DEN SVENSKA FASTLANDSMYNTNINGEN 1150-1250

En studie av lösfynden

B-UPPSATS I ARKEOLOGI VT 1997 Frederic Elfver Institutionen för Arkeologi Stockholms Universitet Handledare Kenneth Jonsson

Abstract. The aim of this paper is to make a survey of the cummulative finds and the stray finds ofcoins struck on the Swedish mainland in the period c. 1150-1250.

1

Innehållsförteckning

1. Inledning 2 1.1 Syfte och frågeställning 2 1.2 Material och avgränsning 2 1.3 Metod 2 1.4 Källkritik 3

2. Mynthistorisk bakgrund 3

3. Forskningshistorik 4

4. Presentation och analys av materialet 5 4.1 Svealandstyperna 5 4.2 Götalandstyperna 8

5. Resultat och slutdiskussion 11

6. Begrepp och förkortningar 12 6.1 Förteckning över regenter och myntherrar 14

7. Referenser 15 7.1 Otryckta källor 15 7.2 Litteratur 15

8. Bilaga 1, tabell A-C 17 8.1 Bilaga 2, tabell 1, karta 1 och diagram 1 18 8.2 Bilaga 3, fyndförteckning 19

2

1. Inledning

1.1 Syfte och frågeställning

Denna uppsats omfattar den svenska fastlandsmyntningen under perioden 1150 till 1250. Syftet är att efter inventering av de lösfynd och hopade fynd som innehåller mynttyper från ovannämnda tidsperiod göra en sammanställning av materialet för att se vilka typer som är företrädda och hur de fördelar sig korologiskt. Syftet är även att försöka fastställa om de svealändska respektive götaländska typerna främst är påträffade inom sitt ursprungliga mynträkningsområde. Tanken är att detta skall ligga till grund för en kommande C-uppsats som även skall kompletteras med skattfynd från samma tidsperiod för att studera mynt- cirkulationen under Sveriges äldre medeltid. Författaren vill här passa på att rikta ett tack till Henrik Klackenberg för hjälp med framtagandet av fyndlistan till kyrkfyndet i Ekeby, Söder-manland.

1.2 Material och avgränsning

Materialet i föreliggande uppsats utgörs av hopade fynd och lösfynd. I undersökningen ingår 125 mynt (bilaga 2, tabell 1). Tidsavgränsningen 1150 till 1250 motiveras genom att fastlandsmyntningen numera anses ha sin början i Lödöse kring 1150 med en mynttyp vars motiv är ett patriarkalkors/dubbelkors (korset liknar ett så kallat lothringskt kors) inom pärlring med bitecken bestående av två punkter. Myntningsunderlag till denna typ påträffades vid arkeologiska grävningar i Lödöse i oktober 1987. I skattfyndet från Bårarp i Halland finns det sex exemplar bevarade (Jensen 1983:117, mynten förtecknade under Norge).

Författaren har valt 1250 som slutår för undersökningen eftersom det nu är belagt att mone-tariseringen av det medeltida Sverige initieras under perioden 1250-1290 (Klackenberg 1992: 179ff) och att mitten av 1200-talet kan anses vara en övergångsperiod från “a) ingen ellerobetydlig myntning efter svealändsk räkning samt en livlig efter götaländsk räkning till b) en myntning där man samtidigt präglar mynt med ett motiv men efter både svealändsk och götaländsk mynträkning” (Jonsson 1983:76).

Den geografiska avgränsningen är inte lika konsekvent som den kronologiska. Författaren har här valt att utgå från det medeltida Sveriges gränser men med de viktiga undantagen att Gotland har uteslutits på grund av att det ej låg under den svenska kungamaktens kontrollsfär. Ej heller ingår de gotländska mynten i analysen, men det är p.g.a. tidsbrist och denna uppsats ringa omfattning. Ett annat undantag är att Jämtland innefattas av analysen trots att landskapet vid denna tidpunkt låg under den norska kronan. Anledningen till att Jämtland är med är att det var en del av Uppsala ärkestift och att det uppvisar ett relativt brett spektra av mynttyper som är av intresse för analysen. Tilläggas bör att Finland ingår och att urvalet följer Klackenbergs Moneta Nostra (Klackenberg 1992:43). Författaren har valt att ta med ett flertal osäkra mynttyper (t.ex. den förmodade svealändska präglingen från Korois kyrkogrund) och är medveten om att attribueringarna kan skifta. I de fall osäkra mynttyper eller osäkra bestäm- ningar är med så är detta markerat i listan över lösfynd i slutet av uppsatsen. Det bör påpekas att uppsatsen på intet sätt gör anspråk på att vara fullständig. För detta krävs en betydligt mer krävande arbetsinsats och en genomgång av myntmaterialet i olika museers samlingar.

1.2 MetodFörfattaren har utgått från Klackenbergs Moneta Nostra där kyrkfynden i det medeltida Sverige är förtecknade. Listan har utökats med fynd från landskapet Jämtland, kloster och

3

stadskyrkor. Landskapsinventeringens kataloger 1 till 8 har kontrollerats. I övrigt har Kungl. Myntkabinettes samt Numismatiska Forskningsgruppens fyndarkiv genomsökts. Vidare har Nordisk Numismatisk Årsskrift (NNÅ) och Myntkontakt/Svensk Numismatisk Tidskrift (MK samt SNT) konsulterats och slutligen Numismatiska Meddelanden. Materialet har sedan sammanställts i en databas. Analysen redovisas i tabellform då en redovisning medelst karta saknar någon direkt pedagogisk fördel vid ett så litet material som ovanstående.

1.4 Källkritik

Det är alltid vanskligt att dra slutsatser från ett till omfattningen litet material. Att göra avancerad statistik på lösfynden av ovanstående myntgrupper är därför av underornad prio-ritet. Styrkan med föreliggande uppsats är istället inventeringen i sig. I kombination med skattfynden från denna period skulle dock ett flertal frågor att kunna besvaras eller åtmin- stone skönja ljuset i tunneln. Detta skall förhoppningsvis avhandlas vid ett senare tillfälle.

De olika myntens bestämningar har av ett flertal forskare debatterats. En sak är dock säker och det är att attribueringsdiskussionen ej är över och att nya mynttyper lär dyka upp. Mynten saknar ofta någon form av inskrift och detta bidrar till osäkerheten samtidigt som de ofta på-träffas i fragmentariskt skick eller starkt slitna.

Vid en korologisk undersökning bör man också vara medveten om att vissa landskap har en lägre utgrävningsfrekvens av t.ex. kyrkor än andra landskap. Sådana brister måste man ta hän-syn till när man utformar statistik. En annan orsak till att fynden kan variera kraftigt från plats till plats är den att arkeologerna inte alltid har sållat t.ex. fyllnadsjorden under ett kyrkgolv. Man skall ha i minnet att dessa mynt är små och mycket lätta.

Fyndarkiven bör också betraktas med en viss källkritik. Det är inte alltid dokumentationen kring ett fynd är till fyllest. En del äldre fynddokumentationer ger bara en ungefärlig bestäm-ning. Landskapsinventeringen är fortfarande under utgivning och fyndrika landskap som t.ex. Småland och Västergötland har ej ännu blivit publicerade. I fall som dessa har författaren an- vänt sig av fyndarkiven. En genomgång av Hildebrands bilagor till inventariet skulle med säkerhet ge ett gott resultat när det gäller de äldre fyndens sammansättning och öden. Nämnda bilagor finns på Kungl. Myntkabinettet i Stockholm.

2. Mynthistorisk bakgrund

Det fanns tre mynträkningsområden i Sverige under den äldre medeltiden fram till 1250/90 (Jonsson 1995:50, tabell 1). De var följande: Svealand 1 mark = 192 penningar (svealändsk mynträkning), Västra Götaland 1 mark = 384 penningar (götaländsk mynträkning) och Östra Götaland 1 mark = 288 penningar (gotländsk mynträkning) (bilaga 2, karta I).

Perioden 1150 till 1250 utgör ett intrikat kapitel i den svenska historien. Kristendomen be-fäster sina ställningar, kloster börjar anläggas och kyrkan börjar fordra skatter. Sverige som ett enat rike börjar ta form och makten konsolideras. Det är dock först under 1200-talet som en mer organiserad statsmakt inrättas (Lindkvist 1993:6ff).

Kenneth Jonsson har i sin uppsats Från utländsk metall till inhemskt mynt (Jonsson 1995: 43-61) beskrivit den äldre medeltidens myntning. Bland annat framläggs ett förslag till indel- ning av den svenska mynthistorien. Jonsson tänker sig en indelning i tre perioder enligt följa- nde: (1) “Ett första, äldre skede (ca 1180-1200) som domineras av importmynt och en mång-fald kortlivade svenska typer med glidande övergångar mellan typerna. (2) Ett andra, långt mellanskede (ca 1200-1360) med väl avgränsade typer som präglas under 5-10 år och nästan total dominans för lokala, svenska mynttyper. (3) Ett tredje, avslutande skede (ca 1360-1520)

4

med långlivade typer med ett flertal varianter och där utländska mynt åter blir vanliga. Got- land intar en särställning med en annorlunda utveckling”.

Jonsson tolkar detta som att den svenska myntningen var adminstrativt outvecklad och hämmad av de utländska myntens cirkulation under det första skedet. Under det andra skedet sker en förändring till gagn för de inhemska mynttyperna. En tvångsväxling gör att de utländ-ska mynten undanträngs och ersätts med en svensk typ som byts ut med längre intervaller än i första skedet. Även äldre svenska typer inlöses mot nya tidsbegränsade. Jonsson skiver att: “Endast en reglerad myntcirkulation av detta slag kan förklara typutvecklingen under perioden och varför utländska mynt nästan helt saknas” (bilaga 2, diagram I).

