Estadistica criminal Suecia

8/20/2019 Estadistica criminal Suecia

1/346


2/346


3/346

Criminal Statistics

Official Statistics of Sweden

Rapport 2013:18

Kriminalstatistik

2012


4/346

Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådetBox 1386 (National Council for Crime Prevention)111 93 Stockholm P.O. Box 1386Tfn 08-401 87 00 SE-111 93 StockholmFax 08-411 90 75 SWEDENwww.bra.se Telephone +46-8-401 87 00e-post [email protected] Telefax +46-8-411 90 75

www.bra.se e-mail [email protected]

Denna bok kan beställas i Additional copies of this publicationbokhandeln eller hos can be ordered throughFritzes kundservice Fritzes kundservice106 47 Stockholm SE-106 47 StockholmTfn 08-598 191 90 SWEDENFax 08-598 191 91 Telephone +46-8-598 191 90e-post [email protected] Telefax +46-8-598 191 91eller laddas ner på webbsidan e-mail [email protected]/publikationer or you can download it from the

website www.bra.se/publikationer

© Brottsförebyggande rådet 2013 © Brottsförebyggande rådet 2013Information och förlag Information and publishingRedaktör: Pauli Mörk Editor: Pauli MörkISSN 1100-6676 ISSN 1100-6676ISBN 978-91-87335-14-3 ISBN 978-91-87335-14-3URN:NBN:SE:BRA-519 URN:NBN:SE:BRA-519Tryck: Elanders Sverige AB, 2013 Printing: Elanders Sverige AB, 2013


5/346


6/346

5


7/346

6

FörordForeword

Brottsförebyggande rådet (Brå) ansvarar sedan den1 juli 1994 för den officiella kriminalstatistiken.

Publikationen Kriminalstatistik, som utkommer varjeår, ger en samlad redovisning av den officiella kri-minalstatistiken. Publikationen innehåller ett urvalfrån statistikprodukterna anmälda brott , uppklaradebrott , personer misstänkta för brott , personer lagfördaför brott , kriminalvård samt återfall i brott som varoch en beskriver olika händelser i rättsväsendets han-tering av brott.

Antalet mord och dråp är starkt överskattat i statistiken

över anmälda brott. Det beror på att anmälan upptasredan vid en misstanke om brott för vidare utredningom ett mord eller dråp har begåtts. Många gånger visardet sig dock att anmälan rör andra händelser än död-

ligt våld. För att kunna redovisa det faktiska antaletbegångna brott avseende dödligt våld, gör Brå sedan2002 årliga specialstudier av underlaget till statistiken.Resultaten från dessa studier har tidigare presenteratsi publikationen Kriminalstatistik, men redovisas frånoch med 2011 i en separat publikation.

Publikationen har utarbetats av en arbetsgrupp inomBrås enhet för rättsstatistik med Pauli Mörk som re-daktör.

Stockholm i september 2013

Erik WennerströmGeneraldirektör Louise Ekström

Enhetschef


8/346

7


9/346

8

antalet anhållanden, häktningsframställningar ochhäktade personer.

I kapitel 4, Personer lagförda för brott, redovisas upp-gifter om personer som fällts till ansvar i brottmålvid tingsrätt, personer som godkänt strafföreläg-gande och personer som meddelats åtalsunderlåtelse.Dessutom redovisas personer som godkänt föreläg-gande om ordningsbot. Personerna redovisas efterbrottstyp, påföljd och fängelsetid samt efter kön,ålder och region.

I kapitel 5, Kriminalvård, redovisas uppgifter om

personer som verkställt påföljder inom kriminalvår-den. Tabellerna innehåller uppgifter om beläggnings-situationen vid kriminalvårdsanstalter och häkten,antal personer som intagits i anstalt respektive fri-givits från anstalt, rymningar och permissioner samtövervakningar inom frivården. Personerna redovisasefter brottstyp, strafftidens längd, kön och ålder.

I kapitel 6, Återfall i brott, redovisas uppgifter om per-soner som lagförts för brott och som återfallit i brott,vilket konstaterats genom en ny lagföring. Personernasom återfallit i brott redovisas bland annat efter kön,

ålder och antal tidigare belastningar. Statistiken redo-visar återfall i brott för en ettårig, tvåårig och treåriguppföljningsperiod.

För att underlätta tolkningen av statistiken innehållerpublikationen läsanvisningar med kvalitetsdeklara-tion och teckenförklaringar till tabellerna, samman-fattning och översikt över rättsprocessen samt en bi-laga med definitioner och begrepp.

Publicering av kriminalstatistik

Statistik över personer lagförda för brott och krimi-nalvårdsstatistik finns från och med 1830-talet, ochstatistik över brott som anmäls till polisen sedan 1950.Kriminalstatistiken framställs årligen. Statistiken överanmälda brott produceras även månadsvis.

Den statistik som redovisas i föreliggande publikationär ett urval av all producerad statistik. Utförligarestatistik finns att beställa från Brottsförebygganderådet (Brå). Kriminalstatistik finns även tillgänglig påBrås webbplats, www.bra.se. Där presenteras blandannat olika tidsserier och preliminär månadsstatistiköver anmälda brott. Lokal statistik (län, kommun och

InledningIntroduction

Den statistik som presenteras i föreliggande publika-tion är Sveriges officiella kriminalstatistik. Officiellstatistik är sådan statistik som regleras i lagen(2001:99) och förordningen (2001:100) om den of-ficiella statistiken. Med utgångspunkt i bestämmelseri förordningen indelas kriminalstatistiken i anmäldabrott, uppklarade brott, personer misstänkta förbrott, personer lagförda för brott, kriminalvård ochåterfall i brott.

Officiell statistik ska finnas för allmän information,utredningsverksamhet och forskning. Den ska vara

objektiv och allmänt tillgänglig.

Publikationens innehållStatistiken presenteras i sex kapitel uppdelat på an-mälda brott, uppklarade brott, personer misstänktaför brott, personer lagförda för brott, kriminalvårdoch återfall i brott. Varje kapitel i Kriminalstatistik 2012 inleds med en sammanfattning i punktform avresultaten som redovisas i kapitlet. Därefter kommeren inledning med en kort beskrivning av statistik-underlaget och innehållet i kapitlet samt upplysningom vad man ska tänka på när man tolkar statistiken.I varje kapitel redovisas därefter relevant informationom utveckling och brottsstruktur med mera i text-och diagramform. Textavsnittet i kapitlen avslutasmed en beskrivning av statistikens innehåll avseendedefinitioner, insamlings- och bearbetningsrutiner samtjämförbarhet över tid. I slutet av varje kapitel redovi-sas statistiken i sammanfattande tabeller.

I kapitel 1, Anmälda brott, redovisas uppgifter omanmälda brott fördelade efter brottstyp, månad föranmälan, antal brott och region. I en tabell redovisas

även antalet anmälda fall och antal brott per 100 000av medelfolkmängden.

I kapitel 2, Uppklarade brott, redovisas uppgifter ombrott som klarats upp fördelade efter brottstyp ochuppklaringsgrund. Även uppgifter om uppklarings-procent och personuppklaringsprocent redovisas.

I kapitel 3, Personer misstänkta för brott, redovisasantalet personer som misstänkts för brott fördeladeefter kön, ålder, brottstyp och antalet brott personenmisstänkts för under året. Även de misstänkta perso-nernas brottsdeltagande redovisas. Vidare redovisas


10/346

9

stadsdelar1) över anmälda brott går att söka i en in-teraktiv databas på Brås webbplats.

Utförligare uppgifter om personer lagförda för nar-kotikabrott publiceras i en separat publikation, densenaste publiceringen i oktober 2010 avsåg narkoti-kalagföringar 2009.

Att tolka statistikenDen officiella kriminalstatistiken beskriver den brotts-lighet som kommer till myndigheternas kännedom.Ett stort antal brott anmäls aldrig. När man använderden officiella statistiken är det därför viktigt att tolkaden på rätt sätt. Detta förutsätter kunskaper om dessuppbyggnad. För ytterligare vetskap om kriminalsta-

tistiken hänvisas till skriften Konsten att läsa statistikom brottslighet som kan beställas hos bokhandeln ellerFritzes kundservice (se s. 2 för adress).

I denna rapport ges kortfattade beskrivningar avhur olika brottstyper utvecklats över tiden. Däremotfinns inga analyser eller förklaringar till vilka faktorersom kan ha påverkat utvecklingen. Sådana analyseroch tolkningar finns bland annat i Brås rapportserieBrottsutvecklingen i Sverige, som går att hitta på Bråswebbplats. Där analyseras utvecklingen för de vikti-gaste brottskategorierna. Brottsutvecklingen i Sverigepublicerades senast 2012. Dessutom ger Brå kontinu-erligt ut rapporter med analyser av brottsligheten ochde kriminalpolitiska och förebyggande åtgärder somvidtas.

1

Statistik på stadsdelsnivå finns endast för Stockholms, Göteborgsoch Malmös kommuner.


11/346

10

Läsanvisningar och teckenförklaringartill tabellernaInstructions for reading and key to symbols

större än nettoantalet misstänkta respektive lagfördapersoner för samtliga brott.

Jämförelse mellan tabellernaDe olika statistikområdena innehåller uppgifter frånolika delar av rättsväsendet. Uppgifter om anmäldabrott kommer huvudsakligen från polisen medanuppgifter om personer lagförda för brott kommerfrån åklagarna och domstolarna. Trots detta kan detvara svårt att få en bild av vad som händer med deanmälda brotten under den rättsliga processen utifrånde olika statistikområdena. Detta beror bland annatpå att man inom de olika statistikområdena använderolika redovisningssätt.

