OL 11/12 #6

Om man siktar mot stjärnorna kan man nå trädtopparna. Do not dwell in the past, do not dream of the future, concentrate the mind on the present moment. Buddha I have not failed. I've just found 10,000 ways that won't work. Thomas A. Edison På rullande sten växer ingen mossa. Jag har ingen speciell talang, jag är bara frågvis. Albert Einstein Man är aldrig så lycklig eller olycklig som man inbillar sig. Francois de la Rochefoucauld Man är alltid så lycklig eller olycklig som man tror. Drot-tning Kristina The perosn who doesn’t make mistakes is unlikely to make anything. Paul Arden Success is going from failure to failure with no loss of enthusiasm. Winston Churchill Livet är orättvist, men ibland är det orättvist till din fördel. Peter Ustinov En expert är någon som lär sig mer och mer om mindre och mindre tills han kan allt om ingenting. Allting ska göras så enkelt som möjligt – men inte enklare. Albert Einstein If you're trying to achieve, there will be roadblocks. I've had them; every-body has had them. But obstacles don't have to stop you. If you run into a wall, don't turn around and give up. Figure out how to climb it, go through it, or work around it. Michael Jordan Det finns männi-skor som har pengar och det finns människor som är rika. Coco Chanel Övning ger färdighet. Det tar tjugo år att göra succé över en natt. Eddie Cantor Om du tänker för länge på nästa steg, kommer du att tillbringa livet stående på en fot. All our dreams can come true, if we have the courage to pursue them. Walt Disney Genius is one percent inspiration and ninety-nine percent perspiration. Thomas A. Edison Lycklig är den som inte sörjer det han saknar, utan gläder sig över det han har. Demokrit Mot-gångar får vissa människor att bryta samman, andra att överträffa sig själva. Tre arbetsregler: Finn enkelhet i kaos. Sök harmonin i det disharmoniska. Mitt i svårigheter finns möjligheter. Albert Einstein Om snöret inte håller, utan går av, är det bara att försöka med ett annat snöre. Nalle Puh Action is the foundational key to all success. Pablo Picasso En sjöman ber ej om vind, han lär sig segla. Don't aim for success if you want it; just do what you love and believe in, and it will come naturally. David Frost Flaming enthusiasm, backed up by horse sense and persistence, is the quality that most frequently makes for success. Dale Carnegie För att komma till källan, måste man simma mot strömmen. Formal education will make you a living, self-education will make you a fortune. Jim Rohn Failure is simply the opportunity to begin again, this time more intelligently. Henry Ford In the practice of tolerance, one's enemy is the best teacher. Dalai Lama Just because something doesn't do what you planned it to do doesn't mean it's useless. Thomas A. Edison A fool thinks himself to be wise, but a wise man knows himself to be a fool. William Shakespeare Chaos is inherent in all compounded things. Strive on with diligence. Buddha Continuous effort - not strength or intelligence - is the key to unlocking our potential. Winston Churchill Riv aldrig ett stängsel förrän du vet varför det sattes upp. Robert Frost By three methods we may learn wisdom: First, by reflection, which is noblest; Second, by imitation, which is easiest; and third by experience, which is the bitterest. Confucius Det är inte allt som räknas som kan räknas, och inte allt som kan räknas som räknas. Albert Einstein Det man inte lägger sig i behöver man inte dra sig ur. Don't be afraid to give up the good to go for the great. John D. Rockefeller Discontent is the first necessity of progress. Thomas A. Edison Don't find fault, find a remedy. Henry Ford A good head and a good heart are always a formidable combination. Nelson Mandela A wise man is superior to any insults which can be put upon him, and the best reply to unseemly behavior is patience and moderation. Moliere Discipline is the bridge between goals and accomplishment. Jim Rohn Do not go where the path may lead, go instead where there is no path and leave a trail. Ralph Waldo Emerson Rom byggdes inte på en dag. Don’t go around what you can go over. Health is the greatest gift, content-ment the greatest wealth, faithfulness the best relationship. Buddha Sol varje dag ger en öken. There is nothing that is a more certain sign of insanity than to do the same thing over and over again and expect the results to be different. Albert Einstein Gräset är inte alltid grönare på andra sidan. Om jag ger dig en pfennig, blir du en pfennig rikare, och jag en pfennig fattigare. Men om jag ger dig en idé, blir du en idé rikare, och jag har den fortfarande kvar. Albert Einstein Det man inte dör av blir man starkare av. Friedrich Wilhelm Nietzsche Ett fyndigt ord bevisar ingenting. VoltaireTentamen: Finn ett uttryck för framgångsfaktorn X. Motivera ditt val.

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

OL_toppaformen_vit.pdf 1 4/24/12 10:47 PM

EN SVENSK KLASSIKER I MAKTENS KORRIDORER: RÄTT SÅ FEL OL GÖR: ÅF HÄRSKARRINGEN ELITIDROTTARE & STUDENT KTH HOCKEY GÖR ENTRÉ

OSQLEDAREN # 62011/2012

TOPPA FORMEN

Nu lanseras KTH ExjobbportalI KTH Exjobbportal annonseras, förutom exjobb, även projektuppgifter, trainee-, praktik- samt säsongs- och extrajobb under studietiden.

www.kth.se/student/karriar/exjobb

200x250_annons_KR02.indd 1 2012-04-18 09:15

3OSQLEDAREN NR 6 11/12

Nu lanseras KTH ExjobbportalI KTH Exjobbportal annonseras, förutom exjobb, även projektuppgifter, trainee-, praktik- samt säsongs- och extrajobb under studietiden.

www.kth.se/student/karriar/exjobb

200x250_annons_KR02.indd 1 2012-04-18 09:15

PUMPNING, RENINGOCH CIRKULATION Av

vI LEDERUTvECKLINGEN AvHÅLLBAR TEKNIK föR

vATTEN.

ITT har blivit Xylem.Med 12 000 medarbetare i mer än 150 länder har vi resurserna som krävs för att hitta innovativa lösningar för världens vattenförsörjning. Men det är bara i nära samarbete med våra kunder vi kan lyckas. Tillsammans kan vi lösa allt som har med pumpning, rening och cirkulation att göra. Xylem är ett nytt namn för dig, men våra produkter är välkända och ledande inom sina områden – Flygt, Leopold, Sanitaire, Wedeco, Lowara och Godwin. Vill du veta mer om Xylem, gå till xyleminc.com eller facebook.com/xylem.jobb

OL_1112_6.indd 3 2012-05-14 07:05

Nu blir det bara bättre!

Åh nu är våren äntligen här med besked, och runt hörnet väntar sommaren. Visst är det kul när ännu ett läsår går mot sitt slut och man kan summera det årets resultat. När jag började på KTH

kändes 5 år som en hiskeligt lång tid men nu funderar jag snarare på hur jag ska hinna med allt jag vill innan min tid här är slut.

året som heltidsarvoderad på THS har varit som en lång klassiker-runda där det varit dags att ta i tu med en ny utmaning i en ny gren så fort man fört en annan i mål. Det har inneburit många långa, ibland tuffa, tim-mar men också gett mycket glädje och tillfredställelse när vi tillsammans åstadkommit något. Hela året har jag och mina kollegor helt enkelt tränat för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för nästa kull. Och vi kommer nå våra mål först när de gjort allt det här mycket bättre.

och man är ju aldrig bättre än sin senaste match så jag hoppas att ni lä-sare kommer tycka om detta nummer och inspireras till en aktiv och rolig sommar! Längre fram kan ni t.ex. läsa om och framförallt se(!) hur THS ledningsgrupp nästa år laddar upp inför en spännande höst!

Om ni nu skulle hitta en ny passion under sommaren och sen kommer till-baka till skolan i höst och inte vet vad ni ska gör av den, ta det lugnt. Det behöver inte bara bli en sommarfling som inte får följa med hem till stan, utan kika extra noga på artiklarna som berör kårföreningar, elitidrottande

eller, för dig som nu tar examen, vårt studiebesök hos ÅF - alla dessa vittnar om hur en aktiv livsstil visst går att

pussla ihop med såväl tentaplugg som tentapub.

Hoppas ni får en fin sommar & tack för i år!

Chefredaktör oCh ansvarig utgivareSara Gabrielsson

grafisk form oCh layoutSara Gabrielsson

tryCkEdita

PaPPerInlaga, Amber Graphic 90g Omslag, MultiArt Gloss 200g

annonsKontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter

kontakt08/070 790 98 70 [email protected]

PostadressOsqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm

om osqledarenOsqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut 6 gånger per år med en upplaga på ca. 17 000 exemplar och är helt annonsfinansierad.

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom THS och KTH.

I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt.

BidragVill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila [email protected]. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

omslagAnna Klöfver

från vänsterAnna Klöfver, Axel Hammarbäck, Erica Edfeldt, Henning Alesund, Ingrid Kjellström, Johan Fogelström, Katja Rantala, Martin Barksten, Matilda Kaba-Liljeberg, Sara Edin

dessutomElisabeth Ingvar, Göran Manneberg, Johan Alvfors, Johan Kvastad, Johan Persson, Kalle Eriksson, Robin Norström

sara gaBrielssonChefredaktör 11/12


C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K


en svensk klassiker i maktens korridorer: rätt så fel ol gör: åf härskarringen elitidrottare & student kth hockey gör entré

OSQLEDAREN # 62011/2012

toppa formen

medverkande i detta nummer

OL_1112_6.indd 4 2012-05-14 07:05

INNEHÅLL OL # 6

16

32

30

26 24

12

glad sommar!

09 studenträttsfallTHS utbildning fortsätter i maktens korridorer

12 ol gör: åfÅrets sista besök gjordes i konsultpalatset

16 kår/kulturförening?OL berättar en historia om Kårfullmäktige

20 nytt lag i lgOL presenterar THS nyvalda ledningsgrupp

22 redaktionen 11/12Laguppställningen 11/12 tackar för sig!

24 offensivt spelKTH Hockey satsar och siktar på nationell succé

26 elitidrottare på kthOm livet som student och entreprenör

30 pimp my matlåda Dags för nytt fräscht innehåll i lunchlådan

32 solskensolympiaden100 år har gått sedan Stadion stod värd för OS

36 magnificent marblesSpelutvecklande studenter presterar

OL_1112_6.indd 5 2012-05-14 07:05

6 OSQLEDAREN NR 6 11/12 WWW.OSQLEDAREN.SE

aLLtId I OL

EXAMENSRINGARHos oss köper du KTH originalringar

Vi har tillverkat examensringar i mer än 100 år. I vår verkstad gör erfarna guldsmeder din ring på gammeldags hantverkssätt.

Nu finns också prover på alla KTH’s Examensringar i monter på Kårexpeditionen i Nymble!

SandbergNybrogatan 9, Stockholm

08-679 90 20, www.sandbergsweden.commån - fred 10-18, lörd 11-15

fråga Robin, jag har nyligen slutat

plugga och funderar på att köpa en bo-

stadsrätt i Stockholm. Är det en bra idé för

tillfället?

/Johannes

svar Det här är en ganska vanlig frå-

ga att få som fastighetsekonom.

Då ingen kan veta hur det kommer se

ut i framtiden med bostadsrättspriserna kan

jag enbart ge dig vägledning i frågan. Vi

kan börja med att den kraftiga uppgången

i priserna vi sett de senaste 15 åren egentli-

gen beror på en förändring i ränteläget. En

lägre ränta innebär mindre lånekostnader

och därmed blir den totala kostnaden för

bostaden ganska låg. Detta har inneburit

att fler har kunnat låna mer pengar och

därmed har priserna gått upp när ett läge

med en stabilt låg ränta på bostadslånen

har varit ett faktum under en lång period.

Jag skulle säga att detta låga ränteläge är

här för att stanna i minst 5 år och vi lär inte

se någon justering på mer än 10 % per år

nedåt.

Vad som talar för att de i mångas

tycke höga priserna är motiverade är den

stora bristen på lägenheter. Folk köper helt

enkelt bostäder för att bo i dem och inte på

spekulation. Vidare kan man alltid snegla

på hyresmarknaden och hyresnivån för ny-

producerade lägenheter för att få en indika-

tion på vad alternativet till en bostadsrätt

kostar. Jag själv tittade på en bostad av

nyfiken som var ute på Stockholm Stads

bostadsförmedling. Det var en etta i Hjor-

thagen på 41 kvadratmeter och en hyra på

9208 kr per månad. Rätt mycket tänkte jag.

