ELEVERS INSTÄLLNING TILL SKOLAN 

­ ändras den genom åren? 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Handledare: Evelyn Hahne 

 

Xxxxx XxxxxxxXxxxgatan 3333 33 Xköping

ABSTRACT 

 

This study is trying to describe the differences between young people in different ages when it                               

comes to attitudes and motivation and if it affects their schooling. It is done by interviewing                               

three individuals in three different ages. Three eight year­olds, three fifteen year­olds and three                           

eighteen year­olds. They are taken in to a separate room where they are inteviewed alone by the                                 

writer of this investigation. The interview is being recorded, listened through and interpreted.                         

The results shows that the individuals of the different ages in fact has different kinds of attitudes                                 

and motivation. Although, it shows that the persons in the higher ages, has more of a variation                                 

between each other, but still there are similarities.   

1 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

 

1 INLEDNING..………………………………………………………..………………….……3 

 

2 BAKGRUND...………………………………………………………………………………..4 

  2.1 OECD och PISA­undersökningen…………………………………………….………….4 

  2.2 Motivation och attityd…………………………………………………………………….6 

  2.3 Olika åldrar ­ olika stadier……………………………………………………………….6 

 

3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING…………………...……………………………………8 

 

4 METOD……………………………………………………………………………………….9 

  4.1 Val av metod………………………………………………………………………………9 

  4.2 Urval……………………………………………………………………………………….9 

  4.3 Genomförande…………………………………………………………………………….9 

  4.4 Felkällor…………………………………………………………………………………...10 

 

5 RESULTAT…………………………………………………………………………………..11 

  5.1 8 år…………………………………………………………………………………………11 

  5.2 15 år………………………………………………………………………………………..12 

  5.3 18 år………………………………………………………………………………………..15 

 

6 Diskussion…………………………………………………………………………………….18 

 

7 Källförteckning………………………………………………………………………...…….21 

  7.1 Internet……………………………………………………………………………………21 

  7.2 Litteratur………………………………………………………………………………….22 

 

   

2 

1 INLEDNING 

 

Idag sägs det att svenska skolbarn får allt sämre betyg, att de rasar i en världsomfattande                               

undersökning, PISA och får Sverige att verka sämre än andra länder, trots vår höga                           

levnadsstandard. Det finns olika åsikter om vad det beror på. I följande rapport undersöks                           

föreställningen om att det skulle vara attityden till skolarbetet som avgör hur resultaten ser ut.                             

Förändras attityderna ju äldre man blir? Svaren finns förhoppningsvis i rapporten.   

 

   

3 

2 BAKGRUND 

2.1 OECD och PISA­undersökningen 

OECD är en organisation som 1948 startades som OEEC (Organization for European Economic                         

Cooperation), då främst för att hjälpa Europas länder att komma på fötter efter andra                           

världskriget, i samband med Marshallplanen. 1961 ombildades OEEC till vad det är idag.                         

Bokstäverna OECD står för Organisation for Economic Co­operation and Development, på                     

svenska Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Organisationen är främst till                     

för att undersöka och jämföra de olika ländernas politik och ge ut redovisningar på resultaten av                               

den, där PISA­undersökningen är ett exempel. 

 

34 länder ingår i OECD, mestadels höginkomstländer i Europa men även de stora                         

nordamerikanska länderna, USA, Kanada och Mexico, Chile i Sydamerika och Israel, Sydkorea                       

och Japan i Asien. Ytterligare 31 länder ingår i PISA­undersökningen. 

