View
2
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING www.nllplus.se/fou
2013
Välkommen till FoU- dagen
FoU- centrum
Norrbottens läns landsting
2013-11-06
PROGRAM 2013 NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING www.nllplus.se/fou
PROGRAM FOU-DAGEN 6 NOVEMBER 2013
09.00 – 9.30 FOU BJUDER PÅ KAFFE OCH FRUKT, POSTERVANDRING
09.30 INLEDNINGSTAL
09.35-9.45 Ylva Sundqvist Divisionschef Närsjukvård
09.45-09.55 Birgitta Bergvall-Kåreborn, Professor, Prorektor LTU
GEMENSAMMA FÖREDRAG Moderator: Lars Jacobsson
10.00 1 Kambiz Shahgaldi, BMA, Docent Hemodynamiska resultat av transcateter aortaklaff implantation (TAVI) med Core-valve systemet: en tidig evaluering med ekokardiografi
10.15 2 Fernando J Mota de Almeida, ST-tandläkare Cone Beam datortomografis (CBCT) effekten i terapeutiska beslutsfattande inom endodonti.
10.40 3 Carolina Stridsman, Doktorand, sjuksköterska Att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom
11.05 BENSTRÄCKARE
PARALLELLA FÖREDRAG
A Moderator: Dan Lundblad B Moderator: Rose-Marie Isaksson
11.10 4 Ann-Sofie Forslund, PhD stud,Ssk Att överleva hjärtstopp utanför sjukhus
7 Lena Brandefors. Läkare Familjär Waldensströms macroglobu-linemi
11.25 5 Ursula Werneke, Öl, Docent Hjärtkärlsjukdom, diabetes och deras riskfaktorer i den vuxna be-folkningen med allvarliga psykiska störningar i Norra Sverige.
8 Ulf Carlson, Läkare Carina Leinehed, ssk Standardvårdplan för urträning av re-spiratorpatient
11.40 6 Mats Eliasson, Prof. Öl Seroprevalence of Sindbis virus and associated risk factors in Northern Sweden 2009. The MON-ICA Study
9 Inger Westborg, Spec. läkare ögon Optimizing number of postoperative visits after cataract surgery – a safety perspective
12.00 FOU BJUDER PÅ LÄTTARE LUNCH, POSTERVANDRING
GEMENSAMMA FÖREDRAG Moderator: Lars Jacobsson
12.45 -13.15 Ingvar Bergdahl, universitetslektor Biobanken Umeå Är biobanken den nya guldgruvan för klinisk forskning? Risker och löften?
13.20 -13.40 Marja-Liisa Lammi Tavelin, Projektkoordinator, Clinical Trial Unit (CTU) Umeå
CTU – en support för kliniska studier PARALLELLA FÖREDRAG
A Moderator: Stefan Sävenstedt B Moderator: Magnus Hultin
13.45 10 Birgitta Nordström Doktorand /sjukgymnast Barns användning av ståhjälpme-del
15 Johan Segersted, Läkare Fatigue and type 1 diabetes in northern Sweden
14.00 11 Ann-Charlotte Kassberg Dokto-rand/arbetsterapeut Användning av vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada
16 Maria Larsson, Läkarstudent (T10- pro-jekt) Injury incidence in Swedish men’s elite ice hockey – a 29 years perspective
PROGRAM 2013 NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING www.nllplus.se/fou
A Forts. B Forts.
14.15 12 Birgitta Fromm, Arbetsterapeut Kvinnors upplevelse av dagliga aktiviteter efter höftfraktur opere-rad med höftplastik
17 Mats Eliasson Prof, Öl (Eric Mohlin läkarstud T10-projekt) Long-term prognosis after medical treatment of Graves’ disease in the northern Swedish population 2000-2010
14.30 13 Catharina Nordin, Sjukgymnast Patienters tidigare erfarenheter av patientdelaktighet före multimo-dal smärtrehabilitering
18 Mats Eliasson Prof, Öl (Martin Lindroth läkarstud. T10-projekt) Disparities in cardiovascular risk factors in rural and urban Sweden 2009, The Norden Sweden MONICA Study
14.45 14 Margareta Eriksson, Folkhälso-strateg 7-års uppföljning av Björknäspro-jektet
15.00 FOU BJUDER PÅ KAFFE OCH FRUKT, POSTERVANDRING
FÖREDRAG 2013
Föreläsarens namn: Kambiz Shahgaldi, BMA, Docent
Arbetsplats: Avdelning Klinisk Fysiologi, Sunderby sjukhus
E-post: kambiz.shahgaldi@nll.se
Prosthesis-patient mismatch after transcatheter aortic valve implantation. Impact of 2D-transthoracic echocardiography vs. 3D-transesophageal echocardiography (Hemodynamiska resultat av transcateter aortaklaff implantation (TAVI) med Corevalve systemet: en tidig evaluering med ekokardiografi )
Echocardiography plays an important role in assessing the aortic annulus di-
mension in patients undergoing transcatheter aortic valve implantation (TAVI).
This measurement has great importance since it determines the eligibility for
the procedure and the selection of prosthesis type and size and can be a key in
preventing an inadequate ratio between the prosthetic valvular orifice and the
patient’s body surface area (BSA), concept known as prosthesis-patient mis-
match (P-PM).
Aim: To investigate the role of 2D-transthoracic echocardiography (2D-TTE)
and 3D-transesophageal echocardiography (3D-TEE) in determination of aortic
annulus size pre TAVI and to find out the prevalence of P-PM before hospital
discharge and 3 months post TAVI.
Metod och resultat: A total of 45 patients were studied: 20 underwent 3D-
TEE (men/women 12/8, age 84.8 ±5.6) and 25 2D-TTE pre TAVI
(men/women 9/16, age 84.4±5.4) to measure aortic annulus diameter. The
evaluation pos-TAVI was done using 2D-TTE. The presence of P-PM was as-
sessed before hospital discharge and 3 months post TAVI. Moderate P-PM was
defined as indexed aortic valve effective orifice area (AVAi) ≤ 0,85 cm2/m
2 and
severe P-PM as AVAi < 0,65 cm2/m
2. There were no significant differences
between the BSA in the 2 group. Immediately post TAVI, moderate P-PM was
present in 25% and 44% of the patients regarding 3D-TEE and 2D-TTE respec-
tively. Severe P-PM occurred in 10% of the patients who underwent 3D-TEE
and in 8% in those with 2D-TTE. The echocardiographic evaluation 3 months
post TAVI showed 25% of moderate and 0% severe P-PM in the 3DTEE group
comparing to 32% of moderate and 8% of severe P-PM in the 2D-TTE group.
The AVAi differed significantly between the two groups three months after
TAVI (p-value < 0,001).
Slutsats: Our results indicate that 3D-TEE should be considered as the method
of choice when investigating patients prior to TAVI for aortic annulus size
measurement. As the frequency of moderate and severe P-PM is significantly
reduced when compared to 2D-TTE.
1
FÖREDRAG 2013
Föreläsarens namn: Mota de Almeida, Fernando J, ST_tandläkare
Arbetsplats: Tandvårdenskompetenscentrum - Endodonti
E-post: Fernando.mota-de-almeida@nll.se
Cone Beam datortomografis (CBCT) effekten i terapeutiska beslutsfattande inom endodonti. Syfte: De europeiska riktlinjerna för användande av Cone beam CT (CBCT) grun-
das huvudsakligen på studier om teknisk och diagnostisk tillförlitlighet. För att
stödja de europeiska riktlinjerna för användande av CBCT finns ett behov att un-
dersöka huruvida CBCT undersökning påverkar det terapeutiska beslutsfattandet.
Målet var att bedöma i vilken utsträckning CBCT-undersökning använd i enlighet
med europeiska riktlinjer påverkar det terapeutiska beslutet i en population med
endodontiska problem.
Metoder: Studien baserades på uppgifter som prospektivt samlats in från 2 olika
endodontiska specialistkliniker i Luleå och Uppsala mellan oktober 2011 och de-
cember 2012. Under perioden remitterades 57 patienter för en CBCT undersökning
i enlighet med gällande europeiska riktlinjer. Efter en inledande noggrann klinisk
undersökning men innan CBCT-undersökning upprättade patientens behandlande
tandläkare skriftligt en preliminär behandlingsplan. Efter att ha tagit del av resulta-
tet från CBCT undersökningen upprättades en ny behandlingsplan av samma tand-
läkare. Terapiplaner både före och efter CBCT undersökning registrerades på detta
vis för 53 patienter och 81 tänder. En förskjutning i terapi mellan avvaktande stra-
tegi och ingen behandling alls redovisades som en icke-förändring. För fyra patien-
ter var protokollen ofullständigt ifyllda och de uteslöts från den slutliga analysen.
Resultat: Mindre än 5% av de patienter som remitterades till de endodontiska kli-
nikerna under studieperioden undersöktes med CBCT. Den vanligaste orsaken för
remiss till CBCT-undersökning var att särskilja patologi från normalaanatomi, hos
24 patienter (45,3%). Förändringar i terapiplan kunde tillskrivas CBCT-
undersökning hos 28 patienter (52,8%).
Slutsats: CBCT-undersökning har en betydande inverkan på det terapeutiska be-
slutsfattande rörande endodontiska frågeställningar när metoden används i överens-
stämmelse med gällande EU riktlinjer.
2
FÖREDRAG 2013
Föreläsarens namn: Caroline Stridsman
Föreläsarens titel: Doktorand, sjuksköterska
Arbetsplats:
E-post: Caroline.stridman@nll.se
Att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (doktorsavhandling, omvårdnadsforskning) Disputationsdatum: 6 december, Sunderby sjukhus
Det övergripande syftet med avhandlingen är att beskriva och utvärdera erfarenhet-
er av hur det är att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) med fokus på
fatigue, hälsa och välbefinnande. Alla studier baseras på data från OLIN-studierna
och datainsamling utfördes med hjälp av FACIT-Fatigue SF-36 och semi-
strukturerade intervjuer.
