D7.1. 11 Geohazard Description for Göteborg194.71.83.13/exowsPangeo/pdfs/Geohazard-Description-goteborg.pdf · Datasets used are primarily PSI-data, soil maps, the new national elevation

EUROPEAN COMMISSION

Research Executive Agency

Seventh Framework Programme

Cooperation: Space Call 3

FP7-SPACE-2010-1

Grant Agreement: 262371

Enabling Access to Geological Information in Support of GMES

D7.1. 11 Geohazard Description for Göteborg Version 1

2013-04-26

Dissemination Level: Public

Author: Mats Engdahl, Cecilia Jelinek Date: 26/04/2013

Checked by (WP Leader): Luke Bateson, BGS Date: 17/07/2013

Date of Issue: 17/07/2013

PanGeo D7.1.11: Geohazard Description for Göteborg

Dissemination Level: Public Page 2 of 137

CHANGE RECORD

Version X.X of [Date] to Version X.X of [Date]

Section Page Detail of change



EXECUTIVE SUMMARY

The aim of this report is delineating areas in which there is a risk for ground surface movements in the

Göteborg area.

Datasets used are primarily PSI-data, soil maps, the new national elevation model, and data on landslides

and measurements from Göteborg municipality.

Göteborg is the second most populated city in Sweden, situated on the Swedish west coast at the outlet of

Gota River (Göta älv). The analysed area covers three municipalities, Göteborg, Partille och Mölndal, with a

total area of 776 km2 and a population of 617 000.

Through combining available datasets, 173 polygons have been defined where ground movements have

been observed, 9 polygones have been defines where there is a large potential for ground movement.

The largest ground movements occur in the soils of the major valleys and in the made ground at the coast.

The soils in the valleys consist of glacial clay at depth and often postglacial clay flood-plaion deposits or

postglacial fine sand at the surface. Occasionally glaciofluvial deposits or glacial till occur between the

glacial clay and the bedrock. The made ground often have the same foundation, but is covered by any type

of transported material. Major subsidence has occurred on roads, railway embankments, large industries

and warehouses.



INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Change Record

Executive Summary

1 Författare och kontaktinformation .......................................................................................................... 10

2 Introduktion ............................................................................................................................................. 10

3 PGGH GÖTEBORG 001 ............................................................................................................................. 19

4 PGGH GÖTEBORG 002−003 ..................................................................................................................... 20

5 PGGH GÖTEBORG 004 ............................................................................................................................. 21

6 PGGH GÖTEBORG 005 ............................................................................................................................. 22

7 PGGH GÖTEBORG 006 ............................................................................................................................. 22

8 PGGH GÖTEBORG 007 ............................................................................................................................. 23

9 PGGH GÖTEBORG 008 ............................................................................................................................. 23

10 PGGH GÖTEBORG 009 ............................................................................................................................. 24

11 PGGH GÖTEBORG 010 ............................................................................................................................. 24

12 PGGH GÖTEBORG 011 ............................................................................................................................. 25

13 PGGH GÖTEBORG 012 ............................................................................................................................. 26

14 PGGH GÖTEBORG 013 ............................................................................................................................. 26

15 PGGH GÖTEBORG 014 ............................................................................................................................. 27

16 PGGH GÖTEBORG 015 ............................................................................................................................. 27

17 PGGH GÖTEBORG 016 ............................................................................................................................. 28

18 PGGH GÖTEBORG 017 ............................................................................................................................. 28

19 PGGH GÖTEBORG 018 ............................................................................................................................. 29

20 PGGH GÖTEBORG 019 ............................................................................................................................. 30

21 PGGH GÖTEBORG 020 ............................................................................................................................. 30

22 PGGH GÖTEBORG 021 ............................................................................................................................. 31

23 PGGH GÖTEBORG 022 ............................................................................................................................. 31

24 PGGH GÖTEBORG 023 ............................................................................................................................. 32

25 PGGH GÖTEBORG 024 ............................................................................................................................. 32

26 PGGH GÖTEBORG 025 ............................................................................................................................. 33

27 PGGH GÖTEBORG 026 ............................................................................................................................. 34

28 PGGH GÖTEBORG 027 ............................................................................................................................. 34

29 PGGH GÖTEBORG 028 ............................................................................................................................. 35

30 PGGH GÖTEBORG 029 ............................................................................................................................. 35

31 PGGH GÖTEBORG 030 ............................................................................................................................. 36



32 PGGH GÖTEBORG 031 ............................................................................................................................. 36

33 PGGH GÖTEBORG 032 ............................................................................................................................. 37

34 PGGH GÖTEBORG 033 ............................................................................................................................. 38

35 PGGH GÖTEBORG 034 ............................................................................................................................. 38

36 PGGH GÖTEBORG 035 ............................................................................................................................. 39

37 PGGH GÖTEBORG 036 ............................................................................................................................. 39

38 PGGH GÖTEBORG 037 ............................................................................................................................. 40

39 PGGH GÖTEBORG 038 ............................................................................................................................. 40

40 PGGH GÖTEBORG 039 ............................................................................................................................. 41

41 PGGH GÖTEBORG 040 ............................................................................................................................. 42

42 PGGH GÖTEBORG 041 ............................................................................................................................. 42

43 PGGH GÖTEBORG 042 ............................................................................................................................. 43

44 PGGH GÖTEBORG 043 ............................................................................................................................. 43

45 PGGH GÖTEBORG 044 ............................................................................................................................. 44

46 PGGH GÖTEBORG 045 ............................................................................................................................. 44

47 PGGH GÖTEBORG 046 ............................................................................................................................. 45

48 PGGH GÖTEBORG 047 ............................................................................................................................. 46

49 PGGH GÖTEBORG 048 ............................................................................................................................. 47

50 PGGH GÖTEBORG 049 ............................................................................................................................. 47

51 PGGH GÖTEBORG 050 ............................................................................................................................. 48

52 PGGH GÖTEBORG 051 ............................................................................................................................. 48

53 PGGH GÖTEBORG 052 ............................................................................................................................. 49

54 PGGH GÖTEBORG 053 ............................................................................................................................. 49

55 PGGH GÖTEBORG 054 ............................................................................................................................. 50

56 PGGH GÖTEBORG 055 ............................................................................................................................. 51

57 PGGH GÖTEBORG 056 ............................................................................................................................. 51

58 PGGH GÖTEBORG 057 ............................................................................................................................. 52

59 PGGH GÖTEBORG 058 ............................................................................................................................. 52

60 PGGH GÖTEBORG 059 ............................................................................................................................. 53

61 PGGH GÖTEBORG 060 ............................................................................................................................. 53

62 PGGH GÖTEBORG 061 ............................................................................................................................. 54

63 PGGH GÖTEBORG 062 ............................................................................................................................. 55

64 PGGH GÖTEBORG 063 ............................................................................................................................. 56

65 PGGH GÖTEBORG 064 ............................................................................................................................. 57

66 PGGH GÖTEBORG 065 ............................................................................................................................. 58

67 PGGH GÖTEBORG 066 ............................................................................................................................. 59



68 PGGH GÖTEBORG 067 ............................................................................................................................. 59

69 PGGH GÖTEBORG 068 ............................................................................................................................. 60

70 PGGH GÖTEBORG 069 ............................................................................................................................. 60

71 PGGH GÖTEBORG 070 ............................................................................................................................. 61

72 PGGH GÖTEBORG 071 ............................................................................................................................. 61

73 PGGH GÖTEBORG 072 ............................................................................................................................. 62

74 PGGH GÖTEBORG 073 ............................................................................................................................. 63

75 PGGH GÖTEBORG 074 ............................................................................................................................. 63

76 PGGH GÖTEBORG 075 ............................................................................................................................. 64

77 PGGH GÖTEBORG 076 ............................................................................................................................. 65

78 PGGH GÖTEBORG 077 ............................................................................................................................. 65

79 PGGH GÖTEBORG 078 ............................................................................................................................. 66

80 PGGH GÖTEBORG 079 ............................................................................................................................. 66

81 PGGH GÖTEBORG 080 ............................................................................................................................. 67

82 PGGH GÖTEBORG 081 ............................................................................................................................. 68

83 PGGH GÖTEBORG 082 ............................................................................................................................. 68

84 PGGH GÖTEBORG 083 ............................................................................................................................. 69

85 PGGH GÖTEBORG 084 ............................................................................................................................. 69

86 PGGH GÖTEBORG 085 ............................................................................................................................. 70

87 PGGH GÖTEBORG 086 ............................................................................................................................. 70

88 PGGH GÖTEBORG 087 ............................................................................................................................. 71

89 PGGH GÖTEBORG 088 ............................................................................................................................. 72

90 PGGH GÖTEBORG 089 ............................................................................................................................. 72

91 PGGH GÖTEBORG 090 ............................................................................................................................. 73

92 PGGH GÖTEBORG 091 ............................................................................................................................. 73

93 PGGH GÖTEBORG 092 ............................................................................................................................. 74

94 PGGH GÖTEBORG 093 ............................................................................................................................. 74

95 PGGH GÖTEBORG 094 ............................................................................................................................. 75

96 PGGH GÖTEBORG 095 ............................................................................................................................. 76

97 PGGH GÖTEBORG 096 ............................................................................................................................. 76

98 PGGH GÖTEBORG 097 ............................................................................................................................. 77

99 PGGH GÖTEBORG 098 ............................................................................................................................. 77

100 PGGH GÖTEBORG 099 ............................................................................................................................. 78

101 PGGH GÖTEBORG 100 ............................................................................................................................. 78

102 PGGH GÖTEBORG 101 ............................................................................................................................. 79

103 PGGH GÖTEBORG 102 ............................................................................................................................. 80



104 PGGH GÖTEBORG 103 ............................................................................................................................. 80

105 PGGH GÖTEBORG 104 ............................................................................................................................. 81

106 PGGH GÖTEBORG 105 ............................................................................................................................. 81

107 PGGH GÖTEBORG 106 ............................................................................................................................. 82

108 PGGH GÖTEBORG 107 ............................................................................................................................. 82

109 PGGH GÖTEBORG 108 ............................................................................................................................. 83

110 PGGH GÖTEBORG 109 ............................................................................................................................. 84

111 PGGH GÖTEBORG 110 ............................................................................................................................. 84

112 PGGH GÖTEBORG 111 ............................................................................................................................. 85

113 PGGH GÖTEBORG 112 ............................................................................................................................. 85

114 PGGH GÖTEBORG 113 ............................................................................................................................. 86

115 PGGH GÖTEBORG 114 ............................................................................................................................. 86

116 PGGH GÖTEBORG 115 ............................................................................................................................. 87

117 PGGH GÖTEBORG 116 ............................................................................................................................. 87

118 PGGH GÖTEBORG 117 ............................................................................................................................. 88

119 PGGH GÖTEBORG 118 ............................................................................................................................. 89

120 PGGH GÖTEBORG 119 ............................................................................................................................. 89

121 PGGH GÖTEBORG 120 ............................................................................................................................. 90

122 PGGH GÖTEBORG 121 ............................................................................................................................. 90

123 PGGH GÖTEBORG 122 ............................................................................................................................. 91

