Upload
others
View
5
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Att leva med sin dubbla identitet
En kvalitativ studie om unga vuxnas upplevelse om sin identitet
To live with double identities
A qualitative study on young adult’s view of their identity
Delal Demirkiran & Azra Islamovic
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Sociologi III
C- uppsats 15 hp
Handledare: Stefan Karlsson
Examinator: Anna-Lena Haraldsson
Datum: 2018-06-27
Sammanfattning
Integrationspolitiken har länge varit i fokus och i dagens samhälle är ämnet omtalat. Integration
handlar om att känna tillhörighet i samhället och det här är sociologiskt intressant. Syftet i den
här undersökningen har varit att försöka få en ökad förståelse om unga vuxnas upplevelse av
sin dubbla identitet och deras hantering av sin dubbla identitet. Identitetsskapande och
omgivningens påverkan ligger även i fokus. Den här undersökningen bygger på åtta
halvstrukturerade intervjuer som utfördes på unga vuxna med en åldersbegränsning mellan 18–
35 år. Det insamlade materialet transkriberades manuellt och kodades för att skapa teman
genom nyckelord samt kategoriserades för att ta fram kärncitat som identifierar de långa
intervjuerna. Empirin analyserades utifrån tidigare forskningar och teorier om identitet och
identitetsskapande ur olika perspektiv samt tillhörighet och utanförskap. De begrepp som har
använts är bland annat etnisk, kulturell- och kollektiv identitet, spegeljaget, ontologisk trygghet,
etnocentrism, vi & dem och fördomar.
Resultatet av den analyserade empirin visar att individerna identifierar sig på olika sätt men en
gemensam uppfattning kring definitionen av kulturen och etnicitet tydliggjordes. På ett eller
annat sätt använder individerna kultur och etnicitet i sin identifiering. En annan aspekt visade
att omgivningen har en påverkan på individers identitet som är kontextberoende. I Sverige blir
individerna tillskrivna en identitet, invandrare, medan i ursprungsländerna blir de tillskrivna en
helt annan identitet, svensk. Det intressanta här är att den svenska identiteten blir tydligare i
ursprungslandet medan i Sverige överväger en identitet som invandrare. Individerna känner inte
tillhörighet någonstans, vilket resulterar i en känsla av att hamna i kläm. Utanförskapet är inte
enbart negativt eftersom det leder till att de unga vuxna med liknande erfarenheter skapar
samhörighet med varandra för att på något sätt känna tillhörighet.
Nyckelord: identitet, kultur, unga vuxna, invandrare, etnisk svensk
Innehållsförteckning
INLEDNING 1
1.2 DISPOSITION 3
TIDIGARE FORSKNING 4
2.1 KLUVENHET 4 2.2 UTANFÖRSKAP OCH SAMHÖRIGHET 4 2.3 IDENTITET OCH PLATS 5
CENTRALA BEGREPP OCH TEORETISK REFERENSRAM 8
CENTRALA BEGREPP 8
3.1 IDENTITET 8 3.2 INVANDRARE 9 3.3 ETNISK SVENSK 9
TEORETISK REFERENSRAM 9
3.3 SKAPANDET AV IDENTITET 9 3.4 IDENTITET UR OLIKA PERSPEKTIV 10 3.5 ATT SKAPA SIG SJÄLV I MÖTEN MED ANDRA 12 3.6.1 ONTOLOGISK TRYGGHET 13 3.7 VI OCH DEM 13 3.7.1 FÖRDOMAR 14
METOD OCH MATERIAL 16
4.1 KVALITATIV METOD 16 4.2 ETISKA ASPEKTER 17 4.3 TROVÄRDIGHET OCH RELIABILITET 18 4.3.1 GENERALISERBARHET 19 4.4 URVAL 20 4.5 GENOMFÖRANDE AV INTERVJU 20 4.6 TRANSKRIBERING 21 4.7 KODNING 21
RESULTAT OCH ANALYS 23
5.1 PRESENTATION AV RESPONDENTERNA 23 5.2 IDENTITET 24 5.2.1 SJÄLVBILD 25 5.3 TILLSKRIVEN IDENTITET 28 5.3.1 INTE SVENSK 29 5.3.2 URSPRUNGSLANDET 32
5.3.2 AMBIVALENT IDENTITETSPOSITION 34 5.4 ATT HANTERA SIN DUBBEL IDENTITET 38 5.5 SAMHÖRIGHET 41 5.6 SAMMANFATTNING AV RESULTAT 44
DISKUSSION 46
6.1 SLUTSATS 46 6.2 METODDISKUSSION 48 6.3 FRAMTIDA FORSKNING 49
REFERENSER 51
BILAGA 53
7.1 BILAGA 1: MISSIVBREV & INTERVJUFORMULÄR 53
1
Inledning
En omfattande migration till Europa pågick under 1900-talet och immigration skedde särskilt
under de första tjugo åren efter andra världskriget. Immigranterna från medelhavsländerna
Turkiet, Nordafrika, Grekland, Italien och södra Spanien immigrerade till norra och västra
Europa för en billig arbetskraft. De länder som har tagit emot stora grupper av människor för
arbetskraft är Sverige, Tyskland, Belgien och Schweiz I mitten av 1940-talet hade cirka två
miljoner människor invandrat till Sverige och cirka 1,2 miljoner människor hade utvandrat från
Sverige. Från 1950-talet till slutet av år 1999 hade cirka en miljon människor invandrat till
landet (Giddens & Sutton 2014, s:453).
I dag lever det ca. 800 000 individer som är födda i Sverige och har minst en utrikesfödd
förälder. I Sverige lever det även 1,8 miljoner personer som är utrikesfödda men uppvuxna i
landet. Det finns olika anledningar till varför människor invandrar till Sverige och ungefär en
tredjedel är på grund av flyktingskäl. En tredjedel uppskattas även ha flyttat till landet på grund
av familjeskäl och andra orsaker är arbetskraftinvandring. I Sverige delas utrikesfödda i ca tre
stora grupper beroende på vilken del av världen de är födda i. Den första gruppen inriktas på
personer som är födda i nordiska länder och den andra gruppen avser personer som är födda i
länder som tillhör Europa. Den tredje gruppen omfattar personer som är födda i Afrika, Asien,
Sydamerika och Nordamerika. Invandringen från utomeuropeiska länder har även ökat de
senaste årtiondena (Regeringskansliet 2000, ss:13–15)
Integrationspolitiken är mycket omtalad i det svenska samhället och trädde in år 1996 med ett
att hjälpa samt skapa ett integrerat samhälle i Sverige. Integrationsarbetet började organiseras i
de flesta kommunerna där utgångspunkten var att främja invandrarnas integration.
Mångmiljonprojekt var ett centralt i kommunerna där det skapades integrationsgrupper och
mångfaldsansvariga samt “mångkulturkonsulter” anställdes. Masoud Kamali (2006) diskuterar
att integrationspolitikens syfte inte har fyllt sin mening utan det har bidragit till att framväxten
av segregation har trätt fram. Forskaren Kamali (2006) betonar att integrationspolitikens
mening har förändrats, från att ha varit en gemensam politik, där man ville skapa en social
sammanhållning i det svenska samhället har det istället lett till en politik som särskiljer “de
andre”. Kamali (2006) refererar till Lindberg & Dahlstedt (2002) som framhäver att realiteten
i dagens Sverige är att marginalisering, etnisk samt social segregering är mer tydligt än förut.
2
Alexandra Ålund (2002 refererad i Kamali 2006) beskriver att under 1990-talet har möjligheten
för en jämlik samhällelig resursfördelning till personer med invandrarbakgrund försämrats. Det
Ålund (2002 refererad i Kamali 2006) belyser är att tillgången till utbildning, arbete, boende,
fritid samt politisk delaktighet har blivit sämre (Kamali 2006, ss:11–13).
Kamali (2002) resonerar att integrationspolitiken har medfört till en mentalitet där det sker ett
särskiljande gällande kulturer. Personer med utländsk bakgrund kulturaliseras numera utifrån
de föreställda kulturella egenskaper som personerna tillhör i. Ett tankesätt om att särskilja
kulturer har bidragit till att begreppen “mångkulturalism” och “mångfald” har kommit till
användning. De här begreppen är till för att beskriva andra kulturer som finns i det svenska
samhället, därmed talar man om ett mångkulturellt samhälle. Vad som kännetecknar personer
med utländsk bakgrund är deras utseende och egenskaper som kategoriseras i kulturella boxar
exempelvis, iranier, chilenare, kurd och etc. Kamali (2002) beskriver vad personer som blir
delade in i kulturella boxar har gemensamt är att de kategoriseras i en gemensam grupp, det vill
säga “de” gruppen. Det som markerar skillnaderna mellan kulturella grupperna är “vi”, det
normala och bekanta och “dem”, de avvikande samt främmande. I Sverige finns det två
beteckningar som generaliserar olika kulturella grupper. En beteckning är svensk som är den
överlägsna i samhället och invandrare är den andra beteckningen vilket anses vara den
underlägsna (Kamali 2006, ss:12–13).
Ur ett sociologiskt perspektiv är det intressant att undersöka hur unga vuxna med utlandsfödda
föräldrar/är uppvuxna i Sverige upplever och hanterar dubbelheten av identitet. I tidigare
forskning "Ett liv mellan två världar" skriven av Fuat Deniz och Antonios Perdikaris (2000)
assyriska ungdomars dubbla identitet. I resultatet framhävs det att ungdomarna lever i två olika
världar med två olika sociala verkligheter orsakar en påfrestning. Ungdomarna upplever
dubbelhet som försvårar deras utveckling och anpassning i samhället där de ses som en
minoritet. Kluvenhet leder till att ungdomarna känner en osäkerhet och instabilitet gällande
skapandet av identitet (Deniz & Perdikaris 2000, ss: 12,16). I den här studien problematiseras
dubbel identitet hos individerna med utlandsfödda föräldrar samt vilken påverkan har
immigrationen och integrationen på individernas identitet. Utgångspunkten i undersökningen
är om individerna identifierar sig med dubbelheten och om det finns skillnader inom
identiteterna. Det är även väsentligt att lyfta fram om omgivningen har en effekt på hur de
identifierar sig själva. Frågor som problematiseras är: Hur utvecklar individer sina identiteter i
3
de flera kulturella de lever i? Hur ser relationerna ut i de kulturella grupptillhörigheterna? Hur
hanterar individerna sin dubbel identitet?
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med undersökningen är att få en förståelse för hur unga vuxna med utlandsfödda
föräldrar/ uppvuxna i Sverige upplever och hanterar dubbelheten i sina identiteter.
Undersökningen vill lyfta fram om individernas egna identifiering påverkas av hur deras
omgivning uppfattar dem. Ett integrationsperspektiv problematiseras även gällande de unga
vuxnas dubbla identitet.
➤ Hur utvecklar individer sin identitet med de flera kulturer de lever i?
➤ Hur ser relationerna ut i de kulturella grupptillhörigheterna?
➤ Hur hanterar individerna sina dubbla identiteter?
1.2 Disposition
Som inledande kapitel i den här studien presenteras tidigare forskning av relevanta begrepp
inom området. Det följande kapitel framhäver den teoretiska referensramen där teorier och
centrala begrepp beskrivs. Metod som är nästa kapitel, presenterar bland annat metodval och
tillvägagångssättet av intervjuerna. Som följande del presenteras en analys av intervjuerna i
anknytning till teori och begrepp. Avslutningsvis presenteras en diskussion kring slutsatser,
integration och trovärdighet samt förslag på framtida forskning.
4
Tidigare forskning
Det följande kapitel presenterar fyra studier som har varit centrala för problemområdet i den
här undersökningen. Kluvenhet var ett ämne som var central inom det valda området och vidare
blev det även relevant att nämna kring utanförskap och samhörighet ungdomarna upplever i
deras vardag.
2.1 Kluvenhet
Den svenska studien av Fuat Deniz och Antonios Perdikaris (2000) “Ett liv mellan två världar”,
berör ungdomar som är invandrare och deras identitet. Studien handlar om assyriska ungdomar
där deras upplevelser och hantering av sin livssituation som de befinner sig i. Metodvalet i
studien var kvalitativa intervjuer som berör ungdomarnas upplevelse och hantering av två
kulturer, hemlandets samt den svenska kulturen. Deniz & Perdikaris (2000) menar att ungdomar
med invandrarbakgrund växer upp i större utsträckning med en rotlöshet och marginal av två
kulturer. Det centrala i studien är att de assyriska ungdomarna lever i två olika världar med två
olika sociala verkligheter som leder till en påfrestning. Dubbelheten gör att ungdomarna känner
en ansträngning gällande utveckling och anpassning till samhället där de ses som en minoritet.
Det här leder till att ungdomarna upplever kluvenhet, vilket bidrar till en osäkerhet men även
en instabilitet i skapandet av den egna identiteten. Ett liv med en kluven självbild och en
bristande klar identitet blir problematiskt. Ambivalensen blir ett hinder till öppenhet och
självsäkerhet utan avgränsningar i livet. Studiens resultat belyser att ungdomar som har den
primära socialisationen i ursprungslandet har markant större svårigheter att hantera skillnaderna
i de kulturella systemen. De som däremot har sin primära socialisation i Sverige kunde hantera
de skilda världarna betydligt bättre. Svenskfödda med utländsk bakgrund internaliseras direkt i
det svenska samhället och har därför inte lika stora svårigheter med identitetsskapandet, jämfört
med de ungdomar vars är födda samt uppväxta i hemlandet (Deniz & Perdikaris 2000, ss:12,16).
2.2 Utanförskap och samhörighet
En annan studie som är relevant att lyfta fram är “Varken familj eller samhälle” skriven av
Masoud Kamali (1999), som berör ungdomar med utländsk bakgrund och deras attityder
gentemot det svenska samhället. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och visar att
5
ungdomarnas inställningar till det svenska samhället är påverkade av föräldrarnas inställningar.
Vidare i resultatet framhäver Kamali (1999) den sociala miljön, segregering, integrering och
vänkretsen som andra faktorer på ungdomarnas attityder. Ungdomarna uttrycker även ett
utanförskap som de inte anser vara något negativ utan de försöker undvika utanförskapet genom
att ha en stark kontakt inom deras vänkrets. Att tillhöra olika etniska grupper blev en lösning
på den identitetskrisen som ungdomarna kände. De som tillhör en social grupp med dubbla
kulturer har värderingar från hemlandet, vilket gör det svårt att acceptera nya samhällsnormer
och värderingar. Orsaken till att den här svårigheten uppstår är att de nya normerna och
värderingarna avviker från jaget. Det uppstår även en delad lojalitet som gör ungdomarnas liv
komplex, de tvingas välja mellan familjens värderingar och svenska samhällets värderingar.
Ungdomarna blir tvungen till att välja att ta del av både föräldrarnas men likaså samhällets
normer samt värderingar. Det kan skapa ett uteslutande hos familjen och samhället (Kamali
1999, ss:15,47).
Mauricio Rojas (2001) studie “Sveriges oälskade barn: Att vara svensk men ändå inte” bygger
på kvalitativa intervjuer med ungdomar som har invandrarbakgrund. Ungdomarna är mellan
17–20 år och har föräldrar som är utlandsfödda. Rojas (2001) utgångspunkt är att lyfta fram
livet med två kulturer som visar sig påverka ungdomarna med ett utanförskap, känslan av att
vara annorlunda och att vara ovälkommen. Författaren kallar de här ungdomarna för “Sveriges
oälskade barn” som känner utanförskap, marginalisering och är ofta utpekade som invandrare.
Resultatet visar även att ungdomarna söker sig till andra som har utländsk bakgrund eftersom
det är då de känner en gemenskap, förståelse och att de är accepterade. Ungdomarna har även
ett hopp om ett nytt svenskt samhälle där alla människor oavsett etnicitet och bakgrund blir
accepterade med samma möjligheter (Rojas 2001, ss: 98–106).
2.3 Identitet och plats
I artikeln “Identities and belonging: a study of Somali refugee and asylum seekers living in the
UK and Denmark” skriven av författarna Gill Valentine, Deborah Sporton och Katrine Bang
Nilsen (2009), undersökte samspelet mellan identitetsskapandet, tillhörighet och plats där två
olika länder har varit i fokus. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer med ett urval av
ungdomar med en utländsk bakgrund från Somalia, mellan 11–18 år. De är bosatta i Aarhus,
Danmark och staden Sheffield i England. Det centrala i artikeln är vad det innebär att vara
6
muslim i städerna och innebörden av en somalisk identitet som är självvald eller påtvingad.