Resultatet visade att fatigue är vanligare bland personer med KOL och påverkas av
luftvägssymtom och hjärtsjukdom. Fatigue tilltar med ökad svårighetsgrad av KOL
och vid jämförelser med personer utan KOL, så är fatigue förvärrad redan vid
KOL-stadie I (mild sjukdom) hos de med luftvägssymtom. KOL-stadie ≥ II (me-
delsvår till mycket svår sjukdom) med luftvägssymtom, var risk faktorer för klinisk
signifikant fatigue även efter justering för kön, ålder, hjärtsjukdom och rökvanor.
Deltagarna beskrev KOL som den viktigaste orsaken till fatigue, men även andra
faktorer som ökad ålder, andra sjukdomar och tristess bidrog. Fatigue påverkade
och kontrollerade deltagarnas liv och tillsammans med andfåddhet beskrevs käns-
lan av fatigue vara överväldigande. Det framkom även att fatigue var ett outtalat
symtom, både gällande information från sjukvården men även av deltagarna själva.
Fysisk aktivitet beskrevs vara den viktigaste faktorn vid fatigue-hantering. Fatigue
påverkar den fysiska och mentala hälsan negativt, både bland personer med och
utan KOL. När klinisk signifikant fatigue rapporterades i båda grupperna, hade per-
soner med KOL lägre fysisk hälsa än de utan KOL. Ökad fatigue, lägre fysisk och
mental hälsa vara associerad med mortalitet, men endast bland personer med KOL.
För ett ökad välbefinnande skapade personer med KOL en balans mellan andning
och livskraft genom att anpassa sig till livslång begränsning, hantera variationer i
sjukdomen, förlita sig på egen kapacitet samt ha tillgång till en tillgänglig och till-
litsfull vård.
Sammanfattningsvis, trots att fatigue är ett vanligt symtom vid KOL, så är symto-
met outtalat. En ökad medvetenhet om fatigue är nödvändig för en tidig identifikat-
ion, vilket kan ske genom mätningar av förekomsten av fatigue, men även via sam-
tal om symtomet. Detta är viktigt eftersom fatigue påverkar hälsan negativt och är
associerad med mortalitet. Möjlighet till sjukdoms- och fatigue-hantering kan för-
bättra hälsa och välbefinnande bland personer som lever med KOL.
3
FÖREDRAG 2013
Föreläsarens namn: Ann-Sofie Forslund Forskningssjuksköterska/doktorand
Arbetsplats: FoU-centrum
E-post: ann-sofie.forslund@nll.se
Att överleva hjärtstopp utanför sjukhus
Bakgrund: Få personer överlever hjärtstopp som inträffar utanför sjukhus, men det
finns en positiv tidstrend att fler överlever. Det finns ett fåtal studier som beskriver
personers erfarenheter av att överleva hjärtstopp. Därför finns ett behov av mer
kunskap om vad det betyder att överleva, en kunskap som hälso- och sjukvårdsper-
sonal behöver för att kunna möta personerna i dialog kring händelsen och deras
fortsatta liv.
Syfte: Syftet var att belysa innebörden i personers levda erfarenhet av att överleva
hjärtstopp utanför sjukhus, 1 månad efter händelsen.
Metod: Ett ändamålsenligt urval av två kvinnor och nio män intervjuades mellan
februari 2011 och maj 2013. En fenomenologisk hermeneutisk metod användes för
att analysera intervjutexten.
Resultat: Analysen resulterade i två teman; (1) Att återvända till livet och (2) Att
omvärdera livet och fem sub-teman; (1a) Att vakna upp och sakna helheten, (1b)
Att inse att det inte var dags att dö, (2a) Att undra varför och söka en förklaring,
(2b) Att känna sig kluven i relationer, (2c) Att undra om livet blir det samma.
Slutsats: Att överleva hjärtstopp utanför sjukhus innebar att vakna upp och inse att
man hade haft ett hjärtstopp och blivit återupplivad. Personerna hade minnesförlust
och hade ett behov av att få veta vad som hänt under den tiden de hade varit
döda/medvetslösa. De sökte en förklaring varför de drabbats av hjärtinfarkt, de
hade varit hjärtfriska och hade nu en livslång sjukdom. De hade upplevelsen av att
ha passerat från liv till död och tillbaka till liv igen. Dessa förändringar ledde till en
omvärdering av vad som är viktigt i livet.
4
FÖREDRAG 2013
Föreläsarens namn: Ursula Werneke, Överläkare, Docent
Arbetsplats: Psykiatrin, Sunderby Sjukhus
E-post: Ursula.werneke@nll.se
Hjärtkärlsjukdom, diabetes och deras riskfaktorer i den vuxna befolkningen med allvarliga psykiska störningar i Norra Sverige. Den första MONICA-PSYK under-sökningen. Bakgrund: Allvarliga psykiska störningar (schizofreni, schizoaffektiv och bipolär
sjukdom) är associerade med ett flertal somatiska sjukdomar inklusive kardiovas-
kulära sjukdomar och diabetes vilka medför en ökad mortalitet. Uppmärksamheten
på den somatiska hälsan är lika betydelsefull som suicidprevention.
Den ökade somatiska sjukligheten beror dels på art och grad av psykisk störning
och dels på läkemedelsbehandlingen. Möjligen varierar risken för kardiovaskulära
sjukdomar mellan män och kvinnor som behandlas med atypiska neuroleptika, men
kunskapen om genusskillnader är begränsade.
Syfte: Syftet med studien är att jämföra prevalens, riskfaktorer, behandling och
livskvalitet relaterad till kardiovaskulära sjukdomar och diabetes i befolkningen
med och utan en allvarlig psykisk störning i Norrbotten.
Metod: Studien genomförs som MONICA-PSYK tvärsnittsundersökningen i sam-
band med den sjunde MONICA undersökningen 2014 som kontrollgrupp. MO-
NICA undersökningen genomförs sedan 1985 i norra Sverige och följer den lång-
siktiga utvecklingen av hjärtkärlsjukdomar och diabetes samt riskfaktorer.
Resultat: Bland annat kartlägger studien:
• risken för kardiovaskulära sjukdomar och diabetes samt riskfaktorer i jämförelse
med personer utan psykisk sjukdom i samma geografiska område;
• livstilsvanor, socioekonomiska faktorer, urbanisering, sömn och trötthet;
• livskvalitet i samband med somatiska sjukdomar;
• genusskillnader i morbiditet, riskfaktorprofil och behandlingstillgång.
Slutsats: Studien skapar basdata för att kunna förutsäga framtida risker för kardio-
vaskulära sjukdomar och diabetes bland personer med allvarlig psykisk störning.
5
FÖREDRAG 2013
Föreläsarens namn: Mats Eliasson Professor, överläkare
Arbetsplats: Medicin, Sunderby sjukhus
E-post: Mats.eliasson@nll.se
Seroprevalence of Sindbis virus and associated risk factors in Northern Sweden 2009. The MONICA Study
Bakgrund: Mosquito-borne alpha viruses such as Chikungunya and Sindbis virus
(SINV) cause diseases characterized by rash, fever and arthritis which often lead to
long-lasting arthralgia. The incidence of SINV in Europe and the associated risk
factors are not fully known.
Syfte: We aimed to determine the seroprevalence of SINV and associated risk fac-
tors in northern Sweden.
Metod: During 2009 a randomly selected population in Northern Sweden between
25 and 74 years were invited in the MONICA Study. Serum from 1611 available
samples were analysed for specific IgG antibodies.
Resultat: Overall, 2.9% had IgG against SINV. More men (3.7%) than women
(2.0%) were SINV seropositive (p=0.047) and it was more common in subjects
with lower educational level (p=0.013) and living in small and rural communities
(p<0.001). Seropositivity was associated with higher waist circumference (p=0.1),
elevated diastolic blood pressure (p=0.037), and history of a previous stroke
(p=0.011). In a multiple logistic regression analysis, adjusting for known risk fac-
tors for stroke, seropositivity for SINV was an independent predictor of having had
a stroke (OR 4.3; CI 1.4 to 13, p=0.011). Notably, the seroprevalence for SINV has
increased in northern Sweden compared to 25 years ago, indicating an emergence
of the disease.
Arbetet genomfördes i samarbete med Clas Ahlm, Olli Vapalahti och Magnus
Evander. Department of Clinical Microbiology, Infectious Diseases, Umeå Univer-
sity, Umeå, Sweden, Department of Clinical Microbiology, Virology, Umeå Uni-
versity, Umeå, Sweden samt Department of Virology, Haartman Institute and De-
partment of Veterinary Biosciences, University of Helsinki, Finland
6
FÖREDRAG 2013
Föreläsarens namn: Lena Brandefors, Läkare
Arbetsplats: Medicinkliniken
E-post: lena.brandefors@nll.se
Familjär Waldensströms macroglobulinemi
Background: Waldenstroms Macroglobulinemia (WM) is a rare disease, with an
overall incidence rate of 3-4 cases per million people per year. The incidence in
Sweden based on data from Swedish lymphoma registry is approximately 10 per
million persons per year and in the northern part of Sweden in the counties of
Norrbotten and Västerbotten the incidence is approximately 17 per million people
per year. Currently, the causes of WM are mostly unknown; however, recent data
support a role for both genetic and immune-related factors in the pathogenesis.
