En nyanserad eller homogen judendom?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:786984/FULLTEXT01.pdf · Sammandrag Denna uppsats undersöker om fem läroböcker för gymnasiet porträtterar

En nyanserad eller homogen judendom? Hur fem religionsläroböcker för gymnasiet framställer judendomen

A diverse or homogeneous Judaism?

How five schoolbooks portrays Judaism

Maria Härkänen

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Lärarprogrammet

Grundnivå, 15hp

Handledare: Marc Katz & Kristian Niemi

Examinator: Kerstin Von Brömssen

2015-01-08

Abstract

This essay aims to examine if five high school textbooks represent Judaism as homogeneous

or diverse. The purpose is to see if textbooks add a diverse or homogeneous view on Judaism.

The methods for this essay are a qualitative content analysis and an image analysis. The

results tells us that both homogeneous and heterogeneous tendencies can be found in the

textbooks to a certain extent. The homogeneous tendencies can be explained as an aftereffect

of the textbooks’ authors becoming limited by their schedule, amount of pages and so on. This

results in a second-rate construction of how Judaism is represented and how it affects a

person’s life. This homogeneity can also be explained as that the reader has to be able to get

an understandable view of Judaism’s importance and uniqueness. These heterogeneous

tendencies can be explained as an aftereffect of the ongoing debate on textbooks and a careful

usage of the language in the books. The author has to be more thoughtful regarding where to

compromise. In the end, it is the teacher that creates the diversity and it is up to him/her to

evaluate the material to see what it actually says and how it affects the pupil’s view on

religion.

Keywords: Judaism, religious education, homogenizing, heterogenisation, diversity, teaching

materials, textbook analysis

Sammandrag Denna uppsats undersöker om fem läroböcker för gymnasiet porträtterar judendomen som

homogen eller nyanserad. Syftet är för att se om läromedel bidrar till en nyanserad alternativt

homogen syn på religionen. Vald metod för undersökningen är kvalitativ textanalys samt en

bildanalys. Resultatet visar på såväl heterogena som homogena tendenser i alla läromedel,

dock i mer eller mindre utsträckning. De homogena tendenserna kan bero på

läroboksförfattarens begränsningar i skrivandet av ett läromedel, i form av tidsbegränsning,

sidbegränsning med mera. Detta skapar en begränsad andrahandskonstruktion av hur

judendomen representeras och påverkar en persons liv. Homogeniteten kan även bero på att

läsaren måste få en greppbar syn på vad som ger religionen dess betydelse och särart. De

heterogena tendenserna kan bero på exempelvis den pågående debatten kring läromedel samt

ett mer eftertänksamt språkbruk. Författaren måste vara eftertänksam i sina kompromisser

kring valet av text. Dock är det i slutändan alltid läraren som skapar nyansering och det är upp

till denne att se till sitt material, hur det påverkar synen på religion hos eleven och vad

materialet verkligen säger.

Nyckelord: judendom, religionsundervisning, homogenisering, heterogenisering, nyansering,

läromedel, läroboksanalys

Innehållsförteckning

1. Inledning .............................................................................................................................................. 1

1.1. Syfte och frågeställning ................................................................................................................ 2

1.2. Teoretisk utgångspunkt ................................................................................................................ 2

1.2.1 En heterogen judendom ......................................................................................................... 2

1.2.2 Läromedel ............................................................................................................................... 3

1.2.3 Styrdokument och skolverkets skrivelser ............................................................................... 4

1.3. Disposition .................................................................................................................................... 5

2. Forskningsanknytning .......................................................................................................................... 6

2.1 Susanne Olsson .............................................................................................................................. 6

2.2 Kjell Härenstam ............................................................................................................................. 7

2.3 Jonas Otterbeck ............................................................................................................................. 9

3. Metod ................................................................................................................................................ 10

3.1 Val av metod ................................................................................................................................ 10

3.1.3 Kritik av vald metod .............................................................................................................. 11

3.2 Kodschema .................................................................................................................................. 12

3.3 Tillvägagångssätt ......................................................................................................................... 13

3.4 Urval och material ....................................................................................................................... 13

3.5 Avgränsningar och generaliseringar ............................................................................................ 15

3.6 Reliabilitet och validitet ............................................................................................................... 15

3.7 Etiska aspekter ............................................................................................................................ 16

4. Resultat .............................................................................................................................................. 18

4.1 Lärobok 1- Relief Livsvägar .......................................................................................................... 18

4.2 Lärobok 2 – Religion helt enkelt .................................................................................................. 20

4.3 Lärobok 3 – Söka svar .................................................................................................................. 22

4.4 Lärobok 4 – Religion 1 för gymnasiet .......................................................................................... 24

4.5 Lärobok 5 – Religion 1 ................................................................................................................. 26

4.6 Sammanfattning .......................................................................................................................... 29

5. Analys ................................................................................................................................................ 31

5.1 En homogen judendom ............................................................................................................... 31

5.2 En heterogen judendom .............................................................................................................. 31

5.3 Finns ett behov av homogenitet?................................................................................................ 32

5.4 Sammanfattande slutsatser ........................................................................................................ 33

6. Diskussion .......................................................................................................................................... 34

6.1 Finns det perfekta läromedlet? ................................................................................................... 34

6.2 Läraren eller författarens ansvar? ............................................................................................... 34

6.3 Läroboken: Positiv eller skadlig för undervisningen? .................................................................. 35

Fortsatt forskning .................................................................................................................................. 36

Litteraturförteckning ............................................................................................................................. 37

Primärkällor ....................................................................................................................................... 37

Sekundärkällor ................................................................................................................................... 37

Bilaga 1 .................................................................................................................................................. 39

1. Pilotstudie: Religionskunskap för Gymnasiet. Kurs A .................................................................... 39

1

1. Inledning

”Gazakonflikten triggar antisemitismen”. Det hävdade judiska ungdomsförbundet i Dagens

nyheter den 24 juli, 2014. Det judiska ungdomsförbundet beskrev en oro för den onyanserade

och polariserade bilden av judar och Israeler, som visas upp i samband med rapportering kring

konflikterna i Gaza (www.dn.se 20141). På flera håll i landet har det rapporterats om en ökad

antisemitism och ett ökat judehat efter olika medierapporteringar och debatter kring

Gazakonflikten. I aftonbladets partiprogrammet beskrivs att allt fler från den judiska

församlingen börjar känna sig otrygga i Sverige. Även i Europa syns en ökning av hatbrott

mot judarna. Jonathan Leman, som arbetar för Stiftelsen Expo2, menar att problemet ligger i

att man inte gör skillnad på den judiska befolkningen i allmänhet och Staten Israel

(www.aftonbladet.se 20143).

Detta är ett exempel på varför kunskapen kring nyansering av religion är så viktigt. Man

måste kunna förstå skillnaden mellan händelse och religion, skillnader och olikheter inom en

religion samt faktiska samband kring dessa. Man måste förstå att ingen religion består av en

komplett homogen grupp av människor som alla tycker likadant och gör likadant. Det finns

skillnader i tankar, åsikter och uttryckssätt även inom en religion och ingen ska behöva

”bestraffas” för en annan persons åsikter och handlingar bara för att man har samma tro. I

Sverige står skolan för en stor del av kunskaperna kring olika religioners nyanser. Skolan ska

presentera livsåskådningar och religioner utifrån olika tolkningar och perspektiv (Lgy 11

2011:137). Dock kommer uppsatsens fokus att ligga på läroboken, detta för att se om

läroboken i sig tenderar att bidra till eller förminska nyanseringen av en religion.

Denna uppsats kommer att ha sitt fokus på lärobokens roll i denna nyansering och då med

fokus i den judiska religionen. Valet av religion är baserat just utifrån den ökade

antisemitismen vi ser i dagens samhälle. Det finns naturligtvis andra religioner som faller för

den heterogena bilden i media, såsom exempelvis islam. Dock anser jag att det finns en större

variation av forskning att tillgå inom läromedel och islam än judendomen4.

1 http://www.dn.se/nyheter/sverige/judiska-ungdomsforbundet-gazakonflikten-triggar-antisemitismen/ 2 Stiftelse som arbetar mot rasism och intolerans. För mer info se http://expo.se/ 3 http://www.aftonbladet.se/incoming/article19358618.ab 4 Se forskningsanknytningen punkt 2 i denna uppsats.

2

1.1. Syfte och frågeställning

Syftet med analysen är att se om judendomen presenteras som homogen alternativt heterogen

i fem läroböcker för gymnasiet, för att öka förståelsen kring läromedlens roll kring

nyanseringen av religionen. För att nå syftet ämnar uppsatsen besvara följande

frågeställningar:

- Presenteras judendomen som en homogen eller heterogen religion i de fem

läroböckerna?

1.2. Teoretisk utgångspunkt

Under denna punkt presenteras undersökningens utgångspunkter. Syftet med punkten är att

motivera och presentera argument för att undersökningen bör göras. Det som presenteras här

är teorin om att judendomen är en homogen religion, samt uppfattningen om att tidigare

läromedelsforskning har visat att religionsläroböcker har en tendens att homogenisera

religioner.

1.2.1 En heterogen judendom

Judisk religion och kultur är inte statisk. Utveckling inom religionen har skett genom

historien, och sker än idag utifrån nya levnadsförhållanden, där nya lösningar behövs (Groth

2002:29). Redan tidigt i den judiska historien när Torahstudier var den centrala

utgångspunkten i religionen, fanns olika tolkningsmetoder, åsikter och traditioner (Steinsaltz

1996:44). Den judiska befolkningen, som har levt i olika delar av världen, har utvecklat olika

traditioner och kulturer genom tiden. Även de som bott i samma område kan idag ha helt olika

trosinriktningar (Groth 2002:31).

Genom den judiska historien har ett antal judiska ”system” eller ”inriktningar” skapats. Dessa

olika ”judendomar” har specificerade, skilda uppfattningar kring vad som är viktigt såväl

inom den religiösa tron som i det kulturella beteendet. Dessa skilda inriktningar har skapats

för att lösa olika dilemman under olika tider och platser (Neusner 1995:7). Nedan kommer två

exempel från 1800-1900talet om den religiösa homogeniteten som genomsyrar judendomen.

Dessa två exempel visar olikheter inom religionen som skapats på enbart 200år.

På 1800-talet började många judar att integreras in i de nationer de bodde. Tidigare hade

judarna, trots sin spridning i världen, levt relativt segregerade. Nu började uppdelningen

mellan nationens lag och religiös lag suddas ut och judarna började i större mån se sig som

medborgare i sin nation. Bara under den perioden skapades tre stora inriktningar: reform-,

3

konservativ- och ortodox judendom, alla positiva och stödjande av integrationen men på olika

villkor, och med olika synsätt till hur och i vilken grad integreringen skulle ske (Neusner

1995:26f)

På 1900-talet stod politiken i fokus, vilket genomsyrade den judiska traditionen. Även under

detta århundrade bildades ytterligare förgreningar med fokus på judars status, förintelsen och

judisk frihet. Under denna period bildades sionismen och judisk socialism, bara för att nämna

några. Även om dessa förgreningar hade liknande motiv, skilde sig deras uppfattning kring

vad som är viktigast och genomförande (Neusner 1995:245ff)

Även om judendomen har vissa grundtankar som sägs vara gemensamma för alla inriktningar

och förgreningar, såsom tron på en gud, tillhörigheten och utvaldheten samt guds förmåga att

gripa in i historien, finns många skilda uppfattningar kring andra centrala frågor rörande

religionen. Detta har bland annat att göra med religionens uppmuntran till diskussioner och

skilda tolkningar av den, samt det faktum att den judiska befolkningen levt i olika sociala

miljöer och har haft olik kulturell kontakt genom historien (Groth 2002:31f).

1.2.2 Läromedel

Begreppet läromedel är ett mångfacetterat begrepp som kan betyda exempelvis läroböcker,

kursböcker, textböcker, arbetsinstruktioner med mera. Alltså skrivna texter av olika slag. Men

det kan även innefatta radio, TV, filmer, teater, spel med mera (Skolverket 1:2012).