124 PGGH GÖTEBORG 123 ............................................................................................................................. 91

125 PGGH GÖTEBORG 124 ............................................................................................................................. 92

126 PGGH GÖTEBORG 125 ............................................................................................................................. 92

127 PGGH GÖTEBORG 126 ............................................................................................................................. 93

128 PGGH GÖTEBORG 127 ............................................................................................................................. 94

129 PGGH GÖTEBORG 128 ............................................................................................................................. 94

130 PGGH GÖTEBORG 129 ............................................................................................................................. 95

131 PGGH GÖTEBORG 130 ............................................................................................................................. 95

132 PGGH GÖTEBORG 131 ............................................................................................................................. 96

133 PGGH GÖTEBORG 132 ............................................................................................................................. 97

134 PGGH GÖTEBORG 133 ............................................................................................................................. 97

135 PGGH GÖTEBORG 134 ............................................................................................................................. 98

136 PGGH GÖTEBORG 135 ............................................................................................................................. 98

137 PGGH GÖTEBORG 136 ............................................................................................................................. 99

138 PGGH GÖTEBORG 137 ............................................................................................................................. 99

139 PGGH GÖTEBORG 138 ........................................................................................................................... 100



140 PGGH GÖTEBORG 139 ........................................................................................................................... 100

141 PGGH GÖTEBORG 140 ........................................................................................................................... 101

142 PGGH GÖTEBORG 141 ........................................................................................................................... 101

143 PGGH GÖTEBORG 142 ........................................................................................................................... 102

144 PGGH GÖTEBORG 143 ........................................................................................................................... 103

145 PGGH GÖTEBORG 144 ........................................................................................................................... 103

146 PGGH GÖTEBORG 145 ........................................................................................................................... 104

147 PGGH GÖTEBORG 146 ........................................................................................................................... 104

148 PGGH GÖTEBORG 147 ........................................................................................................................... 105

149 PGGH GÖTEBORG 148 ........................................................................................................................... 105

150 PGGH GÖTEBORG 149 ........................................................................................................................... 106

151 PGGH GÖTEBORG 150 ........................................................................................................................... 106

152 PGGH GÖTEBORG 151 ........................................................................................................................... 107

153 PGGH GÖTEBORG 152 ........................................................................................................................... 108

154 PGGH GÖTEBORG 153 ........................................................................................................................... 108

155 PGGH GÖTEBORG 154 ........................................................................................................................... 110

156 PGGH GÖTEBORG 155 ........................................................................................................................... 110

157 PGGH GÖTEBORG 156 ........................................................................................................................... 111

158 PGGH GÖTEBORG 157 ........................................................................................................................... 111

159 PGGH GÖTEBORG 158 ........................................................................................................................... 112

160 PGGH GÖTEBORG 159 ........................................................................................................................... 112

161 PGGH GÖTEBORG 160 ........................................................................................................................... 113

162 PGGH GÖTEBORG 161 ........................................................................................................................... 114

163 PGGH GÖTEBORG 162 ........................................................................................................................... 114

164 PGGH GÖTEBORG 163 ........................................................................................................................... 115

165 PGGH GÖTEBORG 164 ........................................................................................................................... 115

166 PGGH GÖTEBORG 165 ........................................................................................................................... 116

167 PGGH GÖTEBORG 166 ........................................................................................................................... 117

168 PGGH GÖTEBORG 167 ........................................................................................................................... 118

169 PGGH GÖTEBORG 168 ........................................................................................................................... 118

170 PGGH GÖTEBORG 169 ........................................................................................................................... 119

171 PGGH GÖTEBORG 170 ........................................................................................................................... 120

172 PGGH GÖTEBORG 171 ........................................................................................................................... 120

173 PGGH GÖTEBORG 172 ........................................................................................................................... 121

174 PGGH GÖTEBORG 173 ........................................................................................................................... 122

175 PGGH GÖTEBORG 174 ........................................................................................................................... 123



176 PGGH GÖTEBORG 175 ........................................................................................................................... 124

177 PGGH GÖTEBORG 176 ........................................................................................................................... 124

178 PGGH GÖTEBORG 177 ........................................................................................................................... 125

179 PGGH GÖTEBORG 178 ........................................................................................................................... 125

180 PGGH GÖTEBORG 179 ........................................................................................................................... 126

181 PGGH GÖTEBORG 180 ........................................................................................................................... 126

182 PGGH GÖTEBORG 181 ........................................................................................................................... 127

183 PGGH GÖTEBORG 182 ........................................................................................................................... 127

185 PanGeo Geohazard svensk-engelsk ordlista .......................................................................................... 136

186 Referenser .............................................................................................................................................. 137



1 FÖRFATTARE OCH KONTAKTINFORMATION

Rapporten om markstabilitet är framtagen av Sveriges geologiska undersökning och är ett stöd för Pangeo

Ground Stability Layer (GSL) för Göteborg, Sverige

Namn och mailadresser författarna:

Mats Engdahl SGU ([email protected])

Cecilia Jelinek, SGU ([email protected])

2 INTRODUKTION

Allmänt

Göteborg är Sveriges näst största stad, med cirka 600 00 invånare, och ligger på den svenska västkusten vid

Göta älvs mynning (figur 1). Göteborg fick stadsprivilegier 1621 och p.g.a. sina många kanaler kallades

staden på 1600- och 1700 talen för nya Amsterdam. Under 1800-talet industrialiserades staden och fick

namnet Lilla London, som den fortfarande kallas. Göteborg är idag en industristad med flera stora

industrier. Hamnen är störst i norra Europa. Göteborg är också en järnvägsknutpunkt med 5 st järnvägar.

Flera stora Europavägar går igenom staden.

Det undersökta området täcker kommunerna Göteborg, Partille och Mölndal och är cirka 776 km2 stort

(figur 1). Området består av cirka 88 km2 bebyggelse (11 %) och cirka 32 km2 industriområde (4 %).

Naturmarken består av cirka 346 km2 skogsmark (45 %), cirka 51 km2 åker (7 %) och cirka 119 km2 annan

öppen mark (15 %). Dessutom finns cirka 140 km2 vattendrag, sjöar och hav i området (18 %).

Topografi och geologi

Göteborg gränsar i väster till havet och inom kommunen finns en mängd öar och skär. Den största ön är

Hisingen, som är Sveriges femte största ö. Hisingen är relativt flack med stora lerområden mellan

höjdpartier i de östra och norra delarna. De västra delarna domineras av kalt berg. Hisingen gränsar i norr

till Nordre älv och i öster till Göta älv. Övriga delar av området domineras av stora dalgångar omgivna av

höjdområden, där den högsta punkten når drygt 160 m ö.h. Dalgångarna har riktningarna NNO−SSV och

öst−väst. Höjdområdena består av kalt berg, berg med tunna jordtäcken eller torvmarker. Göta älv ligger i

den största dalgången, som har riktning NNO−SSV. Göteborgs centrum ligger i ett flackt lerområde där flera

dalgångar möts (figur 2).

Andelen berg i dagen och berg med tunna jordtäcken är ungefär 45 %. Dominerande bergart i kommunen

är ådergnejs av magmatiskt ursprung (figur 3). Bergarten bildades för cirka 1 600 miljoner år sedan. I

gnejsen finns tre nord-sydliga stråk av en ögonförande granitisk gnejs, som är bildade för cirka 1 320

miljoner år sedan. Bergarterna i stråken har förhöjd gammastrålning. Pegmatit- och diabasgångar

förekommer i hela området. En del diabasgångar har daterats till att vara cirka 650 miljoner år gamla.

Huvuddelen av jordarterna i området är bildade under Weichsel-istiden och tiden därefter. Inlandsisen

lämnade området för cirka 12 500 år sedan. De högst belägna strandmärkena (Högsta kustlinjen) ligger

cirka 100 m ö.h. och bildades i direkt anslutning till isens avsmältning. Stora delar av området har därför

legat under vatten och är påverkade av den miljön. Direkt efter isavsmältningen var landhöjningen snabb

och stranden försköts nedåt. I dag är landhöjningen i området cirka 2 mm/år.



Figur 1. Översikt över det bedömda området, som omfattar Göteborgs, Partille och Mölndals kommuner.



Figur 2. Översiktlig jordartskarta.



Figur 3. Översiktlig berggrundskarta.



Jordarterna inom kommunen domineras av lera, cirka 31 %, och i de centrala delarna av staden är

mäktigheten drygt 100 m (figur 2). Den jordartsgeologiska kartan visar jordarterna under de hårdgjorda

ytorna i central Göteborg. De hårdgjorda ytorna är 0,5−1 m mäktiga. Närmast älven finns stora

utfyllnadsområden, som tidigare varit låglänta sankmarker uppbyggda av yngre svämsediment.

Utfyllnadsområden upptar cirka 3 % av områdets yta. De yngre svämsedimenten finns också i markytan och

cirka 3 % av ytan i området är sådan mark. Stora sättningar har förekommit i dessa områden när de

belastades med byggnader och vägar. Områdena sjunker fortfarande. I samband med att det centralt i

Göteborg byggdes flera tunnlar i berggrunden på 1970- och 1980 talet fick man också stora sättningar när

grundvattnet sjönk i jordlagren. Sättningsmätningar görs därför kontinuerligt på vissa byggnader i staden.

Vid landhöjningen utsattes tidigare avsatta jordlager för vågors och strömmars påverkan, t.ex. genom

svallning. Postglacialt grus, sand, silt och lera avlagrades vid eller utanför stränderna, i princip med utåt

avtagande kornstorlek. Postglacial sand och grus täcker cirka 8 % av markytan. Dessa jordarter underlagras

av glacial lera.

Morän och isälvsediment förekommer också sparsamt i området, cirka 6 % av markytan består av dessa två

jordarter.

2.1 MARKSTABILITET – EN ÖVERSIKT

De stora markrörelserna har skett i jordlagren i de stora dalgångarna och i utfyllnadsområden i havet.

Jordarterna i dessa dalgångar består på djupet av glacial lera och i ytan av postglacial lera, yngre

svämsediment eller postglacial finsand. Ställvis finns isälvssediment och morän mellan den glaciala leran

och berggrunden. Utfyllnadsområdena består av samma jordart som i övriga delar av dalgångarna men är

täckta av fyllnadsmassor. I dessa områden finns idag hamnverksamhet, industrier och lagerverksamhet.

Det är framförallt i punkter i vägarna, järnvägsbankarna, stora industrier och lagerbyggnader man fått de

stora sättningarna. Enskilda punkter på villahus som haft stora sättningar har kontrollerats i fält.

Genom samgranskning av alla tillgängliga datamängder (se avsnitt 2.2) har 173 områden (polygoner) skiljts

ut där markrörelser vid något tillfälle observerats (figur 4), 9 områden har skiljts ut där man kan misstänka

att markrörelser kan kommer att ske. Många av områdena är sammanslagningar av mindre areor, med

likande egenskaper.