 

Var tredje år utförs PISA, som står för Programme for International Student Assessment, en                           

kunskapsundersökning på 15­åriga barn runtom i världen. Den första undersökningen utfördes år                       

2000 och den senaste skedde 2012, publicerades 2013. I undersökningen tittar man på tre                           

områden som man anser kan representera elevers förmågor till att klara sig bra i skolan. Dessa                               

tre ämnen är matematik, läsförståelse och naturkunskap.  1

 

Huruvida dessa kunskaper verkligen visar en elevs totala nivå i skolan, är mycket omtalat. I en                               

artikel publicerad i DN den 4 juni 2014, beskriver skribenten Kristoffer Örstadius hur man                           

genom intervjuer kommit fram till att många svenska elever inte gjort sitt bästa på testet. I det                                 

här fallet tyckte eleverna inte att det var så viktigt, på grund av att de nationella proven som                                   

utfördes i samma period gjorde dem skoltrötta. Flera intervjuade elever som annars har mycket                           

höga betyg svarade inte rätt på hälften av frågorna som ställdes i PISA­testet. För dessa personer                               

är resultatet missvisande, anser Örstadius.   2

 

1 Skolverket 2 Dagens Nyheter 

4 

Man kan tänka sig att Sverige, med så hög BNP, 378 600 kr per capita (2013), ligger högt upp på                                       

listan, vi själva kanske skulle sätta oss i topp 10. Så är dock inte fallet. Sverige stod 2012 på plats                                       

28 av de 65 länder som undersökningen omfattade och är långt under OECD­ländernas                         

genomsnittliga poäng. 

Sveriges resultat  2003  2012 

Matematik  509 p  478 p (plats 38) 

Läsförståelse  514 p  483 p (plats 37) 

Naturkunskap  506 p  485 p (plats 38) 

Totalt  (plats 22)  (plats 28) 

 

På siffrorna kan man se en tydlig nedgång i resultat i samtliga ämnen under de tre senaste                                 

undersökningarna. Undersökningen har väckt många åsikter politiskt i Sverige och eventuellt                       3

även påverkat riksdagsvalen som inträffat under 2000­talet. 

 

Finlands resultat  2003  2012 

Matematik  544 p (plats 2)  (plats 12) 

Läsförståelse  543 p (plats 1)  524 p (plats 6) 

Naturkunskap  548 p (plats 1)  545 p (plats 5) 

Totalt  (plats 1)  529 p (plats 3) 

Finland är knappt jämförbart med Sverige i skolvärlden. Trots att även Finland har genomgått                           

försämringar de senaste åren, ligger de fortfarande avsevärt högre upp på listan än vad Sverige                             

gör. Att det är så pass stor skillnad finns det många teorier på.     4 5

3 Wikipedia 4 Pedagogiska magasinet 5 OECD 

5 

2.2 Motivation, attityd och inställning 

Många förklaringar finns till denna kraftiga nedgång för Sveriges elever. Exempel på teorier är                           

att lärarna är stressade  och att datoranvändningen försämrar läsförmågan . 6 7

 

David Johansson skriver i tidningen Skolvärlden att han tror att elevernas kombinerat med                         

föräldrarnas inställning till skolan kan ha en stor påverkan på det slutgiltiga resultatet.   8

 

Attityder skapas hos alla personer och är en sorts inställning till något. Inställningen kan vara                             

gentemot nästan vad som helst, i det här fallet skolan. Socialpsykologin menar att det finns tre                               

delar av en attityd. Det finns en kognitiv del, den som står för kunskapen man har i ämnet. Den                                     

andra delen kallas affektiv och står för våra känslor för ämnet. Den sista delen, den som syns, är                                   

handlingskomponenten och syftar till hur vi agerar fysiskt.  

 

Motivation och kognition är delar av en individs personlighet, tillsammans med personens                       

emotion. Detta enligt socialpsykologin. Motivation avser personens mål, strävanden och behov                     

och kognition menas vara personens attityder och föreställningar, sätt att tänka helt enkelt. Dessa                           

två, motivation och kognition är fokus i den aktuella undersökningen, men individers emotion,                         

alltså dess känsloliv, sätt att visa känslor på och självförtroende med mer, spelar självklart också                             

en roll.   9

 

2.3 Olika åldrar ­ olika stadier 

Vid åtta års ålder brukar man säga att det är en lugn period i barns liv, då det utvecklingsvis inte                                       

händer så mycket i dess liv. Dock är det då barnet börjar skolan och det blir viktigare med                                   

lärandet, umgänge och aktiviteter istället för föräldrar, som förut tagit upp en stor del av barnets                               

liv.  10

 