Olika objektStatistiken över anmälda brott och lagförda perso-ner redovisar helt olika typer av objekt. Statistikenöver anmälda och uppklarade brott utgår från brot-tet, medan lagföringsstatistiken utgår från den eller depersoner som begått brottet. Exempelvis blir uppgifterom strafförelägganden och åtalsunderlåtelser som re-dovisas i såväl statistiken över uppklarade brott somi statistiken över personer lagförda för brott olika.Skillnaden beror bland annat på att i uppklaringssta-tistiken räknas antal brott, medan antal lagföringsbe-slut på personer räknas i lagföringsstatistiken. Dettakan ge olika antal eftersom ett lagföringsbeslut kanfattas på en person som har begått flera brott, medanett och samma brott kan ha begåtts av flera personeroch rendera flera beslut.

Olika summor och detaljnivåBrottsstatistiken (anmälda brott, uppklarade brottoch misstänkta personer) och lagföringsstatistikenredovisar olika stora delar av det kriminaliserade om-rådet. Lagföringsstatistiken täcker samtliga krimina-

liserade handlingar medan brottsstatistiken täcker ett

Att läsa tabellernaDe flesta tabellerna redovisar brottstyp. Dessa redo-visas oftast i hierarkiskt uppbyggda grupper ochundergrupper som markeras med hjälp av fet och kur-siverad stil samt indragningar. Lagtextens indelning ärvägledande för grupperingen. Varje undergrupp kansummeras till närmast högre nivå. Exempelvis tillhörbrott mot brottsbalken den högsta nivån (markeratmed fet stil) och ingår därmed i summan av samtligabrott:

SAMTLIGA BROTT 1 500

Brott mot brottsbalken 600

3–7 kap. Brott mot person 100

8–12 kap. Brott mot förmögenhet 30013–15 kap. Brott mot allmänheten 150

16–20 kap. Brott mot staten 50

Brott mot trafikbrottslagen 400

Brott mot narkotikastrafflagen 300

Brott mot övriga specialstraffrättsliga

författningar 200

I några tabeller visas inte alla brottstyper inom en viss

brottsgrupp. Detta anges med ”därav” och betyderatt uppgifterna inte kan summeras såsom beskrivitsovan.

Den ovan beskrivna summeringen av brottstyper kaninte heller tillämpas i tabeller över misstänkta perso-ner eller i de tabeller över lagförda personer där net-toredovisning tillämpas. I dessa tabeller redovisas enperson endast en gång för varje brottstyp under redo-visningsperioden (netto per rad). En person kan dockförekomma som misstänkt respektive lagförd för fleraolika brottstyper i en tabell. Därför blir summan av

antalet personer för de olika brottstyperna (raderna)

LäsanvisningarInstructions for reading


12/346

11

urval av dessa handlingar. I brottsstatistiken redovisastill exempel inte förseelser mot vägtrafikkungörelsen.

För flera enskilda brottstyper är det däremot möjligtatt redovisa antalet lagförda personer och antaletanmälda brott. I båda fallen bygger redovisningenpå lagarnas (främst brottsbalkens) disposition. Vissaskillnader förekommer dock i detaljeringsgrad. I brotts-statistiken redovisas offrets ålder och kön i vissa fall,medan enbart lagrummen redovisas i lagföringssta-tistiken. Misshandel mot kvinna respektive man kanexempelvis inte särskiljas i lagföringsstatistiken.

Olika definitioner och enheterMisstänkta personer, lagförda personer och personerinskrivna eller intagna i kriminalvården definieras påolika sätt. En person som misstänkts för flera brottunder ett år redovisas endast en gång per brottstyp istatistiken över misstänkta personer. En person som

lagförts vid flera tillfällen under ett år redovisas där-emot en gång för varje lagföringstillfälle. I kriminal-vårdsstatistiken redovisas personer som tagits in i kri-minalvårdsanstalt under ett år eller personer som varintagna vid en viss tidpunkt (beläggning).

Redovisningen av utdömda påföljder enligt lagfö-ringsstatistiken och påbörjade verkställigheter avpåföljder enligt kriminalvårdsstatistiken skiljer sigdefinitionsmässigt åt. Lagföringsstatistiken redovisarfällande domar i tingsrätt utan hänsyn till om domenändrats i högre rättsinstans, medan kriminalvårds-

statistiken redovisar påbörjade verkställigheter, vilketinnebär att domen har vunnit laga kraft.

Strafftider vid fängelse redovisas olika i lagförings-och kriminalvårdsstatistiken. Fängelsestraff som av-tjänas i form av intensivövervakning med elektroniskkontroll redovisas inte i kriminalvårdsstatistiken somintagna i anstalt, men ingår i lagföringsstatistiken somdömda till fängelse. Eftersom utdömda fängelsetidersom avtjänas med intensivövervakning vanligtvis ärkorta, blir skillnaderna mellan strafftider i lagförings-statistiken och kriminalvårdsstatistiken störst förkorta strafftider.

TidsförskjutningarBrottsredovisningen i de olika statistikprodukternaavser inte alltid samma brott. Ett brott som anmälsunder ett år behöver inte klaras upp eller leda till lag-föring under samma redovisningsår. Tidsintervalletmellan dom och påbörjad verkställighet av den kanockså variera.

Omrubriceringar

Brott kan omrubriceras under rättsprocessens gång.En händelse som vid anmälningstillfället klassifice-

rats som försök till mord kan efter avslutad utredningrubriceras som till exempel grov misshandel på stäm-ningsansökan. I detta fall kommer brottet att räknassom mord i statistiken över anmälda brott och sommisshandel i statistiken över uppklarade brott. Omåtalet leder till fällande dom kommer brottet därefteratt räknas som grov misshandel i lagföringsstatistiken.

Jämförelse med internationell statistik Jämförelser utifrån brottsstatistiken av brottslighetensomfattning i olika länder bör göras med försiktighet,eftersom statistiken har olika uppbyggnad i olika län-der. Kriminalstatistiken återspeglar inte bara brotts-lighetens nivå, utan påverkas också av rättsliga ochstatistiska förhållanden samt benägenheten att anmä-la och registrera brott. Dessa faktorer kan skilja sig

åt mellan olika länder. Det finns ingen internationellstandard för hur statistiken ska produceras och pre-senteras, vilket försvårar internationella jämförelser.

De rättsliga förhållanden som påverkar statistiken ärtill exempel hur brott definieras i lagstiftningen samtregler och riktlinjer för polisens och åklagarens arbete.

Till de statistiska förhållanden som påverkar redovis-ningen hör principerna för när ett brott redovisas istatistiken. I vissa länder statistikförs endast sådanabrott som efter utredning kan betecknas som brotteller där det finns tillräcklig bevisning för brott. I den

svenska statistiken redovisas varje händelse som an-mälts som ett brott, även om det senare visar sig intevara något brott.

Varje land har egna principer för vad som registrerasvid brottsliga gärningar. I vissa länder registreras baradet grövsta brottet, även om flera brott begåtts vidsamma tillfälle. I Sverige registreras däremot i principsamtliga brott som begåtts vid samma tillfälle.

Sättet att räkna antal brott skiljer sig också åt mellanolika länder. Flera brott av samma typ mot sammaoffer räknas statistiskt i en del länder som ett brott,till skillnad från i Sverige där vanligtvis varje brotträknas.

Den statistiska kategoriseringen av olika typer avhändelser varierar. Detta gäller till exempel försök tillbrott, som i Sverige vanligtvis redovisas tillsammansmed de fullbordade brotten. I vissa andra länder redo-visas försöksbrotten separat eller så omfattas de intealls av statistiken.

Statistiken påverkas även av allmänhetens benägen-het att anmäla brott och polisens insatser och priori-teringar. Även detta kan variera mellan olika länder,vilket försvårar jämförbarheten mellan länderna.


13/346

12

En alternativ statistikkälla för internationella jämfö-relser av brottsligheten är den internationella brotts-offerstudien The International Crime Victims Survey(ICVS). Resultat från denna studie redovisas i Sverigei Brås rapport 2001:18 Brottsligheten i olika länder samt i kapitlet Svensk brottsutveckling i internatio-nell belysning i rapport 2008:23, Brottsutvecklingen i

Sverige fram till år 2007.

KvalitetStatistiken som presenteras är totalundersökningarmed syfte att redovisa och beskriva de brott somkommit till polisens och rättsväsendets kännedom.Trots detta representerar inte statistiken några exaktfastställda värden. Statistikens tillförlitlighet och jäm-förbarhet över tid påverkas av många olika faktorer.Nedan följer en beskrivning av några olika förhållan-

den som påverkar tillförlitligheten i de uppgifter somutgör underlag för statistiken.

Statistik och faktisk brottslighetStatistiken beskriver inte den faktiska brottsligheten,men används ibland som underlag för att bedömanivån, strukturen och utvecklingen av den faktiskabrottsligheten. Tillförlitligheten hänger samman medrelationen mellan anmäld och faktisk brottslighet.

Relationen mellan polisanmäld brottslighet och fak-tisk brottslighet varierar för olika brottstyper. Till

följd av förändringar i till exempel allmänhetens ocholika institutioners benägenhet att anmäla brott, ellerförändringar i polisverksamhetens omfattning och in-riktning kan relationen mellan anmäld brottslighetoch faktisk brottslighet variera från en tid till en an-nan och mellan olika orter eller regioner, vilket för-svårar tolkningen av statistiken.