Alla polygoner och tillhörande attribut är klassificerade och kategoriserade enligt INSPIRE (Natural Risk

Zones), som också har använts i Pangeos portal (Bateson m.fl., 2012). En uppskattning av konfidens har

gjorts av polygonerna i låg, medium och hög, beroende på hur många dataset som ingått i tolkningen. En

fjärde konfidens, extern, har använts när externa data, t.ex. jordskredsinventeringen, varit grund för

polygonen.

2.2 ANVÄNDA DATAMÄNGDER

Identifikationen av observerade och potentiella områden med stabilitetsproblem har gjorts genom en

kombinerad analys av PSI-data (se avsnitt 2.3), geologiska kartor, höjddata, terräng- och fastighetskartor.

Dessutom har SGUs databas med skredärr och raviner använts. Göteborgs Stads och Statens geotekniska

instituts databaser över inträffade skred har varit ett komplement, liksom Göteborgs stads dubbmätningar

på fastigheter i centrala Göteborg. Dubbmätningarna har pågått ända sedan början av 1900-talet.



Terrängkarta i skala 1:50 000

Fastighetskarta i skala 1:10 000

Ny nationell höjddatabas, rikstäckande höjdmodell med ett medelfel i höjd som är bättre än 0,5 m

för en 2 m grid

Jordartskarta i skala 1:50 000

SGUs databas över skredärr och raviner

Göteborgs Stads databas över inträffade skred

Sättningsmätningar utförda av Göteborg Stad

Statens geotekniska instituts skreddatabas

2.3 PSI-DATA

PSI-data kommer från radarmätning från satellit av avstånd till reflekterande föremål på marken. PSI står

för Persistent Scatterer Interferometry, där Persistent Scatterers är de reflekterande föremålen (PS) och

Interferometry beskriver hur man beräknat hastigheten med vilken de reflekterande föremålen förflyttar

sig mot eller från satelliten.

Föremålen kan vara vägräcken, hustak, och klippor, med mera. I området har ytor utan konstruktioner inga

eller få reflektorer och ger därför inga utslag vid radarmätningarna. Detta gäller t.ex i östra delen av

området.

De mätningar som använts vid analysen är utförda av satelliterna ERS1 och ERS2, som passerat knappt en

gång per månad från november 1992 till december 2000, med uppehåll från oktober 1993 till maj 1995.

Varje gång satelliten passerar får man en bild, när sedan dessa bilder behandlas tillsammans får man ett

mått på årlig sättningshastighet (eller höjning). Totalt har 69 bilder använts vid databearebetningen.

Pixelstorleken är cirka 20*4 meter. Inom varje pixel kan det finnas högst en PS. Om det finns en PS kan

plastsen för denna bestämmas med en noggrannhet av ± 2 m i nord-sydlig riktning och ± 7 meter i öst-

västlig riktning, enligt leverantören (Tele-Rilevamento Europa T.R.E. s.r.l.). Nyare satelliter har betydligt

bättre upplösning, ner mot 0,5 m pixelstorlek.

Satelliten har mätt snett ner åt höger, och de förflyttningar uppåt/nedåt som mäts är i satellitens synvinkel,

det vill säga från eller emot satelliten, och inte vertikalt uppåt eller nedåt. Detta innebär till exempel att en

ojämn sättning som får en konstruktion att luta mot satelliten ger positivt utslag (det ser alltså ut som att

konstruktionen förflyttar sig uppåt istället för nedåt).

För analysen har knappt 184 600 PSI-punkter i Göteborgs, Partilles och Mölndals kommuner erhållits

(figur 5). De är relaterade till en lokal referenspunkt, vilket innebär att regionala förändringar (som t.ex.

landhöjning) inte påverkar analysen. Medelförflyttning för alla punkter är -0,07 mm/år med en

standardavvikelse på 1,5.

De allra flesta punkterna, 89 %, visar på ingen eller liten förflyttning (mindre än 1,5 mm per år, mot eller

från satelliten). Cirka 3 % av punkterna har förflyttat sig mer än 1,5 mm/år mot satelliten, medan 8 % av

punkterna har förflyttat sig mer än 1,5 mm/år från satelliten. Av de punkter som förflyttat sig från satelliten

(”sjunkit”) är det bara cirka 550 som har en förflyttning av 10 mm/år eller mer. Extremfall där förflyttning



från satellit med cirka 30 mm/år har uppmätts. Förflyttning från satelliten har i de flesta fall bedömts vara

marksättningar.

En plötslig förflyttning över större avstånd, t.ex ett skred, detekteras inte med PSI, eftersom reflektorn så

att säga försvinner från sin plats och inte längre kan detekteras som samma reflektor. De områden där

skred är vanliga saknar också ofta reflektorer.

Genom granskning av PSI-data har 70 polygoner identifierats där markförhållanden förändrats under tiden

för satellitmätningarna. Vissa polygoner är sammanslagningar av flera areor med lika egenskaper. Många

polygoner är knutna till kända områden med stabilitetsproblem.



Figur 4. Urskiljda områden med observerade stabilitetsproblem. För översättning av engelska termer se

ordlista.



Figur 5. PSI-data som laget till grund för bedömningar av markrörelser. Magnituden av förflyttningen är angiven i mm/år, i satellitens synvinkel.



3 PGGH GÖTEBORG 001

3.1 TYP AV RÖRELSE

Insjunkning

3.2 BESKRIVNING AV OMRÅDET

Säve, Hisingen, Göteborgs kommun

Postglacial lera

Flack mark, uppodlad mark

Yta: 0,226 km2

Järnvägsbank och vägbank

3.3 TYP AV GEOHAZARD

Marksättning

3.4 METOD VID AVGRÄNSNING

Observerad med PSI-data

Sammanlagt 81 PSI-punkter, med medelförflyttning -3,5 mm/år. Maximal förflyttning -10,3 mm/år.

3.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN

Hög

3.6 GEOLOGISK TOLKNING AV RÖRELSEN

Sättningar av byggnader, järnvägs- och vägbankar är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.

3.7 BEVIS FÖR STABILITETSPROBLEMEN

PSI-data visar på kontinuerliga sättningar under hela tidsperioden (figur 6). Den PS som visas i figur 6 har

den största årliga sättningen i området, precis över 10 mm/år.

Figur 6. Tidsserie av PSI-data visar på kontinuerlig sättning under hela tidperioden.



4 PGGH GÖTEBORG 002−003

4.1 TYP AV RÖRELSE

Insjunkning


Göta älvs dalgång, Göteborgs kommun

Postglacial lera och svämsediment

Flack mark utmed Göta älv

Yta: 2,14 km2

Järnvägsbank, vägar, industrier, köpcentrum, lagerbyggnader mm


Marksättning



PGGH GÖTEBORG 002: Sammanlagt 1690 PSI-punkter, med medelförflyttning -3 mm/år. Maximal

förflyttning -31,2 mm/år.

PGGH GÖTEBORG 003: Sammanlagt 4 PSI-punkter, med medelförflyttning -10,3 mm/år. Maximal

förflyttning -18,3 mm/år.


Hög




Se figur 7.



Figur 7. Motorvägen mellan Göteborg och Kungälv vid Bäckebol, Göteborgs kommun. Vissa partier av vägen

sjunker, som mest cirka 3 cm/år. SGU 2012.


5.1 TYP AV RÖRELSE

Viss insjunkning


Kärra, Göta älvs dalgång, Göteborgs kommun

Glacial lera

Flack mark

Yta: 0,077 km2

Bostadsbebyggelse


Marksättning





Medel


Sättningar av vägar och byggnader förekommer när dessa ligger på glaciala leror.





6.1 TYP AV RÖRELSE

Insjunkning



Fyllning utmed älven

Flacka asfalterade och bebyggda ytor

Yta: 4,22 km2

Järnvägsbank, vägar, industrier, köpcentrum, lagerbyggnader, hamnverksamhet m.m.


Marksättning - utfyllnadsmaterial





Hög


Sättningar av byggnader, järnvägs- och vägbankar är vanliga när dessa ligger på fyllning som underlagras av

postglaciala sediment.



7.1 TYP AV RÖRELSE

Krypning


Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun

Glacial lera

Undulerande markyta

Yta: 0,021 km2

Vägbank


Jordkrypning - Långsam jordflytning







Medel


Små rörelser i vägbankar är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment i sluttningar.



8.1 TYP AV RÖRELSE

Krypning


Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun

Postglacial lera

Undulerande markyta

Yta: 0,002 km2

Öppen mark





Sammanlagt 5 PSI-punkter, med medelförflyttning -2,2 mm/år. Maximal förflyttning -4,1 mm/år. 8.5 KONFIDENS I TOLKNINGEN

Låg


Små rörelser i sluttande mark är vanlig i finkorniga sediment.



9.1 TYP AV RÖRELSE

Insjunkning


Agnesberg, Göta älvs dalgång och sidodalgång, Göteborgs kommun

Postglacial sand

Flack−svagt lutande mark

Yta: 0,066 km2

Industrier, lagerbyggnader, väg och järnvägsbank




Marksättning



Sammanlagt 83 PSI-punkter, med medelförflyttning -5 mm/år. Maximal förflyttning -19,4 mm/år.


Hög





10.1 TYP AV RÖRELSE

Insjunkning



Svämsediment

Flack mark utmed älven

Yta: 0,073 km2

Järnvägsbank, vägar, industrier, köpcentrum, lagerbyggnader mm


Marksättning



Sammanlagt 98 PSI-punkter, med medelförflyttning -8 mm/år. Maximal förflyttning -24 mm/år.


Hög






Insjunkning




Kärra, Göta älvs dalgång, Göteborgs kommun

Postglacial finsand

Flack dalgång

Yta: 0,032 km2

Vägar, bostadsbebyggelse m.m.


Marksättning





Hög


Sättningar av byggnader och vägbankar är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.




Insjunkning


Tuve, Hisingen, Göteborgs kommun

Postglacial lera

Flack mark längs Kvillebäcken

Yta: 0,105 km2

Järnvägsbank, vägar m.m.


Marksättning





Hög


Sättningar av järnvägs- och vägbankar är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.






Insjunkning


Säve, Hisingen, Göteborgs kommun

Glacial lera

Flack mark

Yta: 0,034 km2

Industrier, lagerbyggnader, asfalterad mark m.m.


Marksättning





Medel


Sättningar av stora byggnader är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.




Insjunkning



Postglacial lera

Flack liten dalgång, bebyggelse, öppen mark

Yta: 0,031 km2

Villaområde


Marksättning



Sammanlagt 43 PSI-punkter, med medelförflyttning -2,6 mm/år. Maximal förflyttning -7 mm/år.


Medel




Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.




Insjunkning


Torslanda, Hisingen, Göteborgs kommun

Postglacial lera

Flack mark, öppen mark, bebyggelse

Yta: 0,021 km2

Bostadshus m.m.


Marksättning





Medel


Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.




Insjunkning


Lundby, Hisingen, Göteborgs kommun

Glacial lera

Flack mark

Yta: 0,295 km2

Vägar, industrimark, lagerbyggnader m.m.


Marksättning







Hög


Sättningar av vägar och byggnader är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.




Insjunkning


Kvillebäcken, Hisingen, Göteborgs kommun

Postglacial lera

Flack bebyggd mark och parkmark

Yta: 1,10 km2

Vägar, bostadsbebyggelse, lagerbyggnader, industrier, köpcentrum m.m.


