Rullstolsanpassat utegym i Karlstad kommun

Ett underlag skapat utifrån ett ergonomiskt perspektiv följande

designprocessens grundpelare

Wheelchair accessible outdoor gym located in Karlstad municipality The foundation for creating an outdoor gym from an ergonomic perspective following the design process

Viktor Nässén

Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap

Examensabete för högskoleingenjörsexamen i innovationsteknik och design, MSGC12

22,5hp

Handledare: Lennart Wikh

Examinator: Leo de Vin

2015-03-30

1

Sammanfattning Denna rapport omfattar skapandet av en träningsmiljö tänkt att placeras utomhus i Karlstad och är anpassad för

rullstolsburna individer. Arbetet har utförts på uppdrag av Karlstad kommun och motsvarar som ett

examensarbete för högskoleingenjörsexamen inom Innovationsteknik och Design, vid fakulteten för Hälsa, Natur

och Teknikvetenskap. Arbetet har utförts vid Karlstad Universitet under våren 2014.

Karlstad kommun har sett ett behov av träningsutrustning i utomhusmiljö tillgängligt för rullstolsburna. På

många träningsplatser i dagsläget stängs rullstolsburna ute från träning då det finns få möjligheter att justera

den utrustning som erbjuds. Ur ett användarperspektiv anses träningsmöjligheterna vara otillräckliga vilket har

legat till grund för detta arbete.

Utfrån uppdragsgivarens synpunkt och krav samt genom informationsinsamling, intervjuer och obervationer

formulerades en produktspecifikation. Produktspecifikationen omfattar huvudbehovet och andra nödvändiga

behov för att platsen skall fungera som mötesplats med inriktningen ”träning för rullstolsburna”. Det ställs bland

annat krav på användarvänlighet, hållbarhet och säkerhet.

Konceptutvecklingen har följt den designprocess som används inom ramarna för innovationsteknik och Design.

Vid utvecklingsprocessen användes skisser och CAD som hjälpmedel för att enkelt kunna simulera

konstruktioner och lösningar på problem. Genereringsprocessen gav ett resultat på nitton olika lösningar som

därefter utvärderas med hjälp av eliminerings- och utvärderingsmatriser.

Det slutgiltliga konceptet motsvarar en träningsplats med fem maskiner speciellt anpassade för rullstolsburna

där allsidig träning erbjuds. Träningsutrustningen är tänkt att kunna användas av alla individer oavsett tidigare

erfarenhet och kunskap om träning. Maskinerna tillåter att hela övre delen av kroppen kan tränas, att

manövrering på platsen är enkel och att skaderisken är låg.

Abstract The report deals with the subject of an outdoor gym located in Karlstad adapted and accessible for wheelchair

using individuals. The work is performed within the course degree project for degree of Bachelor of Science in

Innovation and design engineering, MSGC12 at the faculty of health, nature and engineering science at Karlstad

University. The work has taken place at Karlstad University in the spring in 2014.

Karlstad municipality has seen a need for exercise equipment in an outdoor environment that is accessible to

wheelchair users. In today’s outdoor gyms wheelchair are users shut out. This is due to the face that the

equipment is not adjusted accordingly. From a user perspective this is considered to be inadequate training

opportunities and has been the basis for the creation of the outdoor gym, adjusted for wheelchair users.

Based on the requirements from the client's point of view, data collection, interviews and observations a

product specification was developed. The specification covers the main requirements and other necessary

requirements for the site to function as a meeting place with focus on training for wheelchair users. The

specification includes demands such as ease of use, durability and safety.

Concept development has followed the design process used in the context of innovation, technology and design.

During the development process sketches and CAD was used as means to easily simulate designs and solutions

to problems. The concept generation process yielded a score of nineteen different solutions which is

subsequently evaluated using elimination and evaluation matrix. Diagrams for how well each concept met the

required conditions were used to evaluate in its entirety.

The final concept is an outdoor gym which provides the opportunity for wheelchair users to work-out and

preform rehabilitation exercises. The facility is equipped with five machines adjusted for wheelchair users which

offer comprehensive training. Exercise equipment is intended to be used by all individuals regardless of previous

experience and knowledge of training. The machines allow the entire upper part of the body to be trained. The

operation of the site is simple and the risk of injury is low.

Innehållsförteckning

Bilagor...................................................................................................................................................................................... 47

Sammanfattning ........................................................................................................................................................................... 2

Abstract ........................................................................................................................................................................................ 3

Innehållsförteckning .................................................................................................................................................................... 4

1. Introduktion ............................................................................................................................................................................. 7

1.1 Bakgrund ............................................................................................................................................................................ 7

1.2 Problemformulering .......................................................................................................................................................... 7

1.3 Syfte och Mål ..................................................................................................................................................................... 7

1.4 Avgränsningar .................................................................................................................................................................... 7

2. Metod ....................................................................................................................................................................................... 8

2.1 Brief ................................................................................................................................................................................... 8

2.2 Planering ............................................................................................................................................................................ 8

2.3 Moodboard ........................................................................................................................................................................ 9

2.4 Informationsinsamling ....................................................................................................................................................... 9

2.5 Produktspecifikation ........................................................................................................................................................ 10

2.6 Idégenerering................................................................................................................................................................... 11

2.7 Konceptutveckling ........................................................................................................................................................... 12

2.8 Konceptutvärdering ......................................................................................................................................................... 12

2.9 Detalj konstruktion .......................................................................................................................................................... 13

2.10 Presentation och dokumentation .................................................................................................................................. 13

3. Resultat .................................................................................................................................................................................. 15

3.1 Brief ................................................................................................................................................................................. 15

3.2 Planering .......................................................................................................................................................................... 15

3.3 Moodboard ...................................................................................................................................................................... 16

3.4 Informationsinsamling ..................................................................................................................................................... 17

3.5 Produktspecifikation ........................................................................................................................................................ 23

3.6 Idégenerering................................................................................................................................................................... 23

3.7 Konceptutveckling ........................................................................................................................................................... 25

3.8 Konceptutvärdering ......................................................................................................................................................... 34

3.9 Slutkoncept ...................................................................................................................................................................... 34

3.10 Presentation och dokumentation .................................................................................................................................. 40

4. Diskussion .............................................................................................................................................................................. 41

5. Slutsats och vidare arbete ...................................................................................................................................................... 43

Tackord....................................................................................................................................................................................... 44

Referenser .................................................................................................................................................................................. 45

Bilagor

Bilaga 1: Projektplan....................................................................................................................................................

Bilaga 2: Tidsplanering.................................................................................................................................................

Bilaga 3: WBS...............................................................................................................................................................

Bilaga 4: Dimensioner rullstol......................................................................................................................................

Bilaga 5: Antropometrisk data.....................................................................................................................................

Bilaga 6: Intervjuer.......................................................................................................................................................

Bilaga 7: Kravspecifikation...........................................................................................................................................

Bilaga 8: Idégenerering................................................................................................................................................

Bilaga 9: Konceptutvärdering.......................................................................................................................................

7

1. Introduktion Detta arbete handlar om att underlätta för människor i rullstol att använda sig av utrustningen som presenteras i

ett utegym idag. Arbetet har utförts på uppdrag av Johan Högman på Karlstad kommun, i kursen examensarbete

för högskoleingenjörsprogrammet, Innovation och Design. Programmet är en del av fakulteten för hälsa, natur-

och teknikvetenskap vid Karlstads Universitet. Kursen motsvarar 22.5hp och sträcker sig över vårterminen år

2014. Handledare för projektet är Lennart Wikh och examinator är professor Leo de Vin. Arbetet har ägt rum vid

Karlstad universitet.

1.1 Bakgrund Utegym som byggs idag är vanligtvis inte anpassade efter människor med funktionsnedsättning utan riktar sig

oftast mot människor som redan har en relativt hög nivå av fysisk aktivitet. Karlstads kommun har valt att

investera i ett projekt kring ett utegym som är anpassat för människor som är rullstolsburna. Projektet omfattar

utformningen av ett tillgänglighetsanpassat utomhusgym där målet är att anläggningen skall, i största möjliga

utsträckning, vara användbart för personer med funktionsnedsättning. Anledningen till Karlstad kommuns

satsning på projektet beror på det faktum att rullstolsburna människor idag är fysiskt inaktiva eller har en låg

fysisk aktivitetsnivå. Syftet med utegymmet är att ge en möjlighet samt att motivera, till en aktivare livsstil.

1.2 Problemformulering Den utrustning som erbjuds idag är inte anpassat för rullstolsburna. Den centrala problemformuleringen för

detta arbete är: ”Hur kan träningsredskap anpassas för att kunna användas av människor i rullstol?”.

1.3 Syfte och Mål Syftet med kursen är att driva ett projekt självständigt enligt den designprocess som lärs ut inom

högskoleingenjörsprogrammet Innovation- och Designingenjör, samt att detta arbetet som utförs sker på ett

självständigt sätt. Projektets syfte är att upprätta utrustning som är funktionell för personer med

funktionsnedsättning. Utrustningen skall ha godtycklig hållbarhet samt kvalitet. Det skall vara en rimlig kostnad

för tillverkningen samt att det skall vara estetiskt tilltalande.

Målet med arbetet är att formge gymutrustning användbar och anpassad för människor i rullstol, oavsett

tidigare erfarenheter och fysisk aktivitetsnivå. Konceptet beräknas bestå av; skisser, text och bilder skapade med

hjälp av CAD. Projektet delredovisades i form av en muntlig presentation med hjälp av Powerpoint.

Projektet slutredovisades under en utställning, i samarbete med Karlstad universitet, där utomstående var

välkomna att ta del och se hur arbetet avslutats.

1.4 Avgränsningar Projektet begränsas till att anpassa träningsutrustning som är användarvänlig för rullstolsburna med rörlighet i

överkroppen. Individer med begränsad funktion i överkroppen kommer inte att tas i akt på grund av att det kan

bli svårt att anpassa träningsutrustning till dessa behov. Konceptets tillverkning och material behandlas ej

genomgående.

8

2. Metod Arbetet följde en arbetsstruktur enligt ingenjör- och industrimässig standard. För uppnå en strukturerad

redovisning ingick momenten: planering, genomförande och utvärdering. Projektet följde den process som är

beskriven i böckerna Produktutveckling – effektiva metoder för konstruktion och design (Johannesson et al.

2004), Design i fokus för produktutveckling - Varför ser saker ut som de gör? (Österlin, 2007) och Handbok för

mindre projekt (Eriksson och Lilliesköld 2004).

De moment som projektet använde orsakades av vad som ansågs relevant. Därav uteslöts moment som inte

ansågs relevanta.

2.1 Brief Arbetet startades med en breif för att fastställa projektets mål, vilka resurser som finns, eventuella

begränsningar för att möta de deadlines som var satta. En noggrann planering är viktig då tiden under

planeringsfasen möjliggör förändringar utan att det kan medföra större kostnader. Om en planering inte utförs

eller utförs slarvigt så riskerar projektet att misslyckas. (Eriksson och Lilliesköld 2004).

