14

14

Källor:

- Planetens Gränser s.5

Planetary Boundaries: Exploring the Safe Operating Space for Humanity.

Rockström Johan mfl. 2009

www.ecologyandsociety.org/vol14/iss2/art32/

- Vattenånga s.2

Mat och klimat s.26-27+35

Björklund Johanna mfl. 2008

- Växthuseffekter/gaser s.2

Mat och klimat s.19-20

Björklund Johanna mfl. 2008

The World Bank. 2012. Turn down the heat. Why a 4oC Warmer World Must be

Avoided.

- Koldioxidekvivalenter & utsläpp s.3

Mat och klimat s.36-38

Björklund Johanna mfl. 2008

- Tomater s.3

Jordbruksverkets databas över direktkonsumtion av tomater.

www.jordbruksverket.se

- Ekosystemtjänster s.4

Mat och klimat s.140-141

Björklund Johanna mfl. 2008.

Introduktionsföreläsning Björklund Johanna.

Millennium Ecosystem Assessment www.maweb.org

- Resliens s.4

Mat och klimat s.141

Björklund Johanna mfl.2008

- Rikare men inte gladare s.5

Föreläsning Ekonomi, Jordbruk, EU & Världen , Erika Öhlund

L. Kubiszewski et al./ Ecological Economics 93 2013

- Ekologiska fotavtryck s.6

Ekologiska fotavtryck, WWF Världsnaturfonden PDF

Mat och klimat s.54-55+58-59

Björklund Johanna mfl. 2008

- Vattenförbrukning & Vattenavtryck s.7

Ekologiska fotavtryck, WWF Världsnaturfonden PDF

Mat och klimat s.33+62-63

Björklund Johanna mfl. 2008

- Djurvälfärd ”köp svenskt” s.8-9

Föreläsning Djurvälfärd, Bo Algers.

- Import s.8-9

Statistiska centralbyrån & Jordbruksverket

- Miljömärken s.10-11

Föreläsning märken och certifiering samt. Workshops i miljöcertifiering

Naturskyddsföreningen, www.naturskyddsforeningen.se

1

1

Mat & Klimat

Vad är det som faktiskt händer med

jorden?

Vad kan jag göra för att förändra

världen?

Vart ska jag börja?

2

2

Växthusgaser känner dem flesta till, men känner vi till att det inte bara är koldioxid utsläppen

som man oftast läser om som påverkar den globala uppvärmningen?

Metanutsläpp som kommer ifrån risodlingar och idisslande djur som kor och får, bidrar även

till metanutsläppen när de smälter sin mat, allt detta ovannämnda men även förvaring av

gödsel bidrar 25gånger mer till växthuseffekten än koldioxid.

Här är några exempel på andra stora växthusgaser:

Vattenånga

Är den största växthusgasen, den rymmer cirka två tredjedelar av

våran naturliga växthuseffekt. Vattenånga är som ett ont kretslopp gällande just klimat-

påverkan, när det blir varmare ute avdunstar mer vatten i form av vattenånga. Vilket då

i sin tur bidrar till växthuseffekten då det skapas moln av vattenånga vilket skapar både

kallar och varmare klimat. Eftersom mer moln under vintern i Sverige ger oss mildare

klimat, men mer moln på sommaren gör att vi får en svalare sommar, och det vill väl

ingen?

När denna temperaturökning byggs på så drabbar det inte kanske Sverige hårdast men

länder som redan har torka, får det ännu varmare vilket resulterar i värre torka.

Koldioxidutsläpp

Koldioxid bildas kort och gott i all förbränning, när vi människor och djur andas, andas

vi ut koldioxid. Men den största andel av koldioxidutsläppen som påverkar klimatet

kommer ifrån förbränningen av fossila bränslen vilket betyder gasen som släpps ut när

vi kör bil och använder andra transportmedel, men även fordon och maskinerier som

använder sig av bensin, diesel, olja osv.

Men här påverkar även naturens förändringar utsläppen, avskogning gör att markens

tillstånd förändras och då släpper den ifrån sig koldioxid. Dock är växter det enda av

alla som släpper ut koldioxid som faktiskt även tar tillbaka koldioxid, vilket sker vid

växternas fotosyntes.

Det här med växthusgaser….

Kemiska beteckningar som

är bra att ha koll på:

H20 = Vatten & vattenånga

CO2= Koldioxid

CH4= Metangas

13

13

Basmatiris, jasminris och dem

vanliga rissorterna växter på

våtmark som släpper ifrån sig

mycket metangas.

Italiensk ris som avori och

abori ris odlas på torr mark

och har

därför inte samma påverkan på

globala uppvärmningen.

Utländsk kött, &

svenskt oxkött.

Ät istället kött från mjölkkor

som fyller en multifunktionell

uppgift.

65% av vårat svenska kött

kommer ifrån mjölkkor.

Grön sallader med tomat,

gurka, isbergssallad.

Rotfrukter, kålsallad.

Nötkött & Griskött Ät mer vilt, om du har

möjlighet

Bananer, vindruvor & paprika Välj alltid dem ekologiska

alternativen.

Plast förpackningar Ha koll på vad dina produkter

packas i, speciellt på frukt och

grönt avdelningen. Det kanske

finns ett bättre alternativ än

styckförpackade produkter?

Räkfrossa som fredagsmys Byt ut till musslor! Musslor

hjälper till att ta bort övergöd-

ningen i haven och de är även

supergoda!!

Smörgåspålägg som skinka,

ost och liknande.

Byt ut mot en god äggmacka

med örtsalt kanske?

Några exempel på klimatdålig & klimatvänlig mat.