Resultatet i studien visar vart individen befinner sig geografisk har en betydelse för
identitetsuppfattningen. Flera av ungdomarna uttryckte att deras identitet inte blev uppfattad
som somalisk av befolkningen i hemlandet, trots att de pratar somaliska flytande och ser
somaliska ut (Valentine et al. 2009, ss:234–250).
En viktig punkt i ungdomarnas identitet är deras uppfattning av att vara muslim. Betydelsen att
vara muslim i staden i Danmark och i England varierar. I Sheffield, England är det somaliska
och islamska nätverket mer etablerat som påvisar hur det är att vara både muslim respektive
somalier. I Aarhus, Danmark ser nätverket annorlunda ut eftersom det finns en press av
assimilation i samhället därför är nätverket svagt. Ungdomarna hade svårt att känna en
tillhörighet till det danska samhället, trots att det finns en mindre reglering av ursprungskulturer
och till stor del anpassning till det danska samhället. Svårigheten till anpassning beror på den
snäva uppfattningen av dansk identitet även om ungdomarna gjorde försök ta sig an en etnisk
identitet. Det danska samhällets uppfattning av dansk identitet har en utgångspunkt i en sekulär
världssyn och har en uppfattning om ett gemensamt utseende där hudfärg mer eller mindre
ligger i grund. Författarna framhäver även en skillnad som genomsyrade hela studien, vilket
var att ungdomarna i England kände en tillhörighet till samhället trots att de inte uppfattade sig
ha en engelsk identitet (Valentine et al. 2009, ss:234–250).
2.4 Sammanfattning
Sammanfattningsvis visar tidigare forskning att det finns både för- och nackdelar med dubbel
identitet. Studierna beskriver tar även olika synvinklar på fenomenet, vilket är relevant för att
skapa förståelse kring forskningsområdet. Deniz och Perdikas (2000) studie beskriver
ungdomars upplevelser men även hur de hanterar de två olika sociala världar de lever i. Studien
är relevant för den här undersökningen eftersom syftet är att öka förståelse för unga vuxnas
upplevelser samt hantering av sin livssituation. Det var viktigt att inte enbart visa nackdelar
med dubbel identitet utan att det även finns fördelar. Kamali (1999) men även Rojas (2001)
framhäver därför ett annat perspektiv och har ett fokus på ungdomar attityder gentemot det
svenska samhället. Det här är relevant för att på liknande sätt framhäva de utanförskap och
samhörighet som de unga vuxnas dubbla identitet bidrar till. En annan aspekt gällande dubbel
identitet är plats/miljö och Valentine et.al. (2009) beskriver i sin studie betydelsen av miljön
7
avseende identitetsskapande. På samma sätt belyser den här undersökning omgivningens
påverkan gällande de unga vuxnas identitet. Delar av de här forskningarna används i analysen
för att djupare beskriva de unga vuxnas upplevelser och hantering av sina dubbla identiteter.
8
Centrala begrepp och teoretisk referensram
I det här kapitlet redogörs studiens teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp. De centrala
begreppen är identitet, invandrare och etnisk svensk, vilket används som bakgrund för vad
begreppen innebär. Begreppen används under flera delar i studien. Följande teorier redogörs
även: etnisk och kulturell identitet, social identitet, spegeljaget, kollektiva, ontologisk trygghet
Teorierna är relevanta för analysen i senare del och används för att bland annat analysera
upplevelsen och hanteringen av dubbelheten hos individers identiteter. Omgivningens påverkan
på de unga vuxnas identifiering analyseras och relationen i grupperna framhävs. Teorierna
används även för att analysera individernas egna syn på sin identitet.
Centrala begrepp
Nedan introduceras de centrala begreppen: identitet, invandrare och etnisk svensk.
3.1 Identitet
Begreppet identitet har sina rötter från latin “idem” som betyder “detsamma” och står för de
roller man uppträder i den självbilden människan visar sig vara. Identiteten och självbilden
skapas och formas kontinuerligt under livets gång. Självbilden formas under utvecklingsfasen
som står för barndom, pubertet, ungdom, medelålder och ålderdom (Wellros 1998, s: 82).
Identitet är ett mångtydigt begrepp som är svår att definiera till ett fast fenomen. Det är därför
begreppet identitet brukar beskrivas ur flera olika perspektiv såsom individuella identiteter,
kollektiva identiteter, kulturella identiteter, europeiska identiteter och dylikt. Det är väldigt
vanligt att man hör begreppen förlorade identiteter, blandidentiteter, identitetskriser samt nya
identiteter. På liknande sätt kan identitet betyda självbilden man skapar om sig själv samt den
självbilden som skapas av andra. Det som förenar individen med samhället och skapar en känsla
av vem man är, brukar kallas för identitet (Hammarén & Johansson 2007, s: 6).
9
3.2 Invandrare
Slutet av 1960-talet ändrade myndigheterna ordet utlänning till begreppet invandrare.
Begreppet invandrare började användas som beteckning för personer med utländsk härkomst
efter andra världskriget. Inom kategorin invandrare betecknas även personer som är födda i
Sverige men har ett annat ursprung. Individer som har utländsk bakgrund och är födda eller har
svenskt medborgarskap kategoriseras i samma kategori med individer som bor i Sverige men
har ett utländskt medborgarskap. Begreppet invandrare blir därför svårt att definieras entydigt
och kan därmed ses utifrån olika perspektiv. Det objektiva perspektivet kan vara såsom
medborgarskap, födelseland, hur länge man har bott i Sverige, familjebildning samt modersmål.
I det subjektiva perspektivet beskrivs personerna utifrån utseende eller om hen talar svenska
flytande eller med brytning. Personer med utländsk bakgrund kan oftast eller i vissa fall se sig
själv som svensk men kan de kategoriseras som invandrare av andra (Regeringskansliet 2000,
ss:19–21).
3.3 Etnisk svensk
I uppsatsen avvänds ordet etnisk svensk och för att beskriva individer som har två föräldrar som
är "biologiskt sätt" svensk. En förklaring till varför vi använder det här ordet är för att vara
tydliga med vad respondenterna menar när de pratar om svenskar. Etnisk svensk blev därför
mest lämpligt för att vara tydliga i våra resonemang.
Teoretisk referensram
Följande teorier och begrepp presenteras nedan: social identitet presenteras med tre olika
dimensioner: etnisk, kulturell och kollektiv identitet, spegeljaget, ontologisk trygghet,
etnocentrism, vi & dem fördomar,
3.3 Skapandet av identitet
Socialkonstruktionismen menar att identiteter formas utifrån kön, klass och etnicitet. De här
kategorier är inget som upptäcks utan är något som skapas. Identitet och sociala kategorier bör
10
inte tolkas som en mänsklig natur och som statisk i individens liv. Båda kategorierna bör ses
som föränderliga och påverkade av sociala, kulturella, historiska och ekonomiska faktorer. Det
här kan ses som en process där “skillnad” blir det centrala utgångsläget när identiteten
konstrueras. Individen vet vem den är genom att veta vad den inte är. Likheter och skillnader
formas både genom symboliska diskurser men även genom sociala inkluderingar och
exkluderingar. En enhetlig definiering av etnicitet, klass, kön eller dylikt är komplicerad
eftersom relationen mellan olika betydelser är det väsentliga. Relationerna mellan betydelserna
skiftar beroende på tid, plats och kontext. Sammanfattningsvis spelar åtskillnaden roll i olika
sammanhang, i vissa fall markeras skillnaden medan i andra fall är den inte lika betydelsefull
(Hammarén & Johansson 2009, ss:98–99).
3.4 Identitet ur olika perspektiv
Nils Hammarén och Thomas Johansson (2009) menar att identitet binder samman individ med
omgivning. Identitet uppmärksammar vad individen har gemensamt med sin omgivning som
identifierar sig på samma sätt. Gemenskap och en känsla av tillhörighet till kollektivet är vad
identitet bygger på. Den skapas även genom olika sätt dels genom att ta distans från det man
inte är och identifiera sig med det man är. Det här betecknar det individuella perspektivet men
även det kulturella och sociala. Personlig identitet är när individen särskiljer sig från andra och
står för det unika, exempelvis namn, egenskaper eller utseende. Sociala identiteten står för den
sociala och kulturella delen. Det innebär att en självkategorisering sker och förenar individen
med omgivningen. Kategorisering av sig själv görs genom att individen anser sig tillhöra eller
skulle vilja tillhöra de upplevda grupper, status och kategorier. Det centrala är vad det
känslomässiga för tillhörigheterna betyder (Hammarén & Johansson 2009, ss:104–107). En
social identitet syftar även på att omgivningen tillskriver så kallade sociala roller. Individen har
flera olika sociala identiteter som kännetecknas genom sociala roller, exempelvis svensk, elev
eller kristen. Tillskrivning av de olika sociala rollerna sker utifrån sammanhanget och
situationen individen befinner sig i (Jenkins 2008 refererad i Giddens & Sutton 2013, s:205).
Etnisk identitet står för en form av ett metaforiskt släktskap som är fast och markerad i den
etniska tillhörigheten. Det här innebär att tillhörighet blir central för den etniska identiteten
(Stier 2009, s: 104). Etnisk tillhörighet avser när en individ känner en tillhörighet med en grupp
som definierar sig utifrån en viss kultur. Definitionen sker både av gruppmedlemmarna och av
andra. Etnicitet bör inte se som egenskaper hos en grupp utan etnicitet är en del av den sociala
11
relationen. En viss grupp definieras som etnisk enbart i förhållande till en annan grupp och
därför ses inte en isolerad grupp som etnisk (Hammarén & Johansson 2007, 74). I det moderna
samhället pågår ständiga förändringar, vilket kan leda till att en mer stabil grupp-tillhörighet
skapar trygghet. Den här grupp-tillhörighet kan bygga på en gemensam etnisk identitets
position. Etniska grupper är inte enbart byggda på en gemensam etnicitet, kultur, nation, historia
eller hudfärg. Det är den självbilden som man har och en känsla av tillhörighet som skapar
existensen av etniska grupper. Etnicitet innebär att en grupp individers uppfattningar om en
gemensam bakgrund, vilket innebär att individen skapar en bild om sig själva som folkgrupp
(Stier 2009, s:104).
Kulturell identitet handlar om hur individen identifierar sig utifrån uppfattningar om religion,
livsstil, nation eller liknande. Begreppet är brett och har ett syfte att fånga in nutida ofta
komplexa samt flexibla globala identiteter (Hammarén & Johansson 2007, 83). Det
essentialistiska perspektivet ser på kulturella identiteter som något fast och oföränderligt.
Grunden är att identiteten inom en grupp ses utifrån föreställningar av ett gemensamt, “äkta”
ursprung eller ett slags blodsband, ras eller etnicitet. Ett konstruktionistiskt perspektiv
framhäver istället att kulturella identiteter förändras över tid och är kontextberoende. En viktigt
poäng som lyfts fram är att betona både likheter och skillnader inom en grupp såväl som mellan
grupper. Kulturella identiteter ger en positionering och är bunden till specifika situationer. Den
kan även vara tilldelad, påtvingad och självvald. När unga blir utifråndefinierade som till
exempel “invandrare” blir det lätt att de själva identifierar sig själva som invandrare. Det
specifika sammanhanget som individen befinner sig i är väsentligt för upptagande av identiteten
eller positionen. Erfarenheten av en exkludering och upplevelsen av att bli betraktad som
“invandrare” är andra faktorer som leder till ett övertagande av en identitetsposition som
“invandrare” (Hammarén & Johansson 2009, ss:106–107).
Kollektiva identiteter menar Benedict Anderson (1993) bygger på känslan av gemenskap och
ett likhetstänkande. Det som förenar individer är samma intresse, mål och erfarenheter. Ibland
kan kollektiva identiteter ha en dominerande stor betydelse medan i andra fall kan den förlora
den emotionella meningen. När en känsla av gemenskap inte finns kan det leda till utanförskap
och i många europeiska länder påvisas det här. En svårighet att ta sig in i samhället och en
bristande möjlighet till utbildning samt arbete tenderar att stärka känslan av utanförskap. En
konsekvens är att tydliga uppdelningar av t.ex. “svenskar” och “invandrare” görs. Individer
som upptäcker olikheter och ser brister i “gemenskapen”, söker sig oftast till nya kollektiva
12
lösningar. Det som sker är att nya sociala gemenskaper skapas (Anderson 1993 refererad i
Johansson & Lalander 2013 ss:102–104).
3.5 Att skapa sig själv i möten med andra
Charles Horton Cooly (1902) är grundaren till symboliska interaktionismen och framhäver
begreppet spegeljaget. Spegeljaget innebär att individer definierar sig själv utifrån hur andra
uppfattar en själv. I mötet mellan individer sker en intuitiv analys av hur man tror att andra ser
på en och kan skapa känslor av stolthet eller skam beroende på analysens utfall. Det här gör
människan för att den inte har en förmåga att läsa andras tankar och det blir svårt att uppfatta
andras medvetande samt reflektion. En bedömning görs därför utifrån gester, miner, blickar och
tonfall som den andre bemöter med (Cooley 1902 refererad i Johansson & Lalander 2014, s:30).
Att återspegla sig själv i andras ögon kan skapa känslorna skam och stolthet är centrala. En
negativ uppfattning om sig själv, skapar känslan av skam. Känsla av stolthet sker genom en
positiv återspegling av sig själv och väcker en god känsla hos individen. Spegeljaget framhävs
genom tre element där identifieringen om sig själv genom andra sker:
• Föreställningen av hur individen framstår i andras ögon
• Föreställningen av bedömningar andra gör på individen
• Självkänslor av stolthet och skam
(Dahlgren & Starrin 2004, ss:10,85)
Kapitelförfattaren Birgitta Svensson (1997) i boken “Skjorta eller själ” nämner att människans
identifiering utgörs av tre riktningar. Det är identitet som får människan att känna av trygghet
och stabilitet eftersom det är då man kan uppleva existensen av livet. De här tre riktningar är:
1. den identitet individen upplever sig själv i.
2. den identitet som individen visar för andra
3. den identitet som individen blir tillskriven av andra.
För att kunna identifiera sig som det man vill så bör man vara säker på sin “Jag-identitet” och
när en individ är säker på sin “Jag-identitet” så vet individen vem den är. Det är “Jag-
identiteten” som bidrar till att man identifierar sig till den man är, man skapar ett jag utifrån
13
sina egna erfarenheter. Oftast kopplas jaget till den kulturella identiteten och tillhörigheten till
en specifik grupp (Svensson refererad i Alsmark 1997, ss: 42–43).
3.6.1 Ontologisk trygghet
Anthony Giddens (1999) beskriver den ontologiska tryggheten där människors upplevelser av
att världen fungerar som det ska och att ens egna identitet kan sammanfogas till den värld man
lever i. Trygghet är en känsla som människor ständigt regenererar i vardagslivet och denna typ
av trygghet återskapas utan att man funderar över det. Situationer som är oförutsedda gör att
den ontologiska tryggheten hämmas och det blir svårt att begripa sig på det som sker i nuet.
Giddens (1999) menar att det är viktigt för oss människor att uppleva den ontologiska
tryggheten eftersom den ger oss en känsla av att allting i livet fungerar som det ska och att vi
har allting under kontroll. Det är även viktigt för oss att ha ett samband med omvärlden och på
så sätt tillämpa de vardagsritualer som ger en känsla av att allting är normalt. När den
ontologiska tryggheten rubbas exempelvis när en individ inte kan tillämpa koderna och språket
kan ångest uppstå samt känslan av otrygghet. Otryggheten skapas även genom att individen inte
kan relatera till omgivningen. Oftast söker människor sig till omgivningar som de kan relatera
sig till samt det är genom sociala och kulturella koder som människor kan skapa samhörighet
(Johansson & Lalander 2013, ss: 52–53).
3.7 Vi och dem
De senaste decennierna har Sverige blivit indelat i “vi och dom” och är en nation där
människorna blir placerade i så kallade A- och B-lag. De flesta “invandrare” är födda i Sverige,
har svenskt pass och är medborgare men trots det går de under beteckningen “invandrare”. De
här individer blir inte betraktade som “riktiga” svenskar eftersom de har en annan tillhörighet
av etnicitet, vanor, seder och traditioner eftersom föräldrarna kommer från en annan kultur.