Nu kommer vi dock till det viktiga. Jag

förutsätter att om du skulle köpa en lägen-

het så skulle kostnaderna för den vara han-

terbara och du mest är orolig om du kom-

mer förlora pengar eller känna att du gick

in på marknaden vid fel tidpunkt. Detta ska

du inte oroa dig för, du är ung, akademiker

och tänker troligtvis fortsätta bo i vår vackra

stad. Ditt nästa boende lär därmed vara ett

större boende än ditt planerade. Kanske

har du familj och vill köpa hus då. Om du

köper ett större och därmed med hög san-

nolikhet dyrare i förhållande till ditt plane-

rade så spelar en nedgång i priserna ingen

större roll, det är snarare positivt då du får

betala bra mycket mindre för ditt större bo-

ende än u förlorade på ditt mindre boende,

dessutom slipper du skatta för en eventuell

vinst på en fiktiv uppgång. Och om priserna

går upp? Ja då kan du också vara glad, du

gick in och fick ta del av uppgången på den

mindre lägenheten.

/Robin

fråga Hur ser det ut med kötiderna

för lägenheter och studentrum i SSSB nu

när kårobligatoriet har avskaffats och man

måste vara medlem för att köa?

/Joel

svar Intressant fråga, jag kollade upp

detta någon minskning av kötiderna har

inte skett. Kötiderna varierar dock beroen-

de på säsong men detta var den generella

åsikten. Kan verkas konstigt men jag tror

att ändringarna helt enkelt inte fått genom-

slag ännu. Det skulle vara intressant att se

vilka kötider de som sökte men inte fick lä-

genheten hade. Är det så att personerna

som kom tvåa, trea eller fyra har färre kö-

dagar än tidigare så betyder det att änd-

ringen i reglerna kommer få ett genomslag

men att det kanske tar ett eller två år.

/Robin

Robin Norström studerar 4:e året på Samhälls-

byggnad & har ett stort intresse för fastighetsfrågor.

Vid sidan av studierna arbetar han som fastighets-

analytiker på NAI Svefa, är adept hos Newsec, sitter

som ledamot i THS styrelse & SSCO:s

bostadsdelegation samt suppleant i

SSSB:s styrelse. För OL svarar han på

bostadsrelaterade frågor. Har du en

fråga till Robin? Mejla dem till

[email protected]!

för studenterbOstads rätt

OL_1112_6.indd 6 2012-05-14 07:05

Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. I OL svarar Göran på dina frågor om stor och smått. Har du en fråga till Göran? Mejla den till [email protected]!

FOTO

MA

RCu

S BLOM

fråga Jag har sedan jag var en

tvärhand hög funderat över en sak som jag

tänker mig att du nog säkerligen vet svaret

på. Någonstans känner jag att jag egentli-

gen borde kunna fundera ut svaret själv(!),

dock känner jag mig inte kapabel till det

just nu, och därav vänder jag mig till dig!

Tänk att man sitter och solar på

borggården en vanlig (dock ovanligt solig)

torsdagseftermiddag i mars, förslagsvis

den 15e. Solen står högt på himlen, det

är typiskt omolnigt och man »tittar« (med

slutna ögon, likt när man sover) rakt in

i solen. Har man normal syn (vilket jag

räknar med att jag har) så ser man då en

stark röd färg. Om vi nu tänker att detta

(blundandet alltså) fortlöper över tiden, t

(t > 1, t ) minuter, och därefter öppnar

ögonen; varför blir då »bilden« matt och

blåaktig?

/Kalle

svar Kan intyga att din syn är som

den bör. När man tittar länge på starkt

rött ljus, såsom det som filtreras genom

blodfyllda ögonlock (låter värre än det är)

så töms receptorn för rött ut i näthinnan

och blir mindre känslig. Blår receptor blir

nästan helt opåverkad och grönt påverkas

i mindre omfattning. När sedan ögonen

öppnas är du snöblind fast bara i rött och

du ser blått förstärkt, grönt normalt, och

rött försämrat. Detta ger en blåvit film över

hela synfältet. Att det blir suddigt kan bero

på att de blå receptorerna normalt ligger

mycket glesare än de röda.

Tillåt mig också att komplementera

dig för din intressanta blundningsapparat.

Att blixtsnabbt öppna så fort tiden antar

värdet av ett naturligt tal, men vara stängd

för alla andra t borde ge en fantastisk

stroboskop-effekt. Skriv gärna och berätta.

/Göran

EXAMENSRINGARHos oss köper du KTH originalringar

Vi har tillverkat examensringar i mer än 100 år. I vår verkstad gör erfarna guldsmeder din ring på gammeldags hantverkssätt.

Nu finns också prover på alla KTH’s Examensringar i monter på Kårexpeditionen i Nymble!

SandbergNybrogatan 9, Stockholm

08-679 90 20, www.sandbergsweden.commån - fred 10-18, lörd 11-15

aLLtId I OL

OL_1112_6.indd 7 2012-05-14 07:05


Det började i en källare

ute i Täby. Där stod

den – cykeln med stort C.

Liten, lätt och snabb. Den

kunde bli min för en summa

som skulle kräva ett antal år

utan SL-kort om den skulle

betala för sig. Men jag hade

inget val, min dröm var att

bli en riktigt snabb cyklist

och enda vägen dit var en

bra cykel. Jag blundade och

betalade och tänkte: nu

händer det, nu kan jag snart

cykla som ett spjut!

Ganska snabbt insåg

jag att det krävs mer än en snabb cykel för att bli en snabb

cyklist. Starka ben, tålamod och ett hårt pannben till exempel.

Mina första cykelturer på var inget Tour the France lopp direkt. Jag

trillade handlöst framför bilar med fötterna kvar fast på pedalerna,

blev omkörd av äldre damer upp för backkrön och fick punka tre

gånger under en vecka. Det kunde ha tolkats som att jag inte bor-

de ägna mig åt cykling och det vore nästan befogat om jag gömt

cykeln långt in i mitt vindsförråd. Istället bestämde jag mig för att

inte ge upp cykeldrömmen och anmälde mig till Vätternrundan.

Någon månad senare hade jag anmält mig till Vasaloppet och

därmed mer eller mindre gjort en Svensk Klassiker, tänkte

jag. Plötsligt var jag anmäld till Vansbrosimmet och Lidingölop-

pet också, av bara farten. Det återstod bara en liten detalj: börja

träna! Givetvis blev det en skitvinter och dagen då jag stod på

skidorna på startlinjen i Sälen kom alldeles för snabbt. Mellan mig

och Mora skilde nio mil, termometern visade tio grader kallare än

vad SMHI utlovat och jag hade vallat skidorna skilt från konstens

alla regler. Magen pirrade och jag undrade vad jag egentligen gett

mig in på.

Varför gör jag det här? Varför har jag spenderat sena kvällar

ute på isiga skidspår i Stockholms förorter när jag hade kun-

nat dricka öl på Nymble? Varför cyklar jag upp och ner för samma

backe med mål att bli illamående? Varför är det så många fler än

mig som bestämt sig för att göra

en Svensk Klassiker? Svaren på

dessa frågor är svåra att förklara

med ord, men jag vet exakt när

jag själv insåg varför all svett och

slit trots allt varit värt mödan.

Det var den vackra söndagsef-

termiddag i vintras när jag gled

över mållinjen i Mora, efter åtta

timmar av skidåkning. Jag bevi-

sade för mig själv att jag klarar

av att åka Vasaloppet och det var

en fantastisk känsla som jag tror

att jag delar med alla andra som

upplevt samma sak.

I skrivandets stund pågår uppladdningen inför Vätternrundan

– 30 mil runt en sjö på cykel. Det kommer bli många timmar av

mjölksyra, kramp och tvivel. Jag måste bevisa för mig själv att jag

klarar av att ta mig igenom det och jag längtar redan. Jag längtar

efter både mållinjen och startlinjen och att efter en vacker dag

kunna kalla mig själv för en riktig cyklist. Det kommer att bli värt

det.

Av: Ingrid Kjellström

Att bli en riktig cyklist

Krönika:

Ingrid redo för ett par mil i spåren

Cykeln med stort C

fOkus

OL_1112_6.indd 8 2012-05-14 07:05


OL pÅ campus

rätt så fel?Plötsligt händer det. Du har följt studierna som man ska, men en dag blir du anklagad för plagiat, lära-ren meddelar att hen inte längre är kontaktbar, examinationen ändras med en vecka kvar på kursen och du får CSN-återkrav p.g.a. en felregistrering. Välkommen till den mörka sidan av studierna - du har precis blivit del av ett studenträttsfall.

I vårt arbete ser vi hela tiden bevis för att

det kan hända vem som helst. Ett trettiotal

studenter har sökt hjälp enbart hos che-

ferna för utbildningsinflytande, många fler

har rimligtvis sökt hjälp hos sin sektion och

de flesta fall får THS aldrig kännedom om.

Det handlar om allt från extremt undermå-

lig handledning vid examensarbete till tra-

kasserier för etnicitet, studenter som slängs

ut från kurser och lärare som isolerar sig

från studenterna och slutar svara på frågor

och mejl. “I maktens korridorer” kommer

denna gång att handla om studenträttsfall:

hur du upptäcker ett fall, hur du får hjälp

när det händer och hur du undviker att

själv råka ut för felbehandling.

THS har kartlagt de problem studenter

råkar ut för och vad orsaken till dessa är.

I en majoritet av fallen handlar det om att

lärare eller administratörer inte känt till

regler eller praxis, att man slarvat eller inte

brytt sig. En annan mycket vanlig orsak är

ömsesidigt dålig kommunikation mellan

lärare och student. Frågan är: varför blir

det såhär?

Onda lärare finns inte I vår förra artikel (“undervisningen vi aldrig

fick”, OL nr 5) skrev vi om universitetsvärl-

dens kultur, om den akademiska frihetens

konsekvenser och normen att alla lärare

ska både forska och undervisa - vid sidan

av alla administrativa sysslor. Begravda

i arbete brister till slut kvaliteten och

akademikerns prioriteringar blir mycket

påtagliga. Och nog är de begravda i arbete

- 77% av KTHs personal menar att de ofta

eller mycket ofta har stora arbetstoppar

och en rapport från HSV visar att lektorer

och professorer arbetar 47 respektive 51

timmar i veckan.

vad är ett studenträttsfall? Studenträtt handlar om vilka rättigheter men också skyldigheter man har som student. När dessa rättigheter och skyldig-heter inte hanteras korrekt kallas det för ett studenträttsfall. Under året har THS centralt hanterat drygt ett tjugotal olika typer av studenträttsfall. Så här kan det se ut:

en lärare misstänkte att en utbytesstudent plagierat. Istället för att anmäla studenten till disciplinnämnden som reglerna krä-ver tog läraren saken i egna händer och hälsade studenten att hen blivit avstängd från kursen. Detta är inte tillåtet då det är disciplinnämnden som avgör om någon ska bli avstängd från studierna. Studenten konstaterade dock att hen var studiemässigt körd och åkte tillbaka till sitt hemland. Väl hemma fick hen höra av läraren att hen inte alls var avstängd, utan att det skulle avgöras ett antal månader senare, och att hen fick fortsätta ta del av studierna i Sverige...

en student som gör sitt exjobb blir regist-rerad över fel period av KTH. CSN upptäcker detta och studenten får återkrav. Till saken hör att begreppet “slut på pengar” får en ny innebörd när man har tre barn att försörja. Studenten försöker få sitt kansli och sin handledare att inse sitt misstag. Dessa har dock bildat sig uppfattningen att studenten försöker roffa åt sig fler högskolepoäng än vad som är rätt. Först efter mer än en månads hård lobbying sätter sig kansliet och handledaren in i faktan och inser att de gjort fel och åtgärdar problemet.

ett antal lärare har under året meddelat studenterna att de inte längre kommer att svara på mejl eller frågor.

» I THS utbildnings

erfarenhet finns inga lärare som gör fel med flit, men det finns

gott om systemfel som får lärarna att

agera fel «

THS UTbildning i makTenS korridorer

OL_1112_6.indd 9 2012-05-14 07:05


OL pÅ campus

Detta gör det förståeligt - men inte accep-

tabelt - att studenters ärenden slarvas bort

eller hanteras felaktigt. Det finns också

mycket enklare skäl till studenträttsfall - till

exempel får lärare ingen utbildning i vilka

regler som gäller eller vad man måste

känna till som myndighetsutövande lärare.

Detta förväntas lärare lära sig själva, med

studenterna som labbpartner. I THS ut-

bildnings erfarenhet finns inga lärare som

gör fel med flit, men det finns gott om

systemfel som får lärarna att agera fel.