Vilket/vilka läromedel som ska användas bestäms på respektive skola. Förr granskades

läromedel av staten innan den gav ut. Idag kan en granskning ske i efterhand, men det är

främst upp till läraren själv att kvalitetsgranska. Samt är det även upp till lärarutbildningen att

utbilda lärarna till att kunna kvalitetsgranska (Skolverket 2:2012). Till denna uppsats ligger

dock fokus enbart på läroboken.

Hur mycket enbart läroboken påverkar undervisningen är svårt att redogöra för. Detta då det i

stor utsträckning varierar hur mycket den används i olika ämnen. Det är av stor vikt att läraren

gör didaktiska val och att kunna se vart/vilka delar som behöver anpassas för att uppnå och

täcka kursplanen. Annars finns risken att användningen av läroboken får negativa effekter

(Skolverket 3:2012).

Det finns många anledningar till varför läroboken inte är bättre anpassad efter kursplaner.

Först och främst är det så att många skolor använder sig av äldre upplagor och ouppdaterade

böcker. Nya läromedel tenderar faktiskt att följa läroplanen i högre grad. Författare och

4

producenter är lyhörda för debatten kring skolan och försöker i största mån ta hänsyn till

styrdokumenten.

Men det finns problem även med de nyproducerade läroböckerna. Författare måste balansera

alla krav som ställs på en lärobok. Dessa krav kommer från många olika, det handlar om

lärare och elever, ämnesforskning och pedagogiska debatter, likväl som samhällsdebatter och

krav från förlagens sida. Ytterligare kritik kring nya läromedel är att de inte är tillräckligt

omarbetade från tidigare bilagor. Förändringarna väger inte upp förändringar som skett i

kursplanerna (Skolverket 4:2012).

1.2.3 Styrdokument och skolverkets skrivelser

Gymnasieskolans läroplan förmedlar att skolan ska, i dess utbildning genomsyras av

jämställdhet, solidaritet, frihet, allas lika värde och livet okränkbarhet. Dessa värden ska

förmedlas av skolan. Skolan ska även arbeta aktivt mot all form av diskriminering, inklusive

diskriminering på grund av religion och trosuppfattning. Intolerans och främlingsfientlighet

ska bekämpas med hjälp av olika aktiva insatser, med öppna diskussioner och kunskaper

kring ämnet. Skolan ska vidare förmedla kunskap kring värdet av den kulturella mångfalden.

Detta då Sverige har ett globalt samarbete och ett internationellt perspektiv. Då krävs en

förmåga att förstå värdet av mångfald (Lgy 11 2011:5). Det internationella perspektivet är av

stor vikt för att kunna förstå sin egen roll i det globala samhället. För att anamma ett sådant

perspektiv krävs att eleverna förbereds och förstår ett samhälle där kulturellt mångfald och

kontakt över nations- och kulturgränserna existerar (Lgy 11 2011:7). Eleven ska även kunna

samspela i mötet med andra och kunna respektera livsvillkor, kultur, språk, religion och

historia (Lgy 11 2011:11).

I kursplanen för ämnet religionskunskap går det att utläsa att undervisningen ska ge eleverna

förutsättningar att få kunskaper om olika religioner och livsåskådningar, då utifrån olika

tolkningar och perspektiv. Vidare ska eleven få kunskap om hur människor identitet kan

relateras till olika livsåskådningar och religioner (Lgy 11 2011:137).

I det centrala innehållet för kursen Religionskunskap 1 (vilket uppsatsen är avgränsad till, se

3.5 i uppsatsen) kan man läsa att kursen bland annat ska ge kunskaper om världsreligionernas

livskådningar, kännetecken och uttryck för individer och grupper i Sverige och i omvärlden,

olika gudsuppfattningar och människosyn samt identitetsformning på individ och gruppnivå

utifrån religion och livsåskådning (Lgy 11 2011:138).

5

1.3. Disposition

Under punkt 1 återfinns uppsatsens inledning med ämnesval, syfte och frågeställning och den

teoretiska utgångspunkten som är uppdelad i tre delar: ”En heterogen judendom”,

”Läromedel” samt ”Styrdokument och skolverkets skrivelser”. Avslutningsvis återfinns även

disposition under punkt 1. Under punkt 2 finns forskningsanknytningen som består av

tidigare, liknande forskning som denna uppsats. Punkt 3 består av undersökningens metod.

Först presenteras val av metod, som består utav två metoder: textanalys, mer specifikt

kvalitativ innehållsanalys samt bildanalys. Efter det presenteras kritik av den valda metoden

samt ett kodschema som används för att genomföra undersökningen. Efter det presenteras

tillvägagångssättet, urval och material. Avslutningsvis diskuteras avgränsningar och

generaliseringar, undersökningens reliabilitet och validitet samt undersökningens etiska

aspekter.

I punkt 4 presenteras undersökningens resultat. Detta avsnitt är uppbyggt så att den

presenterar resultatet ur en bok i taget, utifrån underrubriker som motsvarar de frågor som

återfinns i frågeschemat. Avslutningsvis finns en sammanfattning av resultatavsnittet under

punkt 4.6. Punkt 5 innehåller analysen som är uppdelad i tre underrubriker: ”En homogen

judendom”, ”En heterogen judendom”, ”Finns ett behov av homogenitet” samt

”Sammanfattande slutsatser”. Punkt 6 består utav en diskussion kring den perfekta

läroboken, huruvida läroboken är bra eller dåligt för undervisningen samt vem som har ansvar

för lektionsmaterial. Utöver det finns förslag på tidigare forskning, litteraturförteckning samt

en bilaga som visar en pilotstudie som gjorts i samband med denna undersökning.

6

2. Forskningsanknytning

Under denna punkt kommer relevant forskning till uppsatsen att beskrivas. Tre forskare inom

läromedelsforskning kommer att presenteras. Dessa tre forskare, Susanne Olsson, Kjell

Härenstam och Jonas Otterbeck undersöker alla islam och läroböcker, men förhoppningen är

att finna likheter mellan deras forskning och denna undersöknings slutsatser.

2.1 Susanne Olsson

I Our view on the Others: issues regarding school textbooks tittar Susanne Olsson på de olika

områden i skolboken där det finns problematik. Hon fokuserar på olika problem som behövs

diskuteras och beaktas när läroböcker produceras (med utgångspunkt i islamavsnittet).

Läroboken är speciell till sin karaktär, då den måste vara selektiv i valet av material. Det

betyder att den inte kan inkludera allting. Samtidigt är det en bok som representerar något

som anses vara legitim kunskap i samhället (Olsson 2010:43).

För att förstå varför en lärobok utelämnar eller har partisk information måste man förstå att

läroboken är skapad i en speciell kontext menar Olsson (Olsson 2010:41). Man måste ta

hänsyn till att det politiska klimatet i det land där läroboken tillverkats, boken kan skrivas

utifrån många olika perspektiv och det kan finnas en specifik ambition med boken (Olsson

2010:43). Det finns även ideologiska aspekter att tillgodose samt en balans som måste hållas

för att kunna balansera aspekter av ”dom andra” som kan ses som negativa, utan att framställa

dem som elaka eller onda (Olsson 2010:44). Hon menar att det finns en rädsla, hos vissa

författare att säga ”fel saker”. Då väljer man att fokusera på likheterna ihop om att skapa

förståelse för ”dom andra”, för att undvika skillnader som kan komma att framställa ”dom”

som mindre bra (Olsson 2010:45).

Ingen kan ge en korrekt beskrivning, enligt Olsson. För vems beskrivning blir det? Vem kan

ge en sann bild av en religion? Olsson menar att ingen kan ge en rättvis bild av religionen.

Religionshistoriker tar sig runt detta genom att inte prata om Islam som en enhet utan om

”islamer”, detta förtydligar att det kan finnas fler tolkningar inom samma religion (Olsson

2010:45).

7

2.2 Kjell Härenstam

En som åtskilliga gånger forskat kring läroboken och dess användning är Kjell Härenstam,

som har skrivit ett flertal böcker och rapporter kring ämnet. I boken Ökad förståelse för Islam

(1984) som handlar om generaliseringar inom islam uppmärksammar Härenstam att

abstraktioner och generaliseringar i läroböcker är vanliga. Böckerna presenterar ej en

verklighet utan en beskrivning av verkligheten. Detta beror på att det sker en urvalsprocess i

skrivandet. Härenstam menar även att läroplanen (Lgr 80) kräver anknytning till ”aktuella

förhållanden”, någonting som generaliserar specifika händelser till religionen (Härenstam

1984:155).

Dock hänvisar Härenstam till de faktum att de krav som ställs på läroboksförfattare gör det

svårt att undvika generaliseringar. Begränsade sidantal, förhållningen till läroplansdebatter

och aktuell forskning samt förståelse för det svenska skolsystemet begränsar författarna. Detta

medför generaliseringar som annars skulle göra läroboksproduktion omöjligt (Härenstam

1984:154). Läroboken måste även ta hänsyn till institutionella ramar, urval och värderingar.

Man kan inte ha samma krav på läroboken som på en vetenskaplig avhandling (Härenstam

1984:24). Han anser att den traditionella läroboken istället bör kompletteras med annat

material (Härenstam 1984:162). Ytterligare en viktig aspekt som Härenstam väljer att ta upp

är att lärare och elever har en förförståelse för religionen tills stor del från massmedias

rapporteringar. Läraren har även i sin tur från utbildning och från läromedel. Härenstam

hävdar att det behövs en medvetenhet kring de egna värderingarna, den egna kulturella och

politiska bakgrunden, för att i sin tur kunna ge någon annan förståelse. Det är alltså inte bara

läroboken som påverkar, utan även läraren och elevens tidigare erfarenheter som ligger till

grund för förståelsen för islam (Härenstam 1984:21).

I sin bok Skolboks-Islam (1993) tittar han på vilken bild av islam som förmedlas i läroböcker.

Han jämför (för den tiden) nya och gamla läroböcker med läroplanen och skrifter av

muslimska författare (Härenstam 1993:96). Rent historiskt har läroboken haft stora brister

kring etnocentrism samt ett ”vi- och dom tänk”. Samtidigt som den har haft en stor betydelse

för undervisningen. Detta problem har dock minskat genom tiden (Härenstam 1993:38).

Härenstam finner mycket positivt i framförallt i de nya läroböckerna. Han menar att det finns

acceptabla läroböcker eller läroböcker men bra inslag. Han uppmärksammar även en del

mindre positiva inslag, bland annat såg han mycket negativa bilder kring religionen i vissa

böcker, vissa böcker lät framförallt mellanöstern-länderna representera hela Islam (Härenstam

1993:271). Det Härenstam la märke till var att muslimer sågs som en kollektiv varelse.

8

Karakteristiska drag, likheter/skillnader mellan ”vi och dom” generaliserades fram

(Härenstam 1993:272). Härenstam hänvisar även till att varken skolan eller läroboken i

praktiken har möjlighet att ge eleverna ett komplett sammanhang eller rätt förutsättningar för

att förstå en annan kultur (Härenstam 1993:6).

Härenstams bok kan du höra vindhästen (2000) handlar om framställningen av tibetansk

buddism i läroböcker (Härenstam 2000:5). Med fokus på innehåll och urvalsprocessen

(Härenstam 2000:6). Undersökningen visar att de bilder av andra kulturer som visas påverkas

av en ”västlig syn”. Den visar att de kunskaper som förmedlas i skolan är ”någons kunskap”

och denne har ett tolkningsföreträde (Härenstam 2000:131).

Härenstam hänvisar till att lärarens didaktiska kunskaper blir av stor vikt. Detta då

undervisningen oftast baseras av andrahandskällor samt ett minimalt urval av det stora

vetenskapliga urvalet av fakta. Det valet görs sedan tillsammans med värderingar om vad som

anses vara väsentligt. När läraren gör ett urval baserat på flera olika vis. Författarens val görs

utifrån kunskapstraditioner och urvalskrav som exempelvis läroplanen (Härenstam 2000:20).

Att presentera andra kulturer och religioner är en komplex process, då det är svårt att avgöra

vad som är central kunskap och ”representativt” för religionen (Härenstam 2000:75). Men ett

urval måste göras. Detta urval kan göras utifrån en mängd olika aspekter och värderingar. Att

en lärobok skulle presentera ett komplett urval ter sig orimligt. Tidsanda, politiskt- och

religiöst klimat får då spela en central roll (Härenstam 2000:119).

