En osäker framtid_____________________________

Om hot mot planeten i Kurt Vonneguts författarskap

Alexis Engström

Ämne: Svenska 4Poäng: 15 hpVentilerad: HT 2012Handledare: Andreas Hedberg

Litteraturvetenskapliga institutionenUppsatser Lärarprogrammet i Svenska

”The Good Earth - We could have saved it, but we were too damn cheap and lazy” (Vonnegut, Kurt, A Man without a Country, London 2005, s. 122.)

Del I Inledning1. Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12. Syfte . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33. Ekokritik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34. Tidigare forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55. Metod . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8

Del II Analys 6. Vilka är hoten och aktörerna i Vonneguts författarskap? 6.1. Player Piano (1952) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12

6.1.1. Hot & aktörer6.1.2. Framställning & exempel6.1.3. Analys

6.2. Breakfast of Champions (1973) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166.2.1. Hot & aktörer6.2.2. Framställning & exempel6.2.3. Analys

6.3. Slapstick (1976) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .206.3.1. Hot & aktörer6.3.2. Framställning & exempel6.3.3. Analys

6.4. A Man without a Country (2005) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 236.4.1. Hot & aktörer6.4.2. Framställning & exempel6.4.3. Analys

7. Hur ser förändringen ut mellan böckerna? 7.1 Förändringen av hot & aktörer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 7.2 Förändringen av den litterära framställningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28

Del III Diskussion & sammanfattning8. Diskussion .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 299. Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2910. Litteraturförteckning 10.1. Primärlitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 10.2. Sekundärlitteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 10.3. Webbkällor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 10.4. Föreläsningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

10.5. Tidsskrifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

Del I Inledning

1. InledningKurt Vonnegut var en amerikansk essäist, dramatiker och romanförfattare som levde mellan 1922

och 2007. Han deltog i andra världskriget och satt krigsfånge i Dresden när britterna bestämde sig

för att utvärdera möjligheterna att med flygbomber radera en hel stad. Upplevelsen kom att prägla

hela Vonneguts liv.1 Författarskapet pendlar mellan något som beskrivs som science fiction och

samhällssatir, där Slakthus 5 (1967) är hans mest kända verk och av Modern Library rankat som det

18:e bästa verket i den samlade engelska litteraturen under 1900-talet.2

Vonnegut beskrivs oftast under generiska beteckningar som satirisk humanist, unionist eller

socialist och var in på 2000-talet flitigt citerad i politiska medier med kontroversiella uttalanden

som ”the only difference between Hitler and Bush is that Hitler got elected”3. Något som inneburit

en tradition av att läsa hans böcker som regim- och civilisationskritik. Hans presidentskap i

American Humanist Association samt det långvariga engagemanget i American Civil Liberties

Union4 lyfts fram som argument för en humanistisk läsning av hans böcker och i många verk

återkommer han till ett tema om allmänmänskliga drag, där särskild omsorg visas i skildrandet av

sympatiska sidor även hos mördare och krigsförbrytare. Ett typexempel är karaktären Roland i

Slakthus 5. En man som ständigt pratar om olika knivars förmåga att slita upp magsäckar på så

smärtsamma sätt som möjligt, men som även skriver brev till sin mamma där han berättar om hur

han och två kamrater kallar sig ”de tre musketörerna” och ständigt räddar varandra undan krigets

olika fasor.5

Inför det amerikanske presidentvalet 2004 började Vonnegut dyka upp i nya sammanhang i och

med en artikel han skrev i det amerikanska nätmagasinet In these times. Artikeln som heter ”The

end is near” inleds med att Vonnegut, angående presidentkandidaterna Bush och Kerry, konstaterar

att:

That means that, no matter which one wins, we will have a Skull and Bones President at a time when

entire vertebrate species, because of how we have poisoned the topsoil, the waters and the

atmosphere, are becoming, hey presto, nothing but skulls and bones6

Stycket, som lyfter flera ekologiskt specifika begrepp som vertebrate7 och topsoil, blev början på en

1 Shields, Charles J., And So It Goes, New York 2011, s. 62-78.2 "100 Best Novels” http://www.modernlibrary.com/top-100/100-best-novels/ hämtad 2012-10-18.3 Vonnegut, Kurt, ”Cold Turkey” http://www.inthesetimes.com/article/733/ hämtad 2012-10-17.4 Shields 2011 s. 315 - f.5 Vonnegut, Kurt, Slaughterhouse 5, New York 1967.6 Vonnegut, Kurt, "The End of Times” http://www.inthesetimes.com/article/1546/ hämtad 2012-10-17.7 Samlingsnamn för djur med ryggrad.

1

kort men intensiv debattperiod. I Vonneguts efterföljande novellsamling, In these times samt i hans

sista roman, A Man without a Country (2005), lyfter han flera gånger explicit den västerländska

kulturens beroende av olja. I meningar som ”And like so many addicts about to face cold turkey,

our leaders are now committing violent crimes to get what little is left of what we're hooked on.”8

jämför han oljeberoendet med alkoholism. Under The Conneticut forum 2006 höll han ett tal med

titeln ”Addicted to oil” i vilket han ber om ursäkt till kommande generationer och förutspår att

Amerikas presidenter likt en drogmissbrukare kommer att begå våldsamma brott och intensifiera

brukandet när oljeresurserna börjar närma sig sitt slut.9

Det tog inte lång tid innan Vonneguts uttalanden började användas inom den ekologiska

rörelsen och så sent som i oktober refererade UD's Gerd Johnsson Latham Vonnegut under ett

seminarium om jämställdhet och ekologisk hållbarhet. 10 Att Vonneguts dystopiska ekokritik har

fått stort gehör är kanske väntat, men att ingen har utgått från de sista årens starka miljöengagemang

och undersökt om ekokritiken varit en bärande aktör även i tidigare delar Vonneguts författarskap är

kanske märkligare. En snabb överblick över Vonneguts bibliografi visar mycket som talar för ett

ekokritiskt tema: Redan i Player Piano (1952) kritiserade Kurt Vonnegut det maskinsamhälle som

han upplevde tog död på den mänskliga naturen.11 1963 skrev han Cat's Craddle om hur det nya

massförstörelsevapnet Ice-9 tar död på hela mänskligheten.12 I Breakfast of Champions (1973) finns

en episod där en pysslingen från rymden reser till jorden för att varna människorna om faran i

oljekonsumtion.13 I Slapstick (1976) leder oljekonsumtionen till att den västerländska kulturen

kollapsar. 1985 skriver han boken Galapagos om hur naturens evolutionära egenskaper är det enda

som kan rädda en mänsklighet undan en epidemi som i mycket påminner om Aids.14 I Timequake

(1997) har mänskligheten hamnat i ett apatiskt tillstånd i vilket den bara kan se sig själva begå

samma misstag om och om igen15 och i och med A Man without a Country (2005) kommer oljan

tillbaka in i bilden som en drog bland alla andra.16

8 Vonnegut 2005 s. 42.9 Vonnegut, Kurt, ”Addicted to Oil” http://www.youtube.com/watch?v=JRlwtgaxO20 hämtad 2012-10-17.10 Johnsson Latham, Gerd ”Jämställdhet och hållbarhet: Är mäns livsstil ett större hot mot miljön än kvinnors?”

Föreläsning Uppsala 2012-10-03.11 Vonnegut, Kurt, Player Piano, New York 1952.12 Vonnegut, Kurt, Cat's Craddle, New York 1963.13 Vonnegut, Kurt, Breakfast of Champions, New York 1973.14 Vonnegut, Kurt, Galapagos, New York 1985.15 Vonnegut, Kurt, Timequake, New York 1997.16 Vonnegut 2005.

2

Object 1

2. SyfteUppsatsen undersöker hur läsningen av Kurt Vonnegut kan kompletteras med ett ekokritiskt

perspektiv. Genom att fokusera på explicita hot mot planeten görs ett försök att finna vilka hot som

är återkommande genom Vonneguts författarskap, samt vilka som förekommer vid enstaka tillfällen.

Eftersom Vonnegut under 2000-talet så tydligt pekar ut politiker som ansvariga i sina kritiska

uttalanden om olja kommer undersökningen att titta närmare på vem eller vad det är som är aktören

bakom hoten i Vonneguts böcker. Aktörerna kommer att lyftas fram genom en narratologisk analys

av framställningen. I analysen av framställningen kommer jag även att undersöka vem det är som

ges uppdraget att berätta, en viktig faktor då kritiken som framförs gäller en kultur som författaren

själv är en del av.

Studien kommer att handla om vilka hot mot planeten som förekommer i Vonneguts böcker,

vilka som är aktörerna bakom dessa och hur den litterära framställningen ser ut. Mina

frågeställningar blir:

• Har det tidigare i Vonneguts författarskap förekommit hot mot planeten?

• Vilka är i sådana fall hoten och vilka är aktörerna bakom hoten?

• Hur framställs hoten och hur har hoten och framställningen förändrats från

Vonneguts debut till hans avslutande roman?

3.EkokritikI ”There's a bad time coming” Ecological vision in the fiction of D.H. Lawrence (2001) inleder

Anne Odenbring Ehlert med att konstatera hur ekologi som begrepp har förändrats under det senaste

årtiondet. Från att ha varit en term enkom för biologer har begreppet utvecklats till att innefatta ett

sätt att se på livet, en ideologi. Det har medfört att nya områden öppnats för ekologiska studier. Ett

av dessa områden är litteraturen.17

Ekokritiken inom litteraturen har sin början under sextiotalet i och med att Rachel Carson i

litterär form kritiserade människans hantering av miljön. Hennes Silent Spring (1962) handlar om

hur användandet av bekämpningsmedel hotar att döda inte bara djuren och naturen, utan i

förlängningen även människan.18 Carson följdes av Carolyn Merchant som med The Death of

Nature (1980) drev tesen att mänskligheten, allt sedan den vetenskapliga revolutionen, har övergått

från tron på jorden som en livsgivande moder till att se på jorden som något fylld med dolda

17 Odenbring Ehlert, Anne, ”There's a bad time coming” Ecological vision in the fiction of D.H. Lawrence, Uppsala 2001, s. 11 - ff.