Marksättning





Hög


Sättningar av byggnader m.m. är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.




Insjunkning


Kvillebäcken, Hisingen, Göteborgs kommun

Postglacial lera



Flack bebyggd mark och parkmark

Yta: 0,506 km2

Vägar, bostadsbebyggelse, lagerbyggnader, industrier, köpcentrum m.m.


Marksättning





Hög






Insjunkning


Backa, Hisingen, Göteborgs kommun

Glacial lera

Flack mark i sidodalgång parallell med Göta älvs dalgång

Yta: 0,351 km2

Bostadsbebyggelse, vägar m.m.


Marksättning





Hög


Sättningar av byggnader förekommer när dessa ligger på finkorniga sediment.






Insjunkning


Backa, Hisingen, Göteborgs kommun

Postglacial finsand

Sluttning

Yta: 0,008 km2

Bebyggelse, vägar m.m.


Marksättning





Låg






Insjunkning


Agnesberg, Göta älvs dalgång, Göteborgs kommun

Postglacial silt


Yta: 0,055 km2

Industrimark, vägar m.m.


Marksättning





Medel








Insjunkning



Postglacial sand


Yta: 0,065 km2

Väg- och järnvägsbank, industrier


Marksättning





Medel


Sättningar av byggnader, väg- och järnvägsbankar är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.




Insjunkning



Postglacial finsand

Flack mark i dalgången en bit från älven

Yta: 0,027 km2

Tunga byggnader, vägar, järnväg m.m.


Marksättning







Medel






Insjunkning


Sävedalen, Utby, Säveåns dalgång, Göteborgs kommun

Postglacial lera

Flack mark på bägge sidor om Säveån

Yta: 1,35 km2

Järnvägs- och vägbankar, bangård, industrier, bostadsbebyggelse, köpcentrum m.m.


Marksättning





Hög






Insjunkning


Utby, Säveåns dalgång, Göteborgs kommun

Postglacial finsand



Flack bebyggd mark

Yta: 0,036 km2

Bostadsbebyggelse


Marksättning





Medel






Insjunkning


Partille, Säveåns dalgång, Partille kommun

Postglacial lera

Undulerande mark

Yta: 0,985 km2

Bostadsbebyggelse, småindustrier, vägar, järnväg m.m.


Marksättning





Hög


Sättningar av byggnader, järnvägar och vägar är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.






Insjunkning


Jonsered, Säveåns dalgång, Partille kommun

Glacial lera

Undulerande mark

Yta: 0,034 km2



Marksättning





Medel


Sättningar av byggnader och vägar är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.




Insjunkning


Kålltorp, Göteborgs kommun

Glacial lera

Flack mark i liten dalgång

Yta: 0,020 km2

Bostadsbebyggelse, spårväg, vägar m.m.


Marksättning





Låg








Insjunkning


Mölndalsåns dalgång mellan Göteborg och Mölndal

Postglacial lera

Flack bebyggd mark

Yta: 0,915 km2

Bostadsbebyggelse, industrier, vägar järnvägar m.m


Marksättning





Hög


Sättningar av byggnader, vägar m.m. är vanliga när dessa ligger på postglacial lera.




Insjunkning


Centrala delar av Göteborg

Postglacial lera

Flack bebyggd mark

Yta: 0,133 km2

Stadsbebyggelse


Marksättning







Hög






Insjunkning


Kungsladugård, Högsbo, Göteborgs kommun

Postglacial lera

Flack bebyggd mark

Yta: 0,342 km2

Stadsbebyggelse, gator m.m.


Marksättning





Hög






Insjunkning


Majorna, Göteborgs kommun

Glacial lera



Bebyggd mark

Yta: 0,065 km2

Stadsbebyggelse, gator m.m.


Marksättning





Hög






Insjunkning


Chalmersområdet, Göteborgs kommun

Torv

Flack utfylld mark på torvmosse

Yta: 0,002 km2

Skola, idrottsplats, vägar m.m.


Oxidation av torv p.g.a. grundvattenavsänkning





Låg


Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på torv.






Insjunkning


Kungsladugård, Göteborgs kommun

Postglacial sand

Bebygg mark

Yta: 0,037 km2

Stadsbebyggelse


Marksättning





Hög






Insjunkning


Påvelund, Göteborgs kommun

Postglacial lera

Flack dalgång

Yta: 0,340 km2

Villabebyggelse, vägar m.m.


Marksättning





Hög








Insjunkning


Fiskebäck, Göteborgs kommun

Fyllning på postglacial lera

Hamnområde i fiskehamn

Yta: 0,010 km2

Lagerbyggnader och kajer







Låg


Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på fyllning som underlagras av finkorniga sediment.




Insjunkning


Dalgångar i Högsbo, Göteborgs kommun och i Mölndal

Postglacial lera

Flack mark

Yta: 0,792 km2

Bostadsbebyggelse, industrier, vägar m.m


Marksättning







Hög






Insjunkning


Askim, Göteborgs kommun

Postglacial sand

Flack mark

Yta: 0,006 km2

Bostadsbebyggelse, affärer m.m.


Marksättning





Låg






Insjunkning


Dalgång vid Sisjön, Göteborgs kommun

Gyttja, gyttjelera



Flack mark

Yta: 0,077 km2

Vägbank


Marksättning





Hög


Sättningar av vägar är vanliga när dessa ligger på organiska sediment.




Insjunkning


Dalgångar i Mölndal

Glacial lera

Flack mark

Yta: 0,66 km2

Bostadsbebyggelse, industrier, vägar, travbana m.m.


Marksättning





Hög


Sättningar av byggnader m.m. är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.






Insjunkning


Kallebäck, Göteborgs kommun

Glacial lera

Svagt lutande mark

Yta: 0,027 km2

Bostadsbebyggelse, industrier, m.m.


Marksättning





Medel






Krypning


Kallebäck, Göteborgs kommun

Glacial lera

Lutande mark

Yta: 0,005 km2

Industri m.m.







Låg




Små markrörelser är vanliga i lutande lermark.




Insjunkning


Dalgång i Mölndal

Postglacial sand

Svagt lutande mark

Yta: 0,033 km2

Bostadsbebyggelse, industrier, järnväg m.m.


Marksättning





Medel






Insjunkning


Dalgång i Kållered, Mölndals kommun

Lergyttja, gyttjelera

Flack mark

Yta: 0,118 km2

Lagerbyggnader, industrier, motorväg, järnväg m.m.


Marksättning







Hög


Sättningar av byggnader och vägar är vanliga när dessa ligger på organiska sediment.




Krypning


Skintebo, Göteborgs kommun

Glacial lera

Undulerande mark

Yta: 0,012 km2

Bostadsbebyggelse, industrier, vägar m.m.


Jordkrypning - Ravinbildning





Låg


Små markrörelser är vanliga i områden med raviner.




Insjunkning


Lindomeåns dalgång, Mölndals kommun

Postglacial lera



Flack mark

Yta: 0,033 km2

Industrier, lagerbyggnader, järnvägar m.m.


Marksättning





Hög


Sättningar av byggnader och järnvägar är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.


Se figur 8.



Insjunkning



Svämsediment

Flack mark

Figur 8. Järnvägsbank på

postglaciala sediment

i Lindomeåns dalgång

söder om Lindome

samhälle, Mölndals

kommun. Sättningar

förekommer av

banvallarna. SGU

2012.



Yta: 0,012 km2

Järnväg, lagerbyggnad m.m.


Marksättning





Hög


Sättningar av järnvägar och byggnader är vanliga när dessa ligger på svämsediment.




Krypning



Glacial lera

Svagt lutande mark

Yta: 0,054 km2

Bostadsbebyggelse, industrier, vägar m.m.







Hög


Små markrörelser är vanliga i lutande lermark.






Insjunkning


Hisingen, Göteborgs kommun

Postglacial lera

Flack mark

Yta: 0,004 km2

Provkörningsbana för Volvo


Marksättning





Låg


Sättningar av vägar är vanliga när dessa ligger på finkorniga sediment.




Insjunkning


Billdal, Göteborgs kommun

Postglacial sand

Flack mark

Yta: 0,001 km2

Bostadsbebyggelse m.m.


Marksättning





Låg








Insjunkning


Skatås friluftsområde, Göteborgs kommun

Torv

Flack mark

Yta: 0,001 km2

Idrottshall







Låg


Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på torv.




Insjunkning


Grimbo industriområde, Göteborgs kommun

Fyllning på isälvssediment

Svagt undulerande mark

Yta: 0,003 km2

Kontorsbyggnad









Låg


Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på fyllning.




Insjunkning


Stensjön, Mölndals kommun

Torv

Flack mark

Yta: 0,002 km2








Låg


Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på organiska jordarter.




Insjunkning


Sagered, Mölndals kommun

Torv



Flack mark

Yta: 0,001 km2

Vägar, byggnader m.m.







Låg


Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på organiska jordarter.




Insjunkning


Torslanda, Göteborgs kommun

Fyllning på postglacial lera

Flack mark

Yta: 0,002 km2

Industriområde







Låg


Sättningar av mark är vanligt i utfyllnadsområden.






Insjunkning


Torlanda, Göteborgs kommun

Postglacial lera

Flack mark

Yta: 0,004 km2

Vägbank


Marksättning



Sammanlagt 5 PSI-punkter, med medelförflyttning -3 mm/år. Maximal förflyttning -5 mm/år.


Låg






Insjunkning


Torslanda, Göteborgs kommun

Glacial lera

Flack mark

Yta: 0,002 km2

Skolbyggnad


Marksättning





Låg








Insjunkning



Glacial lera

Flack mark

Yta: <0,001 km2

Vägbank


Marksättning





Låg






Insjunkning


Lindholmen, Hisingen, Göteborgs kommun

Postglacial sand

Flack mark

Yta: 0,001 km2

Väg m.m.


Marksättning




Observerad med PSI-data. Endast en punkt, sättningshastighet 10 mm/år.


Låg


Sättningar av vägar är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment.




Insjunkning


Lindholmen, Hisingen, Göteborgs kommun

Isälvssediment

Flack mark

Yta: 0,001 km2

Lagerbyggnad


Marksättning





Låg


Sättningar kan förekomma i isälvssediment om lasterna (byggnader m.m.) är stora.




Insjunkning


Alelyckan i Göta älvs dalgång, Göteborgs kommun

Svämsediment

Flack mark vid Säveåns utlopp i Göta älv



Yta: 0,009 km2

Väg och järnväg


Marksättning





Medel


Sättningar av vägar och järnvägar är vanliga när dessa ligger på svämsediment.




Insjunkning


Lindome, Mölndals kommun

Fyllning i gammalt grustag

Sluttning

Yta: <0,001 km2

Villa







Hög, fältkontrollerad


Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på fyllnadsmassor.






Insjunkning



Fyllnadsmassor i gammalt grustag

Sluttning på randbildning

Yta: <0,001 km2

Kommunal förrådslokal. Stora problem med sättningar och förorenade fyllnadsmassor. Byggnaden ska rivas

och marken saneras.









Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på fyllnadsmassor.


