69

Rolf Ä G u s t a f s s o n ä r p r o f e s s o r

i m e d i c i n s k s o c i o l o g i o c h

v e r k s a m v id Arbets livsinsti tu te t.

H a n f o r s k a r b l a n d a n n a t o m

e n t r e p r e n a d i s e r i n g a v v ä l fä rd s-

t j ä n s t e a r b e t e t m e d fokus p å hur

d e t t a h ä n g e r s a m m a n m e d

ö v e r g r i p a n d e v ä l f ä r d s s t a t l i g a

f ö r ä n d r i n g a r , s a m t hur d e t t a

p å v e r k a r p e r s o n a l e n s inflytande,

d e l a k t i g h e t o c h u p p l e v e l s e a v

m e n in g s fu l lh e t i a r b e t e t .

Analys

Tillit och respektbortom homo economicus ochhomo sociologicusa v Rolf A G u s ta f s so n

Id e n s n a b b t e x p a n d e r a n d e forskningen kring socialt

kapital — som väsentligen inspirerats av Robert Putnams

arbeten under 1990-talet — finns numera en omfattande

samhällsvetenskaplig litteratur om tillit. Putnams (1996, 2001)

centrala budskap är intuitivt lättförståeligt. D et handlar om den

roll mellanmänskligt förtroende och tillit har för samarbete av

olika slag. Inte minst ekonomisk tillväxt förutsätter förtroende;

de inblandade måste helt enkelt våga delta i kostsamma och

kanske långsiktiga gemensamma satsningar. I sin senaste bok

antar Robert Putnam dessutom att ökad tillit (och därmed ”mer”

socialt kapital) bidrar till minskad kriminalitet, bättre hälsa och

ökad kvalitet på offentlig förvaltning och demokrati (Putnam

& G oss 2002:6).

En problematik som dock inte diskuteras i detta sammanhang

är frågan om hur den sociala innebörden i allt detta goda kan

bringas under demokratisk kontroll:

Vilken slags ekonomisk tillväxt talar vi om? Vilken slags

kriminalitet? Vilka värden förvaltar den kvalitetshöjda offentliga

förvaltningen? Vilken slags demokrati kan utvecklas med hjälp av

Sociologisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

70Tillit och respekt bortom homo economicus och homo socio logicus

ökad tillit? Eller snarare; vilka olika innebörder

i de närliggande begreppen tillit och förtroende

kan vi identifiera och hur kan de kopplas till

olika demokratiteoretiska paradigmer?

På denna punkt ansluter jag mig till M ark

Warrens analys (i 999:2), som utgår från iakttagel­

sen att den omfattande samhällsvetenskapliga

litteraturen om tillit (trust) och socialt kapital

saknar, med några få undantag, analys av de

ömsesidiga sambanden mellan demokratisk

politik och förutsättningarna för olika slags

tillit.1

W arren påminner oss också om en viktig

historisk iakttagelse:

Liberalism, and then liberal democracy, emerged from the distrust of traditional political and clerical authorities. Liberal innovations were aimed at checking the discretionary powers implied in trust rela­tions. (Warren 1999:2)

Sociologen Alejandro Portes hävdar att begreppet

socialt kapital inte innehåller några verkligt nya

tankegångar för sociologer (Portes 1998:2). Det

bör snarare ses som en tidstypisk ometikettering

av grundläggande insikter från klassisk sociologi

(Dürkheim och Marx). Själv har jag stött på be­

greppet ”common capital” (vilket kan dateras till

1896) med en innebörd som helt klart överlappar

de tankegångar som idag förknippas med tillit

och socialt kapital.2

I förordet till den svenska upplagan av Robert

Putnams bok Den ensamme bowlaren ansluter sig

O lof Petersson och Bo Rothstein till flera av de

invändningar som gjorts mot Putnams analys.

De bedömer kritiken som ”mycket välgrundad”

bland annat därför att ...

”kärnbegreppet socialt kapital är så all­omfattande och därmed vagt i konturerna. Socialt kapital kan betyda både formella och informella nätverk, men också psy­kologiska faktorer som förtroende och mellanmänsklig tillit.”3

Bo Rothstein har för sin del gått vidare i pro­

blematiken och nyligen publicerat en intressant

analys av sociala fällor och tillitens problem. Han

stöter därvid snabbt på det hinder som ligger

i de begränsningar som de två ”främsta kon­

kurrerande teoretiska skolbildningarna” bär på

inom modern statsvetenskap, nämligen ansatser

utgående från människors rationella val respek­

tive förklaringar som hänvisar till kultur- och

värdesystem (Rothstein 2003:42). Rothstein

hävdar att inget av dessa två perspektiv ensamt

kan förklara den stora empiriska variation som

fenomenet tillit uppvisar.

Även sociologin genomsyras av debatten

mellan dessa teoretiska perspektiv, men klyvnaden

rubriceras där vanligen som en debatt mellan

rational choice-ansatser och normanalys eller

något förenklat som ”homo economicus kontra

homo sociologicus\

I den här artikeln skall jag argumentera

för tesen att samhällsvetenskaplig analys av

fenomenen tillit, förtroende och respekt har

mycket att vinna på att söka sig bortom den

begreppshistoriskt sega tradition där m änni­

skors handlingar antingen koncipierats som

framdrivna av homo economicus eller homo socio­

logicus (eller en kombination därav). Jag kommer

då att inledningsvis till stor del förlita mig på

Albert Hirschmans uppslagsrika idéhistoriska

analys av hur samhällsvetenskapligt tänkande

konceptualiserat ”passioner” och ”intressen” som

Sociologisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

71Rolf A Gustafsson

drivkrafter för mänskligt handlande.

Därefter hävdar jag att vi måste söka oss

bortom dessa två perspektiv (i nutida terminologi

normdrivet handlande och egocentriska nytto-

kalkyler), för att förstå den form av reflexiv tillit

som är förknippad med autonomi, pluralism och

demokrati i ett modernt samhälle. För att möjlig­

göra de distinktioner mellan olika slags tillit som

är nödvändiga för min demokratiteoretiska analys,

knyter jag an till den nytolkning av Adam Smiths

teori om det sociala erkännandet som hittills haft

en undanskymd plats i samhällsvetenskapen

och vars grundläggande tankegångar föregriper

nutida deliberativ demokratiteori.

Adam Smith och sam hällets kom mersialisering_______________

Den skotska upplysningens samhällsteoretiker

— som kärntrupp är det brukligt att nämna

Adam Smith, David Hume, John Millar och

Adam Ferguson — utvecklade en kardinaltanke

som fortfarande gäller inom modern samhälls­

vetenskap: Samhället och dess struktur betraktas

som det oavsedda resultatet av en mängd ”små”

mänskliga handlingar av autonoma individer,

snarare än som resultatet av ett grandiost in­

gripande från någon högre makt (under långa

tider tänkt som en gud, senare som en furste

instiftande någon form av kontrakt) (Eriksson

1988 och 1993, Swingewood 1970). De skotska

samhällsteoretikerna bröt med kopplingarna till

vad som senare kom att benämnas utilitarist-

iska och rationalistiska sam hällsteoretiska

utgångspunkter (C ohen 1989:60, Eriksson

I 993:255_25^)* Detta kan vara en förklaring till

att olika samhällens dominerande försörjningsätt

(”subsistence”) kom att fokuseras som den skotska

upplysningens banbrytande begrepp kring vilket

moderna samhällsteorier byggdes.4

By different routes [Adam] Smith and the Scottish school developed four different manners or, as they used to say in their liberal way, ’modes” or ”ages” or ”stages” of subsistence: the age of hunters, the age of shepards, the age of agriculture and the age of commerce. (Eriksson 1993:262)

Just det senare stadiet — det kommersiella — var

föremål för en omfattande debatt och betraktades

av samtiden som under konsolidering. Frågan

om hur (och vilka) passioner som de pågående

samhällsförändringarna omvandlade intog en

central plats i debatten (Kalyvas 8c Katznelson

2001:566, Pocock 1985:116). Fyrstadieläran

(jägar-, herde, jordbruks- och kommersialis­

mens samhälle) innebar en historicering av den

mänskliga personligheten. Man talade om ”polished

nations” i motsats till föregående ”barbariska” och

”vilda” stadier. Begreppet civilsamhälle myntades

av Ferguson som en alternativ beteckning på ett

kommersiellt samhälle.5

Adam Smiths berömda metafor om mark­

naden som en ”osynlig hand” är ett tydligt uttryck

för den inflytelserika tankegången att samhälls­

medlemmarnas vardagliga göranden och låtanden

bär upp ett samhälle. Till denna princip hör det

berömda yttrande om människans... ”propen­

sity to truck, barter and exchange one thing for

another” och den effektiva liknelsen om mark­

naden som en osynlig hand, där det oplanerade

resultatet bakom de deltagande egoisternas ryggar,

som var och en endast ser till sitt eget intresse,

ändå blir till det gemensammas bästa.6

Sociologisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

72Tillit och respekt bortom homo economicus och hom o sociologicus

Dessa formuleringar fick ett snabbt genomslag

i samhällsteoretisk diskurs redan under Smiths

egen livstid (H ont &cIgnatieff 19851149,Tribe

1999:613). Till föregående epokers tankar om

moralisk likhet som en nära nog nödvändig

förutsättning för social sammanhållning, fog­

ades nu idéen om möjligheten av olikhet och

pluralism (i form av formellt sett divergerande

egenintressen) som en kompletterande eller

alternativ grund för ett moraliskt eller socialt

sett fungerande samhälle (Kalyvas öcKatznelson

2001:550).

Passioner och intressen__________

Albert O Hirschman har i en ofta åberopad

essä sammanställt och analyserat resonemangen

hos ett antal samhällstänkare som uttalat sig

om det tidigmoderna kommersiella samhällets

sociala, ekonomiska och politiska konsekvenser

(Hirschman 1992). Det visar sig att positiva och

förhoppningsfulla perspektiv varvats med starkt

negativa analyser. Redan 1730 formulerades en

mycket negativ bild av kommersiella samhällen

och denna linje finns därefter med i bilden. Det

Kommunistiska manifestet från år 1848 blir i detta

perspektiv endast en hållpunkt i en idéhisto­

risk linje som använder metaforer som erosion,

underminering, penetration och kollaps för att

peka på marknaden som ett hot mot långsiktig

utveckling, stabilitet och välfärd (Hirschman

1992:112; se även Pocock 1985:104).

Bortsett från den långa traditionen av kris­

tet fördömande av räntetagande och materiell

rikedom, kan man dock konstatera att den vid

det här laget tvåhundraåriga räckan av mark-

nadskritiska analyser, föregicks av en optimistisk

syn på handel och kommers. D et är här som

den skotska upplysningen och genombrottet för

modern samhällsvetenskap kan lokaliseras.

Hirschm an lägger stor vikt vid den disci­

plinerande roll på samhällets medlemmar som

egenintresset tillskrevs under denna formativa

period. En central tankegång var att när mänsk­

liga handlingar styrs av ett eller annat renodlat

intresse (intresset kunde i princip omfatta nära

nog alla upptänkliga mål) — då kunde de mer

otyglade och svårbestämda passionerna hållas i

schack (Hirschman 1997:31 ff). Redan under

1600-talet kom begreppet intresse att stå för en

rationell hållning i den mer allmänna meningen

av en övervägd, kalkylerad och balanserad in­

ställning (Hirschman 1997:38). Stegvis kom

begreppet dock, genom den process Hirschman

undersöker och som han benämner ”semantisk

drift”, att bli alltmer liktydigt med ekonomiskt

intresse.7 En av Hirschmans poänger är att detta

insnävade ”ekonomiska” intresse främst tänktes

som en stabiliserande och civiliserande faktor för

de breda befolkningslagrem

Hope was held out that the steady, if self- centered, pull of interest might serve more efficiently as a brake on passionate behavior than the traditional appeals to duty, morals, and religion. At the same time, the interests of the vast majority of people, that is, of those outside of the highest reaches of power, came to be more narrowly defined as economic, material, or ”moneyed” interests, probably because the non-elite was deemed to busy itself primarily with scrounging a living with no time left to worry about honour, glory, and the like. (Hirschman 1992:40-41)

Den tanke som Hirschman här lyfter fram ur

Sociologisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

73Rolf A Gustafsson

historiens glömska — att kommersialismens

passionstämjande och civiliserande effekter ofta

tänktes komma ”underifrån” samhället — bör ses

mot bakgrund av de republikanska perspektiv som

utövade ett betydande inflytande på västerländsk

politisk teori från någon gång på 1600-talets

m itt och fram tills det liberala genombrottets

fullbordan två sekler senare. D et finns en om­

fattande idéhistorisk debatt om vilken roll detta

slags ideal spelat — och spelar — i samhällsdebatt

i allmänhet och inom politisk filosofi i synnerhet.8

Dygd, ära och militär dådkraft karakteriserade

aristokratins och kungamaktens etos.9

Den skotska upplysningens centralgestalter

hade att förhålla sig till detta ideal (Hirschman

1997:10 ff, Seligman 1997:110-112). Den ned-

montering av heroiska ideal, som Hirschman

talar om, skedde genom att ”passioner allt oftare

kopplades till just dessa elitistiska och heroiska

ideal, samtidigt som begreppet ”intresse' kom att

knytas till de mer kalkylerande motiv som var på

frammarsch. Processen pågick med olika lokala

tempi och fortecken.10 Här fanns också en debatt

om hur den manliga passionsdrivna dådkraften

som antogs genomsyra en god republik nu hot­

ades av den mer kvinnliga intressegrundade

handeln, som på sikt riskerade att leda till ett

mer kraftlöst och ”feminint” samhälle (Kalyvas

8c Katznelson 2001:576). Som den främ sta

garanten för handelns stabiliserande inverkan

på samhällskroppen stod medelklassen i många

av 1700-talets mest inflytelserika samhällsteorier

(Hirschman 1992:44. H ont 8c Ignatieff 1985:12,

Phillipson 1985:197).