6 Skolverket 7 Dagens Nyheter 8 Skolvärlden 9 Psykologi 1+2a. 10 1177 

6 

Under puberteten, som infaller mellan 10­13 år i de flesta individers liv, händer mycket hos                             

personen, både kroppsligt och mentalt. Nya hormoner styr och gör att kroppen utvecklas till en                             

vuxen person. Mentalt är det en annan process och man går in i en så kallad fas,                                 

identitetssökning. Många testar nya sysselsättningar och nya sätt att vara på och försöker hitta sig                             

själv. Det kan handla om att testa musikstilar, färga håret, skaffa en ny stil och mycket mer. I                                   

tonåren ändras inställningen till mycket i livet, till exempel mot föräldrar, skolan, politik och                           

livet i allmänhet. Detta kan leda till antingen förbättringar eller åt andra hållet. Enligt en av                               

Freuds lärjungar, Erik Erikson, måste ungdomar i åldern 12­20 år hitta sin identitet för att på                               

bästa sätt komma vidare i livet och inte känna sig splittrad. De nya identiteterna kan påverka                               11

ungdomars prestationer och inställningar till skolan till mycket stor del. Under puberteten finns                         

det mycket som kan vara mer spännande än vad man tycker att skolan och föräldrarna är.    12

   

11 Lätt att lära 12 Ungdomsmottagningen 

7 

3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 

Syftet med rapporten är att försöka belysa skillnaderna mellan elevers olika attityd till                         

skolarbetet, utifrån ålder, samt att komma fram till om dessa förändrade attityder kan leda till                             

försämringar eller förbättringar i skolan. 

 

Frågeställningarna som besvaras i rapporten är: 

1. Finns det tydliga skillnader på attityder till skolan beroende på vilken ålder eleverna är i? 

2. Skulle den attitydskillnaden kunna påverka resultatet i skolan? 

   

8 

4 METOD 

4.1 Val av metod 

Då syftet med rapporten är att leta fram elevernas åsikter för skolan, är förmodligen det bästa                               

som kan göras att helt enkelt gå ut och prata med eleverna själva. Då ges de alla en chans att                                       

uttrycka vad de själva tycker och intervjuer anses därför det vara det bästa sättet att få fram vad                                   

rapporten syftar till. Alternativet hade varit enkäter, men detta valdes bort då författaren ges                           

mindre möjlighet att uppleva elevernas känslor på ett korrekt sätt. En litteraturstudie är inte på                             

fråga, då det finns mycket få källor på detta och då blir det även alltid en andrahandskälla.                                 

Genom att genomföra intervjuer, får man en förstahandskälla på ett annat sätt. 

 

4.2 Urval 

I undersökningen intervjuas barn i åldern åtta, femton och arton år. I varje åldersklass intervjuas                             

tre barn, vilket ska ge en bredd på resultatet. Åldrarna är valda av hänsyn till var personerna är i                                     

livet. Åttaåringar för att de precis har börjat skolan, femtonåringar för att de är i PISA­åldern och                                 

artonåringar för att de är i slutet av skolgången. 

 

4.3 Genomförande 

Personerna sätts i ett separat rum och samtalet spelas in av intervjuaren för att slippa föra                               

anteckningar. Efteråt lyssnas samtalet av, skrivs ner på papper och diskuteras och tolkas av                           

skribenten.  

 

I intervjun ställs följande frågor: 

● Är det kul att vara i skolan? Varför/varför inte? 

● Vad är det roligaste ämnet idag? 

● Vad är det tråkigaste ämnet idag? 

● Har du lärt dig något idag? 

● Roligast i skolan, vad är det? Kompisar, lärande etc. 

● Är det viktigt att gå i skolan, tycker du? Varför då? 

● Läxor, är de roliga/tråkiga? Gör du dem? 

9 

Frågorna strävar efter att vara på en enkel nivå, så att både en 8­åring och en 18­åring ska kunna                                     

förstå vad som menas och därmed kunna svara så sanningsenligt som möjligt. Frågorna ändras                           

alltså inte beroende på vilken ålder man är i. Om frågorna var olika skulle kunna bli en stor                                   

felkälla eftersom risken för olika tolkningar skulle kunna påverka resultatet i stor utsträckning. 

