GILLESCOUTENMedlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i Sverige • Årgång 62 • Nr 1 febr 2012

Så här gör vi! sid 3-5

Gillescouten 1–20122 3Gillescouten 1–2012

S:t Georgs Scoutgillen i Sverige

GILLESCOUTEN Medlemsblad för S:t Georgs Scoutgillen i SverigeBox 2034, 141 02 Huddinge Ansvarig utgiv: Gunilla Engvall (adress ovan) Utkommer med fyra nummer per år Nr 2 15 maj 2012, manusstopp 15 aprilNr 3 15 sept 2012, manusstopp 15 augManus sänds till Redaktionskommitténs ord-förande: Torsten Hansson, Serenadvägen 1, 784 43 Borlänge, 0243-22 58 79, 070-301 99 98, torsten.ha@telia.com Typsnitt: Optima och Times New RomanPapper: MultiArt Silk 130 g Tryck: Printlab, Falun, 2012ISSN 1653-7033

Landsgillemästaren har ordet

Gillearrangemang

Vinter?Box 2034, 141 02 Huddinge Kansli: Stuvsta Torg 4, Huddinge tel och fax 08-17 84 32Kansliet har ej öppet på bestämda tider, men telefonsvarare finns.

gillekansli@telia.com www.gille.scout.se.PlusGiro 35 91 06-2

LandsgillerådetGunilla Engvall Landsgillemästare Kyrkbåtsgatan 7, 724 81 Västerås 021-35 16 51, 070-310 42 25g.engvall@telia.com

Laila Boxström vice LandsgillemästareSolrosvägen 13, 911 35 Vännäsby, 0935-206 11, 070-226 12 97laila@vannastv.net

Gjermund Austvik LandsgilleskrivareBrombärshult 1, 432 96 Åskloster, 0340-62 60 65, 070-875 95 80gjermund.austvik@gaengin.se

Leif Granéli LandsgilleskattmästareTimotejvägen 6, 291 62 Kristianstad, 044-12 43 64, 070-306 09 79leif.graneli@telia.com

Carl-Magnus Klärcke Internationell sekr. c/o Eklöf, Västra Bangatan 59 E, 195 40 Märsta 070-624 32 45 carl-magnus.klarcke@comhem.se

Kristina Sundberg Laknäs, Ängesvägen 6, 793 94 Tällberg070-262 14 66tina47@hotmail.se

Märta Täljebäck Widengrensv 15, 643 30 Vingåker 0151/131 07, 070-543 46 34mteljeback@yahoo.com

31 mars–1 april 2012 LGR i Stockholm13 juni 2012 Nordisk-baltiska kommittén i Litauen 14–17 juni 2012Nordisk-baltiskt möte i Litauen13–17 augusti 2012 Gillevandring i Åkulla Bokskogar18–19 augusti 2012 LGR i Åkulla25–29 september 2012Western Europe, Cork, Irland31 oktober–5 november 2012Southern Europe, Cádiz, Spanien25–26 maj 2013LGT i Luleå

Följande Gillescoutens tradition att årligen skifta vinjettfärg, har vi i år bytt till den woodcraftgröna.

Red.

I slalombacken lyser starka strålkas-tare och ända till min uteplats hörs skrapet från skidorna på den prepa-

rerade backen. Trots brist på snö och kyla har slalomklubben lyckats skapa en nedfart och snö tillräckligt i liftba-nan. Snökanonerna har dånat så fort det varit minusgrader. Nu njuter många av att kunna susa utför! Efter två snörika vintrar utan skidbacke har slalomklub-ben fått stöd av kommunen och satt igång en febril verksamhet. Alla trodde på ytterligare en snövinter, men än så länge har den uteblivit. Men finns det vilja att skapa möjligheter att åka sla-lom så finns energin att arbeta för det. Jag blir imponerad och gläds med alla som i mer eller mindra snitsiga svängar tar sig ner för backen. Klubben har nått sitt mål, det har arbetats många timmar på att komma dit.

Har slalomklubben fått fler medlem-mar? Jag vet inte men troligen har det kommit nya i medlemslistorna, när-heten och möjligheten att få åka utför har säkert lockat några. De har hittat en gemenskap kring en aktivitet, som inte bara utövas vintertid. På somrarna är det träning och materialvård.

I min hand har jag terminspro-grammet för Birger Jarls scoutgille i Stockholm. Det ser inbjudande ut, har aktiviteter både inne och ute. Gille-scouterna i det gillet har alla möjlighe-ter att träffas, vidga vyerna och ha en trevlig samvaro. Nästan samtidigt kom ett brev om att ett gille upplevde att det inte gått att rekrytera nya medlemmar på länge, att medelåldern nu var hög och att det fanns tankar på att lägga ned verksamheten. Så är verkligheten i gillerörelsen i Sverige. Många gillen har givande program och drar till sig nya medlemmar, andra gillen konstate-

rar uppgivet att det inte verkar finnas någon annan lösning än att avsluta en ibland lång historia.

Jag har förstått att många före detta gillescouter fortsätter att träffas, kallar sin grupp gille, har möten och med-lemsavgift. Samhörigheten med gille-rörelsen utanför den egna lilla gruppen kändes inte nödvändig. Tråkigt nog har det inte alltid varit alla i det gamla gillet, som ville lägga ned det, men de kände säkert en lojalitet med sina scoutvänner och protesterade inte.

Nu skriver vi 2012 och som alltid vid ett årsskifte så har vi förväntningar på det kommande året. Jag ser fram emot fina stunder i mitt eget gille, i möten med andra gillen och regionala sam-lingar. I möten med Svenska scoutrådet ska vi arbeta fram ett samarbetsavtal. Scoutförbunden har beslutat att gå vi-dare och vi behöver goda kontakter på alla nivåer. Planering av mindre läger är på gång och där kan vi gillescouter göra fina insatser. Fråga kårerna runt omkring er! Vi ska till Litauen på nord-isk-baltisk gilleträff i juni och ut på gil-levandring i augusti. Häng med!