Hög miljöpåverkan Låg miljöpåverkan

12

12

Så hur gör jag då?

Hur väljer ja det bättre alternativet i affären?

Vad kan jag förändra?

Börja med att fundera ut, vad är viktigast för mig?

Starta där!

1. Börja med att välja svenska produkter speciellt gällande

mejeri varor och köttprodukter.

2. Välj lokalproducerade varor och gärna ekologiskt & krav.

3. Ät efter säsong, det är inte meningen att vi ska kunna äta

jordgubbar mitt i vintern färska i Sverige.

4. Ta vara på maten, släng inte!

5. Laga mat från grunden och undvik färdigmat, gör även

egna matlådor på resterna från dagen innan.

6. Gå ut i naturen, ta med barnen och plocka svamp. Mer

ekologiskt, närproducerat och utbildande mat kan väl inte

finnas?

1. Smartare energianvändning, tvätta full tvättmaskin, lämna

inte vattenkranar rinnande även i duschen.

2. Sänk temperaturen inne istället för att vädra ut värmen.

3. Köp energismarta vitvaror och apparater som drar lite,

4. Minskad boyta.

5. Ska du bygga nytt? Bygg energieffektivt med t.ex. tjockare

isolerade väggar och tak.

6. Installera solpaneler och producera egen sol-el.

1. Åkt kollektiv helst tåg framför buss och flyg.

2. Handla på vägen hem, åkt inte ut med bilen enbart för att

handla.

3. Samåkning, kanske åka och handla mat tillsammans med en

vän?

4. Elbil är bättre än bensin och diesel.

Mat tips

Boende tips

Transport tips

3

3

1 liter bensin innehåller cirka

0,63 kilogram kol. Men vid

förbränning som när vi kör våran

bil, ger 1 liter bensin utsläpp på

nästan 2,5 kilogram koldioxid.

För att kunna räkna ut påverkan av våra utsläpp av

växthusgaser räknar man om alla gaser till något som kallas

koldioxidekvivalenter för att lättare kunna jämföra. Som det

berättades tidigare att metangas påverkar klimatet

25 gånger mer än koldioxidutsläppen.

Detta betyder att 1kg metanutsläppen har 25 gånger så

stor uppvärmning av klimatet jämfört mot koldioxidutsläppen.

Så hur mycket koldioxid släpper

vi människor ut egentligen? Världens genomsnitt ligger på

cirka 7,5ton per person och år.

Sverige: cirka 8ton

Qatar: cirka 40ton eller mer

USA: 22-24ton

Kanada: 22-24ton

per person och år.

För att bromsa den globala

uppvärmningen som är följden av

våra koldioxidutsläpp krävs det att

vi bromsar ned till

1-2ton per person

de kommande 40åren.

Tomater är så gott, men ska vi

verkligen äta det året om?

Då 1kg importerade cocktail-

tomater från växthus som

värms upp med olja bidrar

med cirka

30kg koldioxidekvivalenter,

tomater som växter ute i Spa-

nien cirka 0,5kg och svenska

tomater från växthus cirka

1,5kg koldioxidekvivalenter.

Ändå äter vi svenskar ungefär 10kg tomater per person och år...

4

4

Genom dessa växthusgaser så stiger temperatu-

ren i världen, och det viktigaste nu är att vi för-

minskar våra utsläpp men även tar vara på natu-

rens ekosystemtjänster. Tar vi inte hand om des-

sa kan vi inte räkna med att naturen tar hand om

oss i framtiden då den skulle vara helt förstörd.

Ekosystemtjänster är ett ekonomiskt sätt att prata

om våran natur som att det vore helt gratis för

oss att utnyttja, vilket vi har gjort. Och nu står vi

här med en förhöjd temperatur på 2 grader och vi

är på väg åt fel håll, så ja det har kostat oss i

efterhand. Ekosystemtjänsterna är

livsviktiga för oss utan dem skulle vi inte ha mat,

det är svårt att tro att det går så långt.

Men tänk efter, utan pollinering av blommor som

är en ekosystemtjänst så skulle ingenting växa.

Om ingenting växer har vi ingenting att äta eller

mata våra djur med som vi sedan äter…

Detta betyder att vi kommer behöva arter som

trivs i varmare klimat och gillar att äta skadedjur

då de oftast förökar sig i värme. Kan vi öka

antalet arter så kan vi öka den biologiska

mångfalden vilket leder till att vi kan bygga upp

resiliens, ett jordbruk och landskap som kan

Cirka 60% av jordens

ekosystemtjänster används

på ett ohållbart sätt.

Resiliens

"Ett systems förmåga att anpassa sig till störning

och yttre förändringar utan att förlora sina viktiga

funktioner och egenskaper".

Ekosystemtjänster är inget som går att köpa,

men dem kostar.

Vi lägger cirka 12-13% av våran lön på mat.

Aldrig någonsin har siffra varit så låg. Bo Algers

11

11

MSC-märket betyder att man främjar håll-

bart fiske av både fisk och skaldjur men

även hållbara fiske metoder och har strikta

regler mot utfiskning. MSC kontrollerar

även hela processen från att fisken fiskats

till att den hamnar i butiken så den

behandlas på ett hållbart sätt.

Endast vildfångad fisk och skaldjur.

ASC-märket är relativt nytt och till

grunden för detta ligger just

MSC-märkningen fast det är endast

gällande odlad fisk och skaldjur.

Här har man även en väldigt hård spår-

barhetscertifiering som gör att man kan

spåra fisken exakt vart den har fiskats,

fileats och sålts.

