt kan användarna påverka biblioteket och hur ser du på det?
Ge gärna exempel
14. Hur ser du på din roll som bibliotekarie och hur den har förändrats i och
med arbetet med UX? Ge gärna exempel
15. Hur har relationen med användarna påverkats av arbetet med UX? Ge
gärna exempel
16. Vad skulle du säga är ditt uppdrag på biblioteket?
17. Vad skulle du säga att användandet av UX säger om bibliotekets roll i
samhället idag? Ge gärna exempel
78 (84)
18. Vilken funktion har du i utvecklingen av bibliotekets verksamhet? Ge
gärna exempel
19. Vilka resultat tycker ni att ni kan se av er användning av UX? Ge gärna
exempel
79 (84)
Recommended