 

4.4 Felkällor 

Den stora felkällan i undersökningen är själva intervjun. Det är aldrig helt säkert att rätt                             

information kommer fram, eftersom man aldrig kan veta vad en annan person egentligen tänker.                           

Detta måste dock överses på grund av att man aldrig någonsin kan veta det säkert, vilken annan                                 

metod man än väljer. Ett exempel på varför personen inte skulle svara sanningsenligt skulle                           

kunna vara att intervjuaren är närvarande, vilket skulle kunna göra att inte eleven känner att hen                               

är lika anonym. Då kanske inte individen svarar likadant som denne hade gjort om hen hade                               

svarat om ingen lyssnade. 

 

Ytterligare en felkälla skulle kunna vara att det endast är tre stycken personer i varje                             

ålderskategori. Det gör att man bara får ut en liten del av ett resultat som kanske hade visat något                                     

helt annat än vad den nuvarande undersökningen resulterar i. 

 

   

10 

5 RESULTAT 

Alla testpersoner är anonyma och har getts en bokstav utan särskild koppling till vem personen i                               

fråga är. Resultatet redovisas i de tre utvalda ålderskategorierna och svaren visas fråga för fråga                             

för att få ett sammanhang. Frågorna är ställda på samma sätt till alla testpersoner, oavsett ålder.                               

Efter varje ålderskategori följer en kort sammanfattning som sätter ord på vilka slutsatser                         

författaren har dragit. 

 

5.1 8 år 

Fråga 1: Är det kul att vara i skolan? Varför/varför inte? 

A: Ja, jag tycker om matematik. 

B: Ja, det är roligt. 

C: Ja, det finns många vänner att vara med här. 

 

Fråga 2: Roligast i skolan, vad är det? 

A: Matte, kompisar, raster. 

B: Matte. 

C: Matte. 

 

Fråga 3: Vad är det roligaste ämnet? 

A: Matte. 

B: Matte. 

C: Matte 

 

Fråga 4: Vad är det tråkigaste ämnet? 

A: Det finns ingenting som är tråkigt. 

B: Ingenting. 

C: Musik är inte kul. 

 

Fråga 5: Har du lärt dig något idag/sist du var i skolan? 

11 

A: Lite bokstäver, vi hade bokstavslogg. 

B: Jag vet inte. Jag kommer inte ihåg vad vi har haft. 

C: Vet inte. 

 

Fråga 6: Är det viktigt att gå i skolan, tycker du? Varför då? 

A: Ja. Det är viktigt att få kompisar 

B: Ja, för då får man lära sig. Man får kompisar också. 

C: Man lär sig mycket. 

 

Fråga 7: Är det roligt med läxor eller tråkigt? Gör du dem? 

A: De är roliga. Jag gör dem direkt när jag kommer hem med dem. 

B: Roligt, jag gör alla läxor. 

C: Det är kul. Jag gör dom så fort jag kommer hem. 

 

Mönstret man ser här är tydligt: de intervjuade barnen är alla till en hög grad motiverade till att                                   

gå till skolan och att prestera. Utan att tveka svarar de allihop att de tycker att det är roligt att gå i                                           

skolan. Många nämner direkt att matematiken, alltså en del av lärandet, är det roligaste. De                             

nämner även att de tycker det är roligt att umgås med sina kamrater. Att läxorna är roliga är ett                                     

ytterligare tydligt exempel på hur inställningen till lärandet ser ut, läxor som annars möter                           

negativa reaktioner om de nämns. Ingen av de intervjuade har något förslag på vad de tycker är                                 

tråkigt. Det skulle kunna vara ett tecken på att det ofta är roligt att gå i skolan i den här åldern.                                         

Som 7­8­åring kanske man tycker att lektioner är roliga snarare än tråkiga. Huvudattraktionen                         

verkar även vara lärandet, det sociala umgänget kommer ofta på andra plats i svaren. 