Invandrare från USA, Australien och Tyskland går inte under beteckningen “invandrare” trots
att de är det. Det har därför blivit en utveckling av begreppet “invandrare” som talar om vilket
ursprung individen har men även vilken social position och klass den har (Sernhede 2010,
ss:74–75).
14
Identitet och skillnad kan förklara uppdelningen mellan “vi och dom” genom att individer
motsätter identiteter eller att konflikter mellan olika nationaliteter och etniska grupper skapas.
Skillnader leder heller inte bara till något negativt utan kan skapa en kollektiv gemenskap.
Människor med olika nationaliteter, sexualiteter, etniciteter eller liknande, kan samexistera utan
att konflikter eller missnöje uppstår. Skillnaderna ses istället som något berikande och ger
gemenskap. Det väsentliga är exkluderande och inkluderade symboler. Inkluderade symboler
står för ett välkomnande, att individen visar en tillhörighet eller skulle vilja tillhöra en specifik
grupp. Exkluderande symboler grundar sig på ett avstånd, en utestängning. “Invandrare” kan
ses som en exkluderande symbol, den som är utanför medan “svensken” ses som inkluderande
symbol, står innanför. En exkludering gör att skillnaden blir förstärkt, en “invandrare” kan inte
vara “svensk” och vice versa (Hammarén & Johansson 2007, ss:38–39).
Människan har en benägenhet till att identifiera sig med personer som är lik en själv och de
motidentifierar sig med personer som de anser vara annorlunda och okänd. Det som har visat
sig är att individer särskiljer sig själva från andra när de uttrycker sig som “vi-gruppen” och
särskiljer sig från “de-grupper”. Begreppet etnocentrism innebär att människor tenderar att
använda sin kultur eller etnicitet som en utgångspunkt när de värderar andra grupper eller
kulturer. Den centrala aspekten här blir att människans egna uppfattningar och handlingar ses
som logiskt, korrekt eller bättre. Etnocentrism framkallar och uppmuntrar etniska samt
kulturella stereotyper, synsätt och förutfattade meningar. De här företeelser bidrar till att
individen kan förutse vilka personer eller grupper som är goda/onda eller bra/dåliga. Begreppet
etnocentrism internaliseras redan under socialisationsprocessen det vill säga redan som barn får
en etnocentrisk världsbild. Den här världsbild framträder tidigt hos barn utifrån deras föräldrar,
media, litteratur och skolan som sänder ut ett synsätt av etnocentrism (Stier 2009, ss: 130–133).
3.7.1 Fördomar
Alla människor har någon slags fördom om något/någon och det här behöver inte ses likadan
ut för alla. Fördomar innebär att man har förutfattade meningar om någon eller något, vilket
betyder att man drar slutsatser om någon eller något innan man vet den faktiska verkligheten
är. I boken Kulturmöten beskriver författaren Jonas Stier (2009) om forskaren Gordon Allports
(1979) definition om fördomar. Allport (1979) menar att det finns fördomar i samhället och
fördomar är förutfattade meningar som inte bearbetas. Fördomar anses vara negativa attityder
15
som ger oftast en negativ känsloladdning. Personer som har förutfattade meningar kommer
förhoppningsvis att konstatera att de har tillräckligt kunskap om deras uppfattning och handling.
I själva verket är det så att man övergeneraliserar och att det finns brister i den kunskapen man
har om varje persons unika individualitet. Grunden till fördomar baseras på attityder som kan
vara emotionella och beteendemässiga exempelvis vissa individer vill inrikta sina aggressioner
mot någon eller några grupper. Det kan även vara att man vill peka ut andra som syndabockar
för att hantera sin frustration. En del människor kan visa sitt fördomsfulla agg genom våld eller
hotfulla uttryck medan andra kan uttrycka sig känslomässigt genom att de tar avstånd, avskyr
eller ogillar. Ett annat sätt förutfattade meningar kan uttryckas genom att kategorisera
människor i stereotypiska föreställningar (Stier 2009 ss:133–135).
3.8 Sammanfattning
De begrepp och teorier som används i den här undersökningen valdes ut med hänsyn till syftet
samt frågeställningarna. Det blir mest lämpligt att använda sig av centrala begrepp som
genomsyrar i respondenternas beskrivningar av sina upplevelser. Undersökningen syftar till att
fånga in känslor kring dubbelheten och därför är identitetsteorier centrala. I den teoretiska
referensramen framhävs även teorier kring omgivningens påverkan på individens självbild som
tydliggörs i respondenternas uttalanden. De här teorierna är väsentliga för att beskriva en viktig
aspekt gällande individernas upplevelser kring sina dubbla identiteter. Begrepp och teorier om
utanförskap samt samhörighet är relevanta för studien eftersom de används för att beskriva
hanteringen av dubbelheten.
16
Metod och material
I följande del presenteras den valda metoden som är kvalitativ metod och vidare redogörs de
etiska aspekterna som har berörts i undersökningen. Trovärdighet, reliabilitet och
generalisering är de följande delar som presenteras. Det redogörs även kring urval,
genomförande av intervju, transkribering samt kodning.
4.1 Kvalitativ metod
Kvalitativa metoder har som syfte att ge beskrivande data och det som ligger i fokus är
människans skrivna eller talade ord men även observationer av beteende. Unikt med den här
metoden är att man vill karaktärisera någonting och innebär att man vill undersöka på vilket
sätt ett fenomen konstruerad. Det kvalitativa är karaktären eller egenskapen hos något medan
det kvantitativa handlar mer om att kunskap som är systematisk (Olsson & Sörensen 2011,
s:106). I vårt fall vill vi framhäva ungas identitetsskapande och upplevelser av tillhörighet i
olika etniciteter och kulturer. En kvalitativ forskningsmetod med intervjuer blev relevant för
oss eftersom vi är ute efter en djupare förståelse inom vårt valda område och även för att besvara
våra forskningsfrågor. Steinar Kvale och Svend Brinkmann (2014) beskriver kring deskriptiv
kvalitativ metod som står för en beskrivande ansats (Kvale & Brinkmann 2014, s:19,47). Det
blir väsentligt att använda sig av en deskriptiv kvalitativ metod i vår undersökning eftersom vi
har ett fokus på beskrivandet av respondenternas upplevelser, erfarenheter samt handlingar
Intervjuguiden i den här undersökningen utformades genom en halvstrukturerad form och som
innebär att man försöker förstå olika teman som finns i urvalets livssituation. De valda teman
är till hjälp under intervjun där föreslagna frågor förekom (ibid). Frågeställningarna i
undersökningen var utgångspunkten för utformningen av intervjuguiden. Intervjun inleddes
med tema bakgrundsfrågor där frågor kring respondenternas bakgrundsinformation ställdes. Vi
frågade om exempelvis kön, ålder, sysselsättning, ursprung, och språk. Som övergång ställdes
frågor som berör etnicitet, “Vad tänker du när du hör begreppet etnicitet/folkgrupp”, “Vad är
etnicitet/folkgrupp enligt dig” och “Anser du att du har en/flera etniska bakgrunder?”. I nästa
tema ställdes följande frågor “Vad tänker du när du hör begreppet kultur? Vad är kultur för
dig?”, “Anser du att du tillhör en/flera kulturer?”, och “Anser du att du är svensk? (Vad anser
du är ”svensk” eller svensk kultur? ”. Det avslutande tema i intervjuguiden var normer och
17
några av frågorna som ställdes är “I vilka situationer känner du dig innanför inom
kulturen/kulturerna?”, “Upplever du att du förknippas som en person med utländsk
bakgrund?”, “Vilken syn tror du andra har på dig?” och “Är det viktigt för dig att tillhöra en
grupp?. Kvale och Brinkmann (2014) menar att som intervjuare ska man försöka inspirera
respondenten till att dela med sig av sina upplevelser och handlingar i detalj. Nyansrik
information, variation och beskrivningar om fenomenet ligger därför i centrum med ett syfte att
tolka innebörden (Kvale & Brinkmann 2014, s:19,47).
4.2 Etiska aspekter
De etiska aspekter som vi undersökare bör reflektera över är bland annat information-
samtycke, - konfidentialitet, - nyttjandekravet. Informationskravet innebär att deltagarna blir
informerade om studien och vad de kan förvänta sig med sitt deltagande (Kjellberg & Sörqvist
2015, s:289–290). Innan intervjun informerade vi deltagarna kring syftet med studien, hur
uppsatsen är upplagd och vilka risker samt fördelar i samband med deltagandet. Deltagarna
blev även informerade om att medverkan är frivillig och att de kan avbryta sin medverkan när
som helst. Vi informerade även tydligt att deltagande är anonymt och på så sätt uppfylldes
informationskravet.
Samtyckeskravet innebär att deltagarna i undersökningen ger samtycke för sin medverkan i
undersökningen (Kjellberg & Sörqvist 2015, s:288). Kravet uppfylldes genom att deltagarna
gav ett muntligt samtycke om att de vill delta och att de har förstår vad medverkan i
undersökningen innebär. De gav även ett godkännande om att deras intervjuuttalanden fick
skrivas ut i uppsatsen.
Konfidentialitet syftar på anonymiteten och att deltagarna skyddas genom att individuella
intervjuer inte går att spåra till respektive deltagare. Vem som har tillgång till intervjuerna eller
annan slags material är ett övervägande vi som undersökare bör göra (Kvale & Brinkmann
2014, s:109). Deltagarna i den här undersökningen skyddas genom bland annat anonymitet och
att inga personliga uppgifter redovisas. Intervjuerna och övrigt material har enbart vi och vår
handledare tillgång till. Materialet kommer att förstöras efter att studien har blivit godkänd för
publicering. Vi beslutade även att deltagarna ska få en möjlighet till att ta del av den färdiga
uppsatsen och på så sätt få se vad deras medverkan har resulterat i.
18
Risker som kan förekomma genom deltagandet i studien bör vara så liten som möjligt och
innebär att deltagandet inte ska medföra konsekvenser. Fördelarna med deltagandet blir därför
viktiga att lyfta fram och överväga riskerna som kan förekomma för både urvalen men även
populationen (Kvale & Brinkmann 2014, ss:107–111). De risker och fördelar som kan
förekomma i samband med deltagandet i undersökningen är att deltagarna blir påverkade av
frågorna och tänker kanske kring frågorna som ställts under intervjun.
Under själva intervjun har deltagarna rätt till att ångra sitt uttalande, vilket vi tog hänsyn till.
Det innebär att forskarens roll är viktig i undersökningen. Undersökarens integritet är väsentlig
för den vetenskapliga kvaliteten och styrkan i de etiska aspekterna som beslutas under
forskningens gång. Det moraliska ansvaret är mer komplext än etiskt kunnande och syftar även
på forskarens moraliska integritet, empatin, känsligheten och engagemanget i moraliska
företeelser (Kvale & Brinkmann 2014, ss:107–111). Det moraliska ansvaret har tagit till hänsyn
under studiens gång där empati och känslighet fanns ständigt med i tankarna. Vårt fokus låg på
att uppnå en så hög vetenskaplig kvalitet som möjligt och visa vår kunskap i den här uppsatsen.
4.3 Trovärdighet och Reliabilitet
I en forskningsstudie är det viktigt att läsaren tror på studien vilket betyder att uppsatsen ska
vara trovärdig och pålitlig. I vetenskapskapsvärlden är det viktigt att skapa förtroende i studien
som i sin tur bidrar till trovärdighet. Den empiriska undersökningen ska inte vara baserad på
antagande eller spekulationer, utan när läsarna bör förlita sig på författarens påstående och det
som har gjorts under studien (Ahrne & Svensson 2015, ss:24–25). Spekulationer undviks i den
här uppsatsen genom att det används citat från intervjuerna och att vi är transparenta i analysen.
Tillvägagångssättet beskrivs även väl under rubriken Genomförande av intervju för att undvika
spekulationer. Om författaren lyckas övertyga läsarna att resultaten i uppsatsen är trovärdig så
framvisar att man har skapat mening med studien. Inom den kvalitativa forskningen kan man
framhäva forskningsrapporter eller uppsatsers trovärdighet på olika sätt. Det finns tre olika
varianter av metoder som kan öka trovärdigheten i en studie. Dessa tre baseras på transparens,
triangulering och återkoppling till fältet men i den här undersökningen utgår vi enbart ifrån
transparens (ibid).
19
I vår C-uppsats har vi utgått ifrån transparens för att förstärka trovärdigheten i uppsatsen.
Återkoppling till fältet och triangulering finns det ingen möjlighet att utföra i vår studie pga.
tidsbrist. Transparens görs genom att författaren/na framlägger uppsatsen på ett dylikt sätt så
att möjligheten för diskussion och kritik skapas. Om uppsatsen går att diskutera och kritisera så
kan den få en mening, vilket betyder att den har en hög kvalité. Uppsatser som inte är kritiserbar
och inte går att diskutera har då inte en hög kvalité och därmed är de inte trovärdiga.
Undvikandet av en låg trovärdighet kan göras genom att författaren/na skriver och beskriver
tydligt för läsaren vad man vill förmedla med sin studie. Det är därför viktigt att författaren
framlägger en reflektion kring sina metodval. Författaren bör vara öppen med sina svagpunkter
i uppsatsen för att framstå som trovärdig (Ahrne & Svensson 2015, ss:26-28). Som mål att nå
en hög trovärdigheten i den här uppsatsen har vi varit noga med att beskriva
forskningsprocessen tydligt och göra uppsatsen diskutabel. Vi anser även att studien är skriven
med detaljerade beskrivningar och på så sätt blir trovärdigheten starkare eftersom läsaren får
en större förståelse av hur vi har tänkt samt resonerat. En öppenhet kring styrkor och svagheter
finns i uppsatsen som stärker trovärdigheten.
Reliabiliteten syftar på tillförlitligheten och innebär att studien är gjord korrekt utan en
påverkan av slumpmässiga faktorer (Trost 2012, ss:61–63). Precisionen i undersökningen blir
mest relevant eftersom en pilotstudie utfördes som gjorde att oklarheter och missar i
intervjuguiden korrigerades innan intervjuerna. Vi kunde även ändra ordningsföljd på frågorna
för ett bättre flöde och ta bort frågor som inte passade in i intervjun
4.3.1 Generaliserbarhet
Den här studie är inte generaliseringsbar eftersom urvalet som har undersökt är så pass litet,
därför representerar urvalet inte hela populationen. Vi har intervjuat personer med utländska
bakgrunder, för att kunna få variation så har vi valt utföra intervjuer med personer som har
ursprung från olika länder. Därav representerar inte dem här personerna sina respektive
folkgrupper och de representerar även inte personer med utländsk bakgrund eller etniska
svenskar som en grupp (Ahrne & Svensson 2015, s:26).
20
4.4 Urval
Urvalet i den här undersökningen valdes baserat på syftet som utgår på att få en förståelse för
hur unga vuxna upplever och hanterar dubbelheten i sin identitet. Det centrala i undersökningen
är om individerna identifierar sig med båda identiteterna och om identiteterna skiljer sig åt.
Undersökningen framhäver om individernas egna identifiering påverkas av deras omgivning.
Det var då mest lämpligt att undersöka unga vuxna -män och kvinnor med olika utländska
bakgrunder som antingen är födda/uppvuxna i Sverige och bor kvar i landet. Det här görs för
att få en så nyansrik information som möjligt. Personer med utländsk bakgrund menas att man
har en eller två föräldrar som är från ett annat land än Sverige. Vår urvalsgrupp har varit baserad
på personer med utländsk bakgrund som har utlandsfödda föräldrar där respondenterna är
antigen födda i Sverige eller har invandrat till Sverige som barn. Våra respondenter har
ursprung från olika länder. Det var även viktigt att personerna var över 18 år och högst 35
eftersom det var unga vuxna som fokus låg på.
Respondenterna valdes utifrån vad Göran Ahrne och Peter Svensson (2015) kallar för
snöbollsurval. Den här typen av urvalsmetod innebär att man intervjuar en person som har
erfarenheter eller information som kan bidra till studien. När första intervjun har utförts så
tillfrågar man respondenten om den kan rekommendera någon som kan vara intressant för
studien, på så sätt fortsätter man tills urvalet är tillräckligt stort (Ahrne & Svensson 2015, s:41).