Härenstam har vidare gjort undersökningen Granskning av hur religion/trosuppfattning

framställs i ett urval av läroböcker (2006). Slutsatserna i denna undersökning är att bilden av

islam har förbättrats även om det fortfarande finns områden som har förbättringsmöjligheter

(Härenstam 2006:46). I avsnitten kring hinduismen finns fortfarande stor problematik.

Läroböckerna har ej utvecklats i samma takt som med islam och det förekommer en del

fördomar (Härenstam 2006:47).

Härenstam hänvisar till att läroboken är en kompromiss och en färskvara. En bra lärobok är

inte den som uppnår orealistiska kriterier, utan en som innefattar smarta kompromisser

(Härenstam 2006:9). Han påpekar även att en lärobok inte kan vara lik en vetenskaplig

forskningstext då man inte kan förvänta sig att en läroboksförfattare har en helhetsuppfattning

kring det totala forskningsläget, framförallt när det kommer till att beskriva ett stort antal

religioner och ideologier. Ytterligare en anledning är att man måste ta hänsyn till

elevperspektivet. Om eleven inte greppar texterna spelar det ingen roll hur vetenskapligt

9

korrekt dessa är, eller hur i linje texterna är med den aktuella forskningen eller hur väl

texterna uppfyller läroplanens mål. Allt det fallerar om eleven inte förstår texten (Härenstam

2006:6).

2.3 Jonas Otterbeck I Vad kan man egentligen begära – läromedelstexter om islam, av Jonas Otterbeck görs en

diskursanalys av sju läroböcker som används på gymnasiet, och deras avsnitt om islam

(Otterbeck 2004:56f). Otterbeck menar att det finns ett antal olika aspekter där

läroboksförfattarna kan göra misstag. Bland annat menar han att författarna kan göra texterna

för kompakta, vilket gör det svårt för läsaren att förstå vad som egentligen menas, då viktig

fakta kan saknas. Urvalet som författaren gör, kan i sig vara korrekt men valet av fakta kan

skapa en skev bild av det som författaren vill beskriva. Det kan finnas en ”blindhet” hos

författaren som gör att hen missar att se vad texten egentligen kommer att förmedla till

läsaren. Vidare kan det även vara så att författaren slarvat i sitt sätt att skriva alternativt i sin

forskning (Otterbeck 2004:59fff). Det kan vara så att författaren fokuserar på en inriktning

inom religionen på ett sådant vis att den blir sedd som normen (Otterbeck 2004:64ff). Detta

menar Otterbeck bland annat leder till att islam presenteras som en enhet i läroböckerna

(Otterbeck 2004:68).

Men Otterbeck försvarar även läroboksförfattaren. Han menar att man måste ta hänsyn till att

författaren ska klara av att beskriva alla de olika fälten inom religion samt alla olika

dimensioner, vidare måste författaren förhålla sig till den lärobokstradition som finns samt de

olika lagar, planer och styrdokument som finns. Författaren måste även förhålla sig till de

fördomar som finns kring de olika religionerna och detta på ett begränsat antal sidor. Boken

ska efter det, även sälja bra (Otterbeck 2004:69).

Det Otterbeck kommer fram till är att det finns förbättringsområden som en läroboksförfattare

borde kunna ta hänsyn till, trots sina begräsningar. Han menar bland annat att författaren

skulle kunna delge vems perspektiv det är som beskriva, vilka författarnas egna strategier är,

eliminera fler faktafel och klumpiga formuleringar, ha en mer avslappnad syn på helheten av

ett avsnitt samt försöka frigöra sig från lärobokstraditionen (Otterbeck 2004:70).

10

3. Metod

Med vetenskaplig metod menas de redskap som behövs, för att nå den kunskap kring

verkligheten som en undersökning ämnar nå (Grenholm 2006:131). I detta fall om ett urval av

läromedel för religionskunskap i gymnasiet, presenterar judendomen som en homogen-

alternativ heterogen grupp. I detta kapitel presenteras vald metod för denna undersökning

samt tillvägagångssättet, de material som använts samt urvalsprocessen för materialet, vilka

avgränsningar och generaliseringar som gjort, undersökningens validitet och reliabilitet samt

de etiska överväganden som gjort i processen.

3.1 Val av metod

En text, kan sägas ha två huvudfunktioner. Dels finns en innebördsaspekt i en text. Med detta

menas att författaren, men hjälp av språket förmedlar en bild av en del av verkligheten. Den

andra funktionen är utifrån ett s.k interpersonellt perspektiv. Med det menas språkets relation

till den sociala omgivningen. Exempelvis uttryck för en åsikt eller som i detta fall,

information om någonting. Anledningen till att analysera en text är för att urskilja och

undersöka delar av texten, men även för att se vilka fenomen som kan relateras till texten

(Bergström & Boréus 2012:21fff). Textanalysen används för att hitta vissa mönster i texten

(Bergrström & Boréus 2012:51).

3.1.1 Textanalys

Vald metod för denna uppsats är textanalys, mer specifikt kvalitativ innehållsanalys. Denna

metod är den mest använda kvalitativa textanalysmetoden (Bryman 2012:505).

Innehållsanalysen är av tradition vanligtvis en kvantitativ metod där specifikt innehåll har

räknats eller mäts. Men den kvalitativa innehållsanalysen behöver dock inte mäta eller räkna

något och passar bra där mer avancerade tolkningar måste göras (Bergström & Boruéus

2012:50). Denna typ av analys passar bra i sökandet efter texters bakomliggande tema

(Bryman 2012:505), i detta fall framställningen av judendomen som en homogen- alternativ

heterogen gruppering.

Denna analys kommer att ske manuellt, vilket har sina fördelar. En manuell analys medför att

man kan komma fram till mer komplicerade analyser (Bergström & Boréus 2012:51). Vilket

är av fördel i en kvalitativ analys. För att kunna genomföra en analys rekommenderas

skapandet av ett kodschema. För att skapa detta kodschema (som återfinns under punkt 3.2)

krävs att man som forskare först gör sig bekant med sitt material för att kunna nå kärnan i vad

det är som är relevant för studien. Sedan skapas kodningsenheten som visar vad som ska

11

analyseras (Bergström & Boréus 2012:54f). Vanligt i en kvantitativ innehållsanalys är att

räkna ord. Men det är även möjligt att räkna företeelser, uttryck för idéer med mera

(Bergström & Boréus 2012:51). Kodschemat till denna undersökning består inte utav att räkna

ord. Denna uppsats räknar företeelser där man kan urskilja en

homogenisering/heterogenisering av judendomen. Detta kommer att göras med hjälp av ett

antal frågor, som utgör grunden för kodschemat.

3.1.2 Bildanalys

Även läroböckernas bilder kommer att analyser utifrån samma syfte som texten. Detta för att

få en komplett undersökning av kapitlet kring judendomen. Bilder kan användas till två saker,

dels kan en bild användas för den faktiska informationen som återfinns i bilden eller så kan

man se till den kulturella/symboliska betydelsen i bilden. Denna analys kommer att ha fokus

på betraktaren. Hur betraktar läsaren bilden? Vilken innebörd ser betraktaren i bilden?

(Denscombe 2009:390ff) För att nå detta kommer kodschemat att anpassas även för

läroböckernas bilder.

3.1.3 Kritik av vald metod

Kvalitativ forskning blir ofta kritiserad på grund av att den kan te sig subjektiv, vara svår att

replikera och generalisera samt vara otydlig i sin transparens, hur forskaren kommit fram till

dess slutsatser (Bryman 2012:268ff). Till denna uppsats har olika åtgärder, för att minimera

risken för dessa ”falluckor” verkställts. Angående subjektiviteten är det viktigt att materialet

blir rationellt tolkat. Till hjälp finns kodschemat som begränsar den egna tolkningsrätten

något. Uppsatsen generaliserbarhet samt möjlighet att replikera lyfts tack vare det utskrivna

kodschemat. Med hjälp av kodschemat samt beskrivningen av material möjliggörs en

replikering då framtida forskare har möjlighet att se utifrån vilka kriterier böckerna blivit

analyserade samt vilken typ av material som blivit analyserad. Även pilotstudien är

bidragande då det är den som säkerställer ett fungerande kodschema. Förhoppningen är att

uppsatsen transparens är god, genom ett välarbetat och tydligt metodarbete och tydliga

urvalskriterier.

Även innehållsanalys som metod har kritiserats. Kritiker menar att det som inte tydligt är

nedskriven i texten inte kan räknas. Detta menar dock Bergström & Boreús inte är sant då det

är fullt möjligt att se till det osagda i en text med hjälp av metoden (Bergström & Boreús

2012:81). Detta känns viktigt att poängtera då uppsatsen ämnar titta på vad som sägs och vad

som inte sägs i texten. Innehållsanalys har vidare blivit kritiserat för att skapa allt för stora

12

tolkningsfrågor (Bergström & Boreús 2012:85). Förhoppningen är att en tydlig metod och ett

tydligt kodschema minimerar risken för att oroliga tolkningar utförs. Att själva analysen är

mänskligt utförd och inte av en dator bidrar till en till en osäkerhet i huruvida analysen förblir

konsekvent (Bergström & Boreús 2012:51). Återigen kan detta förebyggas med ett väl

utvecklat analysschema, pilotstudien och dubbelkodning.

3.2 Kodschema

Detta kodschema är inte uppbyggt såsom ett kodschema för en kvantitativ innehållsanalys är

uppbyggt. Detta då det inte passar till denna kvalitativa undersökning. Istället består

uppsatsens kodschema i ett antal frågeställningar från vilka böckerna kommer att undersökas

ur. Dessa punkter baseras utifrån den teoretiska utgångspunkten, forskningsanknytningen och

pilotstudien.

1. Utelämnas information som kan bidra till en mer homogen bild av religionen?

Exempelvis: Saknas det olika fakta kring religionen som bidrar till att läsaren uppfattar

religion som mer homogen. Eller saknas det stycken som skulle ha kunnat bidra till en mer

heterogen syn? Saknas det kanske information om olika inriktningar inom religionen?

2. Finns det generaliserande meningar i texten som bidrar till en homogen syn på

religionen?

Exempelvis: viktiga begrepp/händelser utelämnas alternativt förklaras inte. En generalisering

skulle kunna vara att det i texten står att ”judar följer vissa matregler” utan att sedan nyansera

påståendet vidare.

3. Nämns exempelvis olika tolkningar, traditioner samt olika grupp- och individnivåer

som motverkar en homogen syn på religionen?

Exempelvis: Beskriver författaren flera olika inriktningar? Beskrivs traditioner som

allrådande? Beskrivs tolkningar inom exempelvis Torahstudier?

4. Finns det större textstycken/avsnitt som kan bidra till en mer homogen syn på

religion?

Exempelvis: Samma som fråga nr 2, men kring ett helt stycke. Skulle exempelvis kunna vara

att ett stycke beskrivs helt utifrån ett judiskt-ortodoxt synsätt, men framställs som något

”allmänrådande” för alla judar.

13

5. Bidrar bilderna till en homogen syn på religionen?

Exempelvis: Vad säger bilderna och bildtexterna om religionen? Visas exempelvis alla

judiska män med hatt och sidolockar?

3.3 Tillvägagångssätt Efter att uppsatsidén skapats, kändes det i detta fall angeläget att påbörja metoden innan

inledningen (syfte och frågeställning fanns). Detta för att tydliggöra och avgränsa ämnet i ett

så tidigt skede som möjligt. Efter att noggrant jämfört olika textmetoder med frågeställning

och syfte valdes kvalitativ innehållsanalys. Hela metodkapitlet (utom kodschemat) skrevs med

hjälp av relevant litteratur till ett första utdrag.

Efter detta skrevs ämnesval, forskningsteoretisk utgångspunkt och forskningsanknytning.

Dessa delar arbetades sedan ihop och jämfördes med varandra för att skapa enlighet i

forskningen. Grunden för uppsatsen är färdigskapad.