En universitetslärare har ett stort ansvar för

sina studenter, men också stor makt över

dem. Då KTH är en myndighet är många

beslut som fattas myndighetsbeslut som

vanligen kan överklagas för vår rättsäker-

hets skull. Det finns dock undantag där

läraren har sista ordet, så som betygs-

sättningen. Läraren är också i en auktori-

tetsposition gentemot sina studenter och

påverkar vad man som student använder

sin tid till. Det finns till exempel inga regler

mot att lägga inluppar över helgen - trots

att det är dålig praxis, och få studenter

protesterar. Ett annat exempel på lärarens

auktoritet är att även i fall där läraren

brutit mot reglerna, får det sällan konse-

kvenser - för lärarna. Studenterna drabbas

mycket lättare. Se bara på disciplinnämn-

den för studenter, som har flera ärenden

varje termin, och personalansvarsnämnden

för lärare, som inte varit aktiv på flera

år! Betyder det att lärare gör färre fel än

studenter?

Vad kan man göra? Du kanske någon gång hört att kåren är

lite som ett fackförbund för studenter,

men hur funkar det egentligen? THS ut-

bildning jobbar inte bara med att påverka

hur KTH fungerar, utan också med att

hjälpa studenter när KTH inte fungerar. Du

kan alltid kontakta studienämnden eller

liknande på din sektion för att få hjälp

att reda ut frågorna, och som en del av

THS utbildnings påverkansarbete arbetar

studienämnderna för att samma sak inte

ska hända igen.

Många av de studenträttsfall som uppstår

är onödiga, och du kan faktiskt gardera

dig ganska väl mot många otrevligheter.

Här är THS utbildnings tips:

1) kommunicera!Dålig kommunikation leder ofta fram till

konflikter och fel. Det gäller inte minst i en

handledningssituation. Många av de fall

vi ser handlar om studenter som hamnar

i konflikt med sin handledare på exjob-

bet eller andra projekt. Tyvärr finns det

inga regler som säger vad handledarens

uppgifter är. Prata redan från början om

hur handledningen ska gå till, om era

ömsesidiga förväntningar, vilket betyg du

siktar på och vad som krävs för att du ska

nå dit. Se till att ha personlig och kontinu-

erlig kontakt.

2) kolla upp vad som gäller! Ibland kan regelverken tyckas mer krång-

liga än de är, men lite googlekunskaper

fixar ofta biffen. På KTH:s intranät som du

kan logga in på hittar du KTH:s regelverk.

Högskoleförordningen och förvaltningsla-

gen finns på nätet och innehåller många

bra regler. På studentwebben finns sidan

Studenträtt som håller på att uppdateras.

Du kan alltid fråga kåren eller en annan

lärare om vad som gäller - de borde veta!

» Se bara på disciplinnämnden för studenter, som har flera ärenden

varje termin, och personal-

ansvarsnämnden för lärare, som inte varit aktiv på flera år! Betyder det att lärare gör färre fel

än studenter? «

ProBlem med olika sorters handledareDet är inte bara relationen student - KTH som man kan bli del av ett studenträtts-fall. Många exjobbare får problem med handledaren på företaget man jobbar mot.

en student skrev på ett kontrakt för sitt exjobb och trodde att det var samma kontrakt som hen hade skickat till före-taget. Senare visade det sig att företaget ändrat delar av kontraktet utan att med-dela det, vilket gav studenten betydligt mindre tid att utföra sitt exjobb på än vad de först kommit överens om.

THS UTbildning i makTenS korridorer

OL_1112_6.indd 10 2012-05-14 07:05


Om du trots allt drabbas och blir felaktigt

behandlad, vad ska du göra?

1) anmäl till studienämndenBerätta alltid det som hänt för studienämn-

den på din sektion. Om de får reda på vad

som hänt kan de inte bara stötta dig - THS

utbildning samlar också statistik på felaktig

behandling och använder den för att på-

verka KTH och förebygga problem! Du kan

också vända dig direkt till THS chefer för

utbildningsinflytande. Är du doktorand har

kåren ett särskilt doktorandombud.

2) mejla mindre, prata mer! Att mejla fram och tillbaka är oftast ett

ineffektivt sätt att reda ut problem, och

det tar lång tid. Ringa är bättre, eller ännu

hellre - gå och prata med läraren! Ta med

en kompis eller någon från studienämnden

om du känner att det behövs.

3) Prata med chefen! Ibland är inte lärarna eller andra KTH-

anställda så bra på att lyssna. Ett bra tips är

att prata om det med deras chef - an-

tingen den som är prefekt eler avdelnings-

ledare där läraren är anställd. Detta hittar

du genom att söka på den anställde på

KTH:s hemsida och klicka på länken för

avdelningen. Du kan också prata med pro-

gramansvarig. Att kommunicera är inte att

skvallra - det är ett sätt att hjälpa KTH!

4) anmäl all diskriminering och trakasserierOm du drabbats av diskriminering eller

trakasserier ska du prata med någon lärare

som du har förtroende för, gärna någon

som varit med vid situationen om det går.

Du kan också vända dig till THS studiesoci-

alt ansvarige för att få stöd. Läraren hjälper

sedan till att anmäla det så att KTH kan

följa upp. Det är jätteviktigt att anmäla!

Av: Johan Alvfors & Johan Kvastad

THS Chefer för utbildningsinflytande

hs utbildning - med ratt att paverkat

» Att mejla fram och tillbaka är oftast ett

ineffektivt sätt att reda ut problem, och det tar lång

tid. Ringa är bättre, eller ännu hellre - gå och prata med

läraren! «

» Många av de studenträttsfall

som uppstår är onödiga, och du kan

faktiskt gardera dig ganska väl

mot många otrevligheter «

OL pÅ campusTHS UTbildning i makTenS korridorer

OL_1112_6.indd 11 2012-05-14 07:05


Vi kommer till det stora ÅF-kom-plexet i Frösunda intill E4:an kl 08.10 en fredagsmorgon. Det

väller in folk som alla drar sina kort och passerar in genom spärrarna och sedan fortsätter in i byggnaden. Det skulle kunna varit skiftbyte i en stor tillverkningsfabrik. Men det är det inte, det är bara en vanlig morgon i konsult-palatset.

När vi har skrivit in oss som be-sökare till Katarina Waniewska och monterat de obligatoriska

namnskyltarna sätter vi oss ner i den stora väntsoffan och hänger ett tag. Två minuter senare plingar det till i mobi-len. Det är ett SMS med Receptionen som avsändare som säger: ”Katarina Waniewska meddelar: Hej Henning! Jag kommer ner strax! Hälsningar, Kata-

rina”. Och mycket riktigt, strax kommer Katarina och hämtar oss. Vi åker upp till 9:e våningen med de överraskande snabba hissarna och landar på våningen som inhyser alla sorters representation. Miljön är så proffsig att jag börjar fun-dera på var vi egentligen har hamnat. Min fördom mot konsultfirmor brukar nämligen vara att man är proffsiga mot kunden, men på sitt eget kontor tar

man allt med en liten klackspark. Här har dock det egna kontoret verkligen utvecklats till perfektion.

ÅF har en gedigen historia som sträcker sig tillbaka till 1895 då Ångpanneföreningen bildades

av en grupp ägare till ångpannor med avsikten att förhindra olyckor, vilka då var mycket vanliga. De fick tre år på sig att visa att de skulle lyckas, vilket de gjorde. Efter det snabbspolar vi till 2002 då ÅF var uppdelat i ett 20-tal spridda företag som det gick varierande bra för, det var till och med så att de ibland konkurrerade med sig själva. Därför började man samla sina krafter och 2008 bytte man så namn till bara ÅF och gick över till att vara ett samlat företag som numera toppar listor över företag man vill jobba på. Man har idag

» Det skulle kunna varit

skiftbyte i en stor tillverkningsfabrik.

Men det är det inte, det är bara en

vanlig morgon i konsultpalatset «

åfÄr du en fighter som varken räds nya utmaningar eller diffekvationer? Slår du tillbaka dubbel så hårt när CSNs senaste påhitt kommer som ett slag i magen? Och kan du finta bort vilken omtenta som helst? Då måste du vara KTH-student. Vill du dessutom ha ett inspirerande och utvecklande jobb efter examen där du får spendera dagarna med människor som är lika awesome som du? Läs då vidare för under året är OL ute på turné och spanar in de coolaste potentiella arbetsgivarna på marknaden. OL gör - because you’re worth it!

ol gör

OL_1112_6.indd 12 2012-05-14 07:05

4900 anställda varav majoriteten är ingenjörer. Trots det var bara en av de 6 personer vi träffade civilingenjör, det var Katarina.

Katarina, som har gått teknisk fysik på KTH är Employer Brand Manager och har som uppdrag

att bygga varumärke mot potentiella anställda och blivande anställda. Vi får anta att ni läsare alltså räknas som blivande anställda, men tyvärr kanske inte artikelläsning räknas som en första anställningsintervju. Katarina har bara jobbat ½ år på ÅF, så hon får ses som ett exempel på att man där snabbt kan få ansvar som nyanställd. Hon berättar att det inom ÅF finns tre stycken definierade karriärvägar, nämligen chef, projektledare eller specialist och ungefär 25 % av alla anställda klassas in i dessa roller.

Som konsult på ÅF finns det många olika vägar att ta. Man kan jobba i projekt på plats på

företag eller sitta i ett projekt som görs helt på det egna kontoret eller någon annan konstellation. Inom ÅF finns det 5 divisioner varav 3 finns i Sverige: In-dustry, Infrastructure och Technology. Vi fick träffa Magnus Lundberg som hör till ÅF Infrastructure. Han sitter på projektet Förbifart Stockholm, där ÅF lyckats få ansvaret för 2 av totalt 3 delar i hela projektet. ”2014 ska detta projekt vara färdigprojekterat och sedan räknar man med jobb i ca 10 år till.” Magnus säger att det finns folk på ÅF som har jobbat där i 40 år och totalt bara varit i två projekt, först Södra länken och se-dan Förbifart Stockholm. Man verkar få ett ganska speciellt mindset av att jobba

på ett så stort konsultföretag. Magnus säger att man i början av sin anställning lär sig att man ska säga ja till i princip alla frågor och uppdrag kunderna har, eftersom det mesta går att lösa med en sån stor kompetensbas.

En annan person vi träffade var Sofie Hansson som jobbar i mil-jögruppen. Vi träffade henne

dock framförallt i egenskap av ordfö-rande för Club ÅF. Det händer väldigt mycket på ÅF även utanför arbetsupp-gifterna. Club ÅF är en fritidsförening som finns på alla kontor och som anord-nar sporter, fester, kulturevenemang o.s.v. och som framförallt handlar om att gynna nätverkande. Minst 5 ÅF’are ska delta och det spelas innebandy, klättras och deltas i olika Korpenserier.

OL göråf

» ..det finns folk på ÅF som har jobbat

där i 40 år och totalt bara varit i två projekt, först Södra länken och

sedan Förbifart Stockholm «

OL_1112_6.indd 13 2012-05-14 07:06

Det anordnas pubar, skidresor, segling-resor, ja allting. Tanken är att så länge det är roligt och gynnar nätverkande är det nyttigt för företaget. Sport är nämligen en stor del av filosofin för ÅF. Det både utförs internt och sponsras till synes hej vilt. Men det är verkligen allt utom hej vilt.

In i konferensrummet vi sitter stor-mar plötsligt Peter Berglund in. Han är, förutom ett energiknippe

utan dess like, Corporate Brand Mana-ger och sätter snabbt igång en power-point som han glatt förklarar inte borde ta mer än 5 minuter. En halvtimme senare har vi hela företagets marknads-föringsstrategi klar för oss (nåja, nästan i alla fall). Peter säger att han ofta kallas för »en påse gott och blandat”, och han skulle faktiskt gå på KTH, men några uppfinningar och ett framgångsrikt fö-retag kom emellan. Efter 14 år på ÅF, i 7 olika roller har han varit med och tagit ÅF dit företaget är idag. Han förklarar först varför ÅF sponsrar bland annat ett antal länders Olympiska Kommittéer genom att vara deras Green Advisor lite ytligt med att ”många är idrottsintres-serade”. Efter att vi prata mer ingående om det verkligen bara är därför kommer han dock fram till att det är en stor koppling mellan idrottarnas och ÅF’s värld. Båda jobbar med målbildning

och idrottare är ofta duktiga på att få balans i livet. ”Vi sponsrar t.ex. Susanna Kallur för att hon är en genuin vanlig människa. Väldigt ÅF’ig, cool men ändå helylle.” När ÅF har chefskonferenser brukar t.ex. Foppa och Kallur vara med, det hela handlar främst om att bygga stolthet internt, och det hjälper även rekryteringen externt.

