Reader_s Digest Sweden - Februari 2016

8/20/2019 Reader_s Digest Sweden - Februari 2016

1/132

ÅRETS

EUROPÉEN TUFF OCH RÄTTVISKORRUPTIONSBEKÄMPARE

SIDAN 34

SÅ SKAPAS EN JIHADISTSIDAN 84

NYA METODER I KAMPENMOT LUNGCANCER

SIDAN 70

HUR BLIR MAN FÖRÄLSKAD?SIDAN 66

DEN AUTISTISKE POJKEN SOMFÖRÄNDRADE MITT LIVSIDAN 50

DET MYSTISKA ROLEXMORDET HUR DET FICK SIN LÖSNING

SIDAN 100

SKRATT, DEN BÄSTA MEDICINEN ...................... 10

AVSLUTA MENINGEN ......................................... 22

KALLASTE PLATSEN PÅ JORDEN ....................... 76

NYTT FRÅN MEDICINENS VÄRLD ..................... 17 R E T U R U K E

? ?

DET

BÄSTAFEBRUARI 2016


2/132

PRENUMERERA PÅ

RING 040-666 01 63

(Finland: 0203-315 00)

eller skicka [email protected]

Endast 499:-

Spara 200 kronerper år för 11 tidningar.

BLI LITE SMARTARE

Har du frågor om våra produkter ringer du: 08-566 276 66


3/132

JAG KAN INTE SJUNGA, men gör det ändå. Pop, rock, vaggvisor och

psalmer om vartannat. Jag har aldrig behövt fundera över om texterna

är passande eller inte. Under uppväxten hade mina föräldrar synpunk-

ter. Om val av skola, livsinriktning, politik. Men det slutliga valet var alltid mitt.

Vi skandinaver hör till världens mest lyckligt lottade. Vi kan sjunga, läsa och

studera det vi önskar. Eller ingå samkönade äktenskap om vi vill. På de flesta

områden är kvinnor och män jämställda. Därför är det så bra att leva här, där-

för har vi framgång, bra välfärdssystem och ett fredligt samhälle. Demokrati

och frihet går alltid hand i hand. Och detta gör våra nordiska länder så attrak-

tiva att bo i.

Just därför är det svårt att riktigt ta till sig att det finns en parallell värld

mitt ibland oss, där kvinnor inte har samma möjligheter som jag har. Där

män bestämmer att kvinnor inte kan stå på scen för att det inte är passande.

Att de inte kan visa ansiktet, ska stympas nertill eller giftas bort. Kul-

tur kallas det av somliga. Eller religion. Men i mina ögon handlar

det bara om att kontrollera andra och nedvärdera andras kön,

om makt och maktmissbruk.

För hundratals år sedan var även skandinaviska kvinnor un-

derkastade männen och prästerskapets nycker. Men genom

historien har starka kvinnor banat väg, fram till frihet och väl-

stånd. Därför är det så viktigt att det finns föregångs-kvinnor som Deeyah Khan. Hon är en norsk kvinna med

afghansk och pakistansk bakgrund, som med exemp-

lets makt visar att också kvinnor med en annan kultur

har rätt att följa sitt hjärtas röst.

Hon har vigt sin röst åt att hjälpa marginaliserade

barn, som hon kallar det. Läs om henne på sidan 20.

Kära läsare

Sjung flicka, sjung!

[email protected]


4/132

OM

SLAGSFOTO:AP

PHOTO/VADI

M CHIRDA

F O

T O : G E T T Y

InnehållFEBRUARI 2016

ARTIKLAR

34 ORÄDD KAMP MOT DETKORRUPTARumäniens antikorruptions-

kapten Laura Kövesi har

skickat en premiärminister i

fängelse och åtalat dussintals

lagstiftare, domare och

företagsledare.

42 NÄR FLODEN TOG ALLTNär floden svämmade över

efter fem dagars häftigt regn

kunde ingen ana de förödande

konsekvenserna.

50 EN POJKE SOM HETERANTONNär jag började jobba med

dokumentären om autism

trodde jag aldrig att mitt liv

skulle bli så förändrat.

58 VARNING FÖR BEDRAGARE

Miljontals äldre européer,många i 80- och 90-årsåldern,

blir lurade på sina besparingar

av bedragare.

66 KONSTEN ATT BLI KÄRPsykologen Arthur Aron var

något på spåren för 20 år sen.

70 LUNGCANCERTidigare upptäckt och nya

metoder ger hopp åt tusentals.

76 KALLASTE BYN PÅJORDEN

Välkommen till det lilla

samhället i Sacha-republiken i

Ryssland med en given plats i

rekordböckerna.

2 | 02•2016

Sidan |76


5/132

FO

TO:© CORBIS

VARJE MÅNAD

1 Kära läsare

4 Världen ur en annan vinkel 9 Läsarbrev

10 Skratt

12 Hälsa

20 Utblick

28 Vem kom på det?

30 Som barn ser det

32 På gång

33 Tio i topp

118 Korsord

120 Hjärngympa

122 Sudoku

123 Utöka ditt ordförråd

125 Utmaningen

126 Skratt

128 Nästa månad

129 Till sist

84 SÅ SKAPAS EN JIHADIST Varför vill en man, i ett av de

lyckligaste länderna på jorden,

begå terrorhandlingar?

92 BOOMERANG ROAD Australiens fantastiska kustväg

lockar dig att komma igen och

igen.

Månadens långläsning

100 ROLEXMORDETEn rutinundersökning efter

en drunkningsolycka lederpolisen till en härva av

svindlerier – och en

kallblodig mördare.

AVDELNINGAR

Hälsa

12 Förlåt, vad sa du?

16 Mat som beroende.Nytt från medicinens värld.

Min värld

19 Parskapets tre faser.

Goda nyheter 24 ...och positiva historier Diplomati, miljö, mode och

hjältar.

Avsluta meningen

26 En främling skulle aldriggissa att jag...är lärare, är så gammal eller inte

är perfekt.

På gång

28 Det händer i februari.

Sidan |70


6/132

F O T O :

© A

L A M Y

| 02•20164


7/13202•2016 | |5

VÄRLDENUR EN...

Vänd


8/132

En garanterat cool och iskall upple-

velse väntar den som besöker Men-

denhall-grottorna i delstaten Alaska i

USA. Det är en spektakulär isvärld un-

der en 3 000 år gammal, 21 kilometer

lång glaciär, som nu krymper för varjeår. Men den som vill se detta förtrol-

lande turkosa grottsystem måste vara

beredd på en fysiskt krävande tur på

åtta timmar, med mycket vandring och

klättring över glaciären innan man kan

ta sig in under den. Hjälm och regn-

klädsel är krav; det händer att isblock

lossnar, och smältvatten droppar på

många ställen.

... ANNAN VINKEL


9/13202•2016 | 7


10/1328 | 02•2016

Redaktion: 07 Media

Ansvarig utgivare: Marianne Blix

Chefredaktör: Inger Marie Spange

Art Director: Carina Mælen

Korrektur: Holger Calov

Översättning: Björn Bergman och Holger Calov

Reader’s Digest/Mailbox-Media AS

Verkställande direktör: Dan Broen

Marknadschef: Wibeke Frøshaug

The Reader’s Digest Association, Inc.

President and Chief Executive Officer: Bonnie Kintzer

Vice President, Chief OperatingOfficer, International:

Brian Kennedy

Editor-in-Chief, International Magazines: Raimo Moysa

Tryck: 07 Media

Copyright © 2015 The Trusted Media Brands, Inc. og

Mailbox-Media AS.

Reader’s Digest utkommer med elva nummer om åretav Mailbox-Media AS på licens från Reader’s Digest.

Eftertryck, helt eller delvis, är förbjudet. All rätt

förbehållen i hela världen. Redaktionen tar inget

ansvar för icke beställt insänt material.

Reader’s Digest publiceras i 31 utgåvoroch på 15 språk.

Reader’s Digest är världens mest lästa tidskrift med

en global upplaga på 10,5 miljoner. Tidskriften

grundades 1922 i USA av DeWitt och Lila Acheson

Wallace. Grundidén var att presentera texter från

andra publikationer i ett lättläst format, kompletteratmed eget innehåll. Med sin blandning av aktuella,

lärorika, underhållande och inte minst inspirerande

artiklar blev den snabbt populär. Det första numret i

Sverige utkom i mars 1943 under namnet Det Bästa.

Redaktionen

Internet: readersdigest.se

Mejl: [email protected]

Telefon: +47 91 34 05 91

Post: Reader’s Digest, PO Box 7000,

202 26 Malmö. Märk kuvertet

”Redaktionen”.

Kundtjänst/prenumeration

Har du frågor, vill prenumerera eller

ge bort en prenumeration kontakta

kundtjänst:

Öppet: Måndag–fredag 9.30–15.00Internet: readersdigest.seMejl: [email protected]änst produkter: 08-566 276 66

Prenumeration: 040-666 01 63Post: Reader’s Digest, POBox 7 000, 202 26 Malmö.

Prenumeration: 1 år/elva nummer 499 kr.

Annonsering: 07 Media

Telefon: +47 48 21 27 00

Mejl: [email protected]: Mailbox-Media AS

Telefon: + 47 66 71 60 08Mejl: [email protected]

För prenumeranter i Finland

Prenumeration: 0203-315 00Mejl: [email protected]änst produkter: +46 8-566 276 66

HÄR NÅR DU OSS

Besök oss på internet: www.readersdigest.se


11/132

Tyck till

02•2016 | |9

BRA JOBBAT

Hatten av till kvinnorna och män-

nen i artikeln ”Vladimirs folk” i

novembernumret. Som 71-åring

är jag ännu inte lika gammal som

de – men jag är i god form jag

också. Så fort jag stigit upp på

morgonen gör jag övningar som

jag utfört i 20 år. Jag tar en pro-menad varje dag, jag går till mat-

butiken för att handla och jag tar

aldrig hissen. Jag älskar att vara

barnvakt för mina barnbarn och

att träffa mina vänner, och jag

har ett öppet sinne.

Ser fram emot fortsatt god läsning.

ANGELIKA SCHNELL, Tyskland

FASCINERAD

För runt tio dagar sedan kom jag

över ert magasin hos min lokala

kommissionär. Innehållet fascine-

rade mig, och jag ser redan fram

emot nästa nummer. Ordförrådet

är verkligen en hjälpande hand.

HEIDRUN KUHLMANN, Tyskland

RESSUGEN

Jag tyckte verkligen om artikeln

om Prag i decembernumret. Det är

en stad jag gärna skulle vilja be-

söka framöver, en speciell, magisk

stad i Europa med en rik och väl-

digt intressant historia.