Svenskt Sigill märket garanterar att

produkten är svensk och har en högre

produktkvalitet där man tar hänsyn

till både djur och natur, helt enkelt en

mer ansvarsfull produktion.

Märkningen finns även på blommor.

Nyckelhålsmärkningen, många

tror att detta är ett bra val. Och de

kan de ju ofta vara ur ett

hälsoperspektiv, men skall

klargöra denna märknings djungel

för er. Nyckelhålsmärkningen har

absolut ingenting med

miljömärkning och göra och

ingen garanti på ursprung eller

hållbarhetsproduktion.

10

10

KRAV-märket betyder att en produkt är ekologisk,

vilket i sin tur betyder att man tar hänsyn till miljön när

man odlar, man får inte använda bekämpningsmedel

eller konstgödsel i sin odling och KRAV har även högre

regler gällande djurens välmående, dem skall ha lite

större boxar, vistas mer ute och så vidare.

Det är även förbjudet att använda GMO

(gen modifierade grödor) i varken växtodling eller

foderproduktion.

EU-Ekologisk ligger till grunden för KRAV-märket,

detta märket kräver att minst 95% av ingredienserna i

frädig produkter är ekologiska. Men EU-Ekologisk

har inte lika hårda regler som KRAV-märkningen.

Även här är GMO förbjudet.

Rainforest Alliance syfte är att skydda männi-

skor, vilda djur och miljöns biologiska mång-

fald. Dem jobbar med hållbara lösningar för

jordbruket och klimatet.

Men det finns inga krav på ekologiska råvaror.

Fairtrade märket är till för att förbättra odlare

och människor som är anställda inom jordbrukets

arbetes och levnadsvillkor för att motarbeta fat-

tigdomen. Det finns ett minimum pris på bönder-

nas grödor och får aldrig understiga detta pris.

Men Fairtrade är även emot barnarbete och

diskriminering.

Guiden genom märkesdjungel

5

5

Hade det varit lika allvarligt om vi inte hade utvecklats till ett

överkonsumerande land? Som alltid strävar efter det bästa?

Vi köper nyaste telefonen fast det inte är några fel på våran

förra, vi slänger mat som inte ens är dålig.

Hade vi kunnat stoppat detta själva?

Du och jag?

Eller kan vi förändra det nu, eller är det redan försent?

Ni kanske har hört talats om ”planetens gränser” ?

Det är ett uttryck som forskare använder sig av för att förklara hur mycket av

planetens resurser vi kan använda innan dem tar slut och skapar för stora

miljöförändringar som inte går att återhämta sig från.

Man delar upp detta i 9 olika kategorier luftpartiklar, kemiska gifter,

växthuseffekter, havsförsurning, ozon, kväve och fosfor, sötvattenanvändning,

förändrad markanvändning och biologisk mångfald. Men tyvärr så har vi redan

överskridit 3 stycken av dessa kategorier, utsläpp av koldioxid, biologisk mångfald

och utsläpp av kväve och fosfor.

Och vad spelar det då för roll att vi redan överstigit dem beräknade gränsvärdena

tänker ni?

Jo, det finns många faktorer som kommer att påverkas och inte bara klimatet i sig

utan även den biologiska mångfalden och resurstömning av olja bland annat. Och

oljan är den resurs vi är mest beroende av. Visste ni att 1 liter olja motsvarar energin

som en människa utför på en hel vecka?

Det finns studier som

visar på att man blir

inte lyckligare av

pengar, det går till en

viss gräns där lycka

och pengar tillsam-

mans har sin högsta

punkt. Där efter spe-

lar de faktiskt ingen

roll på hur mycket

pengar man har, men

graden av ens lyckan

stiger inte mer efter

den punkten.

6

6

Planeterna och deras gränser kommer från olika

ekologiska avtrycks uträkningar.

Uträkningarna baseras på hur många invånare vi är och förespås att bli i framtiden men även

hur klimatet förändras.

Totalt använder vi 2,70 hektar per person i ekologisk fotavtryck men vi har egentligen

1,78 hektar tillgängligt per person.

Är det möjligt att klara sig på 1,78 hektar?

Skulle planeten vara rättvis skulle detta betyda att alla hade lika mycket hektar per person,

skulle det gå att dela det rättvist?

Direkt mat fotavtryck

Detta beräknas utifrån våran jordbruksmark, den yta som

påverkas av odling och betande djur.

I Sverige används 0,4 hektar per person och år för att

producera den mat vi konsumerar.

Men även här håller inte våra vanor och konsumerande, om

man räknar globalt finns det 0,23 hektar jordbruksmark per

person och år, vilket betyder att vi använder nästan dubbelt

så mycket mot vad som är hållbart.

Och det tragiska i det är att i dessa 0,4 hektar ligger en

tredjedel av matavtrycket utanför Sveriges gränser och i

detta ingår INTE heller odling av tobak, bomull och annat

som är icke ätbart som vi förbrukar dagligen

Så vad är ekologiska fotavtryck då? Ekologiska fotavtryck beräknas utifrån något som kallas

”Human Carrying Capacity”, vilket innebär hur många

människor en yta kan bära ur ett hållbart perspektiv.

Men man räknar endast den yta där saker kan växa.

Detta ekologiska fotavtryck består av t.ex. våra direkta mat

fotavtryck som ni kan läsa om nedan och går att utföra på

hela länder, per person och en hel del andra områden.

Vad händer när temperaturen stiger ännu mer och det blir större klimatförändringar som

leder till att havsytan stiger och vi förlorar den jordbruksmark som ligger nära hav, sjöar

och vattendrag?

Prognoser tyder på att år 2025 kommer hektaren per person sjunka ännu mer till en

knappt 0,18 hektar per person.