Utifrån den projektbeskrivning som gavs av Karlstad kommun gjordes en problemforumlering, se bilaga 1.

Utifrån beskrivningen och formuleringen avgränsades projektet.

Arbetets mål identifierades och formulerades på ett mätbart sätt. Projektmålet är målet med den funktion eller

produkt som skall skapas och bestäms av uppdragsgivarens krav enligt projektbeskrivningen, se bilaga 1

Affärsmålet anger den budget som finns samt de satta tidsramar som existerar, detta vad gäller kursens

poängomfattning samt kurstid.

2.2 Planering Projektplanen användes till att beskriva och vägleda den metodik som används för att lösa problemet. Först

delades projektet upp med hjälp av en så kallad Work Breakdown Structure, WBS, i Microsoft Excel. En WBS har

som funktion att kunna svara på frågan: Vad måste göras för att projektet skall kunna slutföras? Den

aktivitetsnedbrytning som gjordes gav en grund för projektmodellen som växte fram. I projektmodellen listades

de aktiviteter som förväntades ske, färdigdatum, milstolpar, time-outs och ansvariga parter konkritiserades. Så

kallade time-outs placerades innan viktiga moment för att kunna kontrollera projektets dåvarande fas och vad

som behövdes göras samt eventuella justeringar.

Ett Gantt-schema togs därefter fram med hjälp av Microsoft Excel för att kunna visualisera tidsramarna i

projektet samt för att kunna strukturera den tid som gavs under projektet. Detaljplaneringen av respektive fas

berodde på projektets fortlöpning och hänsyn togs till detta vid planeringen. Projektbeskrivning, kurs PM, WBS

och Gantt-schema bifogas i projektplanen.

En riskbedömning gjordes enligt miniriskmetoden (Eriksson och Lilliesköld 2004) för att kunna bedömma och

åtgärda kritiska problem och risker som kunde uppstå under projektet och eventuellt leda till försening eller

misslyckande. Riskernas sannolikhet och konsekvens bedömdes med en skala från ett till fem och med den

räknades en riskfaktor ut. Vid de moment där riskfaktorn var hög formulerades en åtgärd för att kunna korrigera

problemet om det uppstod.

Projektplanen är en överenskommelse mellan de olika parterna i organisationen om vad projektet syftar till att

lyckas lösa och hur det skall lösas. Planen redovisades skriftligt och bedömdes av examinator, handledare och

uppdragsgivare. Det gjordes även en muntlig presentation inför examinator, handledare och kurskamrater.

9

2.3 Moodboard En moodboard är en typ av poster som kan bestå av text, bilder eller färg. Moodboarden har som syfte att

försöka illustrera en typ av känsla eller stil som designern strävar efter. Moodboarden kan även användas till att

utveckla idéer och koncept. (Österlin, 2007)

Moodboarden för detta arbete skapades I programmet Microsoft Paint med syfte att förmedla den önskade

känsla när människor kom I kontakt med utegymmet. Moodboarden gjordes i samband med

informationsinsamlingen. Senare vid idégenereringen användes moodboarden för att se om de idéer och tankar

som uppstod kunde jämföras och kopplas till de känslor och tankar som låg till grunden för projektet.

De bilder som användes i moodboarden fotades av Viktor Nässén.

2.4 Informationinsamling Genom att undersöka och kartlägga hur träning på utegym kan se ut idag för människor i rullstol kunde

problematiken och olika hjälpmedel lyftas fram. För att arbetet skulle följa en ingenjörsmässig riktning användes

böcker som, Produktutveckling – effektiva metoder för konstruktion och design (Johannesson et al. 2004) och

Design i fokus för produktutveckling - Varför ser saker ut som de gör? (Österlin, 2007). Genom att okritiskt och

förutsättningslöst undersöka problemsituationen för att belysa problemet från alla vinklar gavs en god bild av

behovet.

2.4.1 Litteratur och artiklar

För att erhålla bredare kunskap om vad som kunde tänkas behöva skapas gjordes en litteratur- och artikelstudie.

Sedan tidigare fanns böckerna Produktutveckling – effektiva metoder för konstruktion och design (Johannesson

et al. 2004) och Design i fokus för produktutveckling - Varför ser saker ut som de gör? (Österlin, 2007). Utöver

dessa lånades även böcker för att kunna granska hur människokroppen fungerar och hur den påverkas vid

belastning. Arbete och teknik på människans villkor (Bohgard et al. 2010) samt Människokroppen (Steve Parker,

2013). Hur människor i rullstol över tid kan utveckla obalans i rygg, nacke och höfter undersöktes för att veta hur

utrustningen kan behövdes utforma för att underlätta träning och rörelse lästes (Gagnon B. et al. 2005). Artiklar

om hur fysisk aktivitet påverkar människor i rullstol mentalt granskades också för att kunna utvärdera vilken typ

av träning som kunde rekommenderas, (Anneken V. et al 2010).

För att hitta lämplig litteratur användes Karlstads universitets bibliotek. På plats tillfrågades biblotikarie om hjälp

för att hitta lämpliga sökord och sökdatabaser. Exempel på sökord som användes var, wheelchair, träning,

workout, health, mobility, restrictions, ergonomi och övningar för människor i rullstol.

Via Google letades det fram berättelser och erfaranheter om hur människor idag upplevde träning och

förflyttning. Likväl granskades videos och rörelsemönster som var tänkvärda vid utvecklandet av en miljö

anpassad för funktionshindrade.

För att hitta relevanta artiklar och tidsskrifter användes DIVA (Digitala Vetenskapliga Arkiva). DIVA är ett digitalt

arkiv som är tillgängligt via skolans bibliotek. I DIVA skrivs lämpliga sökord in och de artiklar som är relaterade till

sökorden plockas fram.

2.4.2 Muskulatur och kroppsdelar

För att utforska området kring hur människorkroppen ser ut och hur muskler fungerar tillsammans avändes DIVA

och Karlstads Universitetsbibliotek. Eftersom projektet avgränsats till rullstolar riktades undersökningen mot

överkroppen.

10

2.4.3 Rullstolen

För att få bredare kunskap om hur en rullstol är utformad samt möjligheten och begränsningar i skapandet av

träningsanläggningen så kontaktades två rullstolstillverkande företag. Detta för att kunna få grundlig

konsultation kring skapandet och utformningen av platsen med anpassning för rullstolen.

2.4.4 Ergonomi och Antropometriska mått

Det var viktigt att veta de olika mått och dimensioner människokroppen har för att kunna designa och

konstruera utrustning tänkt för den specifika målgruppen. I fallet att tillverka ett funktionsanpassat utegym var

det även viktigt att veta hur varje komponent skulle utformas för att passa majoriteten av användarna. För att

studera och lära om ergonomi och antropometriska mått användes boken Arbete och teknik på människans

villkor (Bohgard et al. 2010).

2.4.5 Intervjuer

För att få tillgång till information som annars kan vara svår att hitta gjordes ett antal intervjuer. Vid varje intervju

skapas en möjlighet att ställa frågor och utforska området på en djupare nivå. Målet var att få tillgång till

information som människor fått via sitt yrke eller via sina erfaranheter över en längre tidsperiod, någonting som

en novis saknar.

Vid Värmlands handikappsidrottsförbund intervjuades Jan Thorin på Idrottens hus om sitt arbete och

erfaranheter med människor i rullstol. Han beskriver hur människor i rullstol funktionerar i vardagen och vad

som är essentiellt när anläggningar skall anpassas för rullstolar.

Det utfördes även telefon intervjuer för att kunna komma i kontakt med den tänkta målgruppen och för att

undersöka vilken typ av träning som önskades.

2.4.6 Undersökningar

För att kunna få information från målgruppen gjordes undersökningar i form av frågeformulär. Frågorna ansågs

relevanta till ämnet och hade som syfte att ge kunskap och förståelse om hur ett användargränssnitt kunde

skapas. Undersökningar gjordes tillsammans med avändare av hög erfarenhet inom träning och med användare

av låg erfarenhet inom träning. Elitidrottare Anders Ohlsson delade med sig om sina erfarenheter inom området

”träning för rullstolsburna”. Frågor i undersökningarna utformades enkla att förstå för att inte kunna missförstås

eller missuppfattas, detta för att undvika en felaktig utvärdering.

2.4.7 Observationer

För att få kunskap om hur träning i rullstol går till idag och vad det finns för möjligheter för funktionshindrade så

granskades videos.

2.4.8 Träning och maskiner idag

För att granska den träning som finns idag kontaktades Idrottens hus, Handikappsidrott Värmland.

Via Internet och forum söktes berättelser och erfarenheter som människor i rullstol delade med sig av kring

ämnet träning och hur det är att träna som funktionshindrad.

2.5 Produktspecifikation En teknisk specifikation är ett dokument som klargör de olika delar som behöver att uppfyllas för att projektet

skall kunna slutföras där målet är nått. Den är baserad på den bakgrundsinformation som är given av

uppdragsgivaren samt den informationsinsamling som tidigare gjort. Den tekniska specifikationen är ett

11

reformerande dokument som kan förändras under tidens gång och behöver inte nödvändigtvis sluta på samma

sätt som det vart tänkt från början. (Johannesson et al. 2004).

Den tekniska specifikationen är ett verktyg som kan användas under den kreativa process som genomförs under

idégenereringen och kan slutgiltligen användas i aspekten, jämföra och utvärdera det resultat som fås ur

idegenereingen. Om ett krav inte är uppfyllt i den tekniska speficikation så betyder inte det att idéen som

skapats kan anses som ett misslyckande. (Österlin, 2007).

2.6 Idégenerering Idegenereringen är en del av projektets gång och består av en fas där projektet låter användare både med och

utan kunskap om den metodik och kreativa process som finns, delta samt skapa nya idéer. Målet med processen

är att hitta nya idéer inom konceptet ”thinking outside the box” utan att det ska kosta en större summa pengar.

(Breiler och Michanek. 2007).

Tanken är att undvika att eliminera koncept och idéer som kan anses absurda eller abstrakta utan låta alla idéer

skapas fritt för att i ett senare skede låta en elimineringsprocess utesluta de idéer som inte uppfyller de krav

som ställts tidigare. På detta sätt så kan nya idéer skapas.

För att kunna kartlägga vilka typer av moduler, maskiner och redskap som finns och vad som kan användas så

gjordes en teknisk specifikation. Den tekniska specifikationens syfte var att öppna för möjligheten att enklare

kunna väga för- och nackdelar mot varandra för att kunna uppnå ett positiv resultat.

Vid starten av idegenereringsprocessen så genomfördes en session i en grupp människor bekanta med den

kreativa processen som en projekt kräver. Likväl genomfördes en annan session med en grupp människor som

inte var bekanta med den kreativa process och metodik som används.