SIMONA GHEORGHITA, Bukarest


12/132

SkrattDEN BÄSTA MEDICINEN

JAG ÄNDRADE MITT LÖSENORD till”fel”. Så att om jag glömmer det, dåtalar datorn om för mig: ”Ditt lö-senord är fel”.

Läst på internet

EN MAN KOMMER IN PÅ ett advokat-kontor och frågar advokaten:”Ursäkta, men hur mycket tar dubetalt?”

Advokaten svarar: ”Jag tar 8 000för att besvara tre frågor.” ”Å tusan! Är inte det lite dyrt?”

”Jo. Vad är din tredje fråga?”Läst på jokideo.com

10 | 02•2016 ILLUSTRATION © MICK STEVENS

EN MAN OCH HANS FRU jämförsina betyg en eftermiddag.

”Jag har högre IQ än dig,” säger hon,”och jag hade högre betyg än dig påuniversitetet. Och förresten så tjänar

jag mer pengar än dig!” ”Ja, men du är ändå ett steg eftermig, om man ser i ett större perspek-tiv,” svarar mannen.

”Hur har du kommit fram till det?”undrar hon och tittar fundersamt påhonom.

”Jag gifte mig med någon som var

bättre,” svarar han.MICHAEL HARKIN, England

Världens första konstutställning.


13/13202•2016 | |11

EN MAN FÖRSÖKER FÖRA ett sam-

tal med sin papegoja. Han säger några

ord, men papegojan svarar bara med

svordomar. Efter några timmarsförsök säger mannen: ”Om du inte

slutar svära så där, kommer jag att

stoppa in dig i frysen som straff.”

Papegojan slutar inte, så mannen

stoppar den i frysen.

Efter cirka en timme i frysen bön-

faller papegojan om att få komma ut.

När mannen öppnar dörren till fry-

sen och tar ut den skälvande fågeln

säger den: ”Jag lovar att aldrig svära

mer. Men jag måste bara få fråga: Vad

har kalkonen därinne gjort för fel?”

Läst på internet

EN ÄLDRE HERRE STOPPAS av po-

lisen en sen kväll och blir tillfrågad

om vart han har tänkt sig så sent på

kvällen.

Mannen svarar: ”Jag är på väg till

en föreläsning om alkoholmissbruk

och vilken effekt det har på kroppen,

samt effekten av rökning och att vara

vaken långt in på natten.”

Det får polismannen att fråga:

”Verkligen? Vem har sådana föreläs-ningar den här tiden på dygnet?”

Mannen svarar: ”Det råkar vara

min fru.”

DINESH SACHAN, England

EN KVINNA KOMMER till veterinären

med sin gris, som verkar sova.

Kvinnan väntar medan veterinärenundersöker grisen. Efter en stund

kommer han ut från kontoret och sä-

ger till kvinnan: ”Beklagar, men gri-

sen är död.”

Kvinnan får en chock och skrikertill veterinären: ”Menar du allvar?

Har du tagit några prover? Han kan

ju vara i koma eller nåt liknande?”

Veterinären suckar och låter

kvinnan komma med in på kontoret.

Han lämnar kontoret och återvänder

med en hund. Hunden går sakta mot

grisen och nosar på den från topp till

tå. Han tittar upp mot kvinnan med

sorgsna ögon och försvinner ut.

Veterinären försvinner ut igen och

kommer så tillbaka med en katt. Kat-

ten närmar sig grisen och stirrar på

den konstant i fem minuter. Så ja-

mar den högt och försvinner sakta ut

ur rummet.

Veterinären förklarar för kvinnan:

”Din gris har definitivt lämnat oss.”

Veterinären ger sedan kvinnan en

räkning på 3 000 kronor.

Kvinnan blir förskräckt igen.

”3 000 kronor bara för att berätta för

mig att grisen är död?”

Veterinären svarar: ”Egentligen

kostar det bara 400 kronor, men det var innan du fick mig att köra ett labb-

test och en Cat Scan.”

Läst på goodriddlesnow.com

JAG INSER ATT varje cigarett jag rö-

ker tar fem minuter av mitt liv, men

det tar mig tio minuter att röka den…

Det ger mig faktiskt fem minuter.ED BYRNE, komiker


14/132

HÄLSA

REDAN VID 42 ÅRS ÅLDER bör- jade Bjarne Larsen i Fredericia, Dan-mark, höra dåligt. Först märkte hanatt han inte kunde höra sin kamerashögfrekventa pip, eller cikadorna.Efter en tid kunde han inte urskilja

vad folk sa tvärs över bordet i ettbullrigt rum. Men han lätinte testa sin hörsel för-rän han fyllt 50, närfrustrerade kolle-ger föreslog atthan borde under-söka sig. Det vi-

sade sig tydligt attLarsen behövdehörhjälp, och se-dan dess har hananvänt utrus-tingen.

"Förstagången jag

användehör-

Förlåt, vad sa du?AV LISA FIELDS

De nyaste hjälpmedlen mot försämrad

hörsel arbetar med digital teknik

apparaten gick jag ut och blev impo-nerad av alla ljud från trafiken ochfåglarna som kvittrade", minnsBjarne Larsen, som nu är 59 år.

"Jag är mycket mer avspänd nu i so-ciala situationer, eftersom det är

mycket lättare att följa med i en konversation. När man inte har

förstått ett ord på grund avdålig hörsel, kan man

uppfattas som lite trögeller själv känna attman blir till åtlöje."

Hörseln börjar

vanligen försämrasrunt 50 års ålder, somen naturlig följd avåldrandet. (Hälsotill-stånd som högt blod-

tryck eller diabetes kanbidra, liksom

långvarig

expone-ring

| 02•201612

F O T O : © A

L T R E N D O / G E T T Y I

M A G E S


15/132

för höga ljudnivåer. Vid 65 har en avfyra européer problem med hörseln,och vid 75 gäller det en tredjedel avbefolkningen, enligt Europeiska för-

bundet för människor med nedsatthörsel (EFHOH), en icke vinstdri- vande organisation som verkar förbättre möjligheter till ett socialt livutan begränsningar för personermed hörselnedsättningi hela Europa.

Att bestämma sig föratt kontrollera hörselnoch kanske få hjälp-medel, som hörapparat,kan vara ett svårt beslutför många.

"Människor tror oftaatt andra uppfattar demsom dumma och jätte-gamla om de börjar an-

vända hörapparat", sä-ger Kim Ruberg, generalsekreterare iden Brysselbaserade icke vinstdri-

vande organisationen Hear-It. "Det ärså tokigt. Detta är något helt ntaurligt,och har inget med intelligens att göra."

Experter rekommenderar att mantestar hörseln vart tredje år efter

50-årsdagen, och att man skaffar hör-hjälp om hörseln på sämsta öratminskat med 25 decibel. Men detfinns inga officiella riktlinjer förundersökning, så det erbjuds interutinmässigt av läkare. Och patientenfrågar inte alltid.

"Man kan inte säga att patienter

måste testas", säger Ad Snik, forskareom hörsel och implantat som hjälp-

02•2016 | 13

medel vid Radboud University Medi-cal Center i Nederländerna. "Det fårpatienten bestämma själv."

Nedsatt hörselpåverkar livskvalitetenEtt viktigt skäl att låta undersöka sinhörsel: forskning har visat att nedsatthörsel kan kopplas till depression,

demens och kunskaps-mässiga problem. Enstudie från 2013, publi-cerad i JAMA InternalMedicine visade attäldre människor medförsämrad hörsel löpte24 procent högre riskatt påverkas intellek-tuellt jämfört medpersoner med normalhörsel. Social isoleringpå grund av hörsel-

problem orsakar ofta depression;man har svårt att uppfatta vad enssällskap säger i restauranger ellerandra miljöer med hög ljudnivå.

"Det leder ofta till att man undvi-ker sådana platser, och då kan manförlora vänner", säger Ad Snik. "Och

att återskapa relationer är i regel intelätt när man är gammal."

Intellektuella begränsningar är van-ligare hos äldre med försämrad hörsel,men sambandet är inte givet: "Omhjärnans funktion börjar avta, kan detockså påverka hur hjärnan processarljud", förklarar Gary Housley, chef för

läkarutbildningen vid University ofSouth Wales i Sydney, Australien.

Experter

rekommenderaratt man testar

hörseln vart

tredje år efter att

man fyllt 50.


16/132

COCHLEAIMPLANTAT ÖVERVINNER TYSTNADEN

OMKRING FEM PROCENT av människor med kraftigt nedsatt hörsel behöverfå ett cochleaimplantat för att kunna höra. Det är en lösning som förbigår detskadade naturliga systemet för hörseln genom att sända elektriska impulser

direkt till hörselnerven, vilka hjärnan uppfattar som ljud."Tekniken är enbart till för personer som är helt eller nästan döva", förklarar

Ad Snik. Ljudkvaliteten är annorlunda och patienten (hjärnan) behöver tid föratt vänja sig.

"Patienter med implantat rapporterar att de förlorarmycket av de tonhöjdsvariationer som ger känsla åt tal",säger Gary Housley. "Ljudet låter väldigt platt. Men allthörande är givetvis bättre än inget hörande."

Äldre som fått cochleaimplantat har kraftigt förbättrat

sina kognitiva förmågor ett år efter operationen och delöper mindre risk för depression, enligt en fransk studie2015.

Richard Darbéra, 66, från Paris, har ett implantat i enaörat och hörapparat i det andra. "Ljudet genom mitt im-plantat är bättre än genom hörapparaten... men det är

förstås mycket sämre än när jag var i 30-årsåldern", säger Richard Darbéra,som är ordförande för Bucodes SurdiFrance, det franska förbundet för männi-skor med nedsatt hörsel. "Ändå", tillägger han, "att klara en konversation ge-nom ett öra som dog helt för 20 år sedan, det är ett sant mirakel."

R E A D E R ’ S D I G E S T

14 | 02•2016

Hörapparateranvänds inteBara en liten andel av alla som behö-

ver hörhjälpsutrustning har tillgång

till sådan. I länder som Danmark ochNorge, där patienter får hörapparat

gratis, har en av fem behövande till-

gång till det. Men i länder som Frank-

rike och Spanien, där man får betala

största delen själv, är det färre än en

på tio med hörselproblem som har

tillgång till hjälpmedel, enligt EFHOH.

Studier visar också att många som

äger hörhjälpmedel inte använder

dem. Somliga är missnöjda med

ljudkvaliteten, andra glömmer att

skaffa nya batterier. Socialt isoleradepersoner uppger att de struntar i ap-

paraten eftersom ingen ändå pratar

med dem. Och många låter bli att

använda apparaten av fåfänga eller

rädsla för vad andra ska tänka, och

stänger därmed in sig i tystnad.