Se figur 9 och figur 10.

Figur 9. Taket på byggnad 200 m öster om Lindome kyrka, Mölndals kommun. Byggnaden ligger på

fyllnadsmassor i ett gammalt grustag, se även figur 10. SGU 2012.



Figur 10. Byggnad 200 m öster om Lindome kyrka, Mölndals kommun, se även figur 9. Byggnaden har stora

sättningsskador och ska rivas. SGU 2012.



Insjunkning


Torslanda, Hisingen, Götborgs kommun

Postglacial lera

Flack mark

Yta: <0,001 km2

Byggnader nära havet (figur 11).



Figur 11. Byggnader nära havet, söder om Torslanda, Hisingen. Grundläggningen är ofta bristfällig och

byggnaderna sjunker därför. SGU 2012


Marksättning











Insjunkning




Kållered, Mölndals kommun

Utfyllnad i trädgård. Morän underlagrar utfyllnaden

Sluttning

Yta: 0,003 km2

Villa, garage och förråd.









Sättningar av byggnader m.m. är vanliga i sluttningar, särskilt om byggnaderna är placerade på

utfyllnadsmassor.




Insjunkning


Kärra, Göteborgs kommun

Utfyllnad i trädgård. Morän underlagrar utfyllnaden.

Sluttning

Yta: <0,001 km2

Villa




Observerad med PSI-data, Endast en PSI-punkt, med sättningshastighet 27 mm/år under kontrollperioden.

Byggnaden har kontrollerats i fält.


Hög


Sättningar av byggnader m.m. är vanliga i sluttningar, särskilt om byggnaderna är placerade på

utfyllnadsmassor.




Sprickor i husgrund



Insjunkning


Kungsladugård, Göteborgs kommun

Glacial lera.

Flack mark.

Yta: 0,043 km2

Stadsbebyggelse, vägar, kyrkogård, sjukhusområde m.m.


Marksättning





Låg


Sättningar av byggnader och vägar är vanliga när dessa ligger finkorniga sediment.




Insjunkning


Frölunda, Göteborgs kommun

Glacial lera.

Flack mark

Yta: 0,434 km2

Stadsbebyggelse, köpcentrum, vägar, m.m.


Marksättning







Låg


Sättningar av byggnader och vägar är vanliga när dessa ligger finkorniga sediment.




Insjunkning


Kviberg, Göteborgs kommun

Glacial lera

Flack mark

Yta: 0,001 km2

Bebyggt område (väg, affärsbyggnad)


Marksättning





Medel


Sättningar förekommer ställvis i glaciala leror, framförallt om grundläggningen har gjorts bristfälligt.




Insjunkning


Sävedalen, Partille kommun

Glacial lera

Flack mark i dalgång

Yta: 0,010 km2

Bebyggt område




Marksättning





Medel






Insjunkning



Glacial lera

Flack mark i kanten av dalgång

Yta: 0,008 km2

Bebyggt område


Marksättning





Medel






Krypning




Säve-Kärra, Hisingen, Göteborgs kommun

6 st raviner

Glacial lera

Kuperad terräng

Yta: 0,224 km2

Ängsmark/åkermark




Observerad med höjddata


Hög


Ravinbildning är vanligt i kuperad terräng, framförallt i områden med finkorniga sediment, i samband med

mer eller mindre temporärt vattendrag.




Krypning


Halvegården, norr om Säve flygplats, Hisingen, Göteborgs kommun

Glacial lera

Åkermark runt vattendrag

Yta: 0,014 km2

Åkermark




Observerad med höjddata.


Hög









Krypning


Skogome-Tagene-Bönered, Hisingen, Göteborgs kommun

6 st raviner

Mestadels glacial lera och postglacial sand

Kuperad terräng

Skogsmark runt vattendrag. De två södra områden omgivna av bebyggelse.

Yta: 0,058 km2






Hög







Momentan rörelse nedåt



Cirka 26 ha stort skred, år 1977

Glacial och postglacial lera

Svagt lutande lermark

Yta: 0,256 km2

Ängsmark nära bebyggelse (tidigare bebyggd mark).


Skred




Observerad med höjddata och i fält. SGIs skreddatabas och MSBs naturolycksdatabas.


Hög och extern


Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag. Flera olika faktorer

bidrog till att skredet utlöstes, bl.a. förekomst av kvicklera, artesiskt grundvattentryck och ovanligt

stora nederbördsmängder.


Se figur 12.

Figur 12. Tuveskredet 1977. SGU 1977



Krypning


Helgered, Hisingen, Göteborgs kommun

3 st raviner

Postglacial mellansand-grovsand

Kuperad terräng

Yta: 0,011 km2

Skogsmark runt vattendrag, tätt omgivna av bebyggelse.








Hög







Krypning


Ramnebacken, norr om Lärjeåns utlopp i Göta Älv, Göteborgs kommun

2 st raviner

Främst glacial lera

Kuperad terräng

Yta: 0,048 km2

Skogsmark runt vattendrag






Hög







Krypning


Angered-Gårdstensberget-Eriksbo, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun

7 st raviner

Glacial lera

Kuperad terräng



Yta: 0,119 km2

Skogsmark/ängsmark/åkermark




Observerad med höjddata.


Medium









Eriksbo, Göteborgs kommun

Postglacial lera

Undulerande markyta

Yta: 0,021 km2

Öppen grönyta i bostadsområde


Skred




Hög


Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.








Gunnilse, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun

Flera skred

Glacial lera

Yta: 0,169 km2



Skred




Hög






Krypning


Angered-Gunnilse-Linnarhult-Eriksbo, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun

Flera raviner

Mestadels glacial lera, mindre ytor med svämsediment och postglacial sand.

Kuperad terräng

Yta: 0,540 km2

Skogsmark och ängsmark/åkermark






Hög









Krypning


Angered-Bergum, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun

Flera små raviner

Glacial lera

Kuperad terräng

Yta: 0,091 km2

Ängsmark/åkermark






Medium







Krypning



Flera stora, tydliga raviner längs vattendrag som ansluter till Lärjeån.

Glacial lera

Kuperad terräng

Yta: 1,74 km2

Ängsmark/åkermark








Hög










2 st skred

Glacial lera

Kuperad terräng

Yta: 0,008 km2

Ängsmark/åkermark


Skred




Låg








Björsbo, Göteborgs kommun

Glacial lera

Undulerande mark

Yta: 0,043 km2





Skred




Medium






Krypning


Eriksbo, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun

13 små raviner

Glacial och postglacial lera

Kuperad terräng

Yta: 0,060 km2







Hög







Krypning




Eriksbo, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun

Postglacial silt

Kuperad terräng

Yta: 0,015 km2







Medium







Krypning


Utby, Göteborgs kommun

Glacial och postglacial lera, samt postglacial sand

Kuperad mark

Yta: 0,135 km2

Ravinområde mellan bebyggelse och fotbollsplaner






Medium












Postglacial lera

Svagt undulerande mark

Yta: 0,011 km2

Ängsmark/åkermark


Skred




Låg






Krypning


Kärralund, Göteborgs kommun

Glacial lera och morän

Kuperad terräng

Yta: 0,007 km2

Litet skogsområde i bebyggelse






Medium









Krypning


Stora Torp, Göteborgs kommun

3 st raviner

Glacial lera

Kuperad terräng

Yta: 0,069 km2

Skogsmark nära bebyggelse






Hög







Krypning


Änggården, Göteborgs kommun

Glacial lera

Kuperad terräng

Yta: 0,042 km2

Skogsmark








Hög







Krypning


Änggårdsbergens naturreservat, Mölndals kommun

2 st raviner

Glacial lera

Kuperad terräng

Yta: 0,013 km2

Skogsmark






Medium







Krypning





Glacial lera och postglacial sand

Kuperad terräng

Yta: 0,005 km2

Skogsmark






Låg







Krypning




Kuperad terräng

Yta: 0,003 km2

Skogsmark






Låg









Krypning


Lackarebäck-Kikås, Mölndals kommun


Kuperad terräng

Yta: 0,030 km2

Skogsmark i anslutning till industriområde






Hög







Krypning


Balltorp, Mölndals kommun

Morän

Kuperad terräng

Yta: 0,005 km2







Låg




Ravinbildning förekommer i morän om terrängen är kuperad och det finns ett mer eller mindre temporärt

vattendrag.




Krypning


Hovås, Göteborgs kommun


Kuperad terräng

Yta: 0,003 km2

Liten skogsremsa i bebyggt område






Hög







Krypning


Balltorp, Mölndals kommun

Glacial lera

Kuperad terräng

Yta: 0,029 km2









Medium







Krypning


Rävekärr, Mölndals kommun

Glacial lera och svämsediment

Kuperad terräng

Yta: 0,008 km2

Skogsmark nära bebyggelse






Hög



mer eller mindre temporärt vattendrag




Krypning


Alvered, Mölndals kommun

Glacial lera



Kuperad terräng

Yta: 0,029 km2







Medium







Krypning


Väster om Kållered, Mölndals kommun

4 st raviner

Glacial lera

Kuperad terräng

Yta: 0,064 km2

Ängsmark/åkermark






Hög











Heljered, väster om Kållered, Mölndals kommun

Glacial lera

Yta: 0,010 km2

Skogsmark


Skred


Observerad med höjddata och i fält. Finns i SGIs skreddatabas.


Medium och externa data






Krypning



2 små raviner


Kuperad terräng

Yta: <0,001 km2

Skogsmark






Medium









Krypning



2 st raviner

Glacial lera

Kuperad terräng

Yta: 0,002 km2

Skogsmark






Medium







Krypning


Mellan Kållered och Lindome, Mölndals kommun

Liten ravin

Glacial lera

Kuperad terräng

Yta: 0,003 km2

Ängsmark/åkermark








Medium







Krypning



Glacial lera

Kuperad terräng

Yta: 0,001 km2







Hög







Krypning





Glacial lera

Kuperad terräng

Yta: 0,008 km2

Ängsmark/åkermark






Hög







Krypning


Mysterna, Hisingen, Göteborgs kommun

Morän

Kuperad terräng

Yta: 0,003 km2

Skogsmark






Medium


Ravinbildning förekommer i morän om terrängen är kuperad och det finns ett mer eller mindre temporärt

vattendrag.









Flertalet skred nära Lärjeån

Glacial lera

Yta: 0,162 km2



Skred




Medium









2 relativt otydliga skred

Glacial lera

Yta: 0,023 km2



Skred


Observerad med höjddata och externa data. Det norra skredet är avgränsat i Göteborgs

stadsbyggnadskontors skreddatabas.


Låg








Krypning



2 små raviner, flera finns i närheten som ej är specifikt utmärkta med egna polygoner.