2.6.1 Negativ brainstorming – positiv brainstorming

Negativ/positiv brainstorming är en teknik som används för att uppmuntra skapande av nya idéer. En positiv

brainstorming används för att hitta lösningar på ett problem. Exempelvis så är ett positivt senario: ”Genom att

göra utegymmet till en funktionsanpassad träningsmiljö så behöver rullstolsanvändare ha fullmöjlighet att

manövrera sig på platsen och risker för skador skall vara minimala”. En negativ brainstorming är motsatsen till

den positiva. Målet med den negativa brainstormingen är att försöka svara på frågan: ”Hur kan denna idé

misslyckas?” (Johannesson et al. 2004) ett exempel på en negativ brainstorming är: ”Genom att använda sig av

dåligt underlag och enbart erbjuda möjligheten att träna nedre delen av kroppen (Ben, höfter och rumpa) så

undviker vi att människor med funktionshinder besöker platsen”.

Metodiken användes för att skapa idéer kring utformandet av platsen och som en start till idégenereringen av

skapandet och anpassningen av träningsutrustningen som skall erbjudas.

2.6.2 Scenarioteknik

Enligt M. Michalko (Michalko M. 1998) så handlar scenarioteknik om att använda sig av användarna för att

studera, observera hur de använder sig av objekt i vardagslivet. Det fungerar genom att skapa olika scenarion

där användaren studeras i hur han/hon agerar. Scenarioteknik fungerar att använda såväl innan idégenereringen

för att få en bild över hur ett objekt hanteras av den sökta användaren som efter idégenereringen för att kunna

utvärdera olika lösningsförslag.

Tillvägagångssättet som användes vid Scenarioteknik utfördes enligt Janhager (Pezo L. & Brasch V. 2008) och

följer nedasående punkter:

12

1. Ta fram två-tre användare (karaktärer) och ge dem namn, ålder, yrke, personligheter, det vill säga förmågor,

ambitioner, olater m.m.

2. Ge användaren en uppgift att lösa.

3. Beskriv användningssituationen och omgivningen.

4. Välj en produkt att analysera.

5. Gör ett scenario med användaren och produkten, det vill säga väv ihop en historia.

6. Vad får scenariot för resultat? Några nya idéer eller krav på produkten?

7. Jämför sedan med en liknande produkt som har någon skild lösning sett till den aktuella.

2.6.3 Brainstorming

Meningen med en brainstorm är att deltagarna vid en bestämd tidpunt skall försöka hitta så många olika

innovativa lösningar som möjligt.Deltagarna brainstormar kring ett specifikt koncept eller fråga för att hitta en

eller flera lösningar. Idéerna som kommer fram skall inte kritiseras eller väljas bort. (Breiler och Michanek. 2007)

Brainstormingen användes som en del av idégenereringen vid utformandet av övningar och maskiner kring de

muskelgrupper som valdes.

2.7 Konceptutveckling

2.7.1 Konceptbeskrivning

Vid ett tidigt skede hamnade de olika koncepten inom två kategorier. En där rörelsemönstret för respektive

övning noterades och en där övningens syfte samt vilka muskelgrupper som änvändes vid utförande

dokumenterades. Målet med detta var att konstruera olika typer av maskiner och redskap för att kunna erbjuda

en varierad, stimulerande och mångsidig träning. Det är inte att föredra ett funktionsanpassat utegym där den

utrustning som erbjuds begränsar träning och utveckling för användaren.

2.7.2 Idéskisser

För att kunna visualisera de olika idéer och koncept som skapades under idégenereringen och

informationsinsamlingen gjordes ett antal sketcher. De första sketcherna var av enklare slag och användes för

att senare kunna strukturera och visualisera de idéer som valdes att arbeta vidare med mer utförligt.

2.7.3 CAD - Computer aided design

För att vidare kunna simulera och visa hur koncepten som utveckades såg ut användes programmet ProEngineer

3.0 och GoogleSketchUP för att skapa CAD-modeller. Fördelen med att använda CAD är att det enkelt går att

visualisera konstruktioner samt att ändra mått och dimensioner.

En stor skillnad från de sketcher som skapades är att CAD-bilder möjliggör användaren att vrida och vända på

modellen för att kunna se denna från olika vinklar, något en sketch inte kan erbjuda.

Vid utformandet av platsen användes Google SketchUP. Ett program som tilllåter användaren att fritt skapa

CAD-bilder. Bilderna användes för att vidare simulera och visa hur utformandet av platsen bör se ut för att

underlätta för individer med rullstol.

2.8 Konceptutvärdering Utvärderingsarbetet började med att varje koncept fick genomgå en elimineringsmatris enligt Pahl och Beitz

(Johannesson et al. 2004). Elimineringen skulle utfrån konceptens förmåga att motsvara de definierade kraven

som ställdes. Ett koncept som lyckades uppfylla kraven för en lösning på huvudproblemet utvärderades därefter

genom att ställas mot att uppfylla samtliga krav samt om det finns en möjlighet att realisera, att det hamnar

13

inom ramarna för den satta budgeten, är en säker lösning, att det fungerar för företaget samt finns tillräckligt

med information.

För att undvika påverka av egna åsikter kring de koncept som tagits fick den sökta målgruppen göra en kortare

utvärdering kring varje koncept i form av återkoppling via mail.

Efter elimineringsmatrisen gjordes en relativ beslutsmatris enligt Pugh. Lösningarna från denna ställdes mot

förmågan att uppfylla krav som: realiserbarhet, genomförandetid, innovativitet, kostnad, effektivitet,

tillverkningsvänlighet samt att det finns en godtaglig användarvänlighet och säkerhet i förhållande till varandra.

Om lösningen visade sig bättre än referenslösningen gavs ett +, var den sämre gavs ett – och lika bra 0. Därefter

beräknades ett nettovärde som summan av antal + och - för att sedan rankas och beslutas hurvida lösningen

skulle gå vidare eller ej (Johannesson et al. 2004). Återkopplingen skedde tillsammans med uppdragsgivare för

godkännande

Respektive koncept fick analyseras och granskas för att, utifrån den kritik som gavs, väljas bort eller för att

arbetas vidare med. Därefter rankades lösningarna och beslut togs om vilka som skulle gå vidare i

utvecklingsprocessen (Johannesson et al. 2004).

2.8.1 Konfiguration

De koncept som lyckades uppfylla samtliga krav och sedan i slutskedet valdes till det slutkonceptet kunde

komma att eventuellt konfigureras. Konfigurationen kunde bestå av en annan typ av utformning som var bättre

anpassad för rullstolsburna individer eller konstruktionslösningar för att underlätta vid tillverkning.

2.9 Slutkoncept

Detaljkonstruktion - Material, utformning och tillverkning

Materialet som utegymmet skulle tillverkas i var inte förbestämt av Karlstad kommun. I den projektbeskrivning

som gavs fanns det däremot önskemål om att tillverkningen skulle vara smidig samt att de koncepten skulle vara

möjlig att tillverkas av de material som utegym vanligtvis tillverkas av i dagsläget.

En annan aspekt som var viktig vid materialval är faktumet att utegymmet kommer vara utomhus året om och

skall kräva en minimal form av underhåll och omsorg.

2.10 Presentation och dokumentation

2.10.1 Rapport

I arbetets slutfas skedde en disskusion mellan projektgrupperna där rapporten disskuterades och granskades.

2.10.2 Presentation

Under projektets gång gjordes två presentationer, en projektplan redovisades halvvägs genom projektet och en

slutgiltlig rapport lämnades in vid projektavslut. Presentationerna bestod av information kring projektets

struktur och tillvägagångssätt. Presentationerna avslutades med en förbestämd tid till frågor och konstruktiv

kritik från handledare, examinator och andra deltagare vilket skapade en möjlighet att kunna få input i projektet

och ge en vägledning.

2.10.3 Utställning

Den 20 maj skedde en utställning vid Karlstad Universitet där det slutgiltliga arbetet att visades upp.

14

Utställningen var öppen för alla, både studenter, skolungdomar och företag startade på morgonen och forsätter

framåt eftermiddagen. Syftet med utställningen var att visa upp det arbete som utförts samt att insperera andra

till ingenjörskonst.

15

3. Resultat

3.1 Brief I briefen sammanställdes all nödvändig och viktig information som rör projektet. I projektplanen sammanställdes

målen i förhållande till deadlines som var satta.

För hela projektplanen, se bilaga 1

3.2 Planering

3.2.1 Tidsplanering, Gantt-schema

Den tid som fanns tillgänglig för projektet strukturerades och formades till ett gantt-schema för att skapa en

överblick på hur projektets tidsdisponering skulle se ut. Struktueringen var enkel och gav möjlighet för

förändring allt eftersom projektet pågick.

För hela tidsplaneringen, se bilaga 2

3.2.2 WBS

För att kunna få en överblick på de delar projektet skulle bestå av så delades projektet in i olika faser. Respektive

fas fick därefter punkter som respektive fas skulle bestå av. Huvud-faserna var bestående av en startfas, en

genomförandefas och en slutfas.

För hela WBSen, se bilaga 3.

16

3.3 Moodboard För att intala den tänkta målgruppen att platsen var harmonisk, rolig och gav en känsla av öppenhet valdes

färger som grönt, gult och en nyans av brun. Detta kompletterades med foton på välkomnande och träning med

rullstolsburna i centrum.

Figur 1. Moodboard. Moodboarden visar i bilder de känslor som projektet vill förmedla med det slutgiltliga koncept som

skall presenteras.

17

Figur 2. Illustration över hur stillasittande förhåller sig

till fysisk aktivitet.

Källa: Tremblay M. et al. 2010

3.4 Informationinsamling

3.4.1 Litteratur och artiklar

Att kunna förflytta och röra på sig är en av nyckelfunktionerna för att livet skall kunna fungera, och i en studie

gjord av (Bourret EM. et al. 2002) visar det sig att den allmänna befolkningen anser att rörelse är en av de viktiga

delarna för en sund livsstil och är en stor del av faktumet att må bra. Det finns människor som inte har samma

förutsättningar som andra när det gäller rörelse och förflyttning.

Relationen mellan en stillasittande livsstil och negativa

hälsoaspekter som följer noterades redan på 1600-talet

av arbetsfysiologen Bernadio Ramazzini (Tremblay M. et

al. 2010) En stillasittande livsstil, eller avsaknande livstil

från medel till ansträngande fysisk aktivitet har visat sig

påverka kvaliten på människans metabolism, fysiska

funktion samt andra hälso aspekter.

En ryggmärgsskada, RMS, påverkar kraftigt förmågan att

röra på sig, träna och sänker den fysiska

prestationsförmågan. Detta som ett resultat av

försvagade muskler och förlusten av självstyrande

kontroll av nedre delen av kroppen. Utöver detta sker det

efterföljande förändringar i metabolismen och det

kardiovaskulära systemet. (Van Koppenhagen, C. et. al 2013)

I en sammanställning gjord av (Handicaps welfare association 2014), kan en RMS ske vid följande olyckor;

Ryggradsskada Amputation Hjärnskada som påverkar motorik och lem kontroll

Samt vid följande medicinska tillstånd som:

Cerebral pares - CP Ryggmärgsbråck Muskeldystrofi / atrofi Multipel skleros Nervsystemsskada Cirkulationssjukdomar Andningssjukdomar Artrit Andra muskel- och skelett sjukdomar Huvudskada eller stroke Postpoliosyndrom Ärftliga sjukdomar som förs vidare genetiskt (t.ex. lem-brist) Exponering för läkemedel eller kemikalier under graviditeten (t.ex. talidomid)

Trots att möjligheterna som finns idag är betydligt större än tidigare för människor som är rullstolsburna är det

inte alltid tillräckligt. Alla är dock inte medvetna om de begänsningar som kommer med rullstol samt vilka

förändringar som behövs för att en plats skall bli funktionsanpassad.

