1

attentionattention! MEDLEMSTIDNING FÖR RIKSFÖRBUNDET ATTENTION NR 1 / 2010

Fredrik Granberg:

Inte bara bäst i bandymålet

Tema:

TouretteEn volontär

mot stigmaKöerna till BUP

har kortats

�

Hur väljer man rätt skola för barn med autism?

Läger året runt.Helger, skollov, höst, vinter, vår och sommar!

TUSKULUM | ESKIL JOHANSSONS ABOppundavägen 6 | 122 48 Enskede | 08-648 77 40

info@tuskulum.se | www.tuskulum.se

Vi fi nns till året runt för barn och ungdomar med

ADHD, ADD, Tourette och Aspergers syndrom samt

andra närliggande funktionshinder. Vi fungerar som

ett stöd för dem och deras familjer.

Tuskulum har ferieläger sommar,

höst, vinter och vår, på fl era platser

i Sverige.

• Strukturerade aktiviteter

• Tydliga rutiner

• Små grupper. 8 – 14 deltagare

• 7 – 18 år

• Rutinerade ledare

Läs mer på www.tuskulum.se

där du kan fylla i en ansökan.

ANSSONSNSS ABABBBABABd | 08 648 77 40

r.

ar,

er

Tuskulum betyder”lantlig fristad”.

Nova tar emot 5 +1 ungdomar mellan 12-21 år med diagnoserna Asperger syndrom/högfungerande autism.Internat, skola och fritid utgör en helhet och Nova ser allt lärande i ett livsperspektiv. Grunden i utvecklingsarbetet vilar på ett miljöterapeutiskt och kognitivt förhållningssätt.

Nova internat och skola | Boende enligt LSS 9 § 8,9 | Grund- och gymnasieskolaMer information på www.vob.se/nova

www.vob.se

�

Tröttsamma ifrågasättandenUnder hösten har ett flertal artiklar i Psykologtid-ningen diskuterat frågor som berör Attention. Det startade med en artikel där man hävdar att Attention förra året ”spons-rades med över en halv miljon kronor av läkemedelsbolag”. Sanningen är dock att pengarna avsåg delfinansiering av ett interaktivt utbildningsma-terial, inte en endaste krona har skickats till förbundet.

därefter pUbliceras andra inlägg om tendensen att utreda och stämpla barn, samt som krydda på moset ar-tikeln ”Oroande tendenser inom BUP”, skriven av socionom Bo Gunnarsson och psykologen Anders Wesslund från Skel-lefteå. De målar upp en märklig bild som går ut på att det mesta blivit sämre under de 13 år de arbetat inom BUP. De menar att komplexa orsaker trängs undan, att allt fler psy-kiatriska tillstånd förklaras som neuropsykiatriska funk-tionshinder och att helhetssynen är på väg att ersättas av en föråldrad biologiskt orienterad sjukdomsmodell.

författarna är också negativa till evidensbe-greppet som man menar ”torgförs okritiskt och utan diskussion”. Artikeln avslutas med att fler röster ur våra yrkesgrupper behöver höras i denna debatt. Dessa frågor gäller dock i högsta grad även oss patienter och anhöriga.

För Attention är det självklart att insatser till våra grupper ska baseras på forskning, klinisk erfarenhet och evidens. Vi är inte ensidigt diagnosorienterade och har inga problem att kombinera detta synsätt med att inse att barn och ungdomar kan må dåligt av andra skäl, t.ex. på grund av att barn, med eller utan funk-tionshinder, kan leva under svåra sociala förhållanden, vara deprimerade eller ha svårt med kamrater.

framgångsrikt stöd kombinerar kunskap om biologi, social miljö, pedagogik och utvecklingsp-sykologi. Medicin kan vara bra att ta till men de flesta behöver också samtal, hjälpmedel, pedagogiskt stöd och anpassningar – av miljön, inte av individen - för att leva ett bra vardagsliv. Familjer med neuropsy-

kiatrisk problematik är en tyst grupp som behöver förståelse och respekt, inte minst från yrkesgrupper som vi är beroende av.

Ann-Kristin Sandberg

!attentioninnehåll

Riksförbundet Attention är en intresseorganisa-tion för barn, ungdomar och vuxna med ADHD, As-pergers och Tourette syndrom samt deras anhöriga och professionella.

Tidningen Attention ges ut av Riksförbundet Attention. Ansvarig utgivare: Anki SandbergRedaktör: Lillemor Holmgren E-post lillemor@holmgren-partners.seFrågor till redaktionen: telefon 08-35 50 80Föreningssidorna: Linnéa ForsbergAnnonser: Linnéa ForsbergE-post linnea.forsberg@attention-riks.seGrafisk form: Johanna LagerströmOmslagsfoto: Martin NauclérTryck: Trydells

Ledaren 3

Långväntanpåläkarintygförkörkortstillstånd 5

KöernatillBUPkortare 5

Tema: TouretteSjälvhjälpförunga 7Tourette-expertinspirerarsvenskabehandlare 8Intebarabästibandymålet 9

Porträttet: GunillaBrattberg 12

”EnbraAttitydambassadörskakunnaförmedlahopp” 15

Volontärmotstigma 17

StoltochstarkmedAspergerssyndrom 18

Nyaböcker 23

Förbundsnytt 25

Attentionslokalaföreningar 30

9

5

12

27

18

Läs mer om debatten och Attention hållning när det gäller stöd och behandling i vår jubileumsskrift eller på www.attention-riks.se

�

Lång väntan på läkarintyg för körkortstillstånd Ungdomar med ADHD som ska

genomgå läkarundersökning

inför körkortstillstånd tvingas

vänta orimligt länge. En pappa

har tröttnat och anmäler därför

landstinget till Diskriminerings-

ombudsmannen (DO).

i maj 2008 skärpte Vägverket kraven för körkortstillstånd. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder, som

ADHD, måste genomgå läkarundersök-ning för att få tillstånd att ta körkort.

Skälet till skärpningen var enligt Vägverket att personer med svåra upp-märksamhets- och koncentrationsprob-lem utgör en större risk i trafiken.

Attention varnade redan då för att det skulle uppstå långa väntetider och att intygen skulle ta onödiga resurser från dem som verkligen behöver en läkarkontakt. Precis så har det också blivit. En pappa i Kronobergs län, som fick beskedet att det skulle ta uppemot sju månader för hans 16-årige son att få träffa en läkare och få ett intyg, trött-

Lång väntan på läkarintygför körkortstillstånd

!aktuelldebatt

Köerna till BUP har blivit kortare

Köerna inom barnpsykiatrin har minskat rejält. 20 av 21 landsting

klarar nu att ge barn och ungdomar ett första besök på BUP inom en

månad och 19 av 21 säger sig kunna ge fördjupad behandling eller

utredning inom 2 månader. Det rapporterade SKL (Sveriges Kom-

muner och Landsting) när den första mätningen av den förstärkta

vårdgarantin till BUP nyligen presenterades.

domsvården och får inte ersätta de resurser som landstingen ändå skulle ha satsat.

Det var i februari 2009 som SKL och regeringen kom överens om en förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdoms-psykiatrin. Överenskommelsen innebär att besök hos specialist ska kunna er-bjudas inom 30 dagar och behandling inom 60 dagar.

den andra delen av överenskom-melsen handlar om en långsiktig sats-ning för att göra det lättare för barn, unga och deras anhöriga att få rätt hjälp i rätt tid när de behöver vård och stöd. Köerna till BUP beror nämligen bland annat på att det på de flesta håll inte finns någon första linjes vård för barn och unga med psykisk ohälsa eller funk-tionshinder.

Det är ofta ett stort glapp mellan skolsköterskan och BUP. De barn som mår sämre än skolsköterskan klarar av – men inte är tillräckligt dåliga för att komma till BUP – kan i dag ha svårt att få hjälp. Det är för att komma till rätta med detta som SKL, med pengar från regeringen, skapat projektet ”Psykisk hälsa, barn och unga”.

14 områden, sinsemellan mycket olika och geografiskt utspridda över landet, ingår i projektet. Syftet är i varje

det totala antalet barn och unga som väntar på ett första besök till BUP är nu 3209, jämfört med cirka 4000 i februari 2009. De som väntat mer än 90 dagar på ett första besök är nu 23,

jämfört med cirka 600 i februari 2009. De landsting som klarat att korta vän-tetiderna får nu dela på 214 miljoner. Pengarna ska användas som en förstärk- ning av den psykiatriska barn och ung-

�

Lång väntan på läkarintyg för körkortstillstånd

Köerna till BUP har blivit kortare

nade och har nu anmält landstinget för diskriminering.

– I praktiken blir detta ett straff rik-tat mot de här ungdomarna.

Intygsskrivande är inte priori-terat och det görs bara någon enstaka läkarundersökning av det här slaget i månaden, säger pappan.

attentions erfarenhet är att detta är ett växande problem runt om i landet. Ju fler personer som utreds, och som får neuropsykiatriska diagnoser, desto fler körkortsintyg kommer det dessutom att behöva skrivas. För även

om många landsting nu arbetar hårt med att minska köerna till utredning och behandling inom neuropsykiatrin, så kommer bristen på kunniga per-soner utgöra en flaskhals under lång tid framöver. I det läget prioriteras inte körkortsutredningarna.

När frågan var aktuell våren 2008 påpekade förbundet att resonemanget bygger på generaliseringar och att man drar en väldigt stor grupp över en kam. Många som fått diagnosen som barn le-ver som vuxna ett välanpassat liv, utan större bekymmer och saknar därför läkarkontakt. Den grupp man vill åt,

personer med svår impulskontrollstör-ning, koncentrationsproblematik och pågående missbruk, är liten och skiljer sig markant från majoriteten.

Vi hör också allt fler medlemmar berätta att de måste lämna in ett nytt läkarintyg varje år, oavsett om de kört prickfritt i decennier, eller inte.

tillståndsprövningen borde gå att hantera på ett smidigare sätt och At-tention bidrar gärna med förslag. Något intresse för detta har vi dock inte upp-fattat från Vägverkets sida.

TExT: ANKI SANDBErG

område, utifrån lokala förutsättningar, ska ta fram praktiskt fungerande mo-deller för arbete och praktisk samver-kan. Det handlar till exempel om sam-verkan mellan skola, socialtjänst och sjukvård som tillsammans ska ge barn och unga rätt hjälp på rätt nivå. En av grundstenarna i arbetet är att stärka berörda familjers förmåga att påverka sin situation.

Projektets övergripande mål är att barns och ungas psykiska hälsa ska hanteras som en helhet – där barn, unga och deras närstående får den hjälp de behöver när de behöver det.

– vi vet av erfarenhet hur viktigt det är att kunna erbjuda tidiga in-satser, säger Ing-Marie Wieselgren, projektansvarig på SKL.

En annan vik- tig insikt är be-hovet av sam-verkan kring de berörda. Genom projektet räknar

vi med att få fram exempel på organisa-tionsmodeller som innebär att man kan undvika dubbelarbete och flaskhalsar.

Arbetet i de 14 modellområdena är inriktat på att ta fram metoder som kan

användas av alla kommuner och lands-ting. Ett bekymmer är att det nästan är omöjligt att få en överblick över det befintliga utbudet. För att kunna skapa ordning och bra verksamhet måste en gemensam helhetsbild skapas.

För denna uppgift har ett nytt web-baserat kartläggningsverktyg utvecklats. Projektet har under 2009 arbetat med att beskriva typfall, förbättringsmöj-ligheter, statistik m.m. i modellområde-na. Samtliga insatser, dvs. utredning, behandling, habilitering och rehabili-tering för allt från lindrig ohälsa till all-varliga psykiska sjukdomar, berörs.

jUst nU analyseras materialet för att få en bra bild över vad som be-höver förbättras för att få insatserna till barn och unga att fungera bättre. Un-der resten av 2010 och 2011 är det dags för praktiskt förbättringsarbete utifrån denna kartläggning.