9

9

När vi importerar kött eller foder till våra svenska djur stödjer vi

en massa saker utan att vara medvetna om det, saker som det fles-

ta människor faktiskt inte vill stödja egentligen men det är väl

inget företag i världen som går ut och skyltar med sitt negativa?

Foderproduktion utomlands är en av det största orsakerna för avs-

kogningen av regnskog och annan skogsmark för att kunna odla

bl.a. soja som vi använder i Sverige för att utfodra våra djur.

Import av köttprodukter

i Sverige år 2012: 39% griskött

66% lammkött

53% nötkött

37% kycklingkött Källa: Jordbruksverket

Import av mjölkprodukter i Sverige 2013:

43,9% Mjölk & grädde

16,9% Mjölkpulver & kondenserad mjölk.

88,2% syrade mjölkprodukter

51,5% Vassle

10,6% Smör & smörolja

116,9% Ost Källa: Statistiska centralbyrån

Under ett studiebesök på

Sörbnäs Ekologiska Mjölkgård

frågade jag bonden:

Vad kan konsumenterna göra för att

hjälpa bönderna?

Han svarade kort o gott

”Köp svenskt och köp inte EMV varor”.

(EMV varor är butikens egna varor t.ex. Icas egna

varor, de egna företagen ger ett lägre pris till alla

bönder och gör att dem hamnar i en sits där det blir

låsta. Det behöver självklart få betalt och butikerna

pressar ned deras priser och ger bönderna inga

direkt val än att acceptera dessa priser.)

Henrik Boo, Sörbnäs.

Arla kossa hjälper dig hitta

rätt på mejeri avdelningen,

ser du denna symbol

är du garanterad en

Svensk produkt.

8

8

Köp svenskt! Överallt hör man köp svenskt kött, stöd svenska bönder.

Självklart tycker jag, men varför behöver vi köpa svenskt?

Det finns en massa anledningar till att köpa svenska produkter.

- Vi har hårdast djurskyddslagar i EU, säkerligen världen.

- Vi har låg antibiotika användning, i Sverige används ingen antibiotika i

förebyggande syfte vilket faktiskt är tillåtet inom EU.

- Förbud mot t.ex. elektriska kodressörer, det används inom EU för att få

djuren att gå i rätt riktning även när det inte lyssnar.

- Vi är 1 av dem 3 länder i EU som har lag på att grisarna ska få ha kvar

sina svansar. Schweiz och Litauen är dem andra två.

- Kortare transporter= mindre utsläpp.

- Köper vi bara importerad mat kommer tillslut svenska landsbygden dö ut

och då drabbar det Sveriges kultur eftersom 85% av all nötkreatur i Sverige

betar ute på sommaren och ger oss öppna fält och våran sommar idyll.

Men det gömmer sig även en till viktig sak i det vi oftast bara ser som en

svenskt sommar idyll, biologisk mångfald. Det är den biologiska mångfal-

den som gör att vi har blommande blommor lång tid på sommaren och med

högre biologisk mångfald skulle vi kanske kunna få blommande växter

ännu längre och även hjälpa oss att använda mindre bekämpningsmedel.

I jordbruksfälten finns t.ex. två tredjedelar av alla rödlistade växter, en tred-

je del av alla rödlistade fåglar och hälften av alla rödlistade däggdjur.

Försvinner jordbruksmarken i Sverige försvinner även dem som ger oss

våra ekosystemtjänster och våran biologiska mångfald försvinner helt och

det skapar en enformig åker och arterna i Sverige skulle minska drastiskt till

några få.

Vi konsumerar cirka:

90kg kött per person o år = 250gram kött/dag

Forskningen säger att om det skall vara hållbart borde äta

25kg per person o år = 69gram kött/dag.

Då är det väl ännu viktigare att vi vet vart ifrån vårat kött kommer, hur det har levt,

hur det påverkar miljön och hur det hamnar på våran tallrik?

”När vi äter, formar vi landskapet.” Johanna Björklund.

7

7

Vattenavtryck

Enligt kartan består jordklotet av mycket vatten, men visste ni att det bara är cirka

2,5 procent som är sötvatten, och nu tänker man självklart men 2,5procent av allt vatten det

är ju ändå mycket vatten?

Tyvärr inte, två tredjedelar av allt sötvatten är bundet i glaciärer och den kvarstående

tredjedelen som vi ännu inte förbrukat är svår att komma åt på grund av att det ligger för

långt bort eller liknande geografiska svårigheter. Så även här använder vi mer vatten än vad

vi egentligen fysiskt har. Den här lilla delen sötvatten ska ju räcka till att producera mat, vi

ska kunna hålla en god hygien och ja, dem flesta tvättar väl bilen med sötvatten eller hur?

Men det kräver även vatten för att odla bomull, bomull till våra t-shirtar och lakan.

Det går åt hela 2700 Liter vatten att odla bomullen till en endaste t-shirt, och om vi tänker

efter hur många t-shirtar har man inte liggandes hemma och skräpar.

Snittet på vattenförbrukning i Sverige ligger på cirka 6000 Liter om dagen och person, det

är även lika mycket som 40 stycken badkar.

Sveriges import av

bomull

per person och år

kräver

100 000 liter vatten.

Vattenförbrukning hos

livsmedelsproduktion

140L= En kopp kaffe

1000L= 1L apelsinjuice

1300L= 1kg spannmål

3400L= 1kg ris

15500L= 1kg nötkött

Är det då vettigt att föda upp, importera och

köpa nötkött från länder med vattenbrist?

Då även vi här i Sverige har väldigt gott

om vatten?

Bomullsplanta.