18 Mathiessen, Peter Courage for the earth, London 2007, s.143.

3

resurser som ska hittas och exploateras. Hon menar att industrialiseringen och flytten av människor

till städer medförde en uppdelningen av naturen och kulturen, vilket innebar slutet för människans

förmåga att se konsekvensen av sina handlingar. Begreppsparet natur och kultur är ett av de

vanligast förekommande inom ekokritiken. Mot Merchants vilja ha de även, genom hennes verk,

starkt kopplats samman med andra dikotomiska begreppspar som manligt – kvinnligt och

västerländsk – österländsk.19 Associationen kommer från att förtrycket av naturen i Merchants teori

är ofrånkomligt sammankopplat med förtrycket av arbetarklassen, förtrycket av kvinnor och

förtrycket av andra kulturer.20

Som litteraturvetenskapligt fält har ekokritiken synliggjorts från början av nittiotalet, då det

publicerades ett antal antologier med texter som utgick från ekologiska perspektiv. Ekokritiken

präglas av tvärvetenskaplighet och är idag uppdelat i flera områden, som Postkolonialism21,

Posthumanism 22 och Ecofeminism23. Gemensamt för samtliga är att de studerar litteratur utifrån

perspektivet att naturen som aktör påverkar, påverkas och tar plats – Nature's Nation som

ekokritikern Chris Coughran uttrycker det.24 I den litteraturvetenskapliga ekokritiken lånas ofta

begrepp från andra discipliner som historia eller genusvetenskap. Donna Haraway är en forskare

med sin grund i såväl historia som biologi, samtidigt som hon benämner sig som posthumanist.

Haraway har utvecklat idén om människan som cyborg, eller med hennes ord: "We are all chimeras,

theorized and fabricated hybrids of machine and organism; in short, we are cyborg”.25

Huvudfunktionen i cyborg som begrepp är att skapa en ny diskurs där konnotationerna av begrepp

som natur och kultur, manligt och kvinnligt, västerländskt och österländskt inte är tyngda av de

dikotomier som Haraway menar har låst och begränsat den ekokritiska debatten.

Människan som maskin förekommer som ett av de mindre ekokritiska temana ur Vonneguts

prosa som jag lyfter i denna uppsats. Ett av de större är utvecklingskritik och västerländsk

historieskrivning. Det senare temat är vanligt förekommande i historisk miljöförskning och är

tillsammans med naturresurser bärande för miljöhistoriker som Joachim Radkau och Clive Ponting.

Likt Merchant så kritiserar Radkau starkt det västerländska användandet av begreppet utveckling,

menande att det är så starkt knutet till teknologiska innovationer att vi har tappat förmågan att

diskutera alternativa sociala strukturer och ifrågasätta ekonomisk expansion.26 Olikt Merchant så

19 Mitman, Greg, ”Where Ecology, Nature and Politics Meet: Reclaiming The Death of Nature” Focus – Isis 97:3, 2006, s. 499.

20 Merchant, Carolyn, The Death of Nature, New York, 1980.21 Huggan, Graham, Tiffin, Helen Postcolonial ecocritisism: litterature, animals, environment, London 2010. 22 Ekokritik, red. Sture Packalén, Västerås 2009.23 Kelly, Petra, Thinking Green! Essays of enviconmentalism, Feminism and Nonviolence, Berkley 1994. 24 Coughran, Chris, ”Sub-versions of Pastoral: Nature, Satire and the subject of Ecology”, The Journal of Ecocriticism

2:2, Melbourne 2010 s. 14.25 Haraway, Donna, Simians, Cyborgs and Women: The Reinvention of Nature, New York 1991 S. 144 - ff.26 Radkau, Joachim, Nature and Power: A Global History of the Environment, London 2008.

4

påpekar Radkau det omöjliga i att se en historisk process som enbart ond eller god. Utan den

vetenskapliga revolutionens tanke om en kultur och dess hegemoni, hade vi inte heller uppfattat

befintligheten av en natur. Andra viktiga teman hos Radkau är människans relation till fossila

bränslen samt hur det diversifierade samhället äger större förmåga att överleva på en planet som är i

konstant och svårförutsägbar förändring.27

Gemensamt för såväl ekokritik som miljöhistoria är tendensen att se förhållandet mellan

människa och natur som en ojämn balans. Det är väldigt lite forskat på de tillfällen då symbiosen

mellan de två är lyckad. Det är en tradition som denna uppsats ansluter sig och de olika ekologiska,

ekokritiska och miljöhistoriska perspektiven sammanfattas med begreppet hot mot planeten.

4. Tidigare forskningEn sökning av ekokritik och Kurt Vonnegut ger i dagsläget en träff. Det är via den vetenskapliga

portalen p-papers där en rapport med titeln Revelation of destruction: An Ecological Interpretation

of Kurt Vonnegut's Cat's Craddle publicerades i februari 2012 . Under en ej namngiven författare

presenterar texten tesen att allt sedan Vonnegut överlevde bombningen av Dresden har han varit

upptagen med mänsklighetens överlevnad, samt de hot som vetenskap och teknologi innebär mot

densamma. Hotet består främst i den antropocentriska synen på världen som dominerar såväl den

kristna tron som den västerländska kulturen.28

Nära ekokritiken ligger Todd F. Davies Kurt Vonnegut's Crusade: Or, How a Postmodern

Harlequin Preached a New Kind of Humanism (2006), i vilken Davies redogör för hur ”Vonneguts

crusade to save the world from environmental and military destruction” markant skiljer honom från

andra författare av samma generation.29 Davies tar avstånd från de kritiker som anser att Vonnegut

är en nihilist, att han som Charles B. Harris skriver, ständigt är upptagen av temat med ”the futility

of human endeavor, the meaningless of human existence”. För Davies är bara det faktum att

Vonnegut genom hela livet fortsatte att berätta om mänskliga misstag, orättvisor och svårigheter ett

bevis för att han trodde på möjligheten av ett annat sätt att leva.30 Vidare skriver Davies om hur

Vonneguts tidiga verk till stor del kretsar kring temat om forskares syn på sitt eget arbete, om hur

forskare anser att de upptäcker sanningar när de i många fall skapar problem (främst i hur mycket

forskning används för militärt bruk. min anm.).31 Davies tar upp Breakfast of Champions (1973) och

Slapstick (1976) som exempel och menar att de domineras av sökandet efter människor som något

27 Radkau 2008, s. 19 - ff. 28 Revelation of destruction: An Ecological Interpretation of Kurt Vonnegut's Cat's Craddle http://www.p-

papers.com/8309.html hämtad 2012-12-06.29 Davies 2006, s. 1.30 Ibid., s. 12.31 Ibid., s. 9.

5

annat än maskiner. Svaret för Vonnegut var att skriva böcker där alla människor är lika viktiga. Han

hoppades att en sådan värld skulle ha möjligheten att ”destroy the abuses of war, of slavery, of

environmental rape”. Det primära temat som läsaren lämnas med, menar Davies, är Vonneguts

humanistiska budskap om att livet är svårt och att det bästa vi kan göra är att vara vänliga och

behandla varandra med respekt. Illustrerat i introduktion till boken God Bless you, Mr Rosewater

(1965); ”God damn it, you've got to be kind.”32

Det finns även annan forskning som är relevant att nämna, skriven innan ekokritik användes

som begrepp. Det rör sig framförallt om forskning som fokuserar på Vonneguts böcker som

civilisationskritik, men även forskningen som fokuserar på mytologiska teman behandlar frågor

liknande de som jag tar upp i min studie.

Den civilisationskritiska läsningen av Vonnegut har dominerats av Jerome Klinkowitz, som

tillsammans med John Summer sammanställde The Vonnegut statement (1973), den första antologin

med forskningsbidrag om Vonneguts författarskap. Klinkowitz försökte bryta mot läsningen av

Player Piano som enbart en omarbetning av Huxleys Brave new world (1932) och Orwells

Nineteen Eighty-Four (1949).33 Hans antologi domineras istället av två teman: Vonneguts tematiska

likhet med Marshall McLuhan och dennes framtidssonderingar, samt en diskussion om

klassificeringen av Vonneguts författarskap.

Om det första temat skriver James M. Mellard i ”The modes of Vonnegut's fiction or, Player

Piano ousts Mechanical bride”. Mellard menar att Vonneguts främsta förtjänst i Player Piano

(1952) är hur människorna och maskinerna flyter in i varandra. Maskinerna skapar symfonier,

dansar och utför arbeten som liknas vid gymnastiska övningar samtidigt som människorna är

maskinellt repetitiva i sina relationer och sitt sätt att hantera arbetsuppgifter. Mellard menar att

Vonnegut kritiserar historieskrivningen för att vara maskinell, en krönika över ett folk som har

övergivit frihet och sökandet efter lycka till förmån för organisering och effektivitet.34 Likheten med

McLuhan visar sig i att Vonnegut inte bara kritiserar historieskrivningen genom sitt budskap, utan

även genom sitt sätt att strukturera skrivandet, som präglas av anakronismer och logiskt märkliga

berättarled.35

Ur det andra temat, klassificeringen av Vonneguts författarskap, är det framför allt diskussionen

om Vonneguts författarskap är ”the fiction of science or the fiction of experience”36 som har

32 Davies 2006, s. 1, 46 - f.33 The Vonnegut Statement, red. Jerome Klinkowitz & John Summer, New York 1973, s. 8.34 Mellard, James M. ”The Modes of Vonnegut's fiction or, Player Piano ousts Mechanical bride” red. Klinkowitz &

Summer 1973, s. 181.35 Ibid., s. 178 - ff.36 Woods, Karen, Woods, Charles, ”The Vonnegut Effect: Science Fiction and beyond” red. Klinkowitz & Summer

1973, s. 133.

