Embed Size (px)
Citation preview
Svenska betyg utifrån ett internationellt perspektiv
Rosalind Duhs [email protected] University College London (UCL)
Centre for the Advancement of Learning and Teaching (CALT)
Creative Commons
Översikt
1. Inledning: bakgrund, kontext, betygsskalor
2. Forskningsfrågor (fallstudie)
3. Litteratur
4. Metodik
5. Datainsamling och analys
6. Resultat
7. Slutsats och rekommendationer
8. Era frågor och kommentarer
1. Inledning: bakgrund, kontext, betygsskalor
Det internationella perspektivet
Betyg i Sverige: en politiserad fråga
Betygsättning dålig
Betygsättning bra
Vid samtliga militära examina fick Björklund högsta betyg. (Wikipedia)
KTH (Dal, 2009) ’ …när den slutliga texten i kurshandboken blev
klar står det också klart att TEN1 är det enda momentet med differentierade betyg. Jag tycker det är bra.’
http://www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/DD1370/dbtinf08/
Studentens bästa
Nationens bästa
Allmän förbättring
Betyg för bästa lärandet
Komplexitet
Kontext
Courtesy of NASA CIA Factfile Sweden
Sverige utifrån ett internationellt perspektiv
‘... Sweden has achieved an enviable standard of living under a mixed system of high-tech capitalism and extensive welfare benefits. It has a modern distribution system, excellent internal and external communications, and a highly skilled labor force.’ (CIA 2013)
Från: https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sw.html
Studentmobilitet Europeiskt mål: 20% 2020
’Läsåret 2011/12 studerade 27 700 svenska studenter utomlands via utbytesprogram eller på egen hand som freemover-studenter.’
http://www.hsv.se/publikationerarkiv/pressmeddelanden/2012/alltflervaljerattstuderautomlands.5.782a298813a88dd0dad800016209.html
MEN
’lack of overall financial support for covering the entire EHEA mobility scope’
http://europa.eu/legislation_summaries/education_training_youth/lifelong_learning/c11088_it.htm
European Higher Education Area
Betygsskalor
Svenska betyg utifrån ett internationellt perspektiv
Vad är svenska betyg? - inom den svenska högre utbildningen finns följande
system inom betygsättningen: VG/G/U alt. G/U A, B, C, D, E, Fx, F (ECTS/EGIS betyg)
Juridik: (Wikipedia)
Svenska betyg forts.
Tekniska/Naturvetenskapliga utbildningar
(Wikipedia)
‘Grading’ (Lund/HSV 2009) The Higher Education Ordinance states that
the following grades may be awarded: Pass with Distinction (väl godkänd) Pass (godkänd) or Fail (underkänd) unless the institution decides to grade on some other scale. ...
ECTS grading have [sic] been introduced at several Higher education institutions.
No overall grade is given for a degree and students are not ranked.
http://www.lunduniversity.lu.se/upload/international_students/Swedish_Higher_Education_System.pdf
’Svenska betyg’
I dagens presentation –
Utgår ifrån Högskoleförordningen:
‘The Higher Education Ordinance states that the following grades may be awarded: Pass with Distinction (väl godkänd) Pass (godkänd) or Fail (underkänd)’
VG/G/U
Examination styr lärandet: Återsvall
Betygsättning
T.ex. Jessop et al (2013)
Betygsättning i Europa: exempel ECTS
‘The table shows the approximate equivalence between the ECTS system and the English university grading system. Since ECTS grade allocation is statistically based, whereas the English system is not, the precise boundaries between grades will vary from subject to subject. The table [below] should be taken as being indicative only.’
http://www.suny.edu/provost/international/studyabroad/ects/ECTS%20Grade%20Converter.htm
State University of New York (SUNY)
England
ECTS Grade Interpretation Scheme (EGIS)
‘A recent development within the European Commission is to replace the ECTS grading scale with a direct translation of grades based on historic grading data. This method is called EGIS, ECTS Grading Interpretation Scheme.’
EGIS (2)
This development is based on the fact that in many real-life exchange situations, the ECTS grade will only serve as an intermediate link between a "host" and a "home". In such cases, a direct conversion between two local grades would be most accurate, effective and fair from a students’ point of view.
If the distributions of local grades of the both HEI are set, it is thus possible to overcome many of the problems associated with the ECTS grade transfer scale.
EGIS (3)
Least room for interpretation appears when the grading scale of the "host" HEI is more differentiated than the local method of the "home" HEI.
Matlab and PHP software that makes such direct translations according to EGIS can be downloaded.
http://www.ceq.lth.se/ECTScalc/EGIS/index.php?lang=en
2 minuter för reflektion
Tala med den/dem som sitter bredvid dig.
Översikt
1. Inledning: bakgrund, kontext, betygsskalor
2. Forskningsfrågor
3. Litteratur
4. Metodik
5. Datainsamling och analys
6. Resultat
7. Slutsats och rekommendationer
8. Era frågor och kommentarer
2. Forskningsfrågor
FOKUS: Svenska studenters internationella perspektiv ang svenska betyg
Hur upplever svenska studenter utländska betyg?
- föredrar de VG/G/U?
- föredrar de differentierade betyg?
- hur ser de på betygskalans inflyttande på motivation?