ÅF har förutom de Olympiska Kommittéerna även ett par andra riktigt stora sponsrings-

projekt. Vi får träffa Annika Ahlstrand, projektledare för ÅF’s del i ÅF offshore race. Det är Gotland Runt som nu för andra året har namnet med ÅF’s minst

OL gör

» Vi sponsrar t.ex. Susanna Kallur

för att hon är en genuin vanlig

människa. Väldigt ÅF’ig, cool men ändå helylle «

åf

OL_1112_6.indd 14 2012-05-14 07:06


sagt framträdande roll. Det är en genomtänkt och smart sponsorsatsning som ger möjlighet att ta med företagets kunder på en VIP-upplevelse med det lilla extra samtidigt som det ger mäng-der av bra exponering för företagets varumärke. Det märks att det ligger mycket tanke bakom allt man gör inom ÅF. Allt är smart och man gör ingenting av en slump, utan det har krävts många smarta (läs ingenjörer) som har jobbat med att ta fram ÅF strategier för bland annat marknadsföring.

Trots att ÅF är ett så stort företag konstaterar Sofie och Magnus snabbt att man inom ÅF ändå

får känslan av småföretag, eftersom man jobbar i mindre grupper och man på varje sektion sitter ungefär 10-50 personer. Men saknas kompetensen i den egna gruppen finns den som sagt överallt omkring en. Det går alltid att lösa saker. Magnus säger ”ritar hus gör vi inte, men resten kan vi nog klämma in på bolagets CV”. Det verkar som om det finns stora möjligheter att hitta

något roligt att jobba med på ÅF. Vissa har jobbat på alla våningar och flyttat runt många gånger. Dessutom använder de uttrycket en ÅF’are väldigt frekvent. Det tycker vi visar på att när man är an-ställd är man liksom med i ÅF-familjen och det spelar inte så stor roll vad man gör eller vart man sitter.

Mycket på ÅF handlar om vilket intryck som ges, både utåt och internt. Det märks att

det sitter mycket stolthet i väggarna. Alla vi pratar med rekommenderar varmt företaget. Det känns verkligen som att det är lätt att trivas på ÅF, att det finns en plats för alla. Det är en stor familj. Vanligtvis tycker man att en stor familj består av 10 personer, men här lyckas man få den känslan med nästan 5000. Så den första lite formella fabrikskänslan som uppstod när vi gick in genom dörrarna har liksom blåst bort. Det är stort och byggnaden är ge-nomtänkt in i minsta detalj. Men trots

det saknas verkligen inte personlighet. ÅF är som ett stort kuddrum, mjuk och väldigt, väldigt inbjudande.

Text: Henning Alesund

[[email protected]]

Foto: Elisabeth Ingvar

[[email protected]]

ÅF I SIFFROR

Startades 1895 och har 4900 anställda.

Finns i mer än 20 länder. Sponsrar 4

olympiska kommittéer. Utsågs förra året till

Sveriges 2:a mest attraktiva arbetsgivare«

» ..ritar hus gör vi inte, men resten

kan vi nog klämma in på bolagets CV «

OL_1112_6.indd 15 2012-05-14 07:06


OL pÅ campus

Kårförening - kulturverksamhet, Potato - Potatoe?

Frågor och funderingar kring kårfören-ingar och kulturverksamheter är något som dyker upp då och då. De diskute-ras i kårfullmäktige, i kårstyrelsen, i arvoderadegruppen, i kårföreningarna eller i kulturverksamheterna. Det kan vara allt från lokalfrågor till om en kårförening ska upplösas eller inte.

Denna gång dök ämnet upp under kårfull-

mäktiges utbildningsdag. Troligen har det

pratats om tidigare men det är där den här

berättelsen börjar.

Ledamöterna i kårfullmäktige har en infor-

mell utbildningsdag i början av verksam-

hetsåret för att förbereda sig inför arbetet i

kårfullmäktige. I den delen av utbildnings-

dagen där ledamöter fick komma med

egna förslag på vad de ansåg var viktigt

att ta upp i fullmäktige under kommande

verksamhetsår dök en kulturverksamhet

upp flertal gånger. Anledningen till detta

var för att flera ansåg att de hade agerat

felaktigt och ville därför lyfta det i kårfull-

mäktige. Ledamöterna ville bland annat ha

möjlighet att få insyn i deras ekonomi.

Frågan är vad kan kårfullmäktige eller

kårstyrelsen göra? Det finns också olika

typer av föreningar på kåren, kårföreningar

och kulturverksamheter, och vad har de för

rättigheter och skyldigheter? Jo, det och

lite till ska jag försöka förklara nu och sen

även berätta vad som hänt.

undrar ni över vad de olika grejerna är

så kan ni läsa om dem på nästa uppslag,

vilket jag rekommenderar att ni gör om ni

inte har koll.

Om ni inte redan var det så är ni nu lite

pålästa om vad kårföreningar, kårstyrelsen,

kårföreningar (och kårprojekt) och kultur-

verksamheter är och hur de fungerar.

KF och KS har alltså inte rätt till insyn i var-

ken kårföreningarna eller kulturverksamhe-

terna. Då föreningarna idag är fristående

och har ansvar för sin egen verksamhet

och ekonomi så behöver de inte redovisa

eller ge insyn till varken KS eller KF. De

som är kulturverksamheter ska dock lämna

in sin verksamhetsberättelse till KS.

Den här artikeln tar upp något som händer på kåren nu och jag ska försöka förklara vad det handlar om, hur det fungerar och hur det ligger till.

» ..ställde sig frågan vad man vill ha

för relation till kårföreningarna

och kultur-verksamheterna.

Ska de ha mer skyldigheter? Ska KF ha mer insyn, mer makt i dessa

föreningar? «

OL_1112_6.indd 16 2012-05-14 07:06


OL pÅ campus

Efter detta följde att man istället för att

enbart fokusera på en händelse ställde sig

frågan vad man vill ha för relation till kå-

rföreningarna och kulturverksamheterna.

Ska de ha mer skyldigheter? Ska KF ha mer

insyn, mer makt i dessa föreningar?

Det är just med dessa funderingar KF

har gått vidare. På KF1 ställde man just

frågan om varför man inte får insyn i deras

ekonomi och det har blivit besvarat. Till KF3

skrev några ihop ett förslag på ändringar

kring kulturverksamheter men inte för att

besluta om dem utan för att diskutera. Man

bjöd även in representanter från kulturverk-

samheterna till detta KF-möte. Ledamöter

uttryckte att förutom ekonomin vill man

gärna ha insyn i deras val då det finns

misstankar om hur de går till. Det talades

om att eftersom kulturverksamheterna

delar varumärke med THS i och med deras

samarbete att det är viktigt att de kommer

fram till en relation som fungerar bra både

för kulturverksamheterna och KF. En annan

anledning KF vill göra ändringar är för att

kulturverksamheter får pengar från THS,

som i sin tur äskar pengar från KTH, som de

sen inte har rätt att se vad de går till.

Kulturverksamheterna svarade på frågor,

redogjorde hur deras val går till och var

med i diskussionen. Efter KF3 skrev några

ledamöter ihop ett förslag, en motion.

Där föreslog de att man ska tillsätta en

grupp på tre till sju personer som gärna

får innehålla både KF-ledamöter och

representanter från kulturverksamheterna.

Denna grupp ska sedan utreda i samråd

med kulturverksamheterna vilka rättigheter

och skyldigheter som ska gälla för ett gott

och tydligt samarbete. Denna utredning

ska resultera i ett policydokument för att

förtydliga samarbetet mellan THS och kul-

turverksamheterna så att rättigheter och

skyldigheter framgår tydligt för både THS

medlemmar och kulturverksamheternas

medlemmar. Dokumentet ska sedan tas

upp för beslut på ett KF-möte längre fram.

Den här motionen svarade KS på precis

som de brukar och tyckte att idén var bra

men att eventuella föreslagna ändringar

gruppen kommer fram till ska införas i THS

reglemente och inte i ett policydokument.

KS föreslog också att detta skulle presen-

teras på verksamhetsårets sista KF-mötet

den 10 maj.

På KF4 biföll man detta förslag och sju

tappra personer valdes. De inledde samtal

med kulturverksamheterna för att få en

uppfattning om vad de vill få ut av sin

relation till THS och hur de ser på sin

nuvarande relation till THS. Tyvärr kom

inte denna utredningsgrupp mycket längre

men frukta ej för KS lyckades ändå komma

med ett förslag, en proposition, med några

ändringar i reglementet.

» Tyvärr kom inte denna

utredningsgrupp mycket längre

men frukta ej för KS lyckades ändå

komma med ett förslag, en

proposition, med några ändringar i

reglementet «

OL_1112_6.indd 17 2012-05-14 07:06


På sista KF-mötet så la KS fram ett förslag

på följande ändringar:

• De kulturverksamheter som får

pengar från THS ska varje år pre-

sentera sin budget samt föregående

års ekonomiska utfall för KS och

THS sakrevisorer och de ska även ha

tillgång till dessa kulturverksamheters

bokföring.

• På det KF-mötet där kulturverksam-

hetens ordförande eller motsvarande

godkänns (som det görs i dagsläget)

ska de även skicka in protokoll med

närvarolista från det mötet då de

valdes.

Inga orealistiska förändringar enligt mig.

Man får se var pengarna som kommer

från THS slutar upp och det blir tydligare

att kulturverksamheternas ordförande blir

demokratiskt valda. Samtidigt får THS via

KS och sakrevisorerna ordentlig insyn hos

de verksamheterna som får ekonomiska

medel från THS.

utöver detta så kom KS även med en

annan mycket intressant proposition.

Kårstyrelsen lade en proposition om att ta

in Quarnevals-generalen i ledningsgrup-

pen som heltidsarvoderad och på så sätt

bland annat knyta dem närmare THS och

ge de mer resurser. Generalsposten skulle

väljas inför ett Quarnevalsår och precis

som alla andra poster i ledningsgruppen

så skulle THS Valberedning bereda och KS

välja. Posten skulle fungerar liknanade som

Projektledaren för Armada gör.

Det här tycker jag är ett mycket intres-

sant förslag för man kan, och jag gör det,

resonera att om man vill ha mer insyn (och

kanske andra rättigheter) i en ändå själv-

stående förening som har ansvar för sin

egen ekonomi och verksamhet så får man

ta på sig en del ansvar själv. Det är precis

det man gör med denna proposition och

en hel del annat också såklart.

Den här propositionen avslogs och

förslaget blev istället skickat på remiss

till Quarnevalen och ska tas upp igen på

första KF-mötet nästa verksamhetsår.

Allt det här är förutom intressant (tycker

jag i alla fall) ett bra exempel på hur man

kan påverka och hur beslut och föränd-

ringar går till i THS. Vet du att du som

medlem i THS har närvarorätt på KF- och

KS-möten? Du har också rätten att bland

annat lämna in motioner. Som medlem

i en sektion har du även möjligheten att

rösta på den ledamot från din sektion som

du tycker ska sitta med i KF.

Jag ser fram emot nästa KF-möte och hop-

pas på att kunna rapportera till er vad som

händer i denna fråga. Trevlig sommar!

Text: David Goldea

[[email protected]]

Illustration: Martin Barksten

[[email protected]]

OL pÅ campus

» Kårstyrelsen lade en

proposition om att ta in Quarnevals-generalen i

ledningsgruppen som heltids-

arvoderad och på så sätt bland

annat knyta dem närmare THS

och ge de mer resurser «

OL_1112_6.indd 18 2012-05-14 07:06


OL pÅ campus

1. kårfullmäktige & kårstyrelsen

Jag börjar med att förklara kort vad Kårsty-relsen och Kårfullmäktige är och gör.

Kårfullmäktige (förkorttas KF) är Tekniska Högskolans Studentkårs (förkorttas THS) högsta beslutande instans. Den består av ledamöter från samtliga sektioner och är valda av respektive sektion. KF har även ett så kallat talmanspresidium som leder arbetet. KF sammanträder ett antal gånger per verksamhetsår och tar beslut kring THS verksamhet, ekonomi och organisation på ett övergripande plan. De tar bland annat beslut om THS verksamhetsplan och budget samt väljer kårstyrelsen.

Kårstyrelsen (förkorttas KS) är KFs verkstäl-lande organ. Vilket jag burkar förklara som THS högsta verkställande instans. KS som jag nämnde ovan väljs av KF och består av ordförande och vice ordförande (dessa utgör kårpresidiet och leder även ledningsgruppens arbete) samt fyra till åtta ledamöter. De tar beslut för att verkställa verksamheten. Det är de som föreslår en verksamhetsplan och en tillhörande budget till KF att besluta om. Det är även de som väljer de som arvoderas för att utföra arbetet.