Familial clustering in WM has been observed in several studies. Patients with a
personal history of autoimmune diseases or infections have a higher incidence of
LPL/WM. Recently, hyperphosphorylated paratarg-7, a protein with unknown
function, was identified as the target of 11% of IgM paraproteins in patients with
IgM MGUS and WM. Family analysis showed that hyperphosphorylated paratag-7
is inherited in a dominant fashion .
Methods and results: Seven families with two or more relatives with WM or IgM
MGUS and 2 families with MM and WM were identified through the Regional
Lymphoma Registry for the Northern Part of Sweden and the Swedish Cancer Reg-
istry. In 4/9 of the families siblings were affected, in 3/9 were parent-child affected
and 2/9 had other relationships. The index patients and their relatives were contact-
ed for prior medical history, complete blood counts, LDH, beta-2-microglobuline,
serum protein electrophoresis and immunofixation, free light chains in serum. In
5/9 families there was a history of autoimmune disease and in 3/9 other hematolog-
ical malignancy than WM and MM. 44 blood samples from 8 families were ana-
lyzed with serum protein electrophoresis and immunofixation. 22/44 (50%) had an
abnormal serum protein electrophoresis and 36% of the tested unaffected relatives.
16/44 (36%) had a monoclonal paraprotein (7 WM, 1MM, 5 IgM MGUS, 2 IgG
MGUS, 1 light chains). 3 patients had polyclonal hypergammopathy ( 2 IgM and 1
IgA) and 4 patients subnormal levels of IgG. 5/16 paraproteins were unknown
(15% of unaffected relatives). All patients with paraproteins in the same family had
the same light chain. Only the known patients with WM had an abnormal FLC ra-
tio.
Conclusions: The relatives to patients with WM in these families have a high fre-
quency of serum immunoglobulin abnormalities (monoclonal gammopathy, poly-
clonal gammopathy and subnormal levels of IgG) and may indicate a higher risk
for develop WM. In collaboration with Michael Pfreundschue and Klaus-Dieter
Preuss, Saarland University Medical School, Homburg/Saar, we are going to ana-
lyze paratarg-7, the results will be presented later
7
FÖREDRAG 2013
Föreläsarens namn: Ulf Carlsson, Läkare, Carina Leinehed, Narkos ssk
Arbetsplats: IVAK PÄS
E-post: Carina.leinehed@nll.se
Standardvårdplan för urträning av respiratorpatient
Bakgrund: En vanligt förekommande patientgrupp på intensivvårdsavdelningen är
de patienter som tränas ur respirator. Urträning uppskattas ta 40 % av den totala
tiden som patienten behandlas med respirator (Esteban et al. 1995).
Metod: Genom en protokollstyrd urträning kan man enligt Dries, McGonigal, Ma-
lian, Bor och Sullivan (2004) förkorta tiden i respirator och samtidigt minska ande-
len patienter som får VAP (Ventilator Associerad Pneumoni). Diskussionen om
vilken metod som skall användas vid respiratorurträning har pågått länge men trots
att många undersökningar gjorts på området finns det, enligt Crocker (2002), ingen
tillförlitlig studie som har kunnat bevisa att en urträningsmetod är bättre än någon
annan. Man bör lägga fokus på hur metoderna appliceras och lägga vikten på tid-
punkten för påbörjad urträning.
Syfte: Genom att standardisera urträningen är förhoppningen att tiden i respirator
förkortas och att det i sin tur minskar risken för komplikationer vilket i slutändan
gagnar patienten. Den utarbetade standardvårdplanen togs i bruk våren 2012 och
aktiveras när kriterier för urträning är uppnådda. Standardvårdplanen är tänkt att ge
stöd och struktur inför extubering/dekanylering. Kunskapsunderlaget som är kopp-
lat till standardvårdplanen är skrivet som ett utbildningsmaterial för intensivvårds-
personal.
Resultat: Under hösten 2013 kommer Standardvårdplanen att utvärderas, kan vi se
en tydlig tidpunkt för påbörjad urträning och hur är följsamheten? Upplever perso-
nalen ett stöd och ger det bättre struktur?
8
FÖREDRAG 2013
Föreläsarens namn: Inger Westborg
Föreläsarens titel: Specialistläkare ögonsjukdomar /doktorand avdelningen för klinisk vetenskap/Oftalmologi Umeå Universitet
Arbetsplats: Erikslunds HC
E-post: inger.westborg@nll.se
Optimizing number of postoperative visits after cataract surgery – a safety per-spective
Purpose: To evaluate safety perspectives, when the standard routine after cataract
surgery is no planned postoperative visit.
Method: A prospective, observational cohort study was performed on all cases of
cataract surgery during a 1-year period, at one institution (n=1249). The study
group was all patients following the standard procedure of the clinic. As a control
group all patients having surgery during one month (March) was chosen. All these
patients had a planned postoperative visit. The standard routine is no planned post-
operative visit. A postoperative visit is planned if there are other significant eye
diseases, for instance glaucoma, wet AMD and diabetic retinopathy. Outcome
measures were; any planned postoperative visit, any complications and/or adverse
events, postoperative visual acuity and any postoperative control/contact initiated
by the patient.
Results: There were no differences in age, sex, complications/adverse events and
postoperative visual acuity between the study group and control group. 9% (117 of
1249) of patients initiated a postoperative contact. 26% of patients initiating post-
operative contact had a planned visit. Reasons for contact were visual disturbance,
redness and/or chafing, pain and anxiety. 68% were first eye surgery and 32% se-
cond eye surgery.
Conclusions: It is possible to minimize postoperative visits in cases of uncompli-
cated cataract surgery. Patients with other eye disease should be evaluated when
planning cataract surgery if postoperative visit is mandatory. Preoperative infor-
mation is important and the clinic should have resources to answer questions from
patients and be prepared for extra postoperative visits.
9
FÖREDRAG 2013
Föreläsarens namn: Birgitta Nordström Doktorand /sjukgymnast
Arbetsplats: Forskning och utvecklingscentrum, NLL
E-post: birgitta.nordstrom@nll.se
Barns användning av ståhjälpmedel.
En intervjustudie om barns och föräldrars erfarenheter av att använda ståhjälp-medel.
Bakgrund: Användning av ståhjälpmedel är vanligt hos barn med funktionsned-
sättningar som medför att barnet inte självständigt kan bibehålla en stående ställ-
ning. De studier som finns om stående handlar i huvudsak om ståendets påverkan
på den biologiska kroppen.
Syfte: Syftet med studien var att belysa barnens och föräldrarnas erfarenheter av
användningen av ståhjälpmedel.
Metod: Sex barn/tonåringar (7-19 år) och 14 föräldrar deltog i individuella inter-
vjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Analysen av intervjutexterna resulterade i ett huvudtema, Ståendets dub-
belhet, och följande teman: (1) Ståendets instrumentella dimension. (2) Ståendets
sociala dimension. (3) Ståendets ambivalenta dimension.
Slutsats: Det finns en inbyggd dubbelhet i att använda ståhjälpmedel. Att stå i sitt
ståhjälpmedel betraktades som en aktiv behandling av olika kroppsstrukturer och
kroppsfunktioner. Ståendet kunde även orsaka smärta och trötthet och påverka bar-
nets känsla av frihet och delaktighet både positivt och negativt. Föräldrarna upp-
levde att ståendet påverkade hur andra personer betraktade deras barn, medan bar-
nen upplevde ståendet som en aktivitet som sträckte ut kroppen och ibland kunde
vara en fördel i aktiviteter. Sjukgymnaster som arbetar med barn bör beakta både
den sociala och fysiska dimensionen av att använda ståhjälpmedel och att ta hänsyn
till både barnens och föräldrarnas tankar och erfarenheter.
10
FÖREDRAG 2013
Föreläsarens namn: Ann-Charlotte Kassberg Doktorand/arbetsterapeut
Arbetsplats: Forskning och utvecklingscentrum, NLL
E-post: Ann-charlotte.kassberg@nll.se
Användning av vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada
Bakgrund: Användning av vardagsteknik (VT) som mobiltelefoner och tjänster
med internet ökar i hemmet, på arbetet och i samhället. Tidigare studier har främst
kvalitativt visat att personer med förvärvad hjärnskada (FHS) upplever svårigheter
i användandet av VT.
Syfte: Att utforska och beskriva förmåga att använda VT hos personer med FHS i
yrkesverksam ålder samt att undersöka om förmågan var relaterad till funktions-
hinder efter FHS.
Metod: 81 personer förmåga att använda VT bedömdes med observationsinstru-
mentet Management of Everyday Technology Assessment (META). Glasgow
Functional Outcome Scale Extended version (GOSE) användes för bedömning av
deltagares funktionshinder efter FHS. Deltagarna indelades i 3 nivåer baserat på
GOSE: (i) svår funktionsnedsättning (n=19), (ii) medelsvår funktionsnedsättning
(n=38) och (iii) god återhämtning (n=24). Med Raschanalys genererades mått på
deltagares förmåga att hantera VT. De tre gruppernas förmåga att använda VT jäm-
fördes gruppvis med ANCOVA.
Resultat: Svårigheter att använda VT förekom hos deltagare i alla tre grupperna.
Deltagare i grupperna med svår respektive medelsvår funktionsnedsättning hade
signifikant lägre förmåga att använda VT jämfört med gruppen med god återhämt-
ning.
Slutsats: Personer med FHS kan ha nedsatt förmåga att använda VT vilket kan in-
nebära risk för begränsningar av aktivitet och delaktighet. Resultatet visar på bety-
delsen att professionella beaktar förmåga att använda VT och dess roll för att möj-
liggöra aktivitet och delaktighet i rehabiliteringen för personer med FHS.