På liknande sätt gick tillvägagångssättet för urvalet i den här undersökningen, vi frågade våra
respondenter om rekommendationer till andra unga vuxna med utländsk bakgrund som är
födda/uppvuxna i Sverige mellan 18–35 år. När vi sedan hade fått rekommendationer gjorde vi
strategiska val genom att välja personer som har ursprung från olika länder.
4.5 Genomförande av intervju
Först och främst började vi med att bestämma vilka personer som skulle kunna vara relevant i
vår studie. Innan intervjun fick våra respondenter ett missivbrev där det stod om studiens syfte
och frågeställningar och varför personerna var intressanta för vår studie. De etiska riktlinjerna
var en viktig kärnpunkt genomförandet av våra intervjuer. I missivbrevet stod det även om hur
lång intervjun kommer att vara och att vi kommer spela in intervjun. Under intervjun hade
respondenterna rätten till att avsluta sitt deltagande när som helst. Respondenterna gav
21
samtycke till att spela in intervjun och inspelningen av intervjun skulle raderas efter
publiceringen av uppsatsen. Respondenterna fick även kontaktinformation till oss och vår
handledare. Vi började med att ta kontakt med en bekant som vi frågade om den vill delta i vår
undersökning och därefter bestämde vi tid och plats för var intervjun skulle utföras. Intervjun
utfördes i ett grupprum på Karlstads Universitet och sedan rekommenderade första
respondenten andra individer som skulle kunna vara intressanta. Intervjun gjordes på åtta
personer vilket betydde att vi intervjuade fyra personer var och intervjuerna varade mellan 45-
90 min. Under intervjugången antecknades små kommenterar och det skulle underlätta för oss
att komma ihåg vad som sagts samt få en återblick på den sociala interaktionen.
4.6 Transkribering
Transkriberingsprocessen innebär att en bearbetning av de inspelade intervjuerna sker genom
intervjuuttalanden utskrivs efter att alla intervjuer är utförda. I materialet skapas ett nyskapande
och det nedskrivna blir inte enbart talet utan representerar vad som sagts (Kvale & Brinkmann
2014, s:221). I den här undersökningen skedde utrivningarna manuellt vilket resulterade i ett
utrymme för en större förståelse av materialet. Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att det
problematiska med transkriberingar är att blickar, gester, ironi samt kroppshållning inte kan
framställas till skriftlig berättarform som kan vara till hjälp under analysen (Kvale &
Brinkmann 2014, s:221). Vi antecknade under intervjusituationerna för att få med olika uttryck
och den sociala interaktionen som var till hjälp vid transkriberingsprocessen. Det går däremot
inte säga att alla uttryck och hela interaktionen fångades upp, därmed kan det finnas en risk för
missar.
4.7 Kodning
I boken “Handbok i kvalitativa metoder” nämner författarna Ahrne och Svensson (2015) om
Kathy Charmaz (2002) definition utifrån bearbetningen av intervjudata det vill säga kodning.
Vi har utgått ifrån Charmaz (2002) definition som menar att när bearbetning av intervjudata
görs så ska forskaren vara mycket nära sitt material. Det innebär att vi läste
transkriberingutskrifterna rad för rad och skrev kommenterar i materialet. Utifrån de här
kommenterar sammanfattades de olika tolkningarna inom stycken i utskrifterna (Charmez 2002
refererad i Ahrne & Svensson 2015, s:224).
22
Charmez (2002) benämner om två varianter av kodning som är öppen och- fokuserad kodning.
Vi började med den öppna kodningen där vi läste transkriberingsmaterialet och antecknade utan
att tänka på helheten. I början var vi inläst på teorier och tidigare forskningar inom området
med ambitionen för öppenhet och nyfikenhet var viktig. Efter att vi hade kodat spontant
använde vi oss av återkommande nyckelord, vilket innebär att inga nya nyckelord tillkom.
Under öppen kodning i vår studie återkom nyckelord som t.ex. mångkultur, identitet, etnicitet,
invandrare, utseende, värderingar och normer, kategorisering, särskiljning, segregering,
integration, utanförskap, samhörighet, erfarenhet, svensk i ursprungslandet.
Efter dessa nyckelord blev det en övergång från öppen kodning till fokuserad kodning.
Fokuserad kodning innebär att huvudkoder skapas genom de återkommande nyckelorden där
det uppstår ett mönster. De olika nyckelbegreppen som liknar varandra sammanställs och görs
till ett eller flera huvudteman. Det bidrar till en underlättning för forskarens analys av de
teoretiska begreppen (Charmez 2002 refererad i Ahrne & Svensson, 2015 s: 224). Inom
samhällsvetenskapen brukar man utgå ifrån kodning och kategorisering för att få en överblick
av transkriberingen. Kodning betyder att man anknyter ett eller flera nyckelord till ett textstycke
som är till hjälp att identifiera uttalanden. Kategorisering innebär att begreppsformningen sker
systematisk utifrån ett uttalande och skapar en utgångspunkt för mängden dvs. kvantifiera
(Kvale & Brinkmann 2014, ss: 241-241). I vårt material kunde vi anknyta flera nyckelord till
uttalanden, vilket underlättade till att skapa huvudkoder. Kategorisering användes även genom
att ta fram kärncitat bland de liknande uttalande och de koder som skapades var identitet,
självbild, tillskriven identitet, ambivalent identitetsposition, att hantera sin dubbel identitet och
samhörighet.
23
Resultat och Analys
Under rubriken resultat och analys presenteras inledningsvis respondenterna och övergår till
temat identitet som är kontextberoende där tre olika identiteter kan urskiljas. Temana i det här
kapitlet är uppdelat utifrån syftet och frågeställningarna som är en utgångspunkt i studien. Det
presenteras även rubriken Att hamna emellan sin dubbelidentitet som följande del.
Respondenterna beskriver hur de upplever sin dubbelidentitet och vilka konsekvenser som de
stöter på. Den sista rubriken är Samhörighet där det presenteras hur respondenterna hanterar sin
dubbelidentitet.
5.1 Presentation av respondenterna
Respondent 1, student och arbetar
R1 är en man som är 26 år gammal och har två examen, kandidat och den masterexamen. Han
är född i Kurdistan och har bott i Sverige tio år. R1 modersmål är kurdiska, dialekten badinani.
Han talar även flera olika språk flytande såsom persiska, dari, svenska, engelska och han talar
även de största dialekterna i kurdiskan.
Respondent 2, arbetar
R2 är en kvinna som är 32 år gammal och är snart färdig med sin förskollärarexamen. Hon
arbetar som just nu som vikariepedagog på en förskola. R2 är född i Thailand och hon flyttade
till Sverige när hon var 3 år. Hennes modersmål är svenska eftersom hon inte kan tala
thailändska flytande. Hon talar svenska, engelska och lite thailändska.
Respondent 3, student
R3 är en kvinna som är 24 år gammal och studerar på universitetsnivå. R3 är född i Sverige och
har ett ursprung från Irak. Hennes modersmål är arabiska och hon talar svenska, engelska
flytande samt spanska och tyska lite grann.
Respondent 4, student
R4 är en man som 24 år gammal och studerar på universitet. R4 är född i Sverige och har ett
ursprung från Pakistan. Hans modersmål är urdu men han talar svenska, engelska, punjabi,
hindu och persiska.
24
Respondent 5, arbetar
R5 är en man som är 25 år gammal och arbetar heltid. Han är född i Bosnien och flytande till
Sverige som flykting år 1995 då han var tre år när han kom till Sverige. Hans modersmål är
bosniska men han talar även svenska samt engelska flytande.
Respondent 6, arbetar
R6 är en man som är 31 år gammal och arbetar heltid. R6 är född i Afghanistan och har bott i
Sverige i 22 år. Dari är hans modersmål och han talar svenska samt engelska flytande.
Respondent 7, student
R7 är en kvinna som är 25 år gammal och studerar. Hon är född i Turkiet men är kurd och
flyttade till Sverige när hon var 3 år gammal. R7:s modersmål är kurdiska, dialekten kurmanji
och hon talar svenska, engelska flytande och turkiska medel bra.
Respondent 8, student och arbetar extra
R8 är en kvinna som är 21 år gammal och studerar på universitet samt arbetar vid sidan av
studierna. R8 är född i Sverige och har ett ursprung som kurd från Irak och Iran. Hennes
modersmål är kurdiska, dialekten feili och talar svenska flytande.
5.2 Identitet
Utifrån det empiriska materialet kan det urskiljas två olika identiteter. Den första benämns som
Självbild, där respondenterna identifierar sig själva utifrån begreppen etnicitet samt kultur och
kollektiv gemenskap. Individerna uttrycker den identitet som de upplever sig själv i. De andra
två identiteter som individerna uttrycker är kontextberoende och går under namnen Tillskriven
identitet och Ambivalent identitetsposition. Det som sker är att individerna definierar sig själva
utifrån omgivningen där ett yttre tryck med en tillskrivning av identitet sker, vilket gör att
individerna övertar den tillskrivna identiteten som är ett inre tryck.
25
5.2.1 Självbild
Hur respondenterna identifierar visar sig se olika ut och i stora drag sker definitionen av sig
själva utifrån deras ursprung, vilket syftar till vart föräldrarna kommer ifrån. Empirin visar även
att identifieringen är kontextberoende och därför kunde identiteten skilja sig beroende på
situation. Många av respondenterna tänkte inte på den etniska eller kulturella identiteten när
frågan “Vem skulle du säga att du är” ställdes under intervjun. Presentationen av sig själva
handlade mer om deras egenskaper, intresse och deras sysselsättning. Individerna uttrycker en
personlig identitet som enligt Hammarén och Johansson (2009) innebär när individen särskiljer
sig från andra. Särskiljningen sker utifrån att respondenterna nämner det som är unikt hos dem
som individ och beskriver därför sina intressen och egenskaper:
“Jag skulle säga att jag är en 25 årig man som gillar bilar men har även ett intresse för teknik
och med teknik brukar jag hålla på med på min fritid. Jag jobbar som sagt som fordonselektriker
och har arbetat med det i sex år” (Respondent 5).
“Jag ser mig själv som en snäll, ödmjuk, rättvis och hjälpsam person. Det tror jag är bra
egenskaper. Mina negativa sidor är att jag har lite tålamod och blir arg för snabbt, kort stubin
så det är mina nackdelar” (Respondent 6).
Vid en djupare diskussion blev det tydligt att alla respondenterna på ett eller annat sätt har en
identifiering med ursprungslandet eller föräldrarnas kultur där de känner en tillhörighet. Om de
unga vuxna är födda/uppvuxna i Sverige spelar inte stor roll gällande uppfattningen om etnisk
och kulturell identitet. Respondenterna menar att den etniska identiteten är ens bakgrund,
ursprung, utseende och var deras föräldrar kommer ifrån. Flera identifierar sig etniskt med
föräldrarnas ursprung där de beskriver etniskt är de inte svenskar eftersom de anser att de inte
passar in i definitionen för ”etniskt svensk”. Respondenterna framhäver den biologiska
aspekten avseende etnisk svensk. Respondenternas kulturella identiteter består av en blandning
av olika kulturer. När kultur kom på tal under intervjuerna var de unga vuxna inte eniga om
definitionen av kultur, flera anser att kultur innebär beteende, språk, värderingar och normer
medan andra höll delvis med om föregående men uttrycker att kultur även handlar om
traditioner, mat, högtider, dans samt sång. Respondenterna identifierar sig dock oftast mest
med en av flera möjliga identitetspositioner och de definierar inte sig själva enbart utifrån
svenska samt ursprungslandets kultur utan de är mångkulturella. Resultatet visar att
26
respondenterna är influerade av den svenska kulturen eftersom de är födda/uppvuxna i Sverige.
Blandning av flera kulturer ses som något positivt eftersom de tar det bästa från kulturerna och
nackdelen kan vara att det blir jobbigt i vissa situationer. Kulturella värderingar och
traditionerna som de uppfattar negativt väljer de bort och istället anammar de positiva.
Respondent 2 berättar, till exempel att hon inte känner en stark tillhörighet till den thailändska
kulturen utan den svenska kulturen har en starkare betydelse:
“Jag är född i Thailand men identifierar inte mig som thailändare i och med att jag har bott
här (Sverige) så länge och jag har inte med mig mycket från Thailand, förutom min mamma och
min syster. Jag vet att jag har två etniska bakgrunder men en utav de överväger jättemycket
över den andra etniciteten men jag har två, alltså svenska och thailändska. [...] Språket
identifierar ens etniska bakgrund eftersom det påverkar mitt sätt att identifiera mig själv. Om
jag hade pratat flytande thailändska då skulle jag ha gjort av en orsak. Det skulle jag ha gjort
för att jag inte kan släppa min etnicitet och identitet som thailändare[...] Jag firar jul och jag
firar påsk. Jag går till kyrkan och jag sjunger svenskt kyrkomusik. Om man säger så här allting
jag gör är på svenska exempelvis jag drömmer på svenska” (Respondent 2).
En annan respondent ser sig själv inte som hundra procent svensk men heller inte som irakier
dock betonar hon tillhörighet i två etniska identiteter. Hon berättar att hennes föräldrar
ursprungligen är från Irak och att hon själv är född i Sverige. Hennes syn på livet med två
kulturer är både positiv men även negativ:
“Jag har flera etniska bakgrunder och det är irakiska samt svenska dock är vi keldaner och
syrianer från Irak. Keldaner och syrianer har ett annat språk men vi talar bara arabiska. Det
som skiljer sig från andra folkslag i Irak är att vi är kristna. Vi har samma mat, traditioner,
danser och kultur[...] Jag är uppvuxen med mina föräldrar då jag är uppvuxen med deras
tankesätt och deras värderingar men sedan har jag ju format mig själv utifrån det svenska
samhället[...] Jag menar jag tycker om att säga att jag är från båda kulturerna, alltså svenska
och irakiska. Sedan finns det ju delar av kulturerna som jag tänker “det här ska jag inte ha med
i bagaget”. Så jag är väldigt mix and match. Det kan även vara väldigt jobbigt att ha flera
kulturer för att när man växer upp som ungdom så kan det bli en sådan kulturkrock när man
börjar bli vuxen och ser på omvärlden. Min kultur säger nej men åt andra sidan tänker
jag…men det borde vara okej. Vissa saker tar jag med mig från min kultur men det är
jättemycket som jag inte tycker är rätt. Hade jag inte velat ha någonting från Irak så hade jag
ju inte haft det men jag tycker ju om deras tankesätt “(Respondent 3).
27
Respondent 7 menar att hon har en etnisk identitet och det är kurd eftersom hennes gener har
en betydelse för definitionen av etnicitet. Kulturella identiteten består däremot av svensk,
västerländsk samt kurdisk kultur:
“En och det är kurd. Båda mina föräldrar är kurder [...] Jag är helt medveten om att i Sverige
är man svensk om man är svensk medborgare dock biologiskt sätt är jag kurd eftersom både
mina föräldrar är kurder. Däremot skulle jag kunna säga att jag har flera kulturer, svensk
kultur och kurdisk kultur. Med den svenska kulturen menar jag min egna definition av svensk
kultur alltså normer, regler, traditioner, frianden som man gör, språk, musik som är känd i
Sverige [...] det behöver inte betyda att det är svenskt, det kan lika gärna var västerländskt”
(Respondent 7).
I respondenterna uttalande blir teorierna kring etnisk och kulturell identitet synliga. Författaren
Stier (2009) menar att etnisk identitet är individens självbild utifrån etnicitet och känslan av
tillhörighet samt trygghet. Hammarén och Johansson (2007) beskriver vikten av att individer
känner en etnisk tillhörighet utifrån identifieringen med en viss kultur. Den etniska identiteten
bör därför inte tolkas som egenskaper hos en grupp. Hammarén och Johansson (2009) betonar
även att kulturell identitet syftar till individens uppfattningar om livsstil och religion. Det
konstruktionistiska perspektivet menar att kulturella identiteter är föränderliga och är
kontextberoende. Kulturella identiteter framhäver likheter och skillnader inom gruppen
respektive skillnader mellan grupper (Hammarén & Johansson 2009, s:83).
I respondent 2:s uttalande blir att två etniska identiteter synliga vilket är thailändsk och svensk.