Varma gillehälsningarGunilla Engvall

Landsgillemästare

Lördagen 26 november återsåg jag och Kerstin Lööv Sunil Kumar på MTM Orphanage i Trichur, Kerala i Indien.

S:t Georgs Scoutgille i Västerås har Sunil Kumar som sitt fadderbarn. Det är vårt sätt att utföra Good Turn. Detta har vi gjort sedan Sunil Kumar kom till barnhemmet 2007. Då var han 6 år och behövde bo på barnhemmet för att få möjlighet att gå i skolan. Intresset för Sunil Kumars skolgång och utveckling är stort bland scoutgillets medlemmar. Vid varje gillemöte samlar vi in pengar och på Internationella Gillescoutdagen skriver vi kort till vår pojke. Däremel-lan sköter jag kontakten.

Lärt sig engelskaVid vårt förra besök i november 2007 träffade Kerstin och jag Sunil Kumar för första gången. Då var han en liten 6-åring, som pratade malayalam och an-vände händer och på andra sätt visade, vad han ville ha sagt. Nu hade han lärt sig så mycket engelska att vi lätt kunde förstå varandra och vi hade mycket att prata om. Att Sunil Kumar kände igen oss var det inget tvivel om och han frå-gade flera gånger efter min dotter Sara, som han tyckte mycket om.

På lördagen var det en häftig mot-

Gillescouters Good Turn gör skillnad

tagning på barnhemmet då alla bar-nen stod beredda med blommor och svenska flaggor och sjöng och visade all den glädje och lycka de kände över vår ankomst. Vi möttes också av en stor skylt med texten: Welcome to the great people from Sweden. Efter en typisk in-disk måltid serverad på bananblad och trivsam samvaro med våra barn blev det underhållning med tal och sång och dans.

På söndagen deltog den svenska gruppen i en gudstjänst, som började redan kl 7 på morgonen. Barnhemmets föreståndare Father Ignatius ledde guds-tjänsten. Även barnhemsbarnen deltog i mässan och efteråt visade Sunil Kumar mig och Kerstin området runt kyrkan

och även kyrkogården. Han kunde tala om för oss en massa saker, som vi und-rade över. Sunil Kumar plockade ett par klasar grön peppar, som sedan torkade och blev svartpeppar. Så uttrycket ”Nu drar jag dit pepparn växer” visade sig helt sann denna gång i alla fall.

På söndagseftermiddagen åkte vår grupp till ett annat barnhem. På Mar Thoma Asram (MTA) bor endast pojkar. Detta barnhem är i stort behov av upp-rustning av byggnader och det saknas faddrar för en del av pojkarna där. Men föreståndare och annan personal var helt fantastiska att ta hand om pojkarna och detta såg vi flera prov på. En efter en ställde sig pojkarna upp och presente-rade sig och berättade om sitt barnhem på engelska. De var riktigt nervösa, men de klarade av sin uppgift.

Utbildning för yrkeDet viktiga för alla dessa barn, både på MTM och MTA är att få gå i skolan och så småningom få utbildning till ett riktigt yrke. Med hjälp av bl a våra gil-lescouters insamlingar och support kan detta bli möjligt.

Hos Sunils föräldrarSå blev det dags för en utflykt. Vi skulle få hälsa på en f d barnhemspojke Sivan. Han bor och arbetar på en teplantage med sin fru och mamma. På vägen dit passade vi på att hälsa på Sunil Kumars föräldrar. Sunil Kumar och hans tre sys-

Så här gör vi!

forts sid 4

Sunil Kumars familj och, på bilden nedan, Sunils bror.

Gillescouten 1–20124 5Gillescouten 1–2012

De flesta av vårt gilles med-lemmar är eller har varit medlemmar i Borlänge scoutkår eller Stora Tuna

scoutkår av SSF. Flera av oss har efter vår avslutade aktiva tid i kårerna fort-farande kvar kontakter med ledare och funktionärer i kårerna.

Både Stora Tuna och Borlänge har sedan många år tillbaka loppmarknader en gång om året. Ett betydande antal gillescouter hjälper varje gång till med försäljningen. Kårerna skulle ha svårt att klara av loppmarknaderna utan vår hjälp.

Sankt Georgsfirandet har under de se-naste decennierna firats i olika formar. För fem år sedan tog Tuna Scoutgille initiativet till att fira Sankt Georg vid kårernas gemensamma stuga, Uvbergs-stugan. Där har firandet nu skett i fem år, så nu har det blivit tradition. De senaste åren har även kårer från Falun deltagit. För övrigt är det två av våra medlemmar som är stugfogdar för stugan.

Tuna scoutgille hjälper Scouterna

Så här gör vi!

kon, som alla bor på barnhemmet, fick följa med. De var märkbart stolta över att få visa oss runt. Deras hem var en-kelt, men rent och prydligt.

En dag fick vi komma till barnens skola. De indiska barnen har enkla bän-kar att sitta på tätt intill varandra och en något högre bänk att ha sina böcker på. Trots enkelheten arbetar barnen flitigt och Sunil Kumar visade stolt upp sina skolböcker. Skoluniform har man och varje skola har sina färger och möns-ter på skjorta och byxor/kjol. När vi svenskar kom till skolan, blev barnen nästan tokiga av lycka. De ville ha auto-grafer och ropade och skrattade. Vi var exotiska i deras ögon.