8

8

Köp svenskt! Överallt hör man köp svenskt kött, stöd svenska bönder.

Självklart tycker jag, men varför behöver vi köpa svenskt?

Det finns en massa anledningar till att köpa svenska produkter.

- Vi har hårdast djurskyddslagar i EU, säkerligen världen.

- Vi har låg antibiotika användning, i Sverige används ingen antibiotika i

förebyggande syfte vilket faktiskt är tillåtet inom EU.

- Förbud mot t.ex. elektriska kodressörer, det används inom EU för att få

djuren att gå i rätt riktning även när det inte lyssnar.

- Vi är 1 av dem 3 länder i EU som har lag på att grisarna ska få ha kvar

sina svansar. Schweiz och Litauen är dem andra två.

- Kortare transporter= mindre utsläpp.

- Köper vi bara importerad mat kommer tillslut svenska landsbygden dö ut

och då drabbar det Sveriges kultur eftersom 85% av all nötkreatur i Sverige

betar ute på sommaren och ger oss öppna fält och våran sommar idyll.

Men det gömmer sig även en till viktig sak i det vi oftast bara ser som en

svenskt sommar idyll, biologisk mångfald. Det är den biologiska mångfal-

den som gör att vi har blommande blommor lång tid på sommaren och med

högre biologisk mångfald skulle vi kanske kunna få blommande växter

ännu längre och även hjälpa oss att använda mindre bekämpningsmedel.

I jordbruksfälten finns t.ex. två tredjedelar av alla rödlistade växter, en tred-

je del av alla rödlistade fåglar och hälften av alla rödlistade däggdjur.

Försvinner jordbruksmarken i Sverige försvinner även dem som ger oss

våra ekosystemtjänster och våran biologiska mångfald försvinner helt och

det skapar en enformig åker och arterna i Sverige skulle minska drastiskt till

några få.

Vi konsumerar cirka:

90kg kött per person o år = 250gram kött/dag

Forskningen säger att om det skall vara hållbart borde äta

25kg per person o år = 69gram kött/dag.

Då är det väl ännu viktigare att vi vet vart ifrån vårat kött kommer, hur det har levt,

hur det påverkar miljön och hur det hamnar på våran tallrik?

”När vi äter, formar vi landskapet.” Johanna Björklund.

7

7

Vattenavtryck

Enligt kartan består jordklotet av mycket vatten, men visste ni att det bara är cirka

2,5 procent som är sötvatten, och nu tänker man självklart men 2,5procent av allt vatten det

är ju ändå mycket vatten?

Tyvärr inte, två tredjedelar av allt sötvatten är bundet i glaciärer och den kvarstående

tredjedelen som vi ännu inte förbrukat är svår att komma åt på grund av att det ligger för

långt bort eller liknande geografiska svårigheter. Så även här använder vi mer vatten än vad

vi egentligen fysiskt har. Den här lilla delen sötvatten ska ju räcka till att producera mat, vi

ska kunna hålla en god hygien och ja, dem flesta tvättar väl bilen med sötvatten eller hur?

Men det kräver även vatten för att odla bomull, bomull till våra t-shirtar och lakan.

Det går åt hela 2700 Liter vatten att odla bomullen till en endaste t-shirt, och om vi tänker

efter hur många t-shirtar har man inte liggandes hemma och skräpar.

Snittet på vattenförbrukning i Sverige ligger på cirka 6000 Liter om dagen och person, det

är även lika mycket som 40 stycken badkar.

Sveriges import av

bomull

per person och år

kräver

100 000 liter vatten.

Vattenförbrukning hos

livsmedelsproduktion

140L= En kopp kaffe

1000L= 1L apelsinjuice

1300L= 1kg spannmål

3400L= 1kg ris

15500L= 1kg nötkött

Är det då vettigt att föda upp, importera och

köpa nötkött från länder med vattenbrist?

Då även vi här i Sverige har väldigt gott

om vatten?

Bomullsplanta.

6

6

Planeterna och deras gränser kommer från olika

ekologiska avtrycks uträkningar.

Uträkningarna baseras på hur många invånare vi är och förespås att bli i framtiden men även

hur klimatet förändras.

Totalt använder vi 2,70 hektar per person i ekologisk fotavtryck men vi har egentligen

1,78 hektar tillgängligt per person.

Är det möjligt att klara sig på 1,78 hektar?

Skulle planeten vara rättvis skulle detta betyda att alla hade lika mycket hektar per person,

skulle det gå att dela det rättvist?

Direkt mat fotavtryck

Detta beräknas utifrån våran jordbruksmark, den yta som

påverkas av odling och betande djur.

I Sverige används 0,4 hektar per person och år för att

producera den mat vi konsumerar.

Men även här håller inte våra vanor och konsumerande, om

man räknar globalt finns det 0,23 hektar jordbruksmark per

person och år, vilket betyder att vi använder nästan dubbelt

så mycket mot vad som är hållbart.

Och det tragiska i det är att i dessa 0,4 hektar ligger en

tredjedel av matavtrycket utanför Sveriges gränser och i

detta ingår INTE heller odling av tobak, bomull och annat

som är icke ätbart som vi förbrukar dagligen

Så vad är ekologiska fotavtryck då? Ekologiska fotavtryck beräknas utifrån något som kallas

”Human Carrying Capacity”, vilket innebär hur många

människor en yta kan bära ur ett hållbart perspektiv.

Men man räknar endast den yta där saker kan växa.

Detta ekologiska fotavtryck består av t.ex. våra direkta mat

fotavtryck som ni kan läsa om nedan och går att utföra på

hela länder, per person och en hel del andra områden.