Bra, då vet ni vilka som beslutar och verk-ställer kring THS verksamhet.

2. kårförening

Nu ska jag förklara vad en kårförening och en kulturverksamhet är för något.

En kårföreningkan startas upp av alla THS medlemmar och vi har flera stycken idag. Några få exempel på kårföreningar är KTH:s Finanssällskap som är till för dig som är intresserad av och vill lära dig mer om finansbranschen, SEEK (Sustainable Engineering Everywhere - a KTH student organization), Malvina som är THS kvinn-liga nätverk, Knepp som är THS fotofören-ing och KTH Hockey.

För att starta en kårförening så ansöker man till kårstyrelsen och man måste då uppfylla vissa krav. Föreningen ska vara ideell, demokratiskt uppbyggd och fristå-ende från THS och ha ett eget organisa-tionsnummer. Man får inte formellt eller informellt lyda under någon annan orga-nisation och man ska bestå av majoriteten KTH-studenter. Föreningen ska rikta sig till och informera studenter vid KTH.

I ansökan skickar man med en beskriv-ning av verksamheten, en antagen stadga, medlemsmatrikel, organisationsnummer samt kontaktuppgifter till föreningens ordförande. För att behålla sin kårfören-ingsstatus krävs det att man fortsätter följa kraven samt att vid begäran skicka in lista på medlemmar, verksamhetsberättelse samt kontaktuppgifter till föreningens ordförande.

En godkänd kårförening ska delta i Kårens dag, tillåta samtliga KTH-studenter att an-söka om medlemskap (bestämmelser kring uteslutning av medlem ska finnas med i deras stadgar) och de ska tillåta samtliga

av dess medlemmar att söka kårförening-ens förtroendeposter.

Om man saknar en förening att ansöka med om att få bli kårförening så kan man alltid ansöka (hos KS) om att få starta ett så kallat Fristående kårprojekt. Väldigt kort beskrivet så gäller det bland annat även här att vara fristående och ideellt, rikta sig mot alla KTH-studenter och kårprojektet ska vara fristående. Då får man ta del av de fördelar som kårföreningarna får. (Mer info finns på THS hemsida.)

Så vilka fördelar får man som kårförening?• Man får ta del av en mängd av de

resurser och kompetenser som finns inom THS genom att ta del av THS kontaktnät.

• Man kan få hjälp med att kommuni-cera bättre, söka extern finansiering eller att arrangera ett större event

• Man kan (och ska) delta på Kårens dag

• Man får boka och hyra lokaler i Nym-ble samt Osqvik; vissa gratis andra till rabatterade priser.

• Man har också rätt att hyra vissa lokaler på KTH gratis

• Vissa föreningar kan, beroende på deras verksamhet, få tillgång till ett eget rum.

• Man har tillgång till vissa av THS resurser när det gäller att sprida infor-mation. Förrutom att få tips och hjälp så har man tillgång till färgskrivare/scanner i Nymble, man får sätta upp affischer i inforummet i Nymble samt på omärkta affischeringstavlor och tillgång till THS hemsida.

3. kulturverksamhet

Slutligen, äntligen vidare till: kulturverk-samheter.

Kulturverksamheter är föreningar som har till uppgift att ordna diverse kulturaktivi-teter. Det finns fyra kulturverksamheter idag och det är Kårspexet, Teknologkören, Quarnevalen och Promenadorquestern. För att läsa mer om deras verksamhet kan du besöka deras hemsidor via THS hemsida.

En stor skillnad som skiljer kulturverksam-heterna från kårföreningar är att man inte kan ansöka om att bli en kulturverksam-het. Jag vet tyvärr inte sen när de kallats för kulturverksamheter men historiskt så har dessa kulturverksamheter legat THS centralt mycket närmare än vad de gör idag och de senaste åren.

Det är bland annat därför man ställer delvis samma krav som på kårföreningarna; att själva vara ansvariga för sin verksamhet, ekonomi och redovisning och ha ett eget organisationsnummer. Kulturverksamheter ska välja sina egna förtroendevalda och de-ras valda ordförande ska godkännas av KF.

Dessa föreningar åtnjuter särskilda förmå-ner gentemot THS, till exempel att förutom att de också kan boka och hyra lokaler med samma förmåner som kårföreningar även ska få tillgång till de rum som deras verksamhet kräver. I och med dessa förmåner ska de vara behjälpliga med vissa underhåll i Nymble samt genomföra tre framträdanden å THS vägnar utan att ta betalt.

Vad alla dessa särskilda förmåner är samt vad vissa underhåll innebär vet jag inte. Jag tror att visa står med i gamla (möjligen icke-gällande) styrdokument, andra är avtalade sen länge och andra kommer man fram till från år till år. Det är enligt mig en ömsesidig relation.

Nu borde ni ha ganska bra koll på hur saker fungerar.

OL:S THS-SKOLA(varning: hardcore organisationsfakta)

OL_1112_6.indd 19 2012-05-14 07:06

det vårAs för en svensk klAssiker

OL pÅ campus


löpningLöpningen utförs på det 30 km långa Lidingöloppet.Vi hoppas att Denise & Emma når sina mål trots många tuffa uppförsbackar & en å annan lerpöl.

OL presenterar 12/13:års modeller:denise fuglesang K09THS Ordförande, 12/13

emma fogelström K08THS Vice ordförande, 12/13

simningSimningen utförs på det 3 km långa Vansbrosimningen.Victor & Sebastian kan se fram emot många blöta kvällar, såväl i simhallen som på Nymble. Tur att de är bra på att kommunicera så de sen kan snacka sig ur snedsteg och tjuvstarter om det skulle behövas...

OL presenterar 12/13:års modeller:viCtor olsson MEDIA08THS Evenemangschef, 12/13

seBastian ols K10THS Kommunikationschef, 12/13

Att genomföra en Svensk klassiker blir allt mer populärt och de senaste åren har loppen som ingår blivit fulltecknade allt tidigare. Nästa års Vasalopp blev t.ex. fullt redan i mitten av mars 2012, bara två veckor efter årets omgång. THS ledningsgrupp för läsåret 12/13 blev också fullsatt i mars och här visar de för första gången upp sig! En Svensk klassiker är sägs ju vara en riktig utmaning men som alla teknologer vet handlar det ju egentligen bara om utrustningen. Ett år som heltidsarvoderad för THS är också rätt utmanande så frågan är om ledningsgruppen har det som krävs?

OL_1112_6.indd 20 2012-05-14 07:06

OL pÅ campus


längdskidåkningLängdskidåkningen utförs på det 90 km långa Vasaloppet.uthållighet & stakåkning är nyckeln till framgång i både Vasan & påverkansarbetet. Vi kommer heja på Sara & P-V ända in i mål!

OL presenterar 12/13:års modeller:Per-viktor Bryntesson CL08THS Chef för utbildningsinflytande, 12/13

sara Blomqvist K08THS Chef för utbildningsinflytande, 12/13

cyklingCyklingen utförs på den 300 km långa Vätternrundan.Vilja, våld & vaselin likväl som teamwork krävs både under Vätternrundan & ett år på THS. Förhoppningsvis lär sig Axel, Fabian & Douglas tekniken fort, så de sen susar fram under året.

OL presenterar 12/13:års modeller:axel hammarBäCk MEDIA09THS Chefredaktör Osqledaren, 12/13

faBian wahlgren MEDIA08THS Näringslivschef, 12/13

douglas viCtor Cedrum A10THS Studiesocialt ansvarig, 12/13

OL_1112_6.indd 21 2012-05-14 07:06

Osqledaren 11/12 tackar för oss, ses igen till hösten!

Stående från vänSter: Matilda Kaba-Liljeberg, Axel Hammarbäck, Henning Alesund, Martin Barksten, Johan Fogelström, Sara Gabrielsson

Sittande från vänSter: Katja Rantala, Anna Klöfver, Erica Edfeldt, Ingrid Kjellström, Sara Edin

ockSå medverkande i oSqledaren 11/12: Alexander Busnyuk, Anna Hellman, Arne Kaijser, BJ Felix Malmenbeck, Christian Rydberg Åkesson, David Goldea,

Elina Gobena, Elisabeth Ingvar, Erik Wetter, Gustav von Heijne, Göran Manneberg, Hanna Lundén, Hanna Thenór

Åström, Isak Nyberg, Ivan Milles, Joakim Lööv, Johan Alvfors, Johan Kvastad, Johan Persson, Johanna Anders-

son, Kalle Eriksson, Kim Dahlgren Strååt, Lidija Murselovic, Linn Emilsson, Malin Jönsson, Markus Forsberg, Moa

Bergsmark, Niclas Fuglesang Geuken, Niklas Schmidt, Robin Norström, Soma Azad, Stefan Silver

OL_1112_6.indd 22 2012-05-14 07:06

Osqledaren 11/12 tackar för oss, ses igen till hösten!

OL_1112_6.indd 23 2012-05-14 07:06


OL pÅ campus

ktH HOckey gör entréNystartade KTH hockey har fått en bra start efter första säsongens seriespel. När Chalmers gästade Östermalms ishall så blev det ”lapp på luckan” – alltså fullsatt – och hög stämning. Drömvinsten 10-0 bidrog definitivt till att kvällen blev en lyckad tillställ-ning. För OL berättar initiativtagaren Joachim Thomson att föreningen inför kommande säsong kommer bygga vi-dare och starta en svensk collegeliga.

Jag träffade Joachim Thomson på eftermid-

dagen i cafeterian på Nymble. Jag hade

hoppats på att han skulle ha på sig lagets blå

collagejacka, men fick nöja mig med en To-

ronto Maple Leafs-keps. Istället för att gå in

på det hoppade jag direkt till första frågan:

så berätta, hur kommer det sig att det

numera finns ett hockeylag på kth?

Jag började på Industriell Ekonomi i höstas

och upptäckte tidigt att det fanns många

duktiga hockeyspelare här på KTH. Sam-

tidigt märkte jag att det inte fanns någon

collegeidrott och eftersom mitt intresse för

just collegeidrott har alltid vart stort blev

mitt mål snart att försöka etablera en col-

legeliga i Sverige. Collegeidrott är enormt

stort i t.ex. uSA, och det var faktiskt

collegeidrotten lade grunden för det stora

intresset som amerikansk fotboll har idag.

Jag tror att om vi lyckas etablera detta

i Sverige så kommer KTH:s varumärke

internationellt sett att stärkas. Det skulle

på lång sikt kunna innebära att vi kan få

fler utbytesplatser på populära universitet

runt om i världen.

Sen har vi haft lite flyt också och fått bra

stöttning från ledningen på KTH som verk-

ligen brinner för hockey. Speciellt från vår

rektor, Peter Gudmundson. Vad många inte

vet är att rektorn spelade i elitserien för AIK

under tiden han själv pluggade på KTH.

stora planer! hur har det gått för er

under första säsongen?

Vi har ett bra lag, de flesta har spelat

hockey på hög nivå tidigare. Med det laget

vi har idag skulle vi göra bra ifrån oss i

division 2. Och jag tror att vi kommer att

bli ännu bättre nästa år!

vad är ambitionen för laget längre fram?

I och med att intresset var så stort så hop-

pas vi kunna starta en turnering med alla

de fem stora universiteten redan nästa sä-

song, KTH, Linköping, Chalmers, Luleå har

redan etablerade lag och Lund håller på

att starta ett. Tanken är att hyra en större

arena som Hovet och spela matcher en hel

helg för att få till ett häftigt arrangemang!

En sån matchhelg ska upprepas en gång

per läsperiod, gärna i samband med

tentapuben. Det hela avslutas sedan med

ett slutspel där de fem skolorna spelar om

första platsen i den kommande ligan.

Tanken är att det sen ska utvidgas så att vi

i universitetsligan ska kunna inrymma fler

idrotter.

vilket är ditt favoritminne med laget?

Det måste vara när vi slog Chalmers med

10-0! Som vi säger: Det här är början på

någonting vackert. På fem dagar sålde

vi nästan 500 biljetter. Hallen blev helt

» ..om vi lyckas etablera detta i

Sverige så kommer KTH:s varumärke

internationellt sett att stärkas. Det

skulle på lång sikt kunna innebära att vi kan få fler utbytesplatser på populära

universitet runt om i världen «

OL_1112_6.indd 24 2012-05-14 07:06


OL pÅ campus

fullsatt så vi blev tvungna att tacka nej till

en supporterbuss från Göteborg!

och så var det något med ett pris från

mackmyra…

Mackmyra grundades ju av fyra stycken KTH-

are och när jag ringde upp VD:n för att fråga

om de ville sponsra ligan med ett vandrings-

pris så visade det sig att han också var intres-

serad av collegeidrott och de tog chansen att

bli vår första sponsor. Mackmyra tog fram en

”vinnarwhiskey” och fatet skulle stoltsera på

den vinnande skolans studentpub. Tack vare

vinsten mot Chalmers så återfinns numera

fatet i Nymble!

hur firar ni en riktigt härlig vinst?