 

5.2 15 år 

Fråga 1: Är det kul att vara i skolan? Varför/varför inte? 

D: Ja. Det är kul att träffa kompisar och lära sig grejer. 

E: Ja, oftast. Det är kul med kompisar. 

F: Ja. Det är kul med kompisar och det är kul att lära sig. 

12 

 

Fråga 2: Roligast i skolan, vad är det? 

D: Kompisar och så. 

E: Kompisar. 

F: Att träffa mina kompisar. 

 

Fråga 3: Vad är det roligaste ämnet? 

D: Idrott och hemkunskap 

E: Fysik (NO) eller svenska. 

F: Bild. 

 

Fråga 4: Vad är det tråkigaste ämnet? 

D: Språk är bara jobbigt. 

E: Hemkunskap är tråkigt. 

F: NO ­ allt med det är tråkigt. 

 

Fråga 5: Har du lärt dig något idag/sist du var i skolan? 

D: Nej. 

E: Nej det tror jag faktiskt inte. 

F: Nja inte vad jag vet. 

 

Fråga 6: Är det viktigt att gå i skolan, tycker du? Varför då? 

D: Ja, det är bra att lära sig och få en utbildning. 

E: Ja, det är viktigt med utbildning så att man får en framtid. 

F: Ja, för att man får lära sig och inte blir så isolerad. 

 

Fråga 7: Är det roligt med läxor eller tråkigt? Gör du dem? 

D: I lagom mängd. Ja, jag gör dem. 

E: Inte så kul. jag gör dem om jag tycker att de är värda tiden. 

13 

F: Det är jobbigt, men gör dem oftast ändå. Det är sällan jag tycker läxorna är roliga och jag har                                       

nästan aldrig motivation till att göra dem men jag måste, så jag gör dem. 

 

De äldre barnen är mer tveksamma till om de verkligen tycker att det är roligt. De svarar ja på                                     

frågan om det är roligt, men fokuserar genast mer på det sociala umgänget som skolan ger chans                                 

till. På frågan om vilket det roligaste, respektive tråkigaste ämnet är, syns en stor variation. Det                               

skulle kunna betyda att man som 15­åring skiljer sig mycket som individer. Person E benämner                             

exempelvis NO (naturvetenskaplig orientering) som roligaste ämnet, medan vi ser att person F                         

tycker att det är det tråkigaste. Samma sak med hemkunskap, för person D är det sett som ett av                                     

de roligaste ämnena, men person E uttrycker att det är det tråkigaste ämnet. I och med att                                 

personerna är så pass olika som individer, skulle fallet kunna vara att inställningen skiljer sig                             

minst lika mycket. Svaren skiljer sig från varandra i större utsträckning. Alla är dock enhetliga i                               

frågan om de har lärt sig något, svaret är nej. På frågan om läxor svarar de allihop att de inte är                                         

så roliga. Person F svarar till och med bokstavligen att motivationen inte finns där, men att de                                 

måste göras och att de blir gjorda. Person E nämner att hen gör dem “om de är värda tiden” som                                       

måste läggas ned och person D säger “i lagom mängd”. Det betyder alltså att om läxan inte gör                                   

någon skillnad, kan det bli så att den inte blir gjord. Motivationen här är alltså förmodligen                               

mindre, eftersom man helst inte gör med än vad man verkligen behöver.  

 

I nian, som dessa ungdomar går i, är det tid för att söka till gymnasiet. Det betyder att en del                                       

måste få till betygen om de vill komma in på vad de anser är rätt program. Vill man komma in på                                         

ett program där medianbetygen är höga, måste man ha högre betyg för att ha en chans. Då måste                                   

mer energi läggas ned på skolan och dessa elever har förmodligen högre motivation. Om man har                               

ambitionen att komma in på ett program med lägre medianbetyg, exempelvis ett                       

yrkesförberedande program, krävs inte lika höga betyg och därför behöver inte lika mycket                         

energi läggas på skolarbetet. Gymnasiemotivationen skulle kunna vara en mycket bidragande                     

faktor till hur hög motivationen är hos eleverna. 