Genom sociologen Allan Silvers (1989,1990,

1997) genomgång av den skotska upplysningens

samhällsteorier visas dessutom hur vad som

kom att uppfattas som den ”äkta”, personliga,

frivilliga och oegenyttiga moderna vänskapen

koncipierades som en motpol till de principer

som ansågs alltmer dominera i ett kommersiellt

samhälle. En grundläggande tanke i de skotska

samhällsteorierna är att just genom framväxten

av marknader i modern mening — speciella

arenor där en mängd säljare och köpare kan

mötas genom opersonliga och egocentriskt nytto-

kalkylerande handlingar — så kan människors

personliga och direkta relationer avlastas från

egennyttans kalkyler.11

I ett begreppshistoriskt perspektiv kan de

förda resonemangen tolkas som en skissartad

framställning av en differentieringsprocess: En

historisk process som registreras på begreppslig

nivå i de texter som nämnts, men som också

är kopplad till de ekonomiska, politiska och

sociala realiteter som präglade det 1700-tal

som befann sig i rörelse från ett för-modernt

jordbrukssamhälle till ett modernt kapitalistiskt

industrisamhälle. I den samhällsvetenskapliga

begreppsapparaten utkristalliserades stegvis

”intresse” och ”passion' som två åtskiljbara feno­

men.

Denna distinktion betraktas här både som en

begreppslig ”uppfinning” — en nykonstruktion

skapad av tidens intellektuella skikt utgående

från dåtidens begreppsapparat — och som en

”upptäck? av vad som faktiskt pågick i samhället

(Haakonssen 1995:570, Pincus 1998:707). De

mönster i begreppsapparaten, som jag menar

fortlever och även styr våra analyser, kan samman­

fattas i fyra punkter:

Sociologisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

74Tillit och respekt bortom homo economicus och homo sociologicus

II Den skotska upplysningen spelade en viktig

roll för den ökade reflexivitet som skapades när

samhällsvetenskapen utkristalliserades ur religiöst,

moraliskt och filosofiskt tänkande. Människors

vardagliga handlingar inom produktion, handel

och politik blir ett kunskapsobjekt.

II Kopplat till framväxten av marknadssystemet

(under 1700-talet fortfarande vanligen uppfattat

som en del av civilsamhället) formuleras idéer

om kalkylerbara intressen. Dessa koncipieras

väsentligen som tämjande och balanserande

motkrafter mot:

II De mer intellektuellt ostyrbara och traditions-

förankrade passioner som under denna tid ofta

förknippas med våldsamma heroiska ideal som

ingår i aristokratins etos, där ära, republikanska

dygder och ett självpåtaget ansvar för det all­

männas bästa utgör bärande moment.

II I samma process föds det m oderna vän-

skapsbegreppet som en del av idéerna om en

privat sfär som tillskrivs en ”intresse-fri”karaktär:

vänskapen och den ömsesidiga socialiteten får

ett värde i sig.

Passioner m ot egenintresset_____

Vid invigningen av den stora världsutställ­

ningen i Paris år 1900 prisade den franska

handelsministern vetenskapen, som uppenbarar

”samhällenas materiella och moraliska hemlighet”,

enligt invigningstalet liktydigt med solidaritet.

Sven-Eric Liedman, som dragit fram detta

tal ur historiens glömska, hävdar att minister

Millerands tal inte var en apart användning av

begreppet solidaritet:

I själva verket skulle många i sekelskiftets Frankrike ha kunnat formulera sig som Millerand.” Solidaritet” var ordet för dagen. Under världsutställningen anordnades en konferens på temat éducation sociale. Där avhandlades frågan om hur utbildningen skulle kunna göra människor till goda, nyttiga, ansvarskännande medborgare. Några av deltagarna är fortfarande ihåg- komna, som Emile Durkheim, sociologen, Charles Seignobos, en ledande historiker, och Léon Bourgeois, politiker, ideolog och långt senare nobelpristagare. De talade alla om solidaritet. (Liedman 1999:6; se vidare Hayward 1959 och 1961)

Den användning av begreppet solidaritet som

det här är frågan om, bör ses mot bakgrunden

av en bred västeuropeisk tankeströmning under

1800-talets senare del, varigenom inte minst den

moderna sociologin formerades. D et är nu som

de tidigare nämnda tankarna på ett ”gemensamt

(socialt) kapital” formuleras av Léon Bourgeois

(se not 2). Passioner kom nu allt oftare att ställas

mot egenintresset med positivt förtecken för

passioner.

Sociology developed very much as a critique of the rationalist theory of society; of the theory of the social contract, of economic theory and of utilitarian philosophy. (Udehn 1996:348. Se även Asplund 1991:40, Misztal 1996 kap 2, Welch 1989:262)

Gemensamt för den första generationen socio­

loger — exempelvis Marx, Durkheim och Weber

— var att de på nära håll bevittnade grund­

läggande samhällsomvandlingar; industrialisering,

urbanisering, sekularisering och upplösningen

av gamla korporationer (byalag, hantverksskrån,

ståndsförfattningar). Hirschman har framfört

en kunskapssociologisk tes, som i mina ögon är

plausibel åtminstone som en delförklaring, till

Sociologisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

75Rolf A Gustafsson

varför många nu utvecklade alternativ till den

optimistiska syn på kalkylerbara (ekonomiska)

intressen som formulerats under 1700-talet:

...the idea that men pursuing their interests would be forever harmless was decisively given up [...] when the reality of capitalist development was in full view. As economic growth in the nineteenth and twentieth centuries uprooted millions of people, im­poverished numerous groups while enrich­ing some, caused large scale unemployment during cyclical depressions, and produced modern mass society, it became clear to a number of observers that those caught in those violent transformations would on occasion become passionate -passion­ately angry, fearful, resentful. (Hirschman 1997:126)

Passionen kunde komma underifrån, en vildsint

samhällsomstörtande passion mot egenintresset

där uppe. D et vore underligt om inte en välbe-

rättigad oro formade tidens intellektuella och

deras samtidsdiagnoser. M en, kanske kunde det

också finnas utvecklingsbefrämjande möjligheter

förborgade i dessa passioner, normer, känslor.

Utan att gå in på ämnet i hela sin vidd, måste

Auguste Comte (1798-1857) nämnas som en

exponent för den strömning jag skissar kon­

turerna av. H an inte bara myntade begreppet

positivism i vetenskapsteoretisk mening, han

grundade också en positivistisk religion till

mänsklighetens räddning.

Comte skapade och lanserade dessutom två

begrepp som fortfarande ingår i vårt ordförråd:

”sociologi och ”altruism D et senare som ett alter­

nativ till den egoism han ville bekämpa (Asplund

1991:22 ff,Mansbridge 1990:29 i,Nisbet 1972:56

ff, Udehn 1996:112). A tt vi i detta specifika fall

har att göra med en passion mot egenintresset

är nästan en underdrift. Comtes tankar spreds

skriftligen till så avlägsna trakter som Sverige.

D etta illustreras här via ett citat av den svenske

introduktören av Comtes verk (Anton Nyström

1842-1931):

Egoismen ansåg Comte böra med tiden så undertryckas, att ett mera utprägladt framträdande deraf skulle bränmärkas af det allmänna föraktet, ja t. o. m. komma att betraktas som en verklig sinnesrubbning.Han föreslog derför inrättandet av hospitaler för egoistery öfver dessa inrättningar skulle sättas inskriften: lefva för andra. (Nyström 1879 enligt Asplund 1991:24)

Sociologi etablerades som självständig akademisk

disciplin i Frankrike genom Emile Dürkheims

insatser. I en rad skrifter gick han till storms

mot utilitaristiska, atomistiska och kontrakts-

teoretiska perspektiv. Bortsett från hur man

värderar denna inflytelserika insats i ett veten­

skapligt perspektiv (uttolkningar, nytolkningar,

kritik och acklamation kommer fortfarande i

en strid ström), så står det klart att Durkheim

och hans skolbildning passionerat åsyftade en

debatt med, eller snarare mot, de perspektiv

där egocentriskt rationella individer och deras

vardagliga intressedrivna handlingar uppfattades

som samhällets byggstenar. När Durkheim talar

om homo duplex — å ena sidan människan som

biologisk organism och å den andra vad som

sammanfattats som ”människan i samhället och

samhället i människan” — är det samhällets

”kollektiva medvetande” som representerar det

civiliserande, det potentiellt goda och önskvärda.

Disciplin, plikt, solidaritet, tankekategorier, ”det

icke-kontraktuella i kontraktet” — allt detta

kom m er i den nya sociologiska tolkningen

Sociologisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

76Tillit och respekt bortom homo economicus och hom o socio logicus

”uppifrån” (Nisbet 1972:90).

Inte längre från en Gud, inte heller från mark­

naden och människors kommersiella relationer,

utan från det gemensamma och överindividuella

normsystemet (Szacki 1979:290,Nisbet 1972:96,

Udehn 1996:113).

Jag hävdar nu inte att de samhällstänkare som

vände sig mot uppfattningen att egocentriskt

nyttokalkylerande handlingar är möjliga och

önskvärda som samhällets fundament hade er­

övrat en dominerade ställning under 1800-talets

slut. Den i samtiden kanske mest inflytelserike

___________________ sociologen — Herbert

Spencer — företrädde

exempelvis ett social-

darwinistiskt perspektiv.

Avsikten är inte heller

att argumentera för att

sociologiska kritiker

av intresseparadigmet

”hade rätt”. Poängen är

___________________ att sociologins akade­

miska etablering vid

skiftet mellan 18- och 1900-tal väsentligen bars

fram av ambitionen att utgöra ett korrektiv mot

de förhoppningar (vetenskapliga och politiska)

som tidigare ställts till det rationella (ekono­

miska) intresset och framförallt: Nu utvecklades

det huvudalternativ som fortfarande står till buds

för dem som av en eller annan anledning är

skeptiska till intresseparadigmet.

Vi kan återvända till begreppet solidaritet, för

att mejsla ut den sociologiska motreaktionen. När

den franske handelsministern talade om solida­

ritet anknöt han till ordets etymologi, som har

sin grund i ”solidus”; gedigen, fast eller odelad.

Sam hällets "kollek­

tiva m edvetande"

representerar det

civiliserande, det

potentiellt goda och

önskvärda

Solidaritet blir i denna idétradition inte främst

något som handlar om ”solidaritet med fattiga

och underpriviligerade” (en självuppoffrande

empatisk inställning), utan knyts till grupptill­

hörighetens och de gemensamma normernas

stabiliserande inverkan på socialt samspel.12

Förutsägbarhet, stabilitet, konsensus, och för­

troende är nyckelord. Sociologin bidrog till att

möjliggöra just denna syn på ”solidarism” genom

det sätt på vilket man teoretiserat ”återupptäckten”

av ”community”. D et senare ett begrepp, som

enligt Robert Nisbet, utgjorde en genomgående

impuls i europeisk samhällsfilosofi under 1800-

talets slut (Nisbet 1972:47). Johan Asplund

(1991) har diskuterat svårigheterna att över­

sätta Ferdinand Tönnis närliggande sociologiska

distinktion till andra språk — ”Gemeinschaft

- Gesellschaff — och visar samtidigt hur den

underliggande tankefiguren satt tydliga spår

i en mängd sociologiska analyser under hela

1900-talet.

Den klassiska sociologin byggde dock inte

sitt rykte enbart på definitioner. A tt det kan

finnas gemensamma normer och att dessa i

sådana fall rimligen bidrar till ”social ordning”

följer till stor del av hur begreppen definierats

(dessutom är det naturligtvis en empirisk fråga

vilka gemensamma normer och förhållningssätt

som omfattar vilka grupper/gruppmedlemmar

och huruvida detta kan förbindas med en eller

annan social ordning). En empirisk studie kan

naturligtvis ge resultat som visar att de gemen­

samma normerna ”ålägger” varje gruppmedlem

att agera med enbart den egna välfärden eller

behovstillfredsställelsen i fokus (att utgå från

egocentriska nyttokalkyler) .13

Sociologisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

77Rolf A Gustafsson

Det är knappast fruktbart att a priori hävda att

en (egocentriskt uppbyggd) gemenskap är omöjlig

eller nödvändigtvis bryter samman (bland annat

därför att individerna kan ha komplementära

behov och då kommer marknadsutbyten att

fungera, förutsatt vissa antaganden om nyttig­

heternas karaktär, information).

Sociologins bidrag blir både mer begripligt

och intressant när man inser att detta slags analys

väsentligen handlar om de sociala förändringar,

som flera av de nu klassiska sociologerna ansåg

sig kunna iaktta genom tolkning av historisk

evidens. Den tilltagande arbetsdelningen och

samhällets differentiering i olika institutioner,

värdesystem och klasser kopplas till framväxten

av en ny slags individualitet.

In what Redfield called a ”folk society”, individuals identify so completely with the group to which they belong that they do not even imagine the possibility that their private interests could diverge from those of the group. By limiting imagination in this way, a society can, at least in theory, prevent individuals from even developing a sense of

”self”, and hence from conceiving courses of action that are ”selfish” in the modern sense. (Jencks 1990:54)

När antalet rollpositioner ökar i ett samhälle

— exempelvis genom ökad arbetsdelning — så

ökar också antalet möjliga kombinationer av

roller för varje individ. D etta leder till att de

rollförväntningar som knyts till en specifik roll

blir allt bräckligare som grund för förutsägel­

ser av individens handlingar. En viktig aspekt

på moderniseringsprocessen är att utrymmet

för förhandling, tolkning och kreativitet ökar i

”mellanrummen” mellan olika roller (Seligman

I 997:38ff). Detta bidrar till att skapa modern

individualitet, som bygger på den enskildes val­

frihet (agency as locus of self: Seligman 1997:57).

Först när individer i denna mening uppträder på

den samhälleliga arenan — när ”folk society” eller

”Gemeinschaft” inte längre dominerar för att tala

med Redfields och Tönnies terminologi — först

då blir människornas handlingar så oförutsägbara,

kreativa och öppna till sin karaktär att vi kan tala

om ett behov av tillit. Adam Seligman reserverar

därför begreppet tillit för de sociala kontext där

ett modernt ”agentskap” utvecklats.