6

relevans för min undersökning. Det är en diskussion som tar upp såväl hur Vonnegut bör läsas som

hur de tankar han för fram bör tolkas. Klinkowitz betonar hur Vonneguts upplevelse från

bombningen av Dresden tillsammans med hans arbete på General Electronics är den stomme som

hela Vonneguts författarskap kretsar kring,37 medan Karen and Charles Wood, i ”The Vonnegut

Effect: Science fiction and beyond” (1973), argumenterar att Player Piano är essensen av ett

science fiction verk, motiverat utifrån verkets grund i en idé och idéns destruktiva potential. 38 De

sist nämnda närmar sig dock Mellard när de kommer fram till att vad som skiljer Vonnegut från

konventionell science fiction är hans förmåga att sätta människorna i centrum. Det är inte

maskinerna som är problemet utan det maskinella i det mänskliga.39 Vonnegut deltog själv i

diskussionen och arbetade aktivt mot klassificering av hans verk i allmänhet och science fiction

genren i synnerhet, menande att alla som varit på General Electrics fabrik i Schenectady vet att

Piano Player är att betrakta som realistisk.40

Även hos den forskning om Vonnegut som fokuserar på mytologiska teman återkommer skiftet

mellan natur och kultur, fast i form av mänsklighetens fall från Eden. Leonard Mustazza har,

tillsammans med forskare som Leslie Fiedler och David Myers, visat att Vonneguts böcker är djupt

rotade i bibelns mytologiska teman. För Mustazza är Vonneguts huvudtema känslan av skuld och

förlorad oskuldsfullhet.41 Böckerna utmärks av frånvaron av hjältar och skurkar. Människor gör vad

de gör på grund av påverkan och impulser från kroppen eller samhället.42 Resonemanget är på

många sätt lik den maskinella mänsklighet som Mellard beskriver. Stora delar av Mustazzas

forskning behandlar vad han menar är Vonneguts omtolkning av kunskapens roll i fallet från Eden.

Det är människornas envisa användande av vetenskap till militär verksamhet, till gifter, orättvisa

ekonomiska system och exploatering av naturen.43 Som tema likt Merchants tanker om naturens

död, även om Mustazza främst fokuserar på naturen från ett själsligt perspektiv.

Att Vonnegut under stora delar av sitt författarskap har fört en dialog med den kritik och den

forskning som utfördes på hans verk kan vara av intresse inte bara för de insikter eller den

förvillande effekt som hans uttalanden har medfört. Vonnegut, som författare, är ofta fysiskt

manifesterad i böckerna. Således är Vonneguts kommentarer om Vonnegut även en analys av

böckerna och följande tankar om hans roll som författare och konstnär, tagna från en intervju med

Chicago Tribune (1969), ett träffande perspektiv:

37 Klinkowitz & Summer 1973, s. 14 - ff.38 Ibid., s. 134 - ff.39 Ibid., s. 147.40 Ibid., s. 144.41 Mustazza, Leonard Forever Pursuing Genesis: The Myth of Eden in the Novels of Kurt Vonnegut, London 1990, s

20.42 Ibid., s. 21.43 Ibid., s. 23.

7

the best I could come up with was what I call the canary in the coal mine theory of the arts.

This theory says that artists are useful to the society because they are so sensitive. [---]

They keel over like canaries in poison coal mines long before more robust types realize that

there is any danger whatsoever.44

Ur resonemanget ovan kan vi hämta ett tidigt argument för att läsningen av Vonnegut behöver

kompletteras med ett ekokritiskt perspektiv: Det som den samhällskritiska och science fiction

fokuserade forskningen ser som berättelsen om en framtida kollaps och ett uppbrott från vår kultur

som vi känner den, det som Mustazza och den mytologiska forskningen ser som upprepandet av det

förlorade paradiset och människans fall, kan även läsas som Vonneguts fågelsång i kolgruvan. Hans

varning inte om vad som kan hända i en långväga framtid eller har skett i en långt förgången tid,

utan vad han ser hända nu, i det samhälle där han levde.

5. MetodUndersökningen kommer att göras genom en kvalitativ närläsning av fyra av Kurt Vonneguts

böcker. I så stor utsträckning som möjligt skall jag söka stöd för mina iakttagelser i tidigare

forskning samt inom ekokritiska områden som tangerar mina frågeställningar. Ekokritik som

litteraturvetenskaplig riktning har ingen bestämd begreppsapparat, inte heller något tydligt

strukturellt tillvägagångssätt. Min undersökning av ekologiska hot kommer därför att i huvudsak

fokusera på sådana teman som tidigare lyfts inom ekologi och den ekokritiska forskningen, med

utgång från tre områden: Konsumtionen av naturresurser, kritik mot den västerländska kulturen med

hur den värderar intelligens, skriver historia och beskriver utveckling samt till viss del människan

som maskin. I brist på en fungerande generisk term för att beskriva olika former av hot har jag

använt den samlande termen ”hot mot planeten”. För att synliggöra aktörerna bakom hoten samt för

att undersöka hur framställningen av kritiken förändrats används två olika narratologiska modeller

med fokus på texternas berättare och aktörer.

Som sekundärlitteratur kommer jag att utgå från ekokritiska översiktsverk, främst Green

Studies Reader: From Romanticism to Ecocritisism (2000), Ekokritik: naturen i litteraturen (2007)

samt Ecocritical theory: new European approaches (2011). Det inom miljöhistoria viktiga verket

Nature and Power av Joachim Radkau kommer att användas för begreppsapparaten och det

ekologiska perspektivet. Radkau kommer även att, tillsammans med Merchant, utgöra grunden för

44 Vonnegut Jr., Kurt, ”Physicist, Purge Thyself,” Chicago Tribune Magazine, June 22, 1969, s. 44. (även i Klinowitz & Summer 1973. s. 10.)

8

undersökningen av det historienarratologiskt kritiska perspektivet.

Från den tidigare forskningen om Vonnegut kommer jag framförallt att söka stöd hos Davies,

men även Mustazza och Klinkowitz kommer att användas. Mustazza för hans noggranna

uppställning av textstycken där Vonnegut behandlar Eden och fallet, det som jag benämner med

Merchants begrepp natur och kultur. Klinkowitz för forskningen om de verk som handlar om

människans maskinlikhet, en del av kritiken mot en västerländsk kultur där effektivitet är viktigare

än mänsklighet. När det gäller människan som maskin är det ofrånkomligt att förhålla sig till Donna

Haraways teorier om människan som cyborg.45 Haraways försök att bryta den dikotomiska

hegemonin är även möjlig att relatera till Vonneguts stil som författare, utifrån det Mellard påpekat

om Vonneguts försök att bryta mot konventionella strukturer.

För att besvara frågan om den litterära framställningen kommer jag att använda mig av två

olika modeller för narratologisk analys: Mieke Bals syntes av den forskning som gjorts på Gérard

Genettes narratologiska figurer samt Algirdas Julien Greimas aktant, och Genettes egen modell över

det han kallar berättelsens modus46. Bal använder följande modell för att strukturera upp

narratologin:

Bild.1 47

Mieke Bal definierar actor som en ”agent that performs actions”. Hon poängterar att karaktärer i en

bok inte är samma sak som personer och använder begreppet för att analysera och kritisera

45 Haraway 1991, s. 134-145.46 Genette, Gerard, Narrative Discourse – An Essay in Method, eng. översättning Jane E. Lewin, Oxford 1980, s. 186.47 Bal, Mieke, On Story-Telling, New York 1991, s. 88.

9

3. actor

1. narrator

2. focalisator

AUTHOR

READER

ACTION DIRECTDISCOURSE

5. implied ”spectator”

6. explicit or implied reader

4. actor

narr a

tive

(text

)

stor

y

fabu

la

karaktärer utifrån deras funktion. I min analys används actor för att besvara frågan; vilka är

aktörerna bakom hoten? Istället för actor kommer jag att använda aktör. Fördelen med Bals

aktörsbegrepp är att det underlättar en analys av agenter i olika böcker som har liknande funktioner

men olika beteckningar. Utifrån att Vonnegut i flera böcker använder österländsk kultur som

motexempel kan vi till exempel se att ”we”48, ”people”49, ”they”50 och ”our decendants”51 alla har

funktionen västerländsk kultur, medan samma aktörer i böcker utan det österländska motexemplet

har funktionen människor. Ett sådant sätt att strukturera aktörerna underlättar identifieringen av

förändringar och kontinuitet bland aktörerna i Vonneguts författarskap.

I Bals modell står action och direct discourse för de mer traditionella begreppen mimesis och

diegesis. Mimesis som att visa genom en process eller handling, diegesis som att förklara med ord.52

Action och direct discourse kommer att användas tillsammans med modus för att analysera hur

ekokritiska tankar framställs.

Modus används av Genette för att beskriva hur författaren kan arbeta med karaktärens

subjektivitet. Han menar att berättande är en fråga om grader och att berättandet kan ”keep at a

greater or lesser distance from what it tells.”53 Det är genom modus möjligt för författaren att

uttrycka sitt budskap med mer eller mindre objektivitet. Genette använder följande modell för att

beskriva berättelsens modus:

Bild. 2

54

Modellen handlar om vem som har fått uppdraget att återberätta. I Genettes modell finns även en

femte möjlighet vilket är berättelsens egen röst. Genette identifierar genom modellen fyra olika

former av berättare. Den allvetande berättaren som berättar i tredje person går under benämningen

48 Vonnegut 2005, s. 9.49 Ibid., s. 44.50 Vonnegut 1976, s. 226.51 Ibid., s. 226.52 Bal 1991, s. 75, 87.53 Genette 1980, s. 185 - f.54 Ibid., s. 186.

10

Internal analysis of events Outside observation of events

Narrator as acharacter inthe story

Narrator not acharacter inthe story

1. Main character tells his story

2. Minor character tells majorcharacter's story

4. Analythic or omniscentauthor tells story

3. Author tells story as observer

extra-heterodiegetisk, extra-homodiegetisk beskriver en berättare som berättar från en position

utanför diegesen men som deltar i händelseförloppet, intra-heterodiegetisk beskriver en berättare

som är närvarande i diegesen men inte en aktör, intra-homodiegetisk beskriver en berättare som

både befinner sig i diegesen och är en aktör.

Berättarens relation till texten är särskilt intressant i studiet av passager som uttrycker kritik, då

läsarens upplevelse av kritiken som subjektiv eller objektiv kan vara av stor betydelse. Genettes

begrepp kommer att användas för att undersöka hur Vonnegut framställer hoten. För att skapa en

översikt, och för att besvara den sista frågan om hur hoten och framställningen har förändras,

kommer hoten, Bals aktörer och Genettes berättarpositioner att struktureras i en tabell i anslutning

till analysen av varje roman. Istället för Bals narration använder jag den i svenskan mer etablerade

termen dieges. Dieges kommer att användas för såväl story som fabula ur Bals modell.