För vissa brottstyper, till exempel trafikbrott och nar-kotikabrott, finns ett nära samband mellan polisensinsatser och antalet anmälda brott. För dessa brottär det därför särskilt svårt att dra slutsatser om den

faktiska brottsligheten.

Statistik och faktiskt antal gärningspersonerStatistiken över misstänkta och lagförda personer be-skriver endast de gärningspersoner som kommer tillrättsväsendets kännedom. Detta innebär att de grup-per av gärningspersoner som har hög upptäcktsriskkan bli överrepresenterade. Brottsaktiva personer kantill exempel vara något överrepresenterade i statisti-ken eftersom risken att bli upptäckt och fälld för ettbrott ökar ju fler brott personen begår. Tolkningen avstatistiken försvåras av att upptäcktsrisken för olikagrupper och brott kan ha förändrats över tid.

Indata och statistikrutinerFörändringar av rutiner i samband med rapportering,bearbetning och redovisning av statistiken påverkarstatistikens innehåll. Förändringar i den rapporte-rande myndighetens ärendesystem kan ibland leda tillnya rutiner för hanteringen av ett ärende, vilket i sintur kan påverka statistiken.

Felrapportering, ofullständiga uppgifter, för sent in-komna ärenden och variationer i kvaliteten för vissavariabler är faktorer som kan medföra osäkerhet vidtolkning av statistiken. För att minimera felen utförsalltid olika rimlighetskontroller innan uppgifternalagras i statistikdatabasen. En slutlig kontroll ge-nomförs dessutom efter det att statistiktabellerna harframställts.

Ett mindre antal uppgifter kommer in till Brå efter detatt statistiken har framställts och faller därför bortfrån statistikredovisningen.

När polisen ska kategorisera brott kan det uppstå rub-ricerings- och gränsdragningsproblem. Uppgifternaom omständigheterna vid det anmälda brottet kan tillexempel vara otillräckliga. Vidare kan det vara svårtatt avgränsa brott med olika svårighetsgrader frånvarandra, exempelvis misshandel och grov misshan-del. Gränsdragningen mellan olika typer av brott kanvariera över tid och mellan olika polismyndigheter.

Skillnader kan förekomma mellan olika polismyndig-heter i deras tillämpning av anvisningarna för kate-

gorisering och antalsräkning av brott. Det har varitsärskilt svårt att skapa en enhetlig praxis för antals-räkning av till exempel narkotikabrott.

Förändringar inom rättsväsendetVerksamheten hos de olika myndigheterna inom rätts-väsendet förändras över tid. Förändringarna kan beropå ändringar i lagstiftningen, förändringar i påföljds-systemet, omorganisationer inom rättsväsendet ellerandra förändringar i rättsväsendets insatser, resur-ser eller praxis. Allt detta kan påverka statistiken.Ytterligare information om kriminalstatistikens olika

produkter och deras kvalitet finns på Brås webbplats:www.bra.se.


14/346

13

Teckenförklaringar till tabellernaKey to symbols

– Noll Nil

0 Mindre än 0,5 av enheten men mer än 0 Less than half of unit but more than 0

.. Ingen uppgift tillgänglig Not available

. Ingen adekvat uppgift finns Not applicable


15/346

14

Anmälda brottI statistiken över anmälda brott redovisas brott somunder redovisningsperioden anmälts till och registre-rats av polis, åklagare och tull i Sverige. Det är dettotala antalet anmälda brott som redovisas, det villsäga även händelser som efter utredning visar sig intevara brott, eller där brott inte kan styrkas.

År 2012 anmäldes 1 400 000 brott. Jämfört med 2011var det en ökning med 1 procent. De enskilda brotts-typer som ökade mest i antal anmälda brott mellan2011 och 2012 var fickstöld, bedrägeri med hjälp avinternet, övrigt bedrägeri, dataintrång och överlåtelseav narkotika. Mest minskade övrigt klotter, cykel-stöld, stöld ur och från motordrivet fordon, bilstöldsamt klotter mot kollektivtrafiken.

Sedan 1975 har antalet anmälda våldsbrott ökat sågott som oavbrutet. De anmälda tillgrepps- och stöld-brotten ökade också fram till 1990-talet, där de låg påsin högsta nivå, men har därefter minskat och närmarsig nu 1970-talets nivå.

Uppklarade brottAntalet uppklarade brott är ett mått på de brotts-utredande myndigheternas arbete med att ”åtgärdaoch klarlägga” de brottsanmälningar som kommerin. Om en person kan bindas till brottet blir det per-sonuppklarat, medan det blir tekniskt uppklarat ombrottsutredningen leder till beslut om en annan typav klarläggande. Exempel på sådana beslut är att detinte kan styrkas att ett brott har begåtts eller att denmisstänkta personen är minderårig (under 15 år).

Under 2012 personuppklarades 234 000 brott, vilketär 6 procent färre än året före. Cirka 299 000 brottklarades upp på teknisk väg, vilket är 4 procent flerän föregående år.

Jämfört med för tio år sedan har antalet personupp-klarade brott ökat med 23 procent. Utvecklingen harunder den senaste tioårsperioden varit ökande framtill 2009 men har sedan dess mattats av. De teknisktuppklarade brotten har ökat kontinuerligt under den

Sammanfattning och översiktöver rättsprocessen år 2012Summary and outline of the criminal justice process 2012

senaste tioårsperioden. År 2003 klarades 171 000 brottupp på teknisk väg; motsvarande antal för 2012 var299 000 brott.

Personuppklaringsprocenten, det vill säga antaletpersonuppklarade brott i relation till antalet anmäl-da brott, minskade med 1 procentenhet jämfört medföregående år till 17 procent 2012. Utvecklingen avpersonuppklaringsprocenten har varit uppåtgåendefrån början av 2000-talet fram till 2010 då den vän-

de nedåt. Den tekniska uppklaringsprocenten ökademed 1 procentenhet till 21 procent 2012. Den tek-niska uppklaringsprocenten har nästan fördubblatsunder 2000-talet.

Misstänkta personerDe personer som redovisas i statistiken över misstänktapersoner har misstänkts för brott, med som lägst miss-tankegraden skäligen misstänkt , och efter genomfördutredning har polisen eller åklagaren ansett att brotts-misstanken kvarstår. Ungdomar som inte är under 15

år, och därmed inte straffmyndiga, redovisas inte istatistiken över misstänkta personer. En misstänkt per-sons registrerade deltagande i ett visst brott benämnsför brottsdeltagande. Antalet brottsdeltaganden redo-visas i samma kapitel som statistiken över misstänktapersoner.

År 2012 registrerades cirka 117 000 personer som miss-tänkta för brott, vilket är en minskning med 4 procentjämfört med 2011. Antalet misstänkta personer harökat sedan 1975 men det har förekommit både upp-och nedgångar under perioden. Sett till en tioårsperiod

har antalet misstänkta personer per 100 000 invånareökat med 10 procent och är nu uppe i 1 480 personer.

De misstänkta personerna hade år 2012 registrerats föratt ha deltagit i 337 000 brott, vilket ger 2,9 brott permisstänkt person. Fördelningen av brottsdeltagandenvar dock ojämn mellan de misstänkta personerna, 64procent misstänktes för deltagande i 1 brott, 18 procentför deltagande i 2 brott och 18 procent för deltagandei 3 brott eller fler. Antalet brottsdeltaganden minskademed 8 procent mellan åren 2011 och 2012.


16/346

15

Lagförda personerStatistiken över personer lagförda för brott redovisarde lagföringsbeslut som fattats under ett kalenderår.Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätteller beslut av åklagare, såsom strafföreläggande elleråtalsunderlåtelse. En och samma person kan lagförasvid flera tillfällen under ett år, han eller hon räknasdå flera gånger i statistiken. När flera personer ingår isamma dom räknas varje enskild person som en enheti statistiken. En person kan i ett och samma lagfö-ringsbeslut dömas för flera brott, och i dessa fall redo-visas endast det grövsta brottet (sett till straffskalan)och den mest ingripande påföljden i statistiken överlagföringsbeslut. Som komplement finns statistik överlagförda brott där samtliga lagförda brott redovisas.

År 2012 fattades cirka 130 000 lagföringsbeslut. Drygthälften, 71 100 beslut, avsåg domslut i tingsrätt med-an de övriga, cirka 59 000 beslut, var åklagarbeslut

i form av strafförelägganden och åtalsunderlåtelser. Jämfört med 2011 minskade antalet lagföringsbeslutmed 5 procent under 2012. Åtalsunderlåtelserna mins-kade med 10 procent jämfört med 2011 till 21 800 be-slut. Strafföreläggandena minskade med 3 procent till37 300 jämfört med året före. Domsluten minskademed 3 procent. Antalet domslut med huvudpåföljdenfängelse minskade med 4 procent till 12 100 dom-slut år 2012, vilket är samma nivå som under mittenav 1970-talet. Antalet lagföringsbeslut har minskat ide flesta åldersgrupper, den största minskningen harskett i åldersgruppen 15–17 år.