Varje gång vi vinner ställer vi oss med hän-

derna runt varandras axlar och sjunger Por-

tos visa. Du vet ”Jag vill börja gasqua…”.

Alla kunde den och så blev det bara så.

det här låter trevligt! hur gör man för

att få vara med?

Vi vill bygga en stabil organisation som ska

finnas för alltid! Därför tycker vi att det

är viktigt att man tillsätter personer som

verkligen brinner för det vi håller på med.

Vi är intresserade av att få in fler som vill

engagera sig i ligan eller styra upp stora

event och fester -allt för att bygga upp

traditioner och intresse. Det finns otroligt

mycket man kan jobba med för att göra

det här bra. Till den här säsongen fanns

det mycket större intresse än vi trodde så

vi var tvungna att begränsa antalet spelare

till 30. Inför kommande säsong vi ha en

så kallad ”tryout” som kommer att hållas

några veckor efter mottagningen. Så länge

intresset är så här högt måste det bli ett

urval och i längden tror vi att det blir bäst

om vi håller en hög kvalitet på idrotten.

och för oss tjejer…

Ishockey är ju en väldigt fysisk idrott där

tjejer och killar oftast inte spelar ihop med

varandra. Men självklart får tjejer vara

med, på samma premisser som killarna.

Laguttagningen sker efter prestationer på

isen, och målet är att vinna varje match.

Jag måste ju ändå fråga, vad pratar ni

om i omklädningsrummet?

Vi har en ganska hård men ändå skön

jargong. Det krävs ju en del för att komma

in på KTH så märks att spelarna är skarpa,

målinriktade och i vissa fall riktiga ”vin-

narskallar”.

I omklädningsrummet efter en dålig period

märks det att folk ställer högra krav på

varandra, men med respekt och på ett sätt

som gör att vi blir bättre tillsammans. Vårt

mål är ju ändå att vinna varje match.

och på tal om hårt, har det hänt att

någon har skadat sig?

Ibland sker det tyvärr skador men jag skulle

inte vilja påstå att de sker fler skador i

ishockey än i någon annan idrott. Vi hade

en tung motgång då vår assisterande kap-

ten knäckte käkbenet på två ställen, bara

några veckor innan Chalmersmatchen. Vad

som hände var att han tappade skäret mitt

i en tackling och kom i full fart mot en an-

nan kille i en så kallad »open ice«-tackling

(när de träffas mitt på isen)., han flög med

ansiktet före mot en annan spelares knä.

har ni någon maskot?

Haha nej det har vi inte. Så där är vi absolut

intresserade om någon skulle vilja fixa det!

Av: Matilda Kaba-Liljeberg

du följer kth hockey via:

Facebook.com/kthhockey

www.kth-hockey.se

» ..knäckte käkbenet på

två ställen, bara några veckor

innan Chalmers-matchen «

OL_1112_6.indd 25 2012-05-14 07:06

OL pÅ campus

ELitidrOttarE på kth

åtta timmar per vecka, sju gånger i veckan. Så ser eli-torienteraren anna Bachmans träningsschema ut. Utö-ver det spenderar hon större delen av alla helger under sommarhalvåret på tävlingar runt om i landet och ett par veckor på träning utomlands. och inte minst: hon studerar på heltid till civilingenjör.

Anna Bachman har hållit på med orientering hela livet och gick på orienteringsgymnasium som yngre. Hennes främsta meriter är topp-15 på Junior VM under hennes sista år som junior. Numer tävlar hon i seniorklassen, som är för dem mellan 21 och 35 år och där konkurrensen är tuffare. Trots det har hon ett mål: att delta i Senior VM om några år och att så småningom kamma hem en vinst. Hon pluggar dessutom andra året på Civilingenjörsprogrammet inom samhällsbygg-nad och har hittills spikat nästan alla kurser.

- Man mår bra av att träna, det är väldigt skönt. Som student på KTH ger det en avslappning i huvudet mellan alla böckerna och talen, förklarar hon.

Klubben hon tävlar för heter IFK Lidingö och med dem tränar hon såväl på att springa med karta som löpning, inter-valler och styrka. Till sin hjälp har hon också en Personlig Trä-nare som gör hennes träningsupplägg. Något som hjälp Anna under hennes satsning som både elitorienterare och student på heltid är Sport Campus Sweden. SCS är ett riktat stöd till de som vill kombinera en satsning på elitidrott med högskole-studier i Stockholmsregionen och består av 21 specialidrotts-förbund och fyra högskolor. Kravet för att bli antagen är att man idrottar på elitnivå.


OL_1112_6.indd 26 2012-05-14 07:06


OL pÅ campus

- Jag sökte och blev antagen så fort jag började plugga. De ger mig stöttning med bland annat med träning, olika tester, naprapater och sjukgymnaster och även möjlig-het till att söka tävlingsstipendium. Det har hjälpt mig väldigt mycket, både ekonomiskt och genom kunskap som jag fått på vägen, säger Anna.

Det går bättre och bättre för Anna, vilket resulterar i att skolarbetet blir mer lidande. Hon har planer på att eventuellt gå ner i studiefart för att kunna satsa mer på sporten.

- För att hinna med mitt pressade schema måste jag hela tiden vara effektiv, vilket jag också har blivit bättre på. Jag fokuserar på det jag gör just nu och pluggar till exempel aldrig med en laptop framför mig. Och när jag är borta en helg ser jag till att plugga i bilen under resorna, berättar hon.

Den största svårigheten hon har är att få tillräckligt mycket vila och återhämtningstid. Om hon hade haft möjlig-het och motivation till att plugga de där timmarna som skarvar mellan skola och träning hade det inte varit några problem med att få schemat att gå ihop, men att ha varje minut uppbokad tar emot.

Vad är charmen med orientering?

- Det är kul för att det inte bara är fysiskt utan också tekniskt och mentalt utmanande. Löpningen är bara en liten del av sporten, resten består av det tekniska momentet. För att bli en bra orienterare kräver det att man kan hantera många detaljer ta rätt beslut under tidspress, berättar Anna

och säger att hon själv är bäst på det tekniska, att inte missa kontroller. Men hon behöver bli bättre på löpningen.

Vad har du för tips till studenter som behöver motivation till att träna?

- Om man börjar skolan klockan tio är det skönt att träna före, då känner man sig pigg resten av dagen och får mer tid på kvällen. För att prestera bra i både skolan och på träningen är det också viktigt att tänka på sömn och kost för att hålla sig frisk.

Av: Ingrid Kjellström

fakta: sPort CamPus swedensCs:s syfte är att möjliggöra en kombination av elitidrot-tande och högskolestudier.

sCs är ett nätverk av högskolor, kommuner och speciali-drottsförbund. Idag kan SCS stödja aktiva inom 18 olika idrotter, alltifrån dans till rodd. Verksamheten finns i Stor-stockholm och framförallt för studenter på:- Kungliga Tekniska högskolan- Karolinska Institutet- Stockholms universitet- Gymnastik och Idrottshögskolan

» Jag sökte och blev antagen så fort jag

började plugga. De ger mig stöttning med bland annat med träning, olika

tester, naprapater och sjukgymnaster och även

möjlighet till att söka tävlingsstipendium. Det har hjälpt mig väldigt

mycket, både ekonomiskt och genom kunskap som

jag fått på vägen «

OL_1112_6.indd 27 2012-05-14 07:06


fOkus

Utveckling är något som stän-digt sker och gränsen för vad som är möjligt flyttas oupphörligen framåt. det kan vara det perfekta hoppet vilket får oss andra männis-kor att släppa våra mentala spärrar. Prestationer kan också förbättras tack vare nya lätta material eller medicinsk forskning vilket möj-liggör att vi kan mixtra med våra kroppar och på så sätt uppnå det som tidigare inte var möjligt.

Materialet

3 Att vara en materiallirare kan i ett flertal idrotter vara direkt avgörande för hur framgångs-

rik personen i fråga kommer vara. I och med materialteknikens utveckling så har en person som inte håller sig ajour med det senaste, inte heller en chans att stå högst upp på prispallen. Idag är de flesta racketar och klubbor gjorda i olika glasfiber eller kolfiber. Den sport som ständigt stått i förgrunden till utveck-lingen är stavhopp där man redan på

30 talet började experimentera med lätt-metaller och vidare under 50-talet med glasfiber. Tennisracketar gjorde samma utvecklingsresa under 70 och 80 talet och hockeyklubbor under 90 och 00 talet. Ma-terialutvecklingen har inom vissa sporter gått så långt att nya produkter förbjuds då materialet spelar en för stor roll. I golf har man fått stoppa utvecklingen av klub-bor då längden på slagen ökade så pass att man hade behövt förlänga banorna för att behålla utmaningen.

När den före detta världsettan i ten-nis Björn Borg gjorde comeback 1991 spelade han med sina gamla träracketar. När han då mötte spelare som visserli-

» När Björn Borg gjorde comeback

spelade han fortfarande

med sina gamla träracketar. När han

då mötte spelare som visserligen

stod långt ner på världsrankingen

men som använde kolfiberracketar

hade Borg trots sin stora skicklighet inte en chans «

FÖRÄNDRINgARINOm IDROTTEN

Ol:s topp tre:

Frågan är hur bra Kalla skulle göra ifrån sig på dessa?

OL_1112_6.indd 28 2012-05-14 07:06


fOkus

gen stod långt ner på världsrankingen men som använde kolfiberracketar hade Borg trots sin stora skicklighet inte en chans då hans motståndare kunde slå varje slag 25-30% hårdare än vad han kunde.

Fusket

2 Det finns alltid genvägar till framgång, tyvärr för den late är de dock oftast förbjudna.

Dopning är något som alltid har funnits inom idrotten och det sägs att atleter redan under de antika olympiska spelen ska ha dopat sig bland annat genom att äta fårtestiklar (för testosteronets skull), svampar och olika växtextrakt. Det absolut senaste inom dopning här-stammar från genterapiforskning vilket realiserar något som tidigare endast var möjligt i science fiction filmer. Gendop-ning innebär att man med hjälp av ett virus skickar in nya gener i en cell som då börjar tillverka extra mycket muskel-celler eller röda blodkroppar. Den här

formen av dopning är mycket svår att upptäcka och det är helt omöjligt att säga hur pass utbredd gendopningen har hunnit bli idag.

För att nämna något som kan sätta perspektiv på hur dopning påverkar resultat kan nämnas att det fortfarande finns ett antal rekord satta under 80-ta-let som ingen ännu lyckats slå. Det har till och med varit tal om att dessa rekord skall strykas men detta innebär också att personerna i fråga skall dömas för dop-ning vilket kan vara svårt utan bevis…

prestationen

1 Under sommar OS i Mexiko 1968 tar amerikanen Bob Beamon sats i herrarnas längd-

hopp. Med en lätt medvind i ryggen stam-par han av på plankan och flyger långt… Det optiska mätinstrumentet är inte in-ställt för att någon skall kunna ha denna tid i luften och domarna måsta mäta hoppet på gammalt hederligt manuellt vis. När längden av hoppet tillkännages är Bob Beamon helt oberörd då han är obe-kant med det metriska mätsystemet. När hans tränare sedan förklarar att han hop-pat 8.90 m och därmed slagit det gamla världsrekordet med 55 cm kommer han till insikt över sin bedriftoch faller ner på knä med händerna över ansiktet i en kataplektisk chock. Han hoppade aldrig i närheten av lika långt igen och rekordet kom att stå sig i 23 år tills det 1991 bröts av Mike Powell med en marginal på 5 cm. Powells rekord står sig än idag.

Av: Kalle Eriksson

» Det finns alltid genvägar till framgång, tyvärr för den

late är de dock oftast förbjudna «

Sedan OS i Stockholm 1912 har såväl idrotten som tyvärr dopingen utvecklats.

Bob Beamon hoppade 1968 längre än någon gjort tidigare. Än idag är hoppet som det näst längsta i världs-historien.

OL_1112_6.indd 29 2012-05-14 07:06


fOkus

Pimp my:

matLÅda

det är lite skrämmande att öppna en

matlåda när innehållet till synes redan

genomgått en halv matsmältningsprocess.