Fynd vid utgrävningar i Lödöse under perioden augusti till oktober 1987 visar att den äldsta myntningen i Götaland kan förläggas till den gamla hamnstaden, som är belägen vid Göta älv. Det arkeologerna fann var präglingsunderlag av läder för brakteattillverkning (Ekre 1988:28- 31 samt Jonsson 1995:53). Den äldsta myntningen i Sigtuna beräknas ha inletts kring 1180-1185. I samband med arkeologiska utgrävningar 1988 framkom blyavtryck av en myntstamp, troligen från 1180-talet. Fyndet visar att den svealändska myntningen under medeltiden san-nolikt började i Sigtuna (Lagerqvist 1990:44-45 samt Jonsson 1995:54). De myntorter som var verksamma på det svenska fastlandet under den period som denna undersökning behand-lar var Lödöse, Nyköping, Sigtuna och Uppsala. Den ärkebiskopliga myntningen skedde med största sannolikhet i Sigtuna och eventuellt Uppsala (Jonsson 1995:51).

3. Forskningshistorik

Mynten från Sveriges äldre medeltid har länge sysselsatt numismatikerna. Elias Brenner (1647- 1717) beskrev, om än med ett flertal felaktigheter, Sveriges mynthistoria redan 1691 i sin Thesaurus nummorum sveo-gothicorum, vetustus ... Brenners insats följdes av personer som bl.a. Carl Reinhold Berch (1706-1777) och Evald Ziervogel (1728-1765). Ibland på-verkades författarna av t.ex. Olof Rudbeck den äldre och hans Atlantica, som påbörjades år 1675. Resultatet av sådan forskning är Adolph Modeers år 1796 utkomna Inledning til närmare kunskap om swenske mynt och skådepenningar etc.

Det är med Hans Hildebrand (1842-1913) som de första riktigt stora framstegen görs. I andra boken av Sveriges Medeltid försökte han reda upp typologin kring Sveriges medel-tidsmynt. Även här finner man felbestämningar, men grundforskningen liksom myntavbild- ningarna är utmärkt (Hildebrand 1879-1903:770ff). Bengt Thordeman (1893-1990) behand-lade ämnet 1936 i skriften Nordisk kultur XXIX Mynt. Bestämningarna korrigerades härmed ytterligare och en fyndkatalog över skattfynd gör hans arbete värdefullt för dagens forskning.

Lars O. Lagerqvist skrev år 1970 Svenska mynt under vikingatid och medeltid samt gotländ-ska mynt. Genom denna bok ersattes Thordemans gruppindelning. Föreliggande uppsats följer huvudsakligen Lagerqvists indelning. Den svenska fastlandsmyntningen behandlades i sin hel-het för första gången av Kenneth Jonsson i Numismatiska Meddelanden XXXIV. Jonsson tog här främst upp frågan om myntens attribuering till götaländsk respektive svealändsk mynträk-ning samt dess kronologi. En genomgång av skattfynden ligger till grund för hans tolkningar. I Numismatiska Meddelanden XL finns de senaste övergripande bidragen till förståelsen av den tidiga medeltidens myntning. Kenneth Jonsson behandlar 1100-talet och Kjell Holmberg har skrivit om 1200-talet. I dessa bidrag sätts mynten in i ett historisk perspektiv och de senaste forskarrönen är redovisade.

5

4. Presentation och analys av materialet Nedan följer en sammanställning av de svealands- och götalandstyper som ingår i föreliggan- de studie. För närmare kunskap om varje enskilt myntfynd hänvisas läsaren till fyndförteck-ningen (bilaga 3) i slutet av denna uppsats. Det bör påpekas att bildmaterialet generellt syftar till att illustrera mynttypen, inte ett specifikt exemplar. Skalan är 1: 1, om inte annat anges.

4.1 Svealandstyperna

Av totalt 125 undersökta mynt tillhör 50 exemplar (40%) svealandstyperna. De fragmenta- riska är 15 till antalet (30%) och de halva, klippta, exemplaren är 10 till antalet (20%). De exemplar som bedöms vara en klippt ¼ av ett komplett uppgår till sex inalles (12%). Resterande är kompletta (38%). Att en del exemplar är halva skulle kunna förklaras med att de redan vid tillkomsten på myntverket halverades för att motsvara en ½-penning. Detsamma gäller exemplaren som utgör ¼ av ett komplett (¼ penning).

LL IA Till denna grupp hör 12 exemplar i undersökningen. De bestämbara undergrupperna är följande: 1, 2a, 5a, 5d, 7c, 9a. Fyndplatserna är Dalarna, Jämtland, Närke, Småland, Öster- götland och Åland. Eftersom präglingsunderlag till IA:7a har hittats vid arkeologiska under-sökningar i Sigtuna attribueras dessa präglingar dit (Lagerqvist 1990:44-45).

LL IB:b Endast fyra exemplar är funna av denna typ och de är fördelade på Värmland och Väster- götland. Troligtvis präglad i Sigtuna (Jonsson 1995:56 och Svensson 1987:38-39).

LL IB:c 11 exemplar är funna av denna typ. Fyndplatserna är Jämtland, Södermanland, Västergötland och Ångermanland. Till typen IB:c4 har ett blyband med avtryck av samma stamp bidragit till att bestämma dessa präglingar till Nyköping där präglingsunderlaget påträffades (Rasmusson 1962:153-157 samt Malmer 1978:209, med avbildning).

6

LL II Av denna typ existerar endast ett unikt exemplar (fragment). Det är funnet i Närke. Typen påminner om grupp XII:B:5, men vikten är enligt svealändsk mynträkning. Typen var tidigare förd till Johan Sverkersson. Tänkbar myntort är Uppsala (Holmberg 1995:70-71 samt Lager-qvist 1970:50).

LL III Sju exemplar är bevarade bland de hopade fynden samt lösfynden. De är fördelade på Södermanland, Uppland, Ångermanland, Östergötland och Åland. De bestämbara undergrupperna är följande: 1, 2a, 4, 5a och 6. Myntningen tros ha varit förlagd till Uppsala (Holmberg 1995:69-70).

LL IV:A Typen är representerad av ett exemplar av IV:A:9 (krenelerat torn) och är funnet i Jämtland. Myntorten torde vara Uppsala (Holmberg 1995:71-72) .

LL IV:B Typen är endast känd i två exemplar och båda dessa ingår i föreliggande undersökning. Exemplaren är funna i Närke (fragment) respektive Östergötland. Inskriften på typen lyder NVCOPIE och myntorten torde således vara Nyköping (Holmberg 1995:72 samt NNÅ 1967:200, fig.23).

LL V Endast två halva exemplar är kända och de ingår i denna undersökning. Fyndplatserna är Medelpad och Åland. Inskriften på typen lyder SIGT[VN], d.v.s Sigtuna (Jonsson 1974: 42, fig.2 samt Rasmusson 1965:26).

7

LL VI Av Ulf Fasi jarls typer finns denna med i materialet. Fyndplatsen är Flasta kyrkoruin i Upp-land. Typen har inskriften VLF DVX. Uppsala är tänkbar myntort (Lagerqvist 1971:25-27 samt Holmberg 1995:73) .

LL VII Från Ekeby kyrkoruin i Södermanland finns ett exemplar av denna sällsynta typ bevarat. Likt LL II är denna typ troligtvis präglat i Uppsala (Holmberg 1995:71) .

LL VIII Fyra exemplar (av fem kända) finns med i denna undersökning och de är funna i Jämtland, Uppland och Västmanland. Samtliga tre typer är representerade i materialet. Dessa typer är troligtvis slagna av upprorsledarna Holmger och Filip Knutsson under folkungaupproren 1247-1251. Holmger Knutsson halshöggs senare. Typen benämns i litteraturen som upprors-mynt och har inskriften REX VPSALIE, vilket kan tolkas som en titel för den evige konungen Erik den helige (Holmberg 1995:73 som enbart nämner fyra kända exemplar samt Sjöberg 1986b: 112-117, se även 1983, -85, -86a och -87).

LLt-Från Flasta kyrkoruin i Uppland finns två typer som ej återfinns i Lars O. Lagerqvists referensverk. De är beskrivna i NNÅ 1970:279, fig. 20 samt i SML:4:563, p1.5 fig. 9a-b. De kan vara präglade i Uppsala och stilen tyder på att de är från 1200-talets mitt. Bland de övriga mynten som återfanns i kyrkoruinen finns två exemplar av Rex Upsalie-typen samt ett exemplar av Ulf Fasi jarls typer, samtliga dateras till före 1250. Se även Holmberg 1995:80 .

Lt-Från Gamla Uppsala kyrka finns en typ med ett kors inom pärlring, likt IB:4, men utan Aros i korsvinklarna. Det kan vara slaget av ärkebiskopen i Uppsala kring 1200-1215. Typen är beskriven av Klackenberg i Nordahl 1996:65. Bland de övriga mynten som framkom finns två exemplar från Johan Sverkersson. Se även Holmberg 1995:80.

8

LLt- Från Korois kyrkogrund i Finland finns en prägling (½ exemplar) som är svårbestämd, men som rimligen bör läggas till de svealändska typerna. Myntbilden visar en fyruddig stjärna eller en lilja. Myntet påminner om de svealändska präglingarna kring 1250 (Koivunen 1976: 83 samt fig.16). Typen avbildas i skala 2: l.

4.2 Götalandstyperna

Av de totalt 125 undersökta exemplaren är 75 stycken (60%) av götalandstyp. De frag- mentariska exemplaren är 19 till antalet (26%). Övriga exemplar är kompletta (74%).

LL XI:A Denna typ är representerad av ett exemplar (XI:A:a la) från Botilsäters kyrka i Värmland. Typen är slagen i Lödöse under Knut Erikssons regering. Inskriften lyder KANVTVS REX S (Hemmingsson 1975: 16ff).

LL XI:B Av denna typ är åtta exemplar funna, varav sju i Västergötland och ett i Östergötland. Under-grupperna som finns med i undersökningen är: a4, b4, b6, b8, b9, b10 och b12. De är troligt- vis präglade i Lödöse (Hemmingsson 1975: 16ff).

LL XII:A Totalt 23 exemplar av denna typ är funna. Platserna är Småland, Värmland, Västergöt-land, Öland och Östergötland. Representerade undergrupper är: a1a, a1b, a2, b3 och c4. Präglingsorten är sannolikt Lödöse. Tidigare fördes denna typ till Knut Eriksson, men nu anses den höra till Sverker Karlssons. Myntgruppen är vanlig och så många som 130.000 exemplar kan ha präglats (Jonsson 1995:54).

9

LL XII:B Två exemplar är påträffade. Ett i Västergötland och ett i Östergötland. De är troligtvis präg-lade i Lödöse. Jfr LL II, som också har en fågel som motiv (Holmberg 1995:71 samt Jonsson 1992:104-106 för datering).