Översikt
1. Inledning: bakgrund, kontext, betygsskalor
2. Forskningsfrågor
3. Litteratur
4. Metodik
5. Datainsamling och analys
6. Resultat
7. Slutsats och rekommendationer
8. Era frågor och kommentarer
3. Internationell litteratur (2012-2013)
Jessop et al (2013) - 23 degree programmes in eight universities -
Students: ’ It’s good to know you’re being graded because then you take it more seriously.’ (s. 8)
’ there are some people who just hammer on about what will get them a better mark.’ (s.8)
’assessment … conceptually weak in HE.’ (s.14)
’ reduce summative assessment in favour of formative.’ (s.14)
Internationell Lit (2) Different conceptions: staff and students
Fletcher et al (2012) – ’ parallel surveys of conceptions of assessment were administered to faculty and undergraduate students across four tertiary institutions.’ (abstract)
‘Assessment was also viewed as being trustworthy and consistent whilst at the same time recognizing the potential for some inaccuracy to be present...
... grades they forward for students are scrutinized and moderated by examination committees and even external examiners before official grades are recorded.’
Översikt
1. Inledning: bakgrund, kontext, betygsskalor
2. Forskningsfrågor
3. Litteratur
4. Metodik
5. Datainsamling och analys
6. Resultat
7. Slutsats och rekommendationer
8. Era frågor och kommentarer
4. Metodik
• Enkät (’opinio’ = e-enkät)
– Kvantitativ och kvalitativ datainsamling
– 5-gradig Likert skala, fritextutrymme
• Intervju med svensk lektor
• Intervju med två svenska studenter
45 minuter
Översikt
1. Inledning: bakgrund, kontext, betygsskalor
2. Forskningsfrågor
3. Litteratur
4. Metodik
5. Datainsamling och analys
6. Resultat
7. Slutsats och rekommendationer
8. Era frågor och kommentarer
Plats - UCL: 4e i QS World University Rankings http://www.topuniversities.com/university-rankings/world-university-
rankings/2012
Forskningsdeltagare
Enkät: N - 108 svenska studenter
n - 42 svarade = 38% svarsfrekvens
50% men, 50% kvinnor
First Cycle (undergraduates) = 31
Second Cycle (master’s) = 9
Third Cycle - Doktorander = 2
Intervjuer – 1 lektor, 2 studenter
Översikt
1. Inledning: bakgrund, kontext, betygsskalor
2. Forskningsfrågor
3. Litteratur
4. Metodik
5. Datainsamling och analys
6. Resultat
7. Slutsats och rekommendationer
8. Era frågor och kommentarer
Jag hade svårt att anpassa mig till den flergradiga betygsättningen i utlandet.
Jag hade svårt att anpassa mig till den flergradiga betygsättningen i utlandet.
… betygsättningen på UCL var vad jag förväntade mig … har inte upplevt något annat Flergradig betygsättning är ju snarare enklare att förstå, det går lättare att se var man hamnar, och att se om man har blivit bättre/sämre. Man uppskattar användning av procent!
Flergradig betygsättning gör att jag vill uppnå ett högt betyg: 74% håller med
Flergradig betygsättning gör att jag vill uppnå ett högt betyg: 11/14 positiva
(fritext svar)
’… godkänd och en till ger motivation nog för att jobba.’
’… ju fler grader det finns i betygsättningen, ju lättare blir det att få en bättre idé över hur man ska lösa ”problemet”.’
’Siktar på högsta.’
Jag föredrar den flergradiga betygsättningen: 57% håller med
’mer rättvis bedömning’
’Den ger bättre information om vad man har uppnått, samt belönar förståelse och kunskap.’
’Det är mycket bättre med flera betygssteg …’
’… det finns större utrymme i flergradigt system att bli rankan ’bland de dåliga.’
Jag föredrar den tvågradiga betygsättningen (godkänd/icke godkänd)
67%
Jag föredrar den tvågradiga betygsättningen (godkänd/icke godkänd)
NEJ
’Jag förstår inte varför det finns en sådan betygsättning.’
’Det främjar inte att arbeta hårt utan att bara göra precis det man måste.’
’Föredrar tregradig.’
Studentröster: Vad tycker ni om betygssystemet?
Översikt
1. Inledning: bakgrund, kontext, betygsskalor
2. Forskningsfrågor
3. Litteratur
4. Metodik
5. Datainsamling och analys
6. Resultat
7. Slutsats och rekommendationer
8. Era frågor och kommentarer
7. Slutsats och rekommendationer
• Studenter uppskattar en differentierad betygsskala
• Förenkla med hjälp av ECTS-skalan
• Inför slutbetyg för ’First Cycle’ och ’Second Cycle’
Betygshets
http://visesiskolan.blogspot.se/2009_12_01_archive.html (efter Munk)
mad scramble (scrambling) for [higher] marks (amer. grades)
http://www.ord.se/oversattning/engelska/
Balansgång
Varför har vi universitetsutbilding? Lärande som personlig utveckling
...the combination of processes whereby the whole person – body (... physical and biological) and mind (knowledge, skills, attitudes, values, emotions, beliefs and senses) - is in a social situation and constructs an experience which is then transformed cognitively, emotively or practically (or through any combination) and integrated into the person’s biography.
(Jarvis, 2005, p. 7)
http://pixabay.com/en/silhoutte-hiker-mountain-top-74565/
Referenser
Fletcher, R., Meyer, L., Anderson, H., Johnston, P. & Rees, M. (2012) Faculty and students conceptions of assessment in higher education. Higher Education, 64(1), 119-133.
Jarvis, P. (2005). Towards a philosophy of human learning: An existentialist perspective. In: Jarvis, P. and Parker, S. (eds.) Human learning: An holistic approach. Abingdon and New York: Routledge, pp.1-15.
Jessop, T., El Hakim, Y. & Gibbs, G. (2013) The whole is greater than the sum of its parts: A large-scale study of students’ learning in response to different programme assessment patterns. Assessment & Evaluation in Higher Education, 1-16.