11
FÖREDRAG 2013
Föreläsarens namn: Birgitta Frohm Arbetsterapeut
Arbetsplats: Arbetsterapienheten, Sunderby sjukhus/ Arbetsterapeut-programmet, Institutionen för Hälsovetenskap, Ltu
E-post: birgitta.frohm@ltu.se
Kvinnors upplevelse av dagliga aktiviteter efter höftfraktur opererad med höft-plastik
Syfte: att beskriva hur kvinnor upplever dagliga aktiviteter efter höftfraktur opere-
rad med höftplastik. De som blir opererade med höftplastik får rörelserestriktioner i
tre månader. Förutom den fysiska begränsningen efter ett trauma som höftfraktur
påverkar även restriktionerna aktivitetsförmågan på olika sätt i vardagen.
Metod: Sex kvinnor intervjuades med semistrukturerade intervjuer och analysera-
des utifrån kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i tre kategorier; “aldrig mer
som förr”, ”känsla av att vara utelämnad” och ”rädsla och osäkerhet gjorde att
världen krympte”.
Resultat: I studien framkom att de vardagsaktiviteter som tidigare varit självklara
att utföra innan höftfrakturen förändrades. Kvinnorna upplevde en förlust av delak-
tighet i personlig vård och möjlighet att utföra hemmets sysslor, förändringar som
de inte själva hade valt och som kom plötsligt.
Slutsats: Studien kan bidra till en ökad förståelse av patienters fortsatta behov av
rehabilitering efter sjukhusvård. En rehabilitering som är långsiktig, individuell och
meningsfull för patienten i syfte att återfå delaktighet i dagliga aktiviteter.
12
FÖREDRAG 2013
Föreläsarens namn: Catharina Nordin Sjukgymnast.
Arbetsplats: Furunäsets hälsocentral
E-post: Catharina.Nordin@nll.se
Patienters tidigare erfarenheter av patientdelaktighet före multimodal smärtre-habilitering
Syfte: Att beskriva patienters tidigare erfarenheter och upplevelser av patientdelak-
tighet före multimodal smärtrehabilitering.
Metod: Semi-strukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Informanter: Sjutton patienter som fullföljt multimodal smärtrehabilitering vid en
hälsocentral i Norrbotten intervjuades. Patienterna var 14 kvinnor och tre män i
åldrarna 23 till 59 år, med långvarig smärta från nacke, axel, rygg eller generali-
serad smärta. Alla patienter, utom en person, hade erfarenheter av långvarig sjuk-
skrivning med anledning av sin smärta.
Resultat: Ett tema ”Ett sökande efter erkännande” framträdde från de tre kategori-
erna ”Behov av medicinsk bekräftelse”, ”Emotionell och kognitiv distansering, och
”Behov av kommunikation”. Temat beskriver patientdelaktighet som en brist på
erkännande av hälso- och sjukvården. Patienters erfarenheter av behov av vård och
vårdpersonalens rätt att tolka patientens situation utgjorde kategorin ”Behov av
medicinsk bekräftelse”. I kategorin ”Emotionell och kognitiv distansering”, beto-
nade patienterna de negativa känslor och tankar som uppstod av att inte bli bekräf-
tad som person av vårdpersonalen. Situationsbundna ramar, som exempelvis tid,
tillsammans med patienters emotionella och kognitiva förutsättningar, samt patien-
ters strategier till dialog med vårdpersonalen, formade kategorin ”Behov av kom-
munikation” som påverkade patienternas möjlighet till delaktighet.
Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonal har förståelse för att patienter som deltar i
multimodal smärtrehabilitering kan ha erfarenheter av icke patient-centrerad vård.
Patienterna kan sakna bekräftelse från vården och deras åsikter kan ha blivit förbi-
sedda. Vårdpersonal i multimodal rehabilitering kan behöva fokusera på en dialog
med patienterna och att tillgodose deras delaktighet i beslut och planering av reha-
biliteringen.
13
FÖREDRAG 2013
Föreläsarens namn: Margareta Eriksson
Föreläsarens titel: Folkhälsostrateg, Med Dr sjukgymnastik, leg. sjuksköterska
Arbetsplats: Folkhälsocentrum, NLL
E-post: Margareta.eriksson@nll.se
7-års uppföljning av Björknäsprojektet
Bakgrund: En fysisk aktiv livsstil och goda kostvanor minskar risken för en rad
sjukdomar, bl.a. fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Flera stora multicenter-
studier har visat att livsstilsintervention med stöd under flera år minskar risken för
diabetes och har gynnsam effekt på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Långtids-
uppföljningar har visat kvarstående positiva effekter upp till 10 år. I Björknäs stu-
dien undersöktes effekten av en gruppbaserad livsstilsintervention inom primär-
vård, med fokus på kost och fysisk aktivitet, riktad till en population med måttlig
till hög risk för hjärt-kärlsjukdom. Uppföljningen efter tre år visade att intervent-
ionsgruppen hade signifikant minskat midjemått, midja-höftkvot, systoliskt- och
diastoliskt blodtryck samt ökad syreupptagningsförmåga, självrapporterad fysisk
aktivitet och livskvalitet. Kostnaden per QALY var låg och interventionen var
kostnadsbesparande genom minskade läkarbesök.
Syfte: Att utvärdera effekten på lång sikt (7 år) av livsstilsinterventionen i Björknäs
studien, dvs. 4 år efter avslutad kontakt. Frågeställningen var om modellen med
intensiv intervention under en begränsad tid (3 mån) åtföljd av regelbunden med
successivt utglesade uppföljningsträffar under tre år kan ge varaktiga förändringar
av kost och motionsvanor som långsiktigt påverkar riskfaktorer för hjärt- kärlsjuk-
dom och livskvalitet.
Metod: Randomiserad kontrollerad studie med uppföljning efter 7 år. Etthundra
fyrtiofem deltagare med en eller flera av diagnoserna fetma, diabetes, högt blod-
tryck och blodfettsrubbning slumpades till en interventionsgrupp eller kontroll-
grupp. Intervention bestod av sjukgymnasthandledd träning i gupp under tre måna-
der tre gånger per vecka och kostrådgivning med dietist vid fem tillfällen. Efter
interventionsperioden erbjöds deltagarna uppföljningsträffar, sex träffar det första
året, fyra träffar det andra året och två träffar det tredje året. Kontrollgruppen er-
bjöds en informationsträff om kost, motion och hälsa. Alla deltagare genomgick
kliniska undersökningar före start, efter 3 mån, 1, 2, 3 och 7 år.
Resultat: Totalt deltog 81 % av deltagarna vid 7-års uppföljning. Den självrappor-
terade tiden för motionsaktiviteter och totala tiden för fysisk aktivitet samt motivat-
ionen för fysisk aktivitet var signifikant högre i interventionsgruppen. Hälsorelate-
rad livskvalitet mätt med EQ-VAS skattades signifikant högre i interventionsgrup-
pen liksom flera dimensioner av SF-36. Flera kliniska variabler visade förbättringar
i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen. Signifikanta skillnader i sy-
stoliskt och diastoliskt blodtryck, syreupptagningsförmåga samt midjemått och
midjehöftkvot visades, medan förändringarna av vikt och BMI inte riktigt nådde
signifikans. Inga skillnader mellan grupperna av blodfetter eller blodsocker visa-
des. Antalet läkarbesök i primärvård var signifikant lägre under interventions-
perioden och sex år efteråt.
Slutsats: Resultaten visar på en gruppbaserad modell i primärvård för livsstilpå-
verkan riktat till högriskpatienter för hjärt-kärlsjukdom som genererar långtidsef-
fekter på flera viktiga riskfaktorer samt förbättrar livskvaliteten. Spridning av mo-
dellen i primärvården skulle troligen vara till nytta för patienter med hög risk för
hjärt-kärlsjukdom.
14
FÖREDRAG 2013
Föreläsarens namn: Johan Segerstedt Underläkare
Arbetsplats: Infektion, Sunderby sjukhus
E-post: johan.segerstedt@nll.se
Fatigue and type 1 diabetes in northern Sweden Aim: Many chronic diseases such as type 2 diabetes mellitus (type 2 DM) lead to
fatigue but little is known regarding people with type 1 diabetes mellitus (type 1
DM). Our aim was to determine if type 1 DM is associated with fatigue and to
study predictors for fatigue.
Method: A questionnaire comprising the Multidimensional Fatigue Inventory
(MFI-20) was sent to 388 type 1 DM patients and to a control group of 1000 people
in northern Sweden. The response rate was 66% and 31% respectively. Patients
without complications despite long disease duration (survivors) were analysed sep-
arately.
Results: Type 1 DM was associated with greater general and physical fatigue
compared to the general population. Amongst the patients cardiovascular and cere-
brovascular disease predicted greater fatigue. Survivors showed more fatigue in the
reduced motivation dimension compared to the control group. Overall, fatigue
scores were higher amongst women, and the association between fatigue and type 1
DM was also stronger amongst women.
Conclusions: Type 1 DM is associated with greater general and physical fatigue,
partly ascribed to vascular diseases. Survivors showed reduced motivation, suggest-
ing that fatigue might be a complication of type 1 DM per se.
15
FÖREDRAG 2013
Föreläsarens namn: Maria Larsson Läkarstudent,(T10- projekt).
Arbetsplats: Läkarutbildningen Umeå/Sunderbyn
E-post: mala0043@student.umu.se
Injury incidence in Swedish men’s elite ice hockey – a 29 years
perspective
Background: Ice hockey is a popular physical sport with a high risk of injury. De-
spite better
equipment, new rules and other procedures to create a safer sport, previous studies
indicates that
the injury rate is still high.
Objective: To evaluate trends in the injury panorama in Swedish men s elite ice
hockey in a 29 year perspective.