Avskedsdagen är värst både för bar-nen och för oss besökare. Barnen fo-tograferades en och en och även i sys-kongrupper. Dessa bilder ska skickas till faddrarna hemma i Sverige, så även S:t Georgs scoutgille får sådana kort. Vi umgicks mycket denna dag. Det kändes att det var uppbrott i luften, så Sunil Ku-mar höll sig nära mig nästan hela tiden. Jag hann visa honom bilder, som jag ta-git från hans hem, men jag hade även bilder med gillescouter i min kamera.

Alla barnen fick presenter. Det kunde vara kulspetspennor, skrivbok, t-shirt, någon liten leksak, en ballong. Glädjen var stor, när barnen öppnade sina påsar. Men även denna gång förstod jag att Sunil Kumar var ledsen och det var jag med. Man vet ju inte, om vi ses någon

forts fr sid 3

En stolt elev

Så här gör vi!

Redaktionens spalt

Vi har kommit in i ett nytt år med fyra nya nummer av Gille-scouten. I redaktionskommittén

ser vi varje nytt nummer av tidningen som en utmaning, en chans att skapa en bra kommunikation mellan gillena och landsgillerådet. Men det ger oss även möjligheter till utåtriktade aktiviteter och till berättelser om vår scoutbak-grund. Variationerna är otaliga. För att resultatet skall bli riktigt lyckat, önskar vi oss att gillena sänder in sina funde-ringar och berättelser från verksamhe-ten. Fina bilder är mer än välkomna.

En fråga som vi vill diskutera med våra läsare i våra spalter är hur vi skall utveckla vår rörelse, hur vi skall locka nya medlemmar till gillena. Goda ex-empel på hur ni jobbar med detta ute i gillena emotses. Vi är även öppna för en öppen debatt om dessa frågor och om SGSS:s framtid. Hur ser ert samarbete med scoutkårerna i er ort ut? Berätta om det i vår tidning, gärna med bilder.

Avslutningsvis vill jag informera om vår ekonomi. 2011 blev ett synnerligen omfattande år. Vi gav ut tre nummer med 16 sidor och ett nummer med 24 sidor. Det senare innehöll handlingarna till LGT i Falun. Det ökade våra kost-nader och leder till att vi under 2012 måste se om vårt hus. Det betyder att vi kommer att begränsa oss till max 12 sidor per nummer. Vi går även tillbaka till ett något tunnare papper (115 g i stället för 130 g). Kanske kommer vi att bli tvungna att ta bort fyrfärgstrycket på insidorna. En radikal åtgärd vore att gå ner till tre nummer under året, men efter överläggning med LGM avstår vi från detta.

Torsten Hansson, ordförande

mer gång. Min önskan är att även andra gillescouter i vårt gille får möjlighet att åka till Trichur och hälsa på vårt fadder-barn. Det är en stor upplevelse både för oss och för barnhemsbarnen.

Fler Good Turn berättelserMer information om barnhemmen kan man läsa på deras hemsida www.mtm-indien.com Där kan man läsa om resor dit, nya och gamla förbättringsprojekt, se bilder av barnen mm. Good Turn kan utföras på många sätt. Det här är ett av dem. Nu skulle jag öns-ka att andra scoutgillen också skickar in berättelser och bilder på vad ni gör som Good Turn. Det är alltid bra med nya tips och idéer.

Text och foto: Anna-Brita Pricken Lundahl

S:t Georgs Scoutgille i Västerås

En tankeHan ägde den obegrän-sade tolerans som kom-mer av total likgiltighet.

Carl Hammarén

För Borlänge scoutkårs julmarknad har en av våra gillescouter varit huvud-ansvarig.

I 70 år har Stålpilen genomförts. Det är en patrulltävling med deltagare från kårerna i Borlänge och närliggande kommuner. Tävlingen går första lörda-gen i maj och innehåller tio kontroller som var och en skall bemannas med två personer. Vårt gille brukar bemanna tre kontroller. Dessutom är en av våra med-lemmar tävlingsansvarig.

Det förekommer också att kårerna några gånger under året får hjälp på nå-got avdelningsmöte.

Förutom att vi säljer majblommor i vårt gille, hjälper vi även Stora Tuna scoutkår att administrera försäljningen.

Lägeranläggningen i Kopparbo leds av en gillemedlem och flera medlem-mar gör insatser under läger och med underhållsarbete.

Även Dalarnas scoutdistrikt får hjälp av oss bl a under deras årliga kurshelg

och under vissa år med mat under di-striktsstämman.

Jag anser att det är viktigt att hålla kvar kontakten med scoutkårerna även om få av våra medlemmar numera är aktiva. Medelåldern ökar för varje år i vårt gille, eftersom det är svårt att re-krytera nya medlemmar som är aktiva i någon kår eller just har slutat att vara aktiv. För att behålla kontakten med kå-rerna är det därför viktigt för vårt gille att kunna hjälpa till och ansvara för någ-ra arrangemang.

Text och foto: Lars Bergsten

Gillemästare i Tuna scoutgille

Scouternas loppmarknad, Sankt Georgsfirande (bild nedan), stugfogde, patrulltävling (bild ovan), läger, avdelningshjälp, kurser, majblommeförsäljning är good turn-aktiviteter för gillescouterna i Borlänge.

Sankt Georgsfirande vid scoutstugan i Uvberget. Kimmens Foto.

Patrulltävlingen Stålpilen. Kimmens Foto.