Vad händer när temperaturen stiger ännu mer och det blir större klimatförändringar som

leder till att havsytan stiger och vi förlorar den jordbruksmark som ligger nära hav, sjöar

och vattendrag?

Prognoser tyder på att år 2025 kommer hektaren per person sjunka ännu mer till en

knappt 0,18 hektar per person.

9

9

När vi importerar kött eller foder till våra svenska djur stödjer vi

en massa saker utan att vara medvetna om det, saker som det fles-

ta människor faktiskt inte vill stödja egentligen men det är väl

inget företag i världen som går ut och skyltar med sitt negativa?

Foderproduktion utomlands är en av det största orsakerna för avs-

kogningen av regnskog och annan skogsmark för att kunna odla

bl.a. soja som vi använder i Sverige för att utfodra våra djur.

Import av köttprodukter

i Sverige år 2012: 39% griskött

66% lammkött

53% nötkött

37% kycklingkött Källa: Jordbruksverket

Import av mjölkprodukter i Sverige 2013:

43,9% Mjölk & grädde

16,9% Mjölkpulver & kondenserad mjölk.

88,2% syrade mjölkprodukter

51,5% Vassle

10,6% Smör & smörolja

116,9% Ost Källa: Statistiska centralbyrån

Under ett studiebesök på

Sörbnäs Ekologiska Mjölkgård

frågade jag bonden:

Vad kan konsumenterna göra för att

hjälpa bönderna?

Han svarade kort o gott

”Köp svenskt och köp inte EMV varor”.

(EMV varor är butikens egna varor t.ex. Icas egna

varor, de egna företagen ger ett lägre pris till alla

bönder och gör att dem hamnar i en sits där det blir

låsta. Det behöver självklart få betalt och butikerna

pressar ned deras priser och ger bönderna inga

direkt val än att acceptera dessa priser.)

Henrik Boo, Sörbnäs.

Arla kossa hjälper dig hitta

rätt på mejeri avdelningen,

ser du denna symbol

är du garanterad en

Svensk produkt.

10

10

KRAV-märket betyder att en produkt är ekologisk,

vilket i sin tur betyder att man tar hänsyn till miljön när

man odlar, man får inte använda bekämpningsmedel

eller konstgödsel i sin odling och KRAV har även högre

regler gällande djurens välmående, dem skall ha lite

större boxar, vistas mer ute och så vidare.

Det är även förbjudet att använda GMO

(gen modifierade grödor) i varken växtodling eller

foderproduktion.

EU-Ekologisk ligger till grunden för KRAV-märket,

detta märket kräver att minst 95% av ingredienserna i

frädig produkter är ekologiska. Men EU-Ekologisk

har inte lika hårda regler som KRAV-märkningen.

Även här är GMO förbjudet.

Rainforest Alliance syfte är att skydda männi-

skor, vilda djur och miljöns biologiska mång-

fald. Dem jobbar med hållbara lösningar för

jordbruket och klimatet.

Men det finns inga krav på ekologiska råvaror.

Fairtrade märket är till för att förbättra odlare

och människor som är anställda inom jordbrukets

arbetes och levnadsvillkor för att motarbeta fat-

tigdomen. Det finns ett minimum pris på bönder-

nas grödor och får aldrig understiga detta pris.

Men Fairtrade är även emot barnarbete och

diskriminering.

Guiden genom märkesdjungel

5

5

Hade det varit lika allvarligt om vi inte hade utvecklats till ett

överkonsumerande land? Som alltid strävar efter det bästa?

Vi köper nyaste telefonen fast det inte är några fel på våran

förra, vi slänger mat som inte ens är dålig.

Hade vi kunnat stoppat detta själva?

Du och jag?

Eller kan vi förändra det nu, eller är det redan försent?

Ni kanske har hört talats om ”planetens gränser” ?

Det är ett uttryck som forskare använder sig av för att förklara hur mycket av

planetens resurser vi kan använda innan dem tar slut och skapar för stora

miljöförändringar som inte går att återhämta sig från.

Man delar upp detta i 9 olika kategorier luftpartiklar, kemiska gifter,

växthuseffekter, havsförsurning, ozon, kväve och fosfor, sötvattenanvändning,

förändrad markanvändning och biologisk mångfald. Men tyvärr så har vi redan

överskridit 3 stycken av dessa kategorier, utsläpp av koldioxid, biologisk mångfald

och utsläpp av kväve och fosfor.

Och vad spelar det då för roll att vi redan överstigit dem beräknade gränsvärdena

tänker ni?

Jo, det finns många faktorer som kommer att påverkas och inte bara klimatet i sig

utan även den biologiska mångfalden och resurstömning av olja bland annat. Och

oljan är den resurs vi är mest beroende av. Visste ni att 1 liter olja motsvarar energin

som en människa utför på en hel vecka?

Det finns studier som

visar på att man blir

inte lyckligare av

pengar, det går till en

viss gräns där lycka

och pengar tillsam-

mans har sin högsta

punkt. Där efter spe-

lar de faktiskt ingen

roll på hur mycket

pengar man har, men

graden av ens lyckan

stiger inte mer efter

den punkten.

4

4

Genom dessa växthusgaser så stiger temperatu-

ren i världen, och det viktigaste nu är att vi för-

minskar våra utsläpp men även tar vara på natu-

rens ekosystemtjänster. Tar vi inte hand om des-

sa kan vi inte räkna med att naturen tar hand om

oss i framtiden då den skulle vara helt förstörd.

