Att leva med psoriasis
- En litteraturöversikt
Eriksson, Ida-Carolina
Norlin, Julia
Vetenskapligt arbete
Huvudområde: Omvårdnad (C)
Högskolepoäng: 30 hp
Termin/år: Termin 6, hösttermin, 2016
Handledare: Ylva Rönngren
Examinator: Ingela Enmarker
Kurskod/registreringsnummer: OM019G
Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp
ABSTRAKT
Bakgrund: Psoriasis är en kronisk och smärtsam folksjukdom som kan leda till lidande för
den drabbade. Uppskattningsvis 2 % -10 % lever med hudsjukdomen i världen. Individuellt
anpassad behandling och omvårdnad kan ge förutsättningar till en god livskvalitet och
självkänsla. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa psoriasis påverkan på
livskvaliteten samt de drabbade personernas hantering av sjukdomen. Metod: En
litteraturöversikt användes där kvantitativa och kvalitativa studier redovisades. Resultat:
Resultatet visade att psoriasis både påverkade den psykiska, sociala samt den fysiska hälsan.
För att hantera sjukdomen visade det sig vara viktigt med tillräcklig kunskap samt att
utveckla individuella hanteringsstrategier. Diskussion: Många individer med psoriasis
uppfattade sig som märkta av sjukdomen vilket påverkade livet i stor utsträckning.
Reflektion över utseende och andras åsikter kan leda till en psykisk belastning samt känsla
av stigmatisering. Detta kan ses som en förklaring till att depression förekommer hos en stor
del av personer med psoriasis. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god
omvårdnad samt utbilda och stödja personer med psoriasis behövs en djupare kunskap om
hur det individuella stödet kring den psykiska, sociala och fysiska hälsan ska utformas.
Nyckelord: Det dagliga livet med psoriasis; Hanteringsstrategier; Känslan av sammanhang
(KASAM); Litteraturöversikt; Omvårdnad
ABSTRACT
Background: Psoriasis is a chronic and painful disease, that can lead to suffering for the
afflicted, with an estimated 2% -10% living with the skin disease in the world. Individualized
treatment and care can provide the conditions for a good quality of life and self-esteem. Aim:
The aim of this literature review was to highlight the impact of psoriasis as well as how
individuals manage the disease. Method: A literature review was used in which quantitative
and qualitative studies were reported. Results: The results showed that psoriasis affected the
psychological well-being, social relations as well as the physical health. It also showed that it
was important to have enough knowledge and to develop individual coping strategies to be
able to manage the disease. Discussion: Many individuals with psoriasis perceived
themselves as labeled by the disease, which affected life extensively. Reflection on their
appearance and the opinions of others may lead to psychological stress and a sense of
stigmatization. This can be seen as an explanation to why depression affects a large
proportion of people with psoriasis. Conclusion: To be able to provide good care as well as
supporting people with psoriasis, nurses need a deeper knowledge on how to give an
individual support on psychological, social and physical health.
Keywords: Daily life with psoriasis; Literature review; Management Strategies; Nursing; The
Sense of Coherence (SOC)
Att leva med psoriasis
Innehållsförteckning
1. INTRODUKTION ........................................................................................................................................... 2
2. BAKGRUND..................................................................................................................................................... 2
2.1 HÄLSA OCH LIVSKVALITET ............................................................................................................................. 2 2.2 SYMTOM OCH OLIKA TYPER AV PSORIASIS .................................................................................................... 3 2.3 ATT LEVA MED EN KRONISK HUDSJUKDOM ................................................................................................... 3 2.4 SJUKSKÖTERSKANS SALUTOGENA OMVÅRDNADSARBETE VID PSORIASIS .................................................. 5
2.4.1 KASAM ............................................................................................................................................. 6
3. PROBLEMFORMULERING .......................................................................................................................... 7
3.1 SYFTE ............................................................................................................................................................ 7
4. METOD ............................................................................................................................................................. 8
4.1 DESIGN............................................................................................................................................................. 8 4.2 INKLUSIONS- OCH EXKLUSIONSKRITERIER ................................................................................................... 8 4.3 LITTERATURSÖKNING .................................................................................................................................... 8 4.4 URVAL, RELEVANSBEDÖMNING OCH GRANSKNING ....................................................................................... 9 4.5 ANALYS ......................................................................................................................................................... 10