Distinktionen mellan nivåerna sker istället i analysen av berättaren, enligt Genettes begrepp ovan.

Ur Vonneguts författarskap har jag gjort ett så brett kronologiskt urval som möjligt med början

hos debutromanen Player Piano från 1952. De övriga titlarna i undersökningen är Breakfast of

Champions, or Goodbye Blue Monday (1973), Slapstick, or Lonesome no more! (1976) samt det

som kom att bli Vonneguts sista verk, A Man without a Country (2005).

Breakfast of Champions, or Goodbye Blue Monday benämnas i denna uppsats som Breakfast of

Champions. Slapstick, or Lonesome No More! benämnas som Slapstick. Det är möjligt att

Galapagos (1985) med sitt tema om människan och evolutionen borde ha en självklar plats i en

ekokritisk läsning av Vonnegut, men verket har utelämnats på grund av att dess ekologiska tema

skiljer sig från de undersökta verken vilket hade krävt en annan form av analys.

11

Del II Analys

6. Vilka är hoten och aktörerna i Vonneguts författarskap?

6.1 Player Piano (1952)

Player Piano är Vonneguts debutroman och utspelar sig i staden Illium, någon gång efter det tredje

världskriget. I Illium samt resten av Amerika har maskiner tagit över alla bärande

samhällsfunktioner; från planering av produktion och utvärdering av mänskliga förmågor till

kollektivtrafik och diskning. Människorna i samhället har delats upp i ingenjörer och övriga, där de

övriga tillhör antingen Reeks and Wrecks eller militären. I boken får vi följa Paul Proteus,

chefsingenjör på the Illium works och hans ökande missnöje med de orättvisor som finns i samhället

samt samhällets okritiska förhållningssätt till nya uppfinningar. Missnöjet leder till att Paul lämnar

sitt jobb för att gå med i en terroristorganisation som har målet att störta maskinväldet.

Organisationen lyckas starta ett upplopp i vilket alla maskiner i Illium slås sönder, men

människorna som medverkade i upploppet hinner inte mer än att konstatera att maskinerna är

sönder förrän de själva inleder arbetet med att bygga upp dem igen.

6.1.1. Hot & aktörer

Hot Aktör BerättareUtvecklingsidéns fokus på

teknik

Västerländsk kultur

Vanliga människor

Staten & militären

Företag & rika kapitalister

Den teknologiska utvecklingen

Västerländsk kultur

Extra-heterodiegetisk

Tabell 1 Hot & Aktörer i Player Piano

6.1.2. Framställning & exempelUr en ekokritisk läsning av Player Piano framstår den antropocentriska livssynen som ett

dominerande hot. Boken visar på vilka faror det finns i att bara bedöma och utvärdera samhällen

och utveckling utifrån mänskliga behov. Särskilt i hur ett sådant perspektiv medför svårigheter när

de ekologiska dimensionerna av samhällsbeslut ställs mot ekonomiska. En sådan läsning skulle

dock inte berätta hela sanningen. Som Davies, såväl som Klinkowitz, visat är det människorna som

står i fokus i Vonneguts författarskap, och i den kritik som finns kan vi även läsa att människor får

för lite fokus.

Player Piano saknar explicit ekokritiska tankar, men där finns tankegångar som påminner om

12

ekokritiska perspektiv. Att det finns något ohållbart i det industriella samhällen och dess splittring

av natur och kultur är tydligt. Längtan efter ett naturnära urtillstånd syns tidigt i form av

protagonisten Paul Proteus entusiastiska läsning av klassiska äventyrsböcker. Det är böcker om män

som gör saker med händerna, jagar på savannen och seglar på haven: ”He wanted to deal, not with

society, but only earth as God had given it to man”.55 Hos Paul blir missnöjet med den teknologiska

världen han lever i en längtan efter en svunnen tid:

imagined that he and Anita had pushed this far into the upstate wilderness, with the nearest

neighbor twenty-eight miles away. [---] had to mold bullets and go shoot a bear. [---] As, in

his imagination, he brought home a bear to Anita, and she cleaned it and salted it away, he

felt a tremendous lift56

Drömmen, som är en diametral motsats mot det helautomatiska ingenjörslivs Paul lever, speglar

också en situation där relationen mellan honom och hans maka Anita är ömsesidig och mänsklig.

Kvinnornas roll i Illium har annars stannat vid att representera sina män under middagar och välja

skjortor till sportevenemang.

Utifrån hoppet att bryta sig ur den kultur som Paul finner allt mer ohållbar och svårförståelig

köper han en gammal stuga, den enda i Illium som saknar elektricitet och därmed inte står under

maskinernas kontroll: ”with each new inconvinience, the place became more irresistable. It was a

completley isolated backwater, cut off from the boiling rapids of history. Timeless”.57 Det är Pauls

rädsla för att samhället är på väg åt fel håll som får honom att distansera sig. Hans tankar visar på

synen om hur utveckling driver historien framåt och att människan står allt mer maktlös.

Önskan att komma undan den automatiska teknologin och dess makt över tiden visas även genom

att Paul ställer sitt moderna atomur efter den manuellt uppvridna farfarsklockan som han hittar i

stugan.

Den teknologiska utvecklingens följder för vanliga människor visas när en utländsk dignitär

bjuds in för att imponeras av Amerikas höga levnadsstandard. Det är Shahen av Brathpuhr, hans

tolk Khasdrahr och ingenjören Doctor Dodge som besöker Wanda och Edgar, ett vanligt par i ett

vanligt hem i Illium. Under en presentation av hur snabbt och effektivt familjens ”radar range micro

oven”, ”ultrasonic dishwasher and clotheswasher”, ”automatic ironer”, ”transducer” och ”ozonic

dryer” utför vardagliga uppgifter frågar Shahen varför allt behöver gå så fort, samt vad de ska göra

55 Vonnegut 1952, s. 135.56 Ibid., s. 99.57 Ibid., s. 132.

13

med all tid: ” – Live! Get a little fun out of life” svarar ingenjören.58 Varpå Shahen frågar den

vanliga kvinnan Wanda vad det är hon gör när hon lever och har kul: ””Oh, television,” She

murmured. ”Watch that a lot, don't we Edgar. And spend a lot of time with the kids, little Delores

and young Edgar Jr. You know. Things.” Att umgås med barnen är dock svårt då barnen oftast är

”over at the neighbours' place, the Glocks, watching television, I expect.””59

Människans intima relation till maskiner samt målet att arbeta bort alla mänskliga sidor i

samhället kritiseras genom att det maskinella tar död på kulturen. I Illium finns det varken plats för

estetiska talanger eller musikalitet. De är ersatta av en kultur vilken är matematiskt uträknad och

konstruerad, som till exempel det automatiska pianot i bokens titel. Samtidigt visas inga trovärdiga

alternativ till den industrialiserade västerländska kulturen. För Paul bli situationen hopplös: ”He

knew with all his heart that the human situation was a frightful botch, but it was such a logical,

intelligently arrived-at botch, that he couldn't see how history could possibly have led anywhere

else.”60 Problemen blir tydliga när Paul blir avskedad från posten som chefsingenjör och plötsligt

har uppnått sitt mål med att vara fri från systemet. Han försöker starta ett nytt liv i den lilla stugan

han köpt, men det rejäla och riktiga lantliv han drömt om visar sig lukta illa, vara svettigt och

smärtsamt. Konstaterandet ”He hadn't gone back”61 innebär inte bara slutet på Pauls liv som bonde,

det är även domen över möjligheten att vrida tiden bakåt. Samma resultat når Illiums människor

efter att de under en våldsam revolution slagit sönder alla de maskiner som satt dem under förtryck.

Omedelbart sätter en gammal mekaniker sig själv i arbete ”proud and smiling because his hands

were busy doing what they liked to do best. . . replacing men like himself with machines.”62

6.1.3. Analys

Player Piano är skriven utifrån en extra-heterodiegetisk berättare. Huvuddelen av diegesen kretsar

kring Paul Proteus och det är det missnöje han upplever som ligger till grund för bokens handling.

Paul som välbärgad, uppskattad och central person i Illium blir en mittpunkt mot vilken mer

radikala positioner ställs. Dessa positioner visas främst genom att fokaliseringen skiftar till personer

i andra delar av samhället. De andra fokalisatörerna är: Doctor Edwing J. Halyard som är

ambassadör för Amerika och arbetar med att sälja in teknologiska innovationer till länder som ännu

inte domineras av amerikanska uppfinningar. Shahen av Brathpuhr som i egenskap av utländsk

dignitär och österlänning, ger perspektiv till det amerikanska sättet att leva, samt Edgar som arbetar

58 Vonnegut 1952, s. 144.59 Ibid., s. 144.60 Ibid., s. 103.61 Ibid., s. 220.62 Ibid., s. 318.

14

i Reeks and Wrecks och vars hem får representera hur mycket bättre levnadsstandarden har blivit i

ett typiskt amerikanskt hem.

Diegesen domineras av beskrivna processer vilket innebär att det främst är genom tolkning som

kritiken kan förstås, även om enskilda processer förtydligas genom reaktionerna från utomstående

observatörer. De passager som handlar om människans natur görs utifrån en diskussion om förlusten

av mänskliga behov, och naturen lyfts som något viktigt som gått förlorat i människors liv.

Beskrivningen av den teknologiska utvecklingen som en process ger aktörerna utrymme att

förbättra sig. Boken är på så vis en dialog med aktörerna där fördelar och nackdelar vägs mot

varandra när de försöker förhålla sig till sin omgivning.

Som aktör bakom utvecklingen av det industrialiserade samhället nämns oftast företaget som

äger The Illium Works där Paul arbetar. Genom ambassadören Edwing J. Halyard förstår vi att

organisationen identifieras med den västerländska kulturens traditioner och ideal. Genom sina

behov i krig är det militären som startar den omfattande förändringen av samhället, samtidigt som

den teknologiska utvecklingen benämns som något i ständig rörelse.