Gillescouten 1–20126 7Gillescouten 1–2012

Maria nøkleblom tilhører nøkleblom-slekten, som heter Primula på latin. Det betyr litt lett over-

satt ”førstblomstrende”. Og siden maria nøkleblom heter Primula veris på latin, skulle det bli ”førstblomstrende om vå-ren”. Helt sant er det ikke, for det er flere andre, som blåveis og hvitveis, er tidligere. Men likevel, tidlige vårbloms-ter sprer glede når de dukker opp. Det holder liv i håpet om en ny sommer. Og Evert Taube skriver i sin Sjösalavals:

Och se så många blommor som redan slagit ut på ängen – gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol.Nøkleblom-artene er kjent for en spe-

siell blomsteroppbygning som kalles heterostyli. Det finnes nemlig to typer artsindivider: Den ene har lang griffel i blomsten og som stikker langt opp i kronrøret, godt over støvbærerne, den

andre en meget kort griffel som sitter langt under støvbærerne. Dette betyr at selvbestøvning er bortimot utelukket og at det bare er pollen fra en annen blomst som kan bestøve blomsten. Og det er bare langsnablede insekter som kan komme til honningen som er lokkema-ten og som dermed kan overføre pollen fra støvbærer til arret.

Navnet maria nøkleblom eller nøkle-bånd sies å ha sitt opphav i at knippet av blomster minner om et nøkleknippe. Noen går et skritt videre, og påpeker at enkeltblomsten minner om nøkkelen som hører til en meget gammel låstype som kalles boltelås. I både i Norge og i Danmark er denne planten registrert med navn som henspeiler på nøkler. På Island, hvor maria nøkleblom ikke fin-nes, inneholder i hvert fall slektsnavnet ”lykill” (nøkkel). Når maria nøkleblom er avblomstret, står den med sin tørre

Maria nøkleblom (Gullviva) (Primula veris L.)

stilk og stivt opprette frøkapsler og slenger frøene rundt seg med hjelp av vinden. Det svenske navnet gullviva, som er kjent på svensk siden ca. 1638, er en sammensetning av gull og viva. Det siste leddet kommer av et gammelt nordisk ord for lue; blomstene ligner kvinnehodeplagg som tidligere ble kalt vivor.

I Sverige er maria nøkleblom vanlig i sør, mindre vanlig etter hvert som en kommer lenger nord, til utbredelsen stopper i Ångermanland. Arten er fred-lyst og kan ikke plukkes i Skåne, Hal-land og Örebro län. I resten av landet er det tillatt å plukke en bukett (ikke til salg). Det er ikke tillatt å grave opp planten.

Maria nøkleblom ble i begynnelsen av 1900-tallet utpekt til å være Närkes landskapsblomst. Fra 1980-tallet ble den også landskapsblomst for Åland.

Nøkleblom-artene inneholder flere stoffer som gjør dem interessante i fol-kemedisinen, så som fenolglykosider og saponiner. Den hellige Hildegard (1100-tallet) anbefaler maria nøkleblom som middel mot melankoli. ”Him-melschlüssel” var det navnet hun bruk-te, et navn som ganske lenge ble brukt som offisielt navn i apotekene i tyskta-lende land. I nyere folkemedisin ble the på nøkleblom brukt som svettedrivende og slimløsende middel. Blomstene har vært brukt til å gi farge på brennevin og snus. Bladene har også vært brukt i husholdningen som grønnsak i salater, men jeg vil mane til forsiktighet i bru-ken. For mye kan gi uønskede effekter, er jeg redd for.

Olav B

Om gullvivan, Närkes och Ålands landskapsblomma, berättar här Olav B.

I tidigare nummer har han beskrivit ängsklockan, misteln, prästkragen,eken, linnean och ljungen, blommor för respektive Dalarna, Västmanland, Skåne, Bekinge, Småland och Västergötland.

Gillena berättarGillena berättarFrån journalist till präst

Här syns fr v Monica och Owen Roberts, Yvonne och Gjermund Austvik vid båten The Moss, som förde dem på kanalbåtskryssning i England.

”För några år sedan fick Vinga i Göte-borg en förfrågan om att bli vängille

till ett Trefoil-gille i Burton upon Trent, nära Birmingham i England. Vinga an-tog erbjudandet ganska omgående, och sedan dess har kontakterna skett i hu-vudsak per brev, men också vid person-liga besök både i England och i Sverige. Två av Burton-gillets medlemmar har

Kanalbåtskryssning

varit med Vinga-medlemmar till Nord-isk-Baltisk Gille scoutträff i Bodö 2006, och i augusti i år var två av oss över i England. Vi var inbjudna av två med-lemmar som äger och bor permanent ombord på en kanalbåt, kallad narrow boat, att följa med på en två veckors kryssning på kanalerna”, berättar Yvon-ne och Gjermund Austvik i ett brev.

S:t Georgs scoutgille Möckelns bodar höll oktobermöte i Geologen.

Kvällens gäst var Monica Albertus som valt som rubrik för sitt framträdan-de: ”Från journalist till präst”. Monica berättade att hon som journalist bevaka-de folkparkerna under 60- och 70-talen. Hon fick då nöjet att intervjua många intressanta artister. Hennes bevaknings-område omfattade också segling.

Under sin tid på Karlskoga Tidning var Monica anställd på familjeredaktio-nen. Hon skrev också kåserier och var allmänreporter. Under denna tid inträf-fade en traumatisk händelse i släkten, som gjorde att hon började fundera över livets mening. Hon utbildade sig till präst och trivs så bra med yrket att hon fortsätter tjänstgöra efter 65-årsdagen.

Monica avtackades för ett intressant föredrag med en bukett blandade blom-mor.

Kerstin Ryrfeldt Möckelns bodar

Gillehall i Tuna Scoutgille

Fredagskväll 28 februari. Vi samlas i Stora Tuna kyrka för Gillehall.