Under projekttiden jobbar man med att engagera olika professioner, ut-förare, anhörig- och brukarföreningar samt berörda politiker och tjänstemän. Målet är att försöka få intresserade att delta med sin kunskap och kompetens för att på ett effektivt sätt hjälpa barn och ungdomar som har psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning.

– Vi ser självklart väldigt positivt på detta, säger Anki Sandberg, ordförande

i Attention. Samtidigt hör vi fortfarande om långa köer till utredning. Det vill vi gärna diskutera med de representanter från modellområdena som kommer att delta i NPF-forum. Där ordnas en träff mellan dessa och Attentions lokalföre-ningar under torsdag eftermiddag. På fredagen svarar projektet för en work-shop där arbetet beskrivs. Intresserade kan också komma till SKL:s monter och ta reda på mer.

Här finns modellområden:Dalarna – Gagnef, Hedemora Gävleborg – HudiksvallJönköping – Jönköping, EksjöNorrbotten – Haparanda, Kalix , Överkalix , ÖvertorneåSkåne – Helsingborg, Ystad, SimrishamnStockholm – Farsta, SollentunaUppsala – Enköping, HåboVärmland – Hagfors Västerbotten – Umeå, Vilhel-minaVästra Götaland – Vänersborg, Lärjedalen/Gunnared (Göte-borg) Östergötland – Norrköping

Projektledaren Ing-Marie Wieselgren.

!

�

tematourette

!tematourette

Fredrik Granberg, 16 år, är en av huvudrollsinnehavarna i filmen ”Vi har Tourette”.

�

Fredrik är inte bara bäst i ban-

dymålet, han är också jättebra

på att teckna och måla och har

många sociala talanger.

Hans svårigheter med tics och ritu-aler har varierat under åren liksom förståelsen från lärare och annan skol-personal.

– Vi har träffat bra och kunniga spe-cialpedagoger som till exempel Tina Höglund (också ledamot i Attentions styrelse, red. anm.) som var till stor hjälp när hans ritualer och tvång tog makt i 10-12-årsåldern. Men vi har också stött på lärare som inte har haft viljan att ens försöka förstå.

Under högstadiet fick han utstå onödigt mycket på grund av oförstående lärare, menar föräldrarna. Trots en tuff tid där också medicinen ställt till en del problem med humörsvängningar, trötthet och viktminskning, kämpade Fredrik till sig MVG i gymnastik och idrott, elva VG och fem G.

Socialt har han lätt för sig, har mån-ga kompisar och är populär bland tje-jerna snygg som han är.

– Fredrik har alltid varit ovanligt glad och pigg, fortsätter Lena när hon visar runt i huset i Söråker utanför Sundsvall och stannar framför några kort på väggen på Fredrik som liten.

Han var bara tre månader när vi hämtade hem honom från Korea.

Hon pekar också på den stora tav-lan ovanför soffan som Fredrik målat. En vit båt på stort hav som nästan är fotografiskt avbildat.

– Och titta här, säger lilla Elin. Det

få hjälp mot sina oavbrutna harklingar som de trodde var någon slags allergi.

Det visade sig att jourhavande barn-läkare också var kunnig i neuropsykia-tri. Efter bara en kort undersökning

konstaterade läkaren att Fredriks hark-lingar med all sannolikhet berodde på Tourette. Den utredning han fick göra året efter bekräftade detta.

– redan från början bestämde vi oss för att tala öppet om hans diagnos och vad den innebar. Vi hoppades att det skulle underlätta skolgången och bemötandet från lärare, kompisar och andra i hans omgivning.

det har nU gått tio år och Lena och Mats har verkligen kämpat för att Fre-drik ska få det stöd han behöver och ac-cepteras som den han är.

Familjen tycker att det har fått ett bra stöd av BUP i Sundsvall vid samtal tillsammans med Fredrik och hjälp gen-temot skolan.

“Redan från början bestämde vi oss för att tala öppet om hans diagnos och vad den innebar.”

Inte bara bäst i bandymålettack vare sin energi, snabba reak-tionsförmåga och att han är så orädd för bollen och hårda skott, har Fredrik utvecklats till en bandymålvakt på näst intill elitnivå. För något år sedan vär-vades han som yngste spelare till Söråk-ers A-lag och tränar hårt för att bli ännu bättre. Nu på Timrå gymnasium med bandy som specialidrott på schemat, har han också fördelen av att få tillgo-doräkna sig 300 poäng för den dagliga träningen.

– Utan Tourette hade jag nog inte varit lika bra i bandy, säger han glatt och menar att fördelen med syndromet just är att han är så full av energi och inte ser några hinder.

Fredrik är en charmig, glad och myc- ket social kille som gärna pratar och berättar om sig själv. Både han och hans familj, som består av mamma Lena, pappa Mats och småsystrarna Anna och Elin, nio respektive fem år gamla, talar väldigt öppet och odramatiskt om diagnosen.

den finns där och påverkar, inte bara Fredrik, utan hela familjen på olika vis.

Det ger bl a Anna och Elin en större förståelse för olikheter hos människor men även ett större tålamod med de barn som kräver lite mer än andra.

– Fredrik var bara sex år när han fick sin diagnos, säger Lena och berättar att de åkte till barnakuten för att han skulle

�

birgitta

här pepparkakshuset, som är glutenfritt för att jag inte tål vanligt mjöl, har Fred-rik byggt till mig. Men jag har satt på karamellerna själv.

Hon och Anna försäkrar att Fred-rik är en snäll och bra storebror som lärt dem både cykla och åka skidor. För Anna är han också en förebild när det gäller att spela bandy.

i fredriks rUm, som ligger lite avskilt i ena änden av huset, finns både platt-TV, dator och hemmabio som han köpt för egna intjänade pengar efter att ha delat ut reklam i flera år.

– Jag jobbar på somrarna, säger han

och berättar att han till och med hade två jobb i somras.

På ett äldreboende och som jord-gubbsförsäljare för tredje året.

– Jag drivs av att jobba och tjäna pengar för att nå ett visst mål. När jag väl har nått dit känns det lite tomt.

Efter mopeden han köpte förra våren vet han inte riktigt vad han ska satsa på.

– Det är väl körkort och bil men det är ett tag kvar så jag är inte så engagerad än så länge. Men jag tittar på bilar på blocket.

När vi sitter och pratar runt köks-bordet frågar jag Fredrik om hans tics.

– Det har blivit mycket bättre säger han.

– I skolan och när jag är med kom-pisar har jag inte så mycket tics. Och har jag det är det ingen som bryr sig utom när jag är lite för surrig.

Han menar att han kan bli lite prat-sam istället för att få synliga tics.

han kan få en del tics när han kom-mer hem från skolan och lite mer om dagen varit jobbig och han är trött. Då handlar det mest om nackrycknin-gar, blinkningar och blåsningar i mun- gipan.

Det intressanta är att Fredrik aldrig ticsar under en bandymatch. Så är det bara, utan att han tänker på det, menar han.

– Antagligen för att jag är fokuserad på något annat. Och under en bandy-match är jag till hundra procent fokuse-rad på bollen. Jag har aldrig släppt in en boll på grund av tics.

Just nu tycker han att livet funkar bra. Han trivs med bandyn och sina lagkamrater och det är träning, träning och åter träning som gäller, Även om det som den här vintern är 20 grader kallt ute.

– Skolan är också mycket roligare nu på handelsprogrammet på gymnasiet. Det ska bli kul att komma ut och prak-tisera i en sportbutik.

fredrik ser också fram emot premiären av filmen ”Vi har Tourette” där han är en av sex personer med Tourette som man får följa.

– Det var jättekul att träffa och lära känna Eric Donell, Pelle Sandstrak och de andra som är med i filmen, säger han och konstaterar att han lärt sig mycket av dem och hur de fixar sina liv.

– Det ger mig mycket mer än att gå på BUP!

TExT: LILLEMOr HOLMGrENFOTO: MArTIN NAUcLér

!tematourette

“Under en bandymatch är jag till hundra

procent fokuserad på bollen.”

�

Självhjälp för unga

Fakta om Tourettes syndromTourettes syndrom (TS) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som gör att en person har upprepande reflexliknande rörelser och/eller ljud som kallas tics. Debuten sker ofta runt 6–7 års ålder. Många med TS har också koncentrationssvårigheter, impulsivitet och hyperaktivitet som vid ADHD. En del har även andra svårighe-ter som dyslexi, ångest, och tvångssyndrom som vid OCD.

De flesta som har tics kommer på olika sätt att lindra el-

ler tillfälligt ta bort ticsen. Det har visat sig att det går att

lära att träna på detta så att det blir mer effektivt.

• ”Symtomförhandling” – ibland kan vi inte jobba med ett tic på en gång, då är det bra att göra en ”överenskommelse” med ticet. Börja med att dissekera det så att du ser de olika stegen i ticet. Det kan ibland räcka med att ta itu med ett enda steg för att hitta ett sätt att stå emot. När du funnit det viktiga steget kan du då hitta ett sätt att eliminera ticet?

• Att jobba med motrörelser när man också har ADHD kan vara tufft. Det är viktigt att du kan få behandling för din ADHD först innan du börjar jobba med dina tics. Att ta medicin för ADHD gör att du får den där ”bromsvätskan” du behöver för att kunna jobba på med din kontroll av tics genom motrörelser.

•Sist men inte minst är det viktigt att ha ett mål. Det hjälper dig när du inte kan se någon mening med ditt arbete. Det är viktigt om du kan föreställa dig ett liv utan ett specifikt tic. Allt det du kan göra när du inte längre behöver dölja ticet för din omgivning.

!tematourette

!

Ett sätt som ungdomar kan använ-da för att själva behandla sina tics är att utgå från det som psykologen Duncan McKinlay ”Dr Dunc” beskriver i boken ”Nix your tics”. Han har själv Tourette och har kommit till rätta med svåra tics.

Här är några råd och tips från www.sjalvhjalptourette.se där du också kan ta del av Dr Duncs behandlingsmetod mer utförligt.

• Jobba med ett tic i taget.• Börja arbetet när du vet att du har

några lediga dagar framför dig. Berätta för personer nära dig vad du tänker göra, så att de inte saboterar ditt arbete utan att veta om det.

• Börja direkt på morgonen – ticet är som svagast då. Var redo med din motrörelse!

• Ha tålamod – dina tics har flera års försprång.

• Bli inte girig – det är inte nöd-vändigt att bli av med alla tics!

Behandling av tics går framåtMetodiken att behandla störande tics har gått framåt under senare år. En studie (CBITS Comprehensive Be-havioral Intervention for Tics, Doug-las Woods) har genomförts vid flera centra i USA och visar att det går att nå betydande resultat när det gäller att minska tics hos barn och ung-domar.

– DEn mEtoDik som används är hämtad från välkända beteende- terapeutiska principer och har anpas-sats just till Tourettes syndrom, säger Henrik Pelling, överläkare på Akade-miska sjukhuset.

Dessa lärdomar kan nu spridas genom att de kan användas av beteende-terapeuter här i Sverige som bekantar sig med det som gjorts i den lyckade studien, menar han.

Den nya forskningen visar att det finns ett antal uppfattningar om Tourette och tics som inte stämmer.

– En gammal uppfattning är till ex-empel att om en sorts tics bekämpas så kommer det andra symtom istället. Det som är sant är att intensiteten av tics varierar över tid och att det ofta växlar mellan var och hur ticsen visar sig men det stämmer inte att symtomen auto-matiskt byts ut då ett tas bort genom behandling.

Enligt Henrik Pelling visar forsk-ningen att om ticsen kan dämpas under övning så minskar de om övningen görs på rätt sätt.

Henrik Pelling är överläkare på Aka- demiska sjukhuset.

På www.sjalvhjalptourette.se kan man ta del av Dr Duncs behandlingsmetod.