LL XII:C Fem exemplar är funna. Platserna är Värmland, Västergötland och Östergötland. De exemplar som går att bestämma exakt är alla av typen XII:C:6d. Att denna typ är präglad i Lödöse får anses som högst sannolikt eftersom präglingsunderlag av läder till denna typ dök upp vid arkeologiska undersökningar i Lödöse 1963 (Ekre 1971:67, fig. 4 samt Jonsson 1992:104-106 för datering).

LL XIII Av denna typ finns nio exemplar med i denna undersökning. De är fördelade på Småland, Värmland och Västergötland. Undergrupperna är: la, 2 och 5. Lödöse är den troliga myntorten (Holmberg 1995:71 samt Jonsson 1992:104-106 för datering).

LL XV Tre exemplar är funna. Platserna är Jämtland, Östergötland och Åland. Alla är av typen XV:2. Präglingsorten torde vara Lödöse (Holmberg 1996:112-114, 1995:71 samt Jonsson 1992: 104-106 för datering).

LL XVI:A Denna typ tillhör de omfångsrika i föreliggande undersökning. 20 exemplar är funna och de är fördelade på Småland, Värmland, Västergötland, Öland, Östergötland och Åland. De repre-senterade undergrupperna är: 1, 2a och 2b. Lödöse är de troliga myntorten (Holmberg 1995:71 samt Hemmingsson 1996:115).

10

LL XIX:I Tre exemplar är funna av denna sällsynta typ med en stjärna och en nymåne. Platserna är Småland, Ångermanland och Östergötland. Myntort Lödöse? (Alstertun och Hemmingsson 1979:156-157, Holmberg 1995:71 samt Jonsson 1992:104-106 för datering).

LLt- Till de götaländska präglingarna räknas även en typ med ett korsat kors. Den är sannolikt präglad under Erik Erikssons regering 1222-1250. Jonsson daterar typen till ungefär 1248- 1250 (Jonsson 1996: 104-106, fig 4 ex.12). I föreliggande uppsats finns den sällsynta typen representerad av ett exemplar från Halltorps kyrka i Småland. Se även Kjellmark och Thordeman 1939:83 samt fig.11 mynt nr 384.

11

5. Resultat och slutdiskussion

Efter genomgång av materialet har följande framkommit. De svealändska mynten är i majo- ritet bland de lösfynd/hopade fynd som har återfunnits i de landskap inkl. Finland som ingick i det svealändska mynträkningsområdet. På motsvarande sätt är de götaländska mynten i majoritet bland de lösfynd/hopade fynd som har återfunnits i de landskap som ingick i det götaländska mynträkningsområdet. Landskapen Småland, Öland och Östergötland ingick som bekant i det gotländska mynträkningsområdet. I dessa landskap är de mynt, som ingår i föreliggande undersökning, i huvudsak företrädda av götaländska präglingar. Att ytterligare tolka detta tillåter inte materialet. Fynden från Åland och Finland erbjuder inte några vidare tolkningsmöjligheter på grund av deras ringa omfattning (bilaga 1, tabell A-C).

I stort sett samtliga typer som hör till fastlandsmyntningen under perioden 1150-1250 finns representerade i materialet. Undantagen utgörs bl.a. av LL IB:a, som troligtvis är ärkebiskop- lig myntning. Knut Långes mynt är endast representerade av två typer, IV:A:9 samt IV:B. En del av Knut Erikssons många mynttyper från Sigtuna saknas likaledes. Lödöse-myntet (Ekre 1988:28-31 samt Schive 1865:tab.VI, nr 52) som redan har behandlats i inledningen saknas också i det genomgågna materialet.

Ovanstående resultat, att myntgrupperna huvudsakligen är återfunna inom sitt mynträk- ningsområde, är i sig inte något som är särskilt förvånande. En motsvarande undersökning baserad på depåfynden (skatterna) i kombination med föreliggande undersökning skulle emellertid ha ett betydligt större värde. I en sådan undersökning bör även de gotländska mynten tas med. En genomgång av de norska myntfynden skulle kunna ge viktiga bidrag till kunskapen om myntcirkulationen under Sveriges äldre medeltid.

Hur undersökningsmaterialet är fördelat kronologiskt i de båda mynträkningsområdena framgår av diagrammet nedan. Författaren har valt att enbart ta med fynd gjorda inom det svealändska respektive götaländska mynträkningsområdet. Detta innebär att Småland, Öland och Östergötland, som tillhörde det gotländska mynträkningsområdet, faller bort. Underlaget till diagrammet utgörs av således av 86 exemplar, vilket är drygt 70% av hela undersöknings-materialet. Typerna har sedan daterats med en noggrannhet på ett decennium. Till dateringen har bl.a. Jonsson 1992 och 1995 använts som hjälp. Diagrammet visar t.ex. att sju exemplar som är funna inom det svealändska mynträkningsområdet kan dateras till ca 1180. Det bör på- pekas att en del av Knut Erikssons typer även kan vara präglade under Sverker Karlsson. För närvarande finns dock inga säkra belägg för detta. Tolkningen av diagrammet är att det är en liten utmyntning till början med få typer. Vid ett senare skede, kring 1200, blir förhållandet det omvända med många typer och ökad utmyntning. Detta överensstämmer med Jonssons diagram (bilaga 2, diagram 1).

Diagram över den kronologiska fördelningen av undersökningsmaterialet.

12

6. Begrepp och förkortningar ( förteckningen är hämtad ur SML:8, sid. 102 ff samt kompletterad) Brakteat - Tunt medeltida silvermynt präglat på en sida. Underlaget vid tillverkningen var bly eller läder. En slät ring, strål- eller punktring, utgör myntets kant. Svenska brakteater prägades som 1 penning men även som ½ penning. Begreppet kom till under slutet av 1600-talet.

Depåfynd - Fynd av ett eller flera mynt som avsiktligt undangömts för att vid ett annat tillfälle återhämtas (= skatt). Som depåfynd behandlas även en samling mynt, som av annan anledning tillsammans lagts undan eller uppenbarligen förlorats vid ett och samma tillfälle t.ex. i en börs.

Dnr - Diarienummer.

EM - Eskilstuna museer.

Ensamfunnet - Fynd av ett mynt som med största sannolikhet oavsiktligt hamnat i jorden utan direkt anknytning till annat fynd (ensamfunnet mynt = lösfynd).

Gravfynd - Fynd av ett eller flera mynt som avsiktligt placerats som gravgåva i eller i direkt anslutning till grav men inte avsetts att återhämtas.

Hopat fynd - Fynd av två eller flera mynt från i huvudsak arkeologiska undersökningar av ett större begränsat område, t.ex. boplatser, kyrkor, kloster, borgar, stadskvarter, där den krono-logiska och rumsliga spridningen klart anger att mynten hamnat i jorden vid skilda tillfällen.

JLM - Jönköpings läns museum.

JäLM - Jämtlands Läns Museum.

KMK - Kungliga Myntkabinettet. Efter år 1975 med tillägget: Statens Museum för Mynt-, Medalj- och Penninghistoria. Stockholm.

KMK inv. - Kungliga Myntkabinettets inventariekatalog från år 1975 med bilagor.

LL - Lagerqvist, L.O.: Svenska mynt under vikingatid och medeltid samt gotländska mynt. Stockholm 1970.

LM - Lödöse museum, Lödöse. NM - Nationalmuseum, Helsingfors.

NNUM - Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad, 1936 ff.

NNÅ - Nordisk Numismatisk Årsskrift, 1936 ff.

13

Präglingsunderlag - Med denna term avses ett underlag, t.ex. av läder eller bly, som är till för att tjäna som stöd under det opräglade myntämnet (platten) och stampen. Används vid braktattillverkning. Underlag av t.ex. bly kan även användas till provavslag av en ohärdad stamp.

SHM - Statens Historiska Museum.

SHM/KMK inv. - Den för Statens Historiska Museum och Kungliga Myntkabinettet från början av 1800-talet till 1975 gemensamt förda inventariekatalogen med bilagor.

SLM - Skaraborgs läns museum.

SM - Smålands museum, Växjö.

SLM - Sveriges Mynthistoria, Landskapsinventeringen.

SNT - Svensk Numismatisk Tidskrift.

VM - Värmlands museum, Karlstad.

ÅM - Ålands museum, Mariehamn.

ÖLM - Östergötlands länsmuseum, Linköping.

Förklaringar till bilaga 3, fyndförteckning

Fyndförteckningen är sorterad efter FYNDORT. Vidare ges information om SOCKEN och landskap (LS). Förkortningarna till landskapen är följande. Dr = Dalarna, Jä = Jämtland, Me = Medelpad, Nä = Närke, Sm = Småland, Sö = Södermanland, Up = Uppland, Vr = Värm-land, Vg = Västergötland, Vs = Västmanland, Ån = Ångermanland, Öl = Öland, Ög = Öster-götland samt Ål = Åland och EF = Egentliga Finland. ÅR är beteckningen för fyndår och kolumnen efter denna (X) tar upp om mynten framkommit i flera omgångar vid t.ex. efterföljande arkeologiska utgrävningar. KUNG/MYNTHERRE be-höver inte förklaras mer ingående. ÅR 1 respektive ÅR 2 är kolumner för regentens /mynt-herrens regeringstid. ORT visar tänkbar myntort och motiv visar den huvudsakliga bildfram-ställningen på myntet. LLGR är lika med grupp enligt Lagerqvist. LL är lika med undergrupp enligt Lagerqvist och VAR innebär antingen en specifik variant enligt Lagerqvist eller helt enkelt en variant av Lagerqvist. FF i kolumnen VAR innebär att bestämningen är ungefärlig och att typen står att finna i den undergruppen. VIKT angives där information om detta har framkommit. LITTERATUR innebär att en specifik hänvisning finns t.ex. till SML eller mot-svarande. HK står för Henrik Klackenberg och numreringen följer katalogen i Moneta Nostra. MUS anger museum samt inventarienummer, INV. I några fall har diarienummer (DNR) an-givits. Under rubriken ANM (anmärkningar) finns uppgifter om skador, halva exemplar etc.