Trust [...] is a recognition of alters agency, an agency which [...] only appears when the ”fit” between the person and the role is lose, when the role does not — indeed cannot — circumscribe all of alter s possible behavior. (Seligman 1997:62)

When most aspects of alter’s behavior can be convincingly explained (and planned for) in term of their role incumbency, trust is not called for — confidence in systematically defined normative patterns of behavior is sufficient. (Seligman 2000:16)

Vi kan sammanfatta. Genom den moderna socio­

logins formering tillfördes viktiga moment i den

begreppshistoria vi studerar:

II Genom att analyser av normdrivet handlande

väsentligen tog sin utgångspunkt i (tänkta)

för-moderna sociala kontext (”Gemeinschaft”,

”Com m unity”, ”Folk society”), så formerades

en tankefigur som så småningom kunde konsoli­

deras i den numera gängse distinktionen mellan

å ena sidan rationellt kalkylerade och å den andra

sidan socialt normstyrda handlingar. M an kan

uttrycka det som att den normativa gemenskapen

passionerades genom de nya inslagen i begrepps­

apparaten (jfr Asplund 1991:73-75, M isztal

Sociologisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

78Tillit och respekt bortom homo economicus och homo socio logicus

1996:98, Udehn 1996:338). Den sociologiska

normanalysen abstraherar snarare från den in­

tresse-fria vänskapen, än från de sammansatta

handlingar som karakteriserar arbetsliv, politik

och civilsamhälle.

II Normer tenderar att uppfattas som någonting

som ”driver p ä ” genom plikty samvete och känslor

(Udehn 1996:333). Rationella valhandlingar

blir till det som instrumentelit ”drar fram ät” mot

det vi vill åstadkomma. Jon Elster har klargjort

distinktionen såsom den gestaltar sig i nutida

samhällsvetenskap:

Rational acting is concerned with outcomes. Rationality says: if you want to achieve Y, do X. By contrast, I define social norms by the feature that they are not outcome-oriented.The simplest social norms are of the type:Do X, or Don’t do X. More complex social norms say: If you do Y, then you do X, or:If others do Y, then do X. More complex norms still might say: Do X if it would be good if everyone did X. (Elster 1989:99)

II Genom sociologisk analys blir det samtidigt

både möjligt och önskvärt att skilja mellan tillit

och förtroende: Tillit förknippas med moderna

differentierade samhällen, där människor måste

försöka att lära sig hantera och erkänna med­

spelarnas ”agentskap”, vilket sammanhänger

med vidgade möjligheter till ”exit” och aktörer­

nas rörelse mellan olika sociala gemenskaper,

förekomsten av olika normsystem och vad som

kanske kan benämnas expanderande intresseho­

risonter. Förtroende hänför sig primärt till den

stabilitet, som koncipieras som en passionerad

gemenskap byggd på den förutsägbarhet, som

inte minst social likhet i normativa avseenden

förbinds med.

Passion för egenintresset________O m vi nu förflyttar oss till någon gång under

decenniet efter andra världskrigets slut, kan vi

konstatera en delad samhällsvetenskap enligt prin­

cipen ”intressen/egocentrisk nyttomaximering”

till nationalekonomin och ”passion/normer” åt

sociologin/socialpsykologin. Syskonen homo

economicus och homo sociologicus är nu vuxna.

James Duesenberry sammanfattade läget när

han i960 myntade aforismen ”economics is all

about how people make choices; sociology is

all about how they don’t have any choices to

make”. (Duesenberry enligt Baron 6c Hannan

1994:1116). Under denna tid började också en

debatt om den ”ekonomiska imperialismen” inom

samhällsvetenskapen (Baron 6c Hannan 1994,

Miller 1997, Udehn 1996:1). Många uppfattade

att nationalekonomisk metod, teori och över­

huvudtaget ekonomiska perspektiv spelade en

allt större roll på hela det samhällsvetenskapliga

fältet. Därav rubriken för detta avsnitt. Tydligast

har detta sannolikt varit inom statsvetenskapen

— speciellt genom den forskningsinriktning som

går under beteckningen ”public choice”— men

ekonomiska analysmodeller har även varit mycket

inflytelserika inom sociologin och då vanligen

gått under beteckningen ”rational-choice”.

Huvuddragen i hur denna situation uppstod

och dess grundläggande karaktär är idag knappast

ett omtvistat tema. Den ”översocialiserade” synen

på människan — styrd av tvingande normer som

”programmeras” under uppväxtens primärsocia-

lisation och vuxenlivets sekundärsocialisation i

olika grupptillhörigheter — dominerade efter­

krigstidens amerikanska sociologi under Talcott

Parsons.14

Sociologisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

79Rolf A Gustafsson

Denna centralgestalt inom ”main-stream” soci­

ologi under 1950- och 60- talen hade ju för övrigt

under 1930-talet grundlagt sitt rykte som ledande

teoretisk sociolog genom en brett upplagd kritisk

analys av den neoklassiska nationalekonomins

handlingsteoretiska fundam ent (Gustafsson

1993,Udehn 1996:357). Nationalekonomi hade

å sin sida nu, genom förvecklingar vi inte här har

anledning att närmare gå in på, rensat ut den

bredare klassiska politiska ekonomins historiska

ansats (Hodgson 2001).Nationalekonomi kom

att byggas på matematiska modeller utgående

från metodologisk individualism, som i sin tur

baserades på antaganden om att ekonomiskt

handlande huvudsakligen innebär en eller annan

form av rationell (egocentrisk) nyttomaximering

(Swedberg & Smelser 1994).

Egenintresse och egoism är inte sam m a sak som egocentrismIbland har antaganden om egoism tonats ner i

de samhällsvetenskapliga perspektiv som utgår

från intresseparadigmet, ibland har de uttrycks

som en implicit självklarhet. Någon gång på­

pekas dock (riktigt) att rationalitet i meningen

individuell maximering av förväntad nytta inte

nödvändigtvis måste sam m ankopplas med

antaganden om att egoism och/eller att egenin­

tresse utgör drivkraft för den aktuella handlingen.

Många kommentatorer har dock övertygande

och med god förankring i litteraturen slagit fast

att en sådan sammankoppling länge dominerat

de perspektiv där rationella val fokuseras.

Därför är det viktigt att vara klar över att

ett mer grundläggande antagande, som gäller

majoriteten av alla varianter av rational-choice

teorier (Opp 1999:173), är att rationaliteten

avser den den nytta, måluppfyllelse, behovs-

eller preferenstillfredsställelse som så att säga

slår tillbaka på den handlande individen själv.15

Hirschman sammanfattar:

Two essential elements appear to cha­racterize interest-propelled action: Self- centeredness, that is, predominant attention of the actor to the consequences of any contemplated action for himself; and ratio­nal calculation, that is, a systematic attempt at evaluating prospective costs, benefits, satisfactions, and the like. (Hirschman 1992:36)

Denna sammankoppling av egocentrism med

förmåga till rationella kalkyler — som impli­

cerar att människor sällan eller aldrig låter sina

handlingar styras av överväganden om de egna

handlingarnas (förväntade) påverkan på andra

aktörer och det sociala systemet i stort — har lett

till analytiska anomalier och motsägelser.16

En för vardagstänkandet kontraintuitiv variant

går ut på att betrakta altruism som i botten fram­

driven av egoism. Resonemanget har då följande

struktur: Eftersom även en altruist uteslutande

antas söka och erhålla tillfredsställelse för egen del

av sitt handlande, så kan altruistiska handlingar

uppfattas som ett resultat av kalkyler i termer

av ”intäkter” och ”kostnader”. Altruisten antas

kunna göra en ”intäkt” genom att tillf reds tälla

sina egna preferenser för att framstå som en god

och givmild människa, när han/hon exempelvis

ger pengar till fattiga (eller så kan man anta att

altruisten försöker undvika ”kostnader” i form av

negativa sociala sanktioner förknippade med snål­

het och liknande) (se vidare Elster i993:kap VI,

Sociologisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

80Tillit och respekt bortom homo economicus och hom o socio logicus

Jencks 1990, Opp 1999:180, Piliavin & C harng

1990:29). ”Altruistiska” handlingar framstår då

som ett slags biverkningar av egocentriska nyt-

tokalkyler och reduceras därmed till en form av

egoism. Folk antas vara ”moraliska” och hjälpa

andra, därför att det är lönsamt för dem själva

och för att det stärker deras positiva självbild.

D enna tendens att reducera nära nog alla

slags handlingsmotiv till att ”egentligen” vara ett

uttryck för egenintresse och/eller egoism kopp­

las dessutom ofta samman med metodologisk

individualism. I litteratur från rational-choice

modellernas högkonjunktur (kring mitten av

1980-talet) kan man finna många exempel på

analyser som går ut på att visa att när ”nor­

mer”, kanske framförallt normer av ”moralisk”,

”oegenyttig” och ”etisk” karaktär, anses ligga till

grund för en viss handling, så är detta egentligen

bara uttryck för en rationell kalkyl baserad på

egenintresse:

Many sociologists seem to think that a commitment to methodological individu­alism implies a commitment to rational- choice theory. For them, the proposal to study norms in an individualistic frame­work will be tantamount to a reductionist research program, committed to showing that norms are ”really” or ”ultimately” to be explained in terms of self-interest. [...]For economists and like-minded scholars in other disciplines, the reduction of norms to rationality is in fact a knee-jerk reflex... (Elster 1991:116, min kursivering)

Anomalierna hopar sig dock för de forskare

som utvecklat modeller som utgår från an­

taganden om att människors handlande nära

nog uteslutande är en följd av egocentriska

nyttokalkyler. (En anomali i resonemanget om

den egocentriske altruisten är naturligtvis att

hjälpmottagarens vilja eller ovilja att ta emot

den hjälp han/hon erhåller inte alls påverkar

altruistens uppfattning om sig själv som god).

Svårigheterna att operationalisera detta slags

teoretiska modeller på ett sådant sätt att de kan

utsättas för empiriska test har ofta påpekats av

forskare som står utanför denna vetenskapliga

tradition (Udehn 1996:61).

En rättvisande genomgång av evidensen för

och emot den mängd modeller som konstruerats

skulle dock spräcka alla ramar för framställ­

ningen. D et finns dessutom ett antal välgjorda

översikter att tillgå (Mansbridge 1990, Opp 1999,

Rothstein 2003, Udehn 1996). Sannolikt står

sig fortfarande den summering av situationen

som Amartya Sen gjorde så tidigt som 1978

i en ofta åberopad artikel (av sammanhanget

framgår klart att Sen här avser både antaganden

om rationalitet i meningen konsekventa val och

egocentrism):

If today you were to poll economists of different schools, you almost certainly find the coexistence of beliefs (i) that the ratio­nal behavior theory is unfalsifiable, (ii) that it is falsifiable and so far unfalsified, and (iii) that it is falsifiable and indeed patently false.(Sen 1990:31)

En del framträdande representanter för egen-

intresse-paradigmen har dock övergivit detta

perspektiv.17 Den tidigare dominansen av teorier

som kopplar samman rationalitet-egenintresse-

egoism (som samtidigt ofta implicit förutsätter

att alla rationella kalkyler är egocentriska till

sin karaktär) ersätts nu stegvis av perspektiv

där ”mixed motives' och institutionell teori är

framträdande.18 Både ”normer” och ”intressen”

Sociologisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

i

81Rolf A Gustafsson

av olika slag ingår numera allt oftare ingår i de

nya handlingsmodellerna.

Låt mig nu återknyta till Hirschmans ana­

lys och de förhoppningar som en gång knöts

till begreppet ”intresse” när detta ställdes mot

”passioner”. Intresset koncipierades då som en

disciplinerande och civiliserande faktor, som ställ­

des mot de ”passioner” samtiden betraktade som

ett hot mot samhällets fortlevnad och framsteg.

I detta avseende har vi nu gått varvet run t

II Normer/passioner har bytt plats med intressen

som civiliserande faktorer i mänskligt samspel.

Aven inom ekonomiskt tänkande är det numera

allt vanligare att betrakta normer om tillit och

förtroende som nödvändiga — ibland i ekono­

men Arrows efterföljd som ”nyttiga”19 — för den

intressedrivna (egocentriskt nyttokalkylerade)

ekonomins effektivitet och fortbestånd.

II I nutida samhällsvetenskap framstår återigen

”passionerna” och ”intressena” som alltmer intimt

sammanvävda och växelverkande i olika ”mixed

motives” modeller.

II Den problematiska sammankopplingen av

egocentrism med förmåga till rationella över­

väganden utm önstras dock inte autom atisk

ur samhällsvetenskapen enbart genom att en

bredare motivkrets och mer komplexa modeller

åberopas.

Adam Smith och det sociala erkännandet_____________________

För att komma vidare föreslår jag att vi prövar ett

annat och faktiskt närliggande spår i begrepps­

utvecklingen. För dem som vill hålla fast vid

exempelvis Adam Smiths ambitioner — .. .”an

account of the process by which men living in

a commercial society acquire moral ideas and

may be taught how to improve them”(Phillipson

1985:182) — för dem som håller fast vid detta

slags praktiska ambitioner är Smiths teoretiska

perspektiv av stort värde. Sedan ungefär två

decennier pågår ett omfattande arbete med att

tolka och revidera etablerade uppfattningar om

Smiths arbete.