Mycket tyder också på att den här stackars

bleka svennefierade matlådeklassikern inte

varit utomlands på ett tag.

vi BörJar från grunden och byter ut

den ryggradslösa spaghettin mot fiberrika

färgglada skruvar. Genast blev det inte

bara mycket roligare. Det blev också lite

nyttigare. Hyvla sedan över lite (gärna

mycket) färsk parmesanost och var inte

blygsam med pepparkvarnen. Vrid som en

urmakare vrider upp en klocka. Känner du

dig extra galen kan du dessutom ersätta

bacon med parmaskinka.

värm lådan oCh avsluta sedan med att

varsamt placera en äggula on the top.

Detta är dock överkurs och kräver lite

övning. Risken är annars att äggulan går

sönder och skapar en stekt-ägg-illusion (se

bild). Sådärja. Nästan klar. Bara att buga

likt en buddhistmunk och säga “carbona-

maste” innan du börjar äta.

PASTA CARBONARA

• Fräsch• Färgglatt• Fiberrikare

Resultat:

• Blek• Halvsmält

vs.

Att ta med hemmalagad mat till plugget är ett av de allra vanligaste tipsen för att få studentekonomin att gå ihop. Men om livet innan

studierna inte innehållt ett stort intresse för matlagning kan det vara svårt att på söndagskvällen prestera en kulinariska smakupplevelse

inför veckans luncher. OL har tagit tag i saken och visar här hur man i alla fall går från katastrof till good enough:

För dig som inte orkar stå i microkö:Wraps, pastasallad, bönsallad, kött-

bullebaguett med rödbetssallad, kall-

skuret med potatissallad, gravadlax och

keso, sill, hårdkokta ägg, fruktsallad,

avokado eller nötter är utmärkta lunch-

alternativ som inte behöver värmas.

Populära matlådefavoriter (tips från erfarna studenter på campus):• Pastasallad

• Lasange

• Paj

• Wok

• Spaghetti bolognese

• Chili con carne

• Pannkakor

• Köttbullar

• Linssoppa

• Pyttipanna

OL_1112_6.indd 30 2012-05-14 07:06


fOkus

matlådetips:• Gör en separat matlåda med sallad

(hacka upp isbergsallad, gurka och

tomat i en stor skål du sedan förvarar

i kylen - enkelt och bekvämt att fylla

på varje morgon)

• Kryddor är kul! Testa olika krydd-

blandningar och smaksätt maten

med exempelvis pesto, sambal oelek,

tacokrydda, parmesanost eller rostad

lök.

• Stek fisk, kyckling och kött i grillolja -

supergott!

• Bönor anses ofta inte bara nyttigare

än pasta-alternativ, det sägs också

vara godare.

• Smörstek champinjoner i persilja och

ha som ett alternativ till sallad, går

utmärkt att värma i micron.

den tröttaste av matlådor, falutorv och

snabbmutationer. Det är på tiden att sätta

ner foten för lådor smaklösa som den här.

Gärna med ett kliv rakt i makaron-redet.

ProBlemet är egentligen att det inte går

att ösa på ketchup på förhand (eller senap,

om man är sån). Ketchupen liknar mest

(och smakar som) ett dåligt hemmagjort

försök till teaterblod efter en omgång i

micron. Därför kan man med fördel byta ut

makaronmadrassen mot lite smaksatt bul-

gur (se bild) men egentligen funkar vilken

prettopasta som helst. Huvudsakliga tricket

är att smaksätta makaron-substitutet med

lite tomatpuré,valfria kryddor och sambal

oelek.

halva ProBlemet kvarstår dock, i form

av cirkulära plättar med låg kötthalt. Nästa

gång du står där i charkdisken med en

faluring i näven, se dig omkring. Det finns

gränslöst många outforskad korvförpack-

ningar därute, vilka några faktiskt innehål-

ler kött och smak. Beroende på val av

kryddkorv och ambition vid kryddning har

den här matlådan potential att bli starkare

än hulken.

FALUKORV OCH SNABBmAKARONER

• Nytt• Smakrikt• Hög proteinhalt

Resultat:

• Trött• Smaklöst

vs.

OL_1112_6.indd 31 2012-05-14 07:06

SOLSKENSOLYMPIADEN FIRAR 100 ÅR

Stadion och OS 1912En majestätisk arena. En tropisk hetta. Ett banbrytande arrangemang. Både innanför och utanför murarna på Stadion skapades idrottshis-toria den soliga sommaren 1912. Idrotten som rörelse var i sin vagga och förväntansfulla åskådare följde med spänning de tävlande som anlänt från världens alla hörn för att kämpa om ära och ädla valörer.

av: Anna Klöfver [[email protected]]

Hejaramsor och två blågula tripplar”Bifallet fortplantade sig som en orkan från den ena ändan av Stadion till den andra och från alla håll ljöd från tiotusende strupar det fyrfaldiga hurra … Allt drunknade i det oerhörda jublet. På de tre prismasterna hissades tre flaggor, tre svenska flaggor” så beskrev en tysk journalist händelserna när det var dags att hylla de tre svenskar som gjort en trippel i den moderna femkampen. Det är ett tydligt uttryck för hur människor i samband med OS började upptäcka idrottens dragningskraft.

Utöver jubel för svenska segrar spred sig också företeel-sen att heja på de tävlande med ramsor. Sannolikt inspi-rerades OS-publiken av de amerikanska besökarna som tagit med sig denna tradition från sin collegeidrott. ”Heja Sverige friskt humör, det är det som susen gör” sägs ha sitt ursprung från OS-tävlingarna på Stadion.

Den svenska idrottspubliken fick många tillfällen att heja och jubla. Med 64 medaljer, varav 23 i guld, tog Sverige med god marginal hem andraplatsen i den totala medaljli-gan näst efter USA.

Stekande sommarsolI sommar är det 100 år sedan Stockholm och Sverige var värd för de olympiska spelen. OS i Stockholm 1912 kallas ofta ”Solskensolympiaden”. Delvis av det naturliga skälet att det var en osedvanlig hetta denna sommar. Solsken och vackert väder gläder de flesta då liksom nu, men det tog hårt på exempelvis maratonlöparna där 34 av 68 löpare bröt loppet och ytterligare en olyckligt dog till följd av värmeslag. Även brottarna inne på arenan fick brännskador då matcherna enligt dåvarande regler inte var tidsbegränsade och kunde hålla på i över tio timmar.

Banbrytande tävlingsarrangemangAtt OS 1912 är ihågkommet med solsken i minnet beror också på att evenemanget var välorganiserat och satte nya standarder på många områden. Tävlingarna koncen-trerades till ett antal veckor, funktionärer utbildades och internationella domare anlitades. Arrangörerna var också föregångare i att ta fram regelverk för de olika tävlings-grenarna som alla deltagande länder kunde acceptera. Re-klam för tävlingarna gjordes också organiserat och på ett sätt som aldrig tidigare. OS-affischen trycktes exempelvis på 16 olika språk i över 88 000 exemplar.

Att Stockholm fick värdskapet, att Stadion blev en verk-lighet och att arrangemanget gick i mål med framgång är till stor del att tacka Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande (SCIF) tillsammans med ett antal drivna individer. Att arrangera större idrottstävlingar vid 1900-talets början var ingen självklarhet. Viss erfarenhet hade svenskarna genom att ha arrangerat vintertävling-arna Nordiska Spelen ett antal gånger i Stockholm. Men idrott som folkrörelse hade ännu inte slagit igenom, utan idrott var fortfarande främst ett fritidsnöje bland medel- och överklass. Många arbetare och bönder, och även myndigheter, tvekade inför ”sportfåneriets” nytta. OS i Stockholm 1912 blev emellertid ett på många sätt lyckat arrangemang, och detta bidrog sannolikt till att intresset för både idrott och olympiska spel spred sig efter dessa tävlingar.

32 OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 32 2012-05-14 07:07

Hejaramsan sägs ha sitt ursprung från OS-tävlingar-na på Stadion.

» Heja Sverige friskt humör,

det är det som susen gör «

oS-faktaI Stockholm 1912 deltog tävlande från alla världsdelar för första gången i OS-historien. Totalt var det 2547 deltagare från 28 olika nationer. De tävlade i 15 spor-ter uppdelade i 102 olika grenar. Det kan jämföras mot senaste OS 2008 då över 11000 deltagare tävlade i 28 sporter och 302 grenar. I Stockholm noterades för första gången i OS-historien också en exakt publiksiffra – 327 288 åskådare. Priset för en halvdagsbiljett till tävlingarna på Stadion var cirka 3 kr (vid samma tid var literpriset på mjölk cirka 14 öre.).

Stadions arkitekt skolad vid ktHTorben Grut var arkitekten som fick uppdraget att rita den olympiska arenan – som skulle bli en stolt represen-tant för Stockholm och Sverige samt dessutom kunna bära idrottsprestationer på toppnivå. Enligt ett tidigt ritningsunderlag skulle Stadion uppföras i trä målat i vitt för att påminna om antika marmorarenor.

Det slutgiltiga förslaget blev emellertid en mer robust arena i nationalromantisk stil – ritad med inspiration från bland annat Visby ringmur och sedan byggd med svenskt rött Helsingborgstegel. För att kunna ta emot all publik fanns under OS även en påbyggd träläktare mellan de två norra tornen. Denna och övriga Stadion var dekorerad med kransar och flaggor för att skapa en festlig inramning till spelen.

Utöver Stadion och flertalet representationsbyggnader ritade Torben Grut också exempelvis kungafamiljens Solliden på Öland. Han utbildade sig vid KTH i början av 1890-talet och betraktades som en av de främsta arkitek-terna under tidigt 1900-tal.

fOkus


OL_1112_6.indd 33 2012-05-14 07:07

34 OSQLEDAREN NR 6 11/12

Surfande simmarkungDen resliga muskulösa Duke Kahanamoku från Hawaii gjorde stor succé i simtävlingarna som hölls i Djurgårds-brunnsviken. Stor succé bland nyfikna åskådare gjorde även hans uppvisningar i Stockholms ström, som dåva-rande journalister benämnde ”plankridning”. Kahanamo-ku har senare blivit känd som skaparen av den moderna surfingsporten.

olympiska rekord som lever än idagSvenske skytten Oscar Swahn skrev in sig i historieböckerna 1912 när han med en ålder av 64 år och 257 dagar vann OS-guld i lag för skyttegrenen löpande hjort. Ännu idag innehar Oscar Swahn titeln som den äldste OS-guldmedaljören genom tiderna. Han vann även flertalet medaljer vid både tidigare och senare olympiska spel. Silvret i Antwerpen 1920, vid 72 års ålder, gör Oscar Swahn också äldst genom tiderna att ta medalj vid ett OS. Även sonen Alfred Swahn har ett anmärkningsvärt olympiskt rekord. Med 3 guld, 3 silver och 3 brons (från totalt fyra OS) är han den svensk som vun-nit flest olympiska medaljer. Några vann han i lagtävlingar tillsammans med sin far Oscar.

ett snöpligt svenskt fallSigge Jacobsson var det stora svenska hoppet i det presti-gefyllda maratonloppet. Han hade underkastat sig hård och målmedveten träning och rapporterades vara i toppform. Men denna OS-saga kom att få ett snöpligt slut. Medan många av konkurrenterna i OS-maran dukade under för den stekande solen hade Sigge en annan ursäkt (förklaring) till sitt fall. Spelen till ära hade han nämligen införskaffat nya skor, och bittert nog var det med skoskav han linkade in på Stadion som sjätte man över mållinjen.

tekniska nymodigheterMålkamera och halvautomatisk elektrisk tidtagning slog igenom i samband med spelen i Stockholm. Tidigare försök hade gjorts för att mäta tid med elektriska anord-ningar, men utan att ge tillräckligt tillförlitliga resultat. Ingenjör Ragnar Carlstedts innovationer till OS 1912 blev stora framgångar och gav tävlingsidrotten helt nya förutsättningar att mäta prestationer på ett rättvist och exakt sätt.

fOkus

WWW.OSQLEDAREN.SE

OL_1112_6.indd 34 2012-05-14 07:07

» När spjutet ögonblick senare borrade sig ner i gräsmattan flera meter

framför konkurrenternasbästa markeringar

exploderade publiken i hejdundrande jubel och

hurrarop «

Ett stort tack till Sveriges Central-förening för Idrottens Främjande (SCIF) för lån av bilder till dessa OS-sidor. De har jubileumsåret till ära gett ut den rikligt illustrerade boken på över 500 sidor »Vägled-ning till Solskensolympiaden«, författad av Åke Jönsson.

Japanen som (inte) försvannEn av de i Sverige mest kända deltagarna från OS 1912 är ”japanen som försvann”. Utmattad och sliten av solens hetta och av maratonloppets krävande distans stapplade han in i en villaträdgård längs vägen. Där togs han om hand av en familj som satt och svalkade sig med saft.