17/13202•2016 | |15

med teknisk hörhjälp enormt på se-nare år, och därmed användnings-graden", säger Kim Ruberg.

Öppna modeller, som bärs bakom

örat, har bidragit till den utveck-lingen. Ett tunt rör går in i hörsel-gången, vilket medger fri luftpassage,till skillnad från gamla apparatersom stoppades in i örat och blocke-rade ventilationen.

"Vid svår hörselnedsättning kanman ha en lite större enhet bakomörat, med mer datorkraft", förklararKim Ruberg.

Bjarne Larsen använder nu en öp-pen hörapparat som är kopplad såatt han kan höra strömmande tal ochmusik från sin mobil via Bluetooth.Han hoppas att hans nästa hörhjälpska vara ännu mer avancerad.

"Då räknar jag med att jag även kankoppla in min hemmaljudanläggningoch min tv direkt i öronen, utan attha en sladd runt halsen", sägerBjarne Larsen. "Jag är oerhört gladför min hörhjälpsteknik. Enda nack-delen är att jag nästan råkar i panikom batteriet tar slut och jag inte harnågon i reserv med mig."

Hörhjälpen blir digitalDagens hörhjälpmedel skiljer sig mar-kant från dem som fanns för bara 15år sedan. "Det betyder att de senaste

hjälpmedlen baseras på mikroelektro-nik med datorkretsar, mer avancerademikrofoner, bullerdämpande algorit-mer och trådlös ljudöverföring", sägerRikke Schnack-Petersen, ordförandeför Danska sällskapet för medicinskaudiologi.

Många hjälpmedel kan omfatta yttre teknik för att förbättra hörandet."Somliga använder exempelvis Blue-tooth för trådlös överföring frånmobiltelefonen till hörapparaten el-ler till speciella högtalare. Mot-svarande teknik används ofta i före-läsningssalar”, säger Priya Singh, ut-bildningsledare för hörselinstitutet

vid University College i London.Många apparattyper i dag kan

mycket effektivt skilja ut mänskligaröster i ett sorl, förbättra upplevelsenav musik eller förtydliga vad en per-son mitt emot en säger. Många ut-rustningar anpassar också volymenautomatiskt till bakgrundsljudet.

"Allt det här har ökat nöjdheten

HÖR! HÖR!

Alla levande varelser använder inte öron för att höra.

Ormar använder käkbenet, fiskar märker tryckförändringar

och hanmygg använder antennerna.

HEARINGAID.COM


18/13216 | 02•2016

HÄLSA

S H U T T

E R S T O C K

VAR OCH EN SOM stått inför ettbord fullt med godsaker vet att detemellanåt kan vara lätt att hemfallaåt excesser. Även om vi kanske kallardet för hetsätande så är den medi-cinska definitionen av uttrycket enannan: läkare menar att man hets-äter när överdrivet matintag blivit en

regelbunden tvångsmässig vana."Det betyder att du inte kan låta bliatt äta, eller att du inte kan sluta närdu har börjat", förklarar dr Eva Con-ceição, forskningspsykolog vid uni-

versitetet i Minho i Portugal.Hetsätande erkändes officiellt som

en mental störning först 2013, i den

femte upplagan av Diagnostic andStatistical Manual of Mental Disor-

Så avslöjas

hetsätningsstörning

Mat somberoendeAV SAMANTHA RIDEOUT

ders, som läses globalt. Forskarna ärinte säkra på vad som orsakar hets-ätningsstörning (binge-eating disor-der [BED] på engelska), men demisstänker att det finns en genetiskkomponent, liksom det ibland finnsnär det gäller alkoholism.

Eftersom BED ofta är kopplad till

oro och låg självkänsla, kan den imånga fall behandlas med samtals-terapi. Läkare förskriver också olikapreparat som är avsedda för andraproblem, till exempel mediciner motdepression eller epilepsi. Det endapreparat som av en nationell myndig-het har godkänts just mot den här

störningen kallas lisdexamfetamindi-mesilat (varunamn Vyvanse) och säljs


19/13202•2016 | |17

pekar ut några tydliga tecken på BED: vid tillfällen som vanligen inträffarminst en gång i veckan händer det atthetsätare vräker i sig mat oavsett om

de är hungriga eller inte, och de gördet oftast i ensamhet.Om du känner

igen det här, är bästatipset att uppsöka lä-kare. Förutom att re-kommendera psyko-logisk behandling,kan doktorn (ellerdietspecialist) ge rådom viktminskning

(om det är aktuellt), men då utanhälsovådliga metoder som att hoppaöver måltider eller chockminskakaloriintaget, eftersom detta kan slåtillbaka genom att utlösa nya hets-episoder.

hittills bara i USA. Det används ocksåmot ADHD och uppges dämpahetsätarens svårkontrollerade impul-ser. Det ska dock påpekas att det inte

är något dietpiller, och det rekom-menderas inte för den som vill gå nernågra kilo.

Hur kan man dåskilja BED från van-ligt frosseri? Det ärinte alltid lätt.

Enbart viktproblemräcker inte för attställa diagnos: ävenom cirka två tredjede-lar av hetsätarna är överviktiga, sågäller inte vice versa. För många över-

viktiga är orsaken i stället en stillasit-tande livsstil, obalanserad kost ellerhelt enkelt för stora portioner.

Den nämnda manualen (DSM-5)

SHUTT

ERSTOCK

Influensavaccin kan minska

risk för stroke

Under de två första månaderna efteratt man fått en influensavaccinsprutaminskar risken för en stroke mar-kant, enligt studier stödda av Storbri-tanniens nationella hälsoforsknings-

institut. Den totala strokefrekvensenbland vaccinerade personer låg cirka

20 procent lägre än vad statistikernaannars hade förväntat sig. För demsom tog sprutan tidigt underinfluensasäsongen var riskminsk-ningen större än om den togs senare.Forskarna misstänker att stroke

ibland kan förhindras av influensan isig, men de vet inte hur.

35 till40procent av alla hetsätare

är män.

Nytt frånmedicinens värld


20/132


18 | 02•2016

Extra kalcium minskar intebenfrakturerPersoner över 50 år – och särskiltkvinnor – får ofta rådet att äta kalci-

umpiller för att undvika benbrott. Ef-ter genomgång av mer än 40 tidigarestudier slår forskare i Nya Zeelandfast att det inte är nödvändigt.

"Det finns för närvarande inga bevis för att ökat kalciumintag förebyg-ger frakturer", skriver forskarna.

Kort sagt: kalciumtillskott är san-nolikt inte värt pengarna, såvida maninte lider av konstaterat allvarlig kal-ciumbrist.

Tv-tittande ökar risken fördödlig lungemboliFör den som sitter fem timmar ellermer framför tv-skärmen varje dagökar risken att dö i lungemboli(blodpropp i lungan) till det dubbla,

jämfört med om man tittar 2,5 tim-mar eller mindre. Den genomsnitt-liga europén tillbringar nästan fyratimmar vid teven varje dag, och

vissa länder, bland dem Rumänienoch Serbien, kommer över femtim-marsstrecket. Blodpropp har ett bevi-

sat samband med stillasittande, såatt ställa sig upp och röra på sig är enbra förebyggande åtgärd för attminska risken för "tv-döden".

Personlig kontakt minskarrisken för depression Ju mer äldre personer träffar familj

och vänner, desto mindre risk attutveckla depressionssymptom, sägs

det i en studie publicerad i Journal ofthe American Geriatrics Society . Avde 11 065 deltagarna visade de somträffade sina nära eller sina vänner

minst tre gånger i veckan endepressionsfaktor på 6,5 procentefter två år, medan motsvarandesiffra var 11,5 procent för äldre somträffade släkt eller vänner varannanmånad eller mindre.

TESTA DIN MEDICINSKA

IQ

Hyperlordosi är…

A. Överkänslighet för starkt ljus

B. Överträning

C. Plötslig personlighetsföränd-ring

D. Överdriven kurvatur i nedreryggraden

Svar: D. Hyperlordosi betydersvankryggighet – en kraftig in-

böjning i ryggradens nederdel.Tillståndet utgör risk vid övervikt,och kan ge höftproblem och in-flammation i ryggkotorna. Detkan också ge ryggsmärtor, menkan motverkas med träning avbålmusklerna och musklerna iskinkorna. Viktigt är också attmedvetet sträcka på sig för att fåen god hållning.


21/13202•2016 | |19

Nyblivet par: Låt mig bjuda på restaurang, älskling. Etablerat par: Vad har du gjort för läckert i dag, då?Utbränt par: Du har inte direkt kämpat vid spisen med dethär, va.

Nyblivet par: Vår första runda i mataffären tillsammans – gemig en kyss! Etablerat par: Min tur att handla? Okej, men jagtar inte med barnen. Utbränt par: Ser du inte att jag vilar mig– du måste alltid förstöra min lördag, va?

Nyblivet par: Banta? Men det behöver du ju inte – du är per-fekt! Etablerat par: Var inte det där lite väl mycket ost, minkära? Utbränt par: Din mage syns ovanför midjan. Är det inte

det som kallas muffinstopp?

Nyblivet par: Vad vill du se på teve, älskling? Etablerat par: Men du vet ju att jag hatar ro-

mantiska komedier. Utbränt par: Om du integillar det här kan du ju titta på något annat iditt rum.

Nyblivet par: Vi firar en månad tillsammans

idag, älskling, så jag har en liten present tilldig. Etablerat par: Vad tycker du vi ska göra på

vår bröllopsdag? Utbränt par: Är det årsdagen fördagen när vi träffades? Säkert? Det hade jag helt

glömt bort.

Nyblivet par: Jag kommer aldrig att vara otrogen motdig. Etablerat par: Jag ska göra allt jag kan för att varatrogen mot dig. Utbränt par: Vem "Isabelle" är? Jag har

ingen aning.

Parskapets tre faserAV ANNE ROUMANOFF

ANNE

ROUMANOFF

är välkänd

fransk

humorist.

Hon bor

i Paris.

MITT LIV

COLONEL

MOUTARDE

(NEDTILL)


22/13220 | 02•2016

I FOKUS

F O T O :

© G E I R D O K K E N / A L L O V E R P R E S S N O R W A Y

ATT VÄXA UPP I OSLO med en

pappa från Pakistan och en mamma

från Afghanistan var ganska jobbigt.

Jag var ingen blond norska med blå

ögon och det fanns inte så många in-

vandrare i Norge på den tiden. Man

kände alltid att det var ”vi” och ”dom”.

När jag var sju år råkade pappa

höra mig sjunga därhemma. Dagen

efter köpte han en liten elektronisk

keyboard till mig och började låta

mig ta musiklektioner. Från och

med då bestod mitt liv av skola och

musik.