En utgångspunkt har varit det s k Adam

Smith-problemet. Redan 1897 publicerades en

översiktsartikel om den inkonsekvens som an­

sågs ligga däri att Smith, som utifrån begreppet

”sympati” i Theory o f Moral Sentiments givit en

mycket sammansatt bild av mänskligt handlande,

samtidigt framstod som egennyttans apostel

i sin Wealth o f Nations (Cohen 1989, Holmes

1990, Kalyvas 8c Katznelson 2001, Levine 1998,

Tribe i999,U dehn 1996:94f). Återupptäckten

och publiceringen av okända verk har under

senare tid givit ytterligare impulser till fort­

satta nytolkningar av Smiths verk, där alltfler

synes konvergera mot tolkningar som upplöser

den tidigare uppfattade inkonsekvensen (Tribe

1999:6i2f, Haakonssen 2002:xxiii). Dessa ny­

tolkningar utgår då vanligen från ett bredare

textunderlag än den tidigare dominerande eko-

nomistiska läsningen som koncentrerades till

Wealth o f Nations (eller delar därav) och som

ofta skrivits av neoklassiska ekonomer när de

belyst sina egna föregångare.

D et är en fascinerande bild som framträder.

D et publiceras idag betydligt fler artiklar om

Adam Smith än för tjugo år sedan (även om

man tar hänsyn till den generellt sett kraftigt

Sociologisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

82Tillit och respekt bortom homo economicus och homo sociologicus

ökande mängden vetenskapliga artiklar) och

Sm ith-kom m entarerna ökar relativt andra

jämförbara klassiker (Ricardo, Malthus, Marx)

(W ight 2002). D et är troligt att de insikter som

kommer fram inte bara kommer att leda till en

omvärdering av Smith, utan också framtvinga en

revidering av samhällsvetenskapens idéhistoria.

Endast experten kan ta ställning till detaljerna

i dessa nytolkningar, som kan och bör värderas

både efter hur trogna de är mot betydelserna i

det språk som brukades vid tiden för texternas

tillkomst och med avseende på deras relevans för

hur svårlösta teoretiska problem kan bearbetas,

förskjutas och eventuellt upplösas.20

Så mycket står klart att Smith är tydlig både

när det gäller de analytiska och praktiska be­

gränsningar som ett ensidigt fokus på ”intressen”

(egocentriska nyttokalkyler) medför.

D et historiska och moralfilosofiska perpek-

tivet utgjorde det överordnade temat hos Smith

(Cohen 1989:53, Haakonssen 2002:x, W inch

1985, Skinner 1989). N yckelbegreppen är

”sympati” och ”oberoende betraktare” (impartial

spectator). Vi får en första inblick i det tema

som analysen cirkulerade kring i följande sam­

manfattning av de nyansförskjutningar som

begreppet den ”oberoende betraktaren” genom­

gick i 7he Theory o f Moral Sentiment från den

första upplagan 1759 till den sjätte och sista

upplagan 1790:

His philosophical intentions in developing the idea started with a general concern over sociability in the first edition, to one over conscience in the second edition, to one over moral autonomy in the final edition. (Harp- ham 2001:5, Seligman 1997:113-114).

Arbetet kan också förstås som en undersökning

av hur en reflexiv m o ra len utvecklas i moderna

samhällen (Swingewood 1970:164, Levine

1998:37). Kanske kan man säga att Smiths

resonemang här befinner sig vid den nutida

politiska filosofins ”forskningsfront”. Det är i

varje fall inte svårt för en nutida sociolog att

dra klara paralleller mellan bärande moment i

Smiths moralfilosofi och G .H . Meads teori om

spegeljaget och ”den generaliserade andre”, vilken

i sin tur influerat J. Habermas diskursetik.21 Jag

återkommer till detta.

There is no doubt that once Smith had rejected self-interest, benevolence, and utility as potential meta-theoretical presup­positions, little is left to explain the anterior basis of sympathy. Nonetheless, despite the incompleteness and elusiveness of his ac­count, he did, in fact, develop an extremely original and strikingly modern moral theory, which today [...] could be called a theory of recognition, by probing the antecedent layers of sympathy.

For Smith, a persons need for moral appro­bation, social approval, and intersubjective acceptance, which is a basic human drive, motivates the ability to sympathize with other’s emotions and passions. We sympa­thize with fellow beings because we wish to be praised, esteemed' even loved. (Kalyvas & Katznelson 2001:557; min kursiv)

En genomgående tes hos Smith är att sympati är

en grundläggande och spontan mänsklig kapa­

citet som har ett värde i sig för individen:

...nothing pleases us more than to observe in other men a fellow feeling with the emotions of our own breast; nor are we ever so much shocked as by the appearance of the contrary.

.. .both the pleasure and the pain are always felt so instantantaneously, and often upon

Sociologisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

such frivolous occasions, that it seem evi­dent that neither of them can be derived from any...self-interested consideration.” (Smith 2002 [1790] :rf).

Det står klart att vi har att göra med ett alternativ

till den egocentricitet som karakteriserar huvud­

parten av nutida handlingsteorier (oberoende av

huruvida ”mixed motives” förekommer eller ej),

eftersom sympati innebär att ego kognitivt och

emotionellt försöker inta alters position . . .”by

conceiving what we ourselves should feel in the

like situation” (Smith 2002 [1790]:! 1 och 15).

Sympati innebär dock inte ett automatiskt

godkännande eller en positiv inställning till

andra människors subjektiva värld (Smith 2002

[1790]: 13, 56). Sympati är inte heller liktydigt

med empati.22 Det handlar inte heller om någon

fullständig ömsesidighet eller ett totalt samman­

fallande av ego och alters psykologiska världar

— .. .”our imaginative and critical faculties often

seem to intervene, holding them in check in

order to allow a complex evaluative process to

take place”(Phillips 1985:184) — vilket samman­

hänger med att både alter och ego också antas

relatera sig till en ”oberoende betraktare”.

E tt sätt att uttrycka tankegången är att del­

tagarna i samspelet relaterar sig till varandra

via en tredje minsta gemensamma nämnare som

metaforiskt betecknas som en ”oberoende be­

traktare”. Denna överindividuella instans kan

dessutom uppfattas som framskapad på ett

liknande sätt som marknadens ”osynliga hand”,

dvs som det oavsedda resultatet av en stor mängd

sympatiskt drivna handlingar utsträckta över tid

(Cohen 1989:57). En koncis sammanfattning av

processen är följande:

83Rolf A Gustafsson

The mechanism is this. I desire mutual sym­pathy of sentiments with you, which leads me to moderate my sentiments to the level I think, based on my past experience, you are likely to enter into. You, on the other hand, because you desire the same thing, also moderate your sentiments to the level you think, based on your past experience, I am likely to enter into. Over time we train our sentiments to gravitate towards mutually- acceptable levels. (Otteson 2000:546)

D en moralfilosofiska och kanske oväntade

vändningen i resonemanget kommer genom

ett antagande som uttrycks på flera olika sätt

av Smith exempelvis . . .”we desire to be re­

spectable and to be respected” ..”not only to be

loved but to be lovely; or that thing which is the

natural and proper object of love”. (Smith 2002

[17903:72 och 132). Poängen är att det behov

av erkännande som Smith betraktar som grund­

läggande inte kan tillfredställas enbart genom

normföljande eller yttre anpassning. Människor

eftersträvar också att vara rättmätigt värda

uppskattning från andra. Bedömningen av vad

som är rättmätigt kan dock endast uppnås via

en interaktivt uppbyggd ”måttstock” (den obe­

roende betraktaren).23 Moralens fundament är

således varken egocentriska nyttokalkyler, empati

eller ett historiskt nedärvda normer. E tt reflexivt

moment har förts in i bilden:

Above all, the idea of impartial spectator- ship is a practical framework from which an individual seeks to integrate passion and reason. Moral judgement is for Smith an exercise of the moral sentiments rather than reason. But reason has a place in dialogue about moral affairs. By more rigorously de­fining the conditions under which impartial spectators view moral issues, Smith argues that individuals are capable of becoming morally autonomous and free. Through

Sociologisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

84Tillit och respekt bortom homo economicus och homo soc iologicus

philosophical reflection, individuals can seek to build identities for themselves and critical perspectives for viewing the modern world. (Harpham 2001:136)

Reflexiv tillit och respekt_________

Vilken rimlig innebörd har det påstående av

Adam Smith som åberopats ovan; människor

vill inte enbart bli respekterade, utan också ’ vara

respektabla”? Av utrymmesskäl sätter jag här en

parantes kring den idéhistoriska frågan Jag skall

inte redovisa Smiths egen position mer än vad

som skett i det föregående. Istället tar jag avstamp

i detta fragment från Smith och skisserar på en

väg ut ur den begreppshistoria, som innebär att

”passioner” avskiljts från ”intressen” och som nu

tvingar alltfler forskare att försöka sammanfoga

dessa i intrikata ”mked-motives-modeller”. Den

vittförgrenade litteraturen om Jürgen Habermas

teori om kommunikativt handlande och nutida

debatt om deliberativ demokratiteori med fun­

dament i civilsamhället bildar då en bakgrund.

Både Adam Smith och Jürgen Habermas av­

visar egocentriska nyttokalkyler som grund

för (moraliskt) giltiga normer (Avio &c Pegler

i 997;i 56)Vardaglig erfarenhet lär oss att vi mycket väl

kan vara respekterade utan att vara respektabla.

Den som nöjer sig med att bli respekterad kan

köpa sig respekt för pengar och/eller framtvinga

respekt genom hot och manipulation. Den som

vill bli respektabel måste däremot allsidigt över­

väga sina handlingars karaktär och dessutom sina

intentioner och bevekelsegrunder. Den fråga som

inställer sig är: H ur överväger en människa sina

bevekelsegrunder och handlingar på ett sådant

sätt att hon/han kan avgöra sin ”respektabilitet”

och bli erkänd/bekräftad på ”goda” (legitima)

grunder?

E tt sätt att besvara frågan är att ta fasta på

”respektabilitetens”och det sociala erkännandets in­

ter subjektiva karaktär. ”Respektabilitet”betraktas

då som förankrad i (och otänkbar utan) ett visst

slags samspel mellan mänskliga subjekt. Vi talar

om detta slags subjekt relationer när alla

deltagare är autonoma på ett likvärdigt sätt och vi

antar att ”aktörerna” principiellt sett är förmögna

till kreativitet bortom givna roller, historiskt

nedärvda vanor och ”förståelsehorisonter”.

D ärem ot ”räcker” det med subjekt-objekt

relationer för att framskaffa eller framtvinga

en given slags respekt. Vi kan anta att det finns

ett visst slags respekt att köpa eller framtvinga i

Palermo och (sannolikt) ett annat slags respekt att

tillgå i Skellefteå för den som har medel att skaffa

sig detta åtråvärda attribut. M an kan uttrycka

det som att en egocentriskt nyttokalkylerande

individ har en någorlunda klart avgränsad respekt

att hämta i det sociala sammanhang han/hon

agerar. Låt oss av heuristiska skäl benämna detta

instrumentell respekt.

”Respektabilitet” betraktas här däremot som

förankrad i en pågående interaktion mellan

ömsesidigt kommunicerande mänskliga sub­

jekt. Låt oss benämna detta reflexiv respekt'. Vi

är alla beroende av andra människors medvetna

och frivilliga samtycke, för att ”bli” (betraktade

som) respektabla.

M an kan möjligen uttrycka det som att

människor då gemensamt måste skapa en ”pro­

duktionsprocess” (ett intersubjektivt fält med en

Sociologisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

85Rolf A Gustafsson

eller flera ”respektabilitets-diskurser”) för att det

överhuvudtaget skall bli möjligt för en individ

att åtnjuta någon form av rättm ätig respekt.

”Respektabilitet” betraktas då inte som någon slags

”passion” (spontant uppkommen eller kulturellt

förankrad) som är en alternativ utgångspunkt för

mänskligt handlande i förhållande till kalkyle­

rade ”intressen” av olika slag. Istället betraktar vi

nu reflexiv och instrumentell respekt som hela

tiden sammanvävda med varandra.

Om reflexiv respekt (som således skapas som

en konsekvens av ömsesidig kommunikation)

hela tiden finns med i bilden, så öppnar sig

andra perspektiv och andra frågeställningar, än

när man uppfattar intresse-anknutna fenomen

som strikt åtskiljda från passioner och normer.

D et är exempelvis inte längre meningsfullt att

öka förekomsten av respekt i samhället genom

att låta instrumentell respekt ”förankras”, ”styras

av”, eller ”underlättas” av reflexiv respekt.

Skyddet av den reflexiva respekten hamnar istället

i förgrunden, eller snarare skyddet av respektabi-

litetens ”produktionsprocess”. Inte minst därför

att ”köpbar respekt” nu framstår som ett fenomen

som parasiterar på diskursivt uppbyggd respek­

tabilitet: Instrumentell respekt framstår som

värdefull därför att det också finns intersubjektivt

förankrad ”respektabilitet” i den ”livsvärld” där

diskurser pågår mellan människor.

Vi kan dra en parallell till hur strategiskt

normföljande (som sker i egocentriskt perspek­

tiv) förhåller sig till moraliskt bindande normer:

En beräknande normföljare kan endast framstå

som rättfärdig via intersubjektivt uppbyggd

”rättfärdighet”. Alla kan inte köpa sig eller ma­

nipulera fram respekt i ett samhälle. För att

exempelvis ha någon nytta av att framstå som

”förtroendeingivande” (utan att egentligen vara

att lita på), så måste ego både känna till gällande

normer för uppriktighet och förutsätta att alter

gör detta.24

Om vi dessutom tar hänsyn till att mänsk­

liga subjekt vanligen är förmögna till reflexion

och språklig kommunikation, så öppnar sig

möjligheten att utveckla ett diskursteoretisk

analys av hur bindande normer och moral ska­

pas och återskapas i ett samhälle. D etta kräver

att vi antar att de inblandade är förmögna till

ömsesidig förståelse av varandras argument (och

inte enbart egocentriska nyttokalkyler och/eller

påverkan av andra genom ”inducering” av idéer,

värden och normer). 25 Poängen med en diskurs­

teoretisk analys av normer — framförallt av hur

de kan komma att accepteras som bindande och

rättfärdiga av de inblandade — är just detta att

människorna själva bygger upp och omformar

norm er genom ständigt pågående processer

av argument och motargument. E tt argument

accepteras (eller förkastas) av ego genom fri­

villigt samtycke (eller avvisande) av de sakskäl

som presenterats och förståtts, inte genom en

kalkyl av vad ego har att vinna på att hålla med.