14

6.1 Förteckning över regenter och myntherrar

Kung/myntherre Rike Regeringstid Sverker den äldre Sverige 1130-1156 Erik Jedvardsson den helige Svealand 1156-1160 Magnus Henriksson Svealand 1160-1161 Karl Sverkersson Sverige 1158/61-1167 Burislev Götaland 1167-1169 Kol Götaland 1167-1173 Knut Eriksson Sverige 1167/73-1196 Sverker den yngre Karlsson Sverige 1196-1208 Erik Knutsson Sverige 1208-1216 Johan Sverkersson Sverige 1216-1222 Erik Eriksson Sverige 1222-29,34-50 Knut Holmgersson Långe Sverige 1229-1234 Ulf Fasi jarl 1231-1248

Ärkebiskop (Uppsala) Ämbetstid Stefan 1164-1185 Johannes 1185-1187 Petrus 1187-1197 Olof Lambatunga 1198-1206 Valerius 1207-1216

Källa: Jonsson 1995:58 samt Lagerqvist/Åberg 1995:14-18.

15

7. Referenser

7.1 Otryckta källor

Kungliga Myntkabinettets fyndarkiv, Stockholm.

Numismatiska Forskningsgruppens arkiv, Stockholm.

7.2 Litteratur Alstertun, R. och Hemmingsson, B. 1979. En götalandsbrakteat från 1200-talet. Myntkontakt 1979:8, sid.156-157. Brenner, E. 1691. Thesaurus nummorum sveo-gothicorum. vetustus ... Stockholm. Andra upplagan utkom år 1731. Ekre, R. 1972. Myntningsfynd från Lödöse. Nordisk Numismatisk Årsskrift 1971, sid. 60-86. - 1988. Nya märkliga myntningsfynd i Lödöse. Svensk Numismatisk Tidskrift 1988:2, sid. 28-31. Hemmingsson, B. 1975. Två grupper av Götlandsmynt från Knut Eriksson och Erik Knutsson. Nordisk Numismatisk Årsskrift 1973-74, sid. 16-30. - 1996. Kronbrakteater från 1240-talet. Svensk Numismatisk Tidskrift 1996:5, sid. 115. Hildebrand, H. 1879-1903. Mynt från Sveriges medeltid. Sveriges Medeltid. Stockholm. Holmberg, K 1995. När kungens mynt blev allmogens mynt. En översikt över mynt, myntning och myntens roll i det svenska samhället under 1200-talet. Numismatiska Meddelanden XL, sid. 63-82. Stockholm. - 1996. Erik Eriksson läspe och halte, LL XV:2. Svensk Numismatisk Tidskrift 1996:5, sid. 112-114. Jensen, J.S. 1983. Bårarp-fundet 1932. Et hallandsk møntfund fra Svend Grathes tid. Numismatiska Meddelanden XXXIII. Stockholm. Jonsson, K. 1983. Översikt över fastlandsmyntningen ca 1180-1250. Numismatiska Medde-landenXXXIV, sid. 75-103. Stockholm. - 1992. Erik Knutsson eller Erik Eriksson? Svensk Numismatisk Tidskrift 1992:4/5, sid. 104-106. - 1995. Från utländsk metall till inhemskt mynt. Numismatiska Meddelanden XL, sid. 43-61. Stockholm. Jonsson, K och Lagerqvist, L.O. 1974. Mynten från Finströms kyrka. Åländsk Odling 1974. Kjellmark, K. och Thordeman, B. 1939. Hällkistan och myntskatten från Räppe i Öjaby socken, Småland. Fornvännen 1939, sid. 83 samt fig.11 mynt nr 384. Klackenberg, H. 1992. Moneta Nostra. Monetarisering i medeltidens Sverige. Lund. Koivunen, P. 1976. Medeltida myntfynd i Korois. Åbo stads Historiska museum Årsskrift 1976. Lagerqvist, L.O. 1970a. Svenska mynt under vikingatid och medeltid samt gotländska mynt. Stockholm. - 1970b. Myntfynden från Allhelgonakyrkan i Skänninge. Skänninge stads historia. Två kyr-kor i Skänninge. Sid. 11-13. - 1971. Ulf Jarls svealandsmynt. Nordisk Numismatisk Unions Medlemsblad. 1971:2, sid. 25-27.

- 1990. Sensation - mynttillverkning i Sigtuna på 1180-talet. Svensk Numismatisk Tidskrift 1990:2, sid. 44-45. Lagerqvist, L.O. och Åberg, N. 1995. Litet lexikon över Sveriges regenter. 3:e upplagan Stockholm. Lindkvist, T. 1993. Sveriges medeltid. Stockholm. Malmer, B. 1978. Örebro som medeltida myntort. Myntkontakt 1978:8, sid. 206-209. Modeer, A. 1796. Inledning til närmare kunskap om swenske mynt och skådepenningar ... Lund. Nordahl, E. 1996 .... templum quod Ubsola dicitur ... i arkeologisk belysning. Med bidrag av Lars Gezelius och Henrik Klackenberg. Aun 22. Uppsala. Nordisk Numismatisk Årsskrift, Köpenhamn, Oslo, Stockholm. 1936- Rasmusson, N.L. 1962. Nyköping som myntort under Knut Långes tid. Sörmlandsbygden. 1962, sid. 153-157. Rasmusson, N.L. och Lagerqvist, L.O. 1965. Mynt från Jomala kyrka. Åländsk Odling 1965. Rudbeck, O. 1937. Olf Rudbecks Atland eller Manheim. (Olaus Rudbecks Atlantica. Lychnos-bibliotek. Studier och källskrifter utgivna av Lärdomshistoriska samfundet. 2: 1.) Uppsala. Schive, C.J. 1865. Norges mynter i middelalderen. Med inledning av c.A. Holmboe. Chris-tiania. Sjöberg, R. 1983. Via regia incedens. Ett bidrag till frågan om Erikslegendens ålder. Forn-vännen 1983, sid. 252-260. -1985. Mynten nedom tronen. Svenska mynt slagna för ärkebiskopar, jarlar, hertigar, herre- män och upprorsmän. Myntkontakt 1985:9/10, sid. 248-251. -1986a. Rex Upsalie och vicarius - Erik den helige och hans ställföreträdare. Något om Eriks-kulten och de äkta folkungarnas uppror på 1200-talet. Fornvännen 1986, sid. 1-13. Se även recension och följande debatt i Svensk Numismatisk Tidskrift 1987:4/5 samt 6. -1986b. Rex Upsalie-mynten och folkungaupproren 1247 och 1251. Svensk Numismatisk Tidskrift 1986:4/5, sid. 112-117. Svensson, E. 1987. Ärkebiskopliga mynt i öst och väst. Svensk Numismatisk Tidskrift 1987:2, sid. 38-39. SML. Sveriges Mynthistoria. Landskapsinventeringen. Stockholm. 1. Myntfynd från Östergötland (1982). 2. Myntfynd från Ångermanland (1983). 3. Myntfynd från Dalarna (1990). 4. Myntfynd från Uppland (1989). 5. Myntfynd från Närke (1990). 6. Myntfynd från Dalsland och Värmland (1992). 7. Myntfynd från Härjedalen, Jämtland och Medelpad (1992). 8. Myntfynd från Lappland, Norrbotten och Västerbotten (1995). Thordeman, B. 1936. Sveriges medeltidsmynt. Nordisk Kultur XXIX Sid.1-92. Stockholm.

Svealandstyper Götalandstyper Total IA IB:b IB:C II III IV:A IV:B V VI VII VIII Ej i LLT XI:A XI:B XII:A XII:B XII:C XIII XV XVI:A XIX:I Eji LLTDalarna 4 4Jämtland 4 4 1 1 1 11Närke 1 1 1 3Medelpad 1 1Småland 1 3 1 6 1 1 13Södermanland 1 1 1 3Uppland 2 1 2 3 8Värmland 2 1 3 1 3 2 12Västergötland 2 1 7 4 1 3 5 3 26Västmanland 1 1Ångermanland 5 2 1 8Öland 5 2 7Östergötland 1 1 1 1 8 1 1 4 1 19Åland 1 1 1 1 1 3 8Egentliga Finland 1 1

12 4 11 1 7 1 2 2 1 1 4 4 1 8 23 2 5 9 3 20 3 1 125

Svealandstyper Götalandstyper IA IB:b IB:C II III IV:A IV:B V VI VII VIII Ej i LLT XI:A XI:B XII:A XII:B XII:C XIII XV XVI:A XIX:I Eji LLTDalarna 34 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0Jämtland 34 0 36 0 0 100 0 0 0 0 25 0 0 0 0 0 0 0 33 0 0 0Närke 8 0 0 100 0 0 50 0 0 0 0 00 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0Medelpad 0 0 0 0 0 0 0 50 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0Småland 8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 13 0 0 11 0 30 33 100Södermanland 0 0 9 0 14 0 0 0 0 100 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0Uppland 0 0 0 0 29 0 0 0 100 0 50 75 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0Värmland 0 50 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 100 0 13 0 20 33 0 10 0 0Västergötland 0 50 9 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 88 17 50 60 56 0 15 0 0Västmanland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 25 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0Ångermanland 0 0 46 0 29 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 33 0Öland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 22 0 0 0 0 10 0 0Östergötland 8 0 0 0 14 0 50 0 0 0 0 0 0 12 35 50 0 00 33 20 33 0Åland 8 0 0 0 14 0 0 50 0 0 0 0 0 0 0 0 20 0 33 15 0 0Egentliga Finland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 25 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Tabell A: Tabellen visar det totala antalet mynt av varje typ och hur de fördelar sig landskapsvis.

Tabell C: Tabellen visar hur typerna fördelar sig på landskapen, uttryckt i procent.

Tabell B: Tabellen visar hur många procent respektive typ utgör av det totala antalet typer i ett landskap.