Methods: The medical staff of one Swedish male elite ice hockey club prospec-
tively recorded all
injuries during practice and game over 29 full consecutive seasons (1984/1985 until
2012/2013). All injuries were recorded in a standardized medical record where all
data easily could be exported and analyzed. The injury incidence was calculated
per 1000 game-hours considering injury type, location and severity. Only traumatic
time-loss injuries occurring in games were included in the study.
Results: The total injury incidence increased from 417 to 500 injuries /1000 game-
hours during the studied seasons. During the first 14 seasons the injury incidence
decreased with 17 injuries/ 1000 game –hours yearly and during the last 15 seasons
an increase with 11 injuries/1000 game-hours were found. Concussions as injury
type and head- and neck trauma as injury location increased throughout the studied
period. Fractures of both the upper and lower extremity decreased during this peri-
od and the severity of injuries (measured as days away from training/match) was
unchanged despite variations in incidence between seasons.
Conclusions: This study, like previous studies, showed that injury incidence in-
creases among elite male ice hockey players. At least part of this rising trend is be-
lieved to be connected to a more physical play. The fact that the players’ protective
equipment have improved during this time period may have influenced the changes
in the injury panorama considering injury types and locations.
16
FÖREDRAG 2013
Föreläsarens namn: Mats Eliasson Professor, överläkare (Eric Mohlin lärkar stud T10-projekt)
Arbetsplats: Medicin, Sunderby Sjukhus
E-post: Mats.eliasson@nll.se
Long-term prognosis after medical treatment of Graves’ disease in the northern Swedish population 2000-2010
Objective. To investigate the long-term prognosis after antithyroid drug (ATD)
treatment in patients with Graves’ disease (GD) in the setting of routine health
care.
Design and methods. Medical records of all patients diagnosed with first-time GD
2000-2010 with at least 6 months of ATD-treatment in the county of Norrbotten in
northern Sweden were retrospectively reviewed. Patients were followed for relapse
until 31 December 2012. We included 219 patients (mean age 46 years, 82.5%
women) with follow-up of maximum 10 years and 829 observed patient years. Data
were analysed using Kaplan-Meier estimates and log-rank test.
Results. During the observation period, 43.5% of patients had relapsed in active
GD. Cumulative relapse rates were 22.6%, 30.2%, 36.9%, and 41.5% after 6
months, 1 year, 3 years, and 5 years, respectively. Only 6.2% of all relapses oc-
curred past 4 years. The sum of free T4 and free T3 (p=0.024) and presence of goi-
tre (p=0.014) predicted relapse. Previous smoking was protective for relapse
(p=0.003). Age, gender, current smoking, and ophtalmopathy did not predict re-
lapse. Agranulocytosis was found in 1.7% (95% CI 0.7-4.0%).
Conclusion. A long-term remission of 56.5%, in a Swedish iodine-sufficient area
and within usual care where ATD are offered most patients, is higher than in most
studies. Relapse was most common during the first years and prognosis was excel-
lent after four years without relapse. The protective effect of previous smoking
merits further research.
Arbetet genomfördes av läkarstudent Eric Mohlin under termin 10, våren 2013
17
FÖREDRAG 2013
Föreläsarens namn: Mats Eliasson Professor, överläkare (Martin Lindroth under termin 10)
Arbetsplats: Medicin, Sunderby Sjukhus
E-post: Mats.eliasson@nll.se
Disparities in cardiovascular risk factors in rural and urban Sweden 2009, The Norden Sweden MONICA Study
Background and aim. Prior research has indicated a higher burden of cardiovas-
cular risk factors in rural communities. In Sweden, socioeco-nomic transition and
urbanization has led to decreasing population and possibly changing characteristics
of the remaining rural inhabitants. The objective of our study was to investigate
disparities in cardiovascular risk factors between urban and rural populations of
northern Sweden and to what extent socioeconomy contributed to possible differ-
ences.
Methods. We used data from the 2009 northern Sweden MONICA Study. Partici-
pants, 25 to 74 years, (n=1729) answered ques-tions and participated in examina-
tions yielding data on cardiovascular risk factors and location of residence. Com-
munity size was classified as: rural area=<1000 inhabitants; town=1000-15000;
city=>15000. We adjusted our analysis for age, gender and educational attainment
by general linear models.
Results. The rural population was older and more often male compared to those
living in cities. Having only basic education was more common in rural areas
compared to cities (26.2% vs. 12.3%) and having completed an university educa-
tion was more common in cities compared to urban areas (35.8% vs. 23.4%).
Waist and hip circumference, BMI and total cholesterol level was significantly
higher in rural areas compared to cities, also after adjusting for differences in age
and gender. The largest differences between city and rural were seen in waist cir-
cumference of women (4.8 cm), BMI of women (1.8 units) and cholesterol of men
(0.37 mmol/l). Systolic blood pressure in both sexes and diastolic pressure for men
were also higher in rural areas, but not when adjusting for age and gender.
Participants in rural areas were more often treated for hypertension and hyperlipi-
daemia, hospitalized for myocardial infarction and diagnosed with diabetes, but not
after adjusting for age and gender. Regular physical activity among city dwellers
had a trend of being more common compared to rural dwellers (p=0.09). Smoking,
snuff use and prevalence of pathological glucose tolerance did not differ between
community sizes. Middle sized communities often had values in between rural and
urban but overall they were more similar to rural populations. Further adjustment
for education did not change the results.
Conclusions. In 2009 the rural population in northern Sweden is older, with lower
education, more obesity and higher cholesterol levels compared to the urban popu-
lation. A sedentary lifestyle is more common in the rural areas. Thus, there is still
clustering of some cardiovascular risk factors in Swedish rural areas that cannot be
explained by differing educational levels.
Arbetet genomfördes av läkarstudent Martin Lindroth under termin 10, våren 2013
18
POSTERPRESENTATION 2013
Föreläsarens namn: Britt-Marie Eklund, Forskningssjuksköterska
Arbetsplats: OLIN-studierna
E-post: britt-marie.eklund@nll.se
Nikotinberoende och förändringar i rök status hos rökare – rapport
från Obstruktiv Lungsjukdom i Norra Sverige, KOL studie.
Bakgrund: Rökning är starkt relaterad till luftvägshälsa men det finns begränsade
populationsbaserade data om nikotinberoende och rökstopp.
Syfte: Att utvärdera nikotinberoende och motivation till rökstopp bland rökare i
relation till förändringar i rökvanor i en longitudinell populationsbaserad studie.
Metod: Vid undersökning av fyra populationsbaserade kohorter år 2002-2004 iden-
tifierades 993 individer med KOL, FEV1/FVC <0.70, tillsammans med 993 ålders-
och köns matchade deltagare utan obstruktiv lungfunktions-nedsättning. Studie
populationen, Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten’s (OLIN’s) KOL-studie,
(n=1986) inviterades alltsedan år 2005 till årlig klinisk undersökning. Rökare be-
svarade frågeformuläret ”Fagerströms test for nicotine dependency” (FTND) vilket
inkluderar ”Heaviness of smoking index” (HSI) samt frågor om motivation till rök-
stopp (mtrs). Data från år 2005 och 2008 har använts.
Resultat: År 2005 fanns 366 aktiva rökare;(KOL n=266, ej KOL n=100). År 2008
var andelen rökare högre i gruppen med KOL, 71 % (147/208), jämfört med i
gruppen utan KOL, 60 % (47/78). FTND poäng 2005 värderades i relation till rök
status år 2008; 4.06 hos rökare, 3.67 hos intermittenta rökare och 2.85 hos ex-
rökare (högre poäng betyder högre beroende) medan HSI poäng var 2.32, 2.17 re-
spektive 1.73. Poäng för mtrs år 2005 i relation till rökvanor 2008 var 6.00 hos rö-
kare, 6.43 hos intermittenta rökare och 6.62 hos ex-rökare (högre poäng betyder
högre motivation).
Slutsats: Bland rökare i befolkningen har såväl nikotinberoende som motivation
till rökstopp betydelse för att befrämja rökstopp.
1
POSTER PRESENTATION 2013
Föreläsarens namn: Mota de Almeida, Fernando J, ST-tandläkare
Arbetsplats: Tandvårdenskompetenscentrum - Endodonti
E-post: Fernando.mota-de-almeida@nll.se
Hur påverkar Cone beam Datortomografi (CBCT) det diagnostiska tänkandet inom endodonti?
Syfte: De europeiska riktlinjerna för användande av Cone beam CT (CBCT) grun-
das huvudsakligen på studier om teknisk och diagnostisk tillförlitlighet. Det finns
ett behov att undersöka huruvida CBCT undersökning påverkar det diagnostiska
utfallet för att stödja de europeiska riktlinjerna för användande av CBCT. Syftet
med denna studie var att bedöma hur radiologisk undersökning med CBCT påver-
kar det diagnostiskt tänkande i en population med endodontiska problem och att
undersöka vilka tandregioner som undersöks oftast.
Metoder och material: Studien baserades på uppgifter som prospektivt samlats in
från 2 olika endodontiska specialistkliniker i Luleå och Uppsala mellan oktober
2011 och december 2012. Under perioden remitterades 57 patienter för CBCT-
undersökning i enlighet med gällande europeiska riktlinjer. Efter en inledande nog-
grann klinisk undersökning men innan CBCT-undersökning noterade behandlande
tandläkare en preliminär diagnos. CBCT-undersökningarna utfördes på likadan
apparatur både i Luleå och Uppsala och med standardiserade undersökningsproto-
koll. När svar från CBCT-undersökning förelåg ställdes en ny definitiv diagnos av
samma tandläkare som tidigare satt preliminär diagnos. Diagnos före och efter
CBCT-undersökning erhölls för 53 patienter och 81 tänder. Fyra patienter hade
ofullständigt ifyllda protokoll och uteslöts ur analysen.