Kyrkoherden Ann-Gerd Jansson talar om ljuset och hon berättar om Freds-ljuset från Betlehem som varje advents-tid kommer till vår kyrka med hjälp av scouter och gillescouter. På ett bord framför altaret står tio ljus. Tre ljus som vår gillemästare Lars Bergsten tänder – för sanningen, för rättfärdigheten och för gemenskapen. Ett ljus tänds sedan för var och en av de sju nya medlem-mar, som invigs till gillescouter. Fa-norna i parad – den svenska fanan och vår egen gillefana. Det känns högtidligt. Gillehallen har varit borta några år på programmet. Många har saknat den och vi gläds åt den stilfulla ceremonin.

I prostgården har dukats till en fest-måltid och stämningen står hög. Inge-mar Skymning berättar om sina scout-minnen. Han inleder med hur han blev vargunge i Borlänge Scoutkår. Han tar oss med till alla scoutläger han delta-

git i, från Edskelägret 1952 och fram genom åren som scout och seniorscout och som ledare. Många delar hans min-

nen – kårlägren på Femtängen hos Kalle och Viveka i Värmland och Bregenzre-san för att nämna några.

Han är stolt över Dagkolloniverksam-heten i Uvberget, som kåren under hans ledning arbetade med i många år. Barn i Borlänge, som hade svårt att komma ut till bad- och sommaraktiviteter, fick möjlighet till detta genom kårens för-sorg. Ingemar kunde knyta upp en av de tre knutar på en snodd han fått vid något tillfälle. Var knut representerade en god gärning, som han kände sig ha levt upp till. Med all rätt!

Så kommer han in på Gröna Spåret. En veckolång hajk på högsta scoutnivå, som än idag lever sitt speciella liv i sko-gen i borlängetrakterna. Det blev nog Ingemars ”scout-tiotaggare”.

Vår gillemästare avslutar med fina tänkvärda ord. Vi mår bra i vårt gille!

Torsten Hansson

Gillescouten 1–20128 9Gillescouten 1–2012

Rapport från Frimärks-banken

God fortsättning !Det fortsätter att komma brev med fri-märksklipp från Gillen runt om i Sve-rige, både från fungerande gillen och även från gillen som lagts ned. Det är tråkigt att behöva konstatera att gillen inte orkar fortsätta sin gilleverksamhet, men fortfarande vill ha kvar någon form av gemenskap som t ex frimärksklipp-ning. Det måste finnas ett sätt att få gil-len att återuppta sin gamla verksamhet med styrelse och anslutning till gillerö-relsen i Sverige.

Det gläder mig att det inte bara kom-mer ”klipp” utan även helsaker som vy-

kort och gamla brev. Jag har hittat flera trevliga objekt bland de inkomna bre-ven, har även hittat frimärken med tyd-liga stämplar från slutet av 1800-talet. Det har även inkommit kort med fina stämplar från olika scoutevenemang som läger, stämmor och andra samman-komster.

Det var ett ganska speciellt datum i slutet av förra året 2011-11-11. Jag lyckades tillverka några kort och kuvert med scoutanknytning som jag fick hjälp med av posten att specialstämpla med detta datum. Om ni hittar försändelser

bland era egna mottagna kort eller brev som är stämplade med detta datum är jag mycket intresserad av dessa.

Inte alla är lika duktiga på att skilja på svenska och utländska frimärken, men jag har fått hjälp med sorteringen så det ordnar sig.

Det har gått en större försändelse, 35 kg, med frimärken till en uppköpare i Danmark, men jag har inte fått ersätt-ningen till Frimärksbanken ännu.

Frimärksbanken har flyttatEtt meddelande om att jag har fått ett eget rum i källaren så att gillestugan kan återgå till det den en gång var byggt som. Skönt att kunna krypa undan och plocka med alla frimärken, kort och brev.

Det ligger fortfarande oöppnade kas-sar med klipp, som kom hem från mötet i Falun, i garaget. Planerar att skicka dem till Danmark när jag fått betalt för förra sändningen.

Fortsätt klipp, samla in vykort och brev och skicka dem till mig, jag skall göra mitt bästa för att de säljs.

Nästa stora tillfälle att få tag i fina frimärken blir under resan till Litauen juni 2012. Jag hoppas även att det går att arrangera förstadagsbrev och egen stämpel till Europakonferensen 2013.

Hälsningar Björnar Johnsen Frimärksbanken

Adress till FrimärksbankenBjörnar Johnsen Kyrkbåtsgatan 7 724 81 Västerås tel 021-35 16 51 b.johnsen43@gmail.com

Från programmet:Den 14 juni, torsdag. Ankomst till hotell Royal Residence. På hemsi-dan www.karaliskojirezidencija.lt hittar ni bilder och mer information om hotellet. Klicka på EN överst till höger så får Ni engelsk text. Välkomstmiddag med tvärkultu-rella inslag.Den 15 juni, fredag. Scoutaktiviter i Rumsiskes friluftsmuseum. Den 16 juni, lördag. Utflykter till Grutas park och Druskininkai, Kau-nas, Vilnius och Trakai.Den 17 juni, söndag. Morgonbön och avslutningslunch.Kostnaden är, inklusive boende och mat, beräknad till 180–200 euro.

Mer info och anmälningsblankett kommer runt Thinking day den 22 februari och anmälan ska sedan vara insänd i mitten av april. Infor-mationen kommer att läggas ut på vår hemsida och även skickas ut till samtliga gillemästare.

När det gäller resa till och från finns det för närvarande inga pla-ner på en resa arrangerad av SGSS utan var och en får hitta sitt sätt att ta sig till Birstonas. Om någon be-höver hjälp eller tips var vänlig och kontakta undertecknad som då för-söker hjälpa till med tips och annat praktiskt.