18

Enligt International Classification of Functioning Disability and Health (ICF) handlar konceptet om ”wheeled

mobility” om att förflytta sig med hjälp av utrustning. Exempel på en sådan förflyttning att transportera hela

kroppen från en plats till en annan, över vilket underlag som helst med ett specifikt hjälpmedel designat för att

hjälpa till med förflyttningen eller annars skapa andra möjligheter att förflytta sig. Ett exempel på sådant

hjälpmedel är en rullstol eller en rullator. (Fliess-Douer, O. et al. 2013)

Engelskans “Wheelchair mobility” har blivit definierat som förmågan eller möjligheten att förflytta sig och

bemästra svårigheter och utmaningar vid vardagliga aktiviteter eller allmänna sysslor så som, att förbreda mat,

handla, tvätta sig, studera och delta i fritidsintressen eller gemensamma aktiviteter(Holliday, P. et al. 2005).

I en sammanställning gjord av World Health Organization, (WHO 2014), rekommenderas människor att röra på

sig en viss mängd per vecka beroende på ålder. För barn och ungdommar mellan 5-17 år rekommenderas minst

60 minuter av medel- till högintensiv träning per vecka. För barn och ungdomar är träningen speciellt viktig

eftersom träningen stimulerar;

utvecklandet av musculoskeletal vävnad

stimulerar det kardiovaskulära systemet

utveckla kordinationsförmåga

att bibehålla en hälsosam kroppsvikt

För vuxna över 18 år rekommenderas en minimumtid av 150 minuter per vecka av medelintensiv träning, eller

75 minuter av högintensiv träning. Positiv inverkan av träning vid en ålder över 18 år är;

lägre risk för en förkortad livslängd pågrund av, hjärtinfarkt, högt blodtryck, stroke, typ 2 diabetes,

bröstcancer, metabolisk syndrom och depression

mindre risk för en höft- eller ryggfraktur.

ha en högre nivå av kardiovaskulär prestationsförmåga och friskare muskler

högre sannilokhet att uppnå eller bibehåla en hälsosammare vikt, en friskare kropp.

En studie gjord av (Riek, L. et al. 2013) visar att människor i med RMS väldigt ofta ligger i kategorin för övervikt

eller grov övervikt på grund av de svårigheter och komplikationer som uppstår med skadorna. Detta beror på

den stillasittande livsstil som följer en RMS och förlust av funktion av nedre delen av kroppen. Det är enligt (Riek,

L. et al. 2013) 53-66% som ligger i kategorin övervikt och mellan 20-30% är kraftigt överviktiga. Det är även 22%

som har ett högt blodtryck och mellan 20-30% som har diabetes mellitus som en följd av övervikt. Diabete

mellitus, sockersjuka, är en kronisk ämnesomsättningssjukdom där grundproblemet är att kroppen inte bildar

tillräckligt med insulin eller att insulinet inte har tillräcklig effekt (Nationalencyklopedin 2014). Studien visar även

på förbättringar hos de individer som började träna. Förbättringarna var saker som förbättrad styrka i övre delen

av kroppen, anaerobic styrka, förbättrad uthållighet, syreutnyttjande och psykiskt välmåeende.

Fysisk prestationsförmåga är förmågan av det muskoskeletala-, kardiovaskulära- samt andningssystemet som

krävs för att kunna vara fysiskt aktiv. Människor med RMS har, jämfört med människor utan RMS, en lägre nivå

av fysisk aktivitet och riskerar att hamna inom ramarna för fysisk inaktivitet. Resultatet blir förlust av

muskelmassa, förändringar i metabolismen samt vaskulär funktion. Resultatet av en låg nivå av fysisk

prestationsförmåga vid en RMS leder även till en minskning av funktionell status, aktivitet och delaktighet.

Denna inaktivitet kan senare leda till andra, allvarliga konsekvenser. Ofta beror inaktiviteten på att vardagliga

aktiviteter som förflyttning, transport och lyft är väldigt krävande för varje individ. Enligt en stress-belastnings

modell som beskrivs av (Van Dijk F, et al. 1990) försöker kroppen ständigt hålla en jämn balans mellan stress,

19

belastning och fysisk prestationsförmåga. Resultatet av ökad stress och belastning leder därför till en minskning

av fysisk prestationsförmåga. Målet med studien (van den Berg, R. et al. 2010) är att visa att en ökad fysisk

prestationsförmåga ger möjlighet att öka livskvaliteten.

Nära 80% av de människor som använder sig av rullstol använder sig av manuella rullstolar, framför allt inomhus.

Därför är det viktigt att träningen kan ske i manuella rullstolar. De riktlinjer som är givna av ”American College of

Sports Medicin”, (ACSM 1998), rekommenderar en medelintensiv träningsform där pulsen bör ligga mellan 50-

85% av den s.k. max pulsen. Träningspassen bör ligga på mellan 20-30 minuter och bör ske 3-5 dagar per vecka

för att uppnå en ökad fysisk prestationsförmåga. Haskell (Haskell WL. 1994) valde att sätta dessa riktlinjer i ett

annat perspektiv och gjorde mått på intensitet, varaktighet samt hur ofta träningen skedde. Haskells argument

för dessa riktlinjer var istället att hos människor med låg träningsvana skulle en längre intensitet kunna öka

maximal syreupptagningsförmåga och uthållighet. Att träna på en lägre intensitet medför positiva aspekter som

högre säkerhet och lägre skaderisk. Även risken för överträning eller överansträngning minskas med en längre

intensitet vid träning.

I en studie av (Stevenson JS. & Topp R. 1990) visades att individer med en träningsnivå på 30-40% tre gånger per

vecka hade samma positiva resultat på det kardiovaskulärasystemet som individer som tränade med 60-70%

heart rate reserv, HRR¹ 3 gånger per vecka efter 9 månader av träning. (Badenhop et al 1983) visade i en

liknande studie samma resultat i en grupp om äldre människor men på 9 veckor.

Fliess-Douer, O et al. (2013). Visade i sin studie att människor utan funktionsnedsättning som utförde

funktionsanpassad träning vid en intensitet av 50% HRR i 30 minuter per tillfälle gav samma positiva resultat

som funktionsanpassad träning vid en intensitet av 70% HRR i 30 minuter per tillfälle. Studien indikerar att både

50% och 70% av HRR kan bidra med samma sökta effekter på fysisk prestationsförmåga. Dock är de 50%-70%

HRR inom ramarna för vad ACSM rekommenderar.

Resultatet av studien visar att träningen som är nödvändig för att stimulera det postitiva effekter som erhålls av

träning behöver inte vara väldigt krävande på varje individ utan träningen kan vara låg-medelintensiv.

3.4.2 Muskelatur och kroppsdelar

Personer med manuell rullstol förlitar sig på möjligheten att använda armar och axlar då det är dessa som står

för drivningen av själva stolen. Det är inte ovanligt att människor inom kategorin för RMS har problem och

smärta i axlarna (Riek, L. et al. 2013). Då detta är fallet är det mycket viktigt att övningarna som väljs inte orsakar

problem eller på annat sätt kompromissar leder och muskellatur.

I en studie av (Riek, L. et al. 2013) redovisas rörelsmönstret för hur axeln beter sig vid rörelse och belastning.

Kretsmotstånds träning är ett bra sätt att motionera och de positiva generella hälsoaspekter som fås av

träningen är kända. Specifikt i artikeln redovisas att mellan 60-83 procent av människor med paraplegi (en

dubbelsidig förlamning av benen och nedre delen av bålen) upplevde smärta i axlarna sedan början av

användningen av rullstol och 40-67 procent rapporterade att de fortfarande hade smärta i axlarna. Den typen av

axelproblem som dokumenterats är en så kallad axel-krängning.

¹ Heart rate reserve (HRR) är skillnaden mellan vilopuls och max puls.

20

Figur 3. Illustration över vilka delar axeln

består av samt vart en krängning sker.

Källa: Riek, L. et al. 2013

Figur 4. Bild på antropometiska mått.

Källa: Bohgard et al. 2010

Problemet uppstår se röd cirkel i figur 3 vid

kompression eller vid osjälvständig irritaition av

subacromial bursa, supraspinatus tendon, infraspinatus

tendon och-eller long head of the biceps tendon mellan

croacoacromial och axel-, skulderhuvudet. Detta

uppstår då armen förs utåt vid en 60° vinkel. Då armen

passerar 60° så frigörs senorna och en axel-krängning är

därför inte närvarande.

Det kan uppstå en krängning i främre delen av axeln då

armen passerar huvudet och är därför vanligt vid

övningar som utförs över huvudnivå. Likväl kan det

uppstå krängning på baksidan axeln vid övningar som

utförs över huvudet. En inre krängning sker vid höga

arm elevationer, vid större vinkel än 105°.

3.4.3 Rullstolen

Valet att inrikta sig på människor med rullstol gjorde att en fördjupning om rullstolens utformning och

dimensioner behöves. För att få en generell överblick kontaktades två stycken rullstolstilverkande företag,

Invacare Sverige och Etac.

För att se full specifikation på typiska rullstolar se bilaga 4.

3.4.4 Ergonomi och antropometriska mått

Ordet antropometri kommer från grekiskan och handlar om kroppsmätning. Det är läran om människokroppens

måttförhållanden och har som mening

att beskriva hur människans fysik är

uppbyggd. (Bohgard et al. 2010)

Antropometri används inom många

områden och är en viktig aspekt vid

skapandet samt formgivningen av olika

produkter. Det används till exempel

inom, kläddesign, industridesign och

ergonomi. Alla områden där kroppens

dimensioner används för att optimera

formgivningen och utseendet av en

produkt.

Många av de mått människans

kroppsdelar har är lika för stora delar av

befolkningen vilket gör det möjligt att

dela in måtten i två kategorier:

medelvärde och normalspridning eller

standardavikelse. Kroppsvikt och fysisk

styrka går inte att beskriva på samma

sätt eftersom de inte följer samma

21

Figur 5. Bild på hur avstånd och utrymme som följer rullstolsanvändare.

Källa: Holliday, P. et al. 2005

mönster av avikelse som mått gör.

I boken ”Arbete och teknik på människans villkor” (Bohgard et al. 2010) finns det beskrivet den antropometri

som används. I boken finns det även en tabell över de värden som är sammanställda idag och är det material

som använts för att konstruera de olika maskinerna. De mått som valdes har som mål att kunna passa

majoriteten av befolkningen. Den data som granskades i boken ”Arbete och teknik på människans villkor”

användes för att kunna hitta optimala längder på bland annat stolar och avstånd till handtag samt hjälpmedel.

För den antropometriska sammanställningen, se bilaga 5.

