Anatomi-Fysiologi
Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4:
The Tissue Level of OrganizationThe Tissue Level of Organization
Dick Delbro
Vt-11
4-1 Histologi är vävnadslära
• Kroppen består av ca. 200 olika celltyper.
• Olika celltyper jobbar tillsammans –samverkar.samverkar.
• Celler samlas i lager – vävnad.• Läran om olika vävnader: Histologi.• Kroppen består av 4 olika vävnader:
Epitel, stödjevävnad, muskelvävnad, nervvävnad.
4-2 Epitel: Allmänt
• Epitel täcker kroppens yttre ytor (huden) och inre ytor (mag -tarmkanal, luftvägar, urinvägar-genitalia, brösthåla, bukhåla, hjärnans inre hålrum, blodkärlens inre, hjärtats rum).hålrum, blodkärlens inre, hjärtats rum).
• Epitel bygger upp körtlar – strukturer som producerar vätska och däri lösta ämnen. Exempel: Bukspottskörteln (bikarbonat + enzymer).
4-2 Epitel: Allmänt (forts.) Olika egenskaper hos epitelceller
• Cellerna är bundna tätt tillsammans med cellförbindelser (junctions).
• Cellerna är polariserade med en apikal, och en basal yta.
• Cellernas basala yta binder till ett • Cellernas basala yta binder till ett basalmembran (produceras av epitelcellen och av underliggande stödjevävnad).
• Cellerna saknar blodkärl – försörjs från omgivningen.
• Cellerna kan nybildas (regenerera)
4-2 Epitel: Allmänt (forts.) 4 viktiga funktioner hos epitel
• Funktion 1 : Epitel skyddar yttre och inre ytor från mekanisk skada, uttorkning, kemisk eller biologisk skada.skada.
4-2 Epitel: Allmänt (forts.) 4 viktiga funktioner hos epitel
• Funktion 2 : Epitelet utgör en barriär –allt som kommer in i kroppen eller lämnar kroppen måste passera över epitelbarriären. Barriären har ofta epitelbarriären. Barriären har ofta selektivitet – kan skilja på olika typer av ämnen. Barriären kan ofta regleras av olika signalmolekyler.
4-2 Epitel: Allmänt (forts.) 4 viktiga funktioner hos epitel
• Funktion 3 : Epitelet har ofta ”känselförmåga” och reagerar på yttre och inre signaler. Specialform: Neuroepitel (lukt, smak, syn, hörsel, Neuroepitel (lukt, smak, syn, hörsel, jämvikt).
4-2 Epitel: Allmänt (forts.) 4 viktiga funktioner hos epitel
• Funktion 4 : Epitel som producerar sekretion: Körtelceller. Dessa är insprängda bland vanligt epitel. Ibland är körtelcellerna samlade till en körtel är körtelcellerna samlade till en körtel som frisätter sekretionsprodukt antingen via en utförsgång, eller direkt till blodbanan.
4-2 Epitel: Allmänt (forts.) Strukturella specialiseringar som
skiljer epitelceller från andra kroppsceller
• 1. Polaritet: Apikal del; basolateral del.• 2. Mikrovilli – finns ofta i absorptivt -• 2. Mikrovilli – finns ofta i absorptivt -
sekretoriskt epitel (t. ex. mag -tarmkanalen).
• 3. Cilier – finns i cilierat epitel (t. ex. luftvägarna).
Fig. 4-1
4-2 Epitel: Allmänt (forts.) Hur upprätthålls epitelets
barriärfunktion? – Intercellulära förbindelser (junctions)
• Celladhesionsmolekyler binder till varandra och till hyaluronsyra i varandra och till hyaluronsyra i extracellulärmatrix.
• Tre viktiga junctions: 1. Tight junction. 2. Gap junction. 3. Desmosom.
Fig. 4-2
4-2 Epitel: Allmänt (forts.) Reparation av epitel
(regeneration)
• Åstadkoms av stamceller som ligger nära basalmembranet.nära basalmembranet.
4-3 Epitel: Cellens form och antalet cellager bestämmer klassifikation av epitel
Fig. 4-3
Fig. 4-4
Fig. 4-5
4-3 Epitel:Körtelepitel
• Endokrina och exokrina körtlar.
4-4 Stödjevävnad
• Består av specialiserade celler inbäddade i extracellulärmatrix (proteinfibrer i grundsubstans).
• Uppgifter: Stomme för kroppen, transport av vätska, skydd för känsliga organ, energiförråd, skydda kroppen från invaderande mikroorganismer.
4-4 Stödjevävnad (forts.)
• Var finns stödjevävnad?- Basalmembran.- Bindväv.- Bindväv.- Brosk.- Ben.- Fettväv.- Blod.
4-4 Celltyper i stödjevävnad
- Fibroblaster.- Adipocyter.- Mesenkymala celler: Stamceller.- Mesenkymala celler: Stamceller.- Melanocyter.- Mastceller.- Immunceller (lymfocyter, plasmaceller,
makrofager, med flera), andra blodceller.
4-4 Fibrer i stödjevävnad
• Kollagena fibrer bygger upp ledband och senor.
• Retikulära fibrer bygger upp ett nätverk • Retikulära fibrer bygger upp ett nätverk där ”organcellerna” ordnar sig.
• Elastiska fibrer: Bidrar till eftergivlighet i en vävnad.
4-4 Stödjevävnad: Fettväv
• Vitt fett.• Brunt fett.
Fig. 4-10
4-4 Stödjevävnad: Blodet
• Blodplasma.• Celler.
Fig. 4-12
4-4 Stödjevävnad: Lymfa
4-5 Stödjevävnad: Brosk och ben - Brosk
• Kondrocyter i matrix, inga blodkärl.• Typer av brosk:- Hyalint brosk (i t. ex. leder).- Hyalint brosk (i t. ex. leder).- Elastiskt brosk (i t. ex. ytterörat).- Fibröst brosk (trådbrosk; i t. ex. leder).
Fig. 4-14
4-5 Stödjevävnad:Brosk och ben - Ben
• Osteocyter i matrix bestående av kalciumsalter och kollagena fibrer.
Fig. 4-15
4-6 Membraner: Fysiska barriärer. Fyra typer.
• Alla typer består av epitel och stödjevävnad.
- Mukösa membraner: Täcker lumen - Mukösa membraner: Täcker lumen (=håligheten) i hålrum. Exempel: Tarmen.
- Serösa membraner: Täcker kroppshålor. Exempel: Bukhinnan.
- Kutana membranet.- Synovialmembraner.
Fig. 4-16
4-7 Stödjevävnaden utgör kroppens inre stomme,
organiserad i fascior. Tre typer av fascior.
• 1. Subkutis = hypodermis= underhuden.underhuden.
• 2. Djupa fascian: Omger t. ex. skelett-muskler och tränger in i senan.
• 3. Subserösa fascian.
Fig. 4-17
4-8 Tre typer av muskelvävnad
• 1. Skelettmuskulatur.• 2. Hjärtmuskulatur.• 3. Glatt muskulatur.
Fig. 4-18
4-9 Nervvävnad reagerar på stimuli och leder elektrisk
aktivitet i kroppen
Fig. 4-19
4-10 Kroppens reaktion på vävnadsskada är bl.a.
inflammation och regeneration
Fig. 4-20
Läs själv igenom sammanfattningen av de olika
organsystemen (s. 148 -155)organsystemen (s. 148 -155)