Calle Klärcke internationell sekreterare

carl-magnus.klarcke@comhem.se eller 070 624 32 45

Nordisk-Baltisk

träff i Litauenden 14–17 juni 2012

SSF sa ja”På Svenska Scoutförbundets förbunds-stämma den 19–20 november röstade man för förslaget om en ny riksorgani-sation för Scouterna. SSF blir därmed det första förbundet att aktivt gå med i den nya organisationen och förbunds-stämman 2011 blir den sista för förbun-det.”

Scoutmagasinet nr 6, 2011.

Ny ordförandeTill ny ordförande för Nykterhetsrö-relsens Scoutförbund (NSF) valde för-bundsmötet Fredrik Torberger.

Scoutmagasinet nr 6, 2011.

”En total absurditet””Sett utifrån är det en total absurditet. Utdelningen av den här utmärkelsen måste kännas som en stor förolämpning mot många scouter som har vissa vär-deringar, värderingar som absolut inte återfinns i Saudiarabiens ledning.”

Bo Inge Andersson, utrikespolitisk kommentator på SVT, om utdelningen

av Bronsvargen till kung Abdullah i Scoutmagasinet nr 6, 2011.

Nya sätt i scoutprogrammet”Bara för att man jobbat på ett visst sätt i 20 år betyder inte det att man måste göra samma sak i 20 år till.”

Gunilla Svensson, Östra Torps scoutkår i Skåne, om det nya

förbundsgemensamma programmet i Scoutmagasinet nr 6, 2011.

Scouterna bortglömda”Bidrag till människor som drabbats av miljökatastrofer gynnas, men inte enga-gemang i miljörörelser som scouterna eller fältbiologerna. I själva verket bor-de möjligheten att dra av för gåvor gälla alla ideella aktörer som har allmännyt-tiga ändamål. Med en sådan bredare syn skulle hela civilsamhället utvecklas på sina egna villkor.”

Gunnar Strömmer, jurist, i Svenska Dagbladet 2011-12-28 om nya

skatteavdraget för gåvor.

Saxatur scout-pressenav Sven Saxaren

Frankeringen på Världsscoutjamboreen

Artikeln i förra numret av Gillescouten om hur ”porto betalt”-märkena tagits fram och sålts på Världsscoutjamboreen, liksom den uteblivna frimärksförsälj-

ningen och hur posthanteringen sköttes, har fortsatt att förbrylla. Vanliga frimärken fanns ju ej att köpa, och scouterna på lägret fick betala 135 000 kronor utöver ordi-narie portokostnad för ”porto betalt”-projektet.

Svenska Scoutrådet har nu upplyst om att dess försäljningsorganisation stod för den första trycknotan av ”porto-betalt”-märkena, jamboreeorganisationen för den andra tryckningen, och att all vinst ingår i jamboreens redovisning.

Posten har meddelat att man i höstas tog kontakt ”för att reda ut vad som hänt på lägret avseende minnespoststämpling och frankering”, sedan ”flera kunder hört av sig och påtalat felaktigheter med frankering och portobetaltkuvert”.

Red.

Som ett litet tack till alla gillescouter som hjälper till att göra Kopparbo till en trevlig lägeranläggning vill Kopparbo inbjuda till en helg där vi bara kopplar av, prövar Koppabos aktiviteter och har det mysigt. Om du har lust att komma så ta gärna med dig någon som du tror vill komma med i gillege-menskapen. De skall vara lika välkomna!

Resan svarar du/ni för, men när ni passerar Södra Ladan på Kopparbo så tar vi hand om er med husrum och mat.

Kopparbos ordinarie program står till ert förfogande. Har ni provat Pion-järspåret eller Klätterväggen? Har ni Kanotat? Närmare information kom-mer till våren!

Upplysningar får ni av Lennart ”Kimmen” Johansson, tel 0243-23 92 10.

Kopparbostiftelsen

Kopparbostiftelseninbjuder till

TRIVSELTRÄFFGillescouterna i Bergslagsregionen och angränsande scoutgil-len samt övriga intresserade inbjudes till Kopparbo 26 – 27 maj 2012.

Tolv vykort med scoutmotiv presenteras av Göran Heijtz på ett uppslag i tidskriften Nordisk Filateli (nr 1 febr 2012) under rubriken Scouting 100 år, med hänvisning till Sveriges Scoutförbunds bildande 1912.

Scouting på vykort

Gillescouten 1–201210 11Gillescouten 1–2012

Ny medlem

Harley HellmanS:t Georgs Scoutgille Klåberöd

Lars Kvarnemo S:t Georgs Scoutgille i Skaraborg

Stig Westerberg S:t Georgs Scoutgille Möckelns Bodar

K-G Mattsson S:t Georgs Scoutgille Tuna

Inga-Lill ÅbladS:t Georgs Scoutgille i Västerås

Märta Norrman S:t Georgs Scoutgille Ale

Skum Nils bästa

Nils Nilssons ruta från 1950-talet

Nils Nilsson, Skum Nils som skämtteck-nare, presenterades i Gille scouten nr 2, 2010. Här en av hans teckningar från 1950-talet.

Gåvor till SGSSs fonder Bärarlaget, Sten Thiels fond, Fonden Dan Winthers minne och Jenny Rieck-Müllers fond sätts in på SGSSs PlusGiro 35 91 06-2. Ansökan om medel riktas till SGSS, adress se sid 2, vänsterspal-ten överst.

Fonder

Torsten Hansson och Sven Janson skrev i Gillescouten nr 3 om SGSS

medlemsminskning och vad LGR och gillena gör för att ändra utvecklingen. De skriver bl a att ”LGR och många scoutgillen måste se över sina priorite-ringar.”