3.4.5 Intervjuer

Vid en intervju med Jan Thorin² vid Idrottenshus förklarar han att anledningen till att många platser faller kort

inom kategorin för funktionsanpassat är för att det inte alltid tas hänsyn till det utrymme som kan behövas.

Rullstolar behöver ett visst utrymme för att

kunna svänga och vrida sig, och för att personen

i rullstolen inte ska slå i objekt runt omkring sig

behövs struktur på omgivningen. Manuella

rullstolar är ofta mindre än de batteridrivna och

har därför en mindre svängradie. Det behöver

ibland finnas möjligeter till hjälpmedel om en

förflyttning ska ske, till exempel om det sker en

förflyttning mellan våningar krävs en hiss.

Teorin beskriver att viktiga aspekter att tänka på

vid skapandet av en funktionsanpassad plats,

sett till rullstolar, är utrymme, underlag och

hjälpmedel. Vid skapandet av en plats behövs

först och främst ett slätt och hårt underlag för

att underlätta möjligheten för en rullstol att ta

sig fram. Mattor bör undvikas eftersom de slits

fort och i ett inomhus sammanhang kan mattan

fort bli smutsig eftersom rullstolen används

utomhus. Trösklar, höjder och kanter som till

vardagen inte ställer till med problem för en

icke-funktionshindrad individ, kan skapa

svårigheter för rullstolen. Det är vanligt att

använda kortare ramper vid trösklar. Trappor är

en omöjlighet, och behöver ersättas med en

ramp. Beroende på hur stark, gammal och van personen är kan lutningen på rampen variera.

Vid placering av handtag och utrymmen som är planerade att användas av rullstolsburna är det viktigt att tänka

på att rullstolarna inte når längre än vad armen gör, det kan lätt hända att tillverkaren glömmer bort att det inte

går att lyfta sig en ”liten bit” för att nå. På samma sätt behöver dörrars bredd anpassas för att rullstolen skall

komma igenom och inte behöva skrapa i sidorna. Skall personal eller privatperson fästa hjälpanordningar som

skall användas vid sidoförflyttningar är det därför mycket viktigt att det finns förstärkningar i väggar för att inte

hjälpmedlen skall lossna. Ett hjälpmedel som inte är fäst ordentligt kan medföra allvarliga konsekvenser. ² Jan Thorin, Värmlands Hanikappidrottsförbund, Idrottens Hus, Box 10, 651 02 Karlstad.

22

Det är inte ovanligt att det finns speciellt framtaget utrymme för knän och fötter på platser som är mer

funktionsanpassade. Ett exempel på sådant utrymme är vid diskbänkar och handfat.

Glidbrädor är ett vanligt verktyg som används på ytor som det är tänkt att kunna ske en smidig sidoförflyttning

på. En glidbräda är en form av matta med låg friktion på ovansidan och högfriktion på undersidan. Den höga

friktionen på undersidan försäkrar sig som att mattan ligger stilla om det sker en förflyttning på ovansidan. En

glidbräda möjliggör en smidig och enkel förflyttning eller glidning på ytan där glidbrädan placeras.

3.4.6 Undersökningar

Vid den första undersökningen tillfrågades 2 män och 2 kvinnor med rullstol. Det var blandade erfarenheter

kring träning och motion. Åldrarna varierade mellan 26-42 år. Den träning som redan utfördes var begränsad

och erfarenhet att träna på ett utegym var låg. Den form av träning som utfördes var promenader,

rehabilitionsövningar med gummiband, hand cykling och simmning. Träningen skedde både i sällskap och på

egenhand.

Intresset att utforma ett funktionsanpassat utegym möttes med positiv kritik och fångade intresse hos

rullstolsanvändare.

Vid frågan om vad för form av träning och vilka typer av övningar som önskades var svaren uthållighet, lugn

träning, funktionell träning, övningar där man kan anstränga sig och möjlighet till rehabilitions träning med

exempelvis gummiband.

Saker som skulle locka till att ta sig till platsen och att använda sig av utrustningen som skulle erbjudas var att

det skulle vara enkelt att ta sig fram, funktionsanpassad plats, att människor inte skulle känna sig uthängda, att

det ska vara enkelt att använda sig av den utrustning som erbjöds, roligt att använda utrustningen samt att

möjligheten att kunna få ett bra träningspass skulle finnas.

För att se alla svar vid första undersökningen, se bilaga 6.

Den andra undersökningen gjordes tillsammans med Anders Olsson som är en Svensk elitidrottare inom

rullstolsidrott, klassad som värdsmästare i handikappssimmning och är guldmedaljör i Paralympics år 2004 och

2008. Olsson är väldigt drivande inom sport för funktionshindrade och har dessutom fullföljt de nio mil långa

vasaloppet 2005. Det som skulle locka Olsson till utegymmet är om det vore enkelt att ta sig till platsen med

rullstol och om det var enkelt att navigera sig till samt runt maskinerna. Den form av träning som skulle locka är

utrustning som gör det möjligt att trötta ut sig ordentligt men även maskiner för rehabillitering och kondition.

Exempelvis skulle olsson vilja se maskiner som kajakrodd, stakmaskiner och handcyklar.

För hela undersökningen med Anders, se bilaga 6.

3.4.7 Observationer

För att vidga det omfång kring handikapps träning som sammanställts från litterarurundersökningen och

intervjuer granskades videos på internet. De videos som granskades riktades mot att försöka förstå och se hur

tillverkare kan underlätta när man skall förflytta sig in respektive ur rullstol till och från bland annat, bilar, toalett

och sängar.

Även videoklipp där det praktiserades rullstolsbasket, rullstolstennis och rullstolsrugby granskades för att kunna

se vilka aspekter som är viktiga vid utformning av funktionsanpassad utrustning samt vilka former av

rörelsemönster som finns.

23

3.4.8 Träning och maskiner idag

Runt om i Sverige finns det i dagsläget nära tusen gym och träningsanläggningar registerade (eniro). Inte alla av

dessa är anpassade för människor med funktionsnedsättningar och på flera webbplatser runt om internet finns

det människor som beskriver sitt missnöje. Missnöje med att träningsanläggningar och anläggningar i

allmännhet stänger ute folk med funktionshinder. (Personlig assistent 2014. Sveriges radio 2010, 24UNT 2012)

Mycket av utrustningen som erbjuds för funktionshindrade hittas på rehabiliteringscenter.

3.5 Produktspecifikation Kravspecifikationen består av ett flertal delar som tillsammans beskriver vad som behövs för att uppfylla det

sökta målet. Delarna i kravspeficikationen är ett huvudbehov, andra nödvändiga behov för att platsen skall

fungera i sin helhet samt förfrågningar från kund. Det som har störst angelägenhet för den plats eller utrustning

som formas är att den är anpassad för människor med rullstol och att den kan användas utan svårigheter. Några

av de behov som står med i kravspecifikationen är listade nedan.

Underlätta träning för funktionshindrade

Hög hållbarhet

Minimal mängd underhåll

Enkel konstruktion

Klara utomhus miljö året om

För att se hela kravspeficikationen, se bilaga 7.

3.6 Idégenerering

3.6.1 Negativ brainstorming – positiv brainstorming

Vid starten av den positiva- och negativa idegenereringen ställdes positiva samt negativa frågeställningar till hur

platsen skulle utformas för att uppnå de krav som ställts. Exempel på frågor var: ”Hur kan vi locka rullstolsburna

till utegymmet och hur anpassas utrustning efter ett funktionsanpassat behov?”. Vid den negativa

idégenereringen tolkades frågorna till motsatsen av tidigare frågeställning.

Nedan följer några idéer från den positiva idégenereringen:

Gott med utrymme

Nära centrala Karlstad

Lätt att förstå

Ingen nära trafik eller höga ljud

Hjälpmedel på plats

Nedan följer några idéer från den negativa idégenereringen:

Grus eller sten som underlag på platsen

Långt ut på landet

Utrustningen står nära varandra

Bara utrustning som erbjuder träning av nedre delen av kroppen

Mycket utstickande komponenter som är i vägen

För hela listan av positiv- och negatividegenerering, se bilaga 8.

24

3.6.2 Scenarioteknik

Vid scenarioteknikens start valdes fyra personan att granskas där erfarenhet, självständighet och träningsvana

sattes i fokus. Nedan är några av de punkter som konstaterades av respektive person.

Person X som är van vid att träna och lätt kommer i gång med utrustningen

Klarar av avancerad träning

Vill ha större utmaningar

Uppmuntras av tyngre-mer avancerad träning

Person Y som är oerfaren vid att träna och kan behöva hjälp med utrustningen

Klarar inte av allt för svåra övningar

Vill ha hjälp/förklaring vid varje station

Enkla övningar

Person Z som är ung och behöver hjälp med utrustningen

Enklare övningar

Övningar som anpassas efter ett låg- eller medelintensivt tempo

Hjälp anordning vid varje maskin / hög säkerhet

Person T som är äldre och självständig

Medelsvåra övningar

Uppmuntras av en högre än nybörjar nivå av träning

Kan enkelt använda sig av utrustningen

För hela scenariot, se bilaga 8.

3.6.3 Brainstorming

Vid starten av brainstormingen delades varje brainstorm in i olika grupper för att underlätta.

Exempel från brainstormingen kring rygg träning

Ligga på mage

Sitta upp

Drag uppifrån

Kulor – (greppstyrka)

Exempel från brainstormingen kring bröst träning

Rep

Sitta i rullstol

Ligga på rygg

Trycka på boll

Exempel från brainstormingen kring axel träning

Kast övning

25

Slänga boll

Pressövning

Skakande övningar

Exempel från brainstormingen kring armträning

Stötande övningar

Curl-liknande övningar

Övning bakom huvudet

Armgång

För att se hela sammanställningen från brainstormingen, se bilaga 8.

3.7 Koncept utveckling

3.7.1 Koncept beskrivning

Vid starten av konceptsammanställningen delades de olika koncepten upp i grupper för att enklare kunna

strukturera materialet som kom fram. De grupperingar som gjordes var:

Tryckövningar

Dragövningar

Övningar som hamnar inom kategorin dragövningar är muskler som har som funktion att föra någonting

närmare kroppen. Primärt utförs en dragövning av muskler i ryggen. Övningar som hamnar inom motsatta

kategori, tryckövningar, omfattar muskler som primärt har som funktion föra någonting bort från kroppen.

Exempelvis är det muskler som bröst och axlar. (Parker, S. 2013)

Detta koncept kompletterades sedan med en underliggande indelning som är beskrivande i vad för muskler som

utför respektive övning. Dessa är: rygg, bröst, axlar och armar.

Respektive underliggande indelning hade som funktion att låta den första sammanställningen samla de övningar

som var relevanta till respektive muskel.

3.7.2 Idéskisser

Figur 6. Koncept 1. Ställning med gummiband.

26

Figur 7. Koncept 2. Trappsteg för att öva balans/transport.

Figur 8. Koncept 3. Bröst-press, liggande.

Figur 9. Koncept 4. Axel-press

27

Figur 10. Koncept 5. Arm-gunga som möjliggör rygg/arm-träning.