Ekosystemtjänster är ett ekonomiskt sätt att prata

om våran natur som att det vore helt gratis för

oss att utnyttja, vilket vi har gjort. Och nu står vi

här med en förhöjd temperatur på 2 grader och vi

är på väg åt fel håll, så ja det har kostat oss i

efterhand. Ekosystemtjänsterna är

livsviktiga för oss utan dem skulle vi inte ha mat,

det är svårt att tro att det går så långt.

Men tänk efter, utan pollinering av blommor som

är en ekosystemtjänst så skulle ingenting växa.

Om ingenting växer har vi ingenting att äta eller

mata våra djur med som vi sedan äter…

Detta betyder att vi kommer behöva arter som

trivs i varmare klimat och gillar att äta skadedjur

då de oftast förökar sig i värme. Kan vi öka

antalet arter så kan vi öka den biologiska

mångfalden vilket leder till att vi kan bygga upp

resiliens, ett jordbruk och landskap som kan

Cirka 60% av jordens

ekosystemtjänster används

på ett ohållbart sätt.

Resiliens

"Ett systems förmåga att anpassa sig till störning

och yttre förändringar utan att förlora sina viktiga

funktioner och egenskaper".

Ekosystemtjänster är inget som går att köpa,

men dem kostar.

Vi lägger cirka 12-13% av våran lön på mat.

Aldrig någonsin har siffra varit så låg. Bo Algers

11

11

MSC-märket betyder att man främjar håll-

bart fiske av både fisk och skaldjur men

även hållbara fiske metoder och har strikta

regler mot utfiskning. MSC kontrollerar

även hela processen från att fisken fiskats

till att den hamnar i butiken så den

behandlas på ett hållbart sätt.

Endast vildfångad fisk och skaldjur.

ASC-märket är relativt nytt och till

grunden för detta ligger just

MSC-märkningen fast det är endast

gällande odlad fisk och skaldjur.

Här har man även en väldigt hård spår-

barhetscertifiering som gör att man kan

spåra fisken exakt vart den har fiskats,

fileats och sålts.

Svenskt Sigill märket garanterar att

produkten är svensk och har en högre

produktkvalitet där man tar hänsyn

till både djur och natur, helt enkelt en

mer ansvarsfull produktion.

Märkningen finns även på blommor.

Nyckelhålsmärkningen, många

tror att detta är ett bra val. Och de

kan de ju ofta vara ur ett

hälsoperspektiv, men skall

klargöra denna märknings djungel

för er. Nyckelhålsmärkningen har

absolut ingenting med

miljömärkning och göra och

ingen garanti på ursprung eller

hållbarhetsproduktion.

12

12

Så hur gör jag då?

Hur väljer ja det bättre alternativet i affären?

Vad kan jag förändra?

Börja med att fundera ut, vad är viktigast för mig?

Starta där!

1. Börja med att välja svenska produkter speciellt gällande

mejeri varor och köttprodukter.

2. Välj lokalproducerade varor och gärna ekologiskt & krav.

3. Ät efter säsong, det är inte meningen att vi ska kunna äta

jordgubbar mitt i vintern färska i Sverige.

4. Ta vara på maten, släng inte!

5. Laga mat från grunden och undvik färdigmat, gör även

egna matlådor på resterna från dagen innan.

6. Gå ut i naturen, ta med barnen och plocka svamp. Mer

ekologiskt, närproducerat och utbildande mat kan väl inte

finnas?

1. Smartare energianvändning, tvätta full tvättmaskin, lämna

inte vattenkranar rinnande även i duschen.

2. Sänk temperaturen inne istället för att vädra ut värmen.

3. Köp energismarta vitvaror och apparater som drar lite,

4. Minskad boyta.

5. Ska du bygga nytt? Bygg energieffektivt med t.ex. tjockare

isolerade väggar och tak.

6. Installera solpaneler och producera egen sol-el.

1. Åkt kollektiv helst tåg framför buss och flyg.

2. Handla på vägen hem, åkt inte ut med bilen enbart för att

handla.

3. Samåkning, kanske åka och handla mat tillsammans med en

vän?

4. Elbil är bättre än bensin och diesel.

Mat tips

Boende tips

Transport tips

3

3

1 liter bensin innehåller cirka

0,63 kilogram kol. Men vid

förbränning som när vi kör våran

bil, ger 1 liter bensin utsläpp på

nästan 2,5 kilogram koldioxid.

För att kunna räkna ut påverkan av våra utsläpp av

växthusgaser räknar man om alla gaser till något som kallas

koldioxidekvivalenter för att lättare kunna jämföra. Som det

berättades tidigare att metangas påverkar klimatet

25 gånger mer än koldioxidutsläppen.

Detta betyder att 1kg metanutsläppen har 25 gånger så

stor uppvärmning av klimatet jämfört mot koldioxidutsläppen.

Så hur mycket koldioxid släpper

vi människor ut egentligen? Världens genomsnitt ligger på

cirka 7,5ton per person och år.

Sverige: cirka 8ton

Qatar: cirka 40ton eller mer

USA: 22-24ton

Kanada: 22-24ton

per person och år.

För att bromsa den globala

uppvärmningen som är följden av

våra koldioxidutsläpp krävs det att

vi bromsar ned till

1-2ton per person

de kommande 40åren.

Tomater är så gott, men ska vi

verkligen äta det året om?

Då 1kg importerade cocktail-

tomater från växthus som

värms upp med olja bidrar

med cirka

30kg koldioxidekvivalenter,

tomater som växter ute i Spa-

nien cirka 0,5kg och svenska

tomater från växthus cirka

1,5kg koldioxidekvivalenter.

Ändå äter vi svenskar ungefär 10kg tomater per person och år...