 

14 

Värt att nämna är dock att alla svarade ja på att skolan är viktig. Detta kanske är vad som ändå                                       

får dessa 15­åringar att fortsätta med skolan, att göra sina läxor. Skolan leder någonstans. 

 

5.3 18 år 

Fråga 1: Är det kul att vara i skolan? Varför/varför inte? 

G: Ja det är det. Det finns kul folk i skolan och många roliga ämnen. 

H: Ja, det tycker jag. Det är kul att träffa mina kompisar i min klass och ganska kul att lära sig                                         

något och komma framåt i livet. 

I: Nej. Det känns inte alltid så meningsfullt. 

 

Fråga 2: Roligast i skolan, vad är det? 

G: Träffa vänner. 

H: Måste säga kompisar. 

I: Lunchen, att träffa mina kompisar. Det sociala umgänget. 

 

Fråga 3: Vad är det roligaste ämnet? 

G: Idrott. 

H: [lång paus] Fysik. 

I: Religion. 

 

Fråga 4: Vad är det tråkigaste ämnet? 

G: Svenska. 

H: Biologi är skittråkigt. 

I: Ledarskap och organisation var riktigt tråkigt. 

 

Fråga 5: Har du lärt dig något idag/sist du var i skolan? 

G: Ja, det gjorde jag. 

H: Ja, det gjorde jag verkligen. 

I: Nej, inget nytt, tror jag inte. 

15 

 

Fråga 6: Är det viktigt att gå i skolan, tycker du? Varför då? 

G: Ja, man måste få en vettig framtid. 

H: Ja, man måste lära sig saker så man kan komma någonstans i livet. Man måste få en                                   

utbildning så att man kan bli någonting så att man kan få lön så att man kan överleva. 

I: Ja det tycker jag. Även om det inte känns meningsfullt så är det ju ändå för min framtid. 

 

Fråga 7: Är det roligt med läxor eller tråkigt? Gör du dem? 

G: Har aldrig läxor. Men tycker det är en dålig idé generellt. Jag gör dem aldrig. 

H: Tråkigt och jobbigt och dåligt. Gör dem mestadels. 

I: Jag gör dem aldrig, så tråkigt antar jag. 

 

Om 15­åringarna var olika, är 18­åringarna ännu mer olika. Redan i första frågan fås smakprov                             

på stora olikheter, både person G och H svarar Ja på att det är kul att gå i skolan, medan person I                                           

svarar blankt nej. Roligaste respektive tråkigaste ämnen varierar kraftigt, vilket även skulle                       

kunna bero på att man som gymnasieelever har stor variation på ämnen beroende på vilket                             

program de valt. De håller dock alla med om att vänner och det sociala umgänget är höjdpunkten                                 

med skolan. Dessutom är de överens om att läxorna inte är det roligaste och att de inte alltid blir                                     

gjorda, vilket skulle kunna vara ett tecken på att motivationen inte bara ligger i skolarbetet utan                               

delas med annat som tar upp uppmärksamheten, som fritidsaktiviteter, vänner och familj. Det                         

skulle även kunna betyda att man tröttnat på det hela eller längtar bort till arbetslivet.                             

Motivationen kan bero på vad man vill göra efter gymnasiet. Vill man jobba efter skolan, kanske                               

man inte behöver högre betyg än att man kan gå ut. En del vill plugga vidare, vilket gör att man                                       

förmodligen vill ha högre betyg eftersom många program har höga intagspoäng. Det kan göra att                             

motivationen varierar mycket kraftigt. 

 

Värt att nämna är att två av tre svarande 18­åringar svarade ja på frågan om de har lärt sig något                                       

idag, till skillnad från de enhetliga svaren i föregående ålderskategorier. Det skulle kunna betyda                           

16 

att man som gymnasieelev har insett hur mycket man lär sig i skolan. Dock handlar detta om två                                   

tredjedelar av de svarande. 