Jag började uppträda och blev sn-

art ”Norges mångkulturella flicka”,

ett inofficiellt ansikte för invandrin-

gens positiva följder. Jag drömde om

att jag skulle kunna bidra till att

föränd-ra norrmännens syn på ut-ländska människor.

Några personer från den muslims-

ka delen av befolkningen kunde dock

säga till min pappa: ”Detta är en van-

hedrande och omoralisk syssel-

sättning till och med för pojkar, för

att inte tala om flickor. Så du måste få

ett slut på det.” Varje gång svarade

han: ”Tack för din omtanke, men det

är min dotter och det är jag som har

ansvar för henne.”

En gång när jag sjöng på en anti-

rasistisk konsert i Oslo fick jag någon

form av kemikalie sprutad i ansiktet.

Smärtan var olidlig. Ingen i bandet såg

att det hände så jag fortsatte sjunga.

Jag har även varit utsatt för knivhot

och ett misslyckat kidnappnings-

försök. Vi tvingades byta hemtelefon-

nummer hela tiden. Mina föräldrar

kände att de inte kunde skydda migoch det låg som en tyngd över

BERÄTTAT AV DEEYAH KHAN FÖR NICOLA ROWE OCH

JOANNE PAYTON FRÅN TALENT FOR HUMANITY

Att göra min

röst hörd

Efter flera års trakasserier hade jag fått nogav tystnad och kompromisser.


23/132


24/13222 |

02•2016


kulminerade i hot som detaljerat ochmålande beskrev hur jag skulle dödas.

Jag var rädd, men ännu mer arg änrädd. Återigen definierades min ex-

istens utifrån någon annans regler.Ovillig till att hamna i samma ondacirkel flyttade jag till Atlanta där jagkände några personer från musik-branschen. Jag var så psykiskt ochkänslomässigt utmattad att det togtvå år innan jag hade återhämtat mig.

Långsamt fick livet en ny inriktning. Alltsedan jag började uppträda har jagfått mycket beundrarbrev. Ofta berät-tade människor om sina problem förmig. De flesta var från södra Asienoch kämpade med allvarliga bekym-mer: unga män som var föremål för

våld eller till och med död på grundav sin sexuella läggning, eller ungakvinnor som tvingats till giftermål ochblivit utsatta för våldtäkt, misshandeloch övergrepp. Bland deras erfaren-heter fanns allt från respekt förfamiljeheder och samhällsvärderingartill fall där sedvänja använts somursäkt för våld och förtryck samt enanledning till att hålla tyst.

Jag hade fått nog av tystnad och

kompromisser och började arbetamed välgörenhet och frivilligorga-nisationer som hjälper utstötta barnoch utnyttjade kvinnor.

Mitt första projekt var sisterhood-network.org, en webbplats där mus-limska flickor kunde visa upp sittkreativa arbete såsom konst, poesi,

musik, litteratur, foto och film. Det var en trygg plats där människor

dem. Flera månader efter att attack-erna, hoten och trakasserierna blivitkonstanta köpte jag en enkelbiljetttill London. Jag hade precis fyllt 17.

Strax innan jag reste var jag påposten. Bakom luckan satt en flickamed slöja. Hon frågade blygt om jag

var Deeyah och lutade sig sedanfram mot mig.

”Jag vill bara säga tack”, sa hontyst. ”Jag vet att du har det väldigtsvårt. Men det är bara för att du ärden första. Du måste bana väg, ochsedan följer vi efter dig. Jag är verkli-gen ledsen över att det alltid är ditthuvud som får rulla. Men det kom-mer att hjälpa oss. Så tack.”

Jag vet inte om hon kunde höra ge-nom mina snyftningar hur tacksam

jag var för att hon sa det till mig ef-tersom det var den typ av solidaritet,stöd och förståelse som jag varit idesperat behov av under lång tid.

FLYTTEN KÄNDES SOM EN BEFRIELSE, en nystart och en chans attpassa in. Jag fick ett skivkontrakt ochbörjade spela in kommersiell popsom sålde bra även om jag inte

kände att det var meningsfullt. Jagtrodde att så länge jag betedde miglikadant som alla andra så skulleproblemen inte komma tillbaka.

Men efter att jag spelat in en musik- video där jag dansade med en färgadman började hemska saker händaigen. Jag fick anonyma telefonsamtal

och aggressiva mejl. Män knuffade migpå gatan och fräste: ”Passa dig.” Det


25/13202•2016 | |23

och blivit kär i en annan man blevhon mördad av sin pappa, farbroroch vänner till familjen.

Jag träffade Caroline Goode, krimi-

nalkommissarien som ansvarade förBanaz-fallet. Hon var mycket mer änen utredare som gjorde sitt jobb. ”Jagälskar de här kvinnorna”, sa hon tillmig. Det var som om Banaz äntligenfått den kärlek och omtanke somhennes egen familj hade förnekathenne.

Det tog nästan fyra år att göra

Banaz: A Love Story. Jag blev så upp-slukad av ämnet att jag startade Mem-ini (som betyder ”minne”), ett nätfo-rum till minne av offer för hedersmord.

TROTS ALLT KÄNNS DET SOM ATT jag vunnit på lotto genom att bli föddav föräldrar som mina, i ett land somNorge. Men vad tjänar mitt liv till om

jag inte bidrar? Den röda tråden ge-nom alla dessa erfarenheter är per-sonlig frihet, oavsett om det gäller attsjunga, älska, studera, arbeta ellerfölja sitt hjärta.

Genom musik, engagemang ochproduktion av dokumentärfilmer kom-

mer jag att fortsätta säga min meningom mänskliga rättigheter och icke-

våld. Det är det enda sättet att leva på,anser jag. Annars svälter vi och vi dör.

Deeyah Khan bor för närvarande i London

och Oslo.

bundna till kulturella traditionerkunde berätta om och bearbeta deutmaningar som de ställdes inför.

Muslimsk press i Storbritannien

fördömde sajten och menade attkreativt arbete inte var en godtagbarsysselsättning för flickor och kvinnor.Jag blev rasande. Vad är det för världdär vem som helst har rätt att hindranågon annan från att ha känslor ochambitioner och från att dela med sigav sina tankar?

Efter det grundade jag ”I Have a Voice”, en ideell organisation somskapar medvetenhet om kampen förmänskliga rättigheter och har fokuspå våld mot kvinnor. Jag har ocksåstartat ”AVA Foundation” som förenarkonstutbildning och mentorskap medforum för utstötta barns och ungamänniskors självförverkligande. Ettannat av mina projekt är nätverket”Honour-Based Violence AwarenessNetwork”, ett digitalt resurscentrumsom erbjuder utbildning och praktiktill personer som i sin yrkesutövninghjälper unga människor i riskzonen,till exempel polis, hälsovårdspersonal,lärare och liknande.

Jag tog initiativ till en dokumentärom hedersrelaterat våld. Inlednings-

vis föreställde jag mig en film somskulle visas för kvinnogrupper i ut-bildningssyfte. Sedan träffade jag påBanaz Mahmod, en 19-årig kvinna iStorbritannien som tvingades in i ettäktenskap arrangerat av familjen.

Efter att hon flytt från äktenskapet

FRÅN ”NO HONOR IN MURDER”, UTDRAG FRÅN TALENT FOR HUMANITY, COPYRIGHT © 2015 TALENT FOR HUMANITY,

PUBLICERAD AV GREENLEAF BOOK GROUP PRESS. WWW.TALENTFORHUMANITY.ORG


26/132 | 02•201624

judar som bland araber, inte skaunderskattas. ”Om det är något somkan föra samman dessa folk, så är dethummus”, säger han.

Oslo blir bilfrittMILJÖ Många stora städer i världenhar experimenterat med bilfria dagari försök att minska luftföroreningarna,men Oslo går ett steg längre. Dennorska huvudstaden har deklareratatt från 2019 kommer privatbilar attförbjudas helt i centrum, där det borcirka ettusen människor men runt90 000 har sin arbetsplats. Åtgärdenär en del av planen att minskautsläppen av växthusgaser med 50procent år 2020 jämfört mednivåerna 1990.

När förbudet träder i kraft skakommunen ha byggt 60 kilometernya cykelvägar och kommer också att

subventionera inköp av eldriva

Recept för fredDIPLOMATI En restaurang i Israel harkommit på ett nytt sätt att försökabilägga många års konflikt. HummusBar i den lilla byn Kfar Vitkin, norrom Tel Aviv, erbjuder 50 procentsrabatt vid alla bord där judar ocharaber sitter tillsammans.

I presentationen av det nyaerbjudandet på Facebook skriverrestaurangen: ”Rädd för araber?Rädd för judar? Vi har inga araber!Men vi har heller inga judar... Vi harmänniskor! Och äkta utsökt arabiskhummus! Och fantastisk judiskfalafel!”

Restaurangchefen Kobi Tzafrirsäger att erbjudandet är ett svar påden ökande intoleransen blandextremister på båda sidorna, ochhittills har det varit en stor framgång.Han menar att kraften hos den enkla

röran av kikärtor, lika populär bland

NÅGRA POSITIVA HISTORIER I NYHETSFLÖDET

Goda nyheterAV TIM HULSE

"Bidra med det goda du kan, där du befinner dig. Det

är dessa små bitar av godhet som tillsammans kan

besegra världen."Desmond Tutu , är kebiskop, Syd afr ika


27/13202•2016 | |25

PAUL

COUSANS/ZENPIX;ADRIAN DE

NNIS/AFP/GETTY IMAGES

KÄLLOR: Hummus: Times of Israel , 19 oktober 2015;Oslo: Daily Mail , 19 oktober 2015; Mode: The Local(Frankrike), 30 oktober 2015; Hjältar: The Guardian, 19oktober 2015

HJÄLTAR

EN VÄNLIG GEST

Före detta stjärnorna i

Manchester United, Gary Neville

och Ryan Giggs, visade sig

cyklar. Samtidigt kommer inves-teringar i kollektiva färdmedel –bussar och spårvagnar – att ökasradikalt.

”Vi vill ha ett bilfritt centrum”,säger Lan Marie Nguyen Berg,talesperson för Miljøpartiet deGrønne. ”Det blir bättre för alla.”

Hantverkare skaparanständiga kalsongerMODE Scenen är bekant världenöver: en försäljare (man eller kvinna)eller en hantverkare böjer sig framåt,med den oönskade effekten att hen

visar mer av den bakre delen än deflesta av oss vill se. De flesta språkhar något uttryck för den ickeönskvärda syn som på engelskakallas ”builder’s bum” (ungefär”hantverkarens rumpa”).