2

2

Växthusgaser känner dem flesta till, men känner vi till att det inte bara är koldioxid utsläppen

som man oftast läser om som påverkar den globala uppvärmningen?

Metanutsläpp som kommer ifrån risodlingar och idisslande djur som kor och får, bidrar även

till metanutsläppen när de smälter sin mat, allt detta ovannämnda men även förvaring av

gödsel bidrar 25gånger mer till växthuseffekten än koldioxid.

Här är några exempel på andra stora växthusgaser:

Vattenånga

Är den största växthusgasen, den rymmer cirka två tredjedelar av

våran naturliga växthuseffekt. Vattenånga är som ett ont kretslopp gällande just klimat-

påverkan, när det blir varmare ute avdunstar mer vatten i form av vattenånga. Vilket då

i sin tur bidrar till växthuseffekten då det skapas moln av vattenånga vilket skapar både

kallar och varmare klimat. Eftersom mer moln under vintern i Sverige ger oss mildare

klimat, men mer moln på sommaren gör att vi får en svalare sommar, och det vill väl

ingen?

När denna temperaturökning byggs på så drabbar det inte kanske Sverige hårdast men

länder som redan har torka, får det ännu varmare vilket resulterar i värre torka.

Koldioxidutsläpp

Koldioxid bildas kort och gott i all förbränning, när vi människor och djur andas, andas

vi ut koldioxid. Men den största andel av koldioxidutsläppen som påverkar klimatet

kommer ifrån förbränningen av fossila bränslen vilket betyder gasen som släpps ut när

vi kör bil och använder andra transportmedel, men även fordon och maskinerier som

använder sig av bensin, diesel, olja osv.

Men här påverkar även naturens förändringar utsläppen, avskogning gör att markens

tillstånd förändras och då släpper den ifrån sig koldioxid. Dock är växter det enda av

alla som släpper ut koldioxid som faktiskt även tar tillbaka koldioxid, vilket sker vid

växternas fotosyntes.

Det här med växthusgaser….

Kemiska beteckningar som

är bra att ha koll på:

H20 = Vatten & vattenånga

CO2= Koldioxid

CH4= Metangas

13

13

Basmatiris, jasminris och dem

vanliga rissorterna växter på

våtmark som släpper ifrån sig

mycket metangas.

Italiensk ris som avori och

abori ris odlas på torr mark

och har

därför inte samma påverkan på

globala uppvärmningen.

Utländsk kött, &

svenskt oxkött.

Ät istället kött från mjölkkor

som fyller en multifunktionell

uppgift.

65% av vårat svenska kött

kommer ifrån mjölkkor.

Grön sallader med tomat,

gurka, isbergssallad.

Rotfrukter, kålsallad.

Nötkött & Griskött Ät mer vilt, om du har

möjlighet

Bananer, vindruvor & paprika Välj alltid dem ekologiska

alternativen.

Plast förpackningar Ha koll på vad dina produkter

packas i, speciellt på frukt och

grönt avdelningen. Det kanske

finns ett bättre alternativ än

styckförpackade produkter?

Räkfrossa som fredagsmys Byt ut till musslor! Musslor

hjälper till att ta bort övergöd-

ningen i haven och de är även

supergoda!!

Smörgåspålägg som skinka,

ost och liknande.

Byt ut mot en god äggmacka

med örtsalt kanske?

Några exempel på klimatdålig & klimatvänlig mat.

Hög miljöpåverkan Låg miljöpåverkan

14

14

Källor:

- Planetens Gränser s.5

Planetary Boundaries: Exploring the Safe Operating Space for Humanity.

Rockström Johan mfl. 2009

www.ecologyandsociety.org/vol14/iss2/art32/

- Vattenånga s.2

Mat och klimat s.26-27+35

Björklund Johanna mfl. 2008

- Växthuseffekter/gaser s.2

Mat och klimat s.19-20

Björklund Johanna mfl. 2008

The World Bank. 2012. Turn down the heat. Why a 4oC Warmer World Must be

Avoided.

- Koldioxidekvivalenter & utsläpp s.3

Mat och klimat s.36-38

Björklund Johanna mfl. 2008

- Tomater s.3

Jordbruksverkets databas över direktkonsumtion av tomater.

www.jordbruksverket.se

- Ekosystemtjänster s.4

Mat och klimat s.140-141

Björklund Johanna mfl. 2008.

Introduktionsföreläsning Björklund Johanna.

Millennium Ecosystem Assessment www.maweb.org

- Resliens s.4

Mat och klimat s.141

Björklund Johanna mfl.2008

- Rikare men inte gladare s.5

Föreläsning Ekonomi, Jordbruk, EU & Världen , Erika Öhlund

L. Kubiszewski et al./ Ecological Economics 93 2013

- Ekologiska fotavtryck s.6

Ekologiska fotavtryck, WWF Världsnaturfonden PDF

Mat och klimat s.54-55+58-59

Björklund Johanna mfl. 2008

- Vattenförbrukning & Vattenavtryck s.7

Ekologiska fotavtryck, WWF Världsnaturfonden PDF

Mat och klimat s.33+62-63

Björklund Johanna mfl. 2008

- Djurvälfärd ”köp svenskt” s.8-9

Föreläsning Djurvälfärd, Bo Algers.

- Import s.8-9

Statistiska centralbyrån & Jordbruksverket

- Miljömärken s.10-11

Föreläsning märken och certifiering samt. Workshops i miljöcertifiering

Naturskyddsföreningen, www.naturskyddsforeningen.se

1

1

Mat & Klimat

Vad är det som faktiskt händer med

jorden?

Vad kan jag göra för att förändra

världen?

Vart ska jag börja?