 

 

   

17 

6 DISKUSSION 

Enligt författaren finns det stora skillnader mellan ålderskategoriernas motivation och attityder                     

inför skolan. Det tydligaste förstärkande exemplet är svaren på frågan om läxorna. 8­åringarna                         

svarade alla att de var roliga, 15­åringarna ansåg att de var medelmåttigt roliga men att de ändå                                 

görs och 18­åringarna tyckte inte att det var en så bra idé alls. Dessutom fanns det en fråga om de                                       

lärt sig något sist de var i skolan, vilket 8­åringarna inte reflekterat över alls, 15­åringarna sa nej,                                 

men 66 procent av 18­åringarna svarade att de hade lärt sig något. Det skulle kunna innebära att                                 

18­åringarna är till skillnad från de andra, mer medvetna om deras eget lärande, vilket                           

förmodligen beror på mognad. 

 

Trots skillnaderna föreligger vissa likheter. Även om de alla hade olika anledningar till det,                           

svarade nästan alla intervjuade att de tyckte att skolan var rolig att gå till. Samtliga individer                               

svarade direkt ja på att skolan är viktig, vilket jag ser som mycket positivt. Där visas att de                                   

intervjuade ändå har en liten motivation till att gå ut skolan, fortsätta, vilken ålder de än är i.                                   

18­åringarna går dessutom i gymnasiet, vilket betyder att de har ett val och kan rent tekniskt                               

hoppa av skolan. 

 

En personlig sammanfattning av de tre ålderskategorierna skulle vara: 

 

8­åringar har precis börjat skolan och tycker att allt är mycket spännande. De vill lära sig mer                                 

hela tiden, vilket gör att det går snabbt framåt. Läxorna görs direkt när de kommer hem och de                                   

har inte ens ett ämne i skolan de tycker mindre om. Svaren från 8­åringarna var väldigt enhetliga                                 

och inte svåra att tolka, eftersom de för det mesta tyckte likadant, till och med på favoritämne.                                 

De har förmodligen mest motivation till skolan av alla de tre undersökta åldersgrupperna. 

 

15­åringar har gått ett bra tag i skolan och ska snart börja gymnasiet, eftersom de går i nian.                                   

Spänningen inför skolan har övergått till en mer slapp inställning. Motivationen varierar                       

beroende på vilket program man vill komma in på i gymnasiet. De intervjuade personerna                           

svarade mycket olika och det syns tydligt att man som 15­åringar är mer unika och olika från                                 

18 

varandra än exempelvis 8­åringarna såg ut att vara. Självklart är alla personer unika, men under                             

tonåren hittar man, som nämnt i bakgrunden, sin egen identitet, eller åtminstone söker man efter                             

den. Det bidrar självklart till att det syns skillnader. 

 

18­åringar är på gränsen till vuxenlivet och har mycket olika ambitioner för framtiden. Personer                           

är så olika att de knappt går att sätta in i en grupp, vilket kan bero på att vid denna ålder, är man                                             

så unika som individer. I vilket fall, är man kanske aningen trött på skolan, vilka betyg man än                                   

strävar efter. Men man har insett vikten av en fullständig gymnasieexamen. 

 

Jag skulle säga att mina frågeställningar blivit besvarade till viss del genom undersökningen.                         

Enligt författarens uppfattning, finns stora skillnader på attityder till skolan mellan åldrarna och                         

det finns absolut en chans att de kan påverka resultaten väsentligt. Dock finns det inte, som man                                 

kanske skulle kunna tro, ett rakt svar på hur attityden ser ut. 8­åringarna var väldigt överens om                                 

allt och det var enkelt att se mönster, men det blev allt svårare ju äldre ålderskategori som                                 

undersöktes. Trots detta kan man se vissa likheter mellan svaren som ändå gav en ledtråd om att                                 

personerna attitydsmässigt utvecklats på liknande sätt. Man kan dock självklart aldrig säga att                         

alla personer i en åldersgrupp är likadana.  