Figur 11. Koncept 6. ”Vipp” som möjliggör ryggträning. Utförs liggande

Figur 12. Koncept 7. Rygglyft.

28

Figur 13. Koncept 8. Dragövning för ryggträning.

Figur 14. Koncept 9. Låda med fjäder som kan dras uppåt. Möjliggör armträning och ryggträning.

Figur 15. Koncept 10. Roddmaskin.

29

Figur 16. Koncept 11. Ställning med möjligheter att fästa egna gummiband i för rehabillitering.

Figur 17. Koncept 12. Mjuk halvcirkel som trycks innåt. Möjliggör tricep- och bröst träning.

30

Figur 18. Koncept 13. Rullstolsanpassad ”Pull-up” ställning.

Figur 19. Koncept 14. Ställning med boll fäst i gummiband. Kan användas som boxningkudde alt motstånd för arm- och rygg

träning.

31

3.7.3 CAD – Computer aided design

För att yttligare kunna illustrera idéer som kunde vara svåra att förstå vid presentation och för att kunna få en

bild över hur konstruktionsmöjligheterna såg ut användes CAD.

Figur 20. Koncept 15. Ställning som möjliggör armklättring eller lyft av egen kroppsvikt.

Figur 21. Koncept 16. Roddmaskin med hjälpmedel för förflyttning i och ur.

32

Figur 22. Koncept 17. Stakmaskin.

Figur 23. Koncept 18. Alternativ stakmaskin. Repen snärtas upp och ner för att aktivera axlar, armar och rygg.

33

Figur 24. Koncept 19. Bröst-press med möjlighet att variera vikten med påhängbara vikter.

34

3.8 Konceptutvärdering Till att börja med delades idéerna in i respektive grupp för tryck- och dragövningar. Se bilaga 9.

Därefter gjordes en indelning över vilken muskelgrupp varje koncept tränade. Se bilaga 9.

För att få feedback på de idéer och koncept som kom fram vid idégenereringen så gjordes en återkoppling med

de individer som tidigare varit med vid undersökningar och intervjuer. Detta var relevant för att veta om det

fanns ett användarintresse för det koncept som utvecklades. Vid återkopplingen fanns önskemål om enklare

lösningar för att förstå vad som skulle ske vid respektive plats. Det var viktigt att det fanns skydd vid varje station

för att undvika att personen föll omkull eller trillade av.

Varje koncept som därefter fortfarande var aktuellt fick genomgå en elimineringsmatris enligt Pahl och Beitz

(Johannesson et al. 2004) där lösningens förmåga att motsvara de definierade kraven undersöktes, se bilaga 9.

Koncepten 1, 3, 6, 7, 11, 13, 15, 16, 18 och 19 var de koncept som uppfyllade alla elimineringskrav. Koncepten 5

och 8 uppfyllde inte alla krav. Koncepten 2, 4, 5, 10 och 12 var inte vara en fullt säker lösning då risken för skador

ansågs för stor. Koncept 9 och 12 löste inte huvudproblemet eftersom de vara svåra att använda av

rullstolsburna. Koncepten 12, 14 och 17 hade konstruktionssvårigheter bland annat eftersom utrustningen skall

stå utomhus året om är gummi är optimal lösning.

Vid den relativa beslutsmatrisen föll koncepten 3,6, 7, och 13 kort eftersom dem inte kunde uppfylla kraven för

användarvänlighet och valdes därför bort. Anledningen till att koncept 1 valdes bort beror på att koncept 11

kunde kombineras med koncept 1. Se bilaga 9.

3.8.1 Konfiguration

Kvar var koncepten 11, 15, 16, 18 och 19. Eftersom koncept 19 inte uppfyllde budgetkraven och kan ge upphov

till tillverkningssvårigheter hamnar beslutet om modifikation hos Karlstad kommun. I presentationen är koncept

19 modifierat till ett koncept där viktreglering inte är aktuellt. Koncept 16 valdes att ändras på för att undvika

förflyttning in och ur rullstolen, detta för att underlätta och erbjuda en smidigare användning av maskinen.

Då det koncept som väljs att produceras skall stå utomhus året runt uppmuntrades konstruktion i trä. Enkla

konstruktioner av rostfritt stål kan fortfarande vara ett alternativ. Anledningen till att utrustning av metall inte

var lika aktuellt beror på risken för rost och försämrad livslängd på utegymmet som helhet.

3.9 Slutkoncept En viktigt faktor att ha i beräkningen vid att tillverka ett utegym är att det kommer stå utomhus året om.

Utegymmet skall ha en låg underhållskostnad och eftersom vädret i Sverige består av snö, sol och regn vilket kan

påverka metaller och försämra livslängden främjades enklare lösningar i trä.

Den underliggande indelningen fick förändringen där möjligheten att träna fokuserat på armar föll bort eftersom

armarna används vid träning av de större muskelgrupperna rygg, axlar och bröst.

Bilderna som följer nedan illustrerar hur ett funktionsanpassat utegym kan se ut.

35

Detaljkonstruktion - Material, utformning och tillverkning

Figur 25. Översiktsbild på rullstolsanpassad träningsyta.

Figur 26. Översiktsbild på rullstolsanpassad träningsyta.

36

Figur 27. Illustration över hur koncept 15 kan se ut utplacerad på träningsytan.

Figur 28. Illustration över hur koncept 16 och 11 kan se ut utplacerade på träningsytan.

37

Figur 29. Illustration över hur koncept 11 kan se ut utplacerad på träningsytan.

Figur 30. Illustration över hur koncept 19 kan se ut utplacerad på träningsytan.

38

Figur 31. Illustration över hur koncept 16 kan se ut utplacerad på träningsytan.

Figur 32. Illustration över hur koncept 18 kan se ut utplacerad på träningsytan.

39

Figur 33. Illustration över hur koncept 18 kan se ut utplacerad på träningsytan.

Material

Materialet som rekommenderas användas till tillverkningen av respektive koncept är mestadels HPL, High

Pressure Laminate och stänger gjorda av stål.

Antropometriska mått

Vid valet av utformningen av respektive redskap och maskin skall måtten som används vara enligt den som

beskrivs i Bohgard et al. 2010. Detta för att redskapen och maskinerna skall vara anpassat och fungera för

majoriten av användarna.

40

3.10 Presentation och dokumentation

3.10.1 Rapport

Den slutgiltliga rapporten består av en sammanställning av hela processen. Det tillvägagångssätt som använts,

bilder av de olika koncepten, resultatet och slutsats samt disskusion. I rapporten finns även de skisser och

koncept som togs fram illusterade med bilder och CAD.

3.10.2 Presentation

Rapporten fick möjligheten att kontrolleras den 12e maj för att tidigt kunna redigera och rådgivas inför den

slutgiltliga inlämningen och examination.

Den slutgiltliga presentationen av projektet gjordes den 20e maj framför handledare, företag och studenter

inom höskoleingenjörsprogrammet Innovation- och designingenjör. Presentationen var sammanställd med hjälp

av programmet Microsoft PowerPoint där undersökningen och resultatet presenterades. Presentationen var en

sammanställning bestående av de olika momenten i projektet, bilder och slutsats.

3.10.3 Utställning

Den 20e maj gjordes en utställning på Karlstads universitet som var öppen för såväl studenter som företag. Varje

student stod för sin egen utställning och det material som presenterades.

41

4. Diskussion Det visade sig svårt att följa projektplanen till punkt och pricka, däremot underlättade den uppskattningen för

huruvida arbetet låg i fas eller ej sett till den tidsram som fanns. Den projektmodell som togs fram och följdes

innefattar; projektstart, planering, informationsinsamling, produktspecificering, delredovisning,

konceptgenerering, konceptutvärdering, konceptval, slutkonstruktion, slutredovisning, utställning,

dokumentation och opponering samt justering. Projektmodellen anses väl motiverad för lösning av problemet

och problemlösningsmetodiken anses i god utsträckning vara anpassad till projektets tidsbegränsning.

En stor del av initieringsfasen lades på informationsinsamlingen i syfte att skapa en klar uppfattning över

problemområdet. Detta visade sig vara riktigt planerat då den information som fanns belyser problemet allsidigt

och gav även stöd att leda projektet vidare. Den fakta som togs fram under informationsinsamlingen anses

trovärdig och aktuell.

I samband med informationsinsamlingen genomfördes även ett flertal intervjuer med människor i den sökta

målgruppen. Dessa gav en god bild över problematiken med aktuella träningsanläggningar utomhus och

utgjorde en stor del av grunden för de resulterande koncepten.

Produktspecificeringen grundades, tillsammans med den kompletterande informationsinsamlingen, på

uppdragsgivarens krav och önskemål och anses tillgodose behovet väl utifrån dessa aspekter.

Konceptgenereringen följer den designprocess som lärts ut vid Karlstads Universitet. För att undvika

självcensurering, en begränsning som enligt egen erfarenhet tenderar att uppstå vid brainstorming genom rädsla

att bli bedömd, användes flera olika metoder för att ta fram de olika koncepten. Detta visade sig fördelaktigt och

tillät ett mer öppet synsätt på problemet.

De konceptval som gick vidare från konceptgenereringen var de som mötte samtliga krav och önskemål som

framförts i produktspecificeringen och anses därför väl motiverade. Även sunt förnuft fick spela roll och orimliga

lösningar uteslöts, detta då de metoder som användes sågs som riktmärken hellre än ett slutgiltigt recept. Det

slutliga konceptet som presenteras är även grundat på feedback från målgruppen men det slutgiltliga ordet

ligger hos uppdragsgivaren.

I och med att den framtagna träningsutrustningen väl möter huvudfunktionen, att vara anpassad för

rullstolsburna, anses de valda koncepten utgöra ett gott resultat av den genomförda problemlösningen.

Sammanfattningsvis anses de valda koncepten väl upprättade utifrån information, krav och önskemål.

Koncepten har god verklighetsanknytning och hamnar inom ramarna för vad som anses rimligt vid en

träningsmiljö utomhus anpassad för rullstolsburna. Lösningar tar hänsyn till de problem och komplikationer som

kan uppstå och skaderisken för samtliga koncept anses minimal, både vid direkt användning samt vid

användning över en längre tidsperiod. Koncepten motsvarar även det egenuppsatta målet att minska den

negativa påverkan fysisk inaktivitet ger på ett motiverat sätt.

En erfarenhet som erhållits under projektets gång är att respektive delmoment ofta tar längre tid än planerat,

detta bland annat genom att projektet krävs många inblandade för att få en klar helhetsbild, något som bör tas

hänsyn till vid framtida projekt.

Vid liknande projekt eller uppföljning av det aktuella projektet skulle även områden som kognitiv ergonomi

kunna utforskas. Detta för att förtydliga hur utrustningen ska användas, trots det faktum att det är tänkt att

finnas instruktioner vid respektive träningsredskap kan det ibland vara svårt att förstå och felaktig träning kan

uppstå. Detta område beslutades dock i detta projekt förbli outforskat i och med den begränsade tidsramen.