När det gäller LGR så diskuterar vi medlemssituationen vid varje samman-träde och vi har också försökt vidta en del åtgärder för att vända kurvan, men vi klarar inte allt utan aktiva scoutgil-lens medverkan. Det LGR arbetat med för att försöka vända utvecklingen är bl a följande1. Vi har åstadkommit den nya handbo-ken för att få ett mer attraktivt material att sätta i händerna på nya medlemmar och gillen. Vi kan inte fortsätta med den tidigare versionen, när hela scoutrörel-sen förnyas i rask takt. Även vi måste gå över till datorisering av papper och blanketter. Dessutom så kommer våra tilltänkta medlemmar med stor säkerhet att ha andra krav på verksamhet. För dem är det naturligt att söka information på nätet.

Handboken skall bl a visa att även gil-lescouting har scoutlagen som grund och utifrån den skall vi alla gillemedlemmar göra vårt bästa för att följa scoutlagen. Det är inte självklart för den som aldrig varit scout.

Alla gillen har fått ett exemplar av ”Handbok för scoutgillen”. Handboken

finns dessutom att läsa och ladda ner från nätet. Vid LGT i Falun togs nya stadgar vilka alla gillen fått i pappers-version. Nästa steg är uppdatering av de papper som påverkades av stadgeänd-ringarna.

I handboken finns ett kapitel om re-krytering med förslag om vad man skall tänka på och prata om när det gäller både nya medlemmar och nya gillen.

Handboken skall vara tillgänglig för alla våra medlemmar. Den är inte en ”lagbok” om att ”så här skall det vara” utan ett försök att ge information och hjälp till våra gillen = ett uppslagsverk.

Kom gärna med kommentarer, vi lo-var att läsa, lyssna, rätta fel och ta till oss både ris och ros.2. LGR-medlemmarna har alla ansva-ret för var sin region där ett antal gillen ingår. Ansvarig LGR-medlem ordnar regionträffen tillsammans med ett gille i regionen. Ansvaret för regionträffen cirkulerar mellan gillena. Vid varje re-gionträff skall rekrytering vara med på agendan.3. I protokoll 381 § 6 D1 står: De lokala scoutgillena ska informeras om att det är möjligt att ansöka om stöd från SGSS för rekryteringsaktiviteter. (1000 kr.) Ansökan ställs till SGSS och ska inne-hålla både en ekonomisk kalkyl och en tidplan. Medlen fördelas enligt ansökan på kommande LGR-möten. Ansökan ska vara SGSS tillhanda senast en vecka

före respektive LGR-möte. (Se sidan 2 i Gillescouten där står datum för kom-mande LGR.)

Och under punkt §6 F: LGR beslöt avsätta 1 000 kr till varje arrangerande lokalt scoutgille som kommer in med ansökan och sedan redovisning av ak-tiviteterna och tillhörande kostnader under en regionträff. Stödet gäller för programinnehåll, ej för lokalhyra.4. Underhandlingar om ett samarbets-avtal med Scouterna pågår.

Hela LGR försöker dra sitt strå till stacken för att "vända skutan" men vi måste ha hjälp av SGSSs medlemmar. Ni har lokal kännedom så bjud in före detta scoutledare, vänner och bekanta till en träff så kommer en LGR-medlem till er hjälp för att berätta om gillescout-ing, hjälpa er värva nya medlemmar el-ler starta nytt gille.

Åldersspannet mellan när man kan bli gillescout och när man av naturliga skäl slutar som gillescout är mycket stort och därför måste vi gemensamt hitta nya former för gilleverksamhet. Vi som är äldre har tid och ser mest till den sociala verksamheten, medan de yngre har ont om tid och vill ha mera utmaningar.

Vi har också kommunikationspro-blem eftersom det mesta av kontakterna mellan människor idag går via e-post, facebook, sms och vad det nu kan heta, men våra kunskaper är inte förlegade för att vi inte behärskar den senaste tek-niken. Scouthistoria, knopar, eldar av olika typ, lägerbål, morse, baka pinn-bröd eller vad ni nu kommer ihåg från er tid som scout kan ni kanske erbjuda en scoutpatrull en kväll. Skapa kontakt och intresse på ett enkelt sätt med scout-erna utan krav på att scouting måste se ut som på er tid. Den scoutpatrull är nog inte uppfunnen, som inte tycker att det är jättekul att få lära sig göra grillpinnar och baka pinnbröd, av tanter och farbrö-der. Kanske kan de lära er skicka sms eller berätta om facebook. Det kan bli en återkommande aktivitet som skapar kontakt med scoutkåren och på så sätt ger ringar på vattnet. Ta er en funderare på vad som vore möjligt just för ert gil-le. Lycka till!

Landsgillerådet (LGR) genom Laila Boxström

Gillen och medlemmar försvinner – vad gör LGR?

Insänt – svar från landsgillerådet

Nedlagda scoutgillen?

Två scoutgillen har aviserat att de eventuellt kommer att läggas ned:

S:t Georgs Scoutgille i Jönköping och S:t Georgs Scoutgille Redväg i Ulrice-hamn.

LGR har varit i kontakt med dem.

S:t Georgs Scoutgille Gustav WasaIngeborg Säfström

Ny beställningsadress

Jan Tollsten, gillemästare i scoutgillet Creutz Lave i Falun, har accepterat

LGR:s förfrågan om att sköta SGSS:s försäljning, distribution och lager av gille scoutvaror. Den nya adressen finns under beställningslistan på sista sidan.

Minnesord i GillescoutenSedan i fjol finns åter möjlig-heten att i Gillescouten införa minnesord över bortgångna medlemmar. En dödsruna bör inte överskrida 150 ord.

Red.

P R E S S - S T O P P - N Y T T

B-P said:”Be loyal to your friend, but at the same time never be disloyal to your duty.