Glacial lera

Kuperad terräng

Yta: 0,001 km2

Ängsmark/åkermark






Medium









Lärjeåns dalgång, från Angered och österut till kommungränsen, Göteborgs kommun


Glacial lera

Yta: 0,066 km2

Ängsmark/åkermark


Skred






Medium








Lärjeåns dalgång, från Angered och österut upp till kommungränsen, Göteborgs kommun


Glacial lera

Ängsmark/åkermark

Yta: 0,287 km2


Skred




Hög






Krypning


Björred, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun

Postglacial finsand

Kuperad terräng

Yta: 0,004 km2



Ängsmark/åkermark






Medium









Östra Bergum, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun

Glacial lera

Yta: 0,003 km2

Ängsmark/åkermark


Skred




Medium






Krypning


Angered, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun



Glacial lera och postglacial finsand

Yta: 0,001 km2

Skogsmark






Låg







Krypning


Söder om Olofstorp, Göteborgs kommun

3 ravinsystem

Glacial lera

Kuperad terräng

Yta: 0,034 km2

Ängsmark/åkermark






Hög









Krypning


Sävedalen-Partille, Partille kommun

6 st raviner i anslutning till vattendrag som rinner ner mot Säveån.


Kuperad terräng

Yta: 0,054 km2

Skogsmark






Medium







Krypning


Partille-Jonsered, Partille kommun

Flertalet raviner i anslutning till vattendrag som rinner ner mot Säveån.

Glacial lera

Kuperad terräng

Yta: 0,654 km2







Hög












4 st skredärr längs Finngösabäcken

Postglacial lera

Undulerande mark

Yta: 0,011 km2



Skred




Medium








Partille, Partille kommun

Postglacial finsand

Undulerande mark

Yta: 0,013 km2

Bebyggt område


Skred




Observerad med höjddata och fältkontrollerad


Hög








Kåhög, Partille kommun

6 st skredärr i närheten av Säveån

Mestadels glacial lera, små ytor med svämsediment

Sluttning mot Säveån

Yta: 0,056 km2

Ängsmark/åkermark


Skred




Hög








Jonsered, norr om Säveån, Partille kommun

Postglacial finsand

Yta: 0,004 km2



Skogsmark


Skred




Låg






Krypning


Långås - Björnarås, Mölndals kommun

Glacial lera och postglaciala sediment

Kuperad terräng

Yta: 0,004 km2

Skogsmark






Låg







Krypning





Lång ravin som följer vattendraget från Lindåsmotet till Billdals kyrka.

Glacial lera

Yta: 0,142 km2

Mestadels skogsmark, bitvis omgiven av ängsmark/åkermark






Hög







Krypning


Dvärred-Gödeberg, Mölndals kommun

En stor och två små raviner mot Lindomeån

Glacial lera

Kuperad terräng

Yta: 0,069 km2

Ängsmark/åkermark






Hög









Krypning


Äspås, Mölndals kommun

Glacial lera och isälvssediment

Kuperad terräng

Yta: 0,003 km2







Medium







Krypning


Knipered-Hällesåker, Mölndals kommun

6 st raviner längs små vattendrag som rinner ut i Lindomeån.

Främst glacial lera, något postglacial sand

Kuperad terräng

Yta: 0,074 km2









Hög







Krypning


Hällesåkersvägen, 1 km öster om Hällesåker, Mölndals kommun

2 små raviner

Postglacial finsand

Kuperad mark

Yta: 0,002 km2

Skogsmark






Låg







Krypning


Söder om Hällesåkersvägen, från Hällesåker och cirka 2 km österut, Mölndals kommun

5 st raviner längs små vattendrag som rinner ut i Lindomeån

Postglacial silt-sand

Kuperad mark



Yta: 0,049 km2

Ängsmark/åkermark






Hög







Krypning


Ålgårdsbacka, Mölndals kommun

2 små raviner på vardera sidan om Lindomeån

Isälvssediment

Yta: 0,004 km2







Medium


Ravinbildning förekommer i isälvssediment om terrängen är kuperad och det finns mer eller mindre

temporärt vattendrag.






Krypning


Skåregärde, Mölndals kommun

2 små raviner på norra sidan om Lindomeån

Isälvssediment och morän

Kuperad mark

Yta: 0,004 km2







Medium


Ravinbildning förekommer i isälvssediment och morän om terrängen är kuperad och det finns ett mer eller

mindre temporärt vattendrag.






Gunnilse, Göteborgs kommun

3 skredärr i västra delen av området kring Lärjeån

Glacial lera

Undulerande mark

Yta: 0,028 km2

Bebyggt område (södra skredet) och skogsmark (norra skredet)


Skred


Observerad i fält. Data från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg.


Externa data










Ramnebacken, Göteborgs kommun

Ett cirka 35 000 m2 stort skred, kallat St Steken, har gått här.


Yta: 0,141 km2

Bebyggt område och skogsmark.


Skred


Observerad med höjddata och i fält. Finns i SGIs skreddatabas. Avgränsad i Göteborgs

stadsbyggnadskontors skreddatabas.


Hög och externa data









Fyllning som underlagras av postglacialt sediment

Yta: 0,002 km2

Industriområde


Skred




Observerad i fält. Data från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Finns i SGIs skreddatabas.


Externa data








Delsjövägen vid Ekmanska sjukhuset, Göteborgs kommun

Glacial lera

Yta: <0.001 km2

Område mellan väg och spårvagnsspår


Skred


Observerad i höjddata. Data från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg.


Externa data








Kviberg-Utby, Göteborgs och Partille kommuner

5 st skredärr på ömse sidor om Säveån

Postglacial lera

Yta: 0,060 km2

Skogsmark/ängsmark/åkermark och bebyggt område




Skred


Observerad i höjddata. Data från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg


Externa data









2 skredärr längs Kvibergsbäcken

Glacial lera

Yta: 0,037 km2

Ängsmark/åkermark och bebyggt område


Skred


Observerad i fält. Data från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg


Externa data








Småkulla, Olofstorp, Göteborgs kommun

Glacial lera



Yta: 0,003 km2

Ängsmark/åkermark nära bebyggt område


Skred


Observerad med höjddata. Avgränsad i Göteborgs stadsbyggnadskontors skreddatabas.


Låg








Hög, norra Hisingen, Göteborgs kommun

Glacial lera

Yta: 0,031 km2



Skred




Hög






Krypning


Svensby, norra Hisingen, Göteborg kommun



Glacial lera/morän

Kuperad terräng

Yta: 0,009 km2

Skogsmark






Låg









Norr om Österslätt, norra Hisingen, Göteborgs kommun

Postglacial sand/grus

Yta: 0,007 km2

Skogsmark


Skred




Medel










Helgered, Hisingen, Göteborgs kommun

Glacial lera


Yta: 0,001 km2


Skred




Medel








Torvhög-Kappered, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun

Flertalet skredärr längs Lärjeån och anslutande vattendrag (vid Gullered).

Glacial lera och svämsediment

Yta: 0,059 km2

Ängsmark/åkermark


Skred


Observerad i fält. Data från Stadsbyggnadskontoret i Göteborg.


Externa data










Finngösa, Säveåns dalgång, Partille kommun

Glacial lera

Flack mark

Yta: 0,027 km2

Skogsmark och öppen mark nära bebyggt område


Skred




Medel






Krypning


Biskopsgården, Hisingen, Göteborgs kommun

Postglacial sand

Kuperad terräng

Yta: 0,006 km2

Skogsmark








Medel







Horisontell längs vattendrag


Från Hällesåker och cirka 2 km österut, Mölndals kommun

Postglacial sand och svämsediment

Flack mark

Yta: 0,357 km2

Skogsmark/ängsmark/åkermark, jordbruksfastigheter


Erosion




Hög


Vattenerosion av sandavlagringar längs ån.




Horisontell längs vattendrag


Skåregärde-Inseros, Mölndals kommun

Isälvssediment och svämsediment

Flack mark

Yta: 0,089 km2





Erosion




Hög


Vattenerosion av sandavlagringar längs ån.




Krypning


Bergum, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun

2 st raviner

Svämsediment

Yta: 0,013 km2

Ängsmark/åkermark






Hög









Krokryd, Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun



Dokumenterat skred år 2008

Glacial lera

Yta: 0,040 km2

Ängsmark/åkermark


Skred




Hög


Skred kan uppkomma i lermark som lutar mer än 1:10

eller i lermark nära vattendrag.


Se figur 13.

Figur 13. I december 2008 inträffade ett skred i

Krokeryd i Lärjeåns dalgång nordöst om Göteborg.

Skredet drog med sig kraftledningsstolpar och

dämde upp ett biflöde till Lärjeån. SGU 2008.



Krypning


Grimås-Halleröd-Backer, norra Hisingen, Göteborgs kommun

Flera stora raviner längs vattendrag som rinner ut i Nordre älv

Glacial lera

Kuperad terräng

Yta: 0,307 km2

Huvudsakligen ängsmark/åkermark








Hög







Insjunkning


Haga, stadsdel i Göteborg

Postglacial lera

Flack mark

Yta: 0,133 km2

Stadsbebyggelse m.m.


Marksättning


Observerad med mätningar av dubbar på byggnader


Extern


Sättningar av byggnader är vanliga när dessa ligger på postglaciala sediment


Löpande avvägningar av dubbar på byggnader, utförda av Göteborg Stad.



Insjunkning




Inom Vallgraven, stadsdel i Göteborg

Postglacial lera

Flack mark

Yta: 0,171 km2



Marksättning


Observerad med PSI-data och med mätningar av dubbar på byggnader


Hög




Löpande avvägningar av dubbar på byggnader, utförda av Göteborg Stad, se figur 14.

Figur 14. Jämförelse mellan Stasbyggnadskontorets dubbar och PSI-data. Notera att

Stadsbyggnadskontorets dubbar har sättningar som positiva tal, medan PSI har sättingar som negativa



tal. Vidare visar dubbmätningarna total sättning under hela mätperioden, vilken började vid olika

tidpunkter för olika dubbar (mellan 1920 och 1987).



Insjunkning


Vasastaden, stadsdel i Göteborg

Postglacial lera

Flack mark

Yta: 0,089 km2



Marksättning




Hög







Insjunkning


Annedal, stadsdel i Göteborg

Postglacial lera

Flack mark

Yta: 0,051 km2



Marksättning






Hög







Insjunkning


Nordstaden, stadsdel i Göteborg

Postglacial lera

Flack mark.

Yta: 0,037 km2



Marksättning




Externa data




Löpande avvägningar av dubbar i byggnader, utförda av Göteborg Stad.



Insjunkning


Centrum, Göteborg

Postglacial lera

Flack mark

Yta: 0,049 km2





Marksättning




Externa data







Insjunkning


Heden, stadsdel i Göteborg

Postglacial lera

Flack mark.

Yta: 0,010 km2



Marksättning




Hög







Insjunkning




Lorensberg, stadsdel i Göteborg

Postglacial lera

Flack mark

Yta: 0,074 km2



Marksättning




Externa data




Löpande avvägningar av dubbar på byggnader, utförda av Göteborg Stad. Den dubb i kvarteren som visar

på störst insjunkning har sjunkit i medeltal cirka 7 mm/år under åren från 1980 till 2006.