Arbetet med kodschemat påbörjades och en pilotstudie genomfördes sedan (se bilaga 1) i

enlighet med Bergström & Boreús rekommendationer. En pilotstudie är en mindre variant av

själva studien som sedan provanalyseras enligt de kriterier som skapats (Bergström & Boreús

2012:56). Detta för att testa instrumentet och finslipa det innan den riktiga analysen. Detta

gjordes på ytterligare en lärobok som sedan ej användes till undersökningen. Efter detta

justerades kodschemat något.

Sedan genomfördes själva undersökningen. Vissa stickprov av undersökningen

dubbelkodades. Med dubbelkodning menas att delar av materialet undersöktes två gånger vid

olika tillfällen med samma kodschema för att jämföra resultatet (Bergström & Boreús

2012:56). Resultatet analyserades och slutsatser beskrevs. Slutligen diskuterades slutsatserna

samt att texten finslipades.

3.4 Urval och material Materialet till denna undersökning består av fem primärkällor i form av de läroböcker som

ska analyseras, samt ett antal sekundärkällor i form av böcker, artiklar, hemsidor med mera

som utgör bakgrund, teoretisk utgångspunkt, forskningsanknytning samt metod i

undersökningen.

3.4.1 Primärkällor

Söka svar: religionskunskap kurs 1 och 2 och är skriven av Malin Mattson Flennegård

och Leif Eriksson. Boken är utgiven 2012 av Liber förlag.

14

Relief livsvägar: religionskunskap för kurs 1 och är skriven av Nils-Åke Tidman och

Kerstin Wallin. Boken är utgiven 2012 av Gleerups förlag.

Religion – helt enkelt och är skriven av Börje Ring. Boken är utgiven 2012 av Liber

förlag.

Religion 1 och är skriven av Birgitta Thulin och Sten Elm. Boken är utgiven 2012 av

Interskol förlag.

Religion 1 för gymnasiet: grundbok och är skriven av Lennart Göth,

Katarina Lycken Rüter och Veronica Wirström, Boken är utgiven 2012 av förlag

Natur Kultur.

En urvalsprocess står bakom valda primärkällor. Urvalsprocessen har bestått av ett antal, i

förväg valda kriterier som bör ha med undersökningens syfte att göra samt utifrån de

avgränsningar/generaliseringar (Bergström & Boréus 2012:54) som har behövts göras i

samband med undersökningen (avgränsningarna presenteras i stycket under). Kriterierna som

används är följande:

Läroböckerna är för gymnasieskolans grundämneskurs i religion, Religion 1.

Läroböckerna är skrivna efter skapandet av den nya läroplanen Gy11 och/eller är

anpassade för den nya religionskursen, Religion 1 på gymnasienivå.

Undersökningen ska bestå av fem läroböcker som har en spridning av olika förlag och

författare för att få en bredd i undersökningen.

När en textanalys ska genomföras är det av vikt att bedöma de skriftliga källornas validitet.

För att göra detta kan man se till källornas autenticitet, trovärdighet, representativitet och

meningsfullhet/innebörd (Bryman 2012:489; Denscombe 2009:302). Autenticiteten bedöms

som hög för dessa böcker. Böckerna som används är lånade kopior från bibliotek och skolor,

samt köpta i bokhandel. Trovärdigheten för primärmaterialet är delvis det som

undersökningen ämnar se till. Böcker utgivna av kommersiella bokförlag brukar läsas av

experter innan utgivning, vilket ökar trovärdigheten. Det är dock ingen garanti för att boken i

sig innehåller 100 % korrekt fakta (Denscombe 2009:302) Representativiteten får anses hög

då böckerna i stor mån är skrivna av olika författare och utgivna av olika förlag. Alla böcker

är även ”typiska” läroböcker som är fullständiga och i många fall redigerats.

Innebörden/meningsfullheten i dessa böcker är relativt lättanalyserade då de är tydliga och

begripliga. Jargonger, koder, och läsning mellan raderna är relativt minimala.

15

3.4.2 Sekundärkällor

Sekundärkällorna består som tidigare nämnt av böcker, artiklar, rapporter och hemsidor

relevanta för skrivandet av bakgrund, forskningsteori, metod och forskningsanknytning.

Dessa texter har genomgått en källkritisk granskning innan de används i uppsatsen. Där har en

mindre bakgrundskoll av författaren skett, hänsyn till bakomliggande motiv och intressen har

gjorts samt att det funnit som mål, att i största möjliga mån använda förstahandskällor. Detta

har dock inte alltid varit möjligt.

3.5 Avgränsningar och generaliseringar

Vissa avgränsningar uppstår i samband med urvalet. Valet av just fem böcker baseras på

undersökningens storlek och tidrymd. Valet av böcker skrivna efter eller i samband för de nya

betygskriterierna är utifrån att undersökningen har sin utgångspunkt i de nya kriterierna och

”dagens skola”.

Denna studies resultat bör ej generaliseras som ett allmänrådande resultat av läroböcker

generellt. Det kommer att finnas läroböcker som är mer heterogena och mer homogena.

3.6 Reliabilitet och validitet

Med reliabilitet menas noggrannheten i undersökningen samt forskarens förmåga att eliminera

felkällor (Bergström & Boreús 2012:42). En god reliabilitet gör att undersökningen kan

reproduceras med samma resultat. En mindre bra reliabilitet är om resultatet påverkas av

slumpartade eller temporära förutsättningar som medför att en reproduktion med liknande

resultat inte är möjlig (Bryman 2012:49).

Med validitet menas huruvida undersökningen mäter det den ämnar mäta samt besvarar de

frågeställningar som utfärdats. Hänger undersökningens slutsatser ihop med syftet av

undersökningen? Har rätt typ av data samlats för undersökningens ämnen och är datan korrekt

insamlad? (Bergström & Boréus 2012:41; Bryman 2012:50; Denscombe 2009:378)

Reliabiliteten är svår att mäta i en kvalitativ undersökning, därav kan man se till

tillförlitligheten i en kvalitativ undersökning. Tillförlitligheten i sig består av fyra teman. Det

första temat är trovärdighet – finns det överensstämmelser i observationerna och de teoretiska

idéerna? Det andra temat är överförbarheten – kan undersökningens resultat kan överföras till

andra liknande situationer? Vidare bör man se till undersökningens pålitlighet – detta kan ses

som undersökningens validitet. Slutligen tar man hänsyn till konfirmationen –

undersökningens objektivitet (Bryman 2012:52, 352ff; Denscombe 2009:378f) Objektivitet

16

behöver ej ses som värderingsfrihet i studiet. Utan kan tolkas som en intersubjektiv

prövbarhet där resultatet ska vara rationellt tolkat och kunna prövas av andra. Dock finns en

metodologisk objektivitet som betyder att det ska finnas uttalade kriterier att pröva teorin

utifrån (Grenholm 2006:101).

Då detta är en kvalitativ undersökning kommer den att bedömas utifrån

tillförlitlighetsbegreppet, snarare än de klassiska reliabilitets- och validitetsbegreppen. Denna

undersöknings trovärdhet kan ses i de kopplingar som kan göras med rådande

forskningsanknytning. Undersökningens överförbarhet kan te sig något svag då resultatet,

som tidigare nämnt är svårt att generalisera övergripande på läromedel. Dock förstärker

kodschemat och urvalskriterierna undersökningens överförbarhet. Pålitligheten, eller

validiteten förstärks bland annat med ett beskrivet tillvägagångssätt, pilotstudien och den

dubbelkodning som kommer att göras. Undersökningens objektivitet är svår att bedöma.

Undersökningen kommer inte att vara värderingsfri, något som läsaren måste ta hänsyn till.

Men ligger utgångspunkten i den intersubjektiva prövbarheten bedöms den som högre, tack

vare kodschema och urvalskriterier.

3.7 Etiska aspekter

De uttalade forskningsetiska principerna rör i största mån de undersökningar där resultatet i

någon mån baseras på handlingar/uttryck/åsikter m.m. av olika individer. Det kan handla om

intervjuer, enkäter, observationer osv. Där handlar principerna om respekten för värdigheten

hos deltagarna samt de rättigheter de besitter i forskningssammanhanget (Denscombe 2009:

193). Detta kan handla om att individerna får information kring undersökningen, själva får

bestämma över sin medverkan, rätten att vara anonym samt att den information forskaren får

av individen enbart används till själva undersökningen (Bryman 2012:132).

Denna undersökning, som ämnar undersöka läromedel har således inte de typiska

forskningsetiska dilemman som presenterats ovan, då inga människor medverkar. Dock har

två etiska ställningstaganden gjorts i samband med undersökningen. Först bör påpekas att det

bakom varje lärobok finns en eller fler personer, nämligen författarna. I en skolbokanalys är

det av vikt att inte svartmåla författarna eller tala nedvärderande kring deras arbete av

läroboken. Undersökningen ska baseras på den sakliga fakta som påvisas under analysen och

inga personliga tankar och åsikter kring författarnas prestation bör yttras.

Vidare finns ytterligare ett etiskt ställningstagande, mer bestämt etiken kring själva utförandet

av undersökningen. Som forskare ska det finnas en etisk drivkraft att alltid redovisa arbetet på

17

ett korrekt vis och inte medvetet förvränga eller överdriva resultat och analys. Vidare ska inga

fakta, relevant för undersökningen medvetet undanhållas. Undersökningens

sanningsenligheten är av vikt för att inte undersökningen ska förlora sin trovärdighet. Och

som författare bör man finna sig i att följa denna etiska aspekt kring sanningsenligheten i

forskning.

18

4. Resultat

Resultatdelen i denna uppsats är strukturerad så att resultat från vardera bok presenteras under

en egen rubrik döpt till lärobokens namn. Till dessa rubriker finns tillhörande underrubriker

som är döpta efter analysschemats frågeställningar, för att tydliggöra hur resultatet har samlats

in och hur analysschemat bidragit till samlandet. Till vissa delar av resultatet finns det

tillhörande kommentarer från mig, som undersökare. Dessa är till för att tydliggöra vissa delar

av resultatet som av sig självt inte har helt uppenbara homogena/heterogena tendenser eller

där det känts nödvändigt att förtydliga tankegången bakom valet av resultat. Kommentarer är

av analytisk karaktär, för att tydligast förklara hur dessa resultatdelar sedan kommer att hjälpa

analysen, som kommer under punkt 5.

4.1 Lärobok 1- Relief Livsvägar

4.1.1 Utelämnas information som kan bidra till en homogen bild av religionen?

Avsnittet om judendomen är på 22 sidor sammanlagt med bilder och texter. Kapitlet är indelat

i mindre avsnitt som handlar om historia, läran, traditioner, texter, ”att leva som jude”,

förintelsen, Israel, ”Judendomen i världen” samt en intervju med en ortodox jude (Tidman &

Wallin 2012:22–45). Boken innehåller inga fakta om olika judiska inriktningar, mer än

intervjun som då handlar om en ortodox jude (Tidman & Wallin 2012:23f)

Kommentar: Läsaren får enbart ett judiskt ortodoxt perspektiv av att läsa texten då det är den enda inriktningen

som nämns.

4.1.2 Finns det generaliserande meningar i texten som bidrar till en homogen syn på

religionen?

I början av avsnittet finns en kort sammanfattning av de olika delarna i boken. Under rubriken

mat och kläder står det, ”Judendomen har tydliga regler för mat. Fläskkött är förbjudet liksom

skaldjur. Mjölkmat och köttmat får inte tillagas i samma gryta” (Tidman & Wallin 2012:25).

Senare i texten görs ett förtydligande där det står att ” det är väldigt få judar i Sverige som

fullt ut följer dessa regler” (Tidman & Wallin 2012:36).

Kommentar: inte enbart svenska judar.

Om äktenskap: ”Äktenskap med någon som inte har judisk bakgrund är mycket vanlig bland

judar i Sverige” (Tidman & Wallin 2012:40).

Kommentar: Inte enbart svenska judar.

19

4.1.3 Nämns exempelvis olika tolkningar, traditioner samt olika grupp- och individnivåer


Som tidigare nämnt finns det ingen information om olika inriktningar inom judendomen.