5. ETISKT RESONEMANG ............................................................................................................................. 11
6. RESULTAT ................................................................................................................................................... 12
6.1 DET DAGLIGA LIVET MED PSORIASIS .......................................................................................................... 12 6.1.1 Psykisk påverkan ..................................................................................................................... 12
6.1.2 Sociala påverkan....................................................................................................................... 14
6.1.3 Fysisk påverkan ........................................................................................................................ 15
6.2 DEN DAGLIGA HANTERINGEN AV PSORIASIS .............................................................................................. 16 6.2.1 Betydelsen av tillräcklig kunskap ...................................................................................... 16
6.2.2 Att utveckla individuella hanteringsstrategier ............................................................. 17
7. DISKUSSION ................................................................................................................................................ 18
7.1 METODDISKUSSION ..................................................................................................................................... 18 7.2 RESULTATDISKUSSION ................................................................................................................................ 19
8. SLUTSATS .................................................................................................................................................... 23
9. REFERENSLISTA ........................................................................................................................................ 25
10. BILAGOR .................................................................................................................................................... 33
2
1. Introduktion
Psoriasis är en vanlig folksjukdom och uppskattningsvis lever 2 % -10 % med denna
kroniska hudsjukdom i världen (Seibert & Darling, 2012). Psoriasis angriper både hud och
leder (psoriasis artrit) i olika omfattning och både genetiska samt miljöfaktorer har betydelse
för utvecklingen (Mallbris & Wilson Claréus, 2008, s. 7-19). Patienter med denna sjukdom,
som kan leda till lidande för den drabbade, behöver en individuellt anpassad behandling
och omvårdnad. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten bör därför bygga på
förtroende och trygghet (Kemppainen, et al., 2012; Wheeler, 2010; Van Onselen, 2001, s. 138-
139; Mallbris & Wilson Claréus, 2008, s. 7-19). Vid omvårdnaden bör sjuksköterskan
tillsammans med patienten komma överens om konkreta mål angående behandling av
symptom, samt mål för att öka chanserna till en bra hälsa och livskvalitet. Om målen inte
utförs eller följs är risken stor att följsamheten för behandlingen minskar och livsklatiteten
kan därmed försämras (Aldredge & Young, 2016; Maguire, 2012).
2. Bakgrund
2.1 Hälsa och livskvalitet
Begreppet hälsa kan definieras på många olika sätt. I denna litteraturöversikt kommer hälsa
definieras som förmågan att anpassa sig till att leva med en kronisk sjukdom samt kunna
genomföra god egenvård när man ställs mot fysiska, psykiska och emotionella påfrestningar
(Huber et al, 2011; Huber, et al., 2015).
Även livskvalitet kan definieras på en rad olika sätt. Exempelvis kan livskvalitet vara
summan av en rad objektivt mätbara livsvillkor som inkluderar fysisk och psykisk hälsa,
personliga och sociala förhållanden samt vidare sociala och ekonomiska inflytanden. Den
subjektiva upplevelsen av dessa villkor är det som avgör hur tillfreds individen är med sitt
liv (Felce & Perry, 1995). ”Tillfredsställd med livet” anses vara en annan passande
definitionen av livskvalitet (Moons, Budts & De Geest, 2006). Det som är gemensamt för de
flesta definitioner är emellertid att livskvalitet är ett subjektivt begrepp som ändras utifrån
människans subjektiva upplevelser av livssituationen (Jahren Kristoffersen, 1998, s. 60). I
denna litteraturöversikt kommer Jahren Kristoffersens (1998, s. 60) definition att användas.
3
2.2 Symtom och olika typer av psoriasis
Fjällande och röda torra fläckar på huden och i hårbotten är följden av den intensiva
nybildningen av hudceller som kännetecknar psoriasis (Mallbris & Wilson Claréus, 2008, s.
7-19). Trötthet, svullnad, en brännande känsla och blödande sår till följd av kraftig klåda är
också vanligt förekommande symptom (WHO, 2016).
Plackpsoriasis yttrar sig som stora och väldefinierade prickar. Huden fjällar ofta och kraftigt
och under fjällen är huden röd och lättblödande. Denna typ av psoriasis återfinns vanligtvis
på knän och armbågar. Guttat psoriasis är droppformade hudförändringar och små prickar
som kan finnas på hela kroppen. Utlösande faktor till denna form av psoriasis kan vara en
streptokockinfektion. Invers psoriasis visar sig som röda, blanka och välavgränsade utslag
som inte fjällar. De återfinns i hudveck såsom ljumskar, armhålor, under brösten och i
underlivet. Pustulös psoriasis består av ett stort antal små sterila varblåsor som flyter samman
till stora sjok. Detta kan vara allvarligt i de fall där större delen av kroppen är täckt. Besvären
vid ljuskänslig psoriasis förvärras i sol och värme och drabbar dem med ljuskänslig hy
(Psoriasisförbundet, 2016; Boehncke & Schön 2015; Green, 2011).