Svealandstyper Götalandstyper Total IA IB:b IB:C II III IV:A IV:B V VI VII VIII Ej i LLT XI:A XI:B XII:A XII:B XII:C XIII XV XVI:A XIX:I Eji LLTDalarna 100 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 100Jämtland 35 0 35 0 0 10 0 0 0 0 10 0 0 0 0 0 0 0 10 0 0 0 100Närke 33 0 0 33 0 0 33 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 100Medelpad 0 0 0 0 0 0 0 100 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 100Småland 8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 22 0 0 8 0 46 8 8 100Södermanland 0 0 33 0 33 0 0 0 0 33 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 100Uppland 0 0 0 0 25 0 0 0 12 0 25 38 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 100Värmland 0 17 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 8 0 25 0 8 25 0 17 0 0 100Västergötland 0 8 4 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 27 15 4 11 20 0 11 0 0 100Västmanland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 100 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 100Ångermanland 0 0 63 0 25 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 12 0 100Öland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 71 0 0 0 0 29 0 0 100Östergötland 5 0 0 0 5 0 5 0 0 0 0 0 0 5 43 5 0 0 5 22 5 0 100Åland 12 0 0 0 12 0 0 12 0 0 0 0 0 0 0 0 12 0 12 40 0 0 100Egentliga Finland 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 100 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 100

Bilaga 1

Fördelning av Svealands- och Götalandstyper efter landskap Svealand Götaland Totalt Dalarna 4 0 4Jämtland 10 1 11Närke 3 0 3Medelpad 1 0 1Småland 1 12 13Södermanland 3 0 3Uppland 8 0 8Värmland 2 10 12Västergötland 3 23 26Västmanland 1 0 1Ångermanland 7 1 8Öland 0 7 7Östergötland 3 16 19Åland 3 5 8Egentliga Finland 1 0 1

Summa: 50 75 125 Tabell 1

Karta 1 Mynträkningsområden i Sverige under äldre medeltid fram till 1250. Källa: Jonsson 1995:51

Diagram 1 Myntfyndens sammansättning genomgår en radikal förändring under 1100-talet från att helt bestå av importerade mynt till att domineras av inhemska mynt vid l200-talets början. Källa: Jonsson 1995:57

HO

PAD

E FY

ND

OC

H L

ÖSF

YND

AV

MYN

T PR

ÄG

LAD

E 11

50-1

250

FYN

DO

RT

SOC

KEN

LS

Å

R

X

KU

NG

/ MYN

THER

RE

Å

R1

Å

R2

OR

TM

OTI

VLL

GR

LLVA

R VI

KT

LITT

ERAT

UR

HK

MU

S

INV

DN

R

AN

MA

gnet

orps

kyr

koru

inTi

daho

lmV

g19

53E

rik E

rikss

on12

2212

50Lö

döse

Kro

naX

VI:A

10

SN

T 19

96:5

, sid

.115

, fig.

41

SH

M25

031

0A

lvas

tra k

lost

erV

ästra

Tol

lsta

dÖ

g19

19-1

957

Knu

t Erik

sson

1167

1196

Sig

tuna

Krö

nt m

idje

bild

IA2

a

0S

ML:

1:15

7, fy

nd I

0K

MK

2047

80

½ e

xem

plar

. Som

LLI

A2a

, var

. bild

Alv

astra

klo

ster

Väs

tra T

olls

tad

Ög

1919

-195

7E

rik K

nuts

son

1208

1216

Lödö

seK

rönt

huv

udX

I:B:b

5

ff

0S

ML:

1:15

7, fy

nd I

0K

MK

2106

80

Se

Hem

min

gsso

n 19

75:2

3, b

7)A

lvas

tra k

lost

erV

ästra

Tol

lsta

dÖ

g19

19-1

957

Sve

rker

Kar

lsso

n11

9612

08Lö

döse

Lejo

nX

II:A

:c4

0,13

SM

L:1:

157,

fynd

I0

KM

K20

395

0lit

en k

ants

kada

Alv

astra

klo

ster

Väs

tra T

olls

tad

Ög

1919

-195

7S

verk

er K

arls

son

1196

1208

Lödö

seLe

jon

XII:

A:c

40

SM

L:1:

157,

fynd

I0

KM

K20

395

0ka

n va

ra s

täm

pelid

entis

k m

ed fö

regå

ende

Alv

astra

klo

ster

Väs

tra T

olls

tad

Ög

1919

-195

7S

verk

er K

arls

son

1196

1208

Lödö

seLe

jon

XII:

A:c

40,

16S

ML:

1:15

7, fy

nd I

0K

MK

2074

80

Alv

astra

klo

ster

Väs

tra T

olls

tad

Ög

1919

-195

7S

verk

er K

arls

son

1196

1208

Lödö

seLe

jon

XII:

A:c

40

SM

L:1:

157,

fynd

I0

KM

K21

855

0fra

gmen

t, ot

ydlig

Alv

astra

klo

ster

Väs

tra T

olls

tad

Ög

1919

-195

7S

verk

er K

arls

son

1196

1208

Lödö

seLe

jon

XII:

A:c

4

var

0,13

SM

L:1:

157,

fynd

I0

KM

K20

748

0jfr

LL

XII:

a:c4

, men

lejo

net v

änt t

ill h

öger

Alv

astra

klo

ster

Väs

tra T

olls

tad

Ög

1919

-195

7E

rik E

rikss

on12

2212

50Lö

döse

Fåge

lX

II:B

50,

14S

ML:

1:15

7, fy

nd I

0K

MK

2185

50

Alv

astra

klo

ster

Väs

tra T

olls

tad

Ög

1919

-195

7E

rik E

rikss

on12

2212

50Lö

döse

?K

rona

XV

I:A1

0S

ML:

1:15

7, fy

nd I

0K

MK

2211

10

fragm

ent,

okon

serv

erad

Alv

astra

klo

ster

Väs

tra T

olls

tad

Ög

1919

-195

7E

rik E

rikss

on12

2212

50Lö

döse

?K

rona

XV

I:A1

0S

ML:

1:15

7, fy

nd I

0K

MK

2185

50

fragm

ent

Alv

astra

klo

ster

Väs

tra T

olls

tad

Ög

1919

-195

7E

rik E

rikss

on12

2212

50Lö

döse

?K

rona

XV

I:A1

va

r0,

15S

ML:

1:15

7, fy

nd I

0K

MK

2074

80

gröv

re u

tföra

nde.

Hem

min

gsso

n 19

96:5

, s.1

15, fi

g.5

Alv

astra

klo

ster

Väs

tra T

olls

tad

Ög

1948

?E

rik E

rikss

on12

2212

50Lö

döse

?K

rona

med

stjä

rna

XV

I:A2

b0,

18S

ML:

1:15

7, fy

nd I

0K

MK

2039

50

Alv

astra

klo

ster

Väs

tra T

olls

tad

Ög

1919

-195

7Jo

han

Sve

rker

sson

12

1612

22U

ppsa

la?

Svä

rdIII

5

a

0S

ML:

1:15

7, fy

nd I

0K

MK

00

fragm

ent,

uppk

listra

t på

tyg

Alv

astra

klo

ster

Väs

tra T

olls

tad

Ög

1919

-195

7E

rik E

rikss

on12

2212

50Lö

döse

?K

rönt

huv

udX

V2

0,13

SM

L:1:

157,

fynd

I0

KM

K20

748

0va

cker

t ex.

Hol

mbe

rg 1

996:

5, s

id.1

12 ff

, fig.

2 ex

.4A

rby

kyrk

aA

rby

Sm

1971

Erik

Erik

sson

?12

2212

50Lö

döse

?K

rona

XV

I:A?

00,

1365

SH

M30

040

178/

72pe

rfore

rad,

bes

täm

ning

en ä

r osä

ker

Bjä

lbo

kyrk

aB

jälb

oÖ

g19

81S

verk

er K

arls

son

1196

1208

Lödö

seLe

jon

XII:

A:b

30

SM

L:1:

548

KM

K0

412/

81B

jälb

o ky

rka

Bjä

lbo

Ög

1981

Sve

rker

Kar

lsso

n11

9612

08Lö

döse

Lejo

nX

II:A

:b3

0S

ML:

1:5

48K

MK

041

2/81

Bjä

lbo

kyrk

aB

jälb

oÖ

g19

81S

verk

er K

arls

son

1196

1208

Lödö

seLe

jon

XII:

A:c

40

SM

L:1:

548

KM

K0

412

/81

Bjä

rka

kyrk

orui

nB

järk

aV

g19

29-1

930

Erik

Knu

tsso

n12

0812

16Lö

döse

Krö

nt h

uvud

XI:B

:b12

0,2

3S

LMS

HM

217

490

Bot

ilsät

ers

kyrk

aB

otils

äter

Vr19

36K

nut E

rikss

on11

6711

96Lö

döse

Huv

ud m

ed o

msk

rift

XI:A

1

a

0S

ML:

6:Vr

:8, p

l.2 fi

g.1

41S

HM

0 6

812/

64B

otils

äter

s ky

rka

Bot

ilsät

erVr

1936

Sve

rker

Kar

lsso

n11

9612

08Lö

döse

Lejo

nX

II:A

:a1

a0

SM

L:6:

Vr:8

41S

HM

0 6

812/

64B

otils

äter

s ky

rka

Bot

ilsät

erVr

1936

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

seK

yrka

XII:

C6

d0

SM

L:6:

Vr:8

41S

HM

0 6

812/

64B

otils

äter

s ky

rka

Bot

ilsät

erVr

1936

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

seS

värd

XIII

10

SM

L:6:

Vr:8

41S

HM

0 6

812/

64B

otils

äter

s ky

rka

Bot

ilsät

erVr

1936

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

seS

värd

XIII

10

SM

L:6:

Vr:8

41S

HM

0 6

812/

64B

otils

äter

s ky

rka

Bot

ilsät

erVr

1936

Sve

rker

Kar

lsso

n11

9612

08Lö

döse

Lejo

nX

II:A

:a1

b0

SM

L:6:

Vr:8

41S

HM

0 6

812/

64D

omin

ikan

erkl

ostre

tV

äste

rås

Vs

1976

?R

ex U

psal

ie, u

ppro

rsm

ynt

1247

1251

Upp

sala

?K

ors

inom

slä

t rin

gV

III1

0,17

0S

HM

0 6

220/

76fra

gmen

t i b

itar,

dock

säk

er b

estä

mni

ng!