Den etniska identiteten som överväger mest är den svenska. Till den thailändska känner hon
tillhörighet genom hennes mamma och syster men till den svenska identiteten känner hon
starkare tillhörighet på grund av hennes levnadsätt. Hon menar att definitionen av etnisk svensk
inte enbart har att göra med gener utan framhäver levnadssätt som en aspekt för definitionen
för etnisk svensk. I hennes uttalanden tydliggörs även den kulturella identiteten där hon berättar
att hennes levnadssätt är svenskt. Hon följer traditioner, högtider och utövar kristendomen som
hon anser tillhör den svenska kulturen. Det som gör att hon identifierar sig med thailändsk
kultur är maten och hennes familj. En viktig aspekt gällande identifieringen av kulturell
identitet är språk. Respondent 2 berättar att hon inte talar thailändska flytande vilket bidrar till
28
att den thailändska kulturella identiteten blir svagare medan den svenska identiteten blir
starkare. Hon nämner även att de värderingar och normer som hon följer är svenska.
Respondent 3 framhäver att nationsmässigt är hon från Irak men hennes etniska tillhörighet är
keldan/syrian och att hon är kristen. Hon pratar arabiska eftersom hennes familj inte kan prata
keldanska eller syrianska. I Irak så har alla folkslag i landet samma traditioner, danser, kultur
och maträtter dock är det bara religionen som skiljer sig åt. Hon är uppvuxen med hennes
föräldrars tankesätt och värderingar men hon har även formats utifrån svenska samhället. Här
synliggörs även två olika etniska identiteter som påvisas i Stier (2009) och Hammaren &
Johansson (2007) teorier.
I enlighet med Hammaren & Johanssons (2009) definition av kulturell identitet genomsyras
flera kulturella identiteter respondent 3:s utsaga. Hon är uppvuxen med flera olika kulturer som
består av irakiska, keldanska/syrianska samt svenska. Respondent 3 nämner även att vissa
negativa drag inom kulturerna väljer hon bort och tar till sig det hon anser vara positivt. Hon
berättar även att det kan bli jobbigt att leva med flera kulturer eftersom hon upplever stora
skillnader mellan kulturerna. Det leder till att hon ifrågasätter vissa drag.
Respondent 7 nämner i sitt uttalande att hon har en etnisk tillhörighet eftersom båda hennes
föräldrar är kurder från Turkiet därmed har hon en självbild som kurd. I respondentens utsaga
framhävs det att i Sverige är man officiellt sätt svensk om man har svenskt medborgarskap,
dock betonar respondenten att biologiskt sätt är hon inte svensk. Hon anser därför att hon inte
är etnisk svenk. Respondent 7:s kulturella identitet består av både svensk och kurdisk kultur
eftersom hon följer vissa svenska normer, regler och traditioner likaså följer hon kurdiska.
Resterande fem respondenter identifierar inte sig inte som svensk utan de känner en etnisk
tillhörighet till ursprungslandets och föräldrarna. En förklaring till att de inte upplever sig själva
som etniska svenskar är att de inte känner sig som svenskar och att de inte blir accepterade som
svenskar.
5.3 Tillskriven identitet
Det empiriska materialet visar att omgivningen har en stor påverkan på respondenternas
självbild och därmed deras identitet. En utmärkande aspekt är att identitetspositionerna skiftar
29
beroende på bland annat vilken plats individerna befinner sig på. Utanförskapet ser även olika
ut beroende på vilken omgivning som finns på plats.
5.3.1 Inte svensk
Det respondenterna nämner att i Sverige definieras de inte som etniska svenskar utan de
uppfattas som invandrare eller utlänningar eftersom de har ett annat ursprung. Det gör att
individerna hamnar i utanförskap och de känner sig utanför i vissa situationer. Ett exempel på
när de upplever utanförskap är när de umgås med personer som är etniska svenskar. Orsaken
till varför de upplever utanförskap beror på avbildningar som etniska svenskar kan ha på
respondenterna som består av förutfattade meningar samt stereotypiska bilder. Det största skälet
till att respondenterna upplever utanförskap är att deras utseende, beteende, namn/efternamn
som är utländskt samt språket. Konsekvensen är att respondenterna känner att de sticker ut och
trots att de är födda/uppvuxna i Sverige och de blir kategoriserade under beteckningen
invandrare. Det finns därför ett yttre tryck på att respondenterna är annorlunda som sedan
skapar känslan av utanförskap. Begreppet invandrare har olika betydelse beroende på
sammanhang exempelvis när personer med utländsk bakgrund kallar varandra för invandrare
får begreppet en helt annan innebörd än när etniska svenskar använder begreppet. En förklaring
är att när personer med en annan etnicitet använder begreppet invandrare syftar de på vilken
etnisk tillhörighet de har och inte negativt. När etniska svenskar däremot använder begreppet
invandrare ifrågasätts det bakomliggande motivet eftersom det kan uppfattas som både positivt
och negativt.
Respondent 1 berättar att i Sverige uppfattas han som invandrare och han menar att invandrare
är personer som har mörkt hår. Det spelar heller ingen roll om personen är född i Sverige eller
utbildad. Det är personens utseende som avgör om hen ska kategoriseras som invandrare:
“Jag skulle säga kurd från Kurdistan och i Sverige är jag invandrare[...] Invandrare kan vara
personer som är födda i Sverige och är utbildade kanske till läkare, men bara för att de är
svarthåriga så är de invandrare i andras ögon” (Respondent 1).
Officiellt sätt är respondent 4 medveten att man är svensk om man har ett svenskt pass och har
svenskt medborgarskap. På grund av hans namn så vet han och omgivningen att han inte är
30
svensk. Respondent 4 berättar att han blir definierad som invandrare eftersom andra inte vet
vart han kommer ifrån och att de kan se honom som svarta fåret. Han menar att i situationer där
han är orienterad av etniska svenskar brukar han oftast stick ut. Det bidrar till att han inte ses
som en svensk. Här kan man förstå det som att respondent 4 utseende och namn avgör om han
är svensk eller inte. Han berättar även att begreppet invandrare har olika betydelser beroende
på vem som använder begreppet:
“När man har passet och är svensk medborgare, är man svensk… men det är ju inte så att mitt
namn är Anders liksom. Jag blir definierad som invandrare på grund av att de inte vet vart jag
är ifrån, de ser ju mig som svarta fåret [...] Om jag står bland tio svenskar så kommer jag att
synas, vilket gör att de inte kommer se mig svensk. Det är bara en verklighet och det är jag
medveten om [...] Om en person med utländsk bakgrund kallar mig för invandrare då tror jag
att han/hon menar mer att jag har en annan bakgrund. Jag anser inte att det är fel eftersom de
också är i samma sits som jag, vi har samma relation liksom. Om en svensk skulle ha sagt
invandrare då skulle jag tänka “vad är det som skiljer mig från dig” jag är född i Sverige och
är uppvuxen här. Det som skiljer sig åt är att jag har ett annat ursprung” (Respondent 4).
En annan respondent beskriver att personer med utländsk bakgrund som har ett utländskt
utseende kategoriseras som invandrare. Begreppet invandrare anses vara negativt enligt
respondent 6 och att det är negativ känsloladdad, dock behöver begreppet i sig inte vara
negativt:
“Invandrare är vi alla som ser utländska ut så skulle jag beskriva det, det spelar ingen roll hur
mycket man har bott i Sverige. I mina öron blir ordet negativ men det beror som sagt i vilket
sammanhang det används och det behöver inte betyda något negativ men när man hör det ordet
så är det någonting som svider i en. För oavsett hur mycket du har gjort oavsett om man har
gjort mycket mer än de flesta människor för Sverige, så kommer du alltid att i deras krets och
deras grupperingar alltid att ses som en invandrare. Invandrare tycker jag förklarar min etniska
bakgrund och jag förknippas med ordet invandrare, de drar alla över en och samma kam. Så
fort du inte ser ljus ut så är du invandrare” (Respondent 6).
Respondent 7 menar att utseende avgör att hon inte anses vara svensk och förknippas lätt som
invandrare för att hon har flyttat till Sverige som barn. Här blir språk, beteende och levnadssätt
betydelsefull för uppfattningen som svensk eller inte. Hon nämner även att det finns individer
som har stereotypiska fördomar och att hon hamnar i kategorin invandrare på grund av hennes
31
ursprung. Respondent 7 menar att etniska svenskar kan ha stereotypiska bilder om utländska
personernas beteende:
“Ja det märks ju väldigt tydligt på mig att jag inte är svensk, jag har ju väldigt krulligt och
fluffigt hår och andra som exempelvis etniska svenskar ser mig som svensk, i alla fall när de
har hört mig prata och sättet jag är på och klär mig [...] Jag förknippas som invandrare för att
jag har flyttat till Sverige som inte är mitt ursprungsland, jag är ju inte invandrare i Kurdistan
där är jag ju bara kurd men där ser man mig ju inte som kurd helt och det är ju för att jag har
blivit influerad av det svenska livet. det [...]det finns ju en del stereotyper så jag blir en del av
de stereotyper som man har på invandrare eller utländska. Det är väl typ det här att invandrare
är lättretliga och aggressiva och högljudda och sådant där [...] sedan är det ju andra
stereotyper att alla invandrare äter kebab men nej alla invandrare tycker inte om kebab lika
som att alla svenskar inte tycker om potatis eller korv eller aa de klassiska fördomarna. Jag
tror därför att normer och regler har en påverkan och en bidragande faktor över hur folk ser
på en” (Respondent 7).
Samtliga av våra respondenter berättade att de blir definierade som invandrare trots att de är
födda/uppväxta i Sverige. Deras utseende, språk, levnadssätt och beteende avgör att de inte
uppfattas som svenskar, vilket bidrar till att de blir kategoriserade som invandrare. I tidigare
forskning beskriver Gill Valentine et.al. (2009) att i det danska samhällets har man en
uppfattning om dansk identitet, ett gemensamt utseende där hudfärg har mer eller mindre
betydelse. Respondenternas kategorisering som invandrare utifrån utseende kan kopplas till den
här forskningen. De blir inte definierade som svenskar på grund av att det finns en uppfattning
om hur en svensk ska se ut, respondenternas utseende avviker.
En annan faktor som bidrar till att respondenterna anses vara invandrare är att omgivningen kan
ha det svårt att avläsa vilket ursprung de har från grunden. De flesta personer med utländsk
bakgrund sätts därför i en kategori för att beskriva att de inte är etniska svenskar.
Respondenterna är födda/uppvuxna i Sverige och är svensk medborgare, trots det här
kategoriseras de i beteckningen invandrare. Det här diskuterar kapitelförfattare Sernhede (2010)
som beskriver att de senaste åren har Sverige blivit indelat i “vi och dom”, där individerna blir
kategoriserade i så kallade A-och B-lag. Han menar trots att personer med utländsk bakgrund
är födda i Sverige eller har svenskt pass så placerar man personerna under beteckningen
invandrare. Det här är på grund av att de inte blir betraktade som “riktiga svenskar”.
Respondenternas uttalanden om den tillskrivna beteckningen "invandrare" har en koppling till
32
kapitelförfattaren Birgitta Svenssons (1997) definition om uppdelning av individers
identifiering. Svensson (1997) menar att det är utifrån negativa tillskrivningar leder till att
individerna upplever utanförskap. Det här är något som framhävs i respondenternas uttalanden
i samband med att de inte kategoriseras som svenskar utan som invandrare. De upplever att
etniska svenskar har fördomar och att de har stereotypiska bilder om hur utländska personer är
och beter sig. En annan definition som Stier (2009) framhäver är att begreppet etnocentrism
framkallar och uppmuntrar etniska samt kulturella stereotyper, synsätt och förutfattade
meningar. Det här genomsyrades i respondenternas uttalanden. Fördomar är ett sätt att ha
förutfattade meningar där man kategoriserar människor utifrån stereotypiska föreställningar.
5.3.2 Ursprungslandet
Ursprungslandet var ett ämne som stod ut i intervjuerna och det är här respondenterna blir
identifierade som svenskar. Identitetspositionen som svenskar beror på att individerna har
värderingarna, beteende och normer som har omedvetet/medvetet blivit influerat av det
svenska. Respondenterna är därför bärare av flera identiteters positioner, den svenska samt de
länder respondenterna har koppling till. Flera identitets positioner bidrar till att respondenterna
upplever i vissa fall utanförskap i ursprungslandet. Det leder i sin tur till känslan av att inte
tillhöra någonstans på grund av utanförskap i både Sverige och ursprungsländerna. I
ursprungslandet blir respondenternas svenska identitetsposition tydligare medan den utländska
bakgrundens identitet blir mer tydlig i Sverige. En av orsaken till att den svenska identitets
positionen blir mer synlig är språket. När individerna pratar kan lokalbefolkningen märka att
individerna inte bor i ursprungslandet. Att inte bo i landet var upprepande faktor till
utanförskapet i ursprungslandet och bemärkelsen som svensk. Befolkningen i ursprungslandet
har en uppfattning av svenskar därför blir respondenterna automatiskt förknippade som
svenskar eftersom de bor i Sverige. Respondent 7 berättar att hon märker hur hon får en
identitetsposition som europé eftersom hon får blickar av lokalbefolkningen och på grund av
att hon inte pratar flytande turkiska. Hon nämner även hur hennes värderingar kan krocka med
ursprungsbefolkningen i landet, vilket gör att hon sticker ut:
“Jag sticker ut…jag vet inte hur om det står skrivet på min panna (skämt) att jag bor i Europa
men det märks man får extra blickar eller att de alltid frågar, eftersom jag inte pratar ren
turkiska heller så då förstår de att jag inte är därifrån. Oftast brukar de som sagt fråga mig.
33
Därför vet jag att de ser att jag inte bor där. En del värderingar som kanske man har fått som
kanske inte anses vara typiskt kurdiskt eller vad man nu ska säga, som jag kanske har blivit
influerad av det svenska livet. Det är då jag kan uppleva kulturkrock och det är då jag kan
märka att jag sticker ut” (Respondent 7).
På liknande sätt uttrycker respondent 2, hon menar att utseendet och språket är ett skäl till varför
hon ses som en turist i Thailand:
“De möter mig som en turist. Utseendemässigt tror de alltid först jag är en thai men så fort jag
börjar prata så märker de att jag inte är därifrån. Jag har blivit lurad när jag har handlar för
att jag bryter eller vad som helst liksom. De prutar liksom, de sätter en pris för turister och de
sätter en pris för thailändare. Om jag ska handla något då ska jag inte prata och ska vara tyst
ska bara ge de pengarna om det finns en skylt hur mycket det kostar då menar jag priset för
thailändare. Om jag börjar prata med de så tar de ner skylten liksom, aa… det kostar såhär,
falangpris säger dem” (Respondent 2).
Ett uttalande från respondent 5 är att han inte blir bemött som bosnier i sitt ursprungsland och
blir stämplad som svensk. Han förklarar att orsaken till det är att han inte bor i Bosnien och det
bidrar till att han sticker ut:
“Hur mötet är…ja man blir bemött som en utländsk och de ser mig så för att man inte bor inte
där. De ser mig nog som en svensk men sedan när jag kommer hit till Sverige så ser de mig som
en utländsk, som en bosnier, man har inget hem någonstans. Det jag har i hjärtat kan ingen
förändra för det är mina tankar och åsikter sedan om befolkningen där inte accepterar mig är
det deras sak” (Respondent 5).
Ursprungslandet är kontextberoende där det sker tillskrivning av sociala roller som samtliga
respondenter berättar om. Det sker därför en självkategorisering Jenkins (2008 refererad i
Giddens & Sutton 2013) teori om social identitet blir tydlig i uttalandena. Respondenterna
bedöms inte som en av befolkningen i ursprungslandet eftersom de tillskrivs sociala roller som
svensk, utlänning och turist. Självkategoriseringen respondenterna gör är att de definierar sig
med befolkningen i ursprungsländerna. De har en känslomässig tillhörighet till dessa länder
trots att omgivningen tillskriver de uteslutande sociala roller. Samtliga respondenters
uppfattning om sig själva utifrån personer i ursprungslandet är av negativ form. Respondent 7
menar att hon sticker ut eftersom hon bland annat får blickar men får även frågan om vart hon
34
kommer ifrån. En del av hennes värderingar skiljer sig från ursprungslandet, vilket kan göra att
hon sticker ut. Hennes uppfattningar utifrån andra kan tolkas som negativa och kan skapa känsla
av skam, vilket kan kopplas till Coolys (1902) begrepp spegeljaget. Både respondent 7 och 2
berättar att de blir utpekade som svenskar eller turist på grund av språket. Det gör att de
återspeglar sig själva i andras ögon vilket kan skapa skam hos individerna.