10

Attention får pengar för att lansera Tourettefi lmAllmänna Arvsfonden har beviljat Riksförbundet ytterligare ca 1 mil-

jon i projektmedel för att ge en ny och mer korrekt bild av Tourettes

syndrom till alla dem som kommer i kontakt med personer som har

TS. Genom att det blir allmänt känt vad Tourette egentligen är och

hur det ser ut kan mycket vinnas. Det individuella lidandet begrän-

sas, liksom den belastning på samhället som syndromet kan utgöra

om det passerar odiagnosticerat.

MYCKET HAR HÄNT inom TS-forsk-ningen de senaste åren, men det har inte nått ut till den breda allmänheten. Därför � ck Attention redan hösten 2008 pengar för att ta fram en informativ och modern � lm om Tourette som kan an-vändas i alla de olika sammanhang där kunskapen behövs.

Den � lm som producerats heter ”Vi har Tourette” är ca 40 minuter lång och är unik i sitt upplägg. Man får följa sex personer med TS i olika åldrar - från 12 till 74 år. Filmen beskriver Tourette på gott och ont i olika vardags situationer.

Innehållet avdramatiserar syndromet istället för att peka på det avvikande och onormala.

Den � nns till försäljning i Atten-tions webbshopp för 160 kronor.

NÄSTA STEG, som de nya medlen ska användas till, är att föra ut � lmen och de frågor den väcker, till skolor, arbetsplat-ser, kliniker, kommuner och landsting, myndigheter, föreningslivet och andra som utgör målgruppen. Även Atten-tions medlemmar ska få information, liksom anhöriga.

I planerna ingår också att: • Ta fram diskussionsmaterial • Göra en utställning • Utbildning av utbildare • Artiklar i Attentions medlems- tidning och externa tidningar • Utveckla webbplatsen • Marknadsföra � lmen

Projektets styrgrupp är Touret-tegruppen som består av Elisabeth Nilsson, Maria Christensson-Fröman och Miriam Jaakola (Attention), Hen-rik Pelling (psykiater BUP) samt Eric Donell (föreläsare och � lmare).

Ledande Tourette-expert inspirerar svenska behandlareEn av världens ledande experter på Tourettes syndrom, Doug Woods,

har nyligen besökt Sverige. Inbjudan kom från företag Cereb som är

en privat högspecialiserad mottagning för neuropsykiatriska tillstånd.

DOUG WOODS ÄR en amerikansk for-skare och professor i psykologi vid uni-versitetet i Wisconsin, Milwaukee. Hans avhandling handlade om motoriska tics hos barn men han har med tiden kom-mit att intressera sig lika mycket för vuxna.

Behandlarna vid Cereb kommer att få fortsatt handledning av Woods.

– Det här samarbetet gör att vi kan utföra en mer kvali� cerad behandling säger Hannah Rubinstein Jakobsson, VD och legitimerad psykolog med KBT-utbildning.

Attention ser mycket positivt på att det börjar hända lite mer när det gäller behandling av tics, trichotillomani* och andra tvångshandlingar. Det har länge rått stor brist på spetskompetens när det gäller Tourettes syndrom. De be-handlingar som utarbetats av Douglas Woods är baserade på KBT/ACT och har visat god e� ekt vid uppföljande studier.

DEN SOM VILL läsa om Tourettes syndrom på svenska kan köpa en skri� kallad ”Tourettes syndrom symtom,

samsjuklighet och behandling” eller Pelle Sandstraks bok ”Mr Tourette och jag” i Attentions webbshop. På engelska � nns det betydligt mer litteratur t.ex. ”Treating Tourette Syndrome And Tic Disorders - A Guide for Practitioners” och ”Understanding Behavior Disor-ders”. Båda är skrivna av Doug Woods och kan köpas på Bokus eller andra nät-bokhandlar.

*Trichotillomani (tricho = hår, tillo = rycka), är en form av tvångssyndrom som innebär att en person rycker ut enstaka eller � era hårstrån från huvudet, ögonbrynen, ögonfransarna, eller an-dra områden. Företeelsen påminner om självskadebeteenden. Smärtan frisätter signalsubstanser som stimulerar belön-ingscentrum i hjärnan och är därför ångestdämpande och/eller lugnande.

!tematourette

Vi har Tourette

Vi har TouretteMycket har hänt inom TS-forskningen de senaste åren, men det har inte nått ut till den breda allmänheten. Det har saknats en informativ och modern fi lm om Tou-rette som kan användas i alla de olika sammanhang

Filmen ”Vi har Tourette” lämpar sig både som utgångs-punkt för en diskussion i skolan och i arbetslivet. Den kan också ge alla dem som fått diagnosen igenkän-ning och en möjlighet att blicka framåt i sitt liv med Tourette. Fortfarande tror de fl esta att Tourette är något ensidigt negativt, vilket inte stämmer överens

Filmen lyfter fram den positiva kraft som syndromet också kan utgöra. Filmen är unik i sitt upplägg: vi får följa sex personer med TS i olika åldrar - från 12 till 74

Genom att det blir allmänt känt vad Tourette egent-ligen är och hur det ser ut kan mycket vinnas. Det individuella lidandet begränsas, liksom den belast-ning på samhället som syndromet kan utgöra, om det passerar odiagnosticerat. Filmen beskriver Tourette på gott och ont, det vill säga hur livet ser ut för den

Både det negativa och det positiva fi nns med, med tonvikt på hoppet och möjligheterna. Innehållet av-dramatiserar syndromet istället för att peka på det av-

Filmen är gjord på uppdrag av Riksförbundet Atten-tion, Arbetsgruppen Tourette och har fi nansierats med Speltid 46 minuter.

Vi h

ar Tou

rette

En

fi lm av Bjö

rn Tjärn

berg, Eric D

on

ell och

Martin

Söd

er

VI

HAR

Martin Söder

En fi lmav

TOURETTE

Eric Donell

Björn Tjärnberg

en Tourette

Filmen ”Vi har Tourette” är en bra utgångs-

punkt för en diskussion i skolan och i arbets-

livet. Den kan också ge alla dem som fått

diagnosen igenkänning och en möjlighet

att blicka framåt i sitt liv med Tourette.

Fortfarande tror de flesta att Tourette är något ensidigt negativt, men

filmen lyfter också fram den positiva kraft som syndromet kan utgöra.

Filmen är unik i sitt upplägg: vi får följa sex personer med TS i olika åldrar.

Filmen beskriver Tourette på gott och ont i olika vardags situationer.

Innehållet avdramatiserar syndromet istället för att peka på det avvi-

kande och onormala.

Du köper den i Attentions webbshopp för 160 kronor.

11

!porträttet

Filmpremiär "Vi har Tourette"

Temadag Tourettes syndrom

Temadag barn med ADHD

Temadag struktur och stöd

Temadag Tourettes syndrom

Utbildning barn med ADHD

Föreläsning Ungdomar med NPF

27 januari, Stockholm

Expertföreläsningar, gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyte om Tourette.

Om hur man skapar meningsfull fritid för ungdomar med NPF.

Expertföreläsningar, gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyte om Tourette.

Grundutbildning för dig som möter barn med ADHD i vardagen eller i yrkeslivet.

För pedagoger som vill lära sig förstå ochbemöta barn/elever med ADHD.

- personer i olika åldrar berättar.

2 februari, Falun

4 februari, Linköping

10 februari, Stockholm

20 april, Karlstad

5-6 maj, Stockholm

26 maj, Stockholm

Vårens utbildningar

NP-Kompetens är Riksförbundet Attentions utbildningscenter. Vi utbildar yrkesverksamma och privatpersoner om neuropsykiatriska funktionshinder(NPF) såsom ADHD, Aspergers syndrom och Tourettes syndrom.

NP-Kompetenswww.np-kompetens.se

08-709 22 68

För yrkesverksamma som vill veta mer om hjälpmedel och IT-verktyg i vardagen.

tasava

Alla som är berättigade till LSS, har också rätt till hjälp att komma ut i yrkeslivet. Och du kan se oss som din stigfinnare på vägen ut. Alla får individuellt anpassat stöd hos oss. Både med att lägga upp en plan, välja ut lämpliga arbetsplatser och stöttning när man är ute och provarbetar.

Kontakta oss gärna för ett studiebesök och en presentation.

Yrkesträning för LSS i tre enkla steg

www.tasava.seTaSava DagLiga verkSamheTStagneliusvägen 40, Stockholm, 08-656 09 40

tasava_annons.indd 1 09-03-13 09.47.24

1�

Hon är en mästare på projekt

! Gunilla Brattberg

Ingenting i Gunilla Brattbergs

sätt att tala eller bete sig skulle

ha fått mig att tänka att hon

skulle fylla kriterierna för Asperg-

ers syndrom eller ADHD, om jag

inte vetat det i förväg. Vi träf-

fas i hennes härligt välstädade,

rymliga och vackra våning i

Stockholm med utsikt över åtta

kyrktorn.

– neej, säger hon, när jag träf-far människor ett par timmar så här, är det ingen som skulle tro det. Det är resultatet av mycket systematisk och envis träning från min sida. Men om vi skulle vara tillsammans längre tid, om vi till exempel skulle resa tillsammans, då skulle det bli tydligt. Min dygnsrytm är speciell, och jag drar mig undan från folk därför att jag blir så utmattad av att vara tillsammans med andra.

Hon vaknar klockan fyra varje morgon och går upp och gör kaff e och smörgåsar. Hämtar tidningen på hall-mattan och går sen och lägger sig med den. Vid sex- halv sju-tiden springer hon sin halvmilarunda, och sen känner hon sig redo för dagen. I gengäld går hon och lägger sig redan vid 19-tiden. Allt det här försvårar social samvaro, eft ersom den oft ast förläggs till kväll-stid.

men det är inte det viktigaste skälet till att hon inte umgås tätt med särdeles många människor, eller rättare sagt inte med någon. Hon har några få vänner som hon oft a talar i telefon med. Hon har sin bror, med samma diagnos fastän den inte är formellt fastställd, som hon känner en viss gemenskap med. Och hon har en ”adopterad” familj, där hon i

Gunilla Brattberg är läkare, specialist i anestesi och algologi (smärta o och smärtbehandling), docent i hälso- och sjukvårds-forskning och adjungerad professor i rehabiliteringspedagogik vid Certec i Lund. Hon har arbetat i mer än 30 år med män-niskor med värk och smärta, först som läkare, sen som lärare, ledare och forskare i Värkstadsprojektet där man med olika pedagogiska hjälpmedel, s.k. värktyg, hjälper människor att bemästra värken och bli värkmästare.

!porträttet Gunilla Brattberg

1�

många år hämtade barnen från dagis en gång i veckan, och nu oft a är hundvakt åt. Samvaron med familjen är ett slags investering tycker hon. Hon behöver ha kontakter, men de måste ske på hennes villkor.

– Att träff a folk dränerar mig på energi. Även om det är en optimal och rolig kontakt blir jag alldeles slutkörd eft er ett tag. Det gör det ansträngande att bjuda vänner på middag till exem-pel. Jag tycker oft a att det inte är värt besväret, eft ersom jag lätt blir besviken

över att det inte gav mer. Jag kan känna mig ännu mer ensam tillsammans med människor. Det fi nns som en glasvägg mellan oss, det som jag kallar min sarkofag.

fast skillnaden mot förr är enorm, berättar Gunilla Brattberg. När hon var nyutbildad läkare hade hon fortfarande svårt att ha ögonkon-takt med andra människor, och kunde knappt säga Hej i en grupp. Hon beslöt sig för att träna, och eft ersom hon är en mästare på projekt, så gav träningen re-sultat. Så har hon hanterat det ena sym-tomet eft er det andra. Idag känner hon sig ganska säker som föreläsare också inför stora grupper, och kan ”föra sig”, i de fl esta sammanhang.

