Embed Size (px)
Citation preview
ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig
uppföljningsstudie
Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK.ADHD symptoms and maturity – a follow-up study in school children. Acta Paediatrica 2010; 99: 1536-1539
Bakgrund
• ADHD: svårigheter med uppmärksamhets-reglering och/eller hyperaktivitet/impulsivitet
• Symptomen är åldersberoende och ändras över tid
• Teori: ADHD som en försenad utveckling; ”maturational-lag”. Tidigt beskrivet: omoget EEG hos barn med ADHD-symptom.
• Kritik: inte enbart som omogenhet, skiljer sig från vad man finner hos normalt utvecklade barn
• Stöd: Diagnosen svår att ställa på små barn med outvecklade självkontrollfunktioner. Många individer uppfyller inte kriterierna för diagnosen i vuxen ålder
• Nyare MRI-studier (P. Shaw et al 2007) visar en försening av åldern för ”peak cortical thickness”.
7 8 9
ADHD
Typically developing controls
Fig. 3. Kaplan–Meier curves illustrating the proportion of cortical points that had attained peak thickness at each age for all cerebral cortical points (Left) and theprefrontal cortex (Right). The median age by which 50% of cortical points had attained their peak differed significantly between the groups (all P < 1.0 x 10-20)
• Castellanos et al (2002) lägre total hjärnvolym i vuxen ålder för individer med ADHD (alla undersökta delar av hjärnan utom nc caudatus)
• Om ADHD kan betraktas som en fördröjning i utvecklingen: sker det någon ”catch-up”?
AETIOLOGYNeuroanatomy – total brain volume
AETIOLOGYNeuroanatomy – total brain volume
Castellanos et al 2002
Age (years)
900
1000
1100
5 7 9 11 13 15 17 19 21
ml
Control malesADHD malesControl femalesADHD females
Controls > ADHD P<0.003
AetiologyAetiologyCase description ClassificationEmergence of a concept Comorbidity CostCore symtoms Epidemiology Implications
AETIOLOGYNeuroanatomy – caudate volume
AETIOLOGYNeuroanatomy – caudate volume
Castellanos et al 2002
Controls > ADHD, p<0.05Interaction with age, p<0.05
9
10
11
5 10 15 20Age (years)
Cau
date
vol
ume
(ml)
Controls ADHD
AetiologyAetiologyCase description ClassificationEmergence of a concept Comorbidity CostCore symtoms Epidemiology Implications
AETIOLOGYNeuroanatomy – cerebellar volume
AETIOLOGYNeuroanatomy – cerebellar volume
115
125
135
5 10 15 20Age (years)
Cere
bella
rvo
lum
e (m
l)
Controls ADHD
Controls > ADHD, p<0.001; Adjusted, p=0.003
Castellanos et al 2002
AetiologyAetiologyCase description ClassificationEmergence of a concept Comorbidity CostCore symtoms Epidemiology Implications
AD/HD som ”omogen hjärna”
• Liten hjärnvolym• Långsam utveckling av ”peak cortical
thickness”• Svårt med skiftet från ”default mode” till
aktivering av ”the parietal activatingsystem”. Mer brus – sämre filterfunktioner ledande till stor variabilitet i prestationerna.
• Förbättring av symptomen med ökande ålder. Vissa verkar ha ”catch up”
• Teori i El-Sayeds doktorsavhandling 2002: en omogen grupp där det finns en möjlighet för ”catch-up” och en grupp utan allmän omogenhet där symptomen tenderar att bestå.
• Vår studie 2008: inget stöd för en speciell omogen grupp utgående från en undersökning av skolbarn i årskurs 1 och 2 med analys av skelettålder, begåvning, motorik och ADHD-symptom.
Den aktuella studien: Syfte
• Att testa hypotesen om att det finns en undergrupp av barn med ADHD-symptomsom uppvisar en minskning av ADHD-symptomen med ökande ålder associerat med tecken till biologisk mognad
Material och metoder• Baseline 1999-2000: 147 barn (åk 1 och 2)
kontaktades för motorisk bedömning, skelettröntgen och frågeformulär till lärare och föräldrar.
• Svarsfrekvensen på Conners formulär var 99% och röntgenundersökningar gjordes på 80% av barnen.
• 23 barn undersöktes med motorisk-neurologisk us och psykologtestning och föräldrarna fick bedöma sitt barns allmänna mognad.