Sett i ett längre perspektiv har antalet lagföringsbeslutmer än halverats sedan 1975. En större del av minsk-ningen inträffade redan i slutet av 1970-talet i sam-band med att fylleri avkriminaliserades. Därefter ärdet framför allt antalet strafförelägganden som mins-kat. Det beror dels på ökade möjligheter att föreläg-ga ordningsbot (som inte ingår i begreppet lagfördapersoner), dels på en nedgång av antalet uppklaradebrott, i synnerhet under åren 1994–1996.

År 2012 lagfördes 226 000 brott, vilket innebär att de130 000 lagföringsbesluten i snitt avsåg 1,7 brott.

KriminalvårdI statistiken över kriminalvård redovisas uppgifterom antalet personer inskrivna i kriminalvårdsanstaltden 1 oktober, antalet personer som tas in i krimi-nalvårdsanstalt under ett kalenderår samt uppgifterom personer som är aktuella inom kriminalvårdensfrivårdsorganisation och personer intagna i häkte.

Inom frivården ingår personer som är villkorligt fri-givna, dömda till skyddstillsyn eller avtjänar sitt fäng-elsestraff med intensivövervakning med elektroniskkontroll samt dömda till villkorlig dom med sam-hällstjänst. Personer som är dömda till villkorlig dommed samhällstjänst övervakas inte av frivården menfrivården administrerar samhällstjänsten.

År 2012 togs 9 500 personer in i anstalt, vilket är enmarginell ökning jämfört med 2011. Antalet personersom var inskrivna i anstalt den 1 oktober 2012 varcirka 4 850, vilket är en minskning med 6 procentjämfört med föregående år. Sedan 1975 har antaletintagningar ökat från 10 900 till en högsta nivå 1988på cirka 16 100, för att därefter minska till dagensnivå. Jämfört med 1988 har antalet intagna i anstaltminskat med 41 procent. År 2012 var antalet personersom påbörjat övervakning inom frivården – dömda tillskyddstillsyn eller villkorligt frigivna – cirka 12 100.

Jämfört med 2011 var det en minskning med 3 pro-cent.

Den 1 oktober 2012 var cirka 1 770 personer inskriv-na i häkte, vilket är en minskning med 2 procent jäm-fört med den 1 oktober 2011.

Återfall i brottStatistiken över återfall i brott redovisar andelen per-soner som återfaller i ett nytt lagfört brott efter en in-gångshändelse. Statistiken beskriver inte den faktiskaandelen återfall bland lagförda personer, utan enbartåterfall i brott som kommit till rättsväsendets känne-dom och lett till en lagföring (registrerat återfall).

Av samtliga personer med en ingångshändelse 2006återföll 26 procent i ett nytt lagfört brott inom ett år,35 procent inom två år och 40 procent inom tre årfrån ingångshändelsen. Statistiken uppvisar mycketsmå förändringar över tid. Återfallsandelen skiljer sigtydligt åt mellan könen. Inom tre år hade 29 procentav kvinnorna återfallit medan återfallsandelen blandmännen uppgick till 44 procent.

Risken att återfalla ökar tydligt med antalet tidigarebelastningar. Av de som hade nio eller fler tidigarebelastningar återföll 81 procent inom ett år. Efter treår hade 92 procent återfallit i brott. Även bland demsom hade 4–8 tidigare belastningar var återfallsande-len hög. Inom tre år hade 84 procent av dem återfalliti brott. Med tidigare belastning avses här lagakraft-vunna domar eller andra lagföringsbeslut fem år föreingångshändelsen.


17/346

16

En regressionsanalys slår fast de flesta mönster somframträder i statistiken. Män återfaller oftare än kvin-nor, risken att återfalla ökar med antalet tidigare be-lastningar, och det finns ingen skillnad över tid. Mänhar 49 procent högre risk att återfalla i brott än kvin-nor, personer med mer än nio tidigare belastningar harmer än 20 gånger högre risk för återfall i brott än dem

utan tidigare belastning.

Medianen för antal dagar till första återfall var sjumånader och tre veckor (233 dagar) 2006. Skillnadenmellan könen är liten, kvinnor 257 dagar och män 230dagar.


18/346

17

1 3 1 2 0 0 0 o r d n i n g s b o t s f ö r e l ä g g a n d e n .

2 S u

m m a n a v g o d k ä n d a s t r a f f ö r e l ä g g a n d e n , m e

d d e l a d e å t a l s u n d e r l å t e l s e r o c h d o m s l u t .

B

e g å n g n a b

r o t t

O k ä n t a n t a l

A n m ä l d a b r o t t

1 4 0 3 0 0 0

B r o t t f ö r v i l k a b e s l u t a t s

o m å

t a l

1 7 1 0 0 0

S t r a f f ö r e l ä g g a n d e n ( s f )

( g o d k ä n d a )

3 7 3 0 0

Å t a l s u n d e r l å t e l s e r ( å u )

2 1 8 0 0

D o m s l u t

( f ä l l a n d e )

P å f ö l j d m .

m .

R ä t t s p s y k i a t r i s k v

å r d

2 1 9

S l u t e n u n g

d o m s v å r d

5 8

F ä n g e l s e

1 2 1 0 0

S k y d d s t i l l s

y n

6 8 4 0

V i l l k o r l i g d

o m

1 1 2 0 0

U n g d o m s v å r d / - t j ä n s t

3 4 1 0

B ö t e r

3 5 2 0 0

Ö v r i g t

2 0 8 0

S a m t l i g a d

o m s l u t

7 1 1 0 0

V e r k s t ä l l d a p å f ö l j d e r

P e r s o n e r s o m

i n t a g i t s i a n s t a l t

9 5 0 0

p å b ö r j a t i n t e n

s i v ö v e r v a k n i n g

m e d e l e k t r o n i s k k o n t r o l l

2 2 9 0

p å b ö r j a t ö v e r v a k n i n g i

n o m

f r i v å r d e n

1 2 1 0 0

P o l i s m y n d i g h e t e n ,

T u l l v e r k e t ,

Å k l a g a r - e l l e r E k o b r o t t s m y n d i g h e t e n

Å k l a g a

r m y n d i g h e t e n

D o m s t o l

K r i m i n a l v å r d

B e

s k r i v s i K r i m i n a l -

K a p i t e l 1

K a p i t e l 3

K a p i t e l 2

K a p i t e l 4

K a p i t e l 5

s t a

t i s t i k 2 0 1 2 :

K a p i t e l 4

K a p i t e l 4

S a m t l i g a

- l a g f ö r i n g s b e s l u t 2 :

1 3 0 0 0 0

- l a g f ö r d a b r o t t :

2 2 6 0 0 0

P e r s o n e r s k ä l i g e n

m i s s t ä n k t a f ö r b r o t t

1 2 2 0 0 0 m i s s t ä n k t a

( 3 3 7 0 0 0

b r o t t s -

d e l t a g a n d e n )

G o d k ä n d a o r d n i n g s b ö t e r

3 2 7 0 0 0 f ö r s e e l s e r 1

Ö v e r s i k t ö v e r

r ä t t s p r o c e s s e n 2

0 1 2

O u t l i n e o f t h e

c r i m i n a l j u s t i c e p r o c e s s 2 0 1 2

I ö

v e r s i k t e n v i s a s n å g r a s a m m a n f a t t a n d e u p p g i f t e r ( a v r u n d a d e s i f f r o r ) f r å n K r i m i n a l s t a t i s t i k 2 0 1 2 . D e b e s k r i v e r

v a d s o m h a r i n t r ä f f a t i o l i k a d e l a r a v r ä

t t s p r o c e s s e n u n d e r 2 0 1 2 . U p p g i f t e r

n a a v s e r i n t e a t t r e d o v i s a e t t ” r ä t t s fl ö d e ” .

E n

s å d a n j ä m f ö r e l s e ä r i n t e m ö j l i g d å d

e o l i k a s i f f r o r n a b y g g e r p å o l i k a e n h e t e r o c h d e fi n i t i o n e r ( s e l ä s a n v i s n i n g a r ) .

” U

t fl ö d e t ” u r s y s t e m e t , d e t v i l l s ä g a d

e b r o t t o c h i n s a t s e r s o m i n t e l e t t t i l l v i d a r e å t g ä r d e r – t i l l e x e m p e l a n m

ä l d a

b r o

t t d ä r i n g e n m i s s t ä n k t p e r s o n h i t t a d e s –

r e d o v i s a s i n t e i d e n n a ö v e r s i k

t .


19/346

18

single crime. By contrast, in Swedish criminal statis-tics, every offence occurring under these circumstanc-es is counted separately.

The statistical classification of different types of inci-dents also varies. This is true of attempted offences,for example, which are in Sweden counted togetherwith completed crimes. In a number of other coun-tries, attempted offences are either recorded separate-ly or ignored for statistical purposes.

Criminal statistics are also influenced by the public’swillingness to report crime, the efforts made by thepolice to deal with reported crime and the police’s

prioritisation of different types of offences. These fac-tors may also vary from country to country, makinginternational comparisons more difficult.

The International Crime Victims Survey (ICVS) con-stitutes an alternative source of statistics for interna-tional comparisons of criminality. The data are fromsurveys amongst the general public and therefore notinfluenced by the same factors as the official crimestatistics.

Reported offencesReported crime statistics record crimes reported toand registered by the police, the prosecution author-ity and the customs authority in Sweden during therecording period. The number recorded is the totalnumber of reported crimes, meaning that it includesevents which, following investigation, are shown notto have been crimes or for which a criminal act can-not be proven.