Det har emellertid krävt en enorm ansträngning, säger hon. Utan den hade hon aldrig nått så långt i sitt yrke som läkare och smärtspecialist. Hon har till-bragt 12 år med olika former av psyko-terapi som inte haft någon större ver-

kan, hon har sammanlagt varit inlagd för psykiatrisk vård i över ett år, och hon har haft många olyckliga samman-stötningar med vården både som läkare och patient.

Men sedan hon fått sin diagnos, vid 55 års ålder, har hon lättare att inte bara vara förtvivlad över vad hon inte klarar, utan i stället kunna säga: Javisst ja, det där är ju Asperger, eller ADHD. Därmed kan hon lättare sortera bort de värsta påfrestningarna, som till exempel att ”ha trevligt” på fester.

idag, vid 65, kan hon oroa sig över att bli gammal. Ännu har hon sin in-tellektuella kapacitet i behåll, säger hon. Hon mår bra och är glad så länge hon har ”projekt”, som nu en ny dator, eller som nätkurserna hon leder. Så länge hon har ”styrfart” känns livet menings-fullt.

– Men när man blir äldre, det är då man behöver andra, det är då det vardagliga småpratet kan komma i stället för de stora projekten. Hur ska jag kunna förklara för andra hur min tillvaro måste inrättas? För mig är det egentligen enklast att umgås med män-niskor som mår dåligt på ett eller an-nat sätt; då känner jag att jag kan göra nytta, och kan uppleva umgänget som meningsfullt. Jag gillar att lära mig nytt och förstå nya sammanhang. Men inför framtiden känns det som om jag har en mycket smal planka att balansera på.

datorn har varit hennes ”hand-ikapphjälpmedel”. Hon är mycket välut-bildad på det området, senast förra året gick hon en avancerad programmerings-kurs för civilingenjörer.

Hon skriver, layoutar och distribuer-ar sina böcker själv, det är 30 styc-ken nu. Och hon tycker att de kurser och program hon driver på sin hemsi-da www.varkstaden.se fungerar nästan ännu bättre än de som hon ledde i verk-

”Innanförskap” är titeln på Gunilla Brattbergs nya bok (fi nns på www.adlibris.se). Den handlar om hennes liv och tillvaro, uppdelat i korta avsnitt. Innehållsförteckning-en omfattar alla mellanrubri-ker och det fi nns ett ordentligt register, så det är mycket lätt att orientera sig i och ta till sig innehållet. Hon skriver rakt, och ofta fyndigt: ”Jag har åren tillägnat mig social kompetens, men jag saknar sociala muskler. Dessa är inte heller träningsbara. Det känns som om den sociala kompetensen fi nns, som ett bibliotek av sociala erfaren-heter och regler, på en social diskett. Om jag inte har lagt in disketten så saknar jag den sociala förmågan.”

”Jag kan känna mig ännu mer

ensam tillsammans med människor.”

liga livet. Där fi nns en Acceptanskurs, en Vändkurs och en renoveringskurs för människor med långvarig smärta och andra helveten. (Gunilla Brattberg anser sig väl meriterad att vara en guide i helvetet säger hon.) Bland dem som är ”utbrända” är för övrigt personer med ADHD-diagnos överrepresenterade.

TExT: VANNA BEcKMANFOTO: MArTIN NAUcLér

Hon är en mästare på projekt

! Gunilla Brattbergporträttet Gunilla Brattberg

1�

Vi har Tourette

Vi har TouretteMycket har hänt inom TS-forskningen de senaste åren,

men det har inte nått ut till den breda allmänheten. Det

har saknats en informativ och modern fi lm om Tou-

rette som kan användas i alla de olika sammanhang Filmen ”Vi har Tourette” lämpar sig både som utgångs-

punkt för en diskussion i skolan och i arbetslivet. Den

kan också ge alla dem som fått diagnosen igenkän-

ning och en möjlighet att blicka framåt i sitt liv med

Tourette. Fortfarande tror de fl esta att Tourette är

något ensidigt negativt, vilket inte stämmer överens Filmen lyfter fram den positiva kraft som syndromet

också kan utgöra. Filmen är unik i sitt upplägg: vi får

följa sex personer med TS i olika åldrar - från 12 till 74 Genom att det blir allmänt känt vad Tourette egent-

ligen är och hur det ser ut kan mycket vinnas. Det

individuella lidandet begränsas, liksom den belast-

ning på samhället som syndromet kan utgöra, om det

passerar odiagnosticerat. Filmen beskriver Tourette

på gott och ont, det vill säga hur livet ser ut för den Både det negativa och det positiva fi nns med, med

tonvikt på hoppet och möjligheterna. Innehållet av-

dramatiserar syndromet istället för att peka på det av-Filmen är gjord på uppdrag av Riksförbundet Atten-

tion, Arbetsgruppen Tourette och har fi nansierats med Speltid 46 minuter.

Vi h

ar Tou

rette

En

fi lm av Bjö

rn Tjärn

berg, Eric D

on

ell och

Martin

Söd

er

VI

HAR

Martin Söder

En fi lmav

TOURETTE

Eric Donell

Björn Tjärnberg

en Tourette

Filmen ”Vi har Tourette” är en bra utgångs-punkt för en diskussion i skolan och i arbets-livet. Den kan också ge alla dem som fått diagnosen igenkänning och en möjlighet att blicka framåt i sitt liv med Tourette.

Fortfarande tror de flesta att Tourette är något ensidigt negativt, men filmen lyfter också fram den positiva kraft som syndromet kan utgöra.

Filmen är unik i sitt upplägg: vi får följa sex personer med TS i olika åldrar. Filmen beskriver Tourette på gott och ont i olika vardags situationer. Innehållet avdramatiserar syndromet istället för att peka på det avvi-kande och onormala.

Du köper den i Attentions webbshopp för 160 kronor.

Vi ser våra elever som oslipade diamanter.

www.enigmaeducation.se

08- 768 20 26info@enigmaeducation.se

• Studio III- hantera utagerande beteenden, 3 dagar • Specialassistent, 2 veckor • Grundkurs i Autism, Asperger eller ADHD, 2 dagar • Pedagogiska hjälpmedel, 1 dag • Kommunikation, 1 dag • Bemötande, 1 dag • Hantera känslor och sexualitet, Aspergers Syndrom, Isabelle Hénault, från Kanada 19-20 april i Stockholm

Vi erbjuder också föreläsningar, handledning och uppdragsutbildningar anpassade efter era behov.

Kontakta oss för att få 2010 års katalog

Asperger, ADHD, AutismKurser och föreläsningar

AKTUELLA KURSER VÅREN 2010

1�

– En bra Attitydambassadör

måste våga stå för den han eller

hon är och ska kunna förmedla

hopp till åhörarna, säger två av

de första ambassadörerna Lena

Stålklinga, 26 år, och Henrik D

Ragnevi, 31 år, från föreningarna

RUS respektive Attention.

handisam och nsph får tillsam-mans 24 miljoner kronor i anslag av regeringen under tre år för att motverka negativa attityder till människor med psykisk ohälsa. De konkreta målen är att åstadkomma en förbättring av män-niskors attityder till psykisk ohälsa, lik-som en minskning av diskrimineringen i samhället. Tanken med Attitydprojektet är bland annat att cirka 100 människor med psykiska problem runt om i landet ska vara ute och föreläsa om sin situa-tion i egenskap av så kallade Attityd- ambassadörer. De personer som väljer att ställa upp kommer att utbildas för sitt uppdrag och de får även betalt för sin insats.

– Jag får alltid mer inblick i min egen historia och det är roligt när publiken kommer med sina egna reflektioner och tankar. På det viset lär jag mig mer om mig själv, berättar Lena, som är van vid att vara ute och föreläsa i olika sam-manhang.

– Jag brukar återge några korta histo-rier om såväl bra som dåligt bemötande jag stött på och får oftast både igenkän-nande skratt och tack av åhörarna, påpekar för sin del Henrik, som även han är van föreläsare.

Lena vårdades för några år sedan inom psykiatrin och fick höra av en psykolog att hon aldrig skulle bli frisk.

– Varför skulle jag då själv tro an-norlunda, frågar hon sig retoriskt och slår ut med armarna.

Lena poängterar dock att det inte är illvilja utan okunskap som ligger bakom de negativa attityderna.

– Idag är jag helt öppen med min historia och får alltid bara positiva reak-tioner tillbaka. Genom att jag själv är öppen och berättar så vågar andra också berätta sin historia, vilket ökar den to-tala öppenheten i samhället. Målet är att psykiska funktionshinder ska bli lika accepterade som förkylningar och ben-brott.

För Henrik tog det fem år att få hjälp av psykiatrin. När han sökte efter hjälpmedel för sin ADHD och Asperg-er hos Hjälpmedelscentralen gav de honom en sked med tjockt plastskaft på för reumatiker att äta cornflakes med.

En historia han gärna berättar när han är ute och föreläser.

– Det tog så lång tid för mig att få min diagnos att jag inte har tid att blir stigmatiserad nu, skrattar han och tillägger:

– Jag tycker att det är viktigt att bli-vande Attitydambassadörer får utbild-ning i retorik. Det är också viktigt att föreläsarna förstår att de inte behöver berätta allt, att det finns en gräns för hur privata de behöver vara utan att göra avkall på det personliga.

TExT: cArIN AISSAFOTO: MArTIN NAUcLEr

- Det känns som att jag har min livserfarenhet i en byrålåda. När jag är ute och föreläser drar jag upp allt som hänt ur byrålådan och väljer ut de delar som passar för det speciella tillfället, berättar Lena Stålklinga från RUS (Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa).

– Det är viktigt att vi som är Attitydam-bassadörer tas på allvar. Därför är det också viktigt att vi får betalt för våra insatser, tycker Henrik D Ragnevi från Attention i Göteborg, som ser uppdraget som både angeläget och roligt.

”En bra Attitydambassadör ska vara tydlig och

förmedla hopp”

”Okunskap ligger ofta bakom negativa attityder”

Vill du bli Attitydambassadör?Kontakta Anita Odell på NSPHtfn08-52277982, anita.odell@nsph.se.

!

1�

David Dempster är en av 48 volontärer i den skotska antistigmakam-

panjen See me som genom att berätta om sig själva och sina erfar-

enheter förändrar dåliga attityder och fördomar till dem med psykisk

ohälsa. Att mediers negativa beskrivningar minskat med 57 procent

är till exempel till stor del volontärernas förtjänst.

david dempster var oförsiktig nog att bryta en ankel och blev borta från arbetet i tolv månader. Nästan varje dag hörde arbetskamraterna på brand-stationen i Glasgow i Skottland av sig. Ett par år senare fick han en depression. Sedan dess har ingen hört av sig. Det är 15 år sedan. Bitterheten är borta samti-digt som David Dempster själv fram till den dagen han blev sjuk nästan aldrig tänkte på psykisk ohälsa och gjorde han det var det mest i negativa termer.

– Psykiskt sjuka var ömkliga per-soner, ansåg jag då.

Hans tidigare fördomsfulla inställ-ning till människor med psykisk ohälsa kan paradoxalt nog vara en förklaring till att han når fram så bra till många som lyssnar på honom.

Viss betydelse har säkert även hans bakgrund; Äldst, störst, starkast och intelligentast bland syskonen som han själv med viss ironi beskriver sig kanske också var något han kände sig tvungen

att leva upp till som vuxen och som många kan känna igen sig i.

det kanske också förklarar varför han till en början tyckte den psykiater han fann sig sittandes mitt emot pratade strunt då denne sa att han var deprime-rad och hade ångest.

Inte heller arbetsgivaren trodde han var sjuk när de fick se sjukintyget och krävde att han skulle uppsöka en annan psykiater. Då även den psykiatern sa samma sak blev han tvungen att upp-söka ytterligare en.