2.3 Att leva med en kronisk hudsjukdom
Studier tyder på att personer med hudsjukdomar ofta blir bättre på att känna sin egen kropp
och dess begränsningar för att kunna hantera sin sjukdom. När delar av kroppen känns
oattraktiv och obekväm är det vanligt att den resterande och fungerande kroppen uppfattas
på samma sätt, vilket kan leda till skam hos individen (Böhm, Schwanitz, Stock
Gissendanner, Schmid-Ott & Schulz, 2014; Thompson, Clarke, Newell & Gawkrodger, 2010).
En negativ kroppsuppfattning kan ses som ett handikapp vilket, ur ett socialt perspektiv,
beskrivs som en belastning eller restriktion för att utföra saker där felet kan ligga i hur
samhället är uppbyggt och styrt. Därmed ligger fokus på samhället och människor blir
handikappade när samhället sviker dem, inte på grund av en inre och personlig faktor
(Penzer, 2010, s. 85-87).
Påfrestande symptom, obehag och höga stressnivåer är vanliga symtom för personer med
hudsjuksdomar. Majoriteten i en kvantitativ enkätstudie rapporterade att de hade låg
livskvalitet och studien visade även att ökade besvär korrelerade med lägre livskvalitet.
Dessa personer rapporterade även höga nivåer av stigmatisering, det vill säga att de blivit
4
utpekade som avvikande (Böhm et al., 2014).
I en litteraturstudie om rosacea har en viss korrelation mellan låg livskvalitet och ålder
upptäckts där både yngre och äldre personer rapporterade sämre livskvalitet och
begränsningar i det dagliga livet, medan de som befann sig mellan dessa poler uttryckte en
bättre livskvalitet. Studien visade även att personer med rosacea hade en liten eller måttlig
negativ påverkan på det dagliga livet, men bättre upplevd livskvalitet än personer med
psoriasis (van Der Linden et al., 2014).
I en kvalitativ intervjustudie, där de undersökte behoven hos personer med eksem, framkom
det att vårdgivaren bör utgå från patientens attityder och uppfattning av sjukdomen och hur
detta påverkar de behandlingar som är aktuella. Många patienter upplever att deras
perspektiv ofta är förbisedda och ignorerade, och denna inställning kan innebära att
sjukvårdsinsatser får ett ogynnsamt bemötande vilket kan leda till att patienten inte fullföljer
sin behandling, och därmed inte uppnår det förväntade resultatet (Bathe, Diepgen &
Matterne, 2010).
Personer med vitiligo har i en kvalitativ intervjustudie rapporterat psykosociala
konsekvenser av sjukdomen och många har upplevt stigmatisering i viss utsträckning. Detta
uppfattades ofta vara förknippat med kultur (Thompson et al., 2010). Negativa
barndomsupplevelser till följd av vitiligo kan leda till problem i den sociala utvecklingen.
Detta rapporterades i en kvalitativ studie där denna patientgrupp redogjorde för betydligt
fler problem jämfört med de som inte hade några negativa erfarenheter från barndomen.
Deltagare utan dåliga erfarenheter skiljde sig inte i utvecklingen från kontrollgruppen men
däremot var negativa barndomsupplevelser till följd av sjukdomen signifikant associerade
med försämring i tidig vuxen ålder (Linthorst et al., 2008). Att bli mobbad och retad för sin
hudsjukdom är ett stort och uttalat problem. Det menade deltagare i en kvalitativ
intervjustudie som även upplevde att de utsattes för mobbning på grund av att det ofta
fanns en rädsla hos förövaren att bli smittad. Hos dem som blivit mobbade kunde även ett
samband med psykiska sjukdomar ses, särskilt en negativ påverkan på självbild och
självkänsla (Magin, Adams, Heading, Pond & Smith, 2008).
5
Sjuksköterskan bör ha en grundläggande kunskap om genetiska och kroniska sjukdomar
som hon kan förmedla vidare (Seibert et al., 2012). Det är även sjuksköterskans uppgift att
göra det möjligt, informera samt stödja patienten i, att genomföra livsförändringar och det
kan därmed vara bra att sjuksköterskan föregår med gott exempel och lever ett hälsosamt liv
(Kemppainen et al., 2012).