In 2012, 1 400 000 crimes were reported. This repre-sents a 1 percent increase in 2011. The types of crimewith the greatest increases in incidence between 2011and 2012 were pickpocketing, fraud using the inter-

English summary. Crime statistics 2012Editor: Pauli Mörk

Published by:

National Council for Crime Prevention (Brå)P.O. Box 1386SE-111 93 StockholmSwedenInternet: www.bra.se

Reference:

Report 2013:18ISSN 1100-6676, ISBN 978-91-87335-14-3URN:NBN:SE:BRA-519

Available in Swedish from:

Fritzes kundserviceSE-106 47 StockholmSweden

Swedish statistics and international

comparisonsComparisons between countries that are based on of-ficial crime statistics require caution since such sta-tistics are produced differently in different countries.Criminal statistics do not provide a simple reflectionof the level of crime in a given country. They are in-fluenced by both legal and statistical factors, and bythe extent to which crime is reported and registered.These factors can vary from one country to another.There are no international standards for how crimestatistics should be produced and presented and thismakes international comparisons difficult.

The legal factors that influence crime statistics includethe way offences are defined in the relevant legislationas well as the rules and guiding principles that obtainfor the work of the police and prosecutors.

The statistical factors that exert an influence includethe principles that determine when a crime is recordedin the statistics. In some countries, an event is only re-corded in the criminal statistics if, after investigation,it can legitimately be considered a crime or wherethere is sufficient evidence that a crime has been com-mitted. Swedish statistics, on the other hand, record

all reported incidents as crimes even if some of themare later found not to have constituted criminal of-fences.

Every country has its own principles regarding whatis to be recorded as a criminal act. In some countries,if several offences are committed on the same occa-sion, only the most serious of these will be recorded. InSweden, the principle that is applied involves recordingall the offences committed on a given occasion.

Methods of counting crime also vary from one countryto another. Several offences of the same kind againsta single victim will be counted in some countries as a


20/346

19

net, other fraud, data trespass and the sale of narcoticdrugs. The greatest reductions were in graffiti (othertypes), bicycle theft, theft out of or from a motor-drivenvehicle, car theft, and graffiti on public transport.

Since 1975, the number of reported violent crimes hasgrown almost without interruption. Reported crimesof unlawful appropriation and theft also increaseduntil the 1990s, at which time they reached their high-est level, after which they have decreased and are nowclose to their 1970s levels.

Cleared offencesThe number of cleared crimes is a measure of the ef-forts by crime-investigating authorities to “deal withand clarify” the reports of crime they receive. If a per-son can be tied to the crime, this is referred to as aperson-based clearance, while the clearance is referred

to as technical if the criminal investigation leads to adecision for another type of clarification. Examples ofgrounds for such decisions include when it cannot beproven that a crime has been committed or when thesuspect is a minor (less than 15 years of age).

In 2012 there were 234 000 person-based clearancesof crimes, which is 6 percent fewer than in the yearbefore. Approximately 299 000 crimes were clearedby technical means, which is 4 percent more than inthe year before.

Compared with ten years ago, the number of person-based clearances has increased by 23 percent. Overthe last ten-year period, this figure grew steadily until2009, after which it has begun to fall. The number oftechnical clearances has grown continuously over thelast ten-year period. In 2003 there were 171 000 tech-nical clearances of crimes; the corresponding figurefor 2012 was 299 000.

The percentage of person-based clearances (the numberof such clearances in relation to the number of report-ed crimes) fell to 17 in 2012, one percentage pointless than in the previous year. This downward trend

began in 2010, after a ten-year period in which thepercentage of person-based clearances grew steadily.The percentage of technical clearances grew by onepercentage point in 2012, to 21 percent. This percent-age has nearly doubled during the 2000s.

Persons suspected of offencesStatistics on persons suspected of crimes includessuspects who are, at a minimum, suspected on goodgrounds and for whom the police or prosecutor main-

tain this degree of suspicion once the investigation is

completed. Young persons under the age of 15, who arenot criminally responsible under law, are not includedin the statistics on suspects. A suspect’s registered par-ticipation in a specific crime is termed ”crime participa-tion”. The number of such participations is presentedin the same chapter as the statistics on suspects.

Approximately 117 000 individuals were registeredas crime suspects in 2012, which is a 4 percent re-duction on 2011. The annual number of registeredsuspects has grown since 1975, but year-on-year thenumber as both risen and fallen during the period.Seen over a ten-year period, the number of suspectsper 100 000 population has increased by 10 percent,and is currently at 1 480.

Suspects in 2012 were registered for participation in337 000 crimes, which translates to 2.9 crimes persuspect. However, the distribution of crime participa-tion among the suspects was uneven, with 64 percent

suspected of participation in 1 crime, 18 percent ofparticipation in 2 crimes, and 18 percent of participa-tion in 3 or more crimes. The total number of crimeparticipations fell by 8 percent between 2011 and2012.

Persons convicted of offencesStatistics on persons convicted of crimes record theconviction decisions made over a calendar year.“Conviction decisions” refers to a conviction in a dis-

trict court or a decision by a prosecutor, such as asummary sanction order or a waiver of prosecution.The same individual may be convicted on more thanone occasion during a year – he or she will then becounted several times in the statistics. When severalpeople are included in the same judgement, each in-dividual is counted as a unit for statistical purposes.An individual may be sentenced for several differentcrimes in the same conviction, in which case onlythe most serious crime (as determined by the rangeof punishment) and the severest sanction will be re-corded in the statistics on convictions. To supplement

these statistics there are statistics on crime convictionsin which all crimes for which convictions have beenissued are included.

Approximately 130 000 conviction decisions weremade in 2012. Just over half of these, or 71 000 deci-sions, were district court judgements while the remain-ing 59 000 decisions were decisions by prosecutorsin the form of summary sanction orders and waiversof prosecution. Compared with 2011, the number ofconviction decisions fell by 5 percent in 2012. Waiversof prosecution fell by 3 per cent to 37 300 compared

with the year before. Court judgements fell by 3 per-


21/346

20

cent. The number of judgements with imprisonmentas the main sanction fell by 4 percent to 12 100 judge-ments in 2012, which is the same level as in the mid-1970s. The number of conviction decisions has fallenfor most age groups, with the biggest decrease in the15-17 age group.

Seen in a longer-term perspective, the number of con-viction decisions has more than halved since 1975. Amajor part of this reduction occurred already at theend of the 1970s, in connection with the decriminali-sation of public drunkenness. Since then it has beenprimarily the number of summary sanction ordersthat has fallen. This is in part due to increased pos-sibilities for imposing summary breach-of-regulationsfines (which are not included in the category “con-victed persons”), and in part to a fall in the numberof cleared crimes, in particular between 1994 and1996.

In 2012, legal proceedings were begun for 226 000crimes, which means that the 130 000 conviction de-cisions were for 1.7 crimes on average.

The Prison and Probation ServiceThe Prison and Probation Service statistics recordhow many individuals were registered at correctionalfacilities as per 1 October, the number of individualsadmitted to correctional facilities during the calendaryear, and information about individuals in non-insti-

tutional care and about individuals placed in remandcentres. Non-institutional care includes individualson parole, those sentenced to protective supervisionor who are serving their prison sentence under in-tensive supervision with electronic control, as wellas those with a conditional sentence involving com-munity service. Individuals sentenced to conditionalsentences with community service are not supervisedby probation authorities, but the probation authori-ties administer their community service.

In 2012, 9 500 individuals were admitted to correc-tional facilities, which is a marginal increase on 2011.The number of individuals registered at correctionalfacilities on 1 October 2012 was 4 850, which is a 6percent decrease on the previous year. The number ofadmissions increased from 10 900 in 1975 to a peakin 1988 of approximately 16 100, after which it fellto today’s level. Compared with 1988, the number ofinmates at correctional facilities has fallen by 41 percent. In 2012, the number of individuals who beganbeing supervised in non-institutional care – sentencedto protective supervision or on parole – was approx-imately 12 100. This was a reduction of 3 percent

compared with 2011.

On 1 October 2012, approximately 1 770 individu-als were held in remand centres, which is a 2 percentdecrease compared with 1 October 2011.

Recidivism

Statistics on recidivism record the share of individualswho relapse into crime, and are convicted for it, fol-lowing an initial event. The numbers do not describethe actual proportion of recidivism among convictedpersons, but only relapses into crime that have cometo the knowledge of the justice system and have led toa conviction (registered relapses).

Of all individuals with an initial event in 2006, 26percent relapsed into crime (and were subsequentlyconvicted for it) within one year, 35 percent withintwo years and 40 percent within three years of theinitial event. The statistics show very small changesover time. The share of recidivism differs clearly bygender, however. 29 percent of women had relapsedwithin three years, while the share among men was44 percent.

The risk of recidivism increases substantially with thenumber of previous convictions. Of those with nine ormore previous convictions, 81 percent relapsed with-in one year. After three years, 92 percent had relapsedinto crime. The share of recidivists among those with4-8 previous convictions was also high: within threeyears, 84 percent had relapsed into crime. In this con-

text, “previous convictions” refers to court judge-ments which have gained legal force, or other convic-tion decisions, five years prior to the initial event.

A regression analysis corroborates most of the patternsthat emerge from the statistics. Men relapse more of-ten than women; the risk of recidivism increases withthe number of previous convictions; and there is nodifference over time. Men have a 49 percent higherrisk of relapsing into crime than women, and indi-viduals with more than nine previous convictions aremore than 20 times more likely to relapse into crime

than those without previous convictions.The median number of days until the first relapse was233, or seven months and three weeks, in 2006. Thegender difference is small: 257 days for women and230 days for men.