Respondent 5 nämner att han inte blir bemött som "riktig bosnier" utan han blir bemött som
utlänning. Att inte bo i ursprungsländerna är centralt i flera av respondenternas uttalande
eftersom bosättningen i Sverige påverkar individernas influens av landet normer och
värderingar. Det är därför befolkningen i ursprungslandet kategoriserar individerna som
utlänningar. Bosättningen i Sverige uppfattas som något negativt och det gör att individerna
sticker ut. Valentine et.al. (2009) beskriver att plats/miljön har en stor betydelse för identiteten
eftersom omgivningen påverkar hur individen uppfattar sig själv. Uppfattningen om sig själv
skiljer sig åt beroende på situation och plats på grund av olika omgivningar.
Svenssons (1997) definition om uppdelning av människans identifiering blir även tydlig i
samtliga uttalanden. Respondenterna blir tillskrivna av befolkningen i ursprungslandet till en
identitet som svensk därför är punkt två i Svenssons (1997) definition väsentlig. Tillskrivningen
som respondenterna får påverkar inte deras identifiering med ursprungslandet. De upplever
fortfarande en tillhörighet men det blir svagare när de tillskrivs som svensk.
5.3.2 Ambivalent identitetsposition
Det yttre trycket som beskrivs under rubriken Tillskriven identitet har en påverkan på
respondenterna som bidrar till en inre konflikt. Den inre konflikten innebär att de sker en
reflektion kring de tillskrivna identitetspositionerna. Vissa tar över en identitetsposition som
invandrare medan andra motidentifierar sig som invandrare. Orsaken till varför vissa av
individerna motidentifierar rollen som invandrare är för att den största delen av deras liv har de
bott i Sverige eller att de är födda i Sverige. De har därför inte en stark anknytning till
levnadssättet i ursprungslandet och därför ser de att Sverige som hemmaplan. Respondenterna
uppfattar begreppet invandrare som ett skällsord. De unga vuxna upplever att de kan bli
uteslutna i vissa svenska umgängen. Det kan bero på att de har olika levnadssätt, värderingar
och att de inte känner sig accepterade som svenskar. Respondent 8 är född i Sverige och
35
upplever att hon inte blir accepterad som en svensk. Hon känner utanförskap när det skapas
gränser mellan “vi och dem”. Oftast förekommer utanförskap på grund av de förutfattade
meningar som finns gällande språk, yrke och ursprung. Det här orsakar till att hon inte
identifierar sig som svensk:
“Jag är född i Sverige men folk antar ju att jag inte är det. Typ att de kan fråga mig när kom
du till Sverige, jag säger inte att de inte accepterar mig för jag slöja och sånt där. Det är väl
att jag är lite mörkare i hyn och jag ser inte ut som en svensk, det är väl det.[...] jag känner mig
inte accepterad som en svensk. [...] jag har blivit kallad invandrare eller att mina föräldrar blir
kallade för invandrare och de blir chockade när de hör vilken bra svenska de har och vilket bra
jobb de har. [...] svenskar klassificerar mig som blatte, svartskalle eller invandrare medan de
andra som har ett annat ursprung och frågar vart kommer du ifrån så sedan blir man
kategoriseras utifrån det. Det blir lite som ”vi” och ”dem”, jag tror inte att svenskar har koll
på den geografiska, typ en turk kan innebära arab, syrian, kurd för svenskar. Medan för oss
”invandrare” är jättestor skillnad mellan de, jag föredrar därför personer med utländsk
bakgrund” (Respondent 8).
I citatet nedan beskriver respondent 4 sin upplevelse av utanförskap i ett umgänge som har ett
annat levnadssätt:
“När jag började på universitet, jag dricker inte och sådant. Universitet har en stark kultur om
nollning i två veckor och syftet är att lära känna varandra. Jag dricker inte för mig blev det att
jag hamnade utanför och du vet, visst sa dem att jag skulle dricka saft liksom det blir inte samma
grej så på det sättet hamnar man utanför. Det är då man kan känna att man är en annan du vet.
[...] det är på många sätt man hamnar utanför i samhället och det kan vara även små saker.
Det behöver inte betyda att det är svenskarnas fel det blir så att man krockar att man inte delar
samma tankar” (Respondent 4).
En annan orsak till utanförskap är utseendet och språket, vilket respondent 2 berättar om. Hon
menar att personer i hennes omgivning ofta påpekar hur bra hon talar det svenska språket.
Respondenten berättar att hennes etniska bakgrund har bidragit till hon har känt sig kränkt
eftersom vissa personer i omgivningen har fördomar om thailändska kvinnor:
“Det har hänt folk haft åsikter liksom tex. vad bra svenska du pratar och då svarar jag är det
konstigt att jag pratar bra på svenska. Jag är uppfostrad här så det är väl sådana stunder och
36
sedan kan jag känna mig som en utomjording när jag går runt i stan och alla känner ju inte
mig, jag menar vad är det de kollar på först. Jo, det är ju mitt utseende, det är mitt skal liksom.
Det kan jag tycka är väldigt jobbigt liksom för inuti skalet är jag ju svensk. Men så har jag ju
det här skalet som säger till alla att du är ju inte svensk. [...] på grund av mitt utseende har jag
blivit kallad för thailändsk hora och svenska män har frågat mig hur mycket jag kostar. Det är
en sak som har påverkat mig utseendemässigt. Om jag inte såg ut som gjorde så skulle jag inte
identifierats som thai hora. Det som sårade mig mest var att de kopplade mig till något fult som
händer i landet som inte jag accepterar eller respekterar i landet. Det här är inte en gångs
företeelse kände jag, det har hänt flera gånger i mitt liv. Fördomar pga. mitt utseende och vart
jag kommer ifrån. Jag har blivit påverkat av det och jag blir ledsen och sårad” (Respondent
2).
I respondenternas uttalanden genomsyrar det att personerna identifierar sig som invandrare
eftersom omgivningen tillskriver dem en identitetsposition som invandrare. Här kan man
koppla in teorin kulturella identiteter där forskarna Hammarén och Johansson (2009) diskuterar
att när personer blir definierade som invandrare av omgivningen blir det lätt att individen själv
identifierar sig som invandrare. Upptagandet av identiteten eller positionen som invandrare
beror på vilket sammanhang individen befinner sig i. Begreppet spegeljaget diskuteras av Cooly
(1902) som genomsyras i respondenternas uttalanden där individerna uppfattar sig själv utifrån
andras definition av dem. När individen har erfarenheter av att bli exkluderad eller att bli
tillskriven positionen som invandrare, kan det leda till ett övertagande av rollen som invandrare.
Forskarna Hammaren och Johansson (2007) beskriver att exkludering symboliserar ett avstånd
och en utestängning. Personer med utländsk bakgrund kallas oftast för invandrare oavsett
varifrån de kommer ifrån. Begreppet invandrare används som en exkluderande symbol för att
beskriva den som är utanför medan etniska svenskar är den inkluderande symbolen som står
innanför.
I boken “Skjorta eller själ” diskuterar kapitelförfattaren Svensson (1997) om människans
identifiering där hon utgår ifrån tre riktningar som blir tydliga i respondenternas uttalanden. De
tre riktlinjerna utgörs av att respondenterna blir tillskrivna som invandrare av andra och efter
tillskrivningen bidrar det till att respondenterna upplever den identiteten själv som sedan visar
den rollen för andra. De blir tillskrivna i stereotypiska bilder och fördomar som bidrar till
känslan av utanförskap. Här kan man koppla in begreppet fördomar där författaren Stier (2009)
belyser om att fördomar kan ses som negativa attityder som sedan bidrar till upplevelser av
37
negativa känslor, vilket påvisas i respondenternas uttalanden. Respondenternas upplevelse av
utanförskap blir mer påtaglig när det gäller utseende, utländska namn/efternamn, hånfulla
svordomar och fördomsfullt agg. Det här bidrar till konsekvenser där kategorisering sker, det
vill säga begreppet invandrare kategoriseras i en box. Stier (2009) diskuterar att personer som
har fördomar oftast övergeneraliserar och har en bristande kunskap i deras handling samt
uppfattning. Därför kan fördomar medföra attityder som är känsloladdade och kan uttryckas
genom aggressioner, olämpligt beteendet eller hotfulla uttryck. Oftast reageras aggressioner
gentemot någon eller en viss typ av grupp. Ett annat sätt att hantera sin frustration är att ta
avstånd, avsky eller ogilla någon/några grupper.
Det som blev synligt i analysen var att respondenterna övertog en identitetsposition som svensk
när de befann sig i ursprungsländerna och här återkommer ett yttre tryck som påverkar deras
inre tryck. Flera av de unga vuxna förklarar att det blir jobbigt när de ständigt blir utpekade som
svenskar. Respondenterna har ett känslomässigt band till ursprungslandet och känslan av
utanförskap blir besvärligt för dem när de inte identifieras som en av befolkningen i landet.
"Falang betyder turist alltså utlänning, mm. Jag känner direkt...så känner jag liksom
att man får kniv i sig, att jag inte hör hemma här” (Respondent 2).
Respondent 8 berättar att hon trivs i ursprungslandet men att det blir jobbigt att bli utpekad som
svensk. Hon menar att förklaringen till det här kan vara att i ursprungslandet har de förutfattade
meningar om hur svenskar är. Respondent 4 berättar om liknande upplevelser:
“Jag upplever mötet bra och trivs jättebra i mitt hemland och jag kan vara där hur länge som
helst. Men det är ju jobbigt att alltid bli utpekad som svensk men jag älskar traditioner och att
följa klädkoder, alltså jag älskar kulturen där. Det är väl att folket där är ganska dömande, det
är det som negativt [...] jag tror att de har en förförståelse av hur jag ska vara bara för att jag
bor i Sverige, de antar bara att jag är svensk” (Respondent 8).
“När jag väl åker dit så får jag alltid bemötandet av, vet du vad du är svensk. Du är inte en av
oss egentligen, du är svensk. Det är typ så här att det strålar ut att jag är det alltså det känns
som att det står på min panna att jag är från Sverige. För att även om jag har på mig samma
kläder och jag sticker ut, det är verkligen så” (Respondent 4).
38
Respondenterna uttrycker att det är jobbigt när de blir kallade för bland annat turist och svensk.
De trivs i sitt ursprungliga land men ett ständigt utpekande som svensk, skapar känsla av
utanförskap. Hammarén och Johansson (2009) menar att hur andra identifierar individen gör
att den själv identifierar sig på samma sätt, vilket blir tydligt i respondenternas intervjuer.
Begreppet spegeljaget återkommer i uttalandena, Cooly (1902) menar att individer uppfattar
sig själv ur andras synvinkel. Respondenterna blir kallade för svenskar och det gör att de inte
känner som en av dem, vilket leder till att de övertar en identitetsposition som svensk. Det yttre
trycket som de har av andra gör att de till slut tar åt sig till sitt inre. De börjar tro på
omgivningens uppfattning om dem själva som skapar en påfrestning av deras identitet.
5.4 Att hantera sin dubbel identitet
Under intervjuns gång belyste flera av respondenterna en upplevelse av att hamna i kläm och
känsla av att inte tillhöra någonstans. Definitionen av sig själv är inte alltid accepterad av andra
och de största orsakerna är utseende samt respondenternas blandning av flera kulturer.
Respondenterna menar att de ser annorlunda ut och det bidrar till en känsla av att inte bli
accepterade som svenskar, både av etniska svenskar men även av utländska personer i Sverige.
I ursprungslandet har respondenterna blivit influerade av den svenska kulturen, vilket skapar
utanförskap i ursprungslandet. Utanförskapet i både Sverige och ursprungslandet är kärnan för
individernas känsla av kläm eftersom det leder till en förvirring av vem de är. Individernas
upplevelse av att de har dubbla identiteter och flera kulturer orsakar till att de hamnar i kläm.
De upplever därför att de inte tillhör helt hundra procent till Sverige eller ursprungsländerna.
Respondenterna berättar även att i yngre ålder var det svårare för de att hantera livet med flera
kulturer eftersom de upplevde ofta kulturkrockar som resulterade i att de ifrågasatte sig själva.
Det bidrog till negativa uppfattningar om sig själv och andra i omgivningen. Nu när
respondenterna är vuxna kan de lättare hantera och förstå skillnaderna samt likheterna i
kulturerna. Respondent 3 berättar att omgivningen i vissa fall inte accepterar hennes identitet
som varken svensk eller irakier. Det leder till en förvirring av vem hon är, vilket skapar känslan
av att hamna i kläm. De flera kulturella identiteter som hon tillhör kan skapa utanförskap och
att inte tillhöra någonstans:
“Första gången jag hade en identitetskonversation var jag sex år gammal. Jag minns att jag
var i skolan och det var en tjej som jag frågade ”Vart är du ifrån” och hon sa att hon är eritrean
39
och hon frågade mig vart jag var ifrån. Jag svarade “jag är svensk” och jag kommer ihåg att
hon tittade på mig jättekonstigt och sa ”Vadå Sverige du är faktiskt mörkhårig”. Jag fattade
ingenting och för mig var det en självklarhet att jag är svensk även om jag var bara sex år
gammal. Jag kommer ihåg att jag undrade vad menar hon och hon sa att jag inte ser ut som en
svensk. Mina föräldrar är från Irak och ända sedan dess har jag alltid haft tanken, är man född
i ett land så är man ifrån det landet för det är väl det jag tolkar när någon frågar ”Vart är du
ifrån”. Om jag är född i Sverige då är jag väl från Sverige men sedan med åren så har man inte
blivit accepterad. Jag känner mig inte till hundra procent svensk men jag känner mig som sagt
heller inte till hundra procent irakier heller. Jag känner mig mer som svensk än vad jag känner
mig som irakier [...] jag känner mig inte till hundra procent svensk vilket är synd för att nu
känner jag att jag är helt landlös helt plötsligt. Jag sitter och tänker ”Vart är jag ifrån?” jag
hamnar i kläm kan man säga. Jag har från båda kulturerna men egentligen är den arabiska
kulturen inte alls som den svenska, jag skulle säga att jag tar 50 procent från alla. Vissa saker
tar jag med mig från min kultur men det är jättemycket som jag inte tycker är rätt. Hade jag
inte velat ha någonting från Irak så hade jag ju inte haft det men jag tycker ju om deras
tankesätt” (Respondent 3).
Respondent 4:s uttalanden om att hamna i kläm mellan kulturerna handlar om att han inte
känner sig accepterad till hundra procent i båda sina kulturella identiteter:
“Man kan nog säga att jag hamnar i kläm. Man kan inte säga att är från Pakistan för
när jag där då räknar de inte mig som pakistanier. Men när jag är här så kanske de säger
aa du är svensk bara för att säga men egentligen eller jag vet, det kanske är fel att säga
så här men så det känns i alla fall jag inte är svensk, hänger du med. Jag får kämpa extra
mycket med allting än kanske någon som är svensk. Så är det tyvärr, så man landar
någonstans i mellan. Jag landar någonstans i Kurdistan (skämtar), jag är inte svensk och
jag är inte pakistanier så jag är någonstans i mellan” (Respondent 4).
Respondent 8 uttrycker att hon är van vid att hanteras med flera kulturer och det har på ett unikt
sätt blivit som en egen kultur:
“Det blir en stor klyfta. Jag känner mig inte som en hel kurd eftersom ingen kurd fattar min
dialekt, jag känner heller inte mig som irakier eftersom jag inte kan prata arabiska och samma
är det med persiska. Jag säger nu att jag är kurd eftersom det finns så många kurder här i ***
men annars har jag sagt irakier[...]Det blir ju en egen kultur man blandar båda kulturerna till
ett, den svenska och det utländska. Därför kan jag tycka så svårt att beskriva ena och andra…
40
Jag är så van vid att blanda tex. när jag pratar med mina föräldrar kurdiska jag är så van vid
att bland in svenska också. Det har blivit liksom en egen grej” (Respondent 8).
Blandning av kulturer kan skapa känslan av att hamna i kläm eftersom kulturerna har olika
värderingar och levnadssätt som orsakar krockar med olika omgivningar:
“Det var svårt att särskilja kulturerna när man var yngre för jag hamnar någonstans emellan,
nu har man lärt sig att handskas med det och jag behöver inte uppleva samma kulturkrockar.
