Embed Size (px)
DESCRIPTION
Hur kan färdvägsmiljön bidra till aktiv transport och därmed till bättre hälsa?
Citation preview
Peter Schantzdr med sc, professor
Föreläsning vid Transportforum
den 11 januari, 2012
Hur kan färdvägsmiljön bidra till aktiv transport och därmed till bättre hälsa?
research project
physically activecommuting in
Greater Stockholm
www.gih.se/pacs
yttre faktorer
individen
inrefaktorer
fysiskaktivitet
färdvägsmiljön gångcykling
transport
WHO:s definition av hälsa 1948:
”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej
endast frånvaron av sjukdom eller skröplighet”
Tre aspekter av fysisk aktivitet och färdvägsmiljöer
med koppling till hälsa:
• Sjukdomar
• Förtida mortalitet
• Välbefinnande
välbefinnande
fysiskt – mentalt – socialt
lågt
förekomst avsjukdomar/
grad av sjuklighet
många/hög
ingen
högt
nivå
av
fysisk
aktivitet
miljöbetingelser som
bidrar till ett
välbefinnande
miljöbetingelser som
motverkar ett
välbefinnande
Färdvägsmiljön kan påverka:
• Beslutet att cykla
• Avståndet
• Frekvensen av cykelturer
• Upprätthållande av ett beteende som cyklist
• Välbefinnandet under det att man cyklar
Ref: Wahlgren
& Schantz
2011. Bikeability
and methodological issues
using the active commuting route environment scale (ACRES) in a
metropolitan setting. BMC Medical Research Methodology 11:6
startpunkt målpunkt
• Är färdvägsmiljön säker?
• Känner jag mig trygg i färdvägsmiljön?
• Är färdvägsmiljön stimulerande?
trygghetotrygghet
hämning
stimulans
potentiella prediktorer:
• variabler inom trafik, fysisk och social miljö
utfallsvariabler – färdvägsmiljön som helhet för aktiva transporter:• otrygg – trygg• hämmande –
stimulerande
potentiella prediktorer:
• variabler inom trafik, fysisk och social miljö
utfallsvariabler – färdvägsmiljön som helhet för aktiva transporter:• otrygg – trygg• hämmande –
stimulerande
trafikmiljö
• avgaser
• buller
• flöde of motoriserade fordon
• hastigheter av motoriserade fordon
• hastigheter hos andra cyklister
• trängsel av alla sorters fordon i icke separerade trafikmiljöer
• trängsel av cyklister på cykelbanor/cykelfält
fysisk miljö
• cykelbanor/-fält/- vägar för cyklister separerade från bil- trafik
• grönska (natur, parker, träd, planteringar)
• skönhet (fulhet – skönhet)
• rödljus
• backighet
• färdvägens dragning
social miljö
• konflikter mellan individen och andra nyttjare av färdvägen, inklusive fotgängare
miljövariabler i färdvägsmiljöer
potentiella prediktorer:
• variabler inom trafik, fysisk och social miljö
utfallsvariabler – färdvägsmiljön som helhet för aktiva transporter:• otrygg – trygg• hämmande –
stimulerande
Wahlgren, L. & Schantz, P. 2012.
Exploring bikeability
in a metropolitan setting:
stimulating and hindering factors in commuting route environments.
Accepted with minor revisions in BMC Public Health
potentiella prediktorer:
• variabler inom trafik, fysisk och social miljö
utfallsvariabler – färdvägsmiljön som helhet för aktiva transporter:• otrygg – trygg• hämmande –
stimulerande
mycket låga mycket höga
uppfattade nivåer av avgaser längs färdvägen
stimulerar mycket
upplevd nivå av om färdvägs- miljön som man cyklar i som helhet hämmar/ stimulerar arbets- pendlingen
hämmar mycket
Negativa faktorer
• avgaser
• trängsel av alla sorters fordon i icke separerade trafikmiljöer
• färdvägens dragning
Positiva faktorer
• grönska
• skönhet
miljövariabler i färdvägsmiljöer
Negativa faktorer
• avgaser
• trängsel av alla sorters fordon i icke separerade trafikmiljöer
• färdvägens dragning
Positiva faktorer
• grönska
• skönhet
miljövariabler i färdvägsmiljöer
• otrygg – trygg
overall perceptions of route environmentsfor bicycle
commuting
perceptions of different route environment
variables
stimulates
a lot
inhibits
a lotvery
low
very
high
2007 2008Birger Jarlsgatan, Stockholm
Mkt sannolikt val
Sannolikt val
Neutralt
Osannolikt val
Mkt osannolikt val
Ref: Winters M & Teschke
K. 2010. Route preferences
among
adults
in the near
market for bicycling: findings
of the cycling
in cities
study. Am J Health Promot
25(1):40‐7.
Referenser
Wahlgren, L., Stigell, E. & Schantz, P. 2010. The active
commuting
route environment
scale
(ACRES):
development
and evaluation. Int
J of Behav
Nutr
Phys
Act
7:58
Wahlgren, L. & Schantz, P. 2011. Bikeability
and methodological
issues
using
the active
commuting
route
environment
scale
(ACRES) in a metropolitan
setting. BMC Medical Research Methodology
11:6
Wahlgren, L. & Schantz, P. 2012. Exploring
bikeability
in a metropolitan
setting: stimulating
and
hindering
factors
in commuting
route environments. Accepted
with minor revisions by BMC Public Health.
Winters M & Teschke
K. 2010. Route preferences
among
adults
in the near
market for bicycling: findings
of the cycling
in cities
study. Am J Health Promot
25(1):40‐7.
www.gih.se/rhm