22/346

21

O u t l i n e o f t h e c r i m

i n a l j u s t i c e p r o c e

s s 2 0 1 2

T h i s o u t l i n e s u m m a r i z e s ( i n r o u n d fi

g u r e s ) s o m e o f t h e d a t a f r o m t h e

C r i m i n a l S t a t i s t i c s f o r 2 0 1 2 , d e s c r i b i n g

s o m

e o f t h e y e a r ’ s o c c u r r e n c e s t h r o u g

h o u t t h e c r i m i n a l j u s t i c e p r o c e s s . T

h e d a t a a r e n o t i n t e n d e d t o d e s c r i b e t h e

“ fl o w ” o f t h e c r i m i n a l j u s t i c e s y s t e m .

S u c h a c o m p a r i s o n i s n o t p o s s i b l e

t o m a k e a s t h e v a r i o u s fi g u r e s a r e

b a s e d

o n

d i f f e r e n t u n i t s a n d d e fi n i t i o n s ( s e e

i n s t r u c t i o n s f o r r e a d - i n g ) . T h e “ o u

t fl o w ” f r o m t h e s y s t e m , i . e . o f f e n c e s a n d

c a s

e s t h a t r e s u l t e d i n n o s u b s e q u e n t a

c t i o n – f o r e x a m p l e r e p o r t e d o f f e n

c e s w h e r e n o s u s p e c t w a s f o u n d , a r e n o t

i n c

l u d e d i n t h i s o u t l i n e .

1 3 1 2 , 0

0 0 f i n e s i s s u e d b y t h e p o l i c e

2 T o t a l o f : s u m m a r y s a n c t i o n o r d e r s , w a i v e r s o

f p r o s e c u t i o n a n d c o u r t s e n t e n c e s .

C o m m i t t e d

o f f e n c e s

U n k n o w n

n u m b e r

R e p o r t e d o f f e n c e s

1 , 4

0 3 , 0

0 0

O f f e n c e s l e a d i n g

t o p r o s e c u t i o n

1 7 1 , 0

0 0

S u m m a r y s a n c t i o n

o r d e r s

3 7 , 3

0 0

W a i v e r s o f p r o s e c u t i o n

2 1 , 8

0 0

C o u

r t s e n t e n c i n g

S a n c t i o n s

e t c .

P s y c h i a t r i c

c a r e

2 1 9

Y o u t h c u s t o d y

5 8

I m p r i s o n m

e n t

1 2 , 1

0 0

P r o b a t i o n

6 , 8

4 0

S u s p e n d e d s e n t e n c e

1 1 , 2

0 0

Y o u t h c a r e

/ s e r v i c e

3 , 4

1 0

F i n e s

3 5 , 2

0 0

O t h e r

2 , 0

8 0

T o t a l

7 1 , 1

0 0

E x e c u

t e d s a n c t i o n s

P e r s o n s

a d m i t t e d t o p r

i s o n

9 , 5

0 0

s u b j e c t t o

i n t e

n s i v e

e l e c t r o n i c

s u p

e r v i s i o n

2 , 2

9 0

s u b j e c t t o

p r o

b a t i o n a r y

s u p e r v i s i o n

1 2 , 1

0 0

P o l i c e ( C u s t o

m s a n d

P

r o s e c u t o r

C o u r t s

P r

i s o n a n d

P r o s e c u

t o r )

P

r o b a t i o n

D e s c r i b e d i n C r i m i n a l

C h a p t e r 1

C h a p t e r 3

C h a p t e r 2

C

h a p t e r 4

C h a p t e r 5

S t a

t i s t i c s 2 0 1 2 :

C h a p t e r 4

C h a p t e r 4

P e r s o n s s u s p e c t e d o f

o f f e n c e s

1 2 2 , 0

0 0 s u s p e c t s

( 3 3 7 , 0

0 0 o f f e n c e

p a r t i c i p a t i o n s )

F i n e s i s s u e d

3 2 7 , 0

0 0 o f f e n c e s

1

T o t a l

- C o n v i c t i o n d e c i s i o n s :

1 3 0 , 0

0 0

- O f f e n c e s r e s u l t i n g i n a c o n v i c t i o n

2 :

2 2 6 , 0

0 0


23/346


21

1 Anmälda brott Reported offences

cent, medan lägenhetsinbrotten minskade med 12procent till 7 330 anmälda brott. Bilbrotten (bil-tillgrepp och stöld ur och från motorfordon) mins-kade med 10 procent till 78 500 anmälda brott2012.

Personrånen minskade med 7 procent till 6 890•anmälda brott. Antalet anmälda butiksrån minska-de med 6 procent till 734 brott, medan antalet an-mälda bankrån minskade med 22 brott (–51 %).

Under 2012 anmäldes 254 000 brott mot person•(3–7 kap. brottsbalken), vilket är 3 procent fler än2011. Bland misshandelsbrotten minskade denanmälda misshandeln mot barn i åldrarna 7–14och 15–17 år samt misshandel mot man 18 åreller äldre, jämfört med 2011, medan misshandelmot barn 0–6 år ökade, liksom misshandel motkvinna 18 år eller äldre.

Anmälda ofredanden ökade med 10 procent till•55 900 anmälda brott, medan olaga hot mins-kade till 48 500 brott (–5 %). De anmälda våld-

täkterna minskade med 3 procent till 6 320 brott.Anmälda brott om grov fridskränkning minskadetill 1 910 anmälda brott (–2 %) medan grov kvin-nofridskränkning låg kvar på i stort sett oförändradnivå med 2 470 anmälda brott.

Sammanfattning

Under 2012 anmäldes drygt 1,4 miljoner brott,•vilket är en minskning med 13 700 brott jämförtmed året innan.

Jämfört med 2011 ökade de övergripande kate-•gorierna bedrägeribrott, brott mot person och nar-kotikabrott i antal anmälda brott, medan skade-görelsebrott, stöldbrott och trafikbrott minskade.Övriga brott som inte kan sorteras in i någon avde ovanstående kategorierna minskade under

samma period.De enskilda brottstyper som ökade mest i antal•anmälda brott mellan 2011 och 2012 var fickstöld,bedrägeri med hjälp av internet, övrigt bedrägeri,dataintrång och överlåtelse av narkotika.

De enskilda brottstyper som minskade mest i an-•tal anmälda brott mellan 2011 och 2012 var övrigtklotter, cykelstöld, stöld ur och från motordrivetfordon, bilstöld samt klotter mot kollektivtrafik.

Under 2012 anmäldes 534 000 stöldbrott (8 kap.•brottsbalken), vilket är en minskning med 2 pro-

cent jämfört med föregående år. Bostadsinbrot-ten minskade sammantaget med 4 procent till21 300 anmälda brott. Antalet anmälda villainbrottvar 14 000, vilket innebär en ökning med 1 pro-

Definition

Anmälda brott omfattar alla de händelser som an-

mälts och registrerats som brott hos Polisen, Åklagar-myndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten.

De anmälda brotten inkluderar även händelser som

efter utredning visar sig inte vara brott. För en merdetaljerad beskrivning se Statistikens innehåll.


24/346

22

InledningStatistiken över anmälda brott ger en övergripande bildav ärendeinflödet till Polisen, Åklagarmyndigheten,Ekobrottsmyndigheten och Tullverket. Den visar an-talet händelser som har anmälts och registrerats sombrott hos dessa myndigheter.

Statistiken redovisas i huvudsak i enlighet med denjuridiska indelningen av brott i lagstiftningen. I vissafall förekommer dock information som är mer detal-jerad än det lagrum som reglerar brottet. Det gällertill exempel anmälda fall av misshandel, som blandannat redovisar den utsatta personens ålder och kön.I vissa andra fall är statistiken mindre detaljerad änlagstiftningen, vilket är fallet för en stor del av brotteni den specialstraffrättsliga lagstiftningen.

När du tolkar statistiken tänk på att:statistiken visar• antalet anmälda brott och inte dettotala antalet faktiskt begångna brott. Hur storandel av de faktiska brotten som anmäls varierarberoende på brottstyp.det faktiska antalet brott oftast är högre än det an-•tal brott som redovisas i statistiken. Ett undantagär anmälda fall av dödligt våld, där det faktiskaantalet är lägre än anmälningsstatistiken visar. Detberor på att dessa anmälningar främst visar antalethändelser med dödlig utgång som behöver utredasför att bedöma huruvida ett mord eller dråp har

begåtts eller ej.

benägenheten att anmäla brott kan förändras över•tid, till exempel på grund av förändrade attityderi samhället eller ändrade försäkringsvillkor. Dettagör det svårare att utifrån de anmälda brotten av-göra om brottsligheten i samhället faktiskt ökar ellerminskar.för vissa brottstyper, som narkotikabrott och tra-•fikbrott, beror antalet anmälda brott till stor delpå polisens och andra myndigheters kontroll- ochspaningsinsatser. Om insatserna förändras påver-kar det oftast antalet anmälda brott.förändringar i lagstiftningen kan påverka utveck-•lingen av vilka brott som anmäls.

Utvecklingen av samtliga

anmälda brottUnder 2012 anmäldes totalt 1 400 0001 brott till polis,tull eller åklagare. Det är 13 700 färre anmälningarän 2011. Från 2003 har antalet anmälda brott ökatmed 147 000 brott (+12 %). Utvecklingen av samtligaanmälda brott karaktäriseras sedan 1975 av en kon-tinuerlig ökning. Den genomsnittliga ökningstakten,det vill säga den procentuella förändringen från år tillår, har dock inte varit lika kraftig efter 1990-talet.