Antagandet är att legitima normer uppfattas

som förpliktigande i sig just därför att de uppstått

genom detta slags processer (som teorin preciserar

och analyserar på ett mer utvecklat sätt än vad

som här skisseras):

Rather than providing values grounded in an account of human nature or reason, discourse-based approaches offer a set of procedures that, if followed, would yield principles legitimating social practices and institutions. The fundamental intuition

Sociologisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

86Tillit och respekt bortom hom o econom icus och hom o socio log icus

underlying the move to discourse is the ideal of a moral community, one whose norms and practices are fully acceptable to those subject to them, a society based not on imposition, but on agreement of free and equal persons. (Moon 1995:1439)

D et är viktigt att vara klar över att vad som här

diskuteras är principer för hur giltiga normer

och moral kan tänkas skapas och återskapas i

ett samhälle. Naturligtvis implicerar inte detta

att alla normer de facto står i en klar och tydlig

relation till detta slags jämlika argumentations-

processer. Tvärtom hävdar diskursteoretisk analys

att väsentliga delar av ett samhälles normer och

värderingar dels måste betraktas som ett historiskt

arv från för-moderna traditionsstyrda samhällen

(där normer och moralsystem ej utsatts för dis-

kursiv prövning), dels syftar perspektivet vanligen

till att identifiera hinder och störningar för ”den

fria argumentativa process” mellan jämlika del­

tagare som fokuseras.

D et är just olika hinder mot (och/eller inom)

diskursiva fält i civilsamhället som forskningen

kan fokuseras på i det fall vi tillämpar det per­

spektivjag här skisserar. Jean Cohen, amerikansk

professor i politisk teori, betraktar civilsamhällets

autonoma offentliga sfärer — autonoma men

inte frikopplade från statsapparat och mark­

nadssystem — som den moderna demokratins

fundament (Cohen 1999). I en artikel där detta

perspektiv appliceras på begreppet tillit och so­

cialt kapital, sätter Jean Cohen fingret på vad

också jag betraktar som en felande länk i Putnams

analys: Putnams teoretiska perspektiv kan inte

erbjuda någon analys av hur erhållen/visad tillit

kan förbindas med vad Cohen benämner ”berät­

tigad tillit” (warranted trust). Den gemensamma

poängen jag siktar på är att ”respekt” och ”tillit”,

trots båda dessa fenomens intersubjektiva karak­

tär, ofta behandlas som vore dessa fenomen utan

diskursiva fundament i civilsamhället.

Tillit blir i det perspektiv jag här ifrågasät­

ter till någonting som underlättar nära nog allt

slags samarbete mellan egocentriskt nyttokalky-

lerande individer. Erhållen och visad tillit på

interpersonell nivå antas också kunna aggregeras

till generaliserad tillit. Ju fler som erhåller och

visar tillit på interpersonell nivå, desto högre antas

sannolikheten bli för att också okända människor,

opersonliga system och nära nog vadsomhelst

bemöts med tillit. Om alla personligen känner

tillit till alla, är detta naturligtvis inte bara tro­

ligt, utan måste betraktas som en självklar och

trivial empirisk iakttagelse. D et problematiska i

Putnams analys kan preciseras på följande sätt:

Aggregerad analys bygger på antagandet att om

interpersonell tillit råder mellan A, B och C, så

ökar sannolikheten att A, B och C ”på något

sätt generaliserar” sin tillit till att också gälla D

(som kan vara en person, en grupp av personer

eller en social institution): Ju mer interpersonell

tillit, desto mer tillit (socialt kapital) i det sociala

systemet. Hur denna ”generalisering” av tillit till

okända sker, vilka sociala mekanismer som kan

vara inblandade i processen, hur olika slags tillit

kan identifieras, är det dock svårt att få grepp

om inom ramarna för detta slags analys (Cohen

1999:220, Misztal 1996:198 ff).

Jean Cohen ställer sig således, tillsammans

med andra kritiker av Putnam , skeptisk till

möjligheterna att ”översätta” eller generalisera

nära nog all slags interpersonell tillit till socialt

Socio logisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

87Rolf A G ustafsson

kapital i allmänhet.26 Denna brist i analysen in­

bjuder inte minst till neo-konservativa analyser

och slutsatser, eftersom distinktionen mellan vad

som här betecknas reflexiv tillit och förtroende

löses upp. Jag har tidigare argumenterat för att

begreppet förtroende bör reserveras för den form

av oreflekterad ”tillit” (kopplad till förutsägbarhet

och stabilitet) som främ st förknippats med

konventionsbundna samhällens ”passionerade

gemenskaper”. Inom sociologin är det gängse

att anta att förutsättningarna för människors

likhet i ekonomiska och psykologiska/kulturella

avseenden — och därmed sociala ordningar som

bygger på stabila förväntningar — är betydligt

större i samhällen med låg grad av social dif­

ferentiering än i komplexa post-konventionella

samhällen.

Neo-konservativa analyser förväxlar ofta

förtroende (baserad på värderingsmässig likhet

och kulturell kontinuitet) med reflexiv t grundad

tillit som ju blir potentiellt möjlig först i pluralist­

iska samhällen (Cohen 1999:228-239, Warren

1999:318-324). En sådan analys resulterar ofta

i försök att uppifrån installera sammanhållande

och gemensamma värden. I neo-konservativ

k ritik av välfärdsstaten fram ställs ofta rä t-

tighetslagstiftning som destruktiv för just de

gemensamma värden — ”det sociala kapital”

— som antas frodas när gemenskaper är fria från

statliga ingrepp. Cohen visar att denna typ av

förändringar ofta bygger på antagandet att

...in order to be well integrated, society requires a ”thick”, extensive, nationally arti­culated substantive value consensus on a wide range of ”public” and ”private” issues. (Cohen 1999:230)

De åtgärder som föreslås handlar om ”mora­

lisk upprustning”, dvs försök att implementera

förtroendeskapande normer och värderingar

(genom exempelvis massiv utbildning). Strategin

har något missledande betecknas som ”re-tradi-

tionalisering”, missvisande därför att man kan

använda sig av idéer och normer från olika tid

och rum när en sådan konsensus skall frammanas.

O m alla tror på en bestämd Gud, eller om de

flesta tror på ekonomisk tillväxt, eller att kunden

(partiet, vetenskapen, marknaden ...) alltid har

rätt (är sann, god, effektiv...); så ökar (om allting

annat är lika) förutsägbarheten, stabiliteten och

det oreflekterade förtroendet på bekostnad av

vad som här betecknas reflexiv tillit.

D et diskursteoretiska perspektivet medger

möjligheten att koncipiera ett alternativ. Cohen

föreslår en speciell typ av jäm likt organiserade

diskursiva fält. Närmare bestämt sådana som är

fritt tillgängliga för alla och envar i civilsamhället,

och som skyddas genom lagstiftning och på annat

sätt, för att garantera en så fri, öppen och jämlik

argumentativ process som möjligt. Det är där som

en reflexivt berättigad tillit möjligen kan skapas.

D et är möjligen också där som interpersonell

tillit får en relation till det slags berättigad tillit

som, för att anspela på en av Robert Putnams

böcker, ”får demokratin att fungera”:

...What is called ”trust in government” is not the result of ”generalized” interperso­nal trust at all but derives from something rather different. [...] For example, legal norms of procedurial fairness, impartiality, and justice that give structure to the state and some civil institutions, limit favoritism and arbitrariness, and protect merit are the sine qua non for societywide ”general trust”, at least in a modern social structure. [...]

Socio logisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

88Tillit och respekt bortom hom o econom icus och hom o socio log icus

If one knows one can expect impartiality from a judge, care and concern from a doctor, protection from a police, concern for the common good from legislators, and so on , then one can develop confidence (instead of cynism) that shared norms and cultural values will orient the action of powerful others. But confidence of this sort also presupposes public spaces in which the validity of such norms and the fairness of procedures can be challenged, revised, redeemed or reinforced through critique. (Cohen 1999:222-223; min kursiv)

D en amerikanske statsvetaren M ark W arren

formulerar ett liknande perspektiv. H an tillför

dock en viktig dimension genom att integrera

insikten att ...”distrust is essential not only to

democratic progress but also, we might think,

to the healthy suspicion of power upon which

the vitality of democracy depends.” (Warren

1999:310). Warren (1999:338) hävdar just därför

att i moderna samhällen ”frodas” tillit om och

när institutioner är transparenta och strukturellt

mottagliga för kommunikation.

När Warren preciserar sitt kriterium på berätti­

gad tillit är det ett högt ställt krav som formuleras.

Han tillämpar då explicit samma krav som Jürgen

Habermas hävdar att man måste ställa på alla

giltiga (legitima) normer; ”Just those action

norms are valid to which all possibly affected

persons could agree as participants in rational

discourse.”Tillit kan nu således endast betraktas

som berättigad, om den är reflexivt uppbyggd

genom en öppen och fri debatt. Indirekt hänvisar

därmed Warren till de berömda förutsättningar

för en ”ideal argumentation” som är central i

Habermas uppfattning om det ”test” alla normer

måste genomgå innan de kan betraktas som uni-

versiellt giltiga.27 Warrens slutsats blir av samma

karaktär som Cohens här ovan, men nu kan vi

mejsla ut perspektivet ytterligare:

. . .an institutional relationship of trust is warranted i f the truster would agree to the relationship with full knowledge of its condi­tions. While such knowledge will remain hypothetical most of the time, the constant possibility of public scrutiny, will limit the temptations of trusted authorities to exploit the relationship. (Warren 1999:339)

Slutsatser________________________

M in slutsats blir att begreppen tillit och res­

pekt riskerar att bli vilseledande, om och när

analysen genomförs inom ramarna för den

samhällsvetenskapliga huvudfårans ständiga

svängningar mellan ett ensidigt annammande

av å ena sidan homo economicus och å andra sidan

homo sociologicus .Jag föreslår istället ett fortsatt

utforskande av det teoretiska perspektiv som

Adam Smith anvisade för länge sedan och som

Jurgen Habermas utvecklat under 1980-talet.

I detta sammanhang bör även nämnas Axel

Honneths intressanta bidrag under 1990-talet.28

Central i denna artikel är min argumentation

för att vi denna väg tydligare och mer stringent

kan hantera den demokratiskt laddadefrågan om

hur v i kan göra en disktinktion mellan oreflekterat

förtroende och reflexiv tillit. Saknar vi begrepp

för denna distinktion, så riskerar normer och

m oraluppfattningar som inte kan förbindas

med egocentriska nyttokalkyler att antingen

framstå som obegripliga fiktioner (vi har sett att

oegennytta vanligen definieras som irrationell i

ekonomisk teori) eller så blir de till en möjlighet

för styrning, kontroll och exploatering:

Socio logisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

89Rolf Å G ustafsson

Oreflekterat förtroende — kanske uppfattat

och presenterat som ”tillit” — kan installeras

uppifrån i en befolkning genom exempelvis

information, desinformation, bildning och u t­

bildning och kan därmed planerat eller oplanerat

öka homogeniteten i ett samhälles normbildning,

incitam entstruktur och omvärldsuppfattning.

Stabiliteten och den samhälleliga förutsägbar­

heten ökar. Ekonomer har länge talat om socialt

kapital som ett ”smörjmedel” för ekonomiska

transaktioner (Misztal 1996:77fr). I perspek­

tivet av den föreliggande artikeln är detta bara

önskvärt så länge vi också kan försäkra oss om

att den smorda ekonomin inte löper bortom

demokratisk kontroll. Och demokrati i ett plu­

ralistiskt samhälle förutsätter någonting mer än

mellanmänskligt förtroende.

Enligt det perspektiv som skisserats bör be­

greppet reflexiv tillit reserveras för den tillit som

skapas genom ett specifikt slags jämlika procedu­

rer. Den presenterade begreppsapparaten anger

riktlinjer för empiriska studier av justprocedurer

och vilket slags tillit, respekt och erkännande

som kan kopplas till dessa kommunikations­

former. E tt annat sätt att utrycka saken: Den

oberoende variabeln är grad av jämlikhet och

frihet på diskursiva fält och beroende variabel

är tillitens, respektens och erkännandets grad av

reflexivitet. Genom diskursteoretiska perspektiv

kommer analysen att handla om andra slags prak­

tiska frågor, än vad som hamnar i fokus inom

ramarna för ”intresse-versus passion” paradigmen.

Jag argumenterar för en förskjutning:

II Från ett fokus på vetenskapliga modeller som

ger anvisningar om hur egocentriskt nyttokal-

kylerande individers handlingar kan ”tämjas”,

”riktas” eller ”förankras” i samarbetsunderlät-

tande normer (där oreflekterat förtroende och

instrumenteil respekt och tillit då framträder

som huvudkandidater för sådana normer),

II till undersökningar av hur reflexiv respekt och

tillit kan skapas genom att förtroenden och till-

litsrelationer av olika slag utsättas för diskursiva

test i jämlika offentligheter: Vem litar på vem, i

vilket syfte och på vilka grunder? Vem respekterar

vem, i vilket sammanhang och på vilka grunder?

Vem är respektabel, vem förtjänar tillit av vem?

Vem misstror vem och på vilka grunder? H ur

kan vi skapa och vidmakthålla diskursiva fält

där fria, jämlika och kunniga medborgare själva

argumenterar med varandra om sina intressen

och passioner?

S ocio logisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

90Tillit och respekt bortom hom o econom icus och hom o socio log icus

Abstract____________________________

This paper presents an analysis of the concept of

trust as central in the growing literature on “social

capital”. The frame is set by a short conceptual

history of the social sciences å la Hirschman’s

“passions and interests”: During the Scottish

enlightenment “passions” are theoretically sepa­

rated from “interests”, then passions/norm are

set in contradiction to economic interests by the

birth of modern sociology and its focus on com­

munity (Gemeinschaft) and finally neo-classic

economic thinking pervades the social sciences

with a passion for interest. This is the historical

background to the present dominance of ratio­

nal choice theories and attempts to introduce

“mixed models” of action. Current strategies to

“embedd” and “lubricate” rational interests by

norms of trust must be seen in this perspective.