Ortodox judendom omnämns ett flertal gånger i texten men ingenting om vad som menas med

ortodox samt ingenting om någon annan av inriktningarna. Till kapitlet finns dock tillhörande

uppgifter. En av uppgifterna handlar om att eleven ska ta reda på vilka fler inriktningar som

finns samt vad de står för (Tidman & Wallin 2012:24).

Kommentar: Använder man sig då inte av bokens uppgifter blir det svårt att visa på heterogeniteten som skapas i

och med de olika inriktningarna.

Boken visar på en variation av judiska traditioner i form av mat, kläder, några högtider,

sabbaten, i hemmet, bar- och bat mitzva, äktenskapet, döden/begravning med mera. Dessa

visar dock inte så mycket om tolkningsutrymmet inom traditionerna (Tidman & Wallin

2012:36–40).

Angående Talmud: ”råd och tankar från dåtiden och framtidens rabbiner” (Tidman &

Wallin 2012:30). Avsnittet beskriver även att Talmud skapar diskussioner.

Angående trosuppfattning: ”Precis som personer i alla religioner har judar olika inställning

till tron. Några följer nästan alla regler, medan andra bara lever efter en del av dem. En

grupp följer judiskt livsmönster men säger samtidigt att de inte tror på Gud. För dem handlar

judiska traditionerna enbart om kultur och gemenskap”( Tidman & Wallin 2012:35).

4.1.4 Finns det större textstycken/avsnitt som kan bidra till en mer homogen syn på

religion?

I boken finns en intervju med en ortodox jude som heter Amnon. Här beskrivs delar av hans

vardag, såsom om hans familj, jobb och hans religion (Tidman & Wallin 2012:33f).

Kommentar: Eftersom boken inte refererar till några andra inriktningar eller ens beskriver i själva kapitlet att

judendomen har olika inriktningar, blir denna intervju den enda referenspunkten författaren har till en ”vanlig

judisk person”.

Avsnittet har ett stycke om hur det är att ”leva som jude”. Avsnittet börjar med att beskriva

olika tolkningar kring hur man lever som jude. Sedan fortskrider kapitlet med att beskriva

detaljerat hur en jude lever (Tidman & Wallin 2012:35)

Kommentar: Bilden blir ändå homogen.

20

4.1.5Bidrar bilderna till en homogen syn av religionen?

Till kapitlet finns tillhörande bilder. Bilderna i sig ter sig visa en variation av den judiska

traditionen. Men i sin helhet kan man se att alla bilder är på män. Det finns ingen bild på en

judisk kvinna. Vidare har alla män någon form av huvudbonad på sig, exempelvis en kippa

(Tidman & Wallin 2012:25–41)

4.2 Lärobok 2 – Religion helt enkelt


Avsnittet består av 26 sidor text och bild. Den innefattar rubriker som ”Judar i Sverige och

det centrala judiska arvet”, ”Heliga texter”, ”Högtider”, ”Riktningar” och ”Judendomen i

samhället” (Ring 2012:52-79). Avsnittet nämner ingenting om andra världskriget bortsett från

en historisk tidslinje av judendomen, där står det ”Cirka sex miljoner dödades under andra

världskriget” (Ring 2012:75).

Kommentar: Avsaknad av en viktig historisk händelse

Det finns ingen information om Israel/Palestinakonflikten bortsett från en bild på en ensam

palestinsk flicka i Gazaremsan där bakgrunden visar en svastika som likställs med en

Davidsstjärna. Innan bilden beskrivs det att judarna idag fortfarande är utsatta (Ring

2012:76f). Bildtexten säger ”Graffitimålningens budskap säger något om den infekterade

konflikten mellan Israel och Palestina” (Ring 2012:77).

Kommentar: Eventuellt vill ej författarna gå för djupt in på politik. Men bilden utan vidare kontext blir

förvirrande. Texten säger att alla judar är utsatta, bilden säger att judar är onda.


religionen?

Angående vem som räknas som judisk: ”Men i Sverige kan ibland även den som bara har en

judisk pappa räknas som jude” (Ring 2012:57).

Kommentar: Inte bara svenska judar. Det finns fler länder där judiska personer bor, som accepterar detta.

Angående levnadsregler: ”Följer alla judar de 613 lagarna? Nej, absolut inte. Det gör bara

de mest konservativa som kallas ortodoxa. Dessutom måste man bo i Israel för att kunna följa

alla regler” (Ring 2012:61).

Kommentar: Inte säkert att alla ortodoxa judar i Israel följer alla 613 lagar.

21



I avsnittet ”Hur utövar en jude sin tro?” Texten ger fler exempel såsom exempelvis: ”Vissa

judar lagar man på lördagar. Andra gör det inte” (Ring 2012:54). Samt: ”Vissa följer

många regler och deltar i alla högtider och andra kanske inte följer mer än någon enstaka

regel eller tradition” (Ring 2012:54). Avsnittet avslutas med ”så det är bara att konstatera

att judar lever sin tro på olika sätt. Det finns alltid flera spår” (Ring 2012:54).

Angående omskärelse: ”Men alla judiska pojkar omskärs inte” (Ring 2012:58)

Angående texter och texttolkning: ”Om man spetsar till det, kan man säga att det finns lika

många uppfattningar om hur sanna texterna är, som det finns judar” (Ring 2012:66). Samt

”Talmud är en bok med tolkningar av judiska lagar och traditioner” (Ring 2012:67).

En variation av traditioner och inriktningar omnämns i boken. Inriktningarna är även

uppstrukturerade i tabeller med konkreta exempel på hur inriktningarna skiljer sig åt. Dock

görs inga nyanseringar inom inriktningarna. Den beskriver även att ”det är vanligt att dela in

judar i tre grupper” (Ring 2012:72).

Kommentar: Visar på att det finns fler grupperingar

Högtiderna beskrivs utifrån högtidernas syften och inte vad man som jude ”ska göra” på

högtiden (Ring 2012:68ff).


religion?

Texten ”Judendomen i samhället” är nästintill helt skrivet i frågeform kring judarnas

förtryckta och utsatta ställning. Dock ger den inga svar på frågorna, eller konkretiserar inte

någonting kring ämnet. Det finns tillhörande frågor, som ämnar ta reda på dessa frågor (Ring

2012:76).

Kommentar: Ger ingen konkret information kring judar situation i samhället utan att göra frågorna.


Boken består av 15 bilder samt ett bildkollage på 8 bilder. Bilderna visar både män och

kvinnor, huvudbonader, skriftrullar, bilder från högtider, matbröd med mera. Bilderna visar på

en variation då de har förankring i texten (Ring 2012:52-79).

Som tidigare nämnt är bilden på flickan i Gazaremsan taget ur kontext (Ring 2012:77).

22

4.3 Lärobok 3 – Söka svar


Det finns ingenting om exempelvis som bat- eller bar mitszva, om äktenskap eller andra

livsriter.


religionen?

”Kärnfamiljen fungerar som en garant för den judiska identiteten och för trons fortsatta

levnad” (Mattson Flennegård & Eriksson 2012-250).

Kommentar: Vad är en kärnfamilj? Alla judiska familjer består ej av mamma, pappa, barn. Skilsmässor med

mera existerar inom religionen också. Texten framstår som kritisk till skilda och ensamstående.

Om sabbaten: ”Inget arbeta får utföras utan det är andlig vila och eftertänksamhet som

betonas” (Mattson Flennegård & Eriksson 2012:254).

Kommentar: Inget arbete: svårtolkat. Vad menas med inget arbete?



Avsnittet går igenom ett antal högtider kortfattat. Styckena beskriver varifrån högtiden har sin

grund, samt vad man gör (Mattson Flennegård & Eriksson 2012:252f)

Kommentar: Visar variation, dock ej så mycket inom högtiderna.

Sabbaten: ”Varje vecka firar judarna sabbaten”. Sedan kommer en detaljerad beskrivning av

vad som görs och äts under sabbaten (Mattson Flennegård & Eriksson 2012:253)

Kommentar: Bli väldigt specifikt.

Författaren beskriver historians vikt för religionen och hur det skapat nyanser inom

religionen. (Mattson Flennegård & Eriksson 2012-240-248) Skrifter nämns också, men ej

något om exempelvis texttolkning. Vidare beskrivs synen på gott och ont, gud, män och

kvinnor (Mattson Flennegård & Eriksson 2012:241-251) Boken nyanserar även vem som är

jude genom att beskriva hur det finns olika syn på vem som är jude. Vissa anser att det är den

med judisk mor, andra anser inte att det spelar någon roll vilken förälder det är som är jude

(Mattson Flennegård & Eriksson 2012:252).

Om inriktningarna står det att de ”oftast” brukar delas in i tre. Själva beskrivningarna är sedan

kort, med fokus på motsatser. Ingen större nyansering inom inriktningarna (Mattson

23

Flennegård & Eriksson 2012-?) ”Manliga ortodoxa känns ofta igen på att de alltid bär kipah,

tallit katan (bönesjal med tofsar) och på att vissa har tinningslockar” (Mattson Flennegård &

Eriksson 2012:255).

I slutet av avsnittet finns det tillhörande uppgifter. En av dessa uppgifter är att läsa en text

som skildrar en judisk persons diskussion med en annan ultra-ortodox jude. Texten heter ”När

olika judiska världar möts” och beskriver just en skillnad inom religionen (Mattson

Flennegård & Eriksson 2012:265)

Angående könen: ”Mannen och kvinnan har samma värde” (Mattson Flennegård & Eriksson

2012:251).


religion?

Inledningen består av en beskrivning om en vanlig sabbat (Mattson Flennegård & Eriksson

2012:239f).

Kommentar: Sabbaten kan se olika ut beroende på inriktning? Vilken typ av sabbat är detta?

Ett avsnitt heter judar i Sverige. I detta kapitel nyanseras vissa delar kring religionen. Det står

bland annat: ”Vissa svenska judar är djupt troende och lever ett liv fyllt av judiska

traditioner, regler och ritualer. Andra firar de stora högtiderna men inte mer och ytterligare

en grupp kallar sig ateister och ägnar inte religionen någon uppmärksamhet alls” (Mattson

Flennegård & Eriksson 2012:261).

Kommentar: Nyanserat i sig. Men detta gäller ju inte bara för judar i Sverige, utan för judar i hela världen.

Avsnittet framställer det som att det bara finns en heterogenitet bland svenska judar.


Det är relativt få bilder som visar exempelvis inuti en synagoga, en judisk kyrkogård, en

judisk kvinna som tänder ljus med mera (239-267)

En bildtext beskriver: ”Bredvid ser man skuggor av ortodoxa judar med de karaktäristiska

sidolockarna” beskriv bildtexten. Bilden visar en man vid ”klagomuren” som ber. Bredvid

syns två skuggar där man tydlig ser sidolockar (Mattson Flennegård & Eriksson 2012:258)

Kommentar: skapar en stereotyp.

24

4.4 Lärobok 4 – Religion 1 för gymnasiet


Judendomskapitlet består av 22 sidor text och innehåller rubriker som ”Historien som visar

vem Gud är”, ”Judendomens texter”, Att leva som jude” och ”Det stora uppdraget” (Göth

m.fl. 2012:54–76) Inga större avsnitt som bidrar till en homogen syn av religionen saknas.

Kommentar: Dessa avsnitt bildar tillsammans en sammanhängande syn på religionen som ger ett helhetsintryck

hos läsaren.


religionen?

Angående vem som anses vara judisk: ”Man tillhör det judiska folket om man fötts av en

judisk kvinna” (Göth m.fl. 2012:63). Dock har man tidigare kunnat utläsa ur texten: ”Den

som inte är född av en judisk kvinna måste enligt de flesta traditionella judar konvertera”

(Göth m.fl. 2012:55).

Angående bönesjal: ”män som har den särskilda bönesjal som ska bäras vid enskild bön”

(Göth m.fl. 2012:64)

Kommentar: bärs ej av alla män. Tillåts även att bäras av kvinnor i vissa grupper.