Nu har en fransk hantverkarekommit på lösningen som bespararåskådarna den genanta synen, efteratt han sett ett ”särskilt stötandeexempel” på det som också kallas”rörmokarens leende”. Adrien Hervé-Péllissier i staden Rennes har skapatett par boxershorts med en särskilt

bred och elastisk midjeresår somsäkerställer anständigheten även vidde mest extrema kroppsställningar.

”Många skrattar när de hör omkalsongerna, men på ett positivt sätt”,säger Adrien Hervé-Péllissier. ”Jagförändrar ju inte världen... men,kanske lite ändå.”

mycket storsinta när

husockupanter hade flyttat in i

Manchesters tidigare börshus,

som fotbollsspelarna hade tänkt

göra om till butikshotell. Deras

reaktion? De förklarade att

ockupanterna kunde stannakvar över vintern. De ordnade

också med duschar och

toaletter, och betalar för

måltider med varm mat. "Jag

grät av lycka när Gary Neville sa

att vi kunde stanna", sa en av

ockupanterna.

Gary Neville i

byggnaden och,

infälld, med

Ryan Giggs efter

en matchvinst.


28/132 | 02•201626

AVSLUTA MENINGEN

En främling skullealdrig gissa att jag …

…är frånlandet,eftersom jag är vd i

ett multinationellt

företag..

ALAIN VERBEKE

Hooglede, Belg ien

…ärlärare,

eftersom jag aldrig

lär av mina egna

misstag.

ODDLEIV HJELLUM

Førde, Norge

…inte ärperfekt.

Alla tror att jag är det.

ROSARIO GARCIA

Zaragoza, Spanien

…dopparostsmörgåsen i soppan, eftersom

jag är för gammal för sånt.

FABIENNE ANGAUD

Paris, Frankrike

…är så härgammal, för jag ser mycket yngre ut.

THEO VAN DE LAAR

Beek en Donk, Nederländerna


29/13202•2016 | 27

…har multipelskleros,

för det syns inte på utsidan.

SUSANNE RING

Kristinehamn, Sverige

…ska blimamma.

Jag såg två streck pågraviditetstestet i går.

JOANNA

Warszawa, Polen

…är blyg,eftersom jag är pratsamoch högljudd.

SARI HOLMQVIST

Loimaa, Finland

…skrikerunder sex,

eftersom jag njuter av det.

DOLORES Comzale, Slovenien

…hjälptedem,

för jag skulle aldrig

låta dem veta.

LĂCRĂMIOARA POP

Bukarest, Rumänien

…avskyr att seandra ledsna.Jag vill alltid kittla dem tills de skrattar

igen,

GERTRUD

Rheime, Tyskland


30/13228 |

02•2016

VEM KOM PÅ DET

I BOKEN Fahrenheit 451 av Ray

Bradbury beskrivs en futuristisk radiosom kan bäras inuti örat. Den skulle

vara som en "geting inbäddad i ett

rosa varmt näste" som skulle ge en

"elektronisk ocean av ljud, av musik

och tal, som sköljer in i ditt sinne."

Detta skrevs för mer än 60 år sedan,

men det är ingen dålig beskrivning av

dagens hörsnäckor till mobiler, mu-sikspelare och surfplattor.

Apparater för lyssning direkt i örat

har funnits i minst hundra år. Detbörjade på 1850-talet, då läkare

stoppade in elfenbenskoner, kopplade

till stetoskopet, i öronen. Och några

årtionden senare användes liknande

"örontuber" för att lyssna på inspelad

musik. Thomas Edison kopplade stet-

oskopliknande öronlurar till sin fono-

graf, som spelade upp ljud från vaxcylindrar. Vissa ljudapparater hade F O

T O : © J E N S

M O R T E N S E N

Idén är mycket äldre än du tr rdén är mycket äldre än du tr r

HörsnäckanAV DANIEL ENGBER FRÅN THE NEW YORK TIMES


31/13202•2016 | |29

THE NEW YORK TIMES (18 MAJ 2014) ©2014 THE NEW YORK TIMES CO., NEW YORK, NY 10036

flera lyssningstuber, som hängde sombläckfiskarmar, så att flera personerkunde lyssna samtidigt.

Tidiga lyssningslurar fanns, liksom

i dag, i två varianter, berättar Jean-Paul Agnard, föreståndare för Edi-sons fonografmuseum i Quebec,Kanada. En typ var gjord för att täckaörat, en annan för att sättas in i hör-selgången. Redan under slutet av1800-talet konstruerades ocksåi-örat-lurar för telefo-ner. År 1891 fick enuppfinnare i Paris pa-tent på vad han kalladeen "bi-telefon" – ett parlyssningsrör kläddamed gummi "för attutestänga yttre ljud".

Mer avancerade kon-struktioner avsedda förhörapparater dök uppunder första halvan av1900-talet. Men den

verkliga revolutioneninom hörlurstekniken kom först på1980-talet, när den bärbara kassett-bandspelaren Sony Walkman lanse-rades. Konsumenterna ville ha

mindre och smidigare lyssningslurartill de personliga ljudspelarna. Detbörjade också tillverkas lättare såkallade headsets, lurar med mikro-fon, för telefonförsäljnings-branschen, som ökade med 800procent mellan 1985 och 1995.

Öronsnäckorna på den tiden hade

inte alltid idealisk passform – vissa

föll lätt ut och andra satt för hårt.En lösning från allt fler tillverkare

var att klä in snäckorna i skumplast.Några sålde också satser där konsu-

menten kunde göra avgjutningar avsina hörselgångar och skicka dem tillfabriken, som tillverkade helt per-sonliga hörsnäckor.

Det riktigt stora marknadsgenom-brottet för lyssningssnäckor kom ef-ter 2001, när Apple började sälja dem

till sina mp3-spelare.De vita minilurarna tilliPod, designade av Jo-nathan Ive, blev en sta-tussymbol för de tidigaanvändarna, och ingicksedan som nyckelkom-ponent i Apples mark-nadsföring förmusikspelarna.

År 2012 fick de vitaljudsnäckorna ny formoch döptes om till"EarPods". Den nya

i-örat-luren liknar en hårtork i mini-format, med en utskjutande del därsladden går in. (Den gamla var merplatt, med drag av nonstop-godis.)

Meningen är att de nya ska vara be-kvämare än andra typer avhörsnäckor, men proffstestrappor-terna är måttligt entusiastiska.

"Den viktigaste kommentaren om Apples EarPods, är att man står utmed att använda dem", skrev den in-ternationella elektronikprylbloggen

Engadget.

"Den viktigastekommentaren

om ApplesEarPods, är

att man står ut

med attanvända dem."


32/132

"Storyn är okej, mamma, men framförandet behöver förbättras."

12345678

|

02•201630

ÅH, FÖRSTA KÄRLEKEN. När jag varsju år var jag kär i en tjej i min klass,men visste inte hur jag skulle hantera

det. Jag skrev en lapp till henne där jag bara sa: "Försvinn från minskola!" @LINDZETA

MIN SON KEVIN är åtta år äldre änmin dotter Hayley. På grund avåldersskillnaden får Kevin ofta privi-legier som Hayley måste vänta några

år på att få. Det slog mig aldrig atthon skulle märka det, än mindre att

hon skulle bry sig om det. Ända tillshon på sin fyraårsdag fick ett gratula-tionsbrev från sina morföräldrar. När

hon öppnade och såg att det låg pen-gar inuti, utropade hon: "Åh, mittmånadsbidrag!" CHRISTINE SCHENK

VÅR TRÅRIGE SON Daniel ärförtjust i både djur och bebisar. Vihöll på att lära honom hur man skabete sig i möte med främmande per-

soner. En dag i hissen kom enmamma med sitt lilla barn. När

Som barn ser det

➸


33/132

MIN FYRAÅRING ALEX hade nyligen

lärt sig att lägga sig på golvet och

rulla över hela rummet, och var ivrig

att få visa det för sin 95-åriga gam-

melmormor."Kom igen, gammelmormor, gör

det du också!"

"Oh nej, det där klarar jag inte",

svarade gammelmormor.

"Det är okej", sa Alex. "Kanske

nästa år då, när du blivit lite äldre?"

JOANNE HILGER

JAG VAR I NIONDE MÅNADEN och

min sexåriga dotter Savda väntade

otåligt på att hennes bebisbror skulle

komma. Varje dag tjatade hon och

frågade "När kommer han?" Jag sva-

rade alltid undvikande "Jag vet inte".

En dag hade hon kommit på en ly-

sande idé: "Mamma, du kan ju gå in

på Google och fråga!"

SUNENAN IQBAL

MIN TREÅRIGE SON lekte kur-

ragömma med sin pappa. Han vände

sig till vår hund och sa: "Dixie, gå

och göm dig!" När hunden inte lydde,

klagade min son: "Dixie vill inte

gömma sig." Hans pappa förklaradeatt hunden inte förstod vad som

menades med att gömma sig – det

var för komplicerat för en hund. Då

vände sig min son till hunden: "Okej

Dixie, då får du räkna!"

LAURA CROFT

Daniel lutade sig fram påminde jag

honom: "Vad är det du ska säga när

du vill hälsa?" Han hejdade sig ett

ögonblick och sa sen: "Får jag klappa

din bebis?"MARJORIE MURPHY

MIN HUSTRU OCH JAG och våra fyra

barn flög en gång till Miami för att

åka på en kryssning. Det blåste kraf-

tigt och blev en ganska hård land-

ning. Jag gillar inte att flyga och blev

lite skärrad. Jag vände mig till min åt-

taårige son och bad att få hålla

honom i handen. Han skakade på

huvudet och sa: "Håll dig i hand-

taget, pappa. Du är ju, liksom, 48 år

gammal." Efter det insåg jag att jag

måste skärpa mig.

MURRAY SWANSTON

MINA BARN OCH JAG väntade på

att min väninna skulle få sin nya

bebis. När hon så åkte in på lasarettet

för att föda talade jag om för mina

två barn att vi skulle hälsa på henne

under veckoslutet.

"Men mamma", sa min fyraåring

Anthony, märkbart upprörd. "Jag

ville ju se när den kläcks."

BRENDA BISHOP

NÄR VÅR SON GREG var uppe på

hustaket och lagade något, ringde

hans mobil. Hag tog den och sva-

rade. Hans åttaåriga systerson Hailey

skrek till honom nerifrån trädgården:

"Morbror Greg, måste du gå upp på

taket för att få mottagning?"KATHLEEN MASON

S O M B A R N S E R D E T

Skicka dina roligaste barnhistorier till osspå [email protected]. Du kan få tvålotter. Se sidan 8 för fler detaljer.