Adam Smith’s theory of moral sentiment is here

treated as an alternative, that could re-integrate

norms and interests with human reflection and

modern agency. Together with a Habermasian

perspective, Smith’s analysis of social recogni­

tion, render a shift of focus possible; from “how

to enhance co-operation and economic growth

by trust and confidence”^ “how to secure demo­

cratic deliberation in order to create warranted

and reflexive trust”.

'A

Nyckelord: Trust, respect, social capital, interest,

passion, norms, sympathy, democracy.

★ Noter

J a g vill specie ll t t a c k a Anet te Karlsson, H an s H a s s e lb l a d h

o c h A ntony Lindgren för vä rdefu l la synpunkte r p å d e n n a

u p p sa ts .

S e ä v e n Levi & S to ker 2 0 0 0 so m g e r en in t res san t

ö verb l ick öv er d e n o m f a t t a n d e em pir iska , h uv udsak l igen

s u r v e y - b a s e r a d e , forskning som s e d a n 1 9 6 0 - t a l e t bedrivits

om (n o rdam er ik an e rs ) fö r t ro en d e för d e t politiska sys temet,

pol itiska l e d a r e o c h snar t s a g t a l la u p p tä n k l ig a aspek te r .

I översik ten u p p m ä r k s a m m a s s tora svå r ig h e te r att jä m föra

olika undersökningsresult a t m e d v a r a n d r a och stora koncep-

tuella p ro b le m i to lkningen a v e t a b l e r a d e mått (items o ch

index i olika surveys). I artikeln unders tryks avslu tn ingsvis

. . . " n e e d to im p ro v e [ . . .] c o n c e p t s a n d m e a s u r e m e n t s" ,

" in teg ra te micro a n d m a c ro" , men d iskuss ionen fö ran k ras

e n d a s t f ragm enta r isk t i d e n sam t id ig t p å g å e n d e o ch o m fa t ­

t a n d e d em o kra t i teo re t i sk a d e b a t t e n .

^ S e v id a r e H a y w a r d 1 9 5 9 o c h 1 9 6 1 . Léon Bou rg eo is

u tg av p å fr anska b o k en S o lidarité i å tm in s to ne sju u p p la g o r

u n de r å r e n 1 8 9 6 - 1 9 1 2 och d e n n a in nehåll er enligt H a y ­

w a r d u tve ck lad e r e s o n e m a n g om "kvasi-kontrakt" sy f tan d e

till att bl a s äk ra dist ribut ion av " g e m e n s a m t (common)

kapi ta l" , vilket en l ig t H a y w a r d 1 9 6 1 , s. 2 9 ex em p elv i s

h a n d l a r o m . .. "The mutual g u a r a n t e e or in su ran c e of e a c h

o the r a g a i n s t the profits a n d risks ar i s in g ou t of so c ia l

in t e r d e p e n d e n c e , [ . . . ] r e g a r d e d a s the pre requ is i te of s o ­

cial p e a c e b a s e d u p on a sh ar in g of b u rd e n s a n d bene fits

w h ich co u ld not b e im puted to indiv iduals or p rec i se ly

c a lc u la te d . "

^ Pet terson & Rothsteins förord i Putnam 2 0 0 1 , s . 9 . Som en

provkar ta p å allvarlig kritik a v Putnam 's teser hänvisa r ja g till

J a c k m a n & Miller 1 9 9 8 , Portes 1 9 9 8 , Levi 1 9 9 6 , Skocpo l

1 9 9 6 , Smith & Kulynych 2 0 0 2 o c h S o b e l 2 0 0 1 .

^ B e g r e p p e t fö rsö r jn ing ssä t t lå g mycket n ä r a v a d som

lång t s e n a r e in n e fa t t ad es a v "produktionssä t t" inom d e n

marxist iska tr ad it ionen o c h a v s å g olika konste l la t ioner av a rb e t s d e ln in g , s ta tusfö rhå l landen , ö v e r - o c h underordn ings-

f ö r h å l la n d e n sam t g r a d a v ind iv idua lism o ch former för

Socio logisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

91Rolf A G ustafsson

solidaritet . D essa var d e "var iab le r" som ingick i b e g r e p p e t

o ch som fö reg rep m å n g a av d e socio log iska n y c k e lb e g r e p p

som s e n a r e u tv eck lades , vilket ö v e r t y g a n d e visats a v Eriks­

son 1 9 9 3 , s. 2 6 5 ; s e äv e n W i n c h 1 9 8 5 , s. 2 5 8 f

^ S e l ig m an 2 0 0 2 , s. 1 9 sa m m a n fa t t a r : . . . " W h a t m a d e

the c las s ic vision of civil soc ie ty u n iqu e w a s its posit ing of

the socia l s p a c e of hu m an in terac t ion a s a mora l s p h e r e

— tha t is, no t sim ply a s a neu tral a r e n a of e x c h a n g e

— w h e r e moral at tributes w e r e d e r iv e d from the natu re of

m an himself." S e ä v e n Eriksson 1 9 9 3 , s. 2 6 2 , H irschm an

1 9 9 7 , s. 6 1 , Robertson 1 9 8 9 , s. 2 4 1 , S e l ig m an 1 9 9 7 ,

s. 1 0 8 f f . Till s a k e n hö r o c k s å H i r s c h m a n s p å p e k a n d e

1 9 9 7 , s. 61 att kom mersia l ism vid d e n n a tid inte h a d e

d e n e g a t iv a k on n o ta t io ne r vi i d a g fö rk n ip p a r m e d o rdet :

c o m m e r c e h a d e i b å d e franskan o c h e n g e ls k a n , förutom

"hande l" , o ck s å l ä n g e in ne b ö rd en a v "artigt s am spe l mellan

två p e r son e r" , v an l ig en a v motsa tt kön.

^ Kalyvas & Katzne lson 2 0 0 1 ,s. 5 4 9 unders tryker att Smith

inte b e t r a k ta d e d e n n a m änskl iga mot ivation som en transhis-

torisk e g e n s k a p . Idén om en osyn lig h a n d h a d e formulera ts

a v M a n d e v i l l e ci rka femtio å r t i d ig a re , men i a n a ly s e n a v

hur ef fekten - "pr iva te vices , publi ck benefi ts" — u p p s to d

o c h d e s s roll i s am hä l lsu tveck l ingen , skiljde sig v äsen t l ig e n

Smith från M an de lv i l l e ; Tribe 1 9 9 9 , s. 6 2 0 ff.

^ Etymologiskt h a r b e g r e p p e t sitt u rsprung i latinets inter

(emellan) o ch e s s e (vara) o c h m o tsva ra r enl ig t HelIquist

1 9 8 0 d ä r m e d " vara a v vikt", " a n g å " . H irschm an 1 9 9 7 ,

s. 3 2 och 3 9 f h än v isa r till att in tresse o c k s å kommit att

k o p p la s till r än ta (jfr e n g e l s k a n s in te res t i b l a n d ä v e n i sv en skan s a m m a be tyde ls e ) , nä r han sp ek u le ra r kring hur

in sn ävn in g en a v b e g r e p p e t mot a tt f rämst a v s e ek o n o m is k a

o c h mate r ie lla int ressen kan h a g å t t till. Intressant ä r o c k s å

ia k ttage ls en att två a n d r a ce n t ra la b e g r e p p i politisk filosofi

g e n o m g i c k sem an t isk drift i s a m m a ekonom is t iska riktning,

n äm lig e n fortuna (lycka, ö d e som blir till e k o no m isk fö rm ö­

g e n h e t , e xe m pe lv i s "fortune" p å e n ge lsk a ) o c h korruption

som t id ig a re a v s å g m å n g a fo rmer a v d å l ig t s ta t sm an n a -

sk a p , men nu m e ra främst a v s e r e k o n o m isk bes ti ckn in g .

® J. G . A. P o co ck l a n s e r a d e " rep u b l ikan ism en" som en

ä l d r e o ch inflytelserik, men s e n a r e ig n o r e r a d , politisk teori

g e n o m sin b o k The M a c h ia v e ll ia n m o m e n t 1 9 7 5 : d e t finns

en o m f a t t a n d e d e b a t t om d e t ta , som ja g här tv ingas att

fö rb ig å : S e v id a r e Pincus 1 9 9 8 o ch H a a k o n s s e n (1 9 9 5 ) ,

som h ä v d a r att b å d e P o co ck o ch h a n s kritiker överdrivit

o c h r e n o d la t s in a teser.

^ H ont & Ignat ieff 1 9 8 5 , s. 7 t a la r om d y g d som "political

activism a m o n g the p ro per t ied elite" i sin karakteristik a v d e t

r e p u b l ikansk a i d e a le t (här i " lo ka la" v a r ian ten "anglo- irish

civic humanis t d iscourse")

^ H ä r bör n ä m n a s att d e t finns en int ressant an a ly s a v tidig

svensk d e b a t t p å just de t ta t e m a och som presen te ra ts u nder

rubriken "p a ss io n e rs ty g la n d e o ch underså ta rs vä lstånd";

se Runefeit 1 9 9 9 .

^ S e v id a r e Silver 1 9 9 0 , s. 1 4 8 4 . En l ik nan d e t a n k e ­

g å n g återf inns i Jü rgen H a b e r m a s teori om kommunikativt

h a n d l a n d e ; s e G u s ta f s son 2 0 0 0 , s. 1 8 2 f..

^ Liedman 1 9 9 9 , s. 1 5 . S e ä v e n G u s ta f s so n 2 0 0 0 , s.

1 8 1 o ch H e id e g r e n s 2 0 0 2 , s. 3 1 3 in t re ssanta u t l äg gn in g

a v Axel H o nn e th s teori om socia lt e r k ä n n a n d e .

^ J a n e M a n s b r i d g e (1 9 9 9 : 2 9 8 ) k o m m en ta r ä r h ä r s a n ­

nolikt re levant ; "At le as t in the Uni ted S ta tes m a n y p e o p l e

prefer exp la in their o w n behavio r , to themselves a n d others,

a s self-interested rather than altruistic, ev en w h e n their m o ­

tives ac tua l ly der iv e from their intent to he lp o thers."

^ S e h ä r spec iel l t M is zta l 1 9 9 6 , s. 71 f för en kritik a v

Parsons syn p å tillit (trust).

^ O p p 1 9 9 9 b e t e c k n a r d e t ta som self-interest, o ch un­

ders tryker att d e t ta inte ä r d e t s a m m a som e g o i sm : "a monk

w h o lives in o r d e r to he lp o th er p e o p l e m a y not b e selfish,

i. e . ego is t ic , but self-in terested, b e c a u s e in c rea s ing the

w e l f a r e of others m ax im izes his utility." I d e n n a artikel b e ­

näm n s d e t ta a n t a g a n d e som eg o c en tr isk t ny ttokalky le rande .

I ett a n n a t s a m m a n h a n g ha r j a g a n a ly s e r a t d e t t a i te rmer

a v a k tö re n s p r im ä ra å te r fö r in g sre la tio n e r i kontrast mot

s e k u n d ä r a å te r fö r ing s re la t ion e r som h a n d l a r om indiv idens

b e d ö m n i n g a r a v h a n s / h e n n e s k on sek ven ser för a n d r a ; s e

G u s t a f s so n 1 9 9 3 , s. 8 8 .

^ Smith 2 0 0 2 (ed i ted by H a a k o n s s e n ) [ 1 7 9 0 ] , s. 3 7 4 ,

A sp lu n d 1 9 9 1 om "Fallet Kitty G e n o v e s e " , G u s t a f s so n

1 9 9 3 , s. 9 2 , W i l d a v s k y 1 9 9 4 , s. 1 3 4 , M a n s b r i d g e

1 9 9 9 , s. 2 9 0 - 2 9 1 , S a n d v e n 1 9 9 9 , del 1, s. 5 , Miller

1 9 9 7 , s. 1 1 7 8 . S en 1 9 9 0 , s. 4 2 o ch en ra d a n d r a (ex­

em pelv is G ran q v is t 2 0 0 2 , s . 4 1.) har d essu tom utifrån b å d e

e m p ir isk a o c h log i ska g r u n d e r kr itiserat sel f- in terestness

eller eg ocen tr isk t nyt toka lky le rande inom b å d e neoklass isk

e k on o m i och a n n a n s a m h ä l l s v e t e n s k a p .

^ B u c h a n a n , enligt M a n s b r i d g e 1 9 9 0 , s. 21 o ch U deh n

1 9 9 6 , s. 1 8 8 f.

^ S e ö v e r s ik t e r n a a v M il ler 1 9 9 7 , M iz t a l 1 9 9 6 , s.

8 7 , O p p 1 9 9 9 , s. 1 9 2 , O s t ro m 1 9 9 9 o c h U d ehn 1 9 9 6 ,

s. 2 5 5 . Jon Elster, som t id ig a r e framträtt som f ö r e t rä d a r e

för r a t ion a l -cho ice rik tningen i nutida s o c io lo g i (d ock inte

i d e n ekonom is t iska var ian te n) uttrycker sig tydligt i b å d e

sin po le m ik mot t e n d e n s e n att r e d u c e r a norm er o ch norm ­

Socio logisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

92Tillit och respekt bortom hom o econom icus och hom o socio log icus

styrt h a n d l a n d e till eg ocen tr isk t ny tt oka lk y le rande o ch i sin

p l ä d e r in g för "mixed motives" : Elster 1 9 9 1 , s. 1 1 4 . J a g

uppfa t ta r Rothstein 2 0 0 3 , s . 6 3 som ett förs lag p å en s å d a n

mixed motives mode ll

^ S e Elster 1 9 9 1 , s. 1 21 för en kritik a v A rrow 1 9 7 1 .