Angående kosherregler: ”För ortodoxa judar är det självklart att följa kosherreglerna som de

är skrivna” (Göth m.fl. 2012:73)



Angående judiska texter: ”Olika texttolkare har haft olika uppfattningar. Ofta ställs frågan

”Men tänk om det är på något helt annat sätt?” Detta uppmuntras och värderas som något

bra i den judiska traditionen. Och det gör att judendomen förändras, att man både kan och

måste omtolka Tanakh i nya omständigheter och situationer” (Göth m.fl. 2012:62) Vidare

beskriv: ”Vilken bok är viktigast för en jude? Det går förstås inte att säga” (Göth m.fl.

2012:62). Författaren beskriver sedan Siddurs betydelse: ”Siddur finns i många olika

varianter. Olika judiska inriktningar har gjort egna urval av de traditionella böckerna, som

speglar olika sätt att tänka kring tro och traditioner” (Göth m.fl. 2012:62).

Angående traditioner: ”Genom årtusenden har judendomen förändrats på många olika sätt.

Det beror rätt mycket på den judiska traditionen att ständigt ifrågasätta och diskutera

religiösa frågor” (Göth m.fl. 2012:63). Judarnas historia omnämns också som en bidragande

25

faktor: ”Ibland har också historiska händelser gjort att de religiösa traditionerna måste

förändras” (Göth m.fl. 2012:63). Samt miljö: ”I olika miljöer kom det judiska livet att

utvecklas på olika sätt vad gäller traditionerna: musikstilar, matvanor och gudstjänstritualer

kom att präglas av de sammanhang där judarna levde” (Göth m.fl. 2012:63)

Angående livsstil och levnadsregler: ”Reglerna är inte bara något som begränsar människan

– de visar också på valmöjligheter. Samtidigt kan reglerna tolkas och användas på olika sätt.

Därför kan vardagslivet skilja sig åt ganska mycket mellan olika judar” (Göth m.fl. 2012:63).

Sedan beskrivs: ”Men man kan ha ganska olika sätt att förhålla sig till dessa regler, beroende

på var och när man lever, i vilket sammanhang eller i vilken tradition” (Göth m.fl. 2012:72).

Boken beskriver även olika övergångsriter såsom födelse, ”att bli vuxen”, ”Att bilda familj”

samt döden. Avsnittet tar även upp mans- och kvinnoperspektiv, samt perspektiv på

samkönade äktenskap och äktenskap mellan en judisk person och en icke-judisk person (Göth

m.fl. 2012:68-69).

Angående matregler: I avsnittet om matregler gör författaren en jämförelse mellan hur

ortodoxa tolkar matregler kontra hur reformerta judar använder sig av dessa. Dock avslutas

stycket med ”Ortodoxa judar och reforma judar står oftast längst från varandra när det

gäller frågan hur judar ska leva. Däremellan finns alla möjliga olika varianter a

kosherregler, av sabbatsfirande, av klädregler… alla framsprungna ur en diskussion om hur

man bäst lever som del av det utvalda folket med det stora uppdraget” (Göth m.fl. 2012:74).

I församlingen: ”I en del judiska församlingar har kvinnor också börjat bära kippa, som ett

tecken på vördnad för Gud och likställdhet med män” (Göth m.fl. 2012:64).

Ett antal olika judiska högtider beskrivs också. Dessa beskrivs utifrån varför traditionen

uppstått, varför man firar den. Samt även vad man typiskt gör under högtiden (Göth m.fl.

2012:65-67).

Angående inriktningar: ”Detta ledde till att det uppstod tre stora inriktningar. Ortodox,

reform och konservativ” (Göth m.fl. 2012:70). Detta följs upp av ett stycke kring varje

inriktning. I stycket om den ortodoxa judendomen, delar författaren upp inriktningen i

ytterligare två strömmingar: ”modernt ortodoxa” och ”ultra-ortodoxa”. Texten beskriver även:

”Sedan finns det en mängd olika grupper inom varje strömning” (Göth m.fl. 2012:70) samt

”Den ortodoxa judendomen är ingen enhetlig inriktning” (Göth m.fl. 2012:70). I de andra två

styckena kring reform och konservativ judendom, görs inga sådana nyanseringar (Göth m.fl.

26

2012:70-71). Författaren väljer även att nämna sekulära judar. Dessa beskrivs såväl som ”icke

religiösa judar” samt som judar som ej tror på Gud men som ser den judiska historian som sin

identitet (Göth m.fl. 2012:72).


religion?

Författaren har i varje stycke någon mening eller del som nyanserar, vilket bidrar till att

helhetsintrycken av de olika styckena ger ett mer heterogent intryck.

Det finns ett stycke om sabbaten som detaljerat beskriver vad en jude ”ska göra” under

firandet (Göth m.fl. 2012:65), men senare i texten nyanserar författaren sabbaten och

beskriver hur det kan skilja sig mellan olika personer (Göth m.fl. 2012:73).


Avsnittet har sju tillhörande bilder. Första bilden visar en tavla där Bilderna varierar från

bibliska bilder, pojkar som studerar Torahn, kvinnliga rabbiner, en etiopisk-judisk familj, mat

och vin (Göth m.fl. 2012:56-67) Den näst sista bilden har texten ”Med modern teknik är det

lätt att hålla reda på olika texter och bönetider. Det kan göra det enklare att leva ett

traditionellt judiskt liv” Bilden är av en man med hatt och skägg som kollar på en

mobiltelefon, bredvid sitter en liten flicka. I bakgrunden ser man män med kippor och hatt

(Göth m.fl. 2012:71). Den sista bilden är av en familj runt matbordet. Två män har kippa och

på bordet står två ljus. ”Nyårsfirande hos en judisk familj i Stockholm” lyder texten (Göth

m.fl. 2012:72).

4.5 Lärobok 5 – Religion 1


Avsnittet om judendomen är på 19 sidor bild och text. Avsnittet består av stycken som ”Den

judiska historien”, ”Den religiösa historien”, ”De helga texterna – tanak”, ”Judendomen i

vår tid” och ”Judiskt liv” (Thulin & Elm 2012:43–61). Inga större avsnitt som bidrar till en

homogen syn av religionen saknas

Kommentar: Dessa avsnitt bildar tillsammans en sammanhängande syn på religionen som ger ett helhetsintryck

hos läsaren.


religionen?

Angående den ortodoxa strömningen: ”För ortodoxa (renläriga) judar blir studiet av Toran

en livsuppgift” (Thulin & Elm 2012:50). Vidare beskrivs: ”De ortodoxa familjerna är ofta

27

stor och kvinnornas främsta uppgift är att föda barn och att sköta hemmet” (Thulin & Elm

2012:54). Samt ”De följer mycket strikt den religiösa lagen och arbetar för att den också ska

påverka den värdsliga lagen” (Thulin & Elm 2012:54).

Angående reformjudendom: ”Man är sekulariserad, det vill säga religionen har inte så stor

betydelse och den judiska lagen följs bara vid större högtider” (Thulin & Elm 2012:54).

Angående konservativ judendom: ”Man stödjer ofta de ortodoxa grupperna i Israel utan att

själva iaktta alla traditionella bud” (Thulin & Elm 2012:55).

Om det judiska arvet: ”Att vara jude idag utanför Israel, är ett val mellan att övergå till en

annan kultur eller att behålla sin egen. Väljer man att anpassa sig till den kultur man lever i,

kan det judiska arvet riskera att blekna bort” (Thulin & Elm 2012:55)

Om Toran och Sabbaten: ”I Toran finns alla de regler man ska uppfylla för att följa Guds

vilja” (Thulin & Elm 2012:56). Detta återkommer senare i texten: ”I Toran finns regler som

ska följas för att uppfylla Guds vilja” (Thulin & Elm 2012:58) Under Sabbaten; ”Man

besöker synagogan där rabbinen (församlingens ledare) leder gudstjänsten” (Thulin & Elm

2012:57).

Angående familjen: ”Kvinnans uppgift är i första hand att vara maka och mor och

äktenskapet är en religiös handling” (Thulin & Elm 2012:56). Samt: ”Det innebär en negativ

syn på homosexualitet och förbindelser utanför äktenskapet” (Thulin & Elm 2012:57).



Sidorna 43-49 är en fördjupad redovisning kring den judiska historien, utifrån bibliska

berättelser och det judiska folkets historia (Thulin & Elm 2012:43-49).

Angående texttolkning: ”Studiet av Toran, de fem Moseböckerna, och de tolkningar som hela

tiden växte fram och diskuterades är än idag judendomens kärna” (Thulin & Elm 2012:48).

Samt: ”Tolkningen av Toran växer således ständigt” (Thulin & Elm 2012:50).

Boken beskriver Chassidismen samt ”De tre stora inriktningarna” Ortodox, reform och

konservativ.

Kommentar: Dock på ett generaliserande vis som visas under punkt 4.5.2.

28

Boken beskriver även olika levnadsregler, äktenskapet, barn, död, sabbaten samt sju olika

högtider. Högtiderna beskrivs utifrån varför de firas samt vad man gör under dessa högtider

(Thulin & Elm 2012:56-58).

Boken beskriver även att män och kvinnor ses som jämlika (Thulin & Elm 2012:56).

I avsnittet gör ett flertal nyanseringar genom att ställa vad författarna kallar den ortodoxa

judendomen mot ”den moderna” judendomen (Thulin & Elm 2012: 53, 56).


religion?

En helsida är dedikerad åt den judiska maten och dess regler. Detta avsnitt är uppdelat på tre

rubriker: ”Maten”, ”Slakt” och ”Att inte blanda” (Thulin & Elm 2012:58). Sidan börjar med

att beskriva att det finns matregler som ska följas. Sedan står det: ”En del följer de mest

strikta reglerna, medan de flesta judar följer bara grundreglerna” (Thulin & Elm 2012:58).

Sedan följer en massa exempel på saker en jude inte får äta.

Efter det kommer rubriken om slakt. Författaren börjar med att beskriva att det finns ett

allmänt förbud mot blodprodukter. Sedan beskrivs i detalj hur slaktreglerna är samt att

kosherkött är förbjudet i Sverige.

Efter det ges olika tolkningar på ”Du ska inte koka en killing i dess moders mjölk” Samt vad

det praktiskt kan betyda för en jude: Såsom att man kan behöva dubbla kokkärl, att det måste

gå en viss tid mellan kött och mjölkmat, att man ska skölja munnen ordentligt mellan sådana

måltider, att man kan behöva olika diskbaljor eller att man om man har diskmaskin kan köra

den en gång tom mellan de olika kärlen.


Avsnittet består av många bilder. Bilderna visar en stor variation med bland annat bibliska

bilder, bilder på kända judar, Masadaklippan, Torahrullar, Synagogor, En tjej som studerar till

sin Bat Mitzva med mera (Thulin & Elm 2012:43-.60) Några bilder sticker ut. En bild på

några judar som studerar Talmud. Bildtexten lyder ”Ortodoxa judar studerar Talmud under

ledning av sin rabbin. Skägg och den lilla kalotten är självklara” (Thulin & Elm 2012:48).

Bilden under visar en man med lockar, hatt och svarta kläder som står med ansiktet mot

klagomuren (Thulin & Elm 2012:48). Ytterligare en bild på klagomuren (Thulin & Elm

2012:54) – denna gång med tvåstereotypt ortodoxa samt två militärer, en bild på en folkmassa

framför klagomuren (Thulin & Elm 2012:55).

29

4.6 Sammanfattning

Nedan kommer en kort sammanfattning av resultatet för att få en tydligare översikt innan

analysen. Sammanfattningen är uppdelad utefter frågorna i kodschemat.

4.6.1 Utelämnad information

I de två sistnämnda böckerna saknades det inte någon särskild information som bidrog till en

homogenitet. I boken Relif Livsvägar, fanns inget om olika inriktningar inom Judendomen. I

boken Religions helt enkelt stod det ingenting om Israel/Palestinakonflikten. Vilket i sig inte

hade gjort något då man kan hävda att det är mer av en samhällskunskapsinriktning, om det

inte vore för att det fanns med en bild kring ämnet som då saknade kontext och skapade

förvirring för läsaren. I boken söka svar saknades det information om olika övergångsriter.

Som nämnt i kommentarerna skapar detta möjligtvis inte en homogen syn på religionen, men

försummar potentiella tillfällen där nyansering kunnat skapas.