– När jag mådde som sämst sa min arbetsgivare att jag inte var sjuk och ville att jag skulle komma tillbaka och när jag började må bättre och kunde tänka mig att börja arbeta igen med något där min erfarenhet och kompetens kunde kom-ma till användning sa de plötsligt att jag var för sjuk och borde pensioneras.

När volontärer representerar sig sälva vid till exempel intervjuer får de inget arvode bara ersättning för utlägg och som sagt fri lunch. – Det ligger helt i linje med den brittiska traditionen, som alltid bestått av många frivilliga, säger David Dempster.

En volontärmot stigma

1�

David Dempster kände sig helt värdelös. Hittade så småningom ett nytt jobb i en annan stad. Efter en skilsmässa och en längre vistelse inom den psykia-triska vården flyttade han till sin sys-ter i Edingburgh. På ett dagcenter han besökte såg han en lapp om en kvinna som skulle berätta om sina erfarenheter av psykisk ohälsa. Efter att ha lyssnat på henne kände han att han ville göra samma sak.

– Jag såg hur det förändrade män-niskor som satt och lyssnade och kände att det här är en möjlighet att nå ut med kunskap om vad psykisk ohälsa är.

när see me sökte volontärer som skulle sprida kunskap och erfarenhet om psykisk ohälsa och stigma anmälde han sitt intresse. Idag tillhör han en pool av 48 volontärer som har olika bak- grund och diagnoser och som kan berätta personligt och känslomässigt om sina upplevelser.

En Pr-byrå arbetar på uppdrag av See me för att få journalister intresserad av volontärerna och är länken till kam-panjkansliet, som i sin tur kan koncen-trera sig helt på intervjupersonen som då inte heller behöver ha någon kontakt med journalisten förrän intervjun eller

Fakta See me

Den skotska kampanjen See me startade 2002 och ska pågå till 2011. Den finansieras av staten men ägs och drivs av fem orga-nisationer (brukare, anhöriga och profession).

Innan See me´s arbete startade svarade en tredjedel av alla unga människor i Skottland i en under-sökning att psykisk ohälsa inte är något hinder för att kunna få vänner. Idag är det hälften. Även andelen av dem som inte vill att någon annan ska få veta i fall de har psykiska problem har minskat med 18 procent medan 85 procent säger sig vara mer öppna om sin psykiska ohälsa nu efter kampan-jen. Det har också skett en 40-procentig ökning bland allmänhe-ten om att det finns aktiviteter som är kopplade till människor med psykisk ohälsa att ta del av. www.seemescotland.org.uk

Hej alla finskspråkiga!Vill du prata om Tourettes syndrom på finska?

Finlands Touretteförening rf har årligen många medlems-träffar i olika delar av Finland.

Utöver det har man jourtelefon där man kan få råd och rön om Tourettes syndrom(på finska). För att få mer information om föreningens verksamhet och tele-fontider mm. kan du kontakta verksamhetsledaren tuula.savikuja@tourette.fi eller pirkka.siljamaki@tourette.fi , som bor här i Sverige.

Du kan också surfa till www.tourette.fi.

Eftersom Tourette känner inga gränser vill vi nå dig också, som bor i Sverige.

Mvh Pirkka Siljamäki, Finlands Touretteförening rf

r o s a n n a l u n d k o r t t i d s h e m

rosannalunds korttidshem är beläget i en naturskön, lantlig omgivning i Ekerö kommun. Vi erbjuder en trygg,hemlik miljö i små grupper. Vi tar emot barn från 7 år.

Tel. 070 349 58 21, 070 342 97 33

Besök gärna vår hemsida: rosannalund .se

framträdandet ska äga rum. Såväl före, under som efter intervjun finns See me med som ett stöd.

– Under de första intervjuerna fanns de hela tiden bakom mig, vilket jag verkligen uppskattar. Då var jag osäker och ville veta om det jag sa var bra el-ler inte och sedan måste man också veta hur mycket av sig själv man ska lämna ut. En del saker jag sagt har jag inte ens talat med min läkare om, säger David och berättar att det genom volontärar-betet kommit ut bra saker för honom personligen.

– genom att berätta om mig själv har jag tänkt mer på min egen psykiska ohälsa. Idag är jag inte längre samma person som jag var för 15 år se-dan. Visst, jag har dåliga dagar men jag får inga djupa depressioner längre och jag vet hur jag ska hantera dem om de kommer.

– Så när folk frågar mig till råds när de funderar på att bli volontär säger jag – bli det. Sedan brukar jag tillägga att See me bjuder på lunch, säger han och skrattar.

TExT OcH FOTO: TOMMy ENGMAN

Sagalund???

!

1�

– Jag vill visa att en aspergare kan vara en stolt och stark människa,

säger Agneta Lindberg som fick sin diagnos först som 40-åring. Nu

några år senare ägnar hon en stor del av sitt liv till att sprida informa-

tion och kunskap om hur det är att leva med Aspergers syndrom.

Två dagar jobbar hon också som assistent på Ågesta folkhögskolas In-formatörsutbildning för elever med asperger, en ettårig utbildning där elev-erna får lära sig mer om sig själva och sin diagnos och hur man förmedlar sina kunskaper och erfarenheter till andra.

Vidare är hon engagerad i Attention och är ordförande i Attention Hud-dinge-Botkyrka.

Dessutom är hon ute och föreläser och håller just nu på att skriva en bok ”En tönttants tankar om livet med As-pergers syndrom” .

nyligen blev hon också rikskändis genom sin medverkan i dokussåpan ”Bonde söker fru”.

– Det blev ingen bonde för min del, säger hon men verkar inte vara särskilt ledsen över att roland, som bonden hette, inte valde just henne till slut.

Det var roligt att vara med och kunna ta vara på detta utmärkta tillfälle att berätta om asperger inför kameran och en stor del av svenska folket, menar hon.

– För mig är det viktigt att nå ut

agneta har många järn i elden just nu och det mesta kretsar kring As-pergers syndrom på olika sätt. Två da-gar i veckan är hon på ateljé Inuti 2, ett kooperativ med konstnärlig inriktning för personer med asperger. Hon näm-ner i förbigående att många av hennes tavlor hänger i Huddinge kommuns lokaler och att hon snart har vernissage på porträtt hon målat.

Stolt och stark medAspergers syndrom

!

1�

som aspergare och visa att vi som har detta syndrom inte är så konstiga även om vi fungerar på ett annat sätt än ”nor-malmänniskan”. Det är varken bättre el-ler sämre, det är bara annorlunda.

Agneta berättar om en bra uppväxt och föräldrar som alltid låtit henne vara den hon är.

– Ville jag slippa släktmiddagar var det helt OK.

skolan fUnkade också bra. Hon hade lätt för att lära och fick bra betyg. Efter grundskolan gick hon 4-årig tek-nisk linje på gymnasiet och läste sedan datateknik på KTH.

– I och med att jag började gymnasi-et började jag skolka mycket. Inte för

att jag inte trivdes i skolan utan för att jag inte tyckte att lektionerna gav mig någonting. Jag upptäckte att jag lärde mig mycket mer genom att plugga själv. Därför var det fantastiskt att börja på högskolan. Det passade mig utmärkt.

Hon tentade av ett antal ämnen och satt hemma och broderade ett halvår innan hon bestämde sig för att det var dags att börja jobba innan examen.

– Jag fick jobb som datakonsult och trivdes jättebra. Jobbade jämt och tjänade bra med pengar, köpte bostads-rätt i Vasastan i Stockholm och hade dressyrhäst på Drottningholm.

åren gick och Agneta levde i tron att det var så livet skulle se ut.

– Men jag visste hela tiden att om jag stannade upp och tänkte efter så mådde jag inte bra. Jag levde någon annans liv enligt omvärldens manus, jag spelade rollen av ”normal”, kapabel kvinna och gjorde det riktigt bra.

En dag gick det inte längre. Hon gick till husläkaren och blev sjukskriven för depression. Efter det kom hon aldrig tillbaka till jobbet.

– Depressionen var kraftig och kul-minerade i att jag gjorde ett självmords-försök, säger hon med sorgsen blick och beskriver det kaos som följde.

– Jag började använda amfetamin, umgås med knarkare och bovar och så småningom åkte jag själv fast för narkotikainnehav. Jag satt i fängelse i sex månader och jag behövde verkligen komma ifrån mitt liv ett tag.

innan agneta muckade från fängel-set hade man sett till att hon hade möten inbokade med socialen, övervakare och missbruksenhet. Det var bra personer,

kemin stämde och hon fick hjälp att komma vidare.

En dag läste hon en artikel av Gu-nilla Brattberg, en kvinnlig läkare som själv har Aspergers syndrom (se por-trätt sid 12 i denna tidning).

– Jag kände genast igen mig i hennes text och plötsligt insåg jag att det kanske fanns svar på mina frågor, att jag också hade Aspergers syndrom

det dröjde några år innan Agne-ta blev utredd och fick sin diagnos.

När hon väl fick den var den efter-längtad, påpekar hon, och den kom att bli en vändpunkt. Äntligen kunde hon förstå sig själv och sin omvärld lite bät-tre.

– Jag kunde hitta ledtrådar till hur jag fungerade, vad som skiljer mig från andra och varför vissa ”enkla” saker var så svåra för mig.

Och även om Aspergerdiagnosen inte innebar någon omedelbar föränd-ring av livet, är Agneta övertygad om att hon aldrig hade mått så bra som hon gör i dag utan den.

– Min situation och kondition änd-rades ju inte i ett slag, säger hon. Det tar tid.

Hon tycker dock att hon kommit en bra bit på väg psykiskt och mentalt och fortsätter att arbeta med att förbättra sitt liv.

– Jag jobbar till exempel på att iden-tifiera och studera mina svagheter i detalj för att kunna hitta strategier och strukturer så att mitt handikapp ska vara ett så litet hinder som möjligt.

TExT: LILLEMOr HOLMGrENBILD: AGNETA LINDBErG

“Jag levde någon annans liv enligt omvärldens manus, jag spelade rollen av ”nor-mal”, kapabel kvinna och

gjorde det riktigt bra.”

Stolt och stark medAspergers syndrom

�0

Vill du Veta mer om adHd?Besök www.levamedadhd.se, hemsidan för dig som är patient, förälder eller anhörig/sjukvårdspersonal.

Här kan du läsa mer om orsak, utredning och behandling av ADHD.

www.levamedadhd.se

JC-0

9030

7-1

Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Här kan du läsa mer om orsak, utredning och behandling av ADHD.

JC-0

9030

7-1

Intresserad av ett spännandelov på Rudebacken?

Vi vet att personer med funktionshinder kan delta i arbetslivet med rätt stöd!

www.misa.se telefon +46 8 580 813 40

www.environne.euwww.environne.eu

Rengör alla era frukter och grönsaker från farliga kemikalier & bekämpningsmedel!

�1

Bättre missbruks- och beroendevård med

Kunskap till praktik

I maj 2008 startade Sveriges Kom-muner och Landsting (SKL) utveck-lingsprojektet ”kunskap till praktik” som ska förbättra den svenska miss-bruks- och beroendevården. Atten-tionmedlemmen Kerstin Lönnström sitter i projektets brukarråd där hon driver frågan om anpassad behand-ling för missbrukare med NPF.

kUnskap till praktiks mål är att alla som är i behov av missbruks- eller beroendevård ska få så högkvali-tativ behandling som möjligt. Det är långt ifrån verklighet idag. Både SKLs och regeringens utredningar visar att beroendevården sällan lever upp till socialstyrelsen riktlinjer. Kerstin Lönnström och rosemarie Olsson från Attention Uppsala är båda anhöriga till personer med NPF och missbruksprob-lem. De har direkt erfarenhet av bris-terna i vården.

– Det är svårt att få behandling. Väntetiderna är långa och många män-niskor knuffas omkring mellan olika vårdinstanser i stället för att få snabb hjälp, säger Kerstin.