Dve

rsto

rps

kyrk

orui

nD

imbo

Vg

1973

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

seFå

gel

XII:

B5

0,1

6K

MK

1004

02 7

94/7

4fra

gmen

tD

vers

torp

s ky

rkor

uin

Dim

boV

g19

73E

rik E

rikss

on12

2212

50Lö

döse

Kyr

kaX

II:C

60

6K

MK

1004

02 7

94/7

4jfr

LL

XII:

C:6

a-e

Dve

rsto

rps

kyrk

orui

nD

imbo

Vg

1973

Erik

Knu

tsso

n12

0812

16Lö

döse

Krö

nt h

uvud

XI:B

:b9

0H

emm

ings

son

1975

:23,

b2)

6K

MK

1004

02 7

94/7

4D

vers

torp

s ky

rkor

uin

Dim

boV

g19

73E

rik K

nuts

son

1208

1216

Lödö

seK

rönt

huv

udX

I:B:b

100

Hem

min

gsso

n 19

75:2

3 no

t 21

6K

MK

1004

02 7

94/7

4fra

gmen

t, be

stäm

ning

en ä

r osä

ker

Eke

by k

yrko

ruin

Tors

hälla

S

ö 19

50-1

951

Erik

Erik

sson

1222

1250

Upp

sala

Krö

nt h

uvud

VII

10

103

EM

?0

3927

/51

fragm

ent

Eke

by k

yrko

ruin

Tors

hälla

S

ö 19

50-1

951

Erik

Knu

tsso

n12

0812

16N

yköp

ing

Kor

s m

ed A

ros

IB:c

40

103

EM

?0

392

7/51

fragm

ent

Eke

torp

s bo

rgG

räsg

ård

Öl

1968

Sve

rker

Kar

lsso

n11

9612

08Lö

döse

Lejo

nX

II:A

:c4

0,15

0K

MK

1013

4074

1/68

Eke

torp

s bo

rgG

räsg

ård

Öl

1968

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

se?

Kro

na m

ed s

tjärn

aX

VI:A

2

b

0,14

0K

MK

1013

4074

1/68

Eke

torp

s bo

rgG

räsg

ård

Öl

1968

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

se?

Kro

na m

ed s

tjärn

aX

VI:A

2

b

0,06

0K

MK

1013

400

fragm

ent

Fins

tröm

s ky

rka

Fins

tröm

Ål

1949

69-7

0K

nut E

rikss

on11

6711

96S

igtu

naK

rönt

mid

jebi

ld?

IA?

00

Jons

son/

LLT:

1974

s.5

(& s

.19)

150

ÅM

177,

424,

436

0fra

gmen

t, be

stäm

ning

en ä

r osä

ker

Fins

tröm

s ky

rka

Fins

tröm

Ål

1949

69-7

0Jo

han

Sve

rker

sson

12

1612

22U

ppsa

laK

rona

III1

va

r0,

17Jo

nsso

n/LL

T:19

74 s

.5 (&

s.1

9)15

0Å

M17

7,42

4,43

60

trasi

g, v

iktfö

rlust

. Kro

nan

med

bite

cken

!Fi

nströ

ms

kyrk

aFi

nströ

mÅ

l19

4969

-70

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

seK

yrka

XII:

C6

d

0,1

9Jo

nsso

n/LL

T:19

74 s

.5 (&

s.1

9)15

0Å

M17

7,42

4,43

60

Se

Ekr

e 19

72:6

7, fi

g.4

(prä

glin

gsun

derla

g)Fi

nströ

ms

kyrk

aFi

nströ

mÅ

l19

4969

-70

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

se?

Krö

nt h

uvud

XV

20,

14Jo

nsso

n/LL

T:19

74 s

.5 (&

s.1

9)15

0Å

M17

7,42

4,43

60

ngt b

esku

ren.

SN

T 19

96:5

, sid

.112

ff, fi

g.2

ex.6

Flas

ta k

yrko

ruin

S

kokl

oste

rU

p19

67U

lf Fa

si J

arl

1231

1248

Upp

sala

?Fy

rfota

dju

rV

I2

0,18

SM

L:4:

563

123

KM

K28

883

680

8 &

698

0/67

fragm

ent

Flas

ta k

yrko

ruin

S

kokl

oste

rU

p19

67R

ex U

psal

ie, u

ppro

rsm

ynt

1247

1251

Upp

sala

?A

inom

inre

slä

t rin

gV

III3

0,32

SM

L:4:

563

123

KM

K28

883

680

8 &

698

0/67

Flas

ta k

yrko

ruin

S

kokl

oste

rU

p19

67R

ex U

psal

ie, u

ppro

rsm

ynt

1247

1251

Upp

sala

?D

ito m

en k

rona

VIII

20,

19S

ML:

4:56

312

3K

MK

2888

3 6

808

& 6

980/

67½

exe

mpl

arFl

asta

kyr

koru

in

Sko

klos

ter

Up

1967

Okä

nd?1

250

?125

0U

ppsa

la?

Lejo

n m

ed k

ors

ej i

LLt

00,

14S

ML:

4:56

3, p

l.5 fi

g.9b

123

KM

K28

883

680

8 &

698

0/67

½ e

xem

plar

. Se

NN

Å 1

970:

279,

fig.

20Fl

asta

kyr

koru

in

Sko

klos

ter

Up

1967

Okä

nd?1

250

?125

0U

ppsa

la?

Fem

uddi

g st

järn

aej

i LL

t0

0,1

SM

L:4:

563,

pl.5

fig.

9a12

3K

MK

2888

3 6

808

& 6

980/

67½

exe

mpl

ar. S

e N

NÅ

197

0:27

9, fi

g.20

Fors

kyr

kaE

skils

tuna

Sö

1972

Joha

n S

verk

erss

on12

1612

22U

ppsa

la?

Sex

uddi

g st

järn

aIII

2

a

0,17

105

KM

K0

232/

77fra

gmen

tFr

inna

ryds

kyr

kaFr

inna

ryd

Sm

1968

Knu

t Erik

sson

1167

1196

Sig

tuna

Krö

nt m

idje

bild

?IA

00,

1279

JLM

3236

10

fragm

ent,

ej n

ärm

are

best

ämba

rtFr

inna

ryds

kyr

kaFr

inna

ryd

Sm

1968

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

seK

rona

med

stjä

rna

XV

I:A2

a0,

1279

JLM

3236

10

Frös

ö ky

rka

Frös

öJä

1984

Knu

t Erik

sson

1167

1196

Sig

tuna

Krö

nt h

uvud

IA5

d0

SM

L:7:

Jä:1

10

KM

K0

548/

84Fr

ösö

kyrk

aFr

ösö

Jä19

84K

nut E

rikss

on11

6711

96S

igtu

naK

rönt

brö

stbi

ld?

IA7/

90

SM

L:7:

Jä:1

1, p

l.3 fi

g.2

0K

MK

054

8/84

½ e

xem

plar

, ej n

ärm

are

best

ämba

rtFr

ösö

kyrk

aFr

ösö

Jä19

84E

rik K

nuts

son

1208

1216

Nyk

öpin

gK

ors

med

Aro

sIB

:c4

0S

ML:

7:Jä

:11,

pl.3

fig.

30

KM

K0

548/

84½

exe

mpl

arFr

ösö

kyrk

aFr

ösö

Jä19

84E

rik K

nuts

son

1208

1216

Nyk

öpin

gK

ors

med

Aro

sIB

:c4

0S

ML:

7:Jä

:11

0K

MK

054

8/84

fragm

ent?

Frös

ö ky

rka

Frös

öJä

1984

Knu

t Lån

ge12

2912

34U

ppsa

laK

rene

lera

t tor

nIV

:A9

0S

ML:

7:Jä

:11,

pl.3

fig.

60

KM

K0

548/

841/

4 ex

empl

arFö

ra k

yrka

Föra

Öl

1955

Sve

rker

Kar

lsso

n11

9612

08Lö

döse

Lejo

nX

II:A

:c4

0 8

6:I

SH

M0

2217

/55

Gam

la U

ppsa

la k

:aG

amla

Upp

sala

Up

1926

Ärk

ebis

kope

n i U

ppsa

la?

1200

1215

Sig

tuna

?K

ors

inom

pär

lring

ej i

LLt

00,

27K

lack

enbe

rg /

Nor

dahl

199

6:65

124

SH

M18

186

0jfr

LL

IB:4

, men

uta

n A

ros

Gam

la U

ppsa

la k

:aG

amla

Upp

sala

Up

1926

Joha

n S

verk

erss

on12

1612

22U

ppsa

la?

Kro

naIII

10,

13K

lack

enbe

rg /

Nor

dahl

199

6:65

124

SH

M18

186

0fra

gmen

tG

amla

Upp

sala

k:a

Gam

la U

ppsa

laU

p19

26Jo

han

Sve

rker

sson

1216

1222

Upp

sala

?K

rene

lera

t tor

nIII

6

var

0,16

Kla

cken

berg

/ N

orda

hl 1

996:

6512

4S

HM

1818

60

fragm

ent,

jfr L

L III

:6, m

en I

till h

öger

om

torn

etG

rola

nda

kyrk

orui

nG

rola

nda

Vg

1960

?E

rik K

nuts

son

1208

1216

Lödö

seK

rönt

huv

udX

I:B:b

120

Hem

min

gsso

n 19

75:2

3, b

3)0

SLM

061

96/5

8de

fekt

? In

skrif

ten

otyd

ligG

udhe

ms

klos

ter

Gud

hem

Vg

1947

Erik

Knu

tsso

n12

0812

16Lö

döse

Krö

nt h

uvud

XI:B

:a4

va

r0,

090

SH

M23

950

0fra

gmen

t (19

47:3

14)

Gud

hem

s kl

oste

rG

udhe

mV

g19

29E

rik E

rikss

on12

2212

50Lö

döse

Svä

rdX

III5

00

SH

M23

950

1616

/69

fragm

ent (

1929

:886

)G

udhe

ms

klos

ter

Gud

hem

Vg

1930

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

seS

värd

XIII

5

00

SH

M23

950

1616

/69

fragm

ent (

1930

:193

)G

udm

undr

å ky

rkor

uin

Gud

mun

drå

Ån

1938

Erik

Knu

tsso

n12

0812

16N

yköp

ing

Kor

s m

ed A

ros

IB:c

40

SM

L:2:

2114

4K

MK

2284

60

1/4

exem

plar

Hag

by k

yrka

Hag

byS

m19

65E

rik E

rikss

on12

2212

50Lö

döse

Svä

rdX

III5

0,12

66S

HM

051

12/6

6fra

gmen

tB

ilaga

3

Bila

ga 3

Hal

ltorp

s ky

rka

Hal

ltorp

Sm

1951

-195

2S

verk

er K

arls

son

1196

1208

Lödö

seLe

jon

XII:

A:c

40

NN

Å 1

962:

174-

175

67S

HM

2633

00

Hal

ltorp

s ky

rka

Hal

ltorp

Sm

1951

-195

2E

rik E

rikss

on12

2212

50Lö

döse

Stjä

rna-

nym

åne

XIX

10

NN

Å 1

962:

174-

175

67S

HM

2633

00

jfr J

onss

on 1

992:

4/5,

sid

.104

-06,

fig.