02•2016 | |31


34/132

På gång AV HO LGER CA LOV

F O T O : M Y G G J A G A R E , S T E F A N

T H E L I N ; D E N

U N G E

Z L A T A N , S F F I L M

; I L L U S T R A T I O N

T I L L

I D A G S

K A

V I I N T E

D Ö , N O R S T E D T S ;

32 | 02•2016

Den unge

Zlatan.

EVENT. Karlstad Vin & Deli är Värm-

lands stora vin och delikatessmässa

som samlar fler än 80 utställare med

smaker från stora delar av världen och

självklart från Värmland. 19, 20 februaripå Karlstad CCC. Se svenskadryckes-

massor.se.

BOK. Under 46

dagar satt repor-

tern Magnus Fal-

kehed och

fotografen Niclas

Hammarström

som gisslan i Sy-

rien, mitt under

brinnande krig.

Idag ska vi inte

dö (Norstedts)

är en självutläm-

nande bok om

tvivel, kärlek och hopp, om vanliga

människor som dras ner i en overklig

skuggvärld men vägrar ge upp.

MUSIKTEATER. Myggjagare & Näbb-

stövlar - en musikalisk berättarresa

från 50- till 70-tal. Fristående uppföl-

jare till succéerna ”Ta’t lugnt ta en Toy”

och ”Tag det rätta, tag Cloetta”. En

produktion av 50-talisten Solveig

Bergqvist Larsson och 70-talisten Ce-

cilia Kyllinge. Med musikerna Anders

Larm och Jan-Olof Jonsson. Turnerarmellan 30 januari och 13 mars. Se riks-

teatern.se.

FILM. Den unge Zlatan. Berättelsen om

en kaxig supertalang från Rosengård

innan han blev ”Ibra” med en hel värld.

Det är också historien om en ung pojke

under konstant press från sin omgiv-ning, som helt ensam lämnade Sverige

för att slå sig in i fotbollens finrum. En

stenhård kamp både på och utanför

planen. Sverigepremiär 17 februari.


35/13202•2016 | |

TIO I TOPP

33

Genomsnittspris för 1 kWh hushållsel (första halvåret 2015)

Vem har billigasteelen i Europa?

FOTO:

GETTY IMAGES

1. Bulgarien € 0,09

2. Ungern 0,11

3. Island 0,12

4.–9. Malta 0,13

4.–9. Litauen 0,13

4.–9. Tjeckien 0,13

4.–9. Estland 0,13

4.–9. Rumänien 0,13

4.–9. Kroatien 0,13

10. Polen 0,14

”De förnybara energikällor vi har i

dag, som vind och solenergi, kan

vara en väg mot noll koldioxid-

utsläpp. Men med tanke på hur stor

utmaningen är, behöver vi också

uppfinna nya tekniker.”– Bill Gates,medgrundare av Microsoft

Källa: Eurostat, ElCom Schweiz

11. Slovakien 0,15

12.–16. Finland 0,16

12.–16. Slovenien 0,16

12.–16. Norge 0,16

12.–16. Frankrike 0,16

12.–16. Lettland 0,16

17.–19. Grekland 0,18

17.–19. Luxemburg 0,18

17.–19. Liechtenstein 0,18

20. Sverige 0,19


36/132

P

H

O

T

O

/

L

U

S

A

T

O

N

C

R

E

I

T

34 | 02•2016

Rumäniens antikorruptionskapten

Laura Kövesi har skickat en

premiärminister i fängelse och åtalatdussintals lagstiftare, domare och

företagsledare.

AV ANDREW HIGGINS

Orädd kamp mot det

korruptaLaura Kövesi är den21:a vinnaren av

Reader’s Digests

årliga utmärkelse.

Hon ingår därmed i

den exklusiva grupp

av européer vilkas

extraordinära arbete

har bidragit till att

göra världen till enbättre plats.

TVTEAMEN STÅR STÄNDIGT på vakt utanför

byggnaden där Laura Codruta Kövesi arbetar. Deär alltid redo att direktsända nästa kapitel i Rumä-niens mest omskakande drama på 25 år: jaktenpå korruption bland företagstopparna och denpolitiska eliten.

Ingen rumän som inte jobbar i byggnaden villbli sedd utanför de välkända träportarna på Stir-bei Voda-gatan där landets nationella antikor-

ruptionsbyrå (DNA) sitter. Den tidigare tämligensömniga myndigheten, som i dag leds av den

ÅRETS EUROPÉ 2016


37/13202•20

[2

Upp till kamp mot

korruptionen:

Laura Kövesi.


38/132


36 |

02•2016

F Ö R E G Å E N D E

U P P S L A G : A P

P H O T O /

V A D I M G

H I R D A

lades för bedrägeri, penningtvätt och

främjande av skatteflykt under sin

tid som advokat innan han tillträdde

premiärministerposten 2012. Parla-

mentet röstade ner ett försök att hävaden parlamentariska immunitet som

skulle hindra undersökningar av hans

förehavanden medan han innehade

sitt ämbete.

Victor Ponta, som förnekar allt han

anklagas för, hävdar att han är offer

för "tvångsföreställningar hos en totalt

oprofessionell åklagare" som jagar

karriärpoäng "genom att fabricera

osanna handlingar och situationer

för tio år sedan". Innan han åtala-

des hade han inga invändningar mot

Laura Kövesis agerande, och han har

påpekat att det från början var hans

förslag att utse henne

till chef för DNA.

I väntan på rättegång

tvingades Victor Ponta

till slut avgå i november

2015 efter häftiga gatu-

demonstrationer som

kulminerade efter en

brand på en nattklubb

i Bukarest som tog 60

ungdomars liv och ska-dade många fler. Klub-

bens brandskydd var

undermåligt, vilket allmänt skylldes på

korruptionen inom flera myndigheter.

ANTIKORRUPTIONSBYRÅNunder led-

ning av Laura Kövesi hävdar att den

enbart ägnar sig åt att rensa upp iRumäniens ökända korruptionskultur

Kövesis kritikerdriver en fortsattkampanj i media för att svartmåla

henne ochhennes

myndighet.

42-åriga Laura Kövesi, har dragit igång

en kraftfull och mycket uppmärksam-

mad kampanj mot korruptionen i det

rumänska samhället.

"Den här lågmälda och självutplå-nande kvinnan har blivit den mest

fruktade, och av somliga mest hatade,

personen i Rumänien i dag", säger Vla-

dimir Tismaneanu, professor i politik

och drivande i den kommission som

undersökte maktelitens brott före dik-

tatorn Nicolae Ceausescus fall 1989.

Han hävdar att Laura Kövesi har akti-

verat "den största politiska jordbävning

som skakat Rumänien sedan 1989".

FÖR TVÅ ÅR SEDAN lyckades Kövesis

byrå fälla mer än tusen personer i

domstol, bland dem en tidigare pre-

miä r min is te r , f l e r a

parlamentsledamöter

och andra prominenta

b e f a t t n i n g s h a v a r e .

Under 2015 trappade

man upp kampanjen

ytterligare, vilket resul-

terade i åtal mot den

sittande premiärminis-

tern, mot fyra regerings-

medlemmar, tio borg-mästare i stora städer,

nio regionaldirektörer

och 14 tidigare eller nuvarande parla-

mentsledamöter. Totalt riktades kor-

ruptionsanklagelser mot mer än 800

personer under de nio första måna-

derna 2015.

Rumäniens premiärminister,socialdemokraten Victor Ponta, åta-


39/13202•2016 | 37

AGERPRES.RO

som överlappar politiken och närings-

livet, medan de som har hamnat i

hennes och byråns strålkastarljus har

en helt annan uppfattning.

De pekar ut henne som stalinist

och anklagar hennes byrå, som skaffar

bevisning bland annat genom avlyss-

ning, för att använda samma metoder

som president Ceausescus fruktade

säkerhetspolis Securitate.

Vi möter Laura Kövesi i henneskontor som är smyckat med flera reli-

giösa ikoner. Hon avfärdar anklagel-

serna som absurda och förklarar att

hon och hennes team av advokater

"tog examen efter 1989, så vi känner

inte till Securitates metoder". Tele-

fonavlyssning, tillägger hon, "har inte

vi på DNA uppfunnit, och det användsöver hela världen i demokratiska län-

der som inte har någon som helst his-

toria av kommunistiskt förtryck".

Hennes kritiker – särskilt en media-

grupp som kontrolleras av Dan Voi-

culescu, politiskt aktiv affärshöjdare

som 2014 dömdes till tio års fängelse

för korruption – driver en pågående

kampanj för att svartmåla henne ochhennes byrå.

Jurnalul National , en tidning kon-

trollerad av Dan Voiculescu, har

kallat Laura Kövesi för "staliniståkla-

gare", medan ett annat av hans före-

tag, tv-kanalen Antena 3, har liknat

henne vid Hitler och anklagat henne

för att ta emot pengar från kriminella.Laura Kövesi säger att hon har vant

Victor Ponta talar med Laura Kövesi i

juli 2013 – innan han åtalades av henne.


40/132


38 | 02•2016

A P

P H

O T O / O C T A V G

A N E A , M E D I A F A

X

Fysiskt är hon lång, har tidigare spe-

lat basket och tränar regelbundet nära

sitt hem i Bukarest. Hon avstår från

livvakter dygnet runt, men övervakas

av Skydds- och vaktservice, ett statligtorgan som ska skydda vissa offentligt

anställda.

"Jag lever ett väldigt normalt liv",

sig vid svartmålningarna och konsta-

terar att "de mest negativa attackerna

och ärekränkande påhoppen kommer

från personer som är under utredning

av vår byrå".I oktober 2015 vann hon ett äre-

kränkningsmål mot Antena 3 om

kanalens påståenden om pengar

från kriminel la och

antydningar om hennes

privatliv som frånskild

singelkvinna.

Hon erkänner dock en

svaghet: "Ett fel skulle

vara att jag är väldigt

envis – men jag föredrar

att kalla det konsekvent.

För mig är det viktigt att

genomskåda saker."

LAURA KÖVESI avslöjar

aldrig sina politiska åsik-

ter, "för att undvika de

känslomässiga överdrif-

ter som ofta dominerar

det offentliga samtalet i

Rumänien".

Hon följde sin far in i en juristkar-

riär och blev åklagare efter juridiska

studier i staden Cluj i nordvästraRumänien. Efter examen 1995 tog

hon det första i raden av ett antal jobb

inom det juridiska system som Euro-

pakommissionen skarpt har anklagat

för politisk inblandning och korrup-

tion. Trots att hennes motståndare har

grävt djupt, har de inte hittat några

hållbara bevis för att hon skulle habegått några fel.