This may often put you in a dilemma; but the way to settle it is to put your duty first, and to do that.”

He d e r s l e -d a m o t e n

Märta Norrman har gått hem. Hon föddes den 18 oktober 1916 och avled den 11 januari 2012.

Hon blev medlem i Sve-riges Flickors Scoutförbund (SFS) 1936, i samband med att hon fick hjälpa till på flick-scouternas (WAGGGS) världskonferens som hölls i Rättvik och Stockholm. Hon studerade då på Gymnastiska Centralin-stitutet i Stockholm.

Under kriget hoppade hon av gym-nastikläraryrket, tog en fil kand i Lund och blev därefter resesekreterare i SFS under två år. I en artikel i Gillescouten

Trots att vi sågs en av de kallaste helgerna denna vinter var stäm-ningen varm och konstruktiv!

Leif lämnade ett Skåne med –15, Laila Umeå med –32, Kristina Laknäs med –25 , Gjermund och jag hade –18 på våra hemorter. Vi kom igång lite sent, tågen hade bekymmer att klara kylan.

Förutom att vi delade ut pengar ur olika fonder fick vi våra räkenskaper för 2011 reviderade av revisorerna Lars Gauffin och Arne Sandin. Allt var i sin ordning. Vi beslöt också att revidera budgeten för 2012, information kom-mer i Gillescouten nr 2.

Vi hade bra samtal kring den negativa medlemsutvecklingen, kom med förslag på åtgärder. Bland annat ska vi i LGR som faddrar för regionerna ha mera kontakt med gillena. Vi konstaterade att det finns en del falska sanningar, som att man måste ha varit scout för att få bli gillescout. Så är det inte! Alla är väl-komna!

De som kört runt fredsljuset beräknas

ha kört ca 7700 km i Sverige och 1600 km i Finland. Imponerande insats utan ersättning!

Det har kommit in 38 anmälningar till gillevandringen i augusti. Härligt!

Vi har fått anmälningsblankett till gilleträffen i Litauen. Den kommer att skickas till gillemästarna och läggas ut på hemsiden efter några justeringar. In-bjudan till andra regionala gilleträffar har också kommit, till Cork på Irland och Cádiz i Spanien. Titta på hemsidan www.isgf.org!

De nordiska länderna kommer att ordna Europakonferensen år 2013. Den börjar i Stockholm och fortsätter med en färjetur till Helsingfors, där de fin-ska gillescouterna bjuder på utflykts-programmet. Anteckna 5–8 september 2013 och kontakta gärna Calle Klärcke eller mig om Du vill vara med och göra en insats! Mer i nästa nummer av Gil-lescouten!

Gunilla EngvallLandsgillemästare

Senaste nytt från LGR den 4–5 febr 2012

Märta Norrman

nr 2, 2002, värderar hon detta arbete som det intressantaste hon haft.

Märta Norrman var flickscoutchef 1957–64, och ledde SFS i fusion med pojkscouterna till bildandet av Svens-ka Scoutförbundet. Hon var medlem i WAGGGS världskommitté 1966–75 och gillescouternas landsgillemästare 1970–77.

Dödsannonsen avslutas med önskan om att tänka på Scouternas Världsfond pg 900052-2.

Redaktionen

Posttidning

BReturadressSGSS:s KansliBox 2034141 02 HUDDINGE

AdressetikettAdressetikett

Landsgillemästaren har ordet 2 Gillearrangemang 2Så här gör vi! 3–5Nn 4Gillena berättar 6Maria nøkleblom 7Saxat 8Frankeringen på Jamboreen 8Upprop till alla scoutgillen 8Frimärksbanken 9Nordisk-Baltisk träff 9

I detta nummer

Insänt 10Ny beställningsadress 10Nedlagt scoutgille 10Skum Nils bästa 10Ny medlem 11Har gått hem 11Minnesord 11Fonder 11Nytt från LGR 11Gröngölingen 12Beställningslista 12

Förstasidans bild: Sunil och Kerstin i Indien (se sid 3), foto: Anna-Brita Pricken Lundahl.

Beställ gillescoutvarorGillemärke, pin (dansk) 25:–Gillemärke/emblem på bjälke, dansk modell 50:–Tygmärke, runt 15:–Karta med små dekaler 10:–Karta med större dekaler 10:–10 cm dekaler per styck 10:–Diplom 5:–Korrespondenskort, 10 st 20:–Gillemärke i metall, att limma på trä el annant underlag 15:–Slips, mörkblå 150:–Slips, ljusare, finare 185:–Halsduk, stor fykantig 240:–Halsduk, triangelformad 145:–Halsduk & sölja, ljusblå, ISGF-logo 100:– Slipshänge 40:–Pikétröja, klarblå, ny modell 160:– Tygkasse (norsk) 40:–Idéboken 20:–Handbok för scoutgillen 200:–Etiketter, omgång 10:–D:o för mindre gillen (färre än 20 medlemmar) 5:–Extra namnlista 5:–Kopiering, per kopia 1:–Skriften ”Vad är scouting?” 50:–

Beställda varor skickas som B-post om beställaren inte särskilt sagt till om annat. Porto debiteras med aktuell kostnad.

Jämför gärna räkning och frimärken – ibland kan postens våg skilja från vår. S:t Georgs Scoutgillen i Sverige

Obs! Ny beställningsadress efter 1 mars:Jan TollstenStångtjärnsvägen 105791 74 FALUNTel 070-603 06 41jan@tollsten.se

Gröngölingen publiceras med tillstånd av Hasse Wallman.

Har du flyttatoch ändrat adress eller retat dig på att ditt namn är felstavat på försändelser, så meddela din gilleskrivare, som har kor-rekturlistor för medlemsregistret.

Kansliet