2 0 S e C o h e n 1 9 8 9 , s 51 ff o ch H a r p h a m 2 0 0 1 , s. 1 3 9

för en överb l ick öv er olika tolkningslinjer. Min korta r e d o ­

visning här l ä g g e r större vikt vid d e t s e n a r e kriteriet, men

för söker att ta hän syn till Smith e g n a r e s o n e m a n g s å s o m

d e f r am träd e r i å b e r o p a d sekundärl it te ra tu r o ch efter en

första lä sn ing a v o rg in a ltex te n .

2^ Den m e s t u t fö r l ig a o c h s y s t e m a t i s k a a n a l y s e n a v

likheter o ch sk il lnader mel lan H a b e r m a s o ch Smith som

ja g funnit utgörs a v ett a r b e t e a v Avio & Pegle r 1 9 9 7 . S e

ä v e n S e l ig m an 1 9 9 7 , s. 6 2 o c h U d eh n 1 9 9 6 , s. 9 8 f f

för komm enta rer.

Phillipson 1 9 8 5 , s. 1 8 5 : . . . " the distinction b e t w e e n

s y m p a th y a n d e m p a th y w hich is implicit in the first p a r t of

the T heory o f M o ra l S en tim en ts su r faces in Smith 's d is cu s ­

sion of c o m m erc i a l versus p re -com m erc ia l civilization in the

Lectures on Jurir isp rudence a n d the W e a lth o f na tions. [ . . .]

Smith's th eo ry is d e s i g n e d to s h o w that the h a p p i n e s s a n d

prosperity that a c c o m p a n y a life of proprie ty a n d virtue c a n

only c o m e to tho se w h o h a v e m a n a g e d to e s c a p e from a

w o r ld of e m p a th y by cul tivating a n u n d e r s ta n d in g of the

pr inc ip le s of sym pathy ."

2 3 Phillipson 1 9 8 5 , s. 1 8 6 o c h Tribe 1 9 9 9 , s. 6 2 1 - 6 2 2

som o c k s å g e r d e n idéhis to r iska b a k g r u n d e n till s jä lva b e g r e p p e t "impar ti al spec ta to r"

2 4 Elster 1 9 9 1 , s. 1 1 7-1 1; . . . " the cynica l v iew of norms is

s e lf -defeat ing. 'Unless rules w e r e c o n s id e r e d im por ta n t a n d

w e r e ta ken ser iously a n d fo l low ed , it w o u ld m a k e no s e n s e

to m a n ip u la te them for p e r so na l benefit . If m a n y p e o p l e d id

not be l iev e tha t rules w e r e leg it imate a n d c o m p e l l ing , h o w

cou ld a n y o n e use th e se rules for p e r s o n a l a d v a n t a g e ? ' [. . .]

If s o m e p e o p l e sucessfully explo it norms for self-in terested

p u r p o s e s , it c a n only b e b e c a u s e o thers a r e willing to let

norms ta k e p r e c e d e n c e o v er self-interest. M o reov e r , ev e n

th ose w h o a p p e a l to the norm usually b e l iev e in it, or e l se

the a p p e a l might not h a v e much p o w e r " ; se ä v e n U deh n

1 9 9 6 , s. 2 5 4 - 2 5 5 o ch M o o n 1 9 9 5 , s. 1 4 8

25 Hur mänsklig (lingvistiskt b a s e r a d ) kommunikat ion kan

förs tås o ch a n a ly s e r a s ä r naturligtvis förem ål för en o m fa t ­t a n d e språkfilosofisk d e b a t t o c h forskning. J a g h änv isa r här

till min tolkning a v j ü r g e n H a b e r m a s teori om kommunika tiv

h a nd l in g : G u s ta f s son 2 0 0 0 kapi tel 6 o c h 7 .

2 5 S k ocp o l 1 9 9 6 , s. 2 2 h ä v d a r att ett p rob le m ä r att Put­

n am a r b e t a r m e d "atomis tic c o n c e p t s a n d d a t a " (enkäter)

o ch att de t ta t e n d e r a r att tona ner d e n a v g ö r a n d e be tyd e lse

som historiska o ch in te rna strukturella f ö rh å l lan d en of ta har

för c iv i l s am häl le ts s a m m a n s lu tn i n g a r : "Th ro u gh o u t U.S.

history, w e l l - e d u c a t e d a n d e c o n o m ic a l ly better-off c it izens

h a v e b e e n key founders , l e ad e r s , a n d susta in ing m e m b ers

of volu n tary a s s o c ia t io n s . [ . . . ] M a y b e w h a t h a s c h a n g e d

recently h a s less to d o with TV w a tc h in g than with shifting

elite a l l e g i a n c e s . M e m b e r s of a b u r g e o n i n g up p er-m id d le stratum of highly e d u c a t e d a n d munificently p a i d m a n a g e r s

a n d p ro fes s io n a l s m a y h a v e pu lled out of locally ro o ted

civic a s s o c ia t io n s . "

2 4 För att illustrera vilket s l a g s perspek t iv vi här ha r att

g ö r a m e d , r ed o v i sa s d e s s a "p rocedur- reg le r" här n e d a n

(se v id a r e M o o n 1 9 9 5 , s. 148f .) :

Every s ub jec t with the c o m p e t e n c e to s p e a k a n d a c t is

a l l o w e d to ta ke p a r t in a d isco u rse .

E ve ryone is a l l o w e d to ques t ion a n y as se r t ion w ha tever .

E ve ryone is a l l o w e d to in t roduce a n y as se r t ion w h a te v e r

into the d isco u rse .

E ve ryone is a l l o w e d to e x p re s s his at titudes , d es i re s , a n d

n e e d s .

N o s p e a k e r m a y b e p rev en ted , by internal or ex ternal c o e r ­

c ion , from exe rc is ing his rights a s laid d o w n [ a b o v e ] .

2 8 J a g h o p p a s få å t e r k o m m a till d e t ta s e n a r e ; s e H onne th

2 0 0 3 .

Socio logisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

93Rolf Å G ustafsson

★ Referenser

Asplund J . (1 9 9 1 ) Essä om G e m e in sc h a ft och G esellscha ft.

G ö t e b o r g : Korp en.

Avio, K.L. & Pegler, S. ( 1 9 9 7 ) " O n a c o r r e s p o n d e n c e

b e t w e e n H a b e r m a s i a n e th ics a n d S m ithon ian sen timents",

R esea rch in the H is to ry o f E c o n o m ic T hough t a n d M e th o ­

d o lo g y vol 1 5 : 1 3 9 - 1 7 3 .

Baron , J .N . & H a n n a n , M.T. ( 1 9 9 4 ) "The im p a c t of Eco­

n om ics on C o n t e m p o r a r y S o c io lo g y " , Journa l o f E co n o m ic

Literature, 3 2 (3): 1 1 1 1-1 1 4 6 .

C o h e n , E .S . (1 9 8 9 ) " Ju s t ice a n d P o l i t i c a l E c o n o m y

in C o m m e r c i a l S o c i e ty : A d a m S m ith 's ' S c i e n c e of a

Legisla tor '", Journa l O f Politics 51 (1): 5 0 - 7 2 .

C o h e n , J .C . (1 9 9 9 ) "Trust, vo lu n tary a s s o c ia t io n a n d w o r ­

k ab le d e m o c r a c y : the c o n t e m p o r a r y A m er ican d iscou rse of

civil soc ie ty" , s 2 0 8 - 2 4 8 i W a r r e n , M .E . (ed) D e m o c r a c y

a n d trust. C a m b r i d g e : C a m b r i d g e University Press.

Elster J. ( 1 9 8 9 ) "Soc ia l N o rm s a n d Econom ic Theory" , Jour­

n a l o f E co n o m ic P erspec tive s 3 (4): 99-1 17 .

Elster, J. ( 1 9 9 1 ) "Rationality a n d socia l norms", A rch. Europ. S o c io l . , XXXII: 109-1 2 9 .

Elster, J. ( 1 9 9 3 ) N u ts a n d bo lts for the so c ia l s c ie n c e s .

C a m b r i d g e : C a m b r i d g e University Press.

Eriksson, B. ( 1 9 8 8 ) "Den skotska historiska skolan o ch d e n

s o c io lo g i s k a s a m h ä l l s a n a l y s e n s g e n o m b ro t t " , s 6 9 - 9 9 i

Bertilsson, M . & H a n s so n , B. (red) S a m h ä lls v e te n s k a p e n s

klassiker. Lund: Studentlitteratur.

Eriksson, B. ( 1 9 9 3 ) "The first formula tion of so c io lo g y ."

A rch . Europ. S o c io l., XXXIV: 2 5 1 - 2 7 6 .

G ranq v is t , R. ( 2 0 0 2 ) "Individuella p re fe re nse r för offentlig

s jukvård" , Tidskrift för po litisk filosofi nr 3: 3 3 - 5 7 .

Gustafsson , R.Å. ( 1 9 9 3 ) "Ekonomi, politik, civilitet. Ett hand-

lingsteoretiskt b id r a g till d iskussionen om m a r k n a d , stat o ch

civ il sam häll e" , S o c io lo g is k Forskning, nr 4 : 82-1 1 1.

G u s t a f s s o n , R.Å. ( 2 0 0 0 ) V ä lfä r d s t jä n s te a r b e te t - d r a g ­

k a m p e n m ellan p r iva t o ch o ffen tlig t i h is to r ie -soc io log isk t

persp ek tiv . G ö t e b o r g : D a id a lo s .

H a a k o n s s e n , K. ( 1 9 9 5 ) " R e p u b l i c a n i s m " , s 5 6 8 - 5 7 4

i G o o d i n , R. & Pettit, P. (ed) A C o m p a n io n to C o n te m p o ­

rary Political P h ilosophy. O x fo rd : Blackwell .

H a a k o n s s e n , K. ( 2 0 0 2 ) "Introduct ion; the natu re of Smith's

moral theory", s viii-xxx i Smith, A (ed i ted by H a a k o n s s e n

2 0 0 2 ) [ 1 7 9 0 ] The T h eo ry o f M o r a l S en tim en ts . C a m ­

b r id g e : C a m b r i d g e University Press.

H a r p h a m , E.J. ( 2 0 0 1 ) "Enlightenment, Impartial Spec ta to rs ,

a n d Grisvo ld 's Smith", P erspec tive s on Political S c ie n c e

3 0 (3): 1 3 9 - 1 4 6 .

H a y w a r d , J .E .S . ( 1 9 5 9 ) "Solidarity. The so c ia l history of

a n i d e a in nine teenth cen tu ry France" , In terna tiona l R e v ie w

o f S o c ia l H istory IV: 2 6 1 - 2 8 4 .

H a y w a r d , J .E .S . ( 1 9 6 1 ) "The official soc ia l p h i lo so p h y of

the French third republ ic : Léon B o u rg eo is a n d sol ida r ism",

In terna tiona l R e v ie w o f S o c ia l H istory VI: 1 9 - 4 8 .

H e id e g r e n , C -G . ( 2 0 0 2 ) A n tro p o lo g i, sam h ä lls teo ri o ch

politik . R a d ika lko n serva tism o ch kritisk teori G eh le n -S c h e l-

sky-H aberm as-H onneth -Joas. G ö t e b o r g : D a id a lo s .

H e l lq u ist, E. ( 1 9 8 0 ) S v e n sk e ty m o lo g is k o r d b o k . Lund:

Liber l ä rom ed e l .

Hir schm an , A .O . ( 1 9 9 2 ) Rival v iew s o f m a rke t so c ie ty a n d

o th er r ecen t e s sa y s . C a m b r i d g e & M a s sa c h u s e t t s : H a r v a r d

University Press.

H irsch m an , A . O . ( 1 9 9 7 ) The P assions a n d the Interests.

P olitica l A r g u m e n ts for C a p ita lis m b e fo r e Its Trium ph.

Princeton: Pr inceton University Press (Twentieth A nniversa ry

Edition).

H o d g s o n , G . M . ( 2 0 0 1 ) H o w e c o n o m ic s fo rgo t history: the

p ro b le m o f h istorica l s p e c ific ity in so c ia l s c ie n c e . London

a n d N e w York: Rou tl edge.

H olm es, S. ( 1 9 9 0 ) "The s ec re t history of self-interest, m a ­

levolen t a n d b e n e v o len t" , s 2 6 7 - 2 8 6 i M a n s b r i d g e , J. (ed)

B e y o n d self-interest. C h i c a g o a n d London: The University

of C h i c a g o Press.

H onneth , A. ( 2 0 0 3 ) E rkä n n a n d e Praktiskt-filosofiska studier.

G ö t e b o r g : D a id a lo s .

H o n t , I. & Ig n a t ie f f , M . ( 1 9 8 5 ) " N e e d s a n d ju s t i ce

in t h e W e a l t h of N a t i o n s : a n i n t r o d u c t o r y e s s a y " ,

s 1 - 4 4 i H o n t , I. & I g n a t i e f f , M . (ed ) W e a l th a n d

Virtue. The S h a p in g o f Political E c o n o m y in the Sco ttish

E nligh tenm ent. C a m b r i d g e : C a m b r i d g e University Press.

J a c k m a n , R.W. & Miller, R.A. ( 1 9 9 8 ) "Socia l c a p i ta l a n d

politics", A n n u a l R e v ie w o f Political S c ie n c e , vol 1: 4 7 - 7 3 .

Palo Alto, Ca l i fo rn ia : A nnual Reviews.

Jencks , C h . (1 9 9 0 ) "Varieties of al truism", s 5 4 - 6 7 i M a n s ­

b r id g e , J. (ed) B e y o n d self-interest. C h i c a g o a n d London:

The University of C h i c a g o Press.

Kalyvas, A. & K atz nelson , I. ( 2 0 0 1 ) "The Rhetoric of the M a r k e t : A d a m Smith on R ec o g n i t i o n , s p e e c h , a n d Ex­

c h a n g e " , R e v ie w o f Politics 6 3 (3): 5 4 9 - 5 7 9 .