42

Även materialet för de olika träningsredskapen skulle kunna undersökas ytterligare, exempelvis kan vissa

material leda till att rullstolen glider och utgöra en skaderisk. I detta exempel krävs en fastställning av

underlagets hållbarhet och väderbeständighet. En ideal lösning för projektet hade varit att skapa fullstora

modeller som den tänkta målgruppen hade kunnat få prova och ge feedback på, något som hade kunnat ge en

starkare och klarare motivation till varför vissa träningsredskap är att föredra.

43

5. Slutsats och vidare arbete I projektet har träningsövningar, muskulatur och träningsmönster undersökts och sammanställts för att kunna

skapa ett koncept menat att underlätta vid träning för människor med funktionshinder. Med hjälp av

information om dagslägets begränsade tillgänglighet och möjlighet till träning för rullstolsburna har

produktutvecklingen format det presenterade konceptet, vilket även ligger till grund för motiveringen till varför

det resulterande utegymmet ser ut som det gör. Konceptet erbjuder allsidig träning som låter användarna träna

hela övre delen av kroppen oavsett tidigare kunskap och erfarenhet inom området.

Eftersom användarna av det i projektet upprättade utegymmet kommer ha utrustning som underlättar

träningen hoppas projektet att motivationen för att ta sig till utegymmet och träna ska öka och önskar därmed

även inspirera till en hälsosammare livsstil i rörelse och frisk luft.

44

Tackord Tack till Johan Högman på Karlstad kommun som ställt upp och gjort detta examensarbete möjligt. Tack till

Lennart Wihk – handledare vid Karlstad univertitet som varit till stöd under projektet. Tack till Jan Thorin och

Anders Olsson som tog sig tid att svara på frågor.

45

Referenser American College of Sports Medicine. The recommended quality and quantity of exercise for developing and

maintaining cardiorespiratory and muscular fitness, and flexibility in healthy adults. Med Sci Sports Exerc

1998;30:975–991.

Anneken, V, Hanssen-Doose, A, Hirschfeld, S, Scheuer, T, & Thietje, R 2010, 'Influence of physical exercise on

quality of life in individuals with spinal cord injury', Spinal Cord, 48, 5, pp. 393-399, SPORTDiscus, EBSCOhost,

viewed 9 May 2014.

Badenhop DT, Cleary PA, Schaal SF, Fox EL, Bartels RL. Physiological adjustments to higer- or lower-intensity

exercise in elders. Med Sci Sports Exerc 1983;15:496–502.

Bohgard, M., Karlsson, S., Lovén, E., Mikaelsson, L-Å., Mårtensson, L., Osvalder, A-L., Rose, L & Ulfvengren, P

(red.).(2010). Arbete och teknik på människans villkor. Stockholm: Prevent.

Bourret EM, Bernick LG, Cott CA, Kontos PC. The meaning of mobility for residents and staff in long-term care

facilities. J of Advanced Nursing 2002;37(4):338–345.

Breiler, A & Michanek, J. (2007). Idéagenten: en handbok i att leda kreativa processer. Malmö: Arx Förlag AB.

Eriksson, M & Lilliesköld, J. (2004). Handbok för mindre projekt. Stockholm: Liber.

Fliess-Douer, O, Van Der Woude, L, & Vanlandewijck, Y 2013, 'Test of Wheeled Mobility (TOWM) and a short

wheelie test: a feasibility and validity study', Clinical Rehabilitation, 27, 6, pp. 527-537, SPORTDiscus, EBSCOhost,

viewed 13 May 2014.

Gagnon, B, Noreau, L, & Vincent, C 2005, 'Reliability of the seated postural control measure for adult wheelchair

users', Disability & Rehabilitation, 27, 24, pp. 1479-1491, SPORTDiscus, EBSCOhost, viewed 9 May 2014.

Handicaps welfare association 2014. An organization of the disabled for the disabled by the disabled.

[Elektronisk] Tillgänglig: http://hwa.org.sg/news/general-information-on-physical-disabilities/ [2014-08-22]

Haskell WL. Health consequences of physical activity: understanding and challenges regarding dose–response.

Med Sci Sports Exerc 1994;26:649–660.

Holliday, P, Mihailidis, A, Rolfson, R, & Fernie, G 2005, 'Understanding and measuring powered wheelchair

mobility and manoeuvrability. Part I. Reach in confined spaces', Disability & Rehabilitation, 27, 16, pp. 939-949,

SPORTDiscus, EBSCOhost, viewed 12 May 2014.

Jarfors, A., Carlsson, T., Eliasson, A., Keife, H., Nicolescu, C., Rundqvist, B., Bejhem, M. & Sanberg, B. (2010).

Tillverkningsteknologi. Lund: Studentlitteratur A

Johannesson, H., Persson, J-G., Pettersson, D., (2004). Produktutveckling: effektiva metoder för konstruktion och

design, Stockholm, Liber

Malmquist, J. Funktionsnedsättning. Nationalencyklopedin. Tillgänglig:

http://www.ne.se/lang/funktionsnedsättning

Michalko M., Cracking creativity: the secrets of creative genius, 1998, Calif.: Ten Speed Press, Berkeley

46

Natinalencyklopedin (2014). [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/diabetes [2014-12-03]

Parker, S. (2013). Människokroppen: [en komplett guide till människans anatomi och fysiologi] BOKR:

Ursprungligen utgiven av Dorling Kindersley

Personlig assistent 2014. [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.personligassistent.com/forum/showthread.php?6566-Rullstolsburna-st%EF%BF%BDngs-ute-

fr%EF%BF%BDn-gym-och-bad [2014-04-14]

Pezo L. & Brasch V.(2008) metoder för idégenerering. Examensarbete MMK. Stockholm: Industriell teknik och

management, KTH.

Riek, L, Ludewig, P, & Nawoczenski, D 2013, 'How "healthy" is circuit resistance training following paraplegia?

Kinematic analysis associated with shoulder mechanical impingement risk',Journal Of Rehabilitation Research &

Development, 50, 6, pp. 861-873, CINAHL, EBSCOhost, viewed 12 May 2014.

Stevenson JS, Topp R. Effects of moderate and low intensity long-term exercise by older adults. Res Nurs Health

1990;13:209–218.

Sveriges radio 2010. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.unt.se/uppland/uppsala/24unt-rullstolsburna-

kritiserar-gymanlaggningar-1924570.aspx [2014-04-16]

Tremblay, M, Colley, R, Saunders, T, Healy, G, & Owen, N 2010, 'Physiological and health implications of a

sedentary lifestyle', Applied Physiology, Nutrition & Metabolism, 35, 6, pp. 725-740, SPORTDiscus, EBSCOhost,

viewed 13 May 2014.

van den Berg, R, de Groot, S, Swart, K, & van der Woude, L 2010,. 'Physical capacity after 7 weeks of low-

intensity wheelchair training', Disability & Rehabilitation, 32, 26, pp. 2244-2252, SPORTDiscus, EBSCOhost,

viewed 12 May 2014.

Van Dijk F, Van Dormolen M, Kompier M, Meijman T. Herwaardering model arbeidsbelastbaarheid. Tijdschr Soc

Gezondheidsz 1990;68:3–10

Van Koppenhagen, C, de Groot, S, Post, M, Hoekstra, T, van Asbeck, F, Bongers, H, Lindeman, E, & van der

Woude, L 2013, 'Patterns of Changes in Wheelchair Exercise Capacity After Spinal Cord Injury', Archives Of

Physical Medicine & Rehabilitation, 94, 7, pp. 1260-1267, SPORTDiscus, EBSCOhost, viewed 1 December 2014.

WHO (2014) Global Strategy on Diet, Physical Activity and Health. [Elektronisk] Tillgängling:

http://www.who.int/dietphysicalactivity/factsheet_olderadults/en/ [2014-08-22]

Österlin, K. (2010). Design i fokus för produktutveckling. Malmö: Liber AB.

24UNT 2012. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.unt.se/uppland/uppsala/24unt-rullstolsburna-kritiserar-

gymanlaggningar-1924570.aspx [2014-04-16]

47

Bilagor

Bilaga 1 – Projektplan

Bakgrund Karlstad kommun har valt att investera i ett projekt kring utegym. Projektet kommer att omfatta utformningen

av ett tillgänglighetsanpassat utomhusgym där målet är att anläggningen skall, så långt som möjligt, vara

tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Detta gäller för personer med en synskada eller personer i

rullstol. Anledningen till detta är att många människor idag är fysiskt inaktiva eller har en låg fysisk aktivitetsnivå.

Utegymmets syfte är att ge en möjlighet och motivera till en aktivare livsstil.

Utegym som byggs idag är inte anpassat efter människor med svårigheter utan inriktar sig oftast redan mot

människor som redan har en ganska hög nivå av fysiskaktivitet. Målgruppen som detta utegym kommer att rikta

sig mot är den som har svårigheter och där vanlig utegymsutrustning inte räcker till.

Avgränsningar Projektet kommer att rikta sig mot att ta fram och utveckla träningsredskap i en utegymsmiljö anpassat för alla

personer i rullstol. Projektet avser att kunna erbjuda de som sitter i rullstol en möjlighet att träna, oavsett

tidigare kunskap och erfaranget. Anledningen till att just denna grupp välj ligger till grund för att här är

svårigheterna som störst. Utrustningen som ska kunna användas av en människa i rullstol kommer behöva en

större förbättring och förändring än den ”normala” utrustning som finns idag. Önskan från uppdragsgivare är att

utrustningen görs i trä.

Projektet kommer inte att anpassa sig efter personer med synnedsättning. Projektet kommer även att omfatta

utformningen av gymmet och inte dess lansering.

Problemformulering Många människor är idag fysiskt inaktiva eller har en låg fysisk aktivitetsnivå. Detta är främst vanligt hos

människor med en funktionsnedsättning då det kan uppstå komplikationer om utrustning inte är utformad på

rätt sätt. Personer i rullstol har inte samma förutsättningar när det gäller träning då det inte har möjligheten att

kunna använda sina ben i den utsträckning som utegym kan kräva idag. Personer i rullstol som har en låg fysisk

aktivitetsnivå har inte heller garanterat den styrka som kan krävas av de övningar som finns idag och därför så

finns ett behov av justeringar.

Projektets mening är att eliminera den faktor då utrustningen inte räcker till, utan istället skapa den möjlighet

att assistera och funktionera på ett sådant sätt att människor med en funktionsnedsättning kan använda sig av

utrustningen samt utföra ett godtyckligt träningspass.

Syfte Syftet med kursen är att visa att jag självständigt kan driva ett projekt enligt den designprocess som lärts ut, och

att detta sker på ett självständigt sätt.

Projektets syfte är att skapa utrustning som är funktionell för personer med funktionsnedsättning. Utrustningen

skall ha godtycklig hållbarhet samt kvalitet. Det skall vara en rimlig kostnad för tillverkningen samt att det skall

finnas ett estetiskt tilltalande.