Ju äldre man blir desto lättare blir det att hantera det. En sådan grej kan vara till exempel
maten, när jag var mindre trodde jag att när jag gick hem till mina vänner och de skulle äta
mat så sa de att jag kunde vänta i rummet. Jag trodde att det berodde på mig och mitt ursprung,
att de var rasister eller något sådant och att de kanske inte tyckte om mig. Senare fick jag reda
på att det bara är så i deras kultur och att det kan vara så bland en del svenska familjer. För
de är det något speciellt att sitta med sin familj, det är deras egna tid och därför att man helst
ska äta med sina egna familjer. I vår kultur och i vår familj, om man inte bjuder på vår gäst på
något så är det oförskämt” (Respondent 7).
Respondenternas upplevelse av att hamna i kläm beror på att de tillhör sina kulturer till en viss
del. De upplever inte att de tillhör helt till kulturerna som skapar känsla av utanförskap i både
Sverige och i ursprungsländerna. Under intervjun berättade respondenterna att de inte tillhör
någonstans och de ifrågasätter var de egentligen kommer ifrån. Det här bidrar till att de upplever
en identitetskris och landlöshet. Respondenternas upplevelse av att hamna i kläm mellan flera
kulturer tydliggörs på liknande sätt i Kamalis (1999) forskning “Varken familj eller samhälle”.
Kamali (1999) menar att en identitetskris kan uppstår hos ungdomar som lever i dubbla kulturer
eftersom att de nya normerna och värderingar avviker från jaget. Det här bidrar till att
ungdomarna kan uppleva ett komplext liv eftersom de tvingas att välja mellan familjens
värderingar och samhällets värderingar. En annan forskare, Anderson (1993) betonar att när det
inte finns en känsla av gemenskap kan det leda till utanförskap och det uppstår oftast hos
individer som upplever att de blir indelade i kategorier som till exempel “invandrare”. När
individer upplever sådana uppdelningar brukar de oftast söka sig till nya kollektiva lösningar,
det vill säga de söker sig till nya sociala gemenskaper som de kan relatera sig till.
I enlighet med studien “Ett liv mellan två världar", skriven av Deniz och Perdikaris (2000)
tydliggörs konsekvenser av att leva med dubbla kulturer. De beskriver att ungdomar med
utländsk bakgrund växer upp med en rotlöshet och marginal av två kulturer. Centralt i deras
41
studie är att ungdomarna lever i två olika världar där det finns två olika sociala verkligheter.
Dubbla kulturer bidrar till att ungdomarna upplever en ansträngning när det gäller utveckling
och anpassning i samhället där de ses som minoritet. Kluvenhet hos ungdomarna bidrar till en
osäkerhet och instabilitet i skapandet av deras egna identitet. Kluven självbild skapar en
bristande identitet som blir problematiskt eftersom kluvenheten framkallar ett hinder för
självständighet och öppenhet hos ungdomarna. Det leder till att ungdomarna lever ett liv som
är begränsad. Deniz och Perdikas (2000) slutsats i studien påvisas därför i respondenternas
uttalanden.
5.5 Samhörighet
I den här undersökningen blev det tydligt att respondenterna känner samhörighet med andra
personer som är utländska eftersom de betonar samhörigheten flera gånger under intervjuerna.
Respondenternas förklaringar till varför de känner en samhörighet med utländska person är att
de upplever liknande tankesätt, gemensamma erfarenheter, värderingar och utseendet. De unga
vuxna berättar att de skapar samhörighet med personer som har ett annat ursprung på grund av
att de lever i flera olika kulturer. Kulturerna som de lever i är den en svenska och den kulturen
de har från föräldrarnas härkomst. Samhörigheten har bidragit till att individerna har blivit
influerade av varandra det vill säga personer med olika utländska bakgrunder tar till sig av
varandras kulturer. Respondenterna menar att den här influensen har blivit en helt ny kultur
bland dem. Utanförskapet och upplevelsen av att hamna i kläm gör att individerna skapar
samhörighet eftersom de har liknande upplevelser och erfarenheter kring de här företeelserna.
Det här resulterar i att de kan förstå varandra på ett annat sätt, jämfört med det svenska
umgänget. I flera uttalanden berättade respondenterna om generositeten bland utländska
personer och att det är väldigt viktigt att man bjuder alla på exempelvis när man äter något. De
menar att det är fult om man inte gör det hos dem. De berättar om att hos "etniska svenskar"
bjuder man inte allt och därför kan det bli en liten krock. Respondent 6 uttryckte att han har en
blandad vänkrets och när han träffar på svenskar som har liknande tankesätt så upplever han en
samhörighet. Han är glad för det är unikt:
“Om man tänker på till vilken slags människor jag dras till så är det mig själv men om man
tittar på min vänkrets och de fem personerna som jag umgås med då är det ganska blandat. En
är finsk, en är svensk, en är afghan som kom när vi kom, så vi har växt upp tillsammans, och
den sista är jugge då. Det blir de som jag hänger med och tränar med, så det är olika och det
42
är inte till någon speciell grupp jag dras till. På något sätt så tycker jag att det är väldigt
speciellt när man hittar svenska vänner som är som vi med utländsk bakgrund, att de har samma
mentalitet och tycker och tänker likadan, att man klickar. Det är väldigt kul att möta det är
extra roligt för att det är då du vet att finns en samhörighet med svenska också mer än vad man
tror” (Respondent 6).
Respondent 7 och 2 uttalar sig på liknande sätt där de menar att de har gemensamma
erfarenheter med personer som har utländskt bakgrund. De kan därför känna samhörighet med
dessa personer:
“Jag hamnar någonstans emellan och det kan vara att jag känner samhörighet med andra som
har uppväxt i Sverige med en annan bakgrund [...] Det är kanske för att man vet vad de har gått
igenom och att de har gått igenom samma resa eller väg du har gått igenom när du har flyttat
hit eller kommit hit, om man inte är etniskt svensk. Det kan vara gemensamma erfarenheter som
utbildning eller kulturkrockar också. Man känner ju en typ av samhörighet då. Jag känner ju
samma sak med personer som är födda här men har utländsk bakgrund” (Respondent 7).
“När jag var yngre hade jag alltid min barndomsvän, hon är kurd. Vi sökte oss till varandra på
något sätt och vi kände samhörig till varandra, jag menar vi ser båda två annorlunda ut. Det
blir ju lättare att få kontakt med varandra då. Hon var också utländskt barn på detta ”fina”
området och det var på detta vis vi connectade med varandra” (Respondent 2).
Respondent 5 uttalar i citatet nedanför att han har en gemenskap med sina vänner som är
utländska och att det finns kulturella likheter som bidrar till att han kan relatera till sin bosniska
kultur. Han berättar även skillnaderna som finns mellan den svenska kulturen och sin egna
kultur. Generositeten har en betydelse i hans liv och liknande beteenden upplever han hos sina
vänner. Respondent 5 uttalar på följande sätt:
“När jag är med mina kompisar som är araber, vår kultur och maten skiljer sig ganska mycket.
Det finns likheter än skillnader, de är ganska lika mig alltså hur de tänker. Beteendet är även
lika när jag kommer hem till mina utländska vänner då kan jag vara mer avslappnad och jag
känner mig hemma. Jag känner samhörighet på något vis för att vi har så mycket likheter. Man
blir erbjuden mat hela tiden och dricka det gör att jag blir bekväm att jag inte är begränsad.
När jag kommer hem till mina svenska kompisar känner jag mig automatiskt begränsad och
man blir inte erbjuden lika mycket. Jag kan inte slappna av och vara mig själv för att jag måste
43
anpassa mig till hur de är. Jag blir delvis obekväm när det händer sådana saker, man har ju
blivit van vid att det är så när jag kommer hem till mina svenska kompisar, jag vet mina gränser
och vad jag ska förvänta mig [...] Jag hade däremot känt mig mer obekväm om jag hade kommit
hem till en utländsk kompis och inte blev erbjuden något. Jag är van vid att man gör så och
vanan tror jag har mycket att göra med saken” (Respondent 5).
Ett liknande uttalande framhävs av respondent 3 som menar att fördelen med att leva i flera
olika kulturer är att det skapar en förståelse för andra med liknande upplevelser och
erfarenheter. Det här bidrar till en gemensam samhörighet. Respondent 4 uttrycker sig på
liknande sätt som menar att han upplever gemenskap med personer som har ett annat ursprung.
De har liknande humor, värdering, normer, liknande uppväxt samt ett varmt bemötande som
skapar samhörigheten. Han berättar även att relationen mellan han och hans vänner är väldigt
familjär:
“Det första jag ser hos en människa är inte vart den kommer ifrån utan det så att mina vänner
är all over the world och inte bara från mellanöstern. Jag har från Afrika, Turkiet, Sverige. De
är också utländska men det är det som är positivt med Sverige eftersom de tar emot så mycket
invandrare så är de som mig. Det brukar vara att de också är från Sverige men att de har en
bakgrund från utlandet, det är ju då som mig. De har växt upp med två kulturer så de förstår
mig och jag tror att det handlar om att man förstår varandra, vi har från båda kulturerna och
sedan så klickar det” (Respondent 3).
“Jag kan säga att jag inte har några vänner som är pakistanier utan jag har många vänner som
har ursprung från andra länder. Jag tror att det är på grund av att vi har samma värderingar,
normer och så här att någon form av moralisk ankare som är samma bland människor med en
annan bakgrund, oavsett var man kommer ifrån. Jag kan säga så här att det syns tydligt när
man umgås med dem. Det kan vara så att ens föräldrar har lärt en liknande grej och man utgår
ifrån det [...] Typ en sak med oss är att när vi hälsar eller när jag hälsar på mina vänner som
också har en annan bakgrund, det är ju värsta handskakningen och kramar, det är så varje dag
och det är som vi inte har sett varandra, alltså man blir glad, hänger du med. En sak till när vi
hälsar på varandra så hälsar vi typ “tjena bror” och så det känns mer familjärt”
(Respondent 4).
Samtliga respondenter uttrycker samhörighet genom att de känner en trygghet med utländska
personer. Tryggheten skapas genom att individerna har gemensamma erfarenheter, personerna
44
har en förståelse för varandra, individerna upplever liknande sociala och kulturella koder som
skapar samhörighet. Det här kan kopplas till ontologisk trygghet där Giddens (1999) menar att
när individen kan relatera sig till omvärlden och de ritualer i vardagslivet, upplever individen
en trygghet. Vanligtvis söker människan sig till omgivningar där den kan förknippa sig med,
det här uttrycker respondenterna när de befinner sig i omgivningen av utländska personer. Här
kan individen känna att livet flyter på som det ska och att allt är under kontroll. Respondenternas
uttalande går även att förklaras genom Anderson (1993) begrepp, kollektiva identiteter.
Kollektiva identiteter bygger på likhetstänkande, samma intresse, mål och erfarenheter skapar
känslan av gemenskap.
När individen upplever olikheter eller ser en bristfällig gemenskap brukar individen söka sig
till andra gemenskaper som den kan relatera sig till. I likhet med respondenterna uttalanden
beskriver Rojas (2001) i tidigare forskning om att ungdomar med utländsk bakgrund söker sig
till andra som har utländsk bakgrund eftersom det är då de känner gemenskap, förståelse och
att de blir accepterade.
5.6 Sammanfattning av resultat
Sammanfattningsvis visade resultatet att samtliga individer inte identifierar sig på samma sätt
utan det sker en variation i deras identifiering. I början av resultatet beskrev respondenterna sig
som personer med intressen och egenskaper, bortom kultur och etnicitet. De ser sig själva som
personer och tänker inte direkt på begreppen kultur samt etnicitet. Det är under senare del av
intervjuerna som de unga vuxna börjar använda begreppen kultur och etnicitet i beskrivandet
av sina identiteter. Respondenterna använder bland annat kultur och etnicitet för att beskriva
sin identitet som förklarar vem de är och deras tillhörighet. Det är framförallt föräldrarnas
ursprung eller länderna de har koppling till som har en betydelse för deras identitet. Flera av
respondenterna nämner att deras etniska identitet har en koppling till föräldrarnas ursprung och
att den kulturella identiteten har blandning av olika kulturer.
Respondenternas uttalanden visar på att de blir tillskrivna en identitet i Sverige och i
ursprungslandet. I Sverige upplever de flesta att de blir identifierade som invandrare medan i
ursprungslandet blir de identifierade som svensk/europeisk. Det yttre trycket visar sig ha
påverkan på respondenterna, det vill säga omgivningen. Omgivningen har en stor del i deras
45
identitet och är en orsak till varför respondenterna har en känsla av att hamna i utanförskap.
Den tillskrivna identiteten bidrar till att respondenterna övertar en identitetsposition, det vill
säga det yttre trycket skapar en inre konflikt. Respondenternas uttalanden visar på att de
reflekterar (inre tryck) om de ska överta identitetspositionen som de blir tillskrivna av andra.
Det sker en inre konflikt hos respondenterna, vilket bidrar till att de inte känner tillhörighet
någonstans som i sin tur resulterar i en känsla av att hamna i kläm. Respondenternas upplevelse
av att hamna i kläm bidrar till att de söker sig till individer med liknande erfarenheter och där
med skapar de samhörighet med individer som de kan relatera sig till. Samhörigheten skapar
en trygghet som skapar känslan av att de tillhör någonstans.
46
Diskussion
6.1 Slutsats Syftet med undersökningen var att få en förståelse för hur de unga vuxna upplever och hanterar
dubbelhet i sin identitet. Det var även centralt att framhäva individernas identifiering i
förhållande till sin dubbla identitet. Undersökningen belyser omgivningens påverkan på
individernas identifiering och analysen besvarar syftet och frågeställningarna. Den första
frågeställningen besvaras där individerna uttrycker sin identitet utifrån sina egenskaper och
intressen. Respondenterna beskriver sin självbild utifrån det de upplever sig själva i och här blir
det tydliga begrepp som kultur samt etnicitet. De menar att den etniska identiteten är bland
annat påverkad av föräldrarnas ursprung men för andra har uppväxten/födseln i Sverige en stor
betydelse. Kulturellt definierar sig individerna med språket, värderingarna och normerna, där
den svenska samt andra kulturer de har koppling till framhävs. Respondenterna menar att de
har blivit influerade av den svenska kulturen på grund av att de har bott i Sverige största delen
av deras liv. De som är födda i Sverige uttrycker i princip detsamma och även de identifierar
sig själva med både Sveriges kultur samt ursprungskulturerna. Det blir även ett tydligt svar på
syftet gällande upplevelse och hantering av dubbelheten i individernas identitet. Individerna
identifierar sig med båda identiteterna på olika sätt, dels etniskt men även kulturellt där det även
uppmärksammas skillnader i de här identiteterna.
Empirin visar även att identitet skiftar beroende på sammanhang, vilket besvarar de två andra
frågeställningar gällande relationen i de kulturella grupptillhörigheterna men även hantering av
kulturerna. Individernas identitet är kontextberoende som framhävs beroende på vilket land de
befinner sig där även relationerna varierar. Både i Sverige och i ursprungsländerna kan de känna
tillhörighet och samtidigt utanförskap. I Sverige blir de bemötta som invandrare där
respondenterna blir kategoriserade som invandrare utifrån utseende, språk, värderingar och
levnadssätt. Kategoriseringen av invandrare synliggör inte skillnader mellan människorna utan
utländska personer under samma beteckning oavsett vart de kommer ifrån och vad för kultur
de har. I ursprungsländerna går de under beteckningen svensk på grund av omedveten/medveten
influens av svensk kultur samt bosättning i Sverige. Det skapar utanförskap i länderna och
därför kan respondenterna hamna i kläm eftersom de inte känner tillhörande till hundra procent.
Det bidrar till en osäkerhet och kluvenhet i vem de är. En viktig aspekt gällande utanförskapet
och känslan av att hamna i kläm är att det skapar samhörighet med andra individer som är i
47
samma situation som dem. Individer som har samma slags erfarenheter och att hamna i kläm
och/eller utanförskap gör att de förstår varandra på ett sätt som "etniska svenskar" eller
befolkning i ursprungslandet inte kan. Det här bidrar till att respondenterna skapar samhörighet
med personer som har en annan utländsk bakgrund som har samma erfarenheter. En förväntning
som vi hade var att skillnader i identitetsskapandet mellan de som är födda i ursprungslandet
och i Sverige, skulle vara tydliga. Empirin visade inga tydliga mönster på att individerna
identifierar sig annorlunda beroende på vilket land de är födda utan det som spelar roll är i stort
sätt omgivningen.