Resultat: Av 53 patienter 35 var kvinnor (66%). Den anatomiska fördelningen av
undersökta tandregioner för de 53 patienterna var följande: överkäkens sidoparti i
29 patienter, överkäksfront på 12 patienter, underkäkens sidoparti på 10 patienter,
och underkäksfront på 2 patienter. Diagnoserna hade ändrats avseende 28 av 81
tänder (35%). Diagnoserna hade ändrats avseende minst en tand hos 22 patienter
(41%).
Slutsats: CBCT-undersökning har en betydande inverkan på det diagnostiska utfal-
let avseende endodontiska frågeställningar när metoden används enligt Europeiska
Kommissionens riktlinjer.
2
POSTER PRESENTATION 2013
Föreläsarens namn: Helena Backman, Doktorand, statisktiker
Arbetsplats: OLIN-studierna
E-post: Helena.backman@nll.se
Upp till 20% av luftvägssymtomen i samhället kan härledas till rökning
Syfte: Att beräkna prevalens och förändring i prevalens av astma och luftvägssym-
tom i förhållande till rökvanor bland vuxna Norrbottningar, samt att beräkna ande-
len av symtom- och astmaprevalens som kunde härledas till rökning.
Metod: En postal enkät med frågor om luftvägssymtom, astma och rökvanor skick-
ades år 1996 ut till ca 8000 slumpmässigt utvalda Norrbottningar i åldrarna 20-69
år. 85% besvarade enkäten. År 2006 skickades samma enkät ut till ett nytt slump-
urval i samma åldrar och 77% besvarade enkäten. Prevalenser beräknades bland
samtliga deltagare samt stratifierat på icke-rökare, ex-rökare och rökare. PAR (Po-
pulation attributable risk) beräknades för att mäta andelen av symtom- och astma-
prevalens som kunde härledas till rökning.
Resultat: Samtliga luftvägssymtom var starkt associerade till rökning i båda enkät-
undersökningarna. Prevalensen av de flesta luftvägssymtom minskade signifikant
från 1996 till 2006, parallellt med en kraftig minskning av nuvarande rökning.
Samtidigt ökade prevalensen av läkardiagnosticerad astma från 9.4% till 11.6%.
När resultaten stratifierades på rökvanor fann vi en minskning av bronkitiska sym-
tom (sputum och hosta) bland icke-rökare, medan prevalensen var oförändrad
bland ex-rökare och rökare. Pip och väs minskade inte bland icke-rökare trots den
drastiska minskningen i rökvanor. Läkardiagnosticerad astma ökade bland icke-
rökare, ex- rökare och rökare. År 2006 varierade PAR av rökning mellan ca 10%
och 20% för de olika luftvägssymtomen, med högst värde för återkommande pip
(20.6%). PAR visade inte en signifikant association mellan nuvarande rökning och
astma.
Slutsats: Prevalensen av rökning och luftvägssymtom minskade i befolkningen
mellan 1996 och 2006, parallellt med ökad prevalens av astma. Andelen av luft-
vägssymtomen som kunde härledas till nuvarande rökning varierade mellan 10%
och 20% år 2006, men nuvarande rökning och astma var inte relaterade till
varandra i denna tvärsnittsstudie. Studien bekräftar att rökprevention är viktig för
luftvägshälsan i samhället och bidrar med en pusselbit till forskningen om huruvida
astmaprevalensen fortfarande ökar eller inte.
3
POSTER PRESENTATION 2013
Föreläsarens namn: Inger Westborg, Specialist ögonsjukdomar
Arbetsplats: Erikslunds HC
E-post: Inger.westborg@nll.se
Trender i Svenska Makula registret 2007-2012 Bakgrund: Svenska Makularegistret är ett nationellt kvalitetsregister för uppfölj-
ning av behandling av våt makuladegeneration (AMD). Registret startades 2003
och webbaserades 2008. Från registrets start 2003 fram till 2007 användes fotody-
namisk behandling (PDT). Sedan 2007 har PDT till 99 % ersatts av intravitreal in-
jektionsbehandling med anti-VEGF läkemedel. Under 2012 var 34 av landets
ögonkliniker anslutna till registret.
Syfte/metod: Från 2007-01-01 t o m 2012-12-31 omfattar databasen 12 889 patien-
ter och 14 602 ögon. Cirka 12 % av patienterna har behandlats bilateralt. Registre-
ringen omfattar diagnos, visus, antal injektioner, typ av behandling samt biverk-
ningar. 2010 infördes PROM (Patient Reported Outcome Measures). En enkät, som
utvärderar patientnytta erbjuds alla patienter, som påbörjar behandling under okto-
ber månad med uppföljning efter 6 och 12 månader. Under 2011 deltog 15 kliniker
i PROM.
Resultat: Den 31 december 2012 var 81 381 behandlingar och 177 912 besök regi-
strerade. Användningen av olika anti-VEGF-läkemedel har förändrats under peri-
oden. Antal injektioner per öga under första behandlingsåret har successivt ökat.
Andelen patienter som förbättras ≥15 bokstäver ETDRS är efter 12 mån 15,9%
(antal ögon n=960), efter 24 mån 15,1% ( n=445) respektive 36 mån 14,7%
(n=204; datauttag 2008-01-01 – 2012-12-31). Ockult subretinalt neovaskulärt
membran utgör den vanligaste membrantypen men registerdata visar att andelen
ögon, där membrantypen inte kan avgöras, ökar gradvis. Antalet registrerade en-
doftalmiter 2007-2011 var totalt 15 stycken. Under 2012 registrerades 9 endof-
talmiter.
Slutsats: Förändringar i behandlingsmönster under perioden 2007-2012 avspeglas i
registret. Efter publicering av resultat från CATT-studien (NEJM 2011;364:1897)
bytte flera landsting ranibizumab mot bevacizumab, vilket ses i registret som ökad
användning av Avastin från andra halvåret 2011. Andelen patienter som förbättras
≥15 bokstäver ETDRS är stabilt ca 15 % under upp till tre års uppföljningstid, vil-
ket är i nivå med resultat från andra kliniska kohorter. Orsaken till att andel patien-
ter med okänd membrantyp ökar är oklar. En enkät om diagnostik är under utarbe-
tande. Antalet registrerade endoftalmiter var under 2012 högre än tidigare år. En
särskild endoftalmitregistrering skall införas från 2014 för att kartlägga förekoms-
ten av denna biverkning ytterligare. PROM visar att 70 % av patienterna upplever
en förbättring efter 12 månaders behandling.
4
POSTER PRESENTATION 2013
Föreläsarens namn: Johan Larsson, Läkarstudent
Arbetsplats: OLIN-studierna
E-post:
Allergisk sensibilisering vid 7 års ålder i relation till allergiska symtom vid 19 års ålder.
Syfte: Allergiska sjukdomar och allergisk sensibilisering har ökat under det senaste
årtiondet. Allergisk sensibilisering är associerad till astma, rinit och eksem. Få stu-
dier har följt sensibiliserade barn till dess de blivit vuxna. Syftet med denna studie
var att undersöka prevalensen av allergiska sjukdomar bland 19-åringar som hade
ett positivt pricktest (SPT) vid 7-8 och 11-12 års ålder. Ett ytterligare syfte var att
identifiera faktorer som påverkar risken att utveckla allergiska sjukdomar i denna
grupp.
Metod: År 1996 utfördes en postal enkätundersökning bland samtliga barn i 7-8
års ålder i Luleå och Kiruna, och 2,427 (99 % av inbjudna) deltog. Kohorten har
därefter årligen blivit inbjuden att delta i enkätundersökningen, till dess de fyllde
19 år. De inbjöds även till pricktestundersökningar vid 7-8, 11-12 och 19 års ålder.
Barn med ett positivt pricktest vid 7-8 eller 11-12 års ålder definierades som en
SPT+ kohort (n=691). Allergiska sjukdomar definierades som läkardiagnosticerad
sjukdom (astma, rinit och eksem) och antingen pågående medicinering och/eller
symtom.
Resultat: Vid 19 års ålder hade 90% av SPT+ kohorten rapporterat någon aller-
giska sjukdom eller symtom på allergisk sjukdom vid något tillfälle. Flickor hade
en signifikant högre risk att utveckla astma eller eksem. Barn som var sensibilise-
rades vid 7-8 års ålder hade en signifikant högre risk att ha utvecklat någon aller-
gisk sjukdom vid 19 års ålder jämfört med de som sensibiliserades mellan 7-8 och
11-12 års ålder. Sensibilisering mot pälsdjur och mögel var associerad med astma,
odds ratio (OR) 2.6 och 3.8., medan sensibilisering mot pollen var starkt associerad
med rinit, OR 10.0. Samtliga tre allergen-grupper (pälsdjur, pollen och mö-
gel/kvalster) var associerade med eksem. OR:s 2.2-5.9. Hereditet av astma var as-
socierad med astma, OR 2.4.
Slutsats: Nästan samtliga barn med sensibilisering mot luftburna allergen vid 7 års
ålder hade utvecklat allergisk sjukdom eller symtom vid 19 års ålder. Kvinnligt
kön, tidig sensibilisering och astma-hereditet var riskfaktorer för sjukdomsutveckl-
ing. Sensibilisering mot de olika allergen-grupperna var associerat till olika aller-
giska sjukdomar.
5
POSTER PRESENTATION 2013
Föreläsarens namn: Johan Niklasson
Arbetsplats: Geriatrik och rehabilitering
E-post: johan.niklasson@germed.umu.se
MORALE* IN VERY OLD PEOPLE WHO HAVE HAD A STROKE medförfattare: Hugo Lövheim, MD, PhD och Yngve Gustafson, MD, PhD Stroke incidence increases with age and may impact on morale.