Mediamogulen Dan Voiculescu dömdes

till tio års fängelse.

säger hon och skakar av sig riskerna."Jag går på bio och jag går på gym. Det

händer att jag promenerar hem, och

det ger mig avkoppling. Folk är för-

vånade över att jag stryker mina egna

kläder och att jag vandrar i bergen. Jag

lever inte annorlunda för att jag har

det jobb jag har."

Hon tonar gärna ner den fruktanhon har drivit fram i de politiska


41/13202•2016 | 39

och DNA lagligen förbjöds att enbart

jaga obetydligt folk.

För att ge DNA större tyngd ändra-

des regelverket så att de

fall juristerna ska under-söka måste involvera

mutor på minst 10 000

euro och gälla statsan-

ställda över en viss nivå.

Rumäniens parla-

ment har upprepade

gånger försökt begränsa

ansträngningarna mot

korruptionen, och lag-

stiftare har klagat på

att de förföljs av poli-

tiska skäl. De har också föreslagit

en amnestilag, ett grepp som Laura

Kövesi starkt motsätter sig.

För att hjälpa de dömda som sitter

i fängelse röstade parlamentet 2013

igenom en lag som ger de dömda möj-

lighet att dra av 30 dagar från straff-

tiden för varje "vetenskapligt forsk-

ningsarbete" de kan skriva i fängelset

och få publicerat – ett kryphål som

har lett till en uppsjö av böcker, ofta

spökskrivna, som har publicerats av

fängslade politiker och affärsmän.

Laura Kövesis talesperson, LiviaSaplacan, säger att DNA har krävt att

justitieministeriet ändrar lagen och

sätter upp strikta kriterier för vilka

böcker som ska godkännas.

"DNA har noterat att det plötsligt

finns mängder av 'vetenskapliga forsk-

ningsarbeten' skrivna i fängelser. Hur

är det möjligt", säger hon.

salongerna, men på en vägg i ämbets-

rummet sitter en teckning ritad av

hennes systerdotter som föreställer

en fågelskrämma på ett

fält, med svarta fåglarovanför. "Besökare bru-

kar säga att det är jag i

Bukarest", säger hon

med ett leende.

Laura Kövesi beto-

nar att människor hon

möter ofta säger att hon

aldrig får backa för Dan

Voiculescu eller andra

som utreds av hennes

antikorruptionsmyndig-

het. "Varje gång jag går på marknaden,

i en affär eller på bio möter jag vänliga

människor som gratulerar mig och upp-

muntrar det arbete vi gör", säger hon.

"Alla i Rumänien är inte korrumperade."

Faktum är att en publikundersök-

ning nyligen visade att 60 procent

av rumänerna litar på DNA, medan

bara 11 procent uppgav att de litar på

parlamentet.

ANTIKORRUPTIONSBYRÅN DNA bild-

ades 2003, men under de första åren

siktade den bara in sig på lägre tjäns-temän i staten, medan de mer inflytel-

serika hade fritt spelrum.

"De jagade skollärare och tågkon-

duktörer, det var rena parodin", säger

Sorin Ionita, politisk analytiker på

tankesmedjan Expert Forum i Buka-

rest. Det där började förändras för

tio år sedan när en kvinna, MonicaMacovei, utsågs till justitieminister

”Varje gång jag går till

marknadenmöter jag vänligamänniskor som

uppmuntrararbetet vi gör”


42/132


40 |

02•2016

hänsyn." Hon konstaterar att DNA harlagt fram korruptionsåtal mot med-lemmar av flera olika partier, inte bara

Victor Pontas, och att de sänt förre pre-

sidenten Basescus bror, Mircea, i fäng-else för att ha tagit emot pengar från engangsterboss.

Förra februari (2015) grep LauraKövesis byrå också en av Basescusnärmaste vänner i regeringen, föredetta turistministern Elena Udrea.Hon utreds för att enligt uppgift hatagit emot mutor och för att ha hjälptsin ex-man, en rik affärsman, att tvättapengar från korrupt försäljning avdatormjukvara till regeringen. ElenaUdrea sitter för närvarande i parlamen-tet och förnekar att hon begått någotfel. Hon har också varnat sina kolleger

för att "det blir snart ertur också, när anklagel-

serna kommer att explo-dera, som de gör motmig nu". Hon hävdar attantikorruptionsbyrån"blandar sig i politikenoch förstör Rumäniensrykte".

Om något, så har

åtalen mot tidigare oåt-komliga politiker baraförbättrat landets rykte,

och särskilt hos Europeiska Unionen iBryssel, som under många år har kla-gat på att Rumänien (som kom med iEU 2007) inte har gjort tillräckligt föratt stävja den utbredda korruptionen.

I en rapport om Rumäniens fram-steg inom rättssäkerhet och kamp mot

LAURA KÖVESI UTSÅGS till chef förDNA i maj 2013 av Rumäniens dåva-rande president i en center-högerko-alition, Traian Basescu. En av hennes

första skalper var den förre premiär-ministern Adrian Nastase, som i janu-ari 2014 dömdes till fyra års fängelseför mutbrott.

Fastän han bara tillbringade sexmånader bakom galler och frigavsför gott uppförande, skapade domenchockvågor i det politiska etablisse-manget, speciellt i det socialdemokra-tiska partiet som han tillhörde.

Ett annat gripande på hög nivå som väckte uppseende hösten 2014 gällde Alina Bica, chefsåklagare vid en myn-dighet med uppdrag att granska orga-niserad brottslighet och terrorism.Hon avgick självmantoch är nu avstängd från

juridiska uppdrag.Korruptionsfrågan

dominerade Rumänienspresidentval 2014 ochbidrog till att favoriten,dåvarande premiärmi-nistern Victor Ponta,förlorade. Laura Kövesis

position i DNA är bero-ende av presidentensstöd, så när vinnarenblev Klaus Iohannis, en borgmästarefrån landsorten som satsat på antikor-ruption i sin kampanj, var det en storlättnad för henne och hennes kolleger.

"Det talas mycket om att vi driver

politiska fall", säger Laura Kövesi. "Mittsvar är att vi aldrig tar partipolitiska

I dag arbetarcirka 120

åklagare påbyrån med

fler än6 000 fall avkorruption.


43/13202•2016 | 41

ZIUAN

EWS.RO

liksom från den nye presidenten.

"Det är bara om vi inte har presi-

dentens stöd i vår kamp som vi har

anledning att oroa oss", säger hon.

"EU-kommissionen har också uppma-

nat oss att fortsätta vårt jobb."

"Rumänien är på rätt väg och

måste fortsätta på den", säger

Frans Timmermans, Kommissionensförste vice ordförande. "Att tackla kor-

ruptionen är landets största och mest

angelägna utmaning. Vi välkomnar

varje framsteg."

korruption har Europeiska Kommis-

sionen lovordat Laura Kövesis byrå för

dess "växande meritlista", samtidigt

som man beklagar att parlamentet har

försvårat myndighetens arbete genom

sina "egenmäktiga" reaktioner på EU:s

begäran om att upphäva immuniteten

för sittande lagstiftare.

I DAG ARBETAR CIRKA 120 åklagare

på byrån med fler än 6 000 fall av kor-

ruption. Nästan alla åtal som DNA harinitierat har lett till fällande domar –

eller mer exakt cirka 90 procent.

Trots att Laura Kövesi betraktas

som en oförsonlig fiende av många i

Rumäniens numera ängsliga elit, där

både politiker, affärsmän och en del

jurister ingår, tycks hon fortfarande

ha stöd från flertalet i befolkningen,

Uppdaterad version av Andrew Higgins

ursprungliga profilartikel i New York

Times, till vilken även Rick Lyman hade

bidragit.

Förre premiärministern Adrian Nastase

tillbringade sex månader bakom galler.

COPYRIGHT © 2014 BY ANDREW HIGGINS AND RICK LYMAN. THE NEW YORK TIMES (NOVEMBER 15, 2014) WWW.NYTIMES.COM


44/132 | 02•201642

DRAMA I VERKLIGHETEN

TIM BRADY VAKNAR KOCKAN FEM på morgonen i sitt hem i

Big Thompson Canyon, 65 kilometer nordväst om Denver,

Colorado.Den här dagen, den 12 september 2013, har Tim och hans

hustru Pam varit gifta i 21 år. Pam är också uppe tidigt, och de

gratulerar varandra skämtsamt till att ha stått ut så länge. Pam

är kundmottagare på First National Bank, cirka 20 kilometer

bort, i Loveland. Tim, 51, är senig, med blond mustasch och

tatueringar på överarmarna. Han arbetar för Lovelands

gatukontor, och är också biträdande chef för Big ThompsonCanyons borgarbrandkår.

När floden bröt igenom vallarna efter fem

dagars häftigt regn, kunde ingen ana dessfruktansvärda kraft.

AV ROBERT SANCHEZ

FRÅN 5280, THE DEN VER MAGAZIN E

floden

tog allt

När

P H O T O

: ©

M A T T

N A G E R


45/132

Vice brandchefen

Tim Brady fick

larmet på sin 21:a

bröllopsdag

Tim Brady fick

larmet på sin 21:a

bröllopsdag


46/132


| 02•201644

Åtta kilometer österut har en del avriksväg 34 kollapsat. Tim spänner ettorange varningsband tvärs över vä-gen. Han har aldrig sett floden stiga

så här högt förut. Han föreställer sigden stora översvämningen på sammaställe 1976, som tog 144 människorsliv. Som en explosion av vatten, har

vittnen beskrivit det. På några timmarföll 35 centimeter regn och sedankom floden som en tsunami. Men denhär morgonen ser Tim floden som en

väldig oavbruten ström som pressarpå mot vägbanken. Snart kommer vat-tenmassorna att skära sönder marken,som en jättelik grävmaskin.

EN FRIVILLIG BRANDMAN knackarpå Joyce Kilmers dörr i Cedar Coveklockan åtta på morgonen och för-klarar att hon måste ta sig upp i högreterräng. Floden stiger, och det är far-ligt att vara kvar här nere.

Joyce är 76 och bor i ett hus somligger minst 12 meter ovanför floden.

Ändå accepterar hon att evakuera.Hon tar bilen och kör till närmastegrannen Evelyn Starners hus, som lig-ger ännu högre upp. Evelyn som är 79

år och änka, ber Joyce komma in.

WESLEY SLADEK kör snabbt på riks- väg 34 i sin Chevrolet. I brådskan närde skulle evakuera från hans mormorshus, en knapp kilometer nedströmsfrån Cedar Cove, hade hon glömt sinhjärtmedicin, och hade inte upptäckt

det förrän hon, Wesley och hans moroch bror, hade kommit fram till Drake,

Tim tittar ut genom köksfönstret. Ifem dagar har det regnat oavbrutet."Det här är inte bra", muttrar han.