Den västerländska kulturen och dess strukturer visas i mötet med Shahen av Brathpuhr, där den

är skaparen av det rationella och effektiva samhället, men även har tagit död på kultur och estetiska

värden. Som en del av den västerländska kulturen är det den enskilda människan som avgör

samhällets utveckling, visat i det ovan citerade stycket om mekanikern vilken gör det mekaniker

kan bäst, ”replacing men like himself with machines.”63

Likt Donna Haraways tankar om människan som cyborg är människan utan maskinen inte

längre den världshärskare runt vilken väst har byggt sin självbild.64 En förändring skulle därmed

kräva en omförhandling av människans roll på jorden, vilket inte visas som något tänkbart

alternativ. Det ohållbara, som boken visar det, uppstår istället när människan inte längre har en plats

i sitt eget samhälle. Det ger en ekokritisk läsning som präglas av faran i att tro på vad Joachim

Radkau kallar ”den stora idéen”65; alla uppfinningar är inte av godo och alla vetenskapliga

upptäckter leder inte till ett bättre samhälle. Kritiken mot det västerländska samhällets starka

förhoppningar på enkla lösningar påminner på så sätt mer om Radkaus miljöhistoriska teorier. Det

innebär ett betydande steg ifrån bokens början i Merchants ideologiska analys, där det finns en

självklar motsats mellan kultur och natur.

63 Vonnegut 1952, s. 318.64 Harraway 1991, s. 140 - f.65 Radkau 2007, s. 198.

15

6.2. Breakfast of Champions (1973)Breakfast of Champions inleds med meningen ”This is a tale of a meeting of two lonesome, skinny,

fairly old white men on a planet which was dying fast”.66 Mötet som omnämns sker under

invigningen av ett konstcenter och de två männen är bilförsäljaren Dwayne Hoover samt den

misslyckade science fiction författaren Kilgore Trout. Boken tar upp dagarna före mötet,

människorna de möter på vägen, korta sammanfattningar av böcker som Kilgore skrivit samt

konsekvenserna mötet får för huvudkaraktärerna. Under själva mötet läser Dwayne en av Kilgores

noveller. Novellen är en berättelse där alla varelser på jorden förutom läsaren är maskiner och att

Gud har gjort så för att testa hur mycket elände du och jorden kan ta. För Dwayne Hoover, som tar

berättelsen som ett direkt meddelande till honom, resulterar mötet i att han hamnar på sinnessjukhus

efter att ha misshandlat och förolämpat nästan alla han känner, för Kilgore Trout innebär det en

förståelse för vilken påverkan en författares ord kan ha på andra människor.67

6.2.1. Hot & aktörer

Hot Aktörer BerättareVästerländsk kultur

Konsumtionen av fossila bränslen

Exploateringen av naturresurser

Utrotning av djurarter

Västerländsk kultur

Vanliga människor

Mänsklig biologi

Företag & rika kapitalister

Författare

Extra-heterodiegetisk > Intra-

homodiegetisk

Tabell 2 Hot & Aktörer i Breakfast of Champions

6.2.2. Framställning & exempel

Breakfast of Champions inleds med att berättaren ursäktar sig med att han snart skall fylla femtio

och att han samlat på sig mycket ”junk” som han behöver rensa ur sig.68 Boken består också av en

varierande samling tankar och idéer varav flera är varningar och hot mot vår planet. Hoten består i

huvudsak av bilar och oljekonsumtion, exploatering av naturresurser och utrotning av djur.

Det vanligast förekommande hotet är faran i konsumtionen av olja och tydligast ses det i en

episod om invånarna på planeten Lingo-Three. Invånarna där var på alla sätt lika amerikanska bilar,

förutom att de kom från ägg istället för fabriker. Till Lingo-Three anlände en grupp rymdresenärer,

som fick veta att invånarna höll på att dö ut på grund av att konsumtionen av olja hade förstört såväl

planeten som atmosfären. Eftersom rymdresenärerna inte hade någon möjligt att ta med sig ett barn

66 Vonnegut 1973, s. 17.67 Vonnegut 1973.68 Ibid., s. 14.

16

från planeten, barnet var en bil på ett ton och resenärerna var pysslingar med ett skepp på knappt en

meter, lovade de att berätta om invånarnas öde samt att varna så många de kunde.69 Till planeten

Jorden kom Kago:

Within a century of little Kago's arrival on Earth [---] every form of life on that once

peaceful and moist and nourishing blue-green ball was dying or dead. Everywhere were the

shells of the great beetles which men had made and worshipped. They were automobiles.

They had killed everything.

Little Kago himself died long before the planet did. He was attempting a lecture on the

evils of the automobile in a bar in Detroit. But he was so tiny that nobody paid any

attention to him. He lay down to rest for a moment, and a drunk automobile worker

mistook him for a kitchen match. He killed Kago by trying to strike him repeatedly on the

underside of the bar70

Farorna i konsumtionen av fossila bränslen ses även i en episod där en astronaut från jorden landar

på en annan planet. På planeten har alla växter och djur förutom hominiderna71 dött ut. Astronauten

blir bjuden på en fest där det enda som finns att äta är olja och kol. Under festen bryter en

diskussion ut om censurering av ”dirty films”. Det slutar med en diskussion om vilken av planeterna

som har ”the dirtiest films” och festsällskapet beger sig till en biograf för att avgöra saken. Filmen

från planeten handlar om ett sällskap som långsamt, långsamt mumsar i sig päron och frukt tills de

är alldeles mätta, varpå de slänger hela korgar med mat som blivit över. Utanför biografen försöker

några prostituerade sälja sina tjänster till astronauten. De lockar honom med löften om ägg, mjölk

och frukt men bjuder i själva verket bara på olja och kol, samtidigt som de talar snuskigt om hur

fräsch maten är och hur gott det smakar med alla naturliga juicer och aromer.72

Även de skadliga effekterna från utvinnandet av fossila bränslen visas och Kilgore Trouts resa

mot konstcentret går genom ett landskap som blivit ”demolished by men and machinery and

explosives in order to make it yield up it's coal”.73

Ett annat förekommande tema är mänsklighetens utrotning av djur. I ett tal av Kilgore Trout,

givet då han någon gång i framtiden accepterar Nobelpriset för sina framsteg i medicin,

kommenterar han att ”Some people say that there is no such thing as progress. The fact that human

69 Vonnegut 1973, s. 34 - f.70 Ibid., s. 37.71 Beteckning på det släkte av primater där bl.a. människan ingår.72 Vonnegut 1973, s. 62 - ff.73 Ibid., s. 115.

17

beings are now the only animals left on Earth, I confess, seems a confusing sort of victory.”74

Ytterligare ett stycke berättar om en man på en annan planet som belönas för att han har utrotat alla

pandor. Invånarna var glada, för det fanns för många raser på planeten och det var stressande att

aldrig veta vad de skulle möta. Djuren behövde dö för att göra livet mer förutsägbart. Men naturen

var för kreativ och till slut kvävdes alla under ett trettio meter tjockt levande täcke bestående av

duvor och fågelarten Bermuda Ern.75 De sist nämnda är en fiktiv art som även finns med i en episod

som utspelar sig på jorden, där de blir utrotade av människor under bygget av Panamakanalen.

Orsaken var en svamp som tärde på fågelns ögon och hjärna. Svampen hade tagit sig till Panama i

form av fotsvamp hos byggarbetarna.

6.2.3. AnalysBreakfast of Champions berättas av en narrator som rör sig från att vara extra-heterodiegetisk till

intra-homodiegetisk. För diegesen innebär det att berättaren går in i handlingen som en agerande

och reagerande karaktär. Det sker i baren på konstcentret, där berättaren sitter några bord bort från

mötet mellan Dwayne och Kilgore. Berättaren beställer några drinkar, lyssnar på deras samtal och

går efter mötet fram till Kilgore. Han berättar att Kilgore är en skapelse av hans fantasi, men att han

nu tänker släppa Kilgore samt de andra karaktärerna fria. Relationen mellan berättaren och Kilgore

blir av särskild vikt för framställningen då Kilgore som intra-heterodiegetisk berättare förmedlar de

flesta av hoten mot planeten.

Breakfast of Champions skrevs då debatten angående om Player Piano (1952) var science

fiction eller inte var som intensivast. Det är säkert därför ingen tillfällighet att en stor del av hoten

mot planeten är sammanfattningar av Kilgore Trouts noveller, av berättaren upprepade gånger

benämnda som just science fiction och sålda som utfyllnad i pornografiska magasin. Kilgore Trout,

berättas det, blir senare även en stor forskare inom mental hälsa, uppskattad och respekterad utifrån

de banbrytande idéerna som publicerades förklädda till science fiction.76 Kilgores noveller är

koncist refererade och dyker löpande upp genom hela boken. Då diegesen annars är löst

sammanhållen medför referaten att de sekvenserna som Kilgore har skrivit är de mest

sammanhållna och fokuserade delarna.