Integrationspolitiken i Sverige är mycket omtalad och syftet är att kunna hjälpa individer med
utländsk bakgrund att komma in i det svenska samhället (Kamali 2006, ss:11-12). Den här
studien visar delvis att syftet med integrationen inte har fyllt sin mening och segregationen tar
allt mer plats. Det påvisas i den här studien att individerna blir utpekade som den andre och
som minoritet. Respondenterna upplever att de får en betäckning som invandrare trots att de är
födda eller uppvuxna i Sverige. Kamali (2006) diskuterar om att integrationspolitikens mening
har förändrats. Integrationens syfte är att skapa en social sammanhållning i det svenska
samhället men har övergått till en mer särskiljande politik med “den andre” i fokus. I den här
studien framgår det att individerna blir uppdelade i kulturella kategorier utifrån den föreställda
kulturella egenskaper som individerna tillhör i. Här skulle Kamali (2002) säga att begreppen
mångfald och mångkulturalism har fått sin mening där man vill särskilja och beskriva andra
kulturer som finns i det svenska samhället. I dagens samhälle talar man om mångkulturellt
samhälle. Under vår studie har individerna benämnt att de blir kategoriserade utifrån bland
annat deras utseende, levnadssätt, värderingar, fördomar om deras ursprung, vilket bidrar till
känslan av blir grupperad som "de".
Individerna nämner under studien att Sverige är hemmaplan för dem eftersom vissa av dem är
födda och uppvuxna i Sverige. Det som gör att individerna känna sig utanför och att inte helt
tillhöra någonstans är att de blir kategoriserade som invandrare samt oaccepterade som
svenskar. De blir oftast utpekade direkt eller indirekt att de har ett annat ursprung och som
främlingar. Individerna upplever att begreppet invandrare är väldigt känsligt för dem, för att de
inte har invandrat till landet och de får den här beteckning på grund av deras utseende eller
föräldrarnas ursprung. De individer som har invandrat till Sverige som barn och är uppvuxna
större delen av deras liv i Sverige ser sig heller inte som invandrare. De menar begreppet
invandrare har blivit ett skällsord istället föredrar de att bli kallade för personer med utländsk
48
bakgrund. Kamali (2006) diskuterar att i dagens Sverige finns det två föreställda kulturella
grupper det vill säga "svenskar" och "invandrare". Den svenska kulturen anses vara en position
som är den överlägsna i samhället medan alla andra kulturer placeras i den underlägsna.
Integrationspolitiken är komplex och obegriplig eftersom fokus enbart ligger på att integrera
personer som är utrikes födda in i det svenska samhället. Det tydliggörs att integrationspolitiken
inte har fått sin mening i det svenska samhället eftersom segregeringen har utökats i samhället.
Vi anser att fokus enbart inte borde ligga på att integrera utrikesfödda personer in i samhället
utan hela landets befolkning behöver utöka kunskap kring integration utifrån olika perspektiv.
Syftet med integrationspolitiken borde vara att människor bör anpassa sig till varandra och att
det blir ett mångkulturellt samhälle utan grupperingar. Den politiska världen borde försöka
minimera segregeringen i det svenska samhället. Tanken bakom integrationspolitiken är positiv
men den har inte uppfyllts på rätt sätt därför borde man försöka ändra på processen till det
bättre.
Under studiens gång träffade vi på vissa motgångar som gjorde att uppsatsen fick negativa
effekter. Vi hade en plan om vad studien skulle gå ut på men syfte och frågeställningarna
passade inte in. Det kan ha påverkat vår studie eftersom utformningen av syfte samt
frågeställningar som var passande i studien skedde sent bidrog det till svårigheter att avgränsa
det stora insamlade materialet. Andra faktorer som påverkade vår uppsats negativt var
tidsbegränsningen och byte av handledare.
6.2 Metoddiskussion
Valet av den kvalitativa metoden i den här undersökningen har fungerat bra vid insamling av
material eftersom syftet och frågeställningarna är utformade utifrån en kvalitativ ansats.
Intervjuguiden byggdes delvis utifrån tidigare forskningar och relevanta teorier som gjorde att
frågorna handlade om unga vuxnas upplevelser. Forskningar som bland annat Deniz & Perdikas
(2000) och Rojas (2001) samt Kamali (1999) har skrivit där de belyser ungdomars livsvärld
med flera etniska och kulturella tillhörigheter, kluvenhet som uppstår, integration, segregation
och identitetsskapande. Det här förstärkte vår syn på hur identiteten kan påverkas av andra och
bidrog till att frågor kring det här ämnet ställdes. De brister som förekom i intervjuguiden var
49
att för många frågor ställdes eftersom vi ville få så mycket information som möjligt men som
sedan visade sig inte var relevant i relation till syftet.
En kvantitativ enkätundersökning skulle förmodligen fått ett större urval och det hade varit
intressant och se om vi hade fått fram känslan av att hamna i kläm lika tydligt. Det blir däremot
problematiskt att formulera frågor i enkäten som fångar in området på samma sätt som en
kvalitativ metod gör och därför skulle det eventuellt behöva följa upp respondenterna med
intervjuer vilket kan framhäva deras upplevelser med en djupare förståelse. Urvalsmetoden som
valdes var snöbollsurval och har inte skapat något problem i den här undersökningen utan
gjorde att det blev en variation i uttalanden, även om några hade samma ursprungsland.
Undersökningens resultat bygger på enbart åtta intervjuer vilket gör att risken för ett
situationsbundet resultat är stort. Det blir därför svårt att generalisera och även om det finns
synliga mönster i intervjuerna hade ytterligare intervjuer varit till fördel. Vi har i förhållande
till tidigare forskning försökt visa likheter för att stärka resultatet och vi menar att det är rimligt
att anta att andra har liknande erfarenheter utan att dra generella slutsatser. Undersökningen
visar även en informativ beskrivning av utländska personers självbild, utanförskap i kontexter
som bland annat leder till att de hamnar i kläm men även hur det kan skapa samhörighet.
Resultatet i undersökningen kan ses som en grund för framtida undersökningar inom området
och på så sätt få en bredare förståelse genom att exempelvis anpassa ett större urval efter en
variation av individer som inte har sitt ursprung geografiskt nära. En generalisering skulle på
så sätt vara möjlig.
6.3 Framtida forskning
Till framtida forskningar kan det vara intressant att göra liknande studie med ett större urval
och med individer som har bott i sitt ursprungsland längre. Det här skulle eventuellt bidra till
en jämförelse mellan de som är födda i Sverige och i ursprungslandet. Ur ett sociologiskt
perspektiv för framtida forskningar kan vara att belysa om hur dubbelhet i identiteter kan
synliggöras och vad det kan leda till. En sådan forskning skulle uppmärksamma de svårigheter
som individerna upplever utifrån ett integrationsperspektiv och identitetsskapande. På så sätt
skapas uppmärkas de här individerna och därmed kan både segregering samt fördomar minskas.
Generalisering och kategorisering för beteckningen “invandrare” skulle bli mindre och varje
50
folkgrupp skulle ses för sig, att alla inte är samma. Beteckningen “invandrare” är negativt laddat
och kan ändras till ett mer positivt begrepp genom att problematisera det här inom forskning.
51
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber.
Dahlgren, L. & Starrin, B. (2004). Emotioner, vardagsliv och samhälle - En introduktion till
emotionssociologi. Stockholm: Liber.
Deniz, F. & Perdikaris, A. (2000). Ett liv mellan två världar. Örebro: Örebro universitet.
Giddens, A. & Sutton, P. (2014) Sociologi. 5.uppl. Lund: Studentlitteratur.
Hammarén, N. & Johansson, T. (2007). Identitet: vilka är du?. Stockholm: Natur & kultur.
Hammarén, N. & Johansson, T. (2009). Identitet. Stockholm: Liber.
Eriksen H.T. (1998). Etnicitet och nationalism. Nora: Nya Doxa.
Johansson, T. & Lalander, P. (2013). Vardagslivets socialpsykologi. 2.uppl. Stockholm: Liber.
Kamali, M. (1999). Varken Familjen Eller Samhälle. Stockholm: Carlsson.
Kamali, M. (2006). Regering – Statens offentliga utredningar: den segregerade integrationen
– om social sammanhållning och dess hinder. Stockholm. Hämtat 2018-02-16 från:
http://www.regeringen.se/49bb00/contentassets/8abbae5ea9c540f4b8a34bc905bb8752/den-
segregerande-integrationen-sou-200673
Kjellberg, A., & Sörqvist, P. (2015) Experimentell metodik för beteendevetare.
Lund:Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2015). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3.uppl.
Lund:Studentlitteratur.
52
Olsson, H. & Sörensen, S. (2012). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. 3.uppl. Stockholm: Liber.
Sernhede, O. (2010). Etnicitet. I Edling, C. & Liljeros, F (red). Ett delat samhälle - makt,
intersektionalitet och social skiktning. Stockholm: Liber
Stier, J. (2010). Kulturmöten – en introduktion till interkulturella studier. Lund:
Studentlitteratur.
Trost, J. (2012). Enkätboken. 4.uppl. Lund: Stockholm
Svensson, B. (1997). Livstid. I Alsmark, G (red). Skjorta eller själ? - kulturella identiteter i tid
och rum. Lund: Studentlitteratur.
Valentine, G., Sporton, D. & Nielsen, B.K. (2009). Identities and belonging: a study of Somali
refugee and asylum seekers living in the UK and Denmark. I Environment and Planning D:
Society and Space volume 27, ss:234-250.
Wellros, S. (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur.
Regeringskansliet. (2000). Begreppet invandrare - användningen i myndigheters verksamhet.
Stockholm. Hämtat 2017-12- 20 från:
https://www.regeringen.se/49baf8/contentassets/8592e456f2184550b83c4aa215e3ebba/begre
ppet-invandrare---anvandningen-i-myndigheters-verksamhet
53
Bilaga
7.1 Bilaga 1: Missivbrev & intervjuformulär
Missivbrev
Hej,
Vi är två studenter, Delal och Azra som läser C-kursen i Sociologi på Karlstads Universitet.
Under denna kurs ska vi skriva ett examensarbete som handlar om att få en djupare förståelse
om unga med utländsk bakgrund upplever att de tillhör (flera) olika etniciteter och kulturer samt
hur de upplever dessa tillhörigheter. En annan aspekt i undersökningen är att lyfta fram om de
unga hamnar i ”kläm” mellan kulturer och med vilka ord de beskriver unga med utländsk
bakgrund. Det intressanta här blir att undersöka vad dessa ord betyder för dem. Vi vill
undersöka hur de unga skapar en självbild och hur de uppfattar sig själva utifrån begreppen
kultur, etnicitet och normer. Därför blir du intressant för vår uppsats och vi önskar att du är
villig att delta i vår studie
Intervjun kommer att pågå ca. 1 timme (60 min) och kommer att spelas in därför är det viktigt
att vi har ditt samtycke till inspelningen. Som författare i studien kommer vi att utgå ifrån de
etiska aspekterna dvs. deltagandet är frivilligt, du som deltar i undersökningen kan avsluta
deltagandet när som helst. Under inspelningen och hela studien kommer du att vara anonym.
Intervjuinspelningen kommer enbart användas till vår C-uppsats och kommer att raderas efter
att uppsatsen har publicerats. Du som deltar i studien har rätten till att ta del av uppsatsen innan
publiceringen och det här sker genom att ta kontakt med oss.
Om du har några funderingar gällande intervjun eller undersökningen, vänligen kontakta oss
eller vår handledare.
Kontakt:
Azra Islamovic: Mail: xxxx… Telefon: XXX XXX XX XX
Delal Demirkiran: Mail: xxxx… Tlefon: XXX XXX XX XX
Handledare: Mona Lilja: Mail: xxxx… telefon: XXX XXX XX XX
Tack för deltagandet! ☺
Mvh. Azra Islamovic & Delal Demirkiran
54
Intervjuguide
• Bakgrundsfrågor
o Kön- Vad identifierar du dig som, man/kvinna eller annat?
o Hur gammal är du?
o (Vad har du för sysselsättning?)
o Vad har du för ursprung? (definieras vid behov)
o Är du född i Sverige?
o Om inte född, (Hur länge har du bott i Sverige?)
• Öppningsfråga
o Vem skulle du säga att du är?
• Etnicitet
o Vad tänker du när du hör begreppet etnicitet/folkgrupp?
- Vad är etnicitet/vad är folkgrupp enligt dig?
o Anser du att du har en/flera etnisk bakgrund?
o Tycker du att du tillhör en/flera folkslag?
- Ja, varför tycker du det?
- Nej, varför tycker du det?
o Vilket/Vilka språk talar du? Har du modersmål? Vilket/vilka modersmål har du?
• Kulturella-identiteter
o Vad tänker du när du hör begreppet kultur? Vad är kultur för dig?
o Tycker du att det är viktigt med kultur?
- Ja, skulle du kunna berätta varför du tycker det?
- Nej, kan du utveckla hur du menar?
o Anser du att du tillhör kultur/kulturer?
- Skulle du kunna berätta lite om varför du anser tillhöra just den kulturen?
(personen svarar en kultur).
- (två kulturer/fler): Hur är det leva i två/flera olika kulturer?
o Anser du att du är svensk? (Vad anser du är ”svenskt” eller svensk kultur?)
- Nej, vad bidrar det till att du tänker så?
55
- (Om delvis svensk) Hur upplever du mötet med svensk kultur?
- Upplever du skillnad i mötet med din egna kultur/kulturer från en annan? (Ja,
skulle du kunna berätta hur du tänker? Nej, hur menar du då?)
- Kan du berätta om du har varit i ditt hemland?
- Hur upplever du mötet med befolkningen där?
o Anser du att det finns likheter mellan kulturerna?
- Skulle du kunna berätta vilka kulturer som du anser har likheter?
o Upplever du kulturella krockar? Vad innebär kulturkrock för dig?
- Ja, vilka kulturella krockar upplever du?
- Nej, skulle du kunna berätta lite mer hur du tänker?
o Om du skulle få frågan om vilken/vilka, land/länder anser du som hemmaplan, vad
skulle du svara?
- (Om det är ett land) På vilket sätt känner du dig hemma just i detta land? Skulle
du kunna beskriva utförligt hur du tänker?
- (Om det är flera länder) Skulle du kunna berätta på vilket sätt har du band till
dessa länder? Anser du att du har samma slags band till båda länder? Får du
samma känsla eller skiljer det sig beroende på land?
• Normer
o I vilka situationer känner du dig innanför inom kulturen/kulturerna?
o I vilka situationer känner du att du inte tillhör kulturen/kulturerna?
o Hur delaktig är du i det svenska samhället?
- (Ja, skulle du kunna berätta på vilket sätt?)
(Nej, kan du berätta lite mer om varför du anser att du inte är delaktig i
samhället? Skulle du vilja bli mer delaktig? På vilket sätt?
o Är det viktigt för dig att vara delaktig i samhället?
- Ja, Kan du berätta mer hur du tänker?
- Nej, Kan du berätta mer om hur du tänker?
o Med vilka ord skulle du beskriva unga med utländsk bakgrund?
- Vad betyder dessa ord för dig?
- (Positivt/Negativt) skulle kunna beskriva utförligt varför du tänker så?
o Upplever du att du förknippas som en person med utländsk bakgrund?
- Ja, hur tänker du då?
- Nej, vad tror du att du blir förknippad som?
56
o Vilken syn tror du att andra har på dig?
- Spelar det roll vilka personerna är? Ursprung, etnicitet, kultur.
- Tror du att normer och kultur är orsaken till synen andra har på dig?
o Definiera ordet integration → håller du med eller vad är integration för dig? Hur skulle
du beskriva din integrering i det svenska samhället? Anser du att du är en del av det
svenska samhället? På vilket sätt/ Skulle du kunna berätta mer om det?
o Är det viktigt för dig att tillhöra en grupp?
- Kan du berätta mer?
o Vilken kulturell grupp anser du dig vara mest trygg i?
- Vad får dig att känna så?
o Har det hänt någon gång att du har känt dig att du inte passar in i en grupp/grupper?
- Vilken eller vilka grupp/grupper skulle du säga? Vad är det som har orsakat till att
du har upplevt att du inte passar in i en grupp/grupper?
o Kan du berätta vilka normer du upplever inom din kultur/kulturer?
Tack för ditt deltagande ! ☺