This is population-based, cross-sectional study. The study was conducted through struc-
tured interviews during home visits and from reviews of medical records, where demo-
graphic data and health-related factors were collected. The 17-item Philadelphia Geriatric
Center Morale Scale (PGCMS) was used to assess morale.
Material: Included 708 individuals (504 women and 204 men) aged 85 years and older
(range 85-107) in Northern Sweden and Finland.
Resultat: Stroke-prevalence was 22% (156 of 708) in the study population. Ninety-one of
465 participants who could answer PGCMS questions had had a stroke. Those with stroke
had significantly lower PGCMS scores than those without (10.9±3.8 SD vs. 12.1±3.0 SD,
p-value 0.008), but 38.5% had high morale. A multiple linear regression analysis showed
that low morale was independently associated with depression, angina pectoris and im-
paired hearing among those with stroke and another multiple linear regression,
Diskussion/konklusion: A large proportion of very old have had stroke which is associated
with reduced morale. Low morale among those with stroke was independently associated
with depression, angina pectoris and impaired hearing which could be the focus for future
intervention studies.
*Morale betyder ungefär livslust/livsgnista på svenska
6
POSTER PRESENTATION 2013
Föreläsarens namn: Kambiz Shahgaldi, BMA, Docent
Arbetsplats: Avdelning Klinisk Fysiologi, Sunderby sjukhus
E-post: Kambiz.shahgaldi@nll.se
Assessment of left atrial volume using two-dimensional echocardiography and biplane three-dimensional echocardiography. A test-retest variability study Bakgrund: Left atrial volume (LAV) has become an important marker for diastolic
dysfunction and a prognostic value in patients with cardiovascular events. 2D
echocardiography fails to accurately measure LAV when compared to magnetic
resonance imaging (MRI) due to foreshortening and imaging plane positioning.
The biplane area-length method is often the chosen method to determine LAV.
With BP 3D echocardiography it is possible to capture the LA at the same time
without foreshortening or imaging plane positioning.
Syfte: To study the test-retest variability of left atrial volume (LAV) index by tra-
ditional two-dimensional (2D) echoca- diography and biplane (BP) three-
dimensional (3D) echocardiography.
Motod: Forty three patients were enrolled. All patients underwent 2D and BP-3D
echocardiography using M5- and 3V transducer (Vivid E9, GE, Horton, Norway)
by 2 independent investigators at the same occasion immediately after each other.
Using 2D echocardiography the standard 4- and 2 apical chamber views were gath-
ered and LAV was determined using the biplane area-length method. The 3V
transducer enables simultaneous visualization of two apical views. Mean LAV in-
dex, Interclass correlation (ICC), test-retest variability and 95% confidence interval
(CI) was analysed for determination of LAV index using 2D and BP-3D echocar-
diography.
Resultat: Mean LAVi was 39.9 ±15.6 mL/m² and 38.1 ± 15.9 mL/m² respectively
(p<0.05) for 2D and BP. ICC for 2D and BP-3D was 0.94 and 0.95 respectively
(p<0.05 for both. Mean difference was 1.1± 5.5 mL/m² and 1.3 ± 4.9 mL/m² re-
spectively for 2D and BP-3D. Test-retest variability was 9.7% and 9.0% respec-
tively for 2D and BP-3D (p=ns).
Slutsats: Our study illustrates significant difference regarding mean LAVi assessed
by 2D in comparison to BP-3D echocardiography, although no significant differ-
ences were determined regarding test-retest variability. There is a tendency towards
larger mean difference using traditional 2D echocardiography for evaluation of
LAVi compared to BP-3D echocardiography. Larger study is needed before apply-
ing BP-3D in every day clinical practise.
7
POSTER PRESENTATION 2013
Föreläsarens namn: Kambiz Shahgaldi, BMA, Docent
Arbetsplats: Avdelning Klinisk Fysiologi, Sunderby sjukhus
E-post: Kambiz.shahgaldi@nll.se
Longitudinal strain in comparison to contrast echo and gray scale wall
motion analysis for detection of ongoing myocardial ischemia
Bakgrund och syfte: Echocardiography is easily accessible and can be performed
bedside in the emergency setting, permitting a rapid evaluation of the wall abnor-
malities and changes in LV systolic function following an acute myocardial infarc-
tion. The purpose of this study was to assess the accuracy and feasibility of three
different echocardiographic approaches: 2-Dimensional (2D) grey scale echocardi-
ography wall motion analysis (WMA), 2D echocardiography with contrast en-
hancement (CE) and speckle tracking based 2D segmental peak longitudinal strain
(LS) for the evaluation of regional left ventricle wall motion abnormalities, using
coronary angiography as a gold standard.
Metod och resultat: A total of 27 consecutive non-ST elevation acute myocardial
infarction patients scheduled for an angiogram were included in the study. Echo-
cardiography image acquisitions with and without contrast agent administration
were done prior to the coronary angiogram. Left ventricle (LV) wall abnormalities
were visually assessed using WMA and CE blinded for each other. Furthermore,
LS was measured by speckle tracking echocardiography. We used an 18-segment
LV model for all three modalities. Each segment was attributed to one of the three
major coronary artery distribution territories. The sensitivity, specificity and accu-
racy of WMA for detection of ischemia in the three coronary territories were 44%,
90% and 68% respectively. CE showed a higher sensitivity (72%) but a lower spec-
ificity (60%), however the accuracy of the method remained similar (65%). LS
showed a higher specificity, sensitivity and accuracy: 77%, 90% and 84% respec-
tively.
Slutsats: Longitudinal strain seems to have better accuracy in detecting ongoing
ischemia in comparison to both 2D echocardiography and contrast echocardiog-
raphy in the bedside setting
8
POSTER PRESENTATION 2013
Föreläsarens namn: Kambiz Shahgaldi, BMA, Docent
Arbetsplats: Avdelning Klinisk Fysiologi, Sunderby sjukhus
E-post: Kambiz.shahgaldi@nll.se
The clinical usefulness of a sonographer driven contrast echocardiography rou-tine – A single center experience.
Bakgrund: Contrast echocardiography (CE) has been proven to be cost effective in
selected clinical cases and is currently recommended for use in cases with subop-
timal image quality and/or in cases where there are specific morphological ques-
tions, i.e. suspicion of apical thrombus, apical hypertrophy and non-compaction
cardiomyopathy. Despite the proven clinical usefulness, the implementation of CE
in everyday clinical routine has been somewhat cumbersome.
The aim of this observational study was to explore the use and cost effectiveness
CE in the clinical context when implemented in a “sonographer driven” routine at
our institution
Resultat: Over a period of one year, 5657 digitally stored transthoracic echocardi-
ographic examinations (TTE) were screened for the use of CE. Of these 4232
could be analyzed using a digital work station. A total of 466 TTE (11%) were
found to be CE exams. Indications for CE were stress echocardiography (49%),
suboptimal image quality (28%) and suspected thrombus (18%). In the remaining
5% there the indication could not be established. Interestingly, 10 patients (2%)
were contrast was administered due to suboptimal image quality were revealed to
have a left ventricular thrombus. In 91 % of the TTE there was an improvement of
the number of visualized segments using CE. 20 % of the TTE showed an im-
provement of 1-3 segments, 38% had an improvement of 4-6 segments, 22% 7-9
segments, and 11 % 10-12 segments improved. No adverse events were observed
in the 466 patients that received contrast agent.
Slutsats: CE is safe and clinically useful when implemented in a sonographer driv-
en routine. There is a consistent improvement of image quality when contrast is
given due to suboptimal image quality. In this study there were a significant num-
ber of LV thrombus findings in patients even when this was not suspected.
9
POSTER PRESENTATION 2013
Föreläsarens namn: K. Warm,
Arbetsplats:
E-post:
Allergisk sensibilisering från 7 till 19 år – hög incidens och lågt tillfrisknande.
Bakgrund: Allergisk sensibilisering är den viktigaste riskfaktorn för astma
och rinit. Kunskap om förändring av allergisk sensibilisering med ökande
ålder är begränsad.
Syfte: Att studera nyinsjuknande och tillfrisknande av allergisk sensibilise-
ring från 7 till 19 års ålder.
Metod: Den första barnkohorten inom OLIN-studierna rekryterades 1996
och innefattade 2454 barn i åldern 7-8 år. Kohorten har följts upp årligen
fram till 2007. Pricktest med tio luftburna allergen genomfördes vid 7, 12
and 19 år, and 2148 (88%), 2060 (84%), and 1868 (76%), deltog. 1515 barn
deltog vid alla tre testtillfällena (71% av de som testades vid 7 års ålder).
Resultat: Förekomst av ett positivt test mot något allergen ökade signifikant
med ökad ålder; 21% vid 7 år, 31% vid 12 år och 42% vid 19 år. Prevalens-
en var högre bland pojkar vid alla åldrar. Sensibiliseringsmönstret var lika
vid alla åldrar och vanligast var sensibilisering mot pälsdjur och pollen. Vid
19 år var 28% sensibiliserade mot timotej och 27% mot katt. Kumulativ in-
cidens från 7 till 19 år var 28%, medan endast 10 individer eller 3% hade ett
positive test vid 7 år och ett negativt test vid 19 år. Av dem med positivt test
mot något allergen vid 7 års ålder hade 95% också ett positivt test vid 19 år.
Incidens av specifik sensibilisering var störst för timotej, 23%, och hund,
21%, följt av björk, 17%, och katt, 16%. Antalet positiva test vid 19 års ål-
der var signifikant och omvänt associerat med debutålder för sensibilisering.