Hoten som lyfts fram har sin grund i utvecklingskritik, där mänsklig teknik är grunden till att

jorden utsätts för skador. Människan saknar förmåga att ta till sig varningstecken och ifrågasätta sitt

sätt att leva, vilket knyter an till Merchants teorier om att splittringen mellan natur och kultur har

74 Vonnegut 1973, s. 33.75 Ibid., s. 86.76 Ibid., s. 24.

18

gjort människan oförmögen att se konsekvenserna av sina handlingar. I Kilgores historier syns

också kritik mot människans hanterande av andra varelser. Det sker genom ett argumenterande för

biologisk mångfald utan att det egentligen nämns några argument. Orsaken kan antas vara att

berättaren ser en fara i fokuset på människan, vilket erinrar om såväl Merchant som Haraway, där

det antropocentriska synsättet gör människor oförmögna att ta rationella beslut utifrån ett annat

perspektiv än ekonomiska och teknologiska framgångar.77

Utöver kritiken som formuleras av Kilgore Trout går berättaren själv in för att i direkt dialog

med läsaren framföra sina åsikter om planetens dåliga skick. En stor del av skulden läggs då på ”the

idiot decisions made by my countrymen”, men det visar sig också att grunden till dessa dåliga

beslut till stor del beror på författare och det idiotiska beteendet hos karaktärerna i deras böcker.78

Det är den enda passagen där berättaren och Kilgore Trout kan anses ha någon del i hotet mot

planeten. I övrigt är aktörerna bakom hoten generiska, med grupper som bilar, människoliknande

varelser och ”men and machines and explosives”79. En intressant aktör är den del av den mänskliga

biologin som berättaren betecknar som ”faulty wiring”.80 Människors reaktioner beskrivs som rent

kemiska, resultatet av mediciner eller av mentala sjukdomar, och deras märkliga beteenden liknas

vid en trasig maskin. Detta kan ses i berättarens uppställning av den tyska flaggans historia, två

bilder som även visar hur berättaren knyter diegesen till verkligheten genom att hänvisa till

symboler som är väl kända eller vardagliga för läsaren:

81

Liksom fotsvampens utrotande av fåglar i Panama är faulty wiring en aktör som både har svårt att

förändra sitt beteende och lämnar litet utrymme för motreaktioner. Den enda aktören i Breakfast of

Champions som är fysiskt manifesterad är Eliot Rosewater, mångmiljardär och del av en släkt som

77 Merchant 1980, Harraway 1991.78 Vonnegut 1973, s. 195.79 Ibid., s. 115.80 Ibid., s. 13, 23, 72.81 Ibid., s. 128.

19

”When the Germans were full of bad chemicals, their flag looked like this:”

”Here is what it looked like after they got well again:”

ensamma ska ha förstört hela West Virginia.82 Eliot Rosewater är samtidigt Kilgore Trouts mest

hängivna fan och den direkta orsaken till att Kilgores böcker sprider sig över världen. Det är även

samma Rosewater som dyker upp i Vonneguts God bless you, Mr Rosewater, där Eliot Rosewater

lever under parollen ”God damn it, you've got to be kind”.83 Hans roll som miljöskurk blir därmed

komplex, något som kanske kan liknas vid den kritik mot tron på enkla lösningar som figurerade i

Player Piano (1952).

6.3. Slapstick (1976)Slapstick är Dr. Wilbur Daffodil-11 Swains självbiografi. När den skrivs är Wilbur kung över

Manhattan samt den sista presidenten av den upplösta nationen USA. Biografin handlar om hur

Wilbur och nationen hamnade där de är idag; från hans uppväxt på en isolerad herrgård tillsammans

med sin syster Eliza, via hans kandidatur, till att USA slås ut som ett resultat av att oljan tar slut

samtidigt som tyngdkraften börjar variera kraftigt. Wilbur och Eliza är enäggstvillingar och

tillsammans är de ett symbiotiskt geni, Wilbur representerar den rationella högra hjärnhalvan och

Eliza den kreativa vänstra. När tvillingarna splittras hamnar Eliza på dårhus för hennes oförmåga att

lära sig att läsa och skriva, samtidigt som Wilbur blir doktor och vinner presidentvalet under

parollen ”lonesome no more!”, vilket även är bokens undertitel. Tanken bygger på att länder bör

organiseras utifrån fiktiva familjer, om inte annat för att där nationer misslyckas med att se krig som

tragedier så är tragedin krigets självklara konsekvens för en familj.

Parallellt med USAs undergång isolerar sig Kina från omvärlden. Kort därefter lyckas

kineserna lösa försörjningskrisen genom att krympa hela sin befolkning, samt att av heterogena

grupper skapa kollektiva intelligenser genom vilka de teleporterar människor till Mars och lär sig

hantera den skiftande tyngdkraften.84

6.3.1. Hot & aktörer

Hot Aktör BerättareVästerländsk kultur

Konsumtion av fossila bränslen

Naturens oförutsägbarhet

Västerländsk kultur

Österländsk kultur

Vetenskapsmän & uppfinnare

Företag & rika kapitalister

Vanliga människor

Extra-homodiegetisk > Intra-

homodiegetisk

Tabell 3 Hot & Aktörer i Slapstick

82 Vonnegut 1973, s. 116, 121.83 Davies 2006, s.1, 46 - f.84 Vonnegut 1976.

20

6.3.2. Framställning & exempelSlapstick är en överlevares redogörelse för ett samhälles kollaps. De flesta av hoten som presenteras

mot vår planet har i berättarens värld redan inträffat, men i berättelsen om vägen dit finns flera

indikationer på vad som gick fel. De handlar framförallt om hur det västerländska samhället

använder och värderar intelligens, konsumtionen av fossila bränslen samt naturens oförutsägbarhet.

För att visa på det västerländska samhällets tillkortakommanden väger berättaren västerländska

misstag mot kinesiska framgångar. Jämförelsen påminner mycket om dikotomierna som följde på

Merchants tes om naturens död, där väst står för en pragmatisk kultur och öst för en spirituell

natur.85 Wilbur konstaterar att vetenskapsmän misslyckas med att se Elizas konstnärliga kreativitet

som intelligens, mycket på grund av att intelligens i väst testas med frågor som: ””How many digits

are there to the left of the decimal place in the square root of 6902038.42753?”” och ”” Astronomy

is to geology as steeplejack is to what?””.86 Samtidigt som forskarna i väst räknar decimaler

försöker de kinesiska vetenskapsmännen lösa den ökande mängden människors brist på mat och

andra råvaror. Det gör de genom att ”making human beings smaller, so they would not need to eat

so much and wear such big clothes.”87 Wilburs tankar under mötet med en kinesisk ambassadör, ”It

was greedy of me to be so big. My supper that night could have fed a thousand men his size”, kan

ses som en medveten överdrift i stil med en diskussion där olika länders effekter för planeten

jämförs genom varje enskild invånares ekologiska fotavtryck88.

Vad Wilbur fann mest intressant i mötet med den kinesiska ambassadören var dock kinesernas

arbete med mänskligt samarbete samt att:

poor old Western Civilization had provided the Chinese the inspiration to put together such

syntetic geniuses. The Chinese got the idea from the American and European scientists

during the Second World War, with the single-minded intention of creating an atomic

bomb.89

Hotet från konsumtionen av fossila bränslen visas när Wilbur berättar att han som ättling till

grundaren av Standard Oil, John. D Rockefeller, är ”descended from Americans who had all but

wrecked the planet with a form of idiot's Delights – obessively turning money into power”.90 När

Wilbur blir president visar det sig att olja blivit så sällsynt att bara utskriften av breven med

85 Merchant 1980.86 Vonnegut 1976, s. 103.87 Ibid., s. 64.88 Ekologiskt fotavtryck är en term för den samlade mängden resurser en människas konsumtion kräver av planeten. 89 Vonnegut 1976., s. 96.90 Ibid., s. 28, 46.

21

amerikanarnas nya familjenamn tömmer samtliga reserver.91 I Wilburs beskrivning av ett slag

mellan kungen av Michigan och folket runt sjön Maxinkuckee ses däremot en fördel med förlusten

av naturresurser, ”the machines had decided not to fight anymore. It's just people now”.92

Amerikanarnas uppdelning av intellekt och kreativitet innebär även att de misslyckas med att

förutse den förändring som äger rum med tyngdkraften. Stundtals mycket kraftiga ökningar

medförde att ”elevator cables were snapping, airplanes were crashing, ships were sinking, bridges

collapsing”.93 De enda som lyckades förutspå förändringarna, förutom kineserna, var Wilbur och

Eliza, men ingen tog deras varning på allvar. Wilburs självbiografi slutar också med vikten av att

lyssna på varningar och att lära av misstag:

If our decendents don't study our times closely, they will find that they have again exhausted

the planet's fossil fuels, that they have again died be the millions of influenze and The Green

Death, that the sky has again been turned yellow by the propellants for underarm deodorants

[---] and that they are yet again the intellectual and spiritual inferiors of teeny-weeny

Chinese.94

6.3.3. AnalysSlapstick inleds med att Vonnegut konstaterar att det är det närmaste en självbiografi han någonsin

kommer att skriva. Han berättar även att boken kom ur en dagdröm han hade på väg till en

begravning av sin morbror. Drömmen handlade om Vonnegut och hans syster som hyperintelligenta

men fysiskt motbjudande tvillingar. Berättandet tas sedan över av Dr. Wilbur Daffodil-11 Swain,

bokens inkarnation av Vonnegut. Att det är en självbiografi av Wilbur inom Vonneguts större

berättelse medför att berättandet går från extra-homodiegetiskt till intra-homodiegetiskt.

Det är genom Wilburs observationer av planeten som vi får ta del av både det som är fel samt

berättelsen om hur det gick till. I bokens inledning är Wilbur och Eliza observatörer utifrån deras

position som barn, men efter att tvillingarna separeras blir Wilbur snabbt en del av den

västerländska kulturen. Det blir istället genom motexemplet Kina som de västerländska misstagen

lyfts fram. Många av hoten ses genom Wilburs egna tillkortakommanden och hans oförmåga att

hantera situationer som uppstår när de fossila bränslena tar slut och naturen agerar oförutsägbart.

Den kraftigt ökade tyngdkraften är en intressant aktör och hotbild. Det är ingen effekt av

västerländsk kultur, utan snarare en demonstration av hur den västerländska livsstilen är dåligt

91 Vonnegut 1976, s. 165.92 Ibid., s. 220.93 Ibid., s. 153. 94 Ibid., s. 226.

22

förberedd på förändringar. Argumentationen påminner återigen om Radkau med faran i att tro på en

stor idés förmåga att lösa alla problem. Fokusering på effektivitet gör samhället mindre resistent för

det oförutsedda och en klokare väg att gå kan vara att försöka maximera variationen av lösningar

och alternativ. I miljöhistoria används en analogi med hajar och råttor. Den västerländska

civilisationen är hajar som är extremt väl anpassade till en specifik livssituation, men ett framtida

scenario med skiftande klimat kommer med allra största sannolikhet att kräva anpassningsförmågan

hos råttor.95

6.4. A Man without a Country (2005)Boken som har undertiteln ”A Memoir of life in George W. Bush's America”96 är skriven som en

samling essäer där Vonnegut redogör för delar av sitt liv: Uppväxten i staden Indiana, människans

relation till naturen, människors relation till varandra, politikernas beslut och människors ovilja att

ta ansvar för sin planet.