Hans ”försvinnande” gav inspiration till skrönor som spreds under flera decennier i Sverige. I verkligheten var japanen Shizo Kanaguri emellertid aldrig försvunnen. När han åter-hämtat sig åkte han hem till Japan och blev där senare en löparlegend. Utöver att delta i ytterligare två OS utvecklade han nya både tävlingsformer och träningsmetoder. Han blev så populär att det idag går att köpa både sällskapsspel och frukostflingor med hans namn och porträtt.

Den svenska sagan fick ett högtidligt slut då Kanaguri 1967 blev inbjuden till Stockholm för att symboliskt springa över mållinjen på Stadion. Sven Jerring var på plats och rapporte-rade i direktsänd radio ”54 år, 8 månader, 6 dagar, 8 timmar, 32 minuter och 20,3 sekunder”, en sluttid som statistikbitare gärna skämtsamt anger som världens längsta maratonlopp.

Svensk fixstjärna kastar hem guldNär Eric Lemmings spjut seglade iväg över Stadions innerplan i det avgörande kastet stod Stadion stilla och i fullkomlig tystnad. När spjutet ögonblicket senare borrade sig ner i gräsmattan flera meter framför kon-kurrenternas bästa markeringar exploderade publiken i hejdundrande jubel och hurrarop.

Eric Lemming tillhör en av våra första svenska stora idrottsstjärnor. I paradgrenen spjut vann han flertalet OS-medaljer och satte världsrekord med marginal. Han tvekande aldrig att ge sina medtävlande tekniktips, eller att bjuda på sig själv och sin (dessutom) stora musikaliska begåvning i sociala sammanhang. Även utseende och karisma lär ha bidragit till hans popularitet och idolsta-tus. Under extraspelen vid Aten-OS 1906 blev han utsedd till ”spelens ståtligaste idrottsman” – en utmärkelse som varken förekommit före eller efter Lemmings glansdagar.


OL_1112_6.indd 35 2012-05-14 07:07

Jag träffar Rakiv och Jonas utanför rum 4523 på plan 5 i Dhuset. Det är egentligen en halvtimme kvar tills vi bestämde att mötas, men det är tydligen inte bara jag som gillar att vara i god tid. Dom kontaktade mig för två månader sedan, om att dom höll på med ett spel sedan en tid tillbaka, och undrade om jag kunde tänka mig intervjua dom för Osqledaren.

Jag inleder naturligtvis med den uppenbara

frågan: vad har ni gjort?

R: Vi håller på med ett spel, ett Android

spel. Det är ett ganska enkelt pysselspel.

Det är ett kulspel helt enkelt. Spelet heter

Magnificent Marbles. Tänk dig när du var

ett litet barn och lekte med dina spelkulor.

Vi har gjort olika banor i spelet och det

är meningen att man ska få ner kulan i

ett hål. Så det finns olika hinder och olika

färger på kulor.

anledningen då? varför gör man ett

kulspel till android?

J: Det var en bra fråga. Det är Rakiv som

länge varit intresserad av spelutveckling

och det var det som startade projektet. Du

hade en del idéer och sedan var det den

här vi valde.

R: Det hela började med kandidatexjob-

bet i trean. Det gick ut på att utvärdera

spelramverket LibGDX. Hur det är att

använda om man inte gjort ett riktigt spel

eller använt ett ramverk förut. Sedan läste

vi också en individuell kurs som tillägg för

att hinna göra en prototyp.

Jag vet att mycket kan hända innan man är

klar med ett projekt. Särskilt om man hållit

på med det så länge som ni har. hur nära

var slutresultatet originalidén?

J: Det har hänt ganska mycket.

R: Bara titeln, Magnificent Marbles, alltså

Magnificent, kommer från att det skulle

vara olika kulor med olika element och

egenskaper, så som eld och vatten.

J: Dom skulle reagera med varandra och

det skulle hända saker.

R: Tänk Magicka, med kulor.

så ni ändrade element till färger?

J: Vi upptäckte också att när folk testade

spelet så var det lite för komplicerat. Det

skulle behövts ganska mycket tutorials

innan folk skulle förstå alla element och

hur dom reagerar med varandra.

R: Färger är lite lättare att förstå.

J: Blanda färger, folk brukar förstå ungefär

hur det fungerar. Så det har hänt en hel del.

Swedish Game Awards, speltävligen för

studenter, närmar sig sitt slut. Och om jag

förstått det hela rätt så tänker ni delta i år.

vad har ni för förhoppningar?

R: SGA är väldigt speciellt. Det gäller att få

ett spel kul på fem minuter.

J: Dom ska testa många spel och juryn tes-

tar bara dom första minuterna. Man måste

komma igång väldigt snabbt. Man kan inte

ha något jätteavancerat tekniskt system.

R: Vårt spel går kanske att lära sig på fem

minuter, då det är ett pysselspel. Vi tänkte

ha 50 banor vid release, och sedan släppa

50 till, beroende på hur populärt det blir.

Det är mest arkadspel som blir kul på ett

par minuter.

men har ni kollat in motståndet?

J: Inte i år. Vi tänkte vara med förra året,

men hann inte klart.

R: Men det är väl tufft som vanligt.

Vi avslutade intervjun med att jag fick en

demo installerad på min telefon, så att jag

kunde testa spelet, vilket jag såklart gjorde..

(Fortsättning följer på nästa sida...)

spelutvecklAn e stu enter

Det gäller att undvika hålet som rör sig.

kuLtur

WWW.OSQLEDAREN.SE36 OSQLEDAREN NR 6 11/12

» Det hela började med

kandidatexjobbet i trean. Det gick ut

på att utvärdera spelramverket

LibGDX. [..] Sedan läste vi också en individuell kurs som tillägg för

att hinna göra en prototyp «

OL_1112_6.indd 36 2012-05-14 07:07


kuLtur

och hur var det nu då?

Jo, spelet upplever jag som simpelt men på

ett bra sätt. Inga instruktioner behövdes,

utan allt var ganska självförklarande.

Spelet går som sagt ut på att styra kulor

ner i ett hål, oftast på andra sidan spel-

planen. Men ibland är det inte riktigt så

enkelt, då du måste färga kulan på ett visst

sätt för att hålet skall acceptera den och

det finns andra typer av hål, eller snarare

avgrunder, som det inte är tänkt att du

skall hamna i. Men allt detta går att över-

vinna med tålamod och lite tid.

Dock skall man ha klart för sig att om du

verkligen vill säga att du klarat av spelet,

så har du inte riktigt så gott om tid. På alla

banor finns det tre medaljer att ta, om du

uppfyller vissa moment. Det första får du

om du färgar kulorna tillräckligt mycket.

Den andra är tidsbegränsningen, som

oftast i min version var ganska generös,

och slutligen antal drag, som kan kräva

lite planering i förväg för att få till på dom

senare banorna.

På det hela kändes det kort, då jag tog

mig igenom dom 30 banorna som fanns i

den demo som jag fick testa, men jag kan

definitivt se potential här.

Rakiv och Jonas. Fortsätt med det här. En

nivåskapare hade inte suttit helt fel, och

det finns en del småbuggar som jag hit-

tade. Det kanske inte är nästa Angry Birds,

men helt klart en vinnare.

Av: Johan Fogelström

[[email protected]]

Ol testAr:

Det knepiga här är att du måste ta dom tre röda färgklumpar för att bli lila, undvika hålet som rör sig, samt undvika att ta för många blå klumpar, så att du fortfarande kan gå i mål.

Som den som kan sina färger, så måste man först bli turkos och sedan helt blå, för att ta sig igenom väg-garna, och sedan bli lila, för att gå i mål. Simpel spelmekanik, men helt genialt.

Om ni vill veta mer om Rakiv, Jonas & deras spel, så har dom en hemsida: www.rajagames.se

För den som har en Android-telefon, så finns här en QR-kod till spelet i Google Play.

OL_1112_6.indd 37 2012-05-14 07:07


Det känns lite surrealistiskt att se tillbaka på det gångna året och inse att verksamhetsåret snart är till ända. I februari för drygt ett år sedan satt två aspirerande presidiekandidater i THS Café och spekulerade i vad ett heltidsår på THS kan resultera i. När vi idag sit-ter på samma plats och blickar ut över vårgrönskan, förbipasserande stu-denter och rektor som spatserar förbi vet vi desto mer om vad det faktiskt innebär. Cirkeln är sluten och vi kan konstatera att året på THS sträcker sig långt utanför ramarna av våra tidigare förväntningar.

Att vara med och leda THS under ett år har inneburit många oväntade utmaningar – både sådana synliga för gemene student och andra mer interna. Allt från den ständiga mediauppstån-delsen kring mottagningen eller frågan om läsårsindelningen, till personalupp-sägningar och chefsrekrytering. I alla sammanhang har det varit tryggt att

känna stödet i organisationen – såhär i efterdyningarna av kårobligatoriets av-skaffande har det blivit alltmer tydligt vilket syfte THS fyller som organisa-tion. Ett avskaffande som även har fått kårledningen att fundera kring vår självbild och vilka värderingar vi vill för-medla och dela med våra medlemmar.

Senaste året har naturligtvis inte enbart fört med sig utmaningar att tackla. Det har varit otroligt inspire-rande att träffa så många fantastiskt drivna och engagerade studenter som finns runtikring oss – i kårföreningar och sektioner för att bara nämna några. Tillsammans arbetar vi för att skapa förändring och mervärde under vår stu-dietid – men också för att bygga inför framtiden. Något som lett till att THS i år har tagit steget in på den nationella arenan för att påverka studenters situa-tion i allmänhet, genom ett medlem-skap i Sveriges Förenade Studentkårer.

I och med att verksamhetsåret tar slut går vi nu tillbaka till livet som KTH-student igen och får se frukten av vårt arbete från ett annat perspektiv. Det är ju inte helt utan separationsångest vi lämnar ifrån oss uppstartade projekt såsom det stundande Nobel Nightcap 2012, en mottagning utan dess like, ett som vanligt bättre Armada, och den alltmer växande debatten kring utbildningsfrågor. Men då är det skönt att lämna över allt i trygga händer – det

ska bli otroligt roligt och spännande att se Denise och Emma* ta verksamheten till nya höjder.

Avslutningsvis vill vi tacka alla underbara människor vi har fått möta och lära känna under det här året – allt från sektionsengagerade till personal på KTH. Vi vill rikta ett speciellt tack till de personer vi träffar varje dag; vår emi-nenta personal som sliter i det fördolda för att hålla skeppet flytande samt vår ambitiösa och duktiga ledningsgrupp som arbetar i vått och torrt för ett bättre THS och KTH! Tack för alla stun-der vi fått dela med er! Och självklart tack till alla ni medlemmar som väljer att stödja verksamheten – vi hoppas att ni vill vara med på tåget nästa år igen.

ordförandekolumnen

cirkeln är sluten

sara emilssonVice ordförande THS

Johan PerssonOrdförande THS

» Cirkeln är sluten och vi

kan konstatera att året på THS

sträcker sig långt utanför ramarna av våra tidigare förväntningar « *Denise Fuglesang och Emma Fogelström

tillträder som ordförande respektive vice ordförande den 1 juli.

Vi bygger det hållbara samhället. Vill du vara med?

Vi behöver nya kreativa medarbetare som kan hjälpa oss att skapa framtidens energi lösningar. Hos oss har du möjligheten att arbeta med allt från kundnära smarta lösningar som sparar el, till stora infrastrukturella investeringar för att skapa ett mer hållbart samhälle. E.ON har styrkan, storleken och viljan att leda omställningen av vårt energisystem.

Hos oss fi nns stora möjligheter, oavsett om du har siktet inställt på att arbeta som specialist, utvecklas till ledare eller om du över tiden vill arbeta internationellt.

Besök eon.se/jobb.

Your energy shapes the future.

OL_1112_6.indd 38 2012-05-14 07:07

Vi bygger det hållbara samhället. Vill du vara med?

Vi behöver nya kreativa medarbetare som kan hjälpa oss att skapa framtidens energi lösningar. Hos oss har du möjligheten att arbeta med allt från kundnära smarta lösningar som sparar el, till stora infrastrukturella investeringar för att skapa ett mer hållbart samhälle. E.ON har styrkan, storleken och viljan att leda omställningen av vårt energisystem.

Hos oss fi nns stora möjligheter, oavsett om du har siktet inställt på att arbeta som specialist, utvecklas till ledare eller om du över tiden vill arbeta internationellt.

Besök eon.se/jobb.

Your energy shapes the future.

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm


C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K


Documents

OL 11/12 #6