1 Talen över antal anmälda brott redovisas avrundade efter prin-cipen om tre informationsgivande siffror. Detta kan exemplifieras

med följande fall: 1 416 327 brott blir 1 420 000, 1 564 brott blir1 560 och 373 brott blir 373.

–20 000

–15 000

–10 000

–5 000

0

5 000

10 000

15 000

20 000

1Bedrägeri-brott

Trafikbrott

Narkotika-brott

Brott mot person

Övriga brott

Stöldbrott

Skadegörelse-brott

–9 %+6 %+12 %

–3 % –7 % –2 %+3 %

*

Figur 1.1. Förändringar i antalet anmälda brott mellan 2011 och 2012 (procentuell förändring inom respektivebrottskategori redovisas inuti staplarna).* Övriga brott utgörs av de brott som inte ingår i någon av de andra kategorierna. Det är bland annat bidragsbrott, smugglingsbrott,alkoholbrott, miljöbrott och överträdelse av besöksförbud. Minskningen av de anmälda brotten i kategorin övrigt kan förklaras av ettenskilt ärende i Skåne län 2011 som innehöll ett stort antal dopningsbrott och illegal försäljning av läkemedel. Detta ärende är inte medi statistiken 2012, därför minskar antalet övriga brott.


25/346


23

Anmälda bedrägeribrott, brott mot person och nar-kotikabrott var de brottskategorier som ökade i antalunder 2012, medan trafikbrott, stöldbrott och skade-görelsebrott minskade. De brottstyper som inte kansorteras in i någon av de nämnda kategorierna mins-kade sammantaget med 3 procent.

De enskilda brottstyper som ökade mest i antal an-mälda brott var fickstöld, bedrägeri med hjälp av in-ternet, övrigt bedrägeri, dataintrång och överlåtelseav narkotika. De enskilda brottstyper som minskademest var övrigt klotter, cykelstöld, stöld ur och frånmotordrivet fordon, bilstöld samt klotter mot kollek-tivtrafik.

Bostadsinbrotten minskade med 4 procent; inbrot-ten i villa, radhus och dylikt ökade med 1 procent,medan lägenhetsinbrotten minskade med 12 procent.Bilbrotten, det vill säga bilstölder och stöld ur och frånmotordrivet fordon, fortsatte att minska (–10 %).

Brott mot person ökade med 3 procent jämfört med2011 till sammanlagt drygt 255 000 anmälda brott.

0

250 000

500 000

750 000

1 000 000

1 250 000

1 500 000

1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Samtliga brott

BrottsstrukturenUnder 2012 utgjorde stöldbrotten 38 procent avsamtliga anmälda brott. Den senaste tioårsperioden

utmärks av att stöldbrottens andel har minskat – med15 procentenheter sedan 2003 – medan de flesta övri-ga brott har ökat sina andelar. Brott mot person (3–7kap. brottsbalken) ökade med 5 procentenheter, be-drägeribrotten ökade med 4 procentenheter och nar-kotikabrotten ökade med 3 procentenheter. Andelentrafikbrott och skadegörelsebrott minskade med 1 pro-centenhet jämfört med 2003.

Tabell 1.1. Brott som ökat respektive minskat 2012.

Urval av brottstyper Förändring Urval av brottstyper Förändringsom ökade 2012 jämfört med 2011 som minskade 2012 jämfört med 2011

Antal Procent Antal Procent

Fickstöld +7 760 +17 %Bedrägeri med hjälp av internet +6 430 +43 %Övrigt bedrägeri +5 200 +15 %

Dataintrång +5 050 +140 %Överlåtelse av narkotika +3 280 +42 %

Övrigt klotter –5 800 –15 %Cykelstöld –5 220 –8 %Stöld ur och från motordrivet fordon –4 370 –7 %

Bilstöld –3 980 –20 %Klotter mot kollektivtrafik –3 720 –16 %

Stöldbrott38 %

Brott mot person 18 %

Skadegörelse-brott 11 %

Bedrägeribrott9 %

Trafikbrott 5 %

Narkotikabrott 7 %

Övriga brott 12 %

Figur 1.3. Brottskategorier i procent av det totalaantalet anmälda brott 2012 (1 400 000 brott).

År 2012 jämfört med 2003: (Brottskategorier i procent av samtliga anmälda brott)

2003 2012 Skillnad

Stöldbrott 53 38 –15Brott mot person 13 18 +5Skadegörelsebrott 12 11 –1Bedrägeribrott 5 9 +4Trafikbrott 6 5 –1Narkotikabrott 3 7 +3Övriga brott 7 12 +4

Figur 1.2. Det totala antalet anmälda brott 1975– 2012.

År 2012 och förändring jämfört med föregående år: Samtliga brott 1 400 000 brott –13 700 (–1 %)


26/346

24

Figur 1.5. Anmälda misshandelsbrott mot barn 0–17år i procent av det totala antalet anmälda misshan-delsbrott mot barn 2012 (18 300 brott).

Flicka 0–6 år 7 %

Pojke 0–6 år10 %

Pojke 7–14 år 31 %

Flicka 7–14 år

18 %

Pojke 15–17 år 21 %

Flicka 15–17 år13 %

Utvecklingen av anmälda brottmot personUnder 2012 anmäldes 255 000 brott mot person (3–7kap. brottsbalken), vilket är fler än 2011 (+3 %). Detmotsvarar 18 procent av samtliga anmälda brott. Densenaste tioårsperioden har de anmälda brotten mot

person ökat med 54 procentenheter. Anmälda brottom misshandel, olaga hot eller ofredande står tillsam-mans för tre fjärdedelar av de anmälda brotten motperson. Övriga brott som ingår i kategorin är blandannat dödligt våld, sexualbrott, vållande till annansdöd eller till kroppsskada, grov fridskränkning ochgrov kvinnofridskränkning, olaga förföljelse, sexuellttvång och egenmäktighet med barn. I detta kapitel be-skrivs utvecklingen för ett urval av de brottstyper somingår i brott mot person.

Misshandel och fridskränkningAntalet anmälda misshandelsbrott minskade 2012.Totalt anmäldes 87 100 misshandelsbrott, vilket är enminskning med 3 procent jämfört med 2011. Antaletmisshandelsbrott mot kvinna 18 år eller äldre öka-de med 1 procent till 28 400. Under 2012 anmäldes40 400 misshandelsbrott mot man, vilket är 5 procentfärre än 2011.

Misshandel mot personer 18 år och äldre redovisasefter kön, efter om gärningspersonen är bekant ellerobekant med offret och om brottet skett inomhus el-ler utomhus. Sedan 2009 redovisas även de brott somskett inomhus av en gärningsperson som är bekanttill offret uppdelat efter nära relation2 respektive ej

2 Offret och gärningspersonen är eller har varit gifta eller sam-

manboende under äktenskapsliknande förhållanden eller hargemensamma barn utan att bo tillsammans.

nära relation. För anmäld misshandel mot kvinna 18år och äldre är misshandel inomhus av bekant vanli-gast. För man 18 år och äldre är misshandel utomhusav obekant vanligast.

Antalet anmälda misshandelsbrott mot barn i åldern0–6 år ökade med 11 procent till 3 230 anmälda brottunder 2012. Antalet anmälda misshandelsbrott motbarn i åldern 7–14 år var 8 810, vilket är en lägrenivå än 2011 (–5 %). Misshandelsbrotten mot barn iåldern 7–14 år anmäls i hög grad av skolan, vilket slårigenom i statistiken på så sätt att färre brott anmälsunder sommaren än under terminerna.

År 2012 anmäldes sammantaget 18 300 misshandels-brott mot barn i åldern 0–17 år. Det motsvarar 21procent av alla anmälda misshandelsbrott. Av dessariktades 7 020 (38 %) mot flickor och 11 300 (62 %)mot pojkar.

De anmälda misshandelsbrotten mot såväl män somkvinnor och barn har, med något undantag, ökat kon-tinuerligt de senaste tio åren. Under 2012 anmäldes34 procent fler misshandelsbrott än 2003.

Grov kvinnofridskränkning (2 470 brott) låg kvar påi stort sett oförändrad nivå jämfört med 2011, medan

grov fridskränkning (1 910 brott) minskade med 2procent. Både grov kvinnofridskränkning och grovfridskränkning har ökat kraftigt de senaste 10 åren. Jämfört med 2003 anmäldes 33 procent fler fall avgrov kvinnofridskränkning och nästan sex gångerfler fall av grov fridskränkning 2012. Eftersom dessabrott består av ett flertal andra brott, såsom misshan-del, olaga hot och så vidare som ska ses som ett ledi en upprepad kränkning, är det troligt att skälet tillökningen av dessa brottstyper återfinns i Polisens ochÅklagarmyndighetens sätt att hantera dessa brott.

Figur 1.4. Antal anmälda misshandelsbrott 2003– 2012.

0

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

2003 2005 2007 2009 2011

Misshandel

År 2012 och förändring jämfört med föregående år: Misshandelsbrott 87 100 brott –2 400 (–3 %)


27/346


25

Våldtäkt och andra sexualbrottÅr 2012 anmäldes 16 900 sexualbrott, vilket är enmarginell minskning jämfört med 2011. De anmäldavåldtäkterna minskade med 3 procent till 6 320 an-mälda brott, och sexuellt ofredande minskade någottill 7 610 anmälda brott (–2 %). Sexuellt tvång, ut-nyttjande med mera minskade med 5 procent.