2.4 Sjuksköterskans salutogena omvårdnadsarbete vid psoriasis
Sjuksköterskan har en viktig roll att tillgodose grundläggande och individuella
omvårdnadsbehov, såväl kroppsliga, själsliga, sociala, kulturella och andliga
(Socialstyrelsen, 2005). I ICNs etiska kod för sjuksköterskor redogörs sjuksköterskans delade
ansvar tillsammans med samhället gällande att stödja och gynna satsningar som tillgodoser
alla människors, och framförallt den sårbara populationens, hälsa och sociala behov (Svensk
sjuksköterskeförening, 2012).
Studier tyder på att sjuksköterskan kan uppfattas som lättillgänglig och enkel att prata med
och när en förtroendeingivande miljö etablerats kan patienten känna sig bekväm. Därmed
kan det vara lättare att ha en öppen och ärlig dialog om känsliga ämnen som rör sjukdomen.
Det innebär att sjuksköterska, patient och patientens familj aktivt bör delta i behandling. Att
sjuksköterskan tar sig tid att lära känna patienten och familjemedlemmarna är därför viktigt
(Aldredge et al., 2016; Maguire, 2012). Patienterna ska även vara delaktiga i alla beslut som
rör deras vård (Brooks, Otway, Rashid, Kilty & Maggs, 2001; Maguire, 2012). Dessutom har
patienten stor nytta av att sjuksköterskan har kunskap om psoriasis då det ofta är
sjuksköterskan som patienten träffar i den första kontakten med sjukvården (Aldredge et al.,
2016; Brooks et al., 2001). Livsstilsvanor kan ha stor betydelse för hanteringen av psoriasis.
Sjuksköterskan spelar även en viktig roll för att främja egenvård, då det allt oftare är hon
som träffar patienten (Maguire, 2012). Många patienter upplever att de har en bristande
kunskap om sjukdomen, vilket kan leda till att deras förmåga att hantera tillståndet
försämras. Därför har sjuksköterskan en viktig uppgift i patientutbildningen och den
fortlöpande stöttningen (Wheeler, 2010; Van Onselen, 2001, s. 138-139). Bristande kunskaper
om hälsosam kost och motion kan göra det svårt för patienten att förändra sin livsstil
självmant. Sjuksköterskan bör därmed vägleda, stödja och uppmuntra patienten till att leva
6
ett hälsosamt liv med en hälsosam diet och måttlig fysisk aktivitet, utan rökning och stora
alkoholkonsumtioner (Aldredge et al., 2016; Aldridge, 2014).
2.4.1 KASAM Sjuksköterskan kan finna stöd i ett hälsofrämjande arbetssätt, det vill säga ett salutogent
synsätt. Känsla av sammanhang, KASAM, är en humanistisk hälsoteori som kan användas i
de flesta omgivningarna där social och existentiell samvaro äger rum. Teorin överväger vilka
förmågor människan använder sig av då de ställs inför nya situationer och hur de anpassar
sig till det. En stark KASAM kan höja människan medan en skör KASAM istället kan sänka
henne. KASAM kan bara äga rum om personen upplever att situationen är begriplig,
hanterbar och meningsfull vilket påverkar hur personen bedömer sin egen hälsa och
livskvalitet. De tre beståndsdelarna beskriver tillsammans den fullständiga känslan av
sammanhang och medverkar till personens problemhanteringsförmåga, coping och
stresstålighet. Gränsbegreppet, ett begrepp som även det tillhör KASAM, medför inte
nödvändigtvis att någonting här i livet måste uppfatta som begripligt, hanterbart och
meningsfullt för att känna en stark KASAM. Den väsentliga frågan är om det finns
livsområden som individen känner är mer betydelsefulla än andra (Antonovsky, 1991, s. 38-
41, 45).
Coping kan vara en pågående process, för att nå KASAM, som kontinuerligt förnyas samt
byts ut beroende på vilka situationer som uppkommer. En bedömning av situationen görs
varje gång personen utsätts för något nytt och bedöms situationen som hotfull startar
copingmekanismen. Processen är invecklad och dynamisk och resultatet baseras på
effektiviteten vid en given situation, vilket innebär att en copingstrategi inte kan värderas
som bra eller dålig. Personlighet, resurser, omgivning och förmåga att lösa problem är några
av de faktorer som påverkar vilken copingstrategi personen väljer att använda (Lazarus &
Folkman, 1984, s. 120-128). Coping kan delas in i aktiv samt passiv coping. Aktiv coping
innebär att individen fokuserar på att lösa problem och detta associeras med mindre smärta,
depression samt ett lägre handikapp. Det är även associerat med högre självkännedom.