Sammanfattning: Det höga insjuknandet och det låga tillfrisknandet resul-
terade i en konsistent ökning av andelen med allergisk sensibilisering med
ökad ålder. Tidig debut av allergisk sensibilisering var associerat med mul-
tipel sensibilisering vid 19 års ålder.
10
POSTER PRESENTATION 2013
Föreläsarens namn: Liselott Andersson, Överläkare, lektor
Arbetsplats: Kvinnosjukvård, Sunderby sjukhus
E-post: liselott.andersson@nll.se
Reproductive events after psychiatric disease during pregnancy - a long term follow-up study
Syfte: The aim of this study was to measure the long-term effects on reproduction for
women with psychiatric disorders during pregnancy.
Metod: The study was based on the original study from 2000/2001 where 1555 pregnant
women were screened for psychiatric disorders using Primary Care Evaluation of Mental
Disorders (PRIME-MD). The target population for the present 10 year follow-up study con-
sisted of the same cohort. Questionnaires were mailed and the women responded to ques-
tions about their reproduction after the index pregnancy. Data from medical charts were
obtained regarding their pregnancies including pregnancy outcome.
Resultat och slutsats: The response rate in the study was 58 %. The women with psychiat-
ric diagnoses in 2000/2001 hesitated more often to have children than women without any
psychiatric disorder (p < 0.001). Also, they had less childbirth following the index pregnan-
cy (p < 0.05).
11
POSTER PRESENTATION 2013
Föreläsarens namn: Sven-Arne Jansson, Forskar
Arbetsplats: OLIN-studierna, Stadsvikens VC, Robertsviksgatan 9
E-post: sven-arne.jansson@ki.se
Läkemedelsanvändning och prevalens av komorbida sjukdomar bland indi-vider med respektive utan KOL
Syfte: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste kroniska
sjukdomarna i Sverige med hög morbiditet och mortalitet. Syftet med denna studie
var att analysera användandet av läkemedel på grund av luftvägssjukdomar och
andra sjukdomar bland individer med respektive utan KOL och att analysera preva-
lensen av komorbida sjukdomar.
Metod: Åren 2002-2004 identifierades en kohort av individer genom tidigare ge-
nomförda kliniska undersökningar av populationsbaserade kohorer i Norrbotten
inom OLIN-studierna (Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten). Kohorten innehöll
ursprungligen 993 individer vilka alla uppfyllde de spirometriska kriterierna för
KOL enligt GOLD samt en lika stor ålders- och könsmatchad kontrollgrupp utan
KOL. Dessa individer har sedan 2005 kallats till årliga intervjuer och kliniska
undersökningar. Denna analys är baserad på data insamlade 2006 (KOL: n=772,
78% av den ursprungliga kohorten, och icke_KOL: n=802, 81%).
Resultat: Användandet av läkemedel för luftvägssjukdomar ökade med svårig-
hetsgrad av KOL (lindrig 29,6%, medelsvår 51,5% och svår + mycket svår 84,8%).
Vi fann även samma trend för de flesta läkemedel till följd av komorbida sjukdo-
mar. Andelen individer som använde läkemedel för minst en annan sjukdom var
högre bland individer med KOL jämfört med individer utan KOL, 78% vs. 73%,
p=0,056. Prevalensen av komorbida sjudomar var hög bland individer med KOL.
Cirka 76% hade minst en komorbid sjukdom (hjärtsjukdom, diabetes, led- eller
muskelvärk, oro och/eller andra sjukdomar). Vi fann dock att den enda sjukdom
som var statistiskt signifikant mer vanlig bland individer med KOL jämfört med
individer utan KOL var oro (p=0,001).
Slutsats: Användandet av läkemedel till följd av komorbida sjukdomar var högre
bland individer med KOL jämfört med individer utan KOL. Prevalensen av ko-
morbida sjukdomar var hög bland individer med KOL. Dessa resultat indikerar att
inte bara luftvägssjukdomar utan också komorbida sjukdomar bidrar till höga sam-
hällsekonomiska kostnader för KOL.
12
POSTER PRESENTATION 2013
Föreläsarens namn: Ulf Öhrvall, Universitetslektor
Arbetsplats: Kirurgiska kliniken, Sunderby Sjukhus
E-post: Ulf.ohrvall@surgery.umu.se
Datortomografi buk minskar antalet negativa explorationer för akut appendicit.
Syfte: Denna studie undersöker bilddiagnostikens betydelse vid utredning av miss-
tänkt appendicit under 11 år i Norrbottens län. Påverkar frekvensen DT och UL av
patienter med akuta bukbesvär antalet negativa explorationer vid misstanke på ap-
pendicit? Påverkas antalet postoperativa komplikationer?
Metod: Under 2002 till 2012 har kirurgkliniken vid Sunderby sjukhus (under se-
nare år vid länets samtliga enheter) fört ett komplikationsregister över alla operat-
ioner. Av totalt 2542 appendektomier i hela länet är 1871 registrerade. Uppgifterna
i registret har kompletterats ur länets elektroniska journalsystem med eventuell ra-
diologisk utredning och dess fynd. Materialet har sammanställts årsvis. Incidensen
av appendektomi grundas på av data från SCB.
Resultat: Mellan 194 och 303 (77-119/100000) per år opererades för appendicit.
Registret lider av ett visst bortfall på grund av att i det perioder tilldelats otillräck-
liga resurser för att upprätthållas kontinuerligt vilket kan påverka analysen. Materi-
alet visar en klar övervikt för män (57,5%). Under perioden minskade frekvensen
negativa explorationer från 14,5 till 4% (medel 5,5%). Av de negativa var endast
enstaka preoperativt utredda med DT. Komplikationer varierade mellan 5,7 och
15,3% (medel 8,6%). Antalet UL var osäkra och få, DT buk dominerade helt, totalt
ökade undersökningarna under perioden från 14,3 till över 60% .
Slutsats: Hög andel män med appendicit kan delvis förklaras av motsvarande hög
andel män (54%) i Norrbottens befolkning i de aktuella åldrarna. Resultatet visar
att antalet DT buk femfaldigats under perioden och indikerar att antalet negativa
explorationer har mer än halverats. Det går inte att retrospektivt avgöra hur många
appendektomier som undvikits på grund av negativ CT men det har noteras att ne-
gativa explorationer sällan föregåtts av DT. Variationen av komplikationer visar
inte någon tydlig trend.
13
POSTER PRESENTATION 2013
Föreläsarens namn: Viktor Johansson, Sjukgymnast
Arbetsplats: OLIN-studierna, Norrbottens Läns Landsting
E-post: viktor.johansson@nll.se
Handgreppsstyrka hos personer med KOL: en populationsbaserad studie
Syfte: Muskeldysfunktion och kardiovaskulär sjukdom är kända systemiska ef-
fekter vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Handgreppsstyrka, HGS, har
visat sig korrelera starkt med muskelstyrka och muskelmassa i både övre och
nedre extremitet hos personer med KOL. Sambandet mellan svårighetsgraderna
av KOL, muskeldysfunktion och hjärtsjukdom är dock ofullständigt känt och
populationsbaserade studier är ovanliga. Syftet med studien var att:
- undersöka handgreppstyrka (HGS) vid KOL och KOL av olika svårighetsgra-
der i jämförelse med personer utan luftvägsobstruktion
- värdera om hjärtsjukdom har betydelse för HGS
Metod: Åren 2002-04 inbjöds samtliga som tidigare undersökts från OLINs po-
pulationsbaserade vuxenkohorter I-IV till förnyad undersökning. Samtliga som
uppfyllde de spirometriska kriterierna för KOL enligt GOLDs riktlinjer identifie-
rades (n=993) tillsammans med ålders- och könsmatchad kontroller utan ob-
struktiv lungfunktionsnedsättning. Studiepopulationen (n=1986) har sedan 2005
inbjudits till årliga undersökningar med strukturerad intervju, lungfunktionstest,
och livskvalitetmätning. Tilläggsstudier med specifika frågeställningar har adde-
rats. HGS mättes åren 2009-2010 med en handhållen dynamometer (Jamar®) i
kilopond (kgf). Både vänster och höger hand blev testade och det maximala vär-
det av tre försök användes vid analys. Totalt deltog 1012 individer; 442 med
KOL, och 571 utan KOL. Svårighetsgrad av KOL klassificerades enligt GOLD;
stadium I, II samt III-IV.
Resultat: Bland män var HGS signifikant lägre i GOLD III-IV jämfört med per-
soner utan KOL (m=36.3kgf vs. m=46.3 kgf, p=0.024). Bland kvinnor var HGS
lägre i GOLD III-IV jämfört med personer utan KOL (m=22.6 kgf vs. m=26.9
kgf, p=0.261) men skillnaden nådde ej statistisk signifikans. HGS vid GOLD I
och GOLD II skilde sig ej från HSG hos personer utan KOL. Bland både män
och kvinnor hade de med hjärtsjukdom signifikant lägre HGS, oavsett om de
hade KOL eller inte. När urvalet stratifierades efter förekomst av hjärtsjukdom
var det ingen skillnad i HGS mellan personer med respektive utan KOL. HGS
var ej korrelerat med lungfunktion angivet som procent av förväntat FEV1 me-
dan det var ett starkt samband mellan absolutvärde FEV1 och HGS (pearson’s
r=0.67).
Slutsats: I denna populationsbaserade studie hade män med KOL GOLD III-IV
lägre handgreppstyrka jämfört med personer utan KOL. Bland både män och
kvinnor var hjärtsjukdom associerat med en lägre handgreppstyrka, oavsett om
de hade KOL eller ej.
14
Recommended