Socio logisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

94Tillit och respekt bortom hom o econom icus och hom o socio log icus

Levi, M . & Stoker, Laure ( 2 0 0 0 ) "Political trust a n d trust­

w o r th in e ss " , A n n u a l R e v ie w o f Politica l S c ie n c e vol 3:

4 7 5 - 5 0 7 . Palo Alto, Ca l i fo rn ia : Annual Reviews.

Levi, M . (1 9 9 6 ) "Socia l a n d unsocia l c a p i ta l : A rev iew e s ­

s a y of Robert Pu tnam 's M a k in g d e m o c r a c y W o rk " , Politics

& S o c ie ty , 2 4 (1): 4 5 - 5 6 .

Levine, D.P. ( 1 9 9 8 ) "The self a n d its interests in c las s ica l

political e c o n o m y " The E uropean Journa l o f the H istory o f

E c o n o m ic T hough t 5 (1): 3 6 - 5 9 .

Liedman, S-E. (1 9 9 9 ) A t ts e sig sjä lv i ondro . O m solidaritet.

Stockholm: Bo nn ie re s sä .

M a n s b r id g e , J. (1 9 9 0 ) "The rise a n d fall of self-interest in the

e x p la n a t io n of poli tical life", s 3 - 2 2 i M a n s b r i d g e , J. (ed) B e y o n d self-interest. C h i c a g o a n d London: The University

of C h i c a g o Press.

M a n s b r i d g e , J. ( 1 9 9 9 ) "Altruistic trust", s 2 9 0 - 3 0 9 i

W a r r e n , M .E . (ed) D e m o c r a c y a n d trust. C a m b r i d g e :

C a m b r i d g e University Press.

Miller, G.J. ( 1 9 9 7 ) "The Im pac t of Eco n om ics on C o n t e m ­

p o ra ry Political S c ie n ce" , Journal o f E conom ic Literature vol.

XXXV: 1 1 7 3 - 1 2 0 4 .

M iszta l, B.A. (1 9 9 6 ) Trust in m o d ern so c ie tie s: the sea rch

for the b a s e s o f so c ia l O rder. O x fo rd : Polity Press.

M o o n , D.J. ( 1 9 9 5 ) "Pract ical d i s c o u r s e a n d c o m m u n ic a ­

tive ethics", s 1 43 -1 6 4 i W h i t e , S.K. (ed) The C a m b r id g e

C o m p a n io n to H a b e r m a s . C a m b r i d g e : C a m b r i d g e University Press.

N i s b e t , R ( 1 9 7 2 ) The s o c io lo g ic a l tra d itio n . Lon d on :

H e in e m a n .

O p p , K-D. ( 1 9 9 9 ) " C o n te n d in g c o n c e p t io n s of the th eo ry

of rat ional a c t io n " , Journa l o f T heoretica l Politics 1 1 (2):

1 7 1 - 2 0 2 .

O strom , E. {1 9 9 9 ) " C o p in g with t r a g e d ie s of the c om m o n" ,

A n n u a l R e v ie w o f Political s c ie n c e vol 2: 4 9 3 - 5 3 5 . Palo

Alto, C a l i fo rn ia : A nnual Reviews.

O t te so n , J.R. ( 2 0 0 0 ) "A d am Smith on The E m e r g e n c e of

M o r a l s : Reply to E u g e n e H e a th " , British Jo u rn a l for the

H istory o f P h ilo so p h y 8 (3): 5 4 5 - 5 5 1 .

Phi 11 i p s o n , N . ( 1 9 8 5 ) " A d a m Smith a s civic morali s t" ,

s 1 7 9 - 2 0 2 i Hon t, I. & Ig na tief f, M . (ed) W e a l th a n d

Virtue The S h a p in g o f P olitical E c o n o m y in the Sco ttish

E nligh tenm ent. C a m b r i d g e : C a m b r i d g e University Press.

Piliavin, J.A. & C h a r n g , H-W. (1 9 9 0 ) "Altruism: A review of

recen t th eo ry a n d r e s ea rc h " , A n n u a l R e v ie w o f S o c io lo g y

vol 16 : 2 7 - 6 5 . Palo Alto, C a l i fo rn ia : A nnual Reviews.

Pincus, S. ( 1 9 9 8 ) " N e i th e r M a c h i a v e l l i a n M o m e n t nor

P ossess iv e Individual ism: C o m m e r c i a l S o c ie ty a n d the D e­

fenders of the English C o m m o n w e a l th " , A m eric a n H istorical

R e v ie w June: 7 0 5 - 7 3 6 .

P o c o c k , J . G . A . ( 1 9 8 5 ) "The mob i li ty of p r o p e r t y a n d

the rise of e ig h te e n th - c e n tu r y s o c io lo g y " , s 1 0 3 - 1 2 3 i

P o cock , J .G .A . Virtue, C o m m e rc e a n d H istory E ssays on

P olitica l T h ough t a n d H isto ry , C h ie fly in the E ig h teen th

C en tury . C a m b r i d g e : C a m b r i d g e University Press.

Portes, A. (1 9 9 8 ) "Socia l c a p i ta l : Its O r ig in s a n d A p p l i c a ­

tions in M o d e r n S ocio logy" , A n n u a l R e v iew o f S o c io lo g y vol

2 4 : 1 - 2 4 . Palo Alto, C a l i fo rn ia : Annual Reviews.

Putnam, R.D. ( 1 9 9 6 ) D en fu n g e ra n d e dem o kra tin : M e d ­b o r g a ra n d a n s rotter i Italien. S tockho lm: S N S .

Putnam, R.D. ( 2 0 0 1 ) D en e n s a m m e b o w lo re n . D en a m e ­r ik a n sk a m e d b o r g a r a n d a n s u p p lö s n in g o c h fö rn y e lse .

S tockholm: S N S .

Putnam, R.D. & G o s s K.A. ( 2 0 0 2 ) "Introduct ion", s 3 - 1 9

i Putnam R.D. (ed) D em o c ra c ie s in flux: the evo lu tion o f

so c ia l c o p ito l in c o n te m p o ra r y so c ie ty . N ewYork: O x fo rd

University Press.

Robertson , J. ( 1 9 8 9 ) "Scottish Enligh tenment" , s 2 3 9 - 2 4 4

i Eatwell, J. M i lg a te , M . & N e w m a n , P. (ed) The inv isib le

h a n d -The N e w P olgrave: A D ic tionary o f E co n o m ics . NY

a n d London: W . W . N o r to n (urval ur d e fyra vo ly m erna a v

d e t fu ll s tänd ig a u p ps lagsverke t ) .

Rothstein, B. ( 2 0 0 3 ) S o c io lo fällor o ch tillitens p ro b lem .

S tockholm: S N S .

Runefeit, L. ( 1 9 9 9 ) "P ass ioners ty g l a n d e o ch u n d e rs å t a r s

v ä l s t å n d : M ä n n i s k o - o c h s a m h ä l l s s y n i s to rm a k ts t id e n s

merkant il ism", H istorisk Tidskrift 1 1 9 (4): 6 5 5 - 6 8 2 .

S a n d v e n , T. ( 1 9 9 9 ) "Autonomy, a d a p t i o n , a n d rationali ty

- a critical d is cuss io n of Jon Elster's c o n c e p t of 'sour g r a p e s '

Part I a n d p a r t II", P h ilo so p h y o f the S o c ia l S c ie n c e s 2 9

(1-2): 3 - 3 2 , 1 7 3 - 2 0 6 .

S e l ig m a n , A. ( 2 0 0 0 ) "Trust a n d civil soc ie ty" , s 1 2 - 3 0 i

Tonkiss, F., Passey, A., Fenton , N . & H ems, L. (ed) Trust

a n d civil socie ty . London: M a c m i l l a n Press.

S e l ig m a n , A. ( 2 0 0 2 ) "Civil soc ie ty a s i d e a a n d ideal" ,

s 1 2 - 3 3 i C h a m b e r s , S. & Kymlicka, W . (ed) A ltern a tive

co n c e p tio n s o f civil soc ie ty . Princeton a n d O xfo rd : Princeton

University Press.

Socio logisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4

95Rolf Å G ustafsson

S e l i g m a n , A.B. ( 1 9 9 7 ) The p r o b le m o f trust. Prince ton:

Princeton University Press.

Sen , A. (1 9 9 0 ) "Rat ional fools: A cri tique of the b eh a v io ra l

fo u n d a t io n s of e c o n o m ic theory ", s 2 5 - 4 3 i M a n s b r i d g e ,

J. (ed) B e y o n d self-in terest. C h i c a g o a n d London: The

University of C h i c a g o Press.

Silver, A. ( 1 9 8 9 ) "Friendship a n d trust a s moral ideals :

a n historical a p p r o a c h " A rch , eu ro p . s o c io l . , XXX: 2 7 4 -

2 9 7 .

Silver, A. ( 1 9 9 0 ) "Friendship in c o m m erc i a l socie ty : Eight­

een th -cen tu ry soc ia l th eo ry a n d m o d e rn so c io lo g y " , AJS

9 5 (6): 1 4 7 4 - 1 5 0 4 .

Silver, A. ( 1 9 9 7 ) "Two Diffe rent Sorts of C o m m e r c e "

-Friendship a n d S t r an ge rsh ip in Civil Society, s 4 3 - 7 4 i

W e in t r a u b , J. & Kumar, K. (ed) Public A n d Private in T hought

a n d Practice P erspectives on a G ra n d D icho tom y. C h i c a g o

a n d London: The University of C h i c a g o Press.

Skinner, A n d r e w S. (1 9 8 9 ) "A d am Smith", s 1 -4 2 i Eatwell,

J. , M i lg a te , M . & N e w m a n , P. (ed) The inv isib le h a n d -The N e w Palgrove: A D ic tionary o f E co n o m ics . N e w York a n d

London: W . W . N o r to n (urval ur d e fyra vo ly m erna a v d e t

fu l l s tändiga upps lagsverke t ) .

S kocpo l , T. (1 9 9 6 ) "Unravell ing from a b o v e " The A m er ic a n

P ro sp ec t, M arch-Apr il: 2 0 - 2 5 .

Smith, A. (ed i ted by FHaakonssen, K 2 0 0 2 ) [ 1 7 9 0 ] The

T h e o ry o f M o r a l S e n tim e n ts . C a m b r i d g e : C a m b r i d g e

University Press.

Smith, S. & Kulynych, J. ( 2 0 0 2 ) "It M a y Be S o c ia l , but

W h y Is It C a p i t a l ? The S o c i a l C o n s t r u c t io n of S o c ia l

C a p i t a l a n d the Politics of L a n g u a g e " , Politics & S o c ie ty

3 0 (1): 1 4 9 - 1 8 6 .

S o b e l , J . ( 2 0 0 1 ) " C a n W e Trust Socia l C a p i ta l ? " , Journal o f

E c o n o m ic Literature, 4 0 (1) M a r c h 2 0 0 1 , : 1 39-1 5 4 .

S w e d b e r g , R. & Smelser, N.J. ( 1 9 9 4 ) "The s o c io lo g ica l

p e r s p e c t iv e on the e c o n o m y " , s 3 - 2 6 i S w e d b e r g , R. &

Smelser, N.J. (ed) The h a n d b o o k o f E c o n o m ic so c io lo g y .

N e w York: Russel S a g e F ounda t ion .

S w i n g e w o o d , A .W . (1 9 7 0 ) "O rig ins of soc io logy : the c a s e

of the Scottish Enlightenment" , British Journa l o f S o c io lo g y

(21) : 1 6 4 - 1 8 0 .

S zack i , J. ( 1 9 7 9 ) H istory o f s o c io lo g ic a l though t. London:

A ldw ych Press.

Tribe, K. ( 1 9 9 9 ) " A d am Smith: Crit ica l Theoris t?" , Journa l

o f E c o n o m ic Literature vol XXXVII: 6 0 9 - 6 3 2 .

U d eh n , L. (1 9 9 6 ) The Limits o f Public C h o ic e a S o c io lo g i­

ca l C ritique o f the E co n o m ic T heory o f Politics. London a n d

N e w York: Routl edge.

W a r r e n , M .E . ( 1 9 9 9 ) "Introduction", "Co nc lu s io n " , s 1-

2 1 , s 3 4 6 - 3 6 0 i W a r r e n , M .E . (ed) D e m o c r a c y a n d trust.

C a m b r i d g e : C a m b r i d g e University Press.

W e lc h , C . ( 1 9 8 9 ) "Utilitarianism", s 2 5 7 - 2 6 9 i Eatwell,

J. , M i lg a te , M . & N e w m a n , P. (ed) The inv isib le h a n d -The

N e w P algrave: A D ic tionary o f E co n o m ics . N e w York a n d

London: W . W . N o r to n (urval ur d e fyra v o lym erna a v d e t

fu ll s tänd ig a upps la gsverke t ) .

W i l d a v s k y , A. ( 1 9 9 4 ) " W h y S elf - in te res t M e a n s Less

O u t s id e of a Soc ia l C on tex t . Cultural contr ibutions to a

th eo ry of ra t ional c h o ic e s " Journa l o f T heore tica l Politics

6 (2): 131-1 5 9 .

W i n c h , D. ( 1 9 8 5 ) " A d a m Smith's ' e n d u r in g p a r t i cu l a r

result ': a political a n d co s m o p o l i t a n p e r s p ec t iv e" , s 2 5 3 -

2 6 9 i FHont, I. & Ignatieff, M . (ed) W e a lth a n d Virtue. The

S h a p in g o f Political E c o n o m y in the Sco ttish E n lightenm ent.

C a m b r i d g e : C a m b r i d g e University Press.

W i g h t , J.B. ( 2 0 0 2 ) "The rise of A d a m Smith: a r ticles a n d

c i ta tions , 1 9 7 0 - 1 9 9 7 " , H isto ry o f Political E c o n o m y 3 4

(1): 5 5 - 8 2 .

Socio logisk Forskning nr 2 - 2 0 0 4