– Dessutom blir kontakten med vården ofta en negativ upplevelse. Bru-karna bemöts med bristande respekt och även vi anhöriga blir dåligt bemötta

i stället för att vårdpersonalen ser oss som den tillgång vi faktiskt kan vara, tillägger rosemarie.

För personer medNPF är det stör-sta problemet att deras funktionshinder inte känns igen av vårdpersonalen och att de därmed inte får den anpassade vård de skulle behöva. Andra problem är att NPF-diagnoser inte betraktas som primära över drogberoendet och att behandlingen inte samordnas trots att socialstyrelsens rekommendationer betonar vikten av att ”behandlingen av det ena tillståndet inte får fördröjas i avvaktan på att det andra tillståndet förbättras”. Många har dessutom svårt att finna ro på klinikerna och svårt att fungera tillsammans med de andra pa-tienterna.

kerstin representerar Atten-tion i kunskap till praktiks brukarråd, som ska se till att brukarnas intressen tillvaratas inom projektet. Genom sin medverkan hoppas hon kunna bidra till att förbättra beroendevården för per-soner med NPF.

– Det behöver utvecklas anpassade behandlingsmetoder, kanske särskilda kliniker som ger samtidig behandling av missbruk och psykisk eller neuro-psykiatrisk diagnos, säger Kerstin.

Några kliniker har redan börjat

samordna behandlingen av missbruk och NPF. Ett lyckat exempel är beroen-decentrum i Örebro som utvecklats i samarbete med stadens brukarråd. Där finns en särskild neuropsykiatrisk mot-tagning för personer med missbruks-problem. För att likande kliniker ska kunna startas på flera platser behövs det NPF-utbildad vårdpersonal.

– Alla, från receptionisten till be-handlingspersonalen och cheferna, måste få goda kunskaper om NPF så att de kan bemöta personer med NPF på ett bra sätt, säger rosemarie Olsson.

det behövs också fler lokala bru-karråd som liksom brukarrådet i Öre-bro kan vara med och påverka den loka-la vården. Därför hoppas Kerstin att fler Attentionmedlemmar ska engagera sig:

– Bara de som själva har eller har haft bekymmer med NPF och missbruk vet hur det är och vad som behövs. Vi Attentionmedlemmar måste se till att nå ut med våra värdefulla kunskaper!

TExT: LINNéA FOrSBErGFOTO: MArTIN NAUcLEr

–Alla, från receptionisten till behandlingspersonalen och cheferna, måste få goda kunskaper om NPF så att de kan bemöta personer med NPF på ett bra sätt, menar Kerstin Lönnström och Rosemarie Olsson.

Kunskap till Praktik – SKLs utvecklingsprojekt för missbruks- och beroendevården

Syfte: Att förbättra den svenska missbruks- och beroendevården utifrån Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vilka rehabiliterings-insatser som har störts medicinsk, social och ekonomisk effekt. Mål: Att alla som behöver beroen-devård ska få så effektiv behand-ling/rehabilitering som möjligt. Metod: Att tillsammans med kom-muner och landsting arbeta för att:• utveckla vårdkedjan så att alla nödvändiga insatser kan erbjudas lokalt• ge personal på alla nivåer kom-petens att utföra sina arbetsupp-gifter enligt riktlinjerna• skapa en tydlig ansvarsfördel-ning och förbättra samverkan mellan de olika vårdaktörerna• stärka brukarinflytandet

Läs mer om projektet på www.skl.se

��

med sig av sitt en-gagemang på om-rådet och ett län-gre reportage om Norrtäljeanstaltens ADHD-projekt in-spirerar till fl er in-satser inom Krimi-nalvården.

boken lyfts av att alla texter är generöst illustrerade med bilder och fotografi er. Men trots fotografi ernas liv-fullhet och det faktum att många av dem tagits av superfotografen Martin Nau-clér, så står bilderna från konstutställ-ningarna om särskilda människor för bokens i särklass mest bestående bildin-tryck. De bilderna är i sig en anledning till att alla Attentionmedlemmar borde ha jubileumsboken i bokhyllan.

Jubileumsboken fi nns att köpa för en symbolisk penning i Attentions web-butik, den kommer också att delas ut gratis till alla som deltar på NPF-fo-rum.

TExT: LINNéA FOrSBErG

Men fram-förallt handlar boken om en pappas kamp för att hans son ska få det stöd han behöver i skolan. Björn berättar på ett ärligt och öppet sätt som gör det

omöjligt att inte bli berörd. Bortsett från att man som läsare

saknar en redaktör som kunnat korrig-era lite stavfel och andra misstag som fi nns kvar i den publicerade versionen av boken så är Förbannad, frustrerad, förtvivlad en bok som alla föräldrar till barn med NPF och alla som har något med skolvärlden att göra, inte minst rektorer och beslutsfattare, borde läsa.

Förbannad, frustrerad, förtvivlad kan köpas i Attentions webbutik för 160 kronor.

TExT: LINNéA FOrSBErG

Förbannad, frustrerad, förtvivlad

Nu kan du köpa jubileumsboken

!nya böcker

I samband Attentions 10-års-

fi rande publiceras en jubile-

umsbok som speglar förbun-

dets arbete från det att några

pionjärer beslutade att bilda ett

riksförbund fram till idag.

boken visar vilken bredd och omfattning Attentions arbete har och lyft er fram de viktiga frågor som för-bundet arbetar med.

Många av texterna är skrivna av Attentions tidningsredaktör Lillemor Holmgren. Med sin typiska förmåga att skapa stämningsfulla och inspirerande texter gör hon nedslag på olika platser i landet och möter några av de eldsjälar som driver Attentions arbete framåt.

Boken tar även tempen på vad som händer på NPF-området utanför At-tention och vad branschfolk tycker och tänker om oss. Kerstin Alm berättar om grundandet av Aspergercenter, Agneta Hellström från ADHD-center delar

Förbannad, frustrerad, förtvivlad

handlar om pappas kamp för att

hans son, som har ADHD, ska få

det stöd han behöver i skolan.

författaren björn Andersson har skrivit boken för att andra männi-skor ska få en större förståelse för hur verkligheten oft a ser ut för personer med ADHD och för att stötta andra familjer i samma situation.

Boken är helt verklighetsbaserad och beskriver de problem som Björn och hans familj går igenom på grund av att samhället, framförallt skolan, inte klarar av att bemöta Björns son Andreas som har ADHD på ett bra sätt.

Björn beskriver det mesta som familjen går igenom. Dagisfröknarnas okänsliga kommentarer om Andreas, hur Andreas mamma fi ck skulden för hans beteende, diagnos, behandling och mötena med alla möjliga samhällsin-stanser.

Lite att fundera kring”Barn som väcker funderingar” är

den ganska vaga titeln på en ny

liten bok av Gunilla Gerland.

men jUst vaga kan ju oft ast funder-ingarna vara, när många nu blivit allt-mer uppmärksamma på barns beteende, och grunnar över om det kan ha något med ADHD eller autismspektrumtill-stånd att göra. Här kan man få ökad klarhet utan pekpinnar – undertiteln är ”Se, förstå och hjälpa förskolebarn med en annorlunda utveckling”.

Boken vänder sig i första hand till förskolepersonal, men är lika använd-bar för föräldrar med egna barn som börjat ge funderingar. Barn som kan-ske inte hänger med i andras lekar, som kanske får utbrott när de ska byta sys-selsättning, eller aldrig vill hänga med på något nytt därför att de har svårt att föreställa sig vad det innebär.

gUnilla gerland skriver lika rakt och konkret som hon talar. Hon kan förklara komplicerade termer som joint attention, exekutiva funktioner, föreställningsförmåga så att alla kan förstå. Och hennes många konkreta ex-empel på hur beteenden hänger ihop, och vad man kan göra för att barn ska slippa bli sedda som ”hopplösa” vittnar om hennes insikt och erfarenhet.

Logopeden Ulrika Aspefl o har skriv-it ett speciellt kapitel om kommunika-tion, språk och samspel, där hon bland annat ifrågasätter formerna i de gamla vanliga samlingarna och kommer med alternativ.

TExT: VANNA BEcKMAN

Lite att

!

��

! förbundsnyttUtredningar, Utbildning & Boende

Dallotsen i korthet:

Dallotsendaglig verksamhet och boende för

vuxna personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

www.attention-riks.se/webbutik

Alla NPF-produkter du kan tänka dig plus några du inte trodde fanns

Kursledarutbildning i Strategi- ett föräldrautbildningsprogram för föräldrar till barn med ADHD

Strategi är ett manualbaserat föräldrautbildningsprogram speciellt framtaget för utbildning riktad till föräldrar till barn med ADHD i åldern 4-12 år . Kursen består av fem gruppträffar á tre timmar och vid varje träff avhandlas ett tema. Kursledarutbildningen omfattar två dagar och deltagarna får efter genomgången utbildning behörighet att leda egna föräldrakurser.

Målgrupp: Personal inom BUP, Barnmedicin, Barnhabilitering, elevhälsa, socialtjänst och andra verksamheter där man ger stöd och behandling till barn med ADHD och deras familjer. Deltagarna förutsätts ha baskunskaper om ADHD.

Kursledare: Agneta Hellström, enhetschef ADHD-center Stockholms läns landsting, upphovsman till programmet

Tid: Den 25-26 mars kl. 9.00 – 16.00

Plats: Saturnus konferens, Hornsgatan 15, Stockholm

Deltagaravgift: 4 900:- exkl. moms. I priset ingår manual och övrigt material samt lunch och kaffe båda dagarna

Mer information och anmälan: www.sinus.se

Tel: 08 718 44 20 fax: 08-718 54 43, e-post: info@sinus.se

Förbannad, frustrerad, förtvivlad

��

ARTISTGALA 12 MARS19.30

CAROLINE AF UGGLAS

RIKSFÖRBUNDET ATTENTIONS

ELVIS PRESLEY 75 ÅR! EN HYLLNINGSKONSERT MED AFRO CHOIR + BAND. SOLISTER: GÖRAN ENGMAN & KENT WENNMAN

21.15

300 kr, Attentionmedlemmar 225 kr A-hallen på Fyrishov, Uppsala

KÖP BILJE

TT NU!

Attentions vuxenlägersommaren 2010

skapande aktiviteter för vuxna med egna

Pris: 2000 kr varav 500 kr i anmälningsavgift

Sista anmälaningsdag: 20 mars

5-10juli

Deltagarurval: Enligt datum för betalning av anmälningsavgiften med företräde för aktiva

Sista betalningsdag:

25

Skrift om psykiska funktionsnedsättningarHandisams och NSPH:s attitydprojekt har tillsammans med Sigma förlag tagit fram skriften ”Det syns inte men märks på sikt” där ett antal personer berättar om sina egna erfarenheter av att leva med en psykisk sjukdom eller funktions-nedsättning.

Personernas berättelser om sina liv och funktionsnedsättningar komplet-teras med porträttbilder av fotografen Martin Nauclér som även gjort boken “10 kvinnor med ADHD” som “Det syns inte men märks på sikt” påminner om.

Skriften kompletteras av ett bildspel tänkt för mässor och utställningar. Mate-rialet kan beställas på www.handisam.se

Skrift om och av NPF:areAttentions Vuxenprojekts informations-grupp har producerat en skrift till om och av NPF:are. Alla deltagare i vuxen-projektet har bidragit med texter och även layouten har gjorts av en av delta-garna.

Artiklarna handlar bland annat om kaos i hemmet, att leva tillsammans och om att vara kvinna med ADHD. Skriften är tänkt att inspirera, påverka, hjälpa och framförallt att visa andra NPF:are att de inte är ensamma och att det går att � nna styrka tillsammans! Skriften kommer att skickas ut till Attentions lokalföreningar.

Lärare saknar stödför utsatta elever

Sex av tio lärare anser att de får för lite hjälp i arbetet med barn med sär-skilda behov. Det visar en nyligen genomförd undersökning från Lärar-förbundet.