6.4.1. Hot & aktörer

Hot Aktör BerättareVästerländsk kultur

Användandet av fossila bränslen

Politikers oförmåga att skapa förändring

Människors bristande ansvarstagande för

planeten

Evolutionen

Vi (Amerika)

Politiker

Vanliga människor

Vetenskapsmän & uppfinnare

Intra-homodiegetisk

Tabell 4 Hot & Aktörer i A Man without a Country

6.4.2. Framställning & exempel

Ekokritiken som förs fram i A Man without a Country består av tre olika teman: Användandet av

fossila bränslen, politikers dåliga beslut samt människans ovilja att ta ansvar för planeten. Det första

temat är det vanligaste och återfinns även i de andra två temana. Berättaren inleder dock med att

skylla på evolutionen:

What a misstake we are. We have mortally wounded this sweet planet – the only one in the

whole Milky Way – witch a century of transportation whoopee. [---] Put some of this stuff in

95 Radkau 2008, s. 244 - ff.96 Vonnegut, Kurt, ”A Man without a Country: A Memoir of life in George W. Bush's America”

http://www.britannica.com/EBchecked/topic/1663724/A-Man-Without-a-Country-A-Memoir-of-Life-in-George-Bushs-America hämtad 2012-20-12.

23

your car [---] run over the neighbours dog, and tear the atmosphere to smithereens.97

Samtidigt som evolutionen beskylls för att ha utvecklat människan, beskrivs förekomsten av

pandemier, likt AIDS och fågelinfluensan, som en del av immunförsvarets försök att rädda planeten

från människor.

Därifrån fortsätter berättandet att kretsa kring de skador som människans konsumtion av fossila

bränslen orsakar planeten, med referenser till att planeten snart kommer att täckas under ett skal av

”bones, skulls and dead machines”.98 Vid flera tillfällen lyfts också hur användandet av fossila

bränslen har skapat ett beroende för hela västvärldens kultur. Ett beroende som är en stor del av

människors oförmåga att agera rationellt när vi ser att naturen skadas. Berättaren erinrar sig sin

första bil och att den fick sin kraft ifrån ”as almost all means of transportation and other machinery

today [---] by the most abused, addictive and destructive drug of all: fossil fuels”.99

Politikers dåliga beslut tas framförallt upp i relation till politikers oförmåga att ta till sig

resultaten av forskning. Istället för att lyssna på vetenskapliga fakta och seriöst utformad statistisk

föredrar politikerna att gissa och ”Some of the loudest, most proudly ignorant guessing in the world

is going on in Washington today.”100 Berättaren menar att ”Our leaders are sick of all the solid

information dumped on humanity på research and scholarship and investigative reporting.”101 Att

hoppet om en förändring nu är borta är ett återkommande tema. De ideologiska drömmarna om

humanism och medmänsklighet som tidigare lärdes ut i skolan har bytts ut mot egoism och girighet.

Även om en klok människa skulle hamna på en position där de kan påverka så blir det fel, för

”Human beings are Chimpanzes who get crazy drunk on power”.102 Det är dock inte bara politiker

som har tröttnat på forskarnas rapporter om naturens situation, och det sista hotet ses i hur

människor i allmänhet har slutat att lyssna. Berättaren menar att det idag finns för få människor som

tänker på en planet åt sina barnbarn. Istället har människorna ”squandered our planet's resources,

including air and water, as though there were no tomorrow, so now there isn't going to be one”.103

6.4.3. AnalysA Man without a Country berättas genom direkt anföring, Bals direct discourse. Det finns ett fåtal

partier som gestaltar ett skeende men överlag är boken skriven som en monolog. Berättaren är

97 Vonnegut 2005, s. 9. 98 Ibid., s. 44.99 Ibid., s. 42.100Ibid., s. 83.101Ibid., s. 83.102Ibid., s. 71.103Ibid., s. 44.

24

homodiegetisk och ingenstans görs någon skillnad mellan Vonnegut som författare och diegesens

berättare.

Genom boken får ett antal olika bekanta och författarkollegor komma till tals i form av

refererade samtal med berättaren. Den av författarna som har något att säga om miljön är Kilgore

Trout, presenterad som berättarens kära vän och kollega. Kilgore, som är hämtad från Breakfast of

Champions (1973), är det enda inslaget i boken av fiktiv karaktär. Som i Slapstick (1976) är det från

berättarens perspektiv som vi får ta del av hoten mot planeten. Inga särskilda försök görs för att

framställa ekokritiken som objektiv.

Den vanligast förekommande aktören bakom de framförda hoten är pronomenet vi som i vissa

stycken explicit står för Amerikas befolkning och i andra stycken används generiskt för människor i

allmänhet. Det är vi eller människorna på planeten jorden som är huvudorsaken till planetens

prekära situation, men tysken Karl Benz och de amerikanska bröderna Wright nämns också explicit

som aktörer bakom planetens dåliga skick genom att uppfinna förbränningsmotorn samt flygplanet.

Om det är vi och människor i allmänhet som bär skulden till att planeten är där den är, så är det

politikernas fel att det inte sker någon förändring. Ovilliga eller oförmögna att ta in den

vetenskapliga forskning som visar vad som sker med planeten tar de inte ansvar för att driva fram

förändringar. Några vetenskapliga referenser förekommer inte heller i A Man without a Country.

Ingenstans nämns det begrepp som global uppvärmning eller liknande, vilka brukar förknippas med

forskning. Kritiken mot användandet av fossila bränslen framförs med en nolltolerans utan att

nyanseras med eventuella funktioner eller alternativ. Kritiken påminner på så sätt mer om hur ett

samtal kan föras om hoten mot naturen, än litterär ekokritik.

25

7. Hur ser förändringen ut mellan böckerna?

7.1 Förändringen av hot & aktörer

Hot mot planeten Player Piano Breakfast of Champions

Slapstick A Man without a Country

Utvecklingsidéns fokus på teknik

X X X

Västerländsk kultur X X X XKonsumtionen av olja och kol (fossila bränslen)

X X X

Utrotning av djurarter X

Utvinnandet av

naturresurser X

Naturens oförutsägbarhet XPolitikers oförmåga att

skapa förändring X

Människors bristande

ansvarstagande för planeten X

Tabell. 5 Hot och förändring

Aktörer Player Piano Breakfast of Champions

Slapstick A Man without a Country

Vanliga människor X X X XVästerländsk kultur X X X XStaten & militären X XFöretag & rika kapitalister X X XÖsterländsk kultur X XDen teknologiska

utvecklingen X

Författare XEvolutionen & mänsklig

biologi X X

Vetenskapsmän &

uppfinnare X X

Vi (Amerika) XTabell 6. Aktörer och förändring

26

Det kan konstateras att det i Vonneguts romaner allt sedan 1952 har funnits en tanke om att livet

som han beskriver är ohållbart. I undersökningen av de fyra valda romanerna är anledningen till

livets ohållbarhet varierande. Ibland är det ett sätt att leva som är ohållbart för människan, ibland är

det människan som genom sitt sätt att leva är ohållbar för naturen. Ibland är det företag och enstaka

individer som orsakar förödelse, ibland är det krafter utom människans kontroll som utrotar djur

och skadar andra människor.

Utifrån tabellen på föregående sida ser vi att den västerländska kulturen är det hot mot naturen

som har förekommit tidigast och stannat längst i de undersökta böckerna. Det syns ett tydligt

samband mellan hot och aktörer där den vanligast förekommande aktören är människorna som lever

i den västerländska kulturen, människor som kanske även är fångade i den, då kulturen själv är en

lika vanligt förekommande aktör. Att det är en kultur och ett sätt att leva innebär att nästan samtliga

av hoten och aktörerna kan rymmas inom samma generiska beteckningen. Dominerande är dock

människans utvinnande och användande av fossila bränslen. Player Piano (1952) är den enda av de

undersökta böckerna där handlingen och karaktärerna inte starkt påverkas av energifrågan, något

som med största sannolikhet beror på att Vonnegut tidigt i boken konstaterar att maskinerna drivs av

atomenergi. A Man without a Country (2005) kretsar istället helt runt frågan om användningen av

olja och den beroendeställning användandet av fossila bränslen har orsakat människan.

Det finns även hot och aktörer som förändras mellan böckerna. Intressant är att i de böcker där

kritiken mot strukturer i det västerländska samhället är som starkast, används österländska

motexempel för att belysa dessa strukturer. I Slapstick (1976) skildras hur västerländsk

individualisering och effektivisering är mindre lämpat än österländskt tänkande i relation till en

oförutsägbar natur. I Player Piano (1952) blir den österländska Shahen av Brathpuhr en röst för

mänsklighet trots sin position som diktator i ett land som håller slavar.

I Breakfast of Champions (1973) och A Man without a Country (2005), där det österländska

motexemplet saknas, används istället evolutionen och människans biologi som en orsak bakom

människans destruktiva beteende mot såväl natur som andra människor. Det betyder att Vonnegut i

sin relation till hot mot planeten har skiftat mellan att se den västerländska kulturen och

mänskligheten i allmänhet som den primära aktören bakom jordens förfall.

27

7.2 Förändringen av den litterära framställningen

Player Piano Breakfast of Champions

Slapstick A Man without a Country

Berättare & Form

Extra-heterodigetisk

Action

Extra-heterodigetisk > Intra-homodigetisk

Action > Direct Discourse

Extra-homodigetisk > Intra-homodigetisk

Action > Direct Discourse

Intra-homodigetisk

Direct Discourse

Tabell 7. Berättare och form

Vi kan se att det finns en rörelse inåt i Vonneguts författarskap. Berättaren har gått från den

allvetande observatören i extra-heterodiegetisk position, via att vara en agerande och reagerande del

av diegesen till att berätta sin egen historia, intra-homodiegetiskt. Diegesen går även från att

domineras av skildringar av händelser (action) till att främst bestå av direkt anföring (direct

discourse). Berättandet blir, samtidigt som berättaren går mot intra-homodiegetisk, mer personligt

med biografiska inslag om Vonneguts liv och familj. När Vonnegut i Breakfast of Champions (1973)

lyfter in bilder och symboler som knyter an till händelser utanför det fiktiva förloppet, börjar också

den ekokritiska argumentationen förändras, från att vara präglad av teori, till att domineras av

personliga erfarenheter.