4.6.2 Generaliserande meningar

I alla böcker återfinns enstaka meningar/korta stycken som bidrar till en homogenisering. I

flera av böckerna beskriver författaren att det är något ”som är vanligt bland svenska judar”

fastän det kan vara minst lika vanligt hos judar med andra nationaliteter. Såsom att inte följa

matregler till punkt och pricka, äktenskap med icke-judar eller att den med judiska far ibland

får räknas som judisk

Generaliseringar inom de olika inriktningarna var också tämligen vanligt såsom att ortodoxa i

Israel följer alla 613 lagar, de har att studera Torahn som livsuppgift, att de vill införliva

religiösa lagar i rättssystemet samt att alla följer alla matregler. Reformjudar är alla

sekulariserade samt att konservativa judar stödjer ortodoxa i Israel.

En homogeniserande syn på kön och äktenskap fanns i flera böcker, såsom att kärnfamiljen är

det viktigaste, att de ortodoxa kvinnornas syfte är att föda barn och sköta hemmet samt var

maka och mor. En av böckerna beskriver även att judendomen har en negativ syn på

homosexualitet och förbindelser utanför äktenskapet.

Utöver det återfanns även att alla män bär bönesjal, att man måste gå till synagogan på

Sabbaten samt att inget arbete (utan vidare förklaring) får utföras då, att judar som anpassar

sig till nationen riskerar att förlora sitt judiska arv, att judar ska följa alla religiösa regler samt

att man måste födas av en judiska kvinna för att få räknas som jude.

30

4.6.3 Tolkningar, traditioner och grupperingar

Alla böcker visar även på heterogena och nyanserande tendenser i sin texter. I alla böcker

utom en omnämns olika inriktningar inom religionen. I den boken finns en uppgift, där eleven

ska ta reda på mer om de olika inriktningarna. Dock är det viktigt att påpeka att dessa stycken

är av olika kvalitet och kan i vissa fall snarare bidra till en homogenisering snarare än att

motverka det. I en av böckerna omnämns även sekulariserade judar.

Sabbat och olika högtider omnämns i alla av böckerna. Samt omnämns övergångsriter, livsstil

och traditioner i olika omfattning i böckerna. Dock vissa mer nyanserat än andra. Vissa

böcker tendera att skapa en större homogenitet genom att beskriva dessa som statiska.

De flesta böcker beskriver hur judar har olika inställningar till sin tro samt oliks tolkningssätt,

sitt individuella sätt att leva och att det skiljer sig i levnadssätten. Även förhållande mellan

män och kvinnor omnämns i fler böcker.

Den judiska historien samt text och texttolkning omnämns i flera av böckerna där vissa av

böckerna beskriver hur texter har hjälpt skapa diskussioner och ifrågasättanden inom

religionen.

4.6.4 Större homogena stycken

Alla böckerna innehöll något större stycke som bidrog till en homogenisering. Dels återfanns

detaljerade beskrivningar av hur en jude lever, en text om Lilith som skapade en förvirrande

beskrivning av religionens syn på könen, en intervju med en ortodox jude utan någon kontext

kring inriktningar, ett avsnitt om ”Judar i samhället” som egentligen inte beskriv något kring

judar i samhället, en detaljerad beskrivning av hur en Sabbat ska gå till, ett stort avsnitt med

fokus på ”de hårda matreglerna” inom judendomen samt ett avsnitt om svenska judar som i

sig var nyanserat men som i större kontext beskriv hur enbart de svenska judarna hade olika

tolkningar inom sin religion.

4.6.5 Bilderna

Bilderna var också väldigt varierande. I en bok fanns enbart bilder på män och alla bar någon

slags huvudbonad. Det återfanns en bild från Gazaremsan helt utan kontext och en bild på

klagomuren där man såg skuggan av två män med sidolockar. Texten löd ”med de

karaktäristiska sidolockarna”. En annan bild visade några män som studerade Torah. Texten

löd: ”Skägg och kalotten är självklara”. Generellt var den vanligaste synen många män i

mörka kläder och hatt alternativt kippa, vissa med sidolockar.

31

5. Analys

Nedan kommer en analys av resultatet att genomföras med hjälp av forskningsanknytningen.

Uppsatsens syfte var att se huruvida läroboken bidrog till en homogen eller heterogen syn på

religionen judendomen.

Resultatet visar att det finns såväl homogen som heterogena tendenser i de fem läroböckerna

som undersökts, men i mer eller mindre omfattning. Utifrån det som Skolverket och

Härenstams forskning har visat, kan detta resultat ses överensstämma med de tidigare

undersökningarna inom andra religionsområden och allmän forskning kring läromedel.

5.1 En homogen judendom

I Härenstams bok Ökad förståelse för Islam beskriver Härenstam att texterna inte beskriver

verkligheten utan en beskrivning av verkligheten. Dessa tendenser syns delvist på vissa

stycken i de läroböcker som har undersökts i denna uppsats. Så upplevs det när

läroboksförfattaren beskriver i detalj hur en högtid går till, hur sabbatsfirandet går till eller hur

en judes vardag går till i detalj, utan nyanseringar såsom vissa av böckerna gjort. Det är en

slags verklighet som beskrivs, men långt ifrån en verklig verklighet och långt ifrån alla judars

verklighet. Det blir en beskrivning av hur en verklighet för en judisk person skulle kunna se

ut. Såväl Härenstam, Olsson som Otterbeck menade att det kunde bero på författarens

urvalsprocess och restriktioner, som begränsar verklighetsbeskrivningen. Detta känns troligt

även för denna undersökning då de olika faktorerna som begränsar och påverkar

skrivprocessen, bidrar till att beskrivningarna av den religiösa verkligheten blir till en

begränsad andrahandskonstruktion av de mest stereotypa sättet judendomen kan porträtteras

som.

5.2 En heterogen judendom

I Härenstams bok Skolboks-Islam undersöker han vilken bild av islam som förmedlas i

läroböcker och jämför då gamla och nya. I denna undersökning görs ingen jämförelse mellan

gamla och nya böcker, utan allt fokus ligger på nya böcker. Men i likhet med Härenstams

undersökning finner även denna undersökning många positiva inslag i böckerna. Författarna

till läroböckerna i denna undersökning visar alla på heterogena inslag i olika utsträckning

samt att det i likhet med Härenstam återfinns mindre positiva tendenser som beskrivningar av

karaktäristiska drag och kollektivisering. I denna undersökning återfinns det exempelvis i

beskrivningen att en kvinnans uppgift är att vara maka och mor, att alla judar går till

synagogan på Sabbaten eller att ortodoxa har sidolockar och följer alla matregler. Detta är

32

även liknande tendenser som Otterbeck finner i sin undersökning. Dock kan tänkas, att de

heterogena inslagen kan vara fler i nya böcker då det finns en läromedelsdebatt (om än till

större delen kring Islam) som skapat större medvetenhet hos dagens författare. Ser man till

hur författarna nyanserat i de olika delarna kring religionen handlar det mycket om vilket typ

av språk författarna använder sig av. Att de uttrycker sig mer obestämt i sina beskrivningar,

istället för att skriva saker som exempelvis ”Den judiska befolkningen går till synagogan på

sabbaten” skriver de ”De flesta judar..”, ”Många judar...” eller ”Det är vanligt att man…”

Vilket bidrar till en nyansering bara genom att ändra några ord. Läsaren förstår då att inte alla

judar alltid går till synagogan varje sabbat, men att vissa fortfarande gör det. Som tidigare

beskrivet, har även Otterbeck uppmärksammat språket som en del i förbättringen av

läroböcker. Många av författarna har även ett stycke vigt åt att förklara hur det skiljer sig

inom religionen. Att en judisk person eller judisk grupp väljer att tolka sin religion på olika

vis eller väljer att lägga tyngdpunkt på olika delar av religionen.

Såsom Härenstam och Olsson hävdar kan varken skolan, läroboken eller någon ge en

komplett bild av en religion. För att få en komplett bild av en religion krävs att man lever

religionen och även då får man egentligen enbart sin version och sin tolkning av den. Men det

går att bredda synen genom att nyansera såsom författarna har gjort och försökt gjort. Vissa

av författarna har hittat en bra balans i nyanseringen som gör att boken känns mycket

användbar även som enskilt material. Dessa böcker visade på en bred syn på religionen trots

begränsat antal sidor. Härenstam påpekar att de bra böckerna är de som innefattar smarta

kompromisser, något som skulle kunna sammanfatta ovanstående diskussion. Medan andra

kan kräva komplettering. Sedan fanns delar i vissa böcker där det fanns behov av nyansering

för att eleven inte ska få en felaktig bild av religionen såsom att judar har en negativ syn på

homosexualitet och att äktenskap utanför religionen inte är acceptabelt. Där krävs en

kompletterande nyansering för att få en bra diskussion.

5.3 Finns ett behov av homogenitet?

Härenstam diskuterar även att man måste ta hänsyn till elevperspektivet. Eleven måste greppa

texten. Detta kan vara en bidragande faktor till varför vissa delar av texterna visar en

homogen syn på Judendomen. Religionsundervisningen går ut på att ge eleven förståelse för

religionens betydelse för individen och gruppen samt kunskap om olika religioners karaktär.

Skulle en religion beskrivas helt utan några tydliga särdrag skulle det blir svårt för eleven att

greppa vad som gör religionen till just en religion. Visar man inte på några unika drag för

religionen i rädsla för att skapa en homogen syn på religionen riskerar man att förlora det

33

unika som faktiskt finns inom alla religioner, någonstans måste ett urval göras. Detta kan vara

tanken i att visa exempelvis sidolockar och hattar i bilderna. Detta specifika utseendeattribut

är något unikt för judendomen och bör även porträtteras, men med en balans som visar att inte

alla judar väljer att ha dessa attribut.

5.4 Sammanfattande slutsatser

Sammanfattningsvis kan man säga att denna undersökning har funnit många likheter med

liknande undersökningar som gjort kring andra religioner. I dessa böcker presenteras

judendomen som varken homogen eller heterogen, utan snarare heterogena med homogena

inslag eller homogena med heterogena inslag. Många av böckerna ger ändå känslan av att en

någorlunda nyanserad beskrivning ges. En mer positiv bild än vad som förväntats utifrån det

som går att tyda i forskningsanknytningen. Dock har vissa homogeniseringar varit ganska

allvarliga. Även om det bara handlat om enstaka meningar, så har bokens trovärdighet sjunkit

i samband med dessa.

Dock är det svårt att finna en bra balans i nyanseringen. Görs för breda nyanseringar finns

risken att eleven tappar förståelsen för religionens karaktär. Författarens olika arbetsvillkor

försvårar nyanseringen även om det märks att författarna eftersträvat nyansering. Dock bör

man som läroboksförfattare komma långt med smarta kompromisser och eftertanke i språket.

34

6. Diskussion

Nedan kommer en mer övergripande diskussion kring läroböcker och lärarens roll i

undervisningsmaterial att hållas. Denna diskussion är baserad på olika tankar som dykt upp i

samband med undersökningen och dess resultat samt utifrån den forskning som lästs och

begrundats i samband med skrivprocessen.

6.1 Finns det perfekta läromedlet?

Som undersökningen visar har dagens läroböcker utvecklats och blivit bättre. Alla dessa

läroböcker som analyserats har visat på vissa svagheter och vissa homogena tendenser.

Samtidigt har alla av läroböckerna visat heterogena tendenser och olika nyanseringar inom

judendomen. Faktum är att vissa av böckerna har fått läsas om och om igen för att

uppmärksamma det mindre bra med avsnitten, medan andra har haft mer uppenbara

homogena tendenser.

Men kan ens en ”perfekt” lärobok existera? Mitt svar är nej. Baserat på läromedelsförfattarnas

villkor i skapandet av en lärobok, kan det ses som föga troligt att inte enstaka ”felaktigheter”

följer med boken till tryck. Det kan (som vi sett i denna forskning) handla om något så enkelt

som ett felaktigt ordval eller meningsuppbyggnad för att läsaren ska kunna misstolka något i

en religion.