I SEPTEMBER � ck drygt 2 000 slump-vis utvalda lärare i en undersökning in-stämma i eller ta avstånd från påståen-det ”Vi har det stöd vi behöver för barn med särskilda behov”. 59 procent tog avstånd, 17 procent instämde.

– Det är tydligt att det är budgeten ute i kommunerna som avgör insatserna och inte den rätt som skolförfattningar-na ger barn i behov av stöd, säger Lee Gleichmann Linnarsson, ombudsman vid Lärarförbundet i en kommenterar till undersökningen.

Men lärarna kan också själva göra något, tycker hon.

– De kan bli bättre på att utreda, föreslå åtgärder, följa upp och utvärdera åtgärdsprogrammen. Med en bättre sådan process skulle � er elever få det stöd som de behöver och resurserna räcka bättre till behoven.

I FÖRSLAGET till ny skollag föreslås föräldrarna få rätt att överklaga åtgärds-program. Lärarförbundet föreslår att lärarna i så fall bör få bifoga ett skri� ligt utlåtande till skolans utredning om sär-skilda behov.

–Ett sådant utlåtande kan göra att föräldrarna kan se vad som föreslagits men inte beviljats av rektor och det kan i sin tur fungera som stöd för lärarna. Det kommer att krävas mer när man gör ett åtgärdsprogram i framtiden, konsta-terar Lee Gleichmann Linnarsson.

Ny lagom ledsagningDEN 3 DECEMBER träder en ny EU-förordning i kra� som bland annat säger att alla resenärer som har behov av ledsagning ska kunna få assistans på stationer. Jernhusen och Banverket har byggt upp en gemensam tjänst och or-ganisation för ledsagning på stationer.

På www.stationsledsagning.se kan du läsa mer om vad tjänsten innehåller.

Laine och Anderssonbyter platsSTEFAN LAINE kommer att ersätta Anneli Andersson som ledamot i utbild-ningscentret NP-Kompetens styrelse, samtidigt som hon ersätter honom som ledamot för årsstämman.

Övriga styrelseledamöter i NP-Kompetens är Anki Sandberg samt Misas VD Stefan Lahti och Tomas Petti som är VD på Trygghetsfonden TSL.

Information om NPF på 12 nya språkAttention i Göteborg har inom ramen för ett integrationsprojekt som föreni-gen driver tagit fram foldrar med infor-mation om våra diagnoser på 12 olika språk. Foldrarna, som är i A5-format, in-nehåller åtta sidor med grundläggande fakta.

De kan beställas i Attentions webb-shop för åtta kronor styck plus frakt. Foldrarna � nns på följande språk: alban-ska, arabiska, somaliska, kurdiska, span-ska, serbiska, kroatiska, bosniska, kine-siska, persiska, ryska, turkiska.

��

HSOinformeraromFNsrättighetskonvention

hso erbjUder två informations- och utbildningsmaterial om FNs konven-tion om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det ena är ett in-troduktionsmaterial, det andra handlar om hur man kan använda konventio-nen. Materialet är gratis för medlems-förbunden. Dessutom kan medlemmar få hjälp av en sakkunnig person från HSO som kan medverka på ett möte. Materialen och mer information finns på www.hso.se.

Kunskap och kultur på NPF-forum

Nu är det bara en månad kvar till NPF-forum 2010 som hålls i Uppsala 11-13 mars. De sista förberedelserna pågår för fullt och deltagarna har en hel del att se fram emot.

torsdagen 11 mars invigs konfe-rensen och sedan följer fyra högintres-santa föreläsningar. Psykologiforskaren Ann-charlotte Smedler kommer att föreläsa om hjärnan på temat fakta och fantasier, Ola Ståhlberg från Statens In-stitutionsstyrelse om psykisk funktions-nedsättning hos ungdomar på institu-tion.

Maija Konstenius från Beroende-centrum kommer att prata om ADHD och risken för missbruk. Bland annat om sin studie inom kriminalvården som visade att var tredje kvinnlig fånge uppfyller kriterierna för ADHD.

Mia ramklint från UPP-centrum

kommer att presentera en invente- ring av vilka metoder som används för upptäckt och insats vid psykisk ohälsa hos barn. Dagen avslutas med en fråge-stund och vår stora NPF-utställning med bland annat ett levande bibliotek där man kan låna en person med erfar-enhet av psykisk ohälsa eller funktions-nedsättning, kan besökas under hela dagen.

fredagen 12 mars börjar med två pass där man kan välja mellan fem olika workshops: ”Tidig upptäckt – bättre framtid” med psykoterapeuten Lena Eidevall från universitetssjukhuset i Lund, ”Modellområden och helhetssyn på barns psykiska hälsa” med Ing-Marie Wieselgren som är verksamhetsansvar-ig för vård- och omsorgsavdelningen på SKL, ”Stöd på mina villkor – unga vux-na med nya behov” med Linda Knutson

och Anna Hollstrand från Frösunda, ”Tillsammans kan vi förändra attityder till psykisk ohälsa” med Attitydupp-dragets projektledare rickard Bracken och ”Bipolaritet och kopplingen till ADHD” med psykiatern Henrik Pelling från BUP-kliniken i Uppsala.

sen följer en föreläsning om ADHD-projektet på Norrtäljeanstalten med representanter från Attention, Kriminalvården, Norrtäljeanstalten ochKarolinska Sjukhuset, Eric Donells föreställning ”Tourette sätter sprätt” och en föreläsning om fritidsaktiviteter för ungdomar med NPF med Attentions ungdomsprojekt.

Dessutom kommer vi att visa Eric Donells nya dokumentärfilm ”Vi har Tourette” och dela ut priset ”Årets ljus” till någon eller några som gjort beröm-värda insatser på NPF-området. Utställ-ningen är öppen hela fre-dagen och på kvällen firar vi Attentions 10-årsjubi-leum genom att anordna en artistgala med bland andra caroline af Ugglas.

lördagen 13 mars öppnar vi dör-rarna för allmänheten som ges möjlighet att helt gratis besöka utställningen för att lära sig mer om NPF. Då ordnas inga workshops eller seminarier, men däre-mot bjuds det mellan 10.00 och 15.30 på olika framträdanden på en kulturscen i utställningshallen. Det blir bland annat en kulturtimme för barn som arran-geras i samarbete med av SKL, musik-framträdande och en framtidsspaning då åhörarna får ta del av några välkända personers tankar om framtiden.

Rapport om bemötandet av elever med AspergerSkolverket har undersökt hur skolor bemöter barn med Aspergers syn-drom. Undersökningen visar att många skolor lyckats organisera un-dervisningen på ett bra sätt, men att antalet segregerade undervisnings-former har ökat.

Undersökningen är gjord som en enkät- och fallstudie utifrån skolper-sonalens erfarenheter. Den ger en tydlig

bild av skolornas skilda sätt arbeta och kan användas för att förbättra skolornas bemötande av elever med Aspergers syndrom.

Undersökningsrapporten innehåller dessutom två artiklar som skrivits av forskare i pedagogik. Artiklarna ger ett klassrums- och elevnära perspektiv på hur skolan kan arbeta med elever med Aspergers syndrom. De finns att hämta på www.skolverket.se

��

Utställningen 10 kvinnor med ADHD lånas ut

Attityduppdraget har utsett kampanjlänVästra Götaland, Uppsala, och Väs-terbotten valdes i december till kam-panjlän för Attityduppdraget.

kampanjlänen kommer att få extra stöd i form av medel för samord-ning av olika aktiviteter i kampanjarbe-tet som ska leda till förbättrade attityder till psykisk ohälsa och psykisk funk-tionsnedsättning. De kommer också att utgöra jämförelsematerial mot övriga landet vid de landsomfattande opin-ionsmätningar som ska äga rum under 2009, 2010 och 2011.

Information om möjligheten att bli kampanjlän gick i oktober ut till psy-kiatrinätverket Nordisk Samverkan för psykisk Hälsas (NSPH) olika medlems-organisationer. Sex län anmälde sitt in-tresse att bli kampanjlän. Kampanjlänen valdes ut bland de intresserade länen utifrån följande kriterier:• Geografisk spridning av kampanj- länen• Intresse från ledningsnivå inom landsting och kommuner i länet• Att det finns ett nätverk eller en or- ganisation för berörda patient-, bru- kar- och anhörigorganisationer.De utvalda länen levde upp till allt detta med god marginal. Attityduppdragets projektledare rickard Bracken under-stryker dock att valet av kampanj-län givetvis inte utesluter att övriga län fortsätter sitt engagemang i attitydupp-draget.

Vuxenläger i sommar

Attention växer i rekordfart

Attentions tre sommarläger har var-it mycket uppskattade. Därför be-slutade förbundsstämman 2009 att det ska ordnas ett läger även som-maren 2010.

årets läger kommer att vara un-der vecka 27, mellan 5 juli och 10 juli. Det kommer att vara ett vuxenläger för personer över 20 år som har egen funk-tionsnedsättning och är i första hand till för föreningsaktiva. Lägret kommer in-nehålla en blandning av föreläsningar, skapande aktiviteter och utflykter.

Lägret kommer ha plats för 35 delta-gare och cirka 12 funktionärer. Anmälan

görs på Attentions hemsida www.atten-tion-riks.se senast 20/3. Frågor besvaras av riksförbundet Attentions kansli.

fotoUtställningen 10 kvinnor med ADHD som hör ihop med boken 10 kvinnor med ADHD kan lånas av riksförbundet Attention.

Utställningen består av porträtt-bilder på de 10 kvinnorna som är tagna av fotografen Martin Nauclér.

Den var mycket uppskattad när den visades på stadsbiblioteket i Stockholm i somras. Lån av utställningen kostar 1 000 kronor i startavgift samt 500 kro-nor per utställningsvecka.

Kontakta Attentions kansli på tele-fonnummer 08-709 22 60 för mer in-formation eller för bokning av utställ-ningen.

Vi är nu 10 000 medlemmar och 50 lokalföreningar. För två år sen var vi 6 000. Det innebär en årlig ökning på hela 30 procent, vilket torde vara unikt inom handikappförbunden.

fredagen 27 november kom At-tentions tiotusende medlem, Ewa Wik-ström från Attention Örnsköldsvik. Glädjen på förbundskansliet var enorm, inte minst bland de som engagerat sig i många år.

– Det kändes helt otroligt fantas-tiskt, säger förbundssekreterare Birgitta Engholm som varit med ända sedan At-tention grundades för 10 år sedan.

Även antalet lokalföreningar inom Attention växer och är nu uppe i 50 stycken. Mest av alla växer våra rela-

tivt nystartade föreningar. Attention Katrineholm/Flen/Vingåker har vuxit 60 procent hittills i år och Jämtland/Härjedalen 52 procent. Andra snabb-vävande föreningar finns i Norrbotten, Gotland och Västerbotten. De senast tillkomna lokalföreningarna är Atten-tion Ödeshög och Attention Ånge.

– Intresset för frågor som rör person-er med ADHD, Aspergers och Tourettes syndrom bara ökar. Det finns ett stort behov att träffas och utbyta erfarenheter om hur man kan vända svårigheter till möjligheter och få vardagen att fungera trots funktionsnedsättningar. Vi arbetar väldigt utåtriktat och informerar gärna om hur det är att leva med våra diag-noser, säger förbundsordförande Ann-Kristin Sandberg.