Vi kan också se spår av att Vonneguts hopp för människans överlevnad samt den västerländska

kulturens förmåga att ändra sitt beteende har minskat något med varje bok. I Player Piano (1952)

sker i och för sig ingen förändring, men där är hotbilden heller inte lika självklar. Breakfast of

Champions (1973) innehåller en parallell framtidsvision där människan är den enda levande

varelsen på planeten, men där även Kilgore Trout har blivit en respekterad och inflytelserik

människa som tar kloka beslut och uttrycker hopp om att människorna har blivit mer hänsynsfulla

och toleranta. I Slapstick (1976) har den västerländska kulturen gått under men Kina har istället

utvecklat ett samhälle som antyds vara vida överlägset det västerländska. I A Man without a

Country (2005) finns däremot inget hopp om räddning, förstörelsen av planeten går i ett allt högre

tempo, politisk makt korrumperar även kloka människor och få vanliga människor tänker på en

värld åt sina barnbarn.

28

Del III Diskussion & sammanfattning

7. DiskussionDet har i undersökningen framkommit att det finns ett ekokritiskt tema genom Kurt Vonneguts

författarskap och att detta tema behandlar olika aspekter av den västerländska kulturen som är

ohållbara utifrån ett mänskligt och/eller ekologiskt perspektiv. Det är även möjligt att urskilja ett

mönster av hur såväl hot och aktörer som den litterära framställningen har förändras under

Vonneguts verksamma år. Många av dessa förändringar går att förankra i böckernas samtid, som

hur oljans stora genombrott i Vonnegutts böcker under sjuttiotalet sammanfaller med den första

stora oljekrisen, eller hur politiker dyker upp som en avgörande aktör samtidigt som miljöavtalen

ska skrivas i början av tvåtusentalet. Det finns även många saker som återkommer, som hur det i

Breakfast of Champions är en bilmekaniker som tar livet av Kago och det faktum att bilmekanikern

är berusad erinrar om den under Vonneguts senare år vanligt förekommande analogin mellan

oljeberoende och alkoholism.

En tidig diskussion i denna uppsats handlade om hur Vonnegut såg på konstnärernas roll i

samhället i allmänhet och sitt eget författarskap i synnerhet. Vonneguts relation och dialog till

läsandet ses bland annat i karaktären Kilgore Trout och kommentarerna kring hans skrivande av

science fiction. Vonnegut argumenterar där för science fiction genrens funktion att spegla och ge

perspektiv inte bara till alternativa världar, utan även vår värld, samt att genren borde tas på större

allvar. Davies menar i sin humanistiska läsning att Vonneguts huvudtema är mänsklighetens

överlevnad. Till detta går det att knyta det uttalande av Vonnegut som jag citerade i slutet av

forskningsdelen, där han menar att konstnärernas funktion i ett samhälle är att ”keel over like

canaries in poison coal mines long before more robust types realize that there is any danger

whatsoever”104

Om förändringarna i de analyserade böckerna ställs mot denna bakgrund, så blir övergången

från processer till direkt anförande och från det allmänna till de personliga erfarenheterna, en allt

tydligare varning om vad Vonnegut ser hända. En intressant fråga att undersöka vidare blir då är om

det direkta förmedlandet från en personlig position är mer effektivt?

8. SammanfattningKurt Vonnegut var en amerikansk författare som levde 1922 till 2007. Forskningen på hans verk har

tidigare främst fokuserat på verkens status som dystopisk science fiction, det humanistiska

104 Vonnegut Jr., Kurt, ”Physicist, Purge Thyself,” Chicago Tribune Magazine, June 22, 1969, s. 44. (även i Klinowitz & Summer 1973 s. 10.)

29

budskapet i böckerna eller böckernas rötter i den kristna mytologin. Under slutet av 1900-talet

började Vonnegut dyka upp inom den ekologiska debatten. Med analogier mellan amerikanska

presidenters oljeberoende och missbrukares relation till droger och alkohol blev han en flitigt

citerad person inom miljödebatten.

Utifrån hans uttalanden om den västerländska kulturens relation till olja har den här uppsatsen

undersökt hur läsningen av Vonnegut kan kompletteras av ett ekokritiskt perspektiv, eller mer

specifikt, hans förhållande till olika hot mot planeten. Med stöd i tidigare forskningen som gjorts på

Vonnegut, samt från såväl ekokritisk forskning inom litteraturen, som miljöhistorisk forskning, har

jag gjort en kvalitativ närläsning av fyra av hans böcker: Player Piano (1952), Breakfast of

Champions (1973), Slapstick (1976) och A Man without a Country (2005). Böckerna valdes för att

få ett så brett kronologiskt spann som möjligt och undersöktes utifrån frågeställningarna; Har det

tidigare i Vonneguts författarskap förekommit hot mot planeten? Vilka är i sådana fall dessa hot och

vilka är aktörerna bakom hoten? samt Hur framställs hoten och hur har hoten och framställningen

förändrats från Vonneguts debut till hans avslutande roman?

Undersökningen visar att Vonnegut i samtliga böcker beskriver ett sätt att leva som är ohållbart.

Det vanligast förekommande hotet kommer från den västerländska kulturen och samma kulturs

fokus på teknologisk utveckling och effektivisering. Sedan 1973 har denna hotbild dominerats av

användandet av fossila bränslen. De vanligast förekommande aktörerna bakom hoten är

människorna som lever i den västerländska kulturen samt de strukturer i kulturen som påverkar

deras sätt att leva. Fokuset rör sig från att livet är ohållbart för människorna, till att människornas

liv är ohållbart för planeten. Vonnegut lyfter även fram hur den västerländska kulturens fokus på

teknik och effektivisering medför ett samhälle som, jämfört med österländsk kultur, är illa förberett

mot naturens oförutsägbarhet. Kritiken i det avslutande verket påminner om de uttalanden

Vonnegut citerades för i miljödebatten och är även den kritik som uttrycker minst hopp om

förändring.

I framställningen av hoten har Vonnegut gått från att beskrivna händelser till att använda sig av

direkt anföring. Hans berättare har gått från att vara en utomstående observatör, via att vara en

agerande och reagerande aktör i berättelsen, till att berätta sin egen historia. Samtidigt har böckerna

blivit mer personliga och inkluderat självbiografiska element från hans eget liv. I skildringen av

aktörer bakom hoten mot planeten använder Vonnegut antingen ett österländskt motexempel eller

beskriver människans biologi som en avgörande orsak. Det visar på en viktig förändring i

Vonneguts förhållande till hot mot planeten, då han skiftar mellan att tro att problemen i människans

relation till planeten ligger hos människan och att problemen ligger i den västerländska kulturen.

30

9. Litteraturförteckning9.1 Primärlitteratur

Vonnegut, Kurt, A Man without a Country, New York 2005

Vonnegut, Kurt, Breakfast of Champions, or Goodbye Blue Monday, New York 1973

Vonnegut, Kurt, Slapstick, or Lonesome No More!, New York 1976

Vonnegut, Kurt, Player Piano, New York 1952

9.2 SekundärlitteraturBal, Mieke, On Story-Telling, New York 1991

Coughran, Chris, ”Sub-versions of Pastoral: Nature, Satire and the subject of Ecology”, The

Journal of Ecocriticism 2:2, Melbourne 2010

Ecocritical theory: new European approaches, red. Axel Goodbody & Catherine E. Rigby,

Charlottenville 2011

Ekokritik, red. Sture Packalén, Västerås 2009

Ekokritik: naturen i litteraturen: en antologi, red. Sven Lars Schultz, Uppsala 2007

Genette, Gerard, Narrative Discourse – An Essay in Method, eng. översättning Jane E. Lewin,

Oxford 1980

Green Studies Reader: From Romanticism to Ecocritisism, red. Laurence Coupe, New York 2000

Haraway, Donna, Simians, Cyborgs and Women: The Reinvention of Nature, New York 1991

Huggan, Graham, Tiffin, Helen, Postcolonial ecocritisism: litterature, animals, environment,

London 2010

Kelly, Petra, Thinking Green! Essays of environmentalism, Feminism and Nonviolence, Berkley

1994

Mathiessen, Peter, Courage for the earth, London 2007

Mellard, James M., ”The Modes of Vonnegut's fiction or, Player Piano ousts Mechanical bride”

red. Klinkowitz & Summer, New York 1973

Merchant, Carolyn, The Death of Nature, New York, 1980

Mitman, Greg, ”Where Ecology, Nature and Politics Meet: Reclaiming The Death of Nature”,

Focus – Isis 97:3, 2006

Mustazza, Leonard, Forever Pursuing Genesis: The Myth of Eden in the Novels of Kurt Vonnegut,

London 1990

Radkau, Joachim, Nature and Power: A Global History of the Environment, London 2008

Shields, Charles J., And So It Goes, New York 2011

31

The Vonnegut Statement, red. Jerome Klinkowitz & John Summer, New York 1973

Vonnegut, Kurt, Cat's Craddle, New York 1963

Vonnegut, Kurt, Galapagos, New York 1985

Vonnegut, Kurt, Slaughterhouse 5, New York 1967

Vonnegut, Kurt, Timequake, New York 1997

Woods, Karen, Woods, Charles, ”The Vonnegut Effect: Science Fiction and beyond” red.

Klinkowitz & Summer, New York 1973

9.3 Webbplatser"100 best novels” http://www.modernlibrary.com/top-100/100-best-novels/ hämtad 2012-10-18

Revelation of destruction: An Ecological Interpretation of Kurt Vonnegut's Cat's Craddle

http://www.p papers.com/8309.html hämtad 2012-12-06

Vonnegut, Kurt, ”Addicted to oil” http://www.youtube.com/watch?v=JRlwtgaxO20 hämtad

2012-10-17

Vonnegut, Kurt, ”Cold Turkey” http://www.inthesetimes.com/article/733/ hämtad 2012-10-17

Vonnegut, Kurt, "The End of Times” http://www.inthesetimes.com/article/1546/ hämtad

2012-10-17

9.4 FöreläsningarJohnsson Latham, Gerd ”Jämställdhet och hållbarhet: Är mäns livsstil ett större hot mot miljön än

kvinnors?” Föreläsning Uppsala 2012-10-03

9.5 TidsskrifterVonnegut Jr., Kurt, ”Physicist, Purge Thyself,” Chicago Tribune Magazine, June 22, 1969

32