Telefonen ringer. Det är brandche-

fen. Jordskred. Stora stenblock. Detgår inte inte att komma fram. Timdrar på sig gummistövlarna, tar en

jacka, en komradio och nycklarna tillsin pickup och frågar Pam om hon villfölja med.

REGNET SLÅR mot vindrutan när Timoch Pam forcerar den smala leriga

vägen ner mot riksväg 34. Det liggerstenar, trädgrenar och lersjok på denregnblöta vägbanan. Längs vägen, tillhöger, ligger Cedar Cove, en samlingmed ett tiotal hus och stugor. Ner motflodbanken ser Pam mellan trädenhur Big Thompson River håller på attförändras; normalt slingrar sig flodengenom Cedar Cove, nu ser hon en an-nan mindre ström vid sidan om sombryter fram rakt igenom landskapet.Och den översvämmade floden pres-sar sig mot vägbanken.

När Tim och Pam kommer fram tillbrandstationen några kilometer hem-ifrån är några av de frivilliga redan på

plats, bland dem sjukvårdaren JenicaButts. Tim säger att han kommer attkontakta henne i nödfall.

Tim och Pam tar brandbil 276, enfyrhjulsdriven släckbil, och kör öst-erut. I lågliggande passager sköljerlervatten över vägen. Den hotandefloden dånar som ett godståg. De kör

över en avklippt elledning och kryssarförbi sten och bråte.


47/13202•2016 | |45

åtta kilometer hemifrån. De visste ju

inte hur länge de skulle vara borta,

så Wesley erbjöd sig att köra sin mor-

mor tillbaka för att hämta medicinen.

Wesley, 24, har just börjat läsa teknik

på Colorado State University. Han är

gänglig, med snaggat hår. Trots situa-

tionen är han lugn.

När de kommer fram till mormo-

derns hus inser han att de inte kan

återvända till Drake. Vägen verkadeostadig, och floden stiger snabbt nu.

De hittar hennes hjärtmedicin och

kör till Wesleys hus, som ligger på en

kulle. De får avvakta där, tänker han.

VID SKYMNINGEN beslutar sig Joyce

och Evelyn för att köra ner till Joy-

ces hus och förbereda för att det kankomma att översvämmas.

Efter 31 års äktenskap, som slutade

i skilsmässa, hade Joyce kommit hit

tio år tidigare för att börja ett nytt liv.

Hon hade runt 12 000 kvadratmeter

mark och fem stycken tolv meter höga

almträd vid sidan av huset. Det ingick

också en liten lada, som hon hade in-rett till konstnärsstudio.

Joyce hämtar körkort, kreditkort,

en vinterkappa och lite kontanter,

och packar in några av sina tavlor, en

säkerhetsbox med födelseattest och

smycken och familjens 1800-talsbibel

samt ett fotoalbum i bilen. Sedan kör

de den lilla biten tillbaka upp till Eve-lyns hus.

Den översvämmade Big Thompson River

vällde obönhörligt fram och drog med sig

allt - träd, hus och vägar.

P O S T

V I A G E T T Y I M A G E S )


48/132


| 02•201646

VID ETTIDEN HAR TIM dirigeratminst tio personer ut från riskom-rådet. Tre kilometer öster om CedarCove är riksväg 34 oframkomlig och i

väster blockeras den av ett bergsskred.Det är en desperat situation och Timinser att han och flera invånare är in-stängda i området. Räddningstjänsteni Loveland är nerringd av nödsamtal:nedfallna träd, bilar under vatten, enfamilj fast i en stuga.

Tim övertalar dussintals fler attlämna sina hus och ta sig högre upppå dalsidorna. Han kör brandbil 276på mitten av vägen och tvingas trixasig över ett vajerstaket i södra ändenav Cedar Cove.

En man som heter Mike Horn stårpå verandan till ett litet tvåvåningshustillsammans med sin hustru Flo ochderas granne Patty Goodwine. Flodensväller mellan huset och platsen därTim står på vägen. Han vinkar.

"Är ni okej?" ropar han för att över-rösta det dånande vattnet.

"Just nu i alla fall", skriker Mike till-baka.

Tim arbetar till långt in på kvällen,innan han och Pam återvänder hem.

Elen bryts klockan 22. Han är rastlösoch går ofta ut på verandan. Flodensyns inte i mörkret, men han hör den.

UNGEFÄR VID TIOTIDEN går Joyceoch Evelyn ut på förstutrappen. Plöts-ligt hör de på avstånd hur träd brytsav och faller ner i floden. Joyce anar

i mörkret hur hennes kraftiga almar vräks omkull och brakar in i taket på

hennes hus och krossar hennes stu-dio. Hon och Evelyn kan bara stå ochse på när allt förstörs.

Evelyns hus ligger fortfarande en

bra bit över vattnet. Om floden fortsät-ter stiga, kan de bege sig ännu högreupp på södra sidan om Evelyns hus,och sedan upp på riksvägen.

OMKRING KLOCKAN NIO går Wesley150 meter till sin kusin Jay Williamshus. Det är fullt av folk där: grannaroch några släktingar. Wesley hjälpertill att samla ihop ficklampor, batterieroch stearinljus.

Det är helt mörkt när Wesley gårhemåt runt midnatt. Han tittar till sinmormor och går sedan och lägger sig.

VID TVÅTIDEN PÅ NATTEN hörs ettbrakande ljud utanför huset. Evelyngår ut på verandan på baksidan. Vatt-net forsar fram nästan uppe vid hus-grunden.

Hon sätter koppel på hunden, endvärgpinscher som heter Sheba, ochrusar tillsammans med Joyce till gara-get. Rullporten är redan öppen.

Evelyn stannar. "Vänta, jag måste

hämta en sak!" ropar hon. Hon läm-nar Joyce hundkopplet och springertillbaka.

Plötsligt hörs ett enormt brak bort-ifrån huset. Joyce anar i mörkret hurEvelyns hus slits loss från garaget ochlångsamt glider ner i floden.

"Evelyn!" skriker hon.

"Joyce!"Evelyn håller sig fast vid dörrkar-


49/132

02•2016 | |47

FOTO:© MATT

NAGER

men som är det enda som återstår avhusets ingång.

"Jag tror att jag har brutit ryggen!"skriker hon. "Jag kan inte känna minaben!"

Joyce greppar väninnans händeroch drar in henne i garaget. Honlyckas få upp henne på ryggen ochbär henne över garageplanen. Till slutsläpar hon Evelyn baklänges upp motkullen.

Marken fylls långsamt med vatten.Floden är på väg mot dem. "Vi måste ta

oss härifrån", säger Joyce. Hon är utmat-tad. Hon har ingen möjlighet att få dem

båda uppför kullen, till vägen."Gå iväg!" befaller Evelyn.

Joyce räcker över hunden till sin vän. En våt hårslinga ligger överEvelyns panna. Joyce stryker un-dan den.

Hon vänder sig ifrån Evelynoch greppar med fingrarna imarken och drar sig upp. Tarnågra steg, men halkar tillbaka.Klättrar vidare uppför kullen.Hon tittar inte tillbaka.

WESLEY STIGER UPP minst tiogånger för att kontrollera floden.

Vid tvåtiden tar han på sig käng-orna, tar en ficklampa och gårnerför uppfarten. Floden sköljeröver gatan utanför tomten.

Då hör han något. En kvinnoröst?Det låter som en viskning jämförtmed dånet från den rasande floden."Jag kan inte se dig!" vrålar han. "Skrikhögre!"

"HJÄLP! HJÄLP!" Wesley har inte tid att fundera på

lösningar. Han går ut i vattnet sompressar hårt mot hans ben, och detnår snart upp över knäna. Svarta skug-gor rusar förbi – trädstammar, grenar,takplåtar, väggplankor. Han kommerfram till en syrénbuske, håller sig fast

i den och sveper med ficklampan över vattnet.

Joyce Kilmer ombads ta sig högre

upp, trots att hennes hus låg 12

meter över vattnet. Det räddade

sannolikt hennes liv.


50/132 |

02•201648

F O T O : ©

M A T T

N A G E R

Då ser han henne, sju-åtta

meter bort. En äldre kvinna som

av vattenströmmen pressas mot

stammen på en kraftig alm. Hon

fäktar med armarna och vattnet

sköljer i vågor över hennes hu-

vud. När Wesley till slut når fram

till trädet lyfter han upp kvinnan.

"Mitt ben!" skriker hon. Hennes

vänstra ben dinglar i en otäck

vinkel nedanför knät.

Wesley sjunker ner i gyttjan

15 meter från strandkanten och

när han försöker dra upp föt-

terna sitter han fast. Kvinnan är

slapp. "Håll dig fast", säger han.

Hon tar ett fast grepp om honom

och han får loss fötterna och bär

kvinnan in till land.

Hans kusin Jay och en annan

man, som hade stått på vägen,

kommer störtande nerför kullen.

Jay tittar på kvinnans ben och befarar att

hon ska hamna i chock. Hans hus är det

mest bekväma, så de börjar ta sig dit.

KLOCKAN 7.43 sprakar det i Tims

komradio. Han får en kort förklaring:

kvinna, 60-årsåldern, svårt benbrott,

adress intill Grouse Hollow Lane. Tim

hoppar in i sin pickup och inom tio

minuter bultar han på dörren.

Kvinnan, Flo Horn, är halvt med- vetslös och ligger på en luftmadrass i

Jays matrum. Hennes man Mike sitter

vid hennes sida. Flo, Mike och Patty

Goodwine var i Pattys hus när detkollapsade ner i floden. Mike svep-

tes med strömmen och landade på

en sandbank femhundra meter ned-

ströms. Patty, en 60-årig änka med

multipel skleros, är försvunnen.

Tim undersöker Flos ben. Det är

ett av de värsta benbrott han har sett.

Trots det verkar inte Flo vara i chock-tillstånd. Men hon behöver en sjuk-

Wesley Sladek hörde rop på hjälp i

natten och såg en kvinna pressad

mot den här almen av

vattenmassorna. Han tog sig dit och

räddade henne upp på land.


51/132


02•2016 | |49

5280 THE DENVER MAGAZINE (SEPTEMBER 2014) COPYRIGHT © 2014 5280 PUBLISHING. WWW.5280.COM

vårdare. Tim kör i full fart och häm-

tar Jenica Butts. Han hinner knappt

stanna utanför hennes hus innan han

ropar "Jenica, vi måste iväg!"

Jenica följer efter honom i sin bil.När de kommer fram stabiliserar

Jenica Flos ben. Tim kallar på sjuk-

transport. Nationalgardets Bl

Documents

Reader_s Digest Sweden - Februari 2016