��

Februari10/2 Temadag om struktur och stöd i vardagen i StockholmInfo och anmälan: www.np-kompetens.se

16/2-19/2 Studiekonferens NSPH-förbunden

19/2-20/2 Styrelsemöte Attention

Mars11/3- 13/3 NPF-forum och Atten-tions 10-årsjubileum i UppsalaMer info: www.attention-riks.se

På gång! Bra mix ska ge kunskapslyftAttentions utbildningscenter NP-Kompetens har ökat utbudet av ut-bildningar och aktiviteter om NPF. I början av februari hölls en temadag om Tourettes syndrom i Falun och en kurs om barn med ADHD i Linköping. Under våren erbjuds bland annat detta:

Temadagomstrukturochstödivardagen10februariiStockholmTemadagen ”Struktur och stöd i varda-gen” är till för personal inom vård, handikappomsorg och vuxenutbildning, samt andra som arbetar med stöd till personer med NPF. Den ger grundläg-gande kunskaper om NPF-diagnoser och hur tekniska hjälpmedel kan un-derlätta vardagen för personer som har problem med tidsuppfattning, koncen-tration och arbetsminne.

Förläsare är Monica rydén från Hjälpmedelsinstitutet. Hon är legitime-rad arbetsterapeut med specialisering på kognitiva hjälpmedel. TemadagomTourettessyndrom20apriliKarlstadTemadagen är till för alla som vill lära sig mer om Tourettes. Den består fram-

förallt av föreläsningar men det kommer också att fi nnas utrymme för gruppdis-kussioner.

Deltagarna kommer att få en över-siktlig beskrivning av de vanligaste sym-tomen samt information om hur man kan hjälpa och eff ektivisera stödet till personer som har Tourettes.

Dagen leds av specialpedagogen Elsebritt Lysell och Henrik Pelling som är överläkare på BUP på Akademiska sjukhuset.

GrundutbildningombarnmedADHD5-6majiStockholmUtbildningen “Barn med ADHD” är till för personer som möter och hanterar barn med ADHD i vardagen eller i sitt yrkesliv. Föreläsare är kuratorn och NPF-coachen Lasse Andersson, som själv har ADHD. Han kommer att dela med sig av sina kunskaper om metodutveckling och stöd till personer med ADHD och Aspergers syndrom med utgångspunkt i både egna erfarenheter och vedertagna metoder.

Mer information om utbildningsak-tiviteterna fi nns på www.np-kompetens.se. Där hittar du också hela NP-Kompe-tens utbud för våren 2010.

Nätverk för unga kvinnorRiksförbundet Attention, Attention Göteborg och övriga intresserade föreningar i Västra Götaland plan-erar att starta ett nätverk för unga kvinnor mellan 20 och 35 år.

tanken är att tjejerna i nätverket ska dela erfarenheter, stärka och in-spirera varandra. De kommer bland annat att få delta i en studiecirkel som ska utgå från Attentions studiemate-rial ”Din egen makt” och ”Med starkare röst”. Förhoppningsvis kommer arbetet fortsätta i form av ett projekt i framti-den. Hör av dig till stina.svensson@at-tention-riks.se eller madelein@vgl.se

om du vill veta mer eller är intresserad av att medverka.

12/3 Attentions artistgala med Caroline af Ugglas i UppsalaMer info: www.at-tention-riks.se

13/3 Verksamhetsberättelse och bokslut skickas från riksförbundet till alla lokalföreningar

19/3-21/3 Nordiskt möte, Helsingfors

25/3 Bolagsstämma NP-Kompetens

April20/4 Temadag om Tourettes syndrom i KarlstadInfo och anmälan:www.np-kompetens.se

23/4 Kunskapsråd

24/4-25/4 Styrelsemöte Attention

19/5 Årsmöte HSO

��

Ge ditt barn en härlig helgpå Rudebacken.

Ny verksamhet!

E P A - Enigma Praktik och Arbeteför ungdomar och vuxna med Aspergers syndrom

Enigma omsorg erbjuder också grundskola, fritids, korttids, barn- och ungdomsboende, vuxenboende, boendeträning och daglig verksamhet för personer med Autism eller Aspergers syndrom.

Kontakta:Pierre SelimTfn direkt: 08-768 44 47Mobil: 070-766 27 15p.selim@enigmaomsorg.se www.enigmaomsorg.se

Jag Kan skolan är en liten, fristående skola i Täby för elever år1-6 som har behov av undervisning i en liten och resursstarkgrupp. För att bibehålla en ”familjär” miljö tar skolan emotmax 8-10 elever. Vi är fem personer med olika kompetenseroch erfarenheter som arbetar på skolan. Undervisningen ärindividanpassad och sker både i grupp och individuellt.Vi har en lösningsinriktad profi l som innebär att vi bl.a. tränar elevernassociala färdigheter utifrån Jag Kan metoden. Besök följande webbadresser för att läsa mer om oss och Jag Kanmetoden: www.jagkan.se och www.kidsskills.org.

Jag Kan skolan är en liten, fristående skola i Täby för elever år 1-6 som har behov av undervisning i en liten och resursstark grupp. För att bibehålla en ”familjär” miljö tar skolan emot max 8-10 elever. Vi är fem personer med olika kompetenseroch erfarenheter som arbetar på skolan. Undervis-ningen är individanpassad och sker både i grupp och individuellt.Vi har en lösningsinriktad profil som innebär att vi bl.a. tränar elevernas sociala färdigheter utifrån Jag Kan metoden. Besök följande webbadresser för att läsa mer om oss och Jag Kanmetoden: www.jagkan.se och www.kidsskills.org.

JAG KAN - SKOLAN

�0 Attention nr 5 2008

2323

Riksförbundet Attention har nu 6 200

Riksförbundet Attentions lokala föreningar

Medlemmar som fl yttar eller av andra skäl vill byta förening måste meddela ändringen till förbundskansliet via mail kansliet@attentionriks.se eller via telefon 08 709 22 60

BLEKINGE LÄN Attention Blekinge Jan Hinderyd jan.hinderyd@edu.olofstrom.se 0���-1�1 ��

DALARNA LÄN Attention Dalarna Christina Lindberg 0�0-��� �� �� attention-dalarna@hotmail.com www.attention-dalarna.blogspot.com

GOTLANDS LÄN Attention Gotland Mikael Lindholm mikael.b.lindholm@telia.com 0�0�-�� �0 �0

GÄVLEBORGS LÄN Attention Gästrikland Attention GästriklandUllrica Berghattention.gastrikland@hotmail.com 0���-������www.attention-gastrikland.se

Attention Hälsingland AnnKatrin Noreliusson Cina Edstrand Föreningstelefon 0�0-��� �� �0 attention.halsingland@hotmail.com www.attention-halsingland.se

HALLANDS LÄN Attention Halmstad Inger Gelderman Novak 0��-�1 �� �1 info@attentionhstd.se

Attention MittHalland lizette Högfeldt lizette@attention-mitthalland.se 0�0-��� �� ��

Attention Kungsbacka Mary-Anne Jakobsson 0��-��1 �1 �� info@attention-kungsbacka.se

JÄMTLANDS LÄN Attention Jämtland/Härjedalen Urban Leijon Urban.leijon@hem.utfors.se 0�0-��� �� �� www.attention-jamtlandharjedalen.se

JÖNKÖPINGS LÄN Attention Jönköping Elisabeth Olsson 0��-�� �0 1� (dagtid) 0�0-��� �� �1 elisabeth@germatech.se

KALMAR LÄN Attention Kalmar Lena Eriksson attentionkalmar@hotmail.com 0��0-�� �1 �� 0�0-�0� �� ��

KRONOBERGS LÄN Attention Kronoberg Mari-Louise Ohlsson 0��0-��� 11 0���-01 �� �0 olsson.mari-louise@telia.com

NORRBOTTENS LÄN Attention Norrbotten Lene Rasch 0�0-��� �� ��

SKÅNE LÄN Attention Nordöstra Skåne attention.nosk@spray.se 0���-�� �� �0

Attention Sydöstra Skåne Anna Andersson 0�1�-�1� �� attentionsoskane@yahoo.se

Attention Nordvästra Skåne Marie Enbäck 0��-�00 1� �� info@attention-nvskane.se

Attention Lund Bengt-Gunnar Westerlundmattila_westerlund@hotmail.com 0��-1�����0�0�-�������

Attention Malmö Birgitte Filbert 0�0-1� �� �� info@attentionmalmo.se

Attention Trelleborg Eva Ahlqvist eva.ahlqvist@oretel.se 0�0-��1 �1 �1 www.attention-trelleborg.se

STOCKHOLMS LÄN Attention Nacka/Värmdö Pia Eliasson pia.eliasson@attention-nv.se

Attention Roslagen Anneli Dúdremo Pettersson attention-roslagen@etanet.se 0��1-�� 11 �� www.attention-roslagen.etanet.se

Attention Stockholms stad info@attention-stockholm.se www.attention-stockholm.se

Attention Huddinge-Botkyrka Agneta Lindberg netaonnet@gmail.com 0���-�� �� 0� 0��-�0� 1� ��

Attention Södertälje/Nykvarn Peder Johansson peder@cogvisionsweden.se 0���-�� �1 ��

Attention Södertörn Elsie Jedholt elsie.jedholt@telia.com 0�-��� 1� 10 0�0-��0 �� 10

SÖDERMANLANDS LÄN Attention Nyköping Anikka Holstein 01��-�� �� 11 0���-�� �� �� attention_nykoping@yahoo.se www.attention-nykoping.se

Attention KFV-regionen (Katrineholm, Flen,Vingåker) Susanna König susannakonig@ymail.com 0�0-��� �� 1�

UPPSALA LÄN Attention Uppsala Elisabeth Axberg axberg.uppsala@telia.com 0��-�0� 0� 1�

Föreningen Nätet i Enköping/Håbo Christina Sved styrelsen@natet.se 01�1-�� �� ��

Attention Tierp/Älvkarleby Kerstin Jakobsson 0�0�-11 �1 1� ke.jakobsson@hotmail.com

Attention Heby kommun Karin Ahlberg karin.ahlberg@uppsala.se 0���-�00 �1

VÄRMLANDS LÄN Attention Karlstad Björn Hoff man bjorn.hoff man@comhem.se 0��-�1 �� 1� 0�0�-�� �� 1�

VÄSTERBOTTENS LÄN Attention Västerbotten Ann-Katrin Pettersson 0�0-1� �1 �� 0�0-��� �� �� attentionvasterbotten@yahoo.se

VÄSTERNORRLANDS LÄN Attention Sundsvall/Timrå Marie Ström attentionsundsvalltimra@ hotmail.com 0��0-�1 �� ��

Attention Örnsköldsvik Einar Härdinattention.ovik@gmail.com0��0-�� ���0�0-��� �� ��www.attention-ovik.se

Attention Ånge Helene Rahm helene.rahm@hotmail.com 0��-0�� �0 1� www.attention-ange.se

VÄSTMANLANDS LÄN Attention Västerås Johanna Lundstedt 0�0-��1 �� ��

Attention Sala Annette Nilsson annette.1@bredband.net 0���-�� �� 0�, 0���-��� �0 www.attention-sala.se

VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Attention Göteborg med kranskommuner attention@vgl.se 0���-�� �� �1

Attention Uddevalla Föreningslokalen Öppet Tisd 1�-1� Skansgatan � 0���-�1 1� 1� 0��0-�� �� �� info@attention-uddevalla.se www.attention-uddevalla.se

Attention Skaraborg Christina Brinkemo attentionskaraborg@hotmail.com www.attention-skaraborg.se 0�01-�1� ��, 0�0-��� �� ��

ÖREBRO LÄN Attention Örebro Lokalförening Gert Andersson 01�-1� �� �� gert.andersson@oreline.net

ÖSTERGÖTLANDS LÄN Attention Östergötland Marie Nilsson attention-ostergotland@hotmail.comElisabeth Eriksson 0�0-��� 0� ��

Attention Östergötland Sydvästra Carina Lundquist carina@attention-ostergotlandsydvastra.se www.attention-ostergotlandsydvästra.se

Attention Ödeshög Anita Nilsson 0��-�0� �� �� anita_simander1@hotmail.com

�1Attention nr 5 2008

2323

Riksförbundet Attention har nu 6 200

��

Returadress: Posttidning B Riksförbundet Attention Porto betaltFörmansvägen 2117 43 Stockholm