Insjunkning


Gårda, stadsdel i Göteborg

Postglacial lera

Flack mark

Yta: 0,043 km2



Marksättning




Externa data









Insjunkning


Kvarter vid Svingeln, stadsdel i Göteborg

Postglacial lera

Flack mark

Yta:0,005 km2



Marksättning




Externa data







Insjunkning


Kvarter vid Svingeln. stadsdel i Göteborg

Postglacial lera

Flack mark

Yta: 0,003 km2



Marksättning




Externa data









Insjunkning


Gullbergsvass, stadsdel i Göteborg

Fyllnadsmassor som underlagras av svämsediment

Flack mark

Yta: 0,080 km2

Kontorsbyggnader m.m.






Hög







Insjunkning


Packhusplatsen, centrala delar av Göteborg

Fyllnadsmassor som underlagras av svämsediment

Flack mark

Yta: 0,007 km2

Gammal lagerbyggnad som är ombyggd till Casino Cosmopol








Hög







Insjunkning


Hela området, dock främst centrala Göteborg och södra Hisingen nära Göta älv och kusten, Göteborgs

kommun (figur 15).

Fyllning

Stora ytor med fyllnadsmassor finns i centrala Göteborg och på södra Hisingen i de utbyggda

hamnområdena. Mindre ytor finns i hela området. De ytor som avgränsats är de som angetts som

fyllning på jordartskartan. Andra ytor kan också vara underlagrade av fyllning, och är då också

potentiella ytor för sättningar. Detta gäller t.ex. järnvägsbankar.

Yta: 19,7 km2



Figur 15. Områden med fyllning, potentiellt sättningskänslig mark.




Potentiellt instabilt område.

Erfarenhetsmässig bedömning


Förutsättningar för sättningar finns i området. Sättningsförebyggande åtgärder kan ha gjorts men är inte

med i bedömningen.


Sättningar av byggnader, järnvägs- och vägbankar är vanliga när dessa ligger på fyllning som underlagras av

postglaciala sediment.






Områden nära ån i Lärjeåns dalgång, Göteborgs kommun.

Glacial och postglacial lera, samt postglacial sand och silt, inklusive leriga och siltiga svämsediment.

Yta: 6,66 km2


Skred


Potentiellt instabilt område.



Förutsättningar för skred finns i området. Stabilitetshöjande åtgärder kan ha gjorts i delar av området men

är inte med i bedömningen.










Områden nära ån i Säveåns dalgång, Göteborgs och Partille kommuner.

Glacial och postglacial lera, samt postglacial sand och silt

Yta: 1,40 km2


Skred


Potentiellt instabilt område



Förutsättningar för skred finns i området. Stabilitetshöjande åtgärder kan ha gjorts i delar av området men

är inte med i bedömningen.


Skred uppkommer i lermark som lutar mer än 1:10 eller i lermark nära vattendrag.






Leriga-siltiga och sandiga svämsediment, främst i anslutning till Lindomeån nära Lindome

Yta: 0,431 km2


Skred, ravinbildning och erosion





Förutsättningar för skred, ravinbildning och erosion finns i området. Stabilitetshöjande åtgärder kan ha

gjorts i delar av området men är inte med i bedömningen.








Insjunkning


Längs dalgångar i nästan hela området, dock inte längs Lärjeån och Lindomeån (figur 16).

Postglacial lera

Yta: 63,0 km2

Figur 16. Postglacial lera förekommer i de flesta dalgångar i området, och är ofta sättningskänslig.


Marksättning





Förutsättningar för sättningar finns i området. Åtgärder för att minska eller förhindra sättningar kan ha









Insjunkning


Mindre områden längs dalgångar i anslutning till postglacial lera

Postglacial sand och silt

Yta: 2,09 km2


Marksättning





Förutsättningar för sättningar finns i området. Åtgärder för att minska eller förhindra sättningar kan ha







Insjunkning


Mindre områden längs dalgångar i anslutning till postglacial lera

Lergyttja-gyttjelera (figur 17)

Yta: 4,58 km2



Figur 17. Grävt dike i lergyttja i Kvillebäckens dalgång, 600 m öster om Tuve kyrka, Hisingen. Lergyttja är en

sättningsbenägen jordart. SGU 2012.


Marksättning





Förutsättningar för sättningar finns i området. Sättningsförebyggande åtgärder kan ha gjorts i delar av

området men är inte med i bedömningen.


Sättningar av byggnader, järnvägs- och vägbankar är vanliga när dessa ligger på organiska sediment.




Insjunkning


Längs Göta älv och Lindomeån söder om Lindome

Leriga-siltiga och sandiga svämsediment



Yta: 1,59 km2


Marksättning












Insjunkning


Områden med glacial lera, främst i västra delen av området (figur 18).

Glacial lera

Yta: 19,2 km2

Figur 18. Områden där den glaciala leran bedömts som potentiellt sättningsbenägen.




Marksättning








Sättningar förekommer ställvis i glaciala leror, framförallt om inte grundläggningen har gjorts riktigt.







Cirka 30 ha stort skred, år 1730

Glacial lera

Undulerande mark

Yta: 0,414 km2

Skogsmark/ängsmark/åkermark, jordbruksfastighet


Skred


Observerad i fält


Externa data

Fältbesiktad av Göteborgs Stadsbyggnadskontor. Finns i SGIs skreddatabas.










Lärjeåns dalgång från Angered och nordost till kommungränsen, Göteborgs kommun.

18 dokumenterade skred; skål-, yt- och flaskskred

Glacial lera

Yta: 0,315 km2

Ängsmark/åkermark.


Skred


Observerad i fält


Externa data, finns i SGIs skreddatabas








Agnesberg, norr om Angeredsbron, Göteborgs kommun

Markförskjutning år 2010, cirka 20m*20m

Strandkanten av Göta älv, nedanför järnvägen

Postglacial lera

Yta: 0,003 km2


Skred


Observerad i fält












Sagsjön, Lindome, Mölndals kommun

Skred i utfyllnadsmaterial

Skogsrand mellan grustäkt och Sagsjöns norra ände

Yta: 0,008 km2

Fyllning


Skred - utfyllnadsmaterial


Observerad i höjddata och i fält




Skred kan också uppkomma i nästan plan mark om marken belastas för mycket.






Gunnilse, Göteborgs kommun

12 dokumenterade skred (skålskred och ytskred)

Sluttning mot Lärjeån

Glacial lera

Yta: 0,193 km2

Ängsmark/åkermark


Skred


Observerad i höjddata och i fält.












Jonsered, Partille kommun

Cirka 3 000 m2 stort jordskred år 1945


Glacial lera

Yta: 0,021 km2


Skred


Observerad i höjddata och i fält











Cirka 600 m2 stort jordskred år 1967

Osäker utbredning, området överbyggt, industriområde

Postglacial lera

Yta: 0,010 km2




Skred


Observerad i fält.


Externa data, finns i SGIs skreddatabas.








Omkring Partillemotet, Partille kommun

10 dokumenterade skred på båda sidor om Säveån.

Postglacial lera

Yta: 0,153 km2

Bebyggd mark och sluttning mot ån


Skred


Observerad med höjddata och i fält.


Externa data, finns i SGIs skreddatabas.


Skred uppkommer i lermark som lutar mer än 1:10 eller lermark nära vattendrag.







Cirka 7 500 m2 stort jordskred år 1892




Postglacial lera

Yta: 0,002 km2


Skred


Observerad med höjddata och i fält.








184 PANGEO GEOHAZARD GLOSSARY

Hazard

Something with the potential to cause harm.

Natural Hazard

A natural hazard is a natural process or phenomenon that may cause loss of life, injury or other impacts,

property damage, lost livelihoods and services, social and economic disruption, or environmental damage.

(Council of the European Union – Commission Staff Working Paper – Risk Assessment and Mapping Guidelines

for Disaster Management).

Geohazard (Geological hazard)

A geological process with the potential to cause harm.

Risk

The likelihood that the harm from a particular hazard will be realised.

Types of Geohazard

1. Deep Ground Motions

Ground motion can occur at different scales and depths. This section contains the geohazards that are

caused by processes in the deep subsurface.

1.1. Earthquake (seismic hazard)

Earthquakes are the observable effects of vibrations (known as seismic waves) within the Earth’s crust

arising from relatively rapid stress release, typically along a fault zone.

Damage to buildings and other infrastructure can be caused as the ground shakes during the passage of

seismic waves. Other effects include liquefaction of water-saturated soft ground, potentially leading to a

loss in ground strength and the extrusion of water-saturated sediments as ‘mud volcanoes’ and the like.

Ground shaking can also trigger secondary events such as landslides and tsunami. Secondary effects such as

these should be mapped into the other relevant PanGeo geohazard classes. Some earthquakes are

associated with significant permanent vertical or lateral ground movement. Changes to drainage systems

can cause flooding. There is potential for injury and loss of life during earthquakes.

Seismic hazard can be assessed by reference to the size and frequency of recorded earthquakes, although

individual earthquakes are essentially unpredictable. Individual events occur on time-scales of seconds or

minutes. Modern infrastructure should be designed to withstand probable local seismic events.



1.2. Tectonic Movements

Tectonic movements are large scale processes that affect the earth’s crust. These processes can lead to

areas of the crust rising or falling. Importantly it is the neotectonic movements that are still active and may

therefore produce a ground motion that can be measured by PSI. Neotectonic movements are typically due

to the stresses introduced through movements of the earth’s plates. These types of motion are likely to be

on a broad scale and so it may not be possible to measure them using the SAR scene relative

measurements of PSI.

1.3. Salt Tectonics

Localised motions can be associated with the movement of evaporate deposits, these are termed salt

tectonics and can produce both uplift and subsidence depending on the exact mechanisms at play.

1.4. Volcanic Inflation/Deflation

Volcanic activity can lead to the creation of lava flows, ash flows, debris and ash falls, and debris flows of

various kinds. It might be accompanied by release of poisonous or suffocating gases, in some instances with

explosive violence, or by significant seismic activity or ground movement. Secondary effects can include

landslide and flooding. For PanGeo we are interested in hazards associated with ground instability. Ground

instability associated with volcanoes tends to relate to inflation and deflation of the ground surface as

magma volumes change. Secondary effects such as landslides should be mapped into the other relevant

PanGeo geohazard classes.

2. Natural Ground Instability

The propensity for upward, lateral or downward movement of the ground can be caused by a number of

natural geological processes. Some movements associated with particular hazards may be gradual or occur

suddenly and also may vary from millimetre to metre or tens of metres scale. Note that anthropogenic deposits

can be affected by natural ground instability.

Significant natural ground instability has the potential to cause damage to buildings and structures, and weaker

structures are most likely to be affected. It should be noted, however, that many buildings, particularly more

modern ones, are built to such a standard that they can remain unaffected in areas of even significant ground

movement. The susceptibility of built structures to damage from geohazards might also depend on local factors

such as the type of nearby vegetation, or the nature of the landforms in the area.

The effects of natural ground instability often occur over a local area as opposed to the effects of natural

ground movements which occur over larger areas.

2.1. Land Slide

A landslide is a relatively rapid outward and downward movement of a mass of rock or soil on a slope, due

to the force of gravity. The stability of a slope can be reduced by removing ground at the base of the slope,

increasing the water content of the materials forming the slope or by placing material on the slope,

especially at the top. Property damage by landslide can occur through the removal of supporting ground

from under the property or by the movement of material onto the property. Large landslides in coastal

areas can cause tsunami.