48

Mål Målet är att formge gymutrustning användbart och anpassat för människor i rullstol, oavsett tidigare

erfarenheter och fysisk aktivitetsnivå. Jag planerar att kunna lämna över ett koncept, utformat för att

tillfredsställa det träningssyfte som är sökt för rullstolsbundna. Konceptet räknas bestå av; enklare skisser, text

och bild samt mindre enklare modeller. Jag planerar att kunna leverera en fullständig, skriftlig rapport om

projektets tillvägagångssätt där även projektets resultat kommer att redovisas. Detta ska ske senast den 21 maj.

Projektet kommer att delredovisas i form av en muntlig presentation med Powerpoint den 20 mars.

Projektet kommer att visas upp under en utställning, i sammarbete med Karlstad universitet, där utomstående

är välkomna att ta del och se hur projektet avslutats. Även utställningen kommer att ske den 21 maj.

Organisation

Handledare

Lennart Wihk

lennart.wihk@kau.se

21D 211

054-700 21 69

Arbetsgivare - Karlstad kommun Johan Högman Fritidskonsulent

Karlstads kommun

Kultur- och fritidsförvaltningen

651 84 Karlstad

+46 54 540 24 43

johan.hogman@karlstad.se

www.karlstad.se/idrottsplan

Terése Hulterström

Fritidskonsulent

Examinator

Leo de Vin leo.devin@kau.se

21F 221 054-700 25 44

Student

Viktor Nässén

nessen@live.se

Posthornsgatan 21

65632 Karlstad

0739-401230

49

Projektmodell

Projektfas Milstolpar Grindhål Färdigdatum

Start Projektplan påbärjas 2014-02-01 Acceptans projekt Uppstart exjobb 2014-01-20 Genomförande Time-out 1 (vad sker?) 2014-03-15 Delredovisning exjobb 2014-03-20 Time-out 2 (vad sker?) 2014-04-15 Slut Preliminär rapport klar 2014-05-10 Slutrapport färdig 2014-05-21 Slutredovisning 2014-05-21 Projektöverlämning 2014-05-21

Kommentarer till tidsplan och resursplan I bilaga 1 visas projektets arbetspaket i en WBS.

Det finns även en tidsplan, bilaga 2, som presenteras i form av ett gantt-schema. Utöver det som finns i bilaga 2

så kommer öven min handledare och uppdragsgivare att ha kontakt under projektets gång. Det kommer att ske

gruppmöten mellan studenter där erfaranheter och idéer kommer delas och genereras.

Rapportskrivande kommer att ske under projektetsgång då tid finns till. Målet är att rapportskrivande skall ske

enligt den tidplan som finns. (bilaga2)

Riskanalys Nedan ses en riskanalys för att visa vilka risker som finns med projektet. För att avgränsa avser riskanalysen

enbart de hinder som kan uppstå och skapar förhinder för att kunna leverera ett bra resultat till Karlstad

kommun.

Sannolikhet och konsekvens har numrerats med skalorna 1-5, där 1 är lägst sannolikhet och 5 är högst.

Riskbeskrivning S K R Förslagen åtgärd

Sjukdom som försenar arbetet 1 5 5 Justera tid- och resusrsplanen

Fel i tidsplaneringen, - projektet hinner inte bli färdigt i tid

3 5 15 Pulsmöten regelbundet, extra timmar per dag, uppdatera tidsplanen

Hitta rätt expertice 2 4 8 Använd alla tänkbara kontakter, prata med Lennart, Internet.

Informations förlust, USB och dator krångel

2 4 8 Säkerhetsspara på minst två tänkbara enheter.

S: Sannolikhet

K: Konsekvens

R: Risk

50

Dokumenthantering Dokumenthantering kommer att ske via USB, samt google drive. Arbetet kommer att skrivas samt sparas även på

min privata hemdator.

51

Karlstad kommuns projektbeskrivning

52

53

54

55

Bilaga 2 – Tidsplanering – Gantt-schema

56

57

58

Bilaga 3 – WBS

59

Bilaga 4 - Dimensioner rullstol

60

61

62

Bilaga 5 – antropometrisk data

63

64

65

Bilaga 6 – Intervjuer

Kvinnor: 2 st

Män: 2 st

Anders Olssons svar är kursiva,

Understrukna svar nämndes flera gånger.

Vad utför ni för träning/aktiviteter i dagsläget

Ute och ”går”, rehabillitering, simning, vattengymnastik, träning på gym, cykling (handcykel),

Tränar ni ensam eller i sällskap

Ensam: 2

Sällskap: 3

Skulle ni vara intresserad av ett rullstolsanpassat utomhus gym

Ja: 4 st

Nej: 0 st

Eventuellt: 1 st

Vad söker du i ett utegym

Allsidig träning, reabilliteringsmöjligheter, styrketräning, att få komma utomhus, sällskap/gemenskap, bättra på

sina fysiska egenskaper, att kunna trötta ut sig ordentligt.

Vad skulle få dig att vilja använda ett utegym (locka till träning)

Möjlighet till enkla övningar, öppet – mycket plats, enkelt att ta sig dit, möjlighet att variera träningen,

möjligheter att utvecklas, kunna träffa andra, roliga/funktionella övningar, att kunna trötta ut sig ordentligt.

Begränsningar - Vad för hjälpmedel kan du behöva på plats. Hur och vad kan underlätta

Finns inga begränsningar - bara fantasin sätter gränser, kan behövas stänger för att underlätta förflyttning,

ordentligt med stöd och skydd vid kanter

Rullstolensroll – är den i vägen och isåfall hur

Ja: 0 st

Nej: 5 st

Kommentar: Eftersom individerna lever med rullstolen blir det en del av vardagen att kunna hantera den. Det är

väldigt sällan rullstolen skapar ett problem. Det är viktigt att veta att individerna är rullstolsburna och inte

rullstolsbundna.

Övriga önskemål

För att kunna förflytta sig lite enklare så kan det användas glidbrädar.

Dem som har lite svårt med balansen så är det ju bra att erbjuda en balansstång att hålla sig i.

Det är viktigt att det är ordentligt underlag som är anpassat för att möjliggöra smidig transport med rullstol. Grus

och stenar skapar stora problem vid förflyttning.

66

Bilaga 7 – Kravspecifikatin

Kravspecifikation enligt Olssons kriteriematris.

Livscykelfas - Aspekter Process Miljö Människa Ekonomi

Framställning. (tillverkning, montering etc.)

1.1 1.2 1.3 1.4

Brukning. (användning, underhåll etc.)

2.1 2.2 2.3 2.4

Eliminering. (Återvinning, demontering etc.)

3.1 3.2 3.3 3.4

Nummer Cell Kriterie Krav/ Önskemål Vikt

1 Huvudfunktion Möjliggöra rullstolsanpassad träning K 2 1.1 Framställning - Process Enkel sammansättning K 3 Vara tillverkningsanpassad K 4 1.2 Framställning - Miljö Tåla varierat utomhusväder K 5 1.3 Framställning - Människa Vara stöttålig Ö 2

6 1.4 Framställning - Ekonomi Låg tillverkningskostnad K 7 Lätt att tillverka Ö 3

8 Tillverkas i billigt material Ö 2

9 2.1 Brukning - Process Medge enkel användning K 10 Maximera användning Ö 2

11 Minimal mängd underhåll Ö 3

12 Minimera skaderisk K 13 2.2 Brukning - Miljö Mimimera miljöpåverkan Ö 1

14 2.3 Brukning - Människa Vara säker K 15 Vara pålitlig K 16 Vara lättanvänlig Ö 3

17 Användas av erfarana och icke-erfarna tränande Ö 2

18 Ingen förslitning vid långvarigt användande ⁱ K

19 Medge ergonomi Ö 2

20 Främja rullstolsburen träning K 21 Identifiera riskzoner Ö 2

22 2.4 Brukning - Ekonomi Uttrycka kvalitet Ö 2

23 Estetiskt tilltalande Ö 2

24 Innovativ Ö 1

25 Tåla upprepad användning K 26 3.1 Eliminering - Process Utbytbara komponenter K 27 3.2 Eliminering - Miljö Återvinningsbar K 28 3.3 Eliminering - Människa Bevara hälsa K 29 Främja hälsa K 30 3.4 Eliminering - Ekonomi Medge återanvändning Ö 1

ⁱ Vid upprepad användning i ett visst rörelsemönster kan axeln bli inflamerad och skadad.

(Riek, L. et al. 2013)

67

Bilaga 8 – Idégenerering

Positiv- och negativ idégenerering Positiv Negativ

Friktion på ytor Grus

Anpassad utrustning Hala ytor

Centralt Träning av enbart nedre delen av kroppen

Lättillgängligt Stenar till underlag

Användarvänligt Hinder

Skydd vid utrustningen Kanter

Ordentliga hjälpmedel Trösklar

Skyltar och beskrivningar vid respektive övning/maskin Icke-anpassade förflyttning möjligheter

Handtag Kvicksand

Stadiga förstärkningar Trångt, lite utrymme

Låg klämrisk Hög skaderisk

Mjukt material Svårt att förstå och använda

Stöd överallt Farligt

Minimal förflyttning mellan rullstolen och maskin Högs stolar/sitsar

Allsidig träning Hårt material

Mångsidig träning Långt bort från stan

Rehabiliterings möjligheter Komponenter som är i vägen

Gott om utrymme Svårt att ta sig till platsen

Ingen nära trafik

Inga höga ljud

Scenatioteknik

Person X som är van vid att träna och lätt kommer i gång med utrustningen

Klarar av avancerad träning

Vill ha större utmaningar

Uppmuntras av tyngre-mer avancerad träning

Självständig

Långsiktigt mål

Person Y som är oerfaren vid att träna och kan behöva hjälp med utrustningen

Klarar inte av allt för svåra övningar

Vill ha hjälp/förklaring vid varje station

Enkla övningar

Kortsiktigt mål

I behöv av hjälpmedel

68

Person Z som är ung och behöver hjälp med utrustningen

Enklare övningar

Övningar som anpassas efter ett låg- eller medelintentivt tempo

Hjälp anordning vid varje maskin / hög säkerhet

Hjälpmedel

Tydliga förklaringar till varje maskin och övning

Möjlighet till högintensiv träning

Person T som är äldre och självständig

Medelsvåra övningar

Uppmuntras av en högre än nybörjar nivå av träning

Kan enkelt använda sig av utrustningen

Möjlighet till medel-högintensiv träning

69

Brainstorming

Brainstormingen kring rygg träning

Ligga på mage

Sitta upp

Drag uppifrån

Kulor – (greppstyrka)

Lyfta sig i en ställning

Klätterställning

Lyfta vikter från marken

Brainstormingen kring bröst träning

Rep

Sitta i rullstol

Ligga på rygg

Trycka på boll

Dips

Flaxning med armar

Gummiband

Brainstormingen kring axel träning

Kast övning

Kasta boll

Tryckövning

Skakande övningar

Boule

Löpband att rulla sig fram över

Golf

Brainstormingen kring armträning

Stötande övningar

Curl-liknande övningar

Övning bakom huvudet

Armgång

Handcykel

Trappsteg

Rep

Gummiband

Klätterställning

70

Bilaga 9 - Konceptutvärdering

Elimineringsmatris

71

Relativ beslutsmatris

Indelning tryck- och dragövningar Indelning muskelgrupper