Totalt anmäldes 2 880 våldtäkter mot barn i åldern0–17 år. I 10 procent av våldtäkterna var offrenpojkar. Pojkar som offer var högst representerade iåldersgruppen 0–14 år och lägst representerade i ål-dersgruppen 15–17 år. Bland de vuxna offren var 96procent kvinnor och 4 procent män.


Pojke 0–14 år8 %

Pojke 15–17 år 1 %


Figur 1.6. Anmälda våldtäkter mot barn 0–17 åri procent av det totala antalet anmälda våldtäktermot barn 2012 (2 880 brott).

De anmälda våldtäkterna har ökat kontinuerligt underde senaste tio åren med undantag för i år. Ökningenhar ett flertal orsaker. En stor del av den kan förkla-ras av att en ny sexualbrottslagstiftning trädde i kraftden 1 april 2005. Den innebär bland annat att vissagärningar som tidigare rubricerades som sexuellt ut-nyttjande nu rubriceras som våldtäkt. Effekten av lag-ändringen slår igenom i statistiken på så vis att antaletanmälda brott avseende sexuellt tvång och utnyttjan-de har minskat sedan 2005, medan antalet anmälda

våldtäkter har ökat. Minskningen av antalet anmäldabrott rörande sexuellt tvång och utnyttjande har dockinte varit lika kraftig som ökningen av antalet anmäl-da våldtäkter. Under 2005 och 2008 påverkades sta-tistiken också av enskilda anmälningar som innehöllett stort antal brott mot ett och samma brottsoffer.Även förändringar i anmälningsbenägenheten kan hapåverkat hur många våldtäkter som har anmälts.

Dödligt våldAntalet anmälda brott som avser fullbordade mord,dråp eller misshandel med dödlig utgång, ger en över-skattad bild av det faktiska antalet fall av dödligt våldårligen. Statistiken visar samtliga anmälda händelsermed dödlig utgång som det finns anledning att utredaför att bedöma om ett mord eller dråp kan ha begåtts.Många av fallen kommer efter utredningen att visa

sig vara till exempel självmord, olycka eller naturligdöd. Det förekommer även att flera polisanmälningarupprättas för ett och samma fall av misstänkt dödligtvåld, vilket innebär att statistiken innehåller dubblet-ter. I anmälningsstatistiken ingår även dödligt våldsom begås utomlands, men som anmäls och registre-ras i Sverige.

För att kunna presentera ett så korrekt antal fall avdödligt våld som möjligt genomför Brå sedan 2002 enspecialstudie där varje enskild anmälan av fullbordatmord, dråp eller vållande till annans död granskas.

Resultatet av studien presenteras i en separat rapportsom finns tillgänglig på Brås hemsida: www.bra.se/ dodligt-vald.

Figur 1.7. Antal anmälda våldtäkter och sexuellt

tvång och utnyttjande m.m. 2003–2012.

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

2003 2005 2007 2009 2011

Våldtäkt

Sexuellt tvång ochutnyttjande

År 2012 och förändring jämfört med föregående år: Våldtäkt 6 320 brott –208 (–3 %)Sexuellt tvång, 1 340 brottutnyttjande m.m. –77 (–5 %)


28/346

26

Anmälningar om ofredande har ökat kontinuerligt desenaste tio åren. Olaga hot ökade fram till 2011, men

minskade i år. När det gäller olaga hot och ofredandemot personer under 18 år kan det noteras att anmäl-ningarna i likhet med misshandel mot ungdomar (7–14 år) minskar väsentligt under sommarmånaderna.

Utvecklingen av anmälda stöld-och tillgreppsbrottDe anmälda stöld- och tillgreppsbrotten (8 kap. brotts-balken) minskade med 2 procent under 2012 jämförtmed 2011. De stöldbrott som minskade mest i antal

var bil- och cykelstöld. De två typerna av stöldbrottsom ökade mest i antal var fickstöld, övrigt stöld ochsnatteri i hotell, kafé, restaurang, biograf, teater, nöjes-,samlings- och ungdomslokal.

De anmälda stöldbrotten har minskat under den se-naste tioårsperioden och ligger nu på en nivå som är20 procent lägre än 2003.

BilbrottÅr 2012 minskade de anmälda bilbrotten (biltillgreppoch stöld ur och från motorfordon) med 8 340 brottjämfört med 2011 (–10 %). Totalt anmäldes 16 100biltillgrepp och 62 300 stölder ur och från motor-drivet fordon under 2012. Sedan 2003 har antaletbiltillgrepp minskat med 70 procent, medan antaletstölder ur och från motorfordon har minskat med 56procent.

Olaga hot och ofredandeUnder 2012 anmäldes 48 500 olaga hot, vilket är enminskning med 5 procent jämfört med 2011. Antaletanmälda ofredanden ökade med 10 procent till 55 900anmälda brott.

Figur 1.8. Antal anmälda fall av olaga hot ochofredanden 2003–2012.

0

20 000

40 000

60 000

2003 2005 2007 2009 2011

Olaga hot

Ofredande

År 2012 och förändring jämfört med föregående år: Olaga hot 48 500 brott –2 450 (–5 %)Ofredande 55 900 brott +5 260 (+10 %)

Figur 1.9. Antal anmälda stöld- och tillgreppsbrott2003–2012.

0

200 000

400 000

600 000

800 000

2003 2005 2007 2009 2011

Stöld- och tillgreppsbrott

År 2012 och förändring jämfört med föregående år: Stöld- och 534 000 brotttillgreppsbrott –12 200 (–2 %)

Figur 1.10. Antal anmälda biltillgrepp och antal an-mälda biltillgrepp per 1 miljon bilar i trafik 2003– 2012 (källa: SIKA för 2003–2009, Trafikanalys för2010–2012).

0

20 000

40 000

60 000

2003 2005 2007 2009 2011

Anmälda tillgrepp per1 miljon bilar

Anmäldabiltillgrepp

År 2012 och förändring jämfört med föregående år: Biltillgrepp 16 100 brott –3 980 (–20 %)


29/346


27

CykelstöldÅr 2012 anmäldes 60 500 cykelstölder, vilket är enminskning med 8 procent jämfört med föregående år.Under de senaste tio åren har de anmälda cykelstöl-derna minskat med 19 procent.

Figur 1.11. Antal anmälda stölder ur och från motor-drivet fordon 2003–2012.

0

50 000

100 000

150 000

200 000

2003 2005 2007 2009 2011

Stöld ur och från

motordrivet fordon

År 2012 och förändring jämfört med föregående år: Stöld ur och från 62 300 brottmotordrivet fordon –4 370 (–7 %)

Figur 1.12. Antal anmälda cykelstölder 2003–2012.

25 000

50 000

75 000

100 000

125 000

2003 2005 2007 2009 2011

Cykelstöld

År 2012 och förändring jämfört med föregående år: Cykelstölder 60 500 brott

–5 220 (–8 %)

Bostadsinbrott och andra inbrottsstölderÅr 2012 anmäldes 87 800 inbrottsstölder, vilket är enminskning med 7 procent jämfört med 2011. De tvåtyperna av inbrottsstöld som minskade mest i antal

Figur 1.13. Antal anmälda bostadsinbrott 2003– 2012.

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

2003 2005 2007 2009 2011

Bostadsinbrott totalt

Villainbrott

Lägenhetsinbrott

År 2012 och förändring jämfört med föregående år: Bostad totalt 21 300 brott –868 (–4 %)Villa 14 000 brott +121 (+1 %)Lägenhet 7 330 brott –989 (–12 %)

var inbrottsstöld i källare och på vind och inbrotts-stöld i industri, verkstad, byggplats, lager, garage,hamnområde, kontor med mera.

Antalet anmälda inbrott i villa och radhus ökade med1 procent. Lägenhetsinbrotten minskade med 12 pro-cent under 2012 till 7 330 inbrott, och inbrott i käl-lare och vind minskade med 17 procent.

De senaste tio åren har det totala antalet anmälda bo-stadsinbrott fluktuerat kring en uppåtgående trend.Lägenhetsinbrotten har i princip ökat stadigt densenaste tioårsperioden, men denna utveckling bröts2012 då anmälningarna minskade. Under den senastetioårsperioden har utvecklingen för villainbrotten ka-raktäriserats av svängningar upp och ner. Efter densenaste uppgången ligger nivån på anmälda villain-brott 21 procent högre än för tio år sedan.

De anmälda villainbrotten har under de senaste tio

åren fått en alltmer säsongsbetonad prägel. Vid merdetaljerade analyser framträder november som denmånad då det anmäls flest villainbrott tätt följd avoktober och december. Denna struktur återfinns intebland lägenhetsinbrotten som uppvisar en relativtjämn nivå av antal anmälda brott under året.


30/346

28

Butiksstöld och fickstöldUnder 2012 anmäldes 60 500 stölder och snatterierfrån butik, vilket är en minskning med 3 procent jäm-fört med 2011. Antalet anmälda butiksstölder har va-rierat under den senaste tioårsperioden, men trendenhar varit nedåtgående de senaste tre åren, och antaletligger nu 2 procent högre än för tio år sedan. Antalet

anmälda but

Documents

Estadistica criminal Suecia