4 ex

.8H

allto

rps

kyrk

aH

allto

rpS

m19

51-1

952

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

seK

orsa

t kor

sej

i LL

t0

0N

NÅ

196

2:17

4-17

567

SH

M26

330

0jfr

Jon

sson

199

2:4/

5, s

id.1

04-0

6, fi

g.4

ex.1

2H

amne

da k

yrko

ruin

Ham

neda

Sm

1936

Sve

rker

Kar

lsso

n?11

9612

08Lö

döse

Lejo

n?X

II:A

?0

0S

e S

HM

Till

växt

en 1

937:

XV

I60

SH

M21

742

0be

stäm

ning

en ä

r os

äker

Ham

neda

kyr

koru

inH

amne

daS

m19

36E

rik E

rikss

on?

1222

1250

Lödö

se?

Kro

na?

XV

I:A?

00

Se

SH

M T

illvä

xten

193

7:X

VI

60S

HM

2174

20

best

ämni

ngen

är

osäk

erH

amne

da k

yrko

ruin

Ham

neda

Sm

1936

Erik

Erik

sson

?12

2212

50Lö

döse

?K

rona

?X

VI:A

?0

0S

e S

HM

Till

växt

en 1

937:

XV

I60

SH

M21

742

0be

stäm

ning

en ä

r os

äker

Hör

sta

kape

llK

umla

Nä

1962

Erik

Erik

sson

1222

1250

Upp

sala

?F

ågel

II1

0S

ML:

5:28

, pl.2

fig.

211

0S

HM

2737

10

frag

men

t. U

nik.

Sto

rlek

och

vikt

som

i S

veal

and

Jom

ala

kyrk

a

Jom

ala

Ål

1961

Erik

Erik

sson

1222

1250

Sig

tuna

Lite

t krö

nt h

uvud

?V

10,

11R

asm

usso

n 19

65:2

615

4Å

M35

30

½ e

xem

plar

Kes

tads

kyr

kaK

esta

dV

g19

36Ä

rkeb

isko

pen

i Upp

sala

?12

0012

05S

igtu

na?

Bis

kops

huvu

dIB

:b2

0,25

NN

Å 1

937:

199

17S

HM

2140

20

Se

Jons

son

1983

:96

(C)

Klo

ckar

etom

ten

1:1

Råd

aV

g19

84E

rik E

rikss

on12

2212

50Lö

döse

Svä

rdX

III5

0,14

0S

LM0

17

2/84

frag

men

tK

oroi

s ky

rkog

rund

S:t

Mar

ieE

F19

00-1

902

Okä

nd?1

250

?12

50U

ppsa

laS

tjärn

a in

om r

ing?

ej i

LLt

00,

08K

oivu

nen

1976

:83

195

NM

5210

00

½ e

xem

plar

. Sve

alän

dsk

präg

ling?

Kul

lkyr

kan

Mos

jöN

ä19

63K

nut E

rikss

on11

6711

96S

igtu

naK

rönt

mid

jebi

ldIA

10

SM

L:5:

40, p

l.2 fi

g.1

112

SH

M27

947

0½

exe

mpl

arK

ullk

yrka

nM

osjö

Nä

1963

Knu

t Lån

ge12

2912

34N

yköp

ing

K in

om in

re s

lät r

ing

IV:B

10

SM

L:5:

40, p

l.2 fi

g.3

112

SH

M27

947

0fr

agm

ent.

NN

Å 1

967:

200,

fig.

23Le

mbö

te k

apel

lruin

Lem

land

Ål

1840

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

seK

rona

XV

I:A1

0T

hord

eman

193

6:73

, nr

9415

6H

UM

K0

0os

äkra

upp

gifte

r, d

el a

v de

påfy

nd?

Lem

böte

kap

ellru

inLe

mla

ndÅ

l18

40E

rik E

rikss

on12

2212

50Lö

döse

Kro

naX

VI:A

10

Tho

rdem

an 1

936:

73, n

r 94

156

HU

MK

00

osäk

ra u

ppgi

fter,

del

av

depå

fynd

?Le

mbö

te k

apel

lruin

Lem

land

Ål

1840

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

seK

rona

XV

I:A1

0T

hord

eman

193

6:73

, nr

9415

6H

UM

K0

0os

äkra

upp

gifte

r, d

el a

v de

påfy

nd?

Love

ne k

yrko

ruin

Kar

leby

Vg

1969

Erik

Knu

tsso

n12

0812

16Lö

döse

Krö

nt h

uvud

XI:B

:b6

0,17

NN

Å 1

972:

229

20S

LM89

371

& 8

9646

0Lå

nglö

ts k

yrka

Lång

löt

Öl

1969

Sve

rker

Kar

lsso

n11

9612

08Lö

döse

Lejo

nX

II:A

:c4

0,09

89S

HM

2937

0

5

036/

69Lå

nglö

ts k

yrka

Lång

löt

Öl

1969

Sve

rker

Kar

lsso

n11

9612

08Lö

döse

Lejo

nX

II:A

:c4

0,08

89S

HM

2937

0

5

036/

69Lå

nglö

ts k

yrka

Lång

löt

Öl

1969

Sve

rker

Kar

lsso

n11

9612

08Lö

döse

Lejo

nX

II:A

?0

0,02

89S

HM

2937

0

5

036/

69fr

agm

ent,

ej n

ärm

are

best

ämba

rtM

arby

gam

la k

yrka

Mar

byJä

1982

Knu

t Erik

sson

1167

1196

Sig

tuna

Krö

nt m

idje

bild

IA1

0S

ML:

7:Jä

:39

0Jä

LM26

286

0M

arby

gam

la k

yrka

Mar

byJä

1982

Knu

t Erik

sson

1167

1196

Krö

nt b

röst

bild

IA5

d

0S

ML:

7:Jä

:39

0Jä

LM26

286

0M

arby

gam

la k

yrka

Mar

byJä

1982

Erik

Knu

tsso

n12

0812

16N

yköp

ing

Kor

s m

ed A

ros

IB:c

40

SM

L:7:

Jä:3

90

JäLM

2628

60

Ned

re U

lleru

ds k

yrka

Ned

re U

lleru

dV

r19

49-1

958

Sve

rker

Kar

lsso

n11

9612

08Lö

döse

Lejo

nX

II:A

:c4

0S

ML:

6:V

r:10

743

SH

M0

359

5/63

Ned

re U

lleru

ds k

yrka

Ned

re U

lleru

dV

r19

49-1

958

Ärk

ebis

kope

n i U

ppsa

la?

1200

1205

Sig

tuna

?B

isko

pshu

vud

IB:b

20

SM

L:6:

Vr:

107

43S

HM

0

3

595/

63N

edre

Ulle

ruds

kyr

kaN

edre

Ulle

rud

Vr

1949

-195

8Ä

rkeb

isko

pen

i Upp

sala

?12

0012

05S

igtu

na?

Bis

kops

huvu

dIB

:b2

0S

ML:

6:V

r:10

743

SH

M0

359

5/63

Ned

re U

lleru

ds k

yrka

Ned

re U

lleru

dV

r19

49-1

958

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

se?

Kro

naX

VI:A

10

SM

L:6:

Vr:

107,

pl.2

fig.

343

SH

M0

359

5/63

Ned

re U

lleru

ds k

yrka

Ned

re U

lleru

dV

r19

49-1

958

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

se?

Kro

naX

VI:A

10

SM

L:6:

Vr:

107

43S

HM

0

3

595/

63N

juru

nda

kyrk

orui

nN

juru

nda

Me

1928

-193

0E

rik E

rikss

on12

2212

50S

igtu

naLi

tet k

rönt

huv

ud?

V1

0,15

Jons

son

1974

:42,

fig.

214

1S

HM

2097

00

½ e

xem

plar

. Se

SM

L:7:

23, p

l.3 fi

g.7

Nor

derö

kyr

kaN

orde

röJä

1984

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

se?

Krö

nt h

uvud

XV

20

SM

L:7:

Jä:4

7, p

l.3 fi

g.5

0Jä

LM26

281

KM

K 2

26/8

4H

olm

berg

199

6:5,

sid

.112

ff, f

ig.2

ex.

3N

ordi

ngrå

kyr

koru

inN

ordi

ngrå

Ån

1938

Erik

Knu

tsso

n12

0812

16N

yköp

ing

Kor

s m

ed A

ros

IB:c

40

SM

L:2:

4814

6K

MK

2284

7

3

894/

38fr

agm

ent

Nor

ding

rå k

yrko

ruin

Nor

ding

råÅ

n19

38E

rik K

nuts

son

1208

1216

Nyk

öpin

gK

ors

med

Aro

sIB

:c4

0S

ML:

2:48

, pl.2

fig.

1714

6K

MK

2284

7

3

894/

38N

orra

Sol

berg

a ky

rka

Nor

ra S

olbe

rga

Sm

1969

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

se?

Kro

naX

VI:A

10,

1981

JLM

0

K

MK

432

/81

Sjö

sås

gam

la k

yrka

Sjö

sås

Sm

1943

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

seK

rona

XV

I:A1

099

SM

00

Ske

devi

kyr

kaS

kede

viÖ

g19

93E

rik E

rikss

on12

2212

50Lö

döse

Stjä

rna-

nym

åne

XIX

10,

050

KM

K0

711

-482

5-19

94fr

agm

ent

Skä

nnin

ge A

llhel

gona

kyrk

aS

känn

inge

Ög

1960

-196

1K

nut L

ånge

1229

1234

Nyk

öpin

gK

inom

inre

slä

t rin

gIV

:B1

0,32

SM

L:1:

86, f

ynd

II0

KM

K26

898

0S

unds

jö k

yrko

ruin

Sun

dsjö

Jä19

71E

rik K

nuts

son

1208

1216

Nyk

öpin

gK

ors

med

Aro

sIB

:c4

0S

ML:

7:Jä

:76

0Jä

LM0

0S

ödra

kyr

koga

tan

Ska

raV

g19

78Ä

rkeb

isko

pen

i Upp

sala

?12

0012

05S

igtu

na?