Sedan handlar det även om den enskilde lärarens preferenser. Även läraren måste göra vissa

generaliseringar och förenklingar, då även denne arbetar under tidspress och olika

förutsättningar. Och även fast läraren har vissa fasta punkter att förhålla sig till, finns ändå ett

fritt tolkningsutrymme i skapandet av lektioner samt delvis i urval och fokuspunkter. I

slutändan kan ett läromedel helt enkelt uppfattas som mindre bra för att läraren och författaren

valt att lägga tyngdpunkt på olika delar av religionen. Medan en annan lärare skulle anse att

läroboken var bra.

6.2 Läraren eller författarens ansvar?

Det är ingen tvekan om att det är lärarens ansvar att se till sitt undervisningsmaterial och vad

det materialet säger till eleven, det har forskningsanknytningen visat tydligt. Anledningen till

denna uppsats är inte att beklaga kring dåligt formulerat läromedel eller försöka i min

yrkesroll avsäga mig ansvaret för mitt material. Det är i slutändan jag som lärare, som aktivt

väljer materialet. Denna uppsats är till för att belysa vikten av att man som lärare faktiskt

måste läsa igenom och begrunda de texter och material man använder i sitt läromedel. Som

35

lärare kan man inte beskylla läroboksförfattaren om eleverna fått en felaktig uppfattning kring

något i en religion och man kan inte som lärare använda sig av läroboken som ett slags

slutgiltigt facit. Läroboksförfattarens uppgift är att skapa en säljande produkt (som i och för

sig går hand i hand med en välskriven lärobok) men det är läraren som får stå för sin

undervisning inklusive materialet.

6.3 Läroboken: Positiv eller skadlig för undervisningen?

Ska man då som lärare undvika läroboken? I Härenstams forskning refererade han till

läroboken som hade delvist en skadlig bild av islam. Inga böcker i denna uppsats skulle direkt

räknas som skadlig. Möjligt att dessa böcker skulle kunna bidra till att vissa elever gör några,

något för grova generaliseringar kring judendomens tro och uttryck. Vilket alltid är positivt att

undvika, men som inte är skadligt så länge inte religionen blir allt för ”exotiskt”

Att helt undvika läroboken kan se som ett onödigt tilltagande. Min erfarenhet är att vissa

elever känner en trygghet i att ha en bok och en tydlig utgångspunkt, medan andra ogillar

läroboken. Där får läraren anpassa sig efter elevernas behov. Däremot är det upp till läraren

att bestämma vad, hur mycket och vilka delar som ska användas av den, om än alls.

Eventuella generaliseringar i boken kan man som lärare förhoppningsvis känna igen och i så

fall komplettera med annat material. Och istället för att undvika en lärobok enbart för att det

finns stycken som man ej anser är välformulerade, kan man ta utgångspunkt i dessa stycken

och diskutera dem med eleverna. På så vis kan en ”miss” i läroboksförfattarens skrivprocess

bli till ett ypperligt lärotillfälle med bra diskussioner.

36

Fortsatt forskning

Till denna uppsats finns många trådar att följa upp på. Nedan kommer några exempel på

fortsatt forskning.

Analysschemat ä utformat så att det går att applicera på alla religioner inte enbart

judendomen. Man kan använda sig utav analysschemat och titta på en annan religion,

enskilda stycken eller fördjupa sig i en bok.

Intervju: Intervjua elever för att se deras uppfattning kring judendomen efter

undervisning. Har de uppfattat den som homogen eller heterogen?

Intervju: Intervjua lärare om hur de arbetar emot den homogena synen av religioner

och hur de försöker nyansera religionsundervisningen.

Intervju med judiska personer: Upplever dem att icke-judiska personer generaliserar

deras tro?

37

Litteraturförteckning

Primärkällor Göth L, Lycken Rüter K & Wirström V, Religion 1 för gymnasiet – grundbok. 2012,

Stockholm: Förlag Natur och Kultur.

Mattson Flennegård M & Eriksson L, Söka svar – religionskunskap kurs 1 och 2. 2012,

Stockholm: Liber förlag.

Ring Börje, Religion – helt enkelt. 2012, Stockholm: Liber förlag.

Thulin B & Elm S, Religion 1. 2012, Limhamn: Interskol förlag

Tidman N-Å & Wallin K, Relief livsvägar – Religionskunskap för kurs 1. 2012, Malmö:

Gleerups förlag.

Sekundärkällor

Artiklar

Olsson, Susanne, Our view on the Other: issues regarding school textbooks. British Journal of

Religious Education Vol. 32, 2010.

Otterbeck, Jonas, Vad kan man egentligen begära? Läromedelstexter om islam. Didaktikens

forum 1. 2001, Stockholm

Böcker

Alm, Lars-Göran, Religionskunskap för gymnasiet – kurs A. 2009, Stockholm: Förlag Natur

Kultur

Bergrström G & Boréus K, Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text-

och diskursanalys. 2012, Lund: Studentlitteratur.

Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. 2012, Liber: Malmö.

Denscombe, Martyn, Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. 2009, studentlitteratur: Lund

Grenholm, Carl-Henric, Att förstå religion: Metoder för teologisk forskning. 2006, Lund:

Studentlitteratur.

Groth, Bente, Judendomen – kultur, historia, tradition. 2002, Stockholm: Förlag Natur Kultur

Härenstam, Kjell, Kan du höra vindhästen? 2000, Lund:Studentlitteratur

Härenstam, Kjell, Skolboks-Islam. 1993. Göteborg: Göteborg

38

Härenstam, Kjell, Ökad förståelse för Islam. 1984 Karlstad: Karlstad

Neusner, Jacob, Judaism in Modern Times. 1995, Oxford: Blackwell Publishing.

Skolverket, Läroplan, examenmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan

2011. 2011, Stockholm.

Steinsaltz, Adin, Talmud – En introduktion. 1996, Nora: Bokförlaget Nya Doxa.

Elektroniska källor

Britts M & Sandberg M, (2014) Antisemitismen i sprider sig – Judar i Sverige vill flytta.

(Besökt: 2014-10-29, 10:32) http://www.aftonbladet.se/incoming/article19358618.ab

Härenstam, Kjell, (2006), Granskning av hur en religion/trosuppfattning framställs i ett urval

av läroböcker. (Besökt: 2014-09-15, 17:48)

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.22923!/Menu/article/attachment/Religion.pdf

Isaksson Ola, (2014), Judiska ungdomsförbundet: Gazakonflikten triggar antisemitismen.

(Besökt: 2014-10-19, 14.41) http://www.dn.se/nyheter/sverige/judiska-ungdomsforbundet-

gazakonflikten-triggar-antisemitismen/

(1) Skolverket (2012), Vad är ett läromedel? (Besökt 2014-09-28, 13.42)

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/vad-ar-laromedel-

1.181690

(2) Skolverket (2012), Hur väljs och kvalitetssäkras läromedel? (Besökt 2014-09-28, 14.17)

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/hur-valjs-och-

kvalitetssakras-laromedel-1.181769

(3) Skolverket (2012), På vilket sätt kan läromedel styra undervisningen? (Besökt 2014-09-

28, 13.50) http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/pa-

vilket-satt-kan-laromedel-styra-undervisningen-1.181693

(4) Skolverket (2012), Hur väl överensstämmer läromedel med kursplaner och läroplaner?

(Besökt: 2014-09-28, 14.00) http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-

laromedel/hur-val-overensstammer-laromedel-med-kursplaner-och-laroplaner-1.181697

39

Bilaga 1

1. Pilotstudie: Religionskunskap för Gymnasiet. Kurs A

1.1 Utelämnas information som kan bidra till en mer homogen bild av religionen?

Avsnittet om judendomen är på sammanlagt 11 sidor. Med avsnitt som historia, ”från offer

till lagreligion” samt om modern judendom. Kapitlet innehåller ingen information om

religionens högtider. Avsnittet innehåller inte heller någonting om exempelvis kvinnan i

religionen eller familjen.

Kommentar: Avsaknaden av detta kanske inte i sig bidrar till en homogenisering men utelämnar en del av

religionen där det finns utrymme för att visa på religionens heterogena tendenser.

1.2 Finns det generaliserande meningar texten som bidrar till en homogen syn på

religionen?

Boken beskriver om verket Talmud: ”En vanlig jude ger sig inte i kast med Talmud” (Alm

2009:56)

Kommentar: Vem är en vanlig jude? Måste man vara rabbin för att intressera sig för verket Talmud?

Om emancipationen: ”Emancipationen ledde inte bara till anpassningsproblem…” (Alm

2009:56)

Kommentar: Vad behövde de förhålla sig till?

Angående en judes vardag: Tre bönestunder, noga reglerade måltider beskrivs först, men

texten fortsätter sedan med att beskriva hur det skiljer sig åt, hur noggrant en jude följer

reglerna beroende på inom vilka tre inriktningar juden (Alm 2009:62).

Kommentar: Blir en förenkling. Som om de judiska reglerna har fokus på bön och mat som egentligen är en lite

del av religionen jämfört med exempelvis det moraliska tänkandet. Vidare omnämns inget om att det kan skilja

sig inom inriktningarna, eller att man beroende på definitionen kan se fler inriktningar.

Angående religiös övertygelse: ”De som har en religiös övertygelse fördelar sig på de tre

huvudinriktningarna vi talat om tidigare” (Alm 2009:59).

Kommentar: Förenkling. Finns exempelvis fler inriktningar och variationer inom inriktningarna.

1.3 Nämns exempelvis olika tolkningar, traditioner samt olika grupp- och individnivåer


Som tidigare nämnt saknas stora delar av den judiska traditionen framförallt högtider.

40

Boken beskriver att det finns tre stora huvudinriktningar. Dessa beskrivs som motsatser till

varandra. Den ortodoxa judendomen beskrivs som om de inte vill förändra någonting. Det

beskrivs att vissa är misstänksamma mot den moderna västerländska kulturen. Den reformerta

judendomen beskrivs som den ortodoxas motpol. Denna inriktning beskrivs som nästan helt

anpassad till den västerländska kulturen. Den konservativa judendomen beskrivs som

motreaktionen till de två tidignämnda samt som en slags medelväg mellan dem (Alm

2009:57).

Kommentar: Bortsett från ”misstänksamheten till det västerländska” står det ingenting om variationer inom

inriktningarna. Texten beskriver egentligen inte så mycket kring tankesättet inom inriktningarna, utan fokuserar

mest på att de är motsatser till varandra.

1.4 Finns det större textstycken/avsnitt som kan bidra till en mer homogen syn på

religion?

Den historiska genomgången har enbart fokus på de bibliska berättelserna om Abraham och

Mose, samt ett kort stycke om templets fall. Sedan hoppar det direkt till diasporan (Alm

2009:53fff).

Kommentar: En genomgång om den judiska historien som visar på dess spretighet kan bidra till en mer

heterogen bild av religionen.

Boken har ett avsnitt om Israel/Palestina. Avsnittet beskriver hur det historiskt varit en

konflikt bland den judiska befolkningen om vad Israel ska vara, men inget om Palestina.

Boken beskriver vidare att de flesta av dagens israeler inte är särskilt intresserade av den

judiska religionen (Alm 2009:59).

Kommentar: Ingenting om Israel/Palestina konflikten. Det är möjligt att författaren inte vill gå för djupt in på

konflikten då det kan tänkas bli mer av samhällskunskap. Men texten blir förvirrande för läsaren om man har

vissa förkunskaper om konflikten, när A har sagts men inte B. Om nästan ingen är intresserad av religion i

området, varför är det sådana konflikter? Krigar sekulariserade judar för skojs skull?

Helhetsintrycket ger dock ett mer heterogeniserat intryck än vad ovanstående visar.

Författaren gör vissa, om än enkla nyanseringar i nästan alla avsnitt som gör att man kan

överse vissa av de homogena inslagen som finns.

1.5. Bidrar bilderna till en mer homogen syn på religionen?

Det finns 7 bilder tillhörande kapitlet. Dessa visar skriftrullar, när faraons dotter hittade Mose,

4 ortodoxa judar i New York, ett antal judar på väg till koncentrationsläger, ett traditionellt

judiskt bröllop, en bönestund och en kosherbutik (Alm 2009:52-62).

Documents

En nyanserad eller homogen judendom?kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:786984/FULLTEXT01.pdf · Sammandrag Denna uppsats undersöker om fem läroböcker för gymnasiet porträtterar