Åk 8: förnyad röntgenundersökning på 64 av barnen
• 16-17 års ålder: familjerna kontaktades och föräldrarna fick fylla i formulär gällande ADHD-symptom och bedöma barnets mogenhet.
147 barn i åk 1 och 2 påÄngsslättsskolan i Malmö
99 barn med kompletta data från formulär
88 barn med 1:a röntgen-Undersökningen genomförd
57 barn med komplettadata
Primärt bortfalln=48
11 barn ville ej röntgen-Undersökas vid baseline
31 barn ville ej genomgå2:a röntgenundersökningen
Metoder• ADHD-symptom: bedömdes med Conners 10-
svars formulär• Skelettålder: bedömdes utgående från
röntgenundersökning av handlederna enligt Greulich- och Pylemetoden (Acheson 1963)
• Kronologisk ålder: uppmättes som barnets ålder i månader vid röntgenundersökningen
• Omogenhetsskattningarna: Föräldrarna fick svara på frågan om barnet beter sig för omoget för sin ålder.
Bortfallsanalys
• 99% Conners formulär vid baseline. Inga signifikanta skillnader mellan den undersökta gruppen och bortfallsgruppen gällande: Conners föräldraskattningar, Conners lärarskattningar, föräldrarnas bedömning av barnets omogenhet, lärarnas bedömning av barnets omogenhet, idrottslärarens motorikbedömning, skelettålder vid baseline, skelettålder vid uppföljning eller IQ.
p-värdeSkillnad i Conners>=8, n=9
Skillnad i Conners<8, n=90
<0,050,50 (0,58)n=4
-0,083 (0,51)n=12
Skillnad i omogenhets-skattning (SD)
Icke signifikant0,11 (0,33)n=9
0,36 (0,69)n=90
Omogenhets-skattning uppföljning (SD)
Icke signifikant0,75 (0,96)n=4
0,25 (0,62)n=12
Omogenhets-skattning baseline(SD)
<0,0513,33 (16,93)n=6
2,06 (15,89)n=51
Skelettmogenhetuppföljning-baseline(SD)
Icke signifikant5,71 (8,96)n=7
-0,61 (13,26)n=57
Skelettmognad i åk 8 (SD)
Icke signifikant-4,86 (10,67)n=7
-2,65 (12,12)n=81
Skelettmognad vid baseline (SD)
Icke signifikant1,44 (1,59)n=9
3,00 (4,77)n=90
Conners vid uppföljning (SD)
<0,0511,33(4,00)n=9
2,47 (2,71)n=90
Conners vid baseline (SD)
Resultat
• Ingen signifikant skillnad mellan Conners poängen vid baseline och vid uppföljningen (n=99)
• 9 barn (6 flickor, 3 pojkar) uppvisade en stor minskning av Connerspoängen (>=8) jämfört med 90 barn med liten förändring.
• Signifikant skillnad då det gäller ”catch-up” (förändringsgraden i skelettålder mellan baseline och uppföljning)
• Signifikant skillnad mellan de två grupperna då det gäller förändring av omogenhetsgraden, dvs de barn som uppvisade stor symptomreduktion gällande ADHD-symptomen hade också i signifikant högre grad minskat sin omogenhet enligt föräldrarnas bedömning.
0
2
4
6
8
10
12
14
diff Conners<8 diff Conners>=8n=51 p<0.05 n=6
Skillnad i mogenhetsgrad (mån)
Catch-up i skelettålder
Slutsatser• Vi hittade en grupp barn med mycket ADHD-symptom vid
baselineundersökningen som förbättrades i sina Connerspoängsamtidigt som de uppvisade ökad mogenhet i skelettet
• Föräldrarna beskrev hur de barn som minskade sina ADHD-symptom mycket också verkade mindre omogna.
• Stöd för teorin att det finns en grupp barn med ADHD-symptom som uppvisar en biologisk ”maturational-lag” på så sätt att deras ADHD-symptom minskar med ökande ålder samtidigt som de uppvisar en catch-up vad gäller biologisk mogenhet definierad som ökad skelettmognad.
• Uppföljningsstudien stödjer El-Sayeds teori, till skillnad från vår baselinestudie. Detta visar att det är vanskligt att studera mogenhetsfaktorer om man inte kan göra mätningar vid olika tidpunkter.