 

Ska man fokusera på PISA­undersökningen som det berättas om kortfattat om i bakgrunden,                         

skulle skribenten fastslå att motivationens påverkan på den är väsentlig. Precis som nämns i                           

bakgrunden, skriver Örstadius i DN att elever inte har motivation till att göra PISA­testet så bra                               

de kan, eftersom denna undersökning inte ens är betygsgrundade. Detta antas skulle spelat in                           

även om PISA­undersökningen hade varit på 18­åringar, eftersom båda åldersgrupperna ser ut att                         

vilja ha ett mål med vad de gör för att vilja göra det helhjärtat. Däremot föresätts att om                                   

undersökningen gjorts på 8­åringar, åtminstone på de personerna som intervjuats, skulle Sverige                       

ligga mycket högre i rankningen, eftersom de faktiskt ser ut att tycka det är väldigt kul med                                 

skolan. 

 

19 

Självklart finns det brister med undersökningen. Exempelvis hara bara tre personer intervjuats ur                         

varje åldersgrupp, vilket kan vara mycket missvisande eftersom det skulle kunna bli ett helt                           

annat resultat om personer intervjuats i hela Sverige. Det kan också spela in att intervjuaren själv                               

är en kvinna i tonåren. Olika personer reagerar olika och är olika säkra med olika sorters                               

personer. Hade de exempelvis intervjuats av en förälder, en lärare eller en annan person, skulle                             

kanske svaren visa annorlunda. Att det ens är en intervju som använts, skulle också kunna spela                               

roll. Hade det varit en enkät man skulle svarat på hade man kanske svarat annorlunda.  

 

Arbetet har flutit på ganska bra, det finns många som är villiga att ställa upp som intervjuade                                 

personer och det gläder författaren. 

 

För vidare forskning i ämnet skulle man kunna exempelvis intervjua flera personer, ta in flera                             

aspekter som kan spela roll, exempelvis lägga till frågor om föräldrarnas inställning till barnets                           

skolgång, hemförhållanden osv. Det är ett stort ämne och i rapporten har bara undersökt en liten                               

del. 

   

20 

7 KÄLLFÖRTECKNING 

7.1 Internet 10 1177. Barnets utveckling ­ 8­9 år. 

http://www.1177.se/Ostergotland/Tema/Barn­och­foraldrar/Vaxa­och­utvecklas/barnets­utveckli

ng­10­12­ar/Barnets­utveckling­8­9­ar/. (2015­02­20). 

 7 Dagens Nyheter. Datorerna får svenska barn att läsa allt sämre. 

http://www.dn.se/kultur­noje/datorerna­far­svenska­barn­att­lasa­allt­samre/. (2015­01­11). 

 2 Dagens Nyheter. Därför kan PISA­testet vara missvisande. 

http://www.dn.se/nyheter/sverige/darfor­kan­pisa­testet­vara­missvisande/. (2014­10­22). 

 11 Lätt att lära. Erik Erikson. http://lattattlara.com/utvecklingspsykologi/erik­erikson/. 

(2015­02­20). 

 5 OECD. PISA 2012 results. http://www.oecd.org/pisa/keyfindings/pisa­2012­results.htm. 

(2014­10­21). 

 4 Pedagogiska magasinet. Finska lärare har högre status. 

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska­magasinet/2011/02/25/finska­larare­har­hogre­status. 

(2015­01­24). 

 6  Skolverket. Attityder till skolan. 

http://www.skolverket.se/statistik­och­utvardering/laget­i­forskola­skola/attitydundersokningar/a

ttityder­till­skolan­2012­1.203867. (2014­10­21).  

1 Skolverket. PISA i korthet. 

http://www.skolverket.se/statistik­och­utvardering/internationella­studier/pisa. (2015­02­28) 

 

21 

8 Skolvärlden. Elevernas inställning största problemet. 

http://skolvarlden.se/artiklar/elevernas­installning­storsta­problemet. (2014­10­21). 

 12 Ungdomsmottagningen. Puberteten. http://www.umo.se/Kroppen/Puberteten/. (2015­02­20). 

 3 Wikipedia. OECD. http://sv.wikipedia.org/wiki/OECD. (2014­10­21). 

 

7.2 Litteratur 9 Levander, M. Sabelström Levander, C. (2012). Psykologi 1+2a. Stockholm: Natur & Kultur.  

22