Passiv coping innebär att individen undviker och flyr från problem. Detta resulterar i
motsatt effekt till aktiv coping (Brown & Nicassio, 1987; Ramírez-Maestre, Esteve & López,
2008).
7
3. Problemformulering
För att sjuksköterskan på bästa sätt ska kunna stödja människor med psoriasis när det gäller
alla aspekter av hälsa är det viktigt att ha kännedom om hur det är att leva med psoriasis.
Ämnet berörs begränsat under allmänsjuksköterskans utbildning och författarna vill därför
sammanställa en del av den tillgängliga vetenskapliga litteraturen angående hur det är att
leva med psoriasis. Detta för att sjuksköterskan, men även andra grupper i samhället, ska få
utökade kunskaper om hur det är att leva med denna kroniska hudsjukdom.
Sammanställningen kan ses som ett verktyg i mötet med patienterna, för att ett gott
bemötande och en god omvårdnad ska ske.
3.1 Syfte
Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa psoriasis påverkan på livskvaliteten samt
de drabbade personernas hantering av sjukdomen.
8
4. Metod
4.1 Design
Litteraturöversikt valdes för att skapa en återspegling och reflektion av tillgänglig forskning
inom det aktuella ämnet. Syftet med litteraturöversikter är att skapa en bild av hur
forskningen ser ut, sammanställa en deskriptiv översikt, utöka kunskaperna i att ställa
samman forskning samt bygga en grund för att objektivt undersöka forskning (Jfr. Friberg
2012, s. 133).
4.2 Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier för litteraturöversikten var att alla artiklar skulle handla om upplevelsen
av psoriasis, vara skrivna på engelska mellan år 2006-2016 samt vara granskade (peer
reviewed).
Exklusionskriterier var studier på andra hudsjukdomar än psoriasis, psoriasis artrit samt
reviewartiklar. Även single case studier, och de artiklar som under kvalitetsgranskningen
fått en låg kvalitet (under 60 %) på bedömningsmallen av Carlsson och Eiman (2003),
exkluderades.
4.3 Litteratursökning
En inledande informationssökning utfördes innan den egentliga informationssökningen,
vilket är den arbetsfas där sökning efter slutgiltig information genomförs (Jfr. Östlundh,
2012, s. 59). Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl vid sökning av
adekvata artiklar. Titlar och abstrakt blev en viktig vägvisare i bedömningen om artikeln var
adekvat eller inte. Se tabell 1. Därefter kontrollerades tidskrifterna via UlrichsWeb för att
säkerställa att de var peer reviewed. Slutligen lästes artiklarna grundligt och genomgick en
djupare granskning för att säkerställa att artiklarna var tillförlitliga och uppnådde den
kvalitet som krävdes för att denna litteraturöversikt skulle nå en hög evidens (jfr. Segesten,
2012, s. 100).
9
Tabell 1. Översikt av litteratursökningar 2016-05-15-2016-09-07
I urval 1 lästes artiklarnas titel, i urval 2 lästes artiklarnas abstrakt, i urval 3 lästes hela artikeln och i
urval 4 presenteras antal valda artiklar efter relevansbedömning och granskning av vetenskaplig
kvalitet.
4.4 Urval, relevansbedömning och granskning
I relevansbedömningen togs hänsyn till de valda inklusions- och exklusionskriterierna för att
välja adekvata artiklar till det presenterade syftet. Artiklar som inte ansågs överensstämma
med litteraturöversiktens syfte exkluderades. Alla artiklar som planerades i resultatdelen
lästes samt granskades av båda författarna var för sig och därefter tillsammans. Artiklar som
Datum Databas Sökord Avgränsningar Antal
relevanta
träffar
Urval
1
Urval
2
Urval
3
Urval
4
2016-05-15 PubMed Psoriasis [Mesh
Term]
AND
Experience*
Abstract
available
Last 10 years
497 497 66 7 5
2016-05-15 PubMed Psoriasis [Mesh
Term]
AND
Quality of life
[Mesh Term]
Abstract
available
Last 10 years
666
666 43 7 6
2016-09-07 PubMed Psoriasis [Mesh
Term]
AND
Coping
Abstract
available
Last 10 years
56