Bis

kops

huvu

dIB

:b2

0,24

Jons

son

1983

:96

(D)

0?

00

Tor

såke

rs k

yrka

Tor

såke

rÅ

n19

89E

rik K

nuts

son

1208

1216

Nyk

öpin

gK

ors

med

Aro

sIB

:c4

0,05

147

LM0

12

9/89

1/4

exem

plar

Tor

såke

rs k

yrka

Tor

såke

rÅ

n19

89E

rik K

nuts

son

1208

1216

Nyk

öpin

gK

ors

med

Aro

sIB

:c4

0,06

147

LM0

12

9/89

1/4

exem

plar

, bes

täm

ning

en ä

r os

äker

Tor

såke

rs k

yrka

Tor

såke

rÅ

n19

89Jo

han

Sve

rker

sson

1216

1222

Upp

sala

Fal

khuv

udIII

40,

1114

7LM

0

129/

891/

4 ex

empl

arT

orså

kers

kyr

kaT

orså

ker

Ån

1989

Joha

n S

verk

erss

on12

1612

22U

ppsa

laF

alkh

uvud

III4

0,06

147

LM0

12

9/89

1/4

exem

plar

, böj

tT

orså

kers

kyr

kaT

orså

ker

Ån

1989

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

seS

tjärn

a-ny

mån

eX

IX1

0,09

147

LM0

12

9/89

Se

Als

tert

un m

.fl. 1

979:

8, s

id.1

56U

llene

kyr

koru

inU

llene

Vg

1968

Sve

rker

Kar

lsso

n11

9612

08Lö

döse

Lejo

nX

II:A

:a1

b

0,1

33S

HM

2904

3

4

873/

68U

llene

kyr

koru

inU

llene

Vg

1968

Sve

rker

Kar

lsso

n11

9612

08Lö

döse

Lejo

nX

II:A

:b3

0,1

33S

HM

2904

3

4

873/

68U

llene

kyr

koru

inU

llene

Vg

1968

Sve

rker

Kar

lsso

n11

9612

08Lö

döse

Lejo

nX

II:A

:c4

0,12

33S

HM

2904

3

4

873/

68fr

agm

ent

Ulle

ne k

yrko

ruin

Ulle

neV

g19

68E

rik K

nuts

son

1208

1216

Lödö

seK

rönt

huv

udX

I:B:b

8

f

f0,

0633

SH

M29

043

487

3/68

frag

men

tU

llene

kyr

koru

inU

llene

Vg

1968

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

seS

värd

XIII

5

va

r0,

15N

NÅ

193

6:22

7, fi

g.2

33S

HM

2904

3

4

873/

68fr

agm

ent

Var

nhem

s kl

oste

rV

arnh

emV

g0

Sve

rker

Kar

lsso

n11

9612

08Lö

döse

Lejo

nX

II:A

:a2

0,11

0S

HM

1839

30

Var

nhem

s kl

oste

rV

arnh

emV

g0

Erik

Knu

tsso

n12

0812

16U

ppsa

la?

Kor

s m

ed p

unkt

erIB

:c5

b

0,32

0S

HM

1839

30

Var

nhem

s kl

oste

rV

arnh

emV

g0

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

seS

värd

XIII

20,

130

SH

M18

393

0V

arnh

ems

klos

ter

Var

nhem

Vg

0E

rik E

rikss

on12

2212

50Lö

döse

Kyr

kaX

II:C

6

d0,

170

SH

M18

393

0V

arnh

ems

klos

ter

Var

nhem

Vg

0E

rik E

rikss

on12

2212

50Lö

döse

Kro

na m

ed s

tjärn

aX

VI:A

2

a0

0S

HM

1839

30

Väs

tann

ors

tjärn

Väs

tann

orD

r19

7519

77K

nut E

rikss

on11

6711

96S

igtu

naK

rönt

brö

stbi

ldIA

5

a0

SM

L:3:

920

KM

K0

47

6/77

Väs

tann

ors

tjärn

Väs

tann

orD

r19

7519

77K

nut E

rikss

on11

6711

96S

igtu

naK

rönt

brö

stbi

ldIA

5

a0

SM

L:3:

920

KM

K0

47

6/77

Väs

tann

ors

tjärn

Väs

tann

orD

r19

7519

77K

nut E

rikss

on11

6711

96S

igtu

naK

rönt

brö

stbi

ldIA

7

c0

SM

L:3:

920

KM

K0

47

6/77

Väs

tann

ors

tjärn

Väs

tann

orD

r19

7519

77K

nut E

rikss

on11

6711

96S

igtu

naK

rönt

brö

stbi

ld?

IA9

a

0S

ML:

3:92

, pl.3

fig.

10

KM

K0

47

6/77

Väs

terh

us k

apel

lruin

Väs

terh

usJä

1951

Rex

Ups

alie

, upp

rors

myn

t12

4712

51U

ppsa

la?

Kor

s in

om s

lät r

ing

VIII

10

0K

MK

2502

90

Väx

jö d

omky

rka

Väx

jöS

m19

57-1

958

Sve

rker

Kar

lsso

n11

9612

08Lö

döse

Lejo

nX

II:A

00

0S

HM

0

4

180/

58Ä

lgar

ås k

yrka

Älg

arås

Vg

1980

Erik

Erik

sson

1222

1250

Lödö

seK

yrka

XII:

C6

0,09

37K

MK

0

32/

81fr

agm

ent

Öst

by k

yrko

ruin

Hov

byV

g19

56E

rik E

rikss

on12

2212

50Lö

döse

Kro

naX

VI:A

10

38S

HM

2665

3

4

653/

56no

t i fy

ndlis

tan:

"Jf

r R

äppe

376

, men

min

dre.

"Ö

stra

Fåg

elvi

ks k

yrko

ruin

Öst

ra F

ågel

vik

Vr

1970

-197

1E

rik E

rikss

on12

2212

50Lö

döse

Svä

rdX

III1

a

0S

ML:

6:V

r:17

7, p

l.2 fi

g.2

47V

M0

53

9/72

Bila

ga 3

21

Addenda et corrigenda

Den svenska fastlandsmyntningen 1150-1250. En studie av lösfynden. B-uppsats i arkeologi, vårterminen 1997 Av: Frédéric Elfver Institutionen för Arkeologi Stockholms Universitet Handledare: Kenneth Jonsson

Fragmentarisk brakteat från Dominikanerklostret i Västerås - svensk eller utländsk?

På sidan 7 i uppsatsen finns det en uppgift om att LL VIII: 1 skulle finnas i två exemplar. Detta påstående måste författaren emellertid ta tillbaka. Vid närmare studium av det fragmentariska exemplaret från Västerås (KMK dnr 6220/76) står det nu klart att det inte är en svealändsk penning av s.k. Rex Upsalie-typ (präglat ca 1247-51).

Exemplaret framkom vid arkeologiska undersökningar av Dominikanerklostret i Västerås, Vs, år 1976. I fynd- listan (mynten är bestämda av Monica Golabiewski Lannby 1978) benämns exemplaret på följande sätt: “1. Sverige? Brakteat med kors inom inskrift. 1200-talets första hälft. Jfr LL VIII:1 0,17 frgm”. Totalt hittades 103 mynt i samband med undersökningarna (lösfynd/hopat fynd). Ett flertal obestämbara fragment av brakteater återfinns i fyndlistan. Det är författarens avsikt att närmare undersöka dessa fragment vid ett senare tillfälle.

Vad kan då sägas om det fragmentariska exemplaret från Dominikanerklostret? Motivet är ett likarmat kors med punkter i korsvinklarna. Det finns ingen ring mellan mittmotivet och det som ser ut att vara två tecken/bokstäver ur omskriften. Om Sverige är ursprungslandet representerar brakteaten en ny typ. Av stilistiska skäl kan dateringen sättas till 1200-talet. Fragmentets vikt anges till 0,17 g. En svealändsk penning har en vikt på ca 0,30 g och en götaländsk en vikt på ca 0,15 g. Om fragmentets ursprungliga diameter har varit ca 18 mm kan vikten ha uppgått till ca 0,30 g, d.v.s. en svealändsk penning.

Exemplaret skulle förvisso kunna vara norskt, men det har ej kunnat återfinnas i Schive (1865). Jfr dock plansch VII fig. nr 75ff. Att Polen skulle vara ursprungsland är mindre troligt, men det kan inte uteslutas (jfr Gurnowski pl. XI:275). Tills dess att eventuellt ytterligare exemplar framkommer och innan brakteat- fragmenten från ovannämnda fynd ingående har studerats kan det bara spekuleras kring exemplarets präglingsort, ursprungsland och datering.

Av de s.k. Rex Upsalie-mynten är följande (fyra) exemplar kända:

Fyndort: LL: Vikt: Fyndår: HK: Inv.nr: Västerhus kapell, Jämtland VIII: l 0,37 g 1951 - SHM25029 Flasta kyrkoruin, Uppland VIII: 2 0,19 g, ½ ex. 1967 123 SHM28883 Västerås Läroverks samI. VIII:2 - - - -Flasta kyrkoruin, Uppland VIII: 3 0,32 g 1967 123 SHM28883

Fig. 1: Fragment av brakteat (0,17 g) från Dominikanerklostret, Västerås, Vs. KMK dnr 6220/76:1. Skala ca 1,5:1

Litteratur:Gumowski, M.: Handbuch der Polnischen Numismatik. Graz 1960. HK; Klackenberg, H.: Moneta Nostra. Monetarisering i medeltidens Sverige. Lund 1992. LL; Lagerqvist, L.O.: Svenska mynt under vikingatid och medeltid samt gotländska mynt. Stockholm 1970. Schive, C.J.: Norges mynter i middelalderen. Christiania 1865.

22