The assessment of landslide hazard refers to the stability of the present land surface, including existing

anthropogenically-modified slopes as expressed in local topographic maps or digital terrain models. It does

not encompass a consideration of the stability of new excavations.

Land prone to landslide will normally remain stable unless the topography is altered by erosion or

excavation, the land is loaded or pore water pressure increases. Landslide might also be initiated by seismic

shock, frost action, or change in atmospheric pressure.

This hazard is significant in surface deposits but may extend to more than 10 m depth. The common

consequences are damage to properties, including transportation routes and other kinds of infrastructure,

and underground services. Some landslides can be stabilised by engineering.

2.2. Soil Creep

Soil creep is a very slow movement of soil and rock particles down slope and is a result of expansion and

contraction of the soil through cycles of freezing and thawing or wetting and drying.

2.3. Ground Dissolution

Some rocks and minerals are soluble in water and can be progressively removed by the flow of water

through the ground. This process tends to create cavities, potentially leading to the collapse of overlying

materials and possibly subsidence at the surface.

The common types of soluble rocks and minerals are limestones, gypsum and halite.

Cavities can become unstable following flooding, including flooding caused by broken service pipes.

Changes in the nature of surface runoff, excavating or loading the ground, groundwater abstraction, and

inappropriate installation of soakaways can also trigger subsidence in otherwise stable areas.

2.4. Collapsible Ground

Collapsible ground comprises materials with large spaces between solid particles. They can collapse when

they become saturated by water and a building (or other structure) places too great a load on it. If the

material below a building collapses it may cause the building to sink. If the collapsible ground is variable in

thickness or distribution, different parts of the building may sink by different amounts, possibly causing

tilting, cracking or distortion. Collapse will occur only following saturation by water and/or loading beyond

criticality. This hazard can be significant in surface deposits and possibly also in buried superficial deposits.

2.5. Running Sand/ Liquefaction

Running sand occurs when loosely-packed sand, saturated with water, flows into an excavation, borehole

or other type of void. The pressure of the water filling the spaces between the sand grains reduces the

contact between the grains and they are carried along by the flow. This can lead to subsidence of the

surrounding ground.

If sand below a building runs it may remove support and the building may sink. Different parts of the

building may sink by different amounts, possibly causing tilting, cracking or distortion. The common



consequences are damage to properties or underground services. This hazard tends to be self-limited by

decrease in head of water.

Liquefaction of water-saturated soft ground often results as an effect of earthquake activity but can also be

triggered by manmade vibrations due to construction works. It can potentially lead to a loss in ground

strength and the extrusion of water-saturated sediments as ‘mud volcanoes’ and the like. Soils vulnerable

to liquefaction represent areas of potential ground instability.

3. Natural Ground Movement

The effects of natural ground movement often occur over a larger area as opposed to the effects of natural

ground instability, which occur over local areas.

3.1. Shrink-Swell Clays

A shrinking and swelling clay changes volume significantly according to how much water it contains. All clay

deposits change volume as their water content varies, typically swelling in winter and shrinking in summer,

but some do so to a greater extent than others. Most foundations are designed and built to withstand

seasonal changes. However, in some circumstances, buildings constructed on clay that is particularly prone

to swelling and shrinking behaviour may experience problems. Contributory circumstances could include

drought, leaking service pipes, tree roots drying-out of the ground, or changes to local drainage such as the

creation of soakaways. Shrinkage may remove support from the foundations of a building, whereas clay

expansion may lead to uplift (heave) or lateral stress on part or all of a structure; any such movements may

cause cracking and distortion.

The existence of this hazard depends on a change in soil moisture and on differential ground movement.

Uniform ground movement may not of itself present a hazard. This hazard is generally significant only in

the top five metres of ground.

3.2. Compressible Ground

Many ground materials contain water-filled pores (the spaces between solid particles). Ground is

compressible if a load can cause the water in the pore space to be squeezed out, causing the ground to

decrease in thickness. If ground is extremely compressible the building may sink. If the ground is not

uniformly compressible, different parts of the building may sink by different amounts, possibly causing

tilting, cracking or distortion.

This hazard commonly depends on differential compaction, as uniform compaction may not of itself

present a hazard. Differential compaction requires that some structure that might be susceptible to

subsidence damage has been built on non-uniform ground. The common consequences are damage to

existing properties that were not built to a sufficient standard, and possible damage to underground

services.

4. Man Made (Anthropogenic) Ground Instability



Anthropogenic instability covers a local area which has been brought about by the activity of man.

Subsidence (downward movement) of the ground can result from a number of different types of

anthropogenic activity, namely mining (for a variety of commodities), or tunnelling (for transport,

underground service conduits, or underground living or storage space).

Subsidence over a regional area can result from fluid extraction (for water, brine, or hydrocarbons). Uplift

or heave of the ground can occur when fluid is allowed to move back into an area from where it was

previously extracted and groundwater recharge occurs. This fluid recovery may include injection of water

or gas.

4.1. Ground Water Management - Shallow Compaction

184.1.1.1 Ground water management may be applied for example to ensure the exploitability of

existing agricultural land in lowland coastal areas. Groundwater management can lead to higher or lower

water levels of phreatic groundwater and of deeper aquifers in the shallow subsurface. Groundwater

occupies pore and interstitial spaces and fractures within sediments and rocks and therefore exerts a

pressure. When the water is drained the pore pressure or effective stress is reduced. This leads to

consolidation of especially soft sediments, such as clay and peat. This change in the sediment volume leads

to subsidence. Similarly when groundwater levels are allowed to recover, uplift may be a result of

increasing pore pressure.

4.2. Ground Water Management - Peat Oxidation

184.1.1.2 Ground water management may be applied for example to ensure the exploitability of

existing agricultural land in lowland coastal areas. Groundwater management can lead to higher or lower

water levels of phreatic groundwater and of deeper aquifers in the shallow subsurface. Peat oxidation is

the chemical reaction where peat starts decomposing and will waste away with time. This loss of soil

volume leads to subsidence. It occurs when layers of peat in the subsurface are exposed to oxygen. As long

as peat is located in saturated ground layers this process does not take place. However peat oxidation does

occur in unsaturated soils, for instance in areas where ground water management lowers ground water

levels.

4.3. Groundwater Abstraction

Groundwater also occupies pore and interstitial spaces and fractures within sediments and rocks in the

deeper subsurface. When this water is removed, for instance through pumping for drinking water or

lowering of water levels in mines, the pore pressure or effective stress is reduced and consolidation of the

sediments and rocks causes a change in the sediment and rock volume. This leads to subsidence. Similarly

when aquifer levels are allowed to recover, uplift may be a result of increasing pore pressure. Deep

geothermal energy systems should not lead to ground movement. They involve closed systems where

water, which was extracted from a deep aquifer, will be pumped back into that same aquifer. However,

geothermal heat pumps are used at shallower depths. Although these are also closed systems, ground

movement might occur temporarily (e.g. seasonally) or even permanently.

4.4. Mining



Mining is the removal of material from the ground, in the context of PanGeo we consider mining to relate

to the removal of solid minerals. The ground surface may experience motion due to readjustments in the

overburden if underground mine workings fail.

4.5. Underground Construction

In PanGeo we are interested in underground construction that might bring about ground instability. An

example of this would be underground tunnelling; the removal of subsurface material can alter the support

for the overlying material therefore leading to ground motions.

4.6. Made Ground

Made ground comprises of anthropogenic deposits of all kinds such as land reclamation, site and pad

preparation by sand infill, road and rail embankments, levees and landfills for waste disposal. Examples of

land reclamation are artificial islands, beach restoration and artificial harbours. Reclaimed land as well as

embankments and levees are generally made up of sand, which is not prone to compaction as are clay and

peat. However, two ground instability processes will occur: consolidation of this artificial ground and

compaction of the ground below due to the load of the artificial ground and the structure it supports, e.g. a

building. Depending on its composition and mode of deposition, landfill can also be a compressible deposit.

4.7. Oil and Gas Production

Similar to abstraction of groundwater the production of oil and gas decreases the pore pressure of the

reservoir rocks and therefore can cause consolidation and subsidence of the surface. Storage of material in

the depleted reservoir (such as natural gas or CO2) can lead to surface uplift.

5. Other

These are areas of instability for which the geological explanation does not fit into any of the categories

above.

6. Unknown

These are areas of identified motion for which a geological interpretation cannot be found.



Geohazard Groupings to be used in PanGeo

1. Deep Seated Motions

a. Earthquake (seismic hazard)

b. Tectonic Movements

c. Salt Tectonics

d. Volcanic Inflation/Deflation

2. Natural Ground Instability

a. Land Slide

b. Soil Creep

c. Ground Dissolution

d. Collapsible Ground

e. Running Sand/Liquefaction

3. Natural Ground Movement

a. Shrink-Swell Clays

b. Compressible Ground

4. Man Made (Anthropogenic) Ground Instability

a. Ground Water Management - Shallow Compaction

b. Ground Water Management - Peat Oxidation

c. Groundwater Abstraction

d. Mining

e. Underground Construction

f. Made Ground

g. Oil and Gas Production

5. Other

6. Unknown



185 PANGEO GEOHAZARD SVENSK-ENGELSK ORDLISTA

Svenska Engelska

Antropogen markinstabilitet Antropogenic ground instability

Avvägningar Levelling

Bebyggd mark Built-up area

Beskrivning av området General properties of the area

Bevis för stabilitetsproblem Evidence for the instability

Dalgång Valley

Flack mark Flat area

Fyllning Artificial fill

Fältkontrollerad Field campaigns

Geologisk tolkning av rörelsen Geological interpretation of the motion

Glacial lera Glacial clay

Gyttja, gyttjelera Gyttja, gyttja clay

Horisontell längs vattendrag Horizontal along a river

Höjddata Digital elevation model

Insjunkning Subsidence

Isälvssediment Glacifluvial sediment

Järnvägsbank Railway embankment

Jordkrypning/jordflytning Soil creep

Kuperad terräng Undulating area

Marksättning Compressible ground

Metod vid avgränsning Determination method

Momentan rörelse nedåt Down slope

Morän Till

Naturlig markinstabilitet Natural ground instability

Naturlig markrörelse Natural ground movement

Oxidation av torv Peat oxidation

Postglacial finsand Postglacial fine sand

Postglacial lera Postglacial clay

Ravinbildning Gullies

Skogsmark Woodland

Skred Landslide

Skreddatabas Landslide database

Sluttning Hillside, slope

Stadsbebyggelse Urbanised area

Svämsediment Fluvial deposit

Torv Peat



Typ av rörelse Type of motion

Undulerande markyta Undulating area

Utfyllda områden Made ground

Vägbank Road embankment

Åkermark Arable area

186 REFERENSER

Bateson, L., Cuevas, M., Crosetto, M., Cigna, F., Schijf, M., Evans, H., 2012. PanGeo D3.5: Production Manual V1.3.

Documents

D7.1. 11 Geohazard Description for Göteborg194.71.83.13/exowsPangeo/pdfs/Geohazard-Description-goteborg.pdf · Datasets used are primarily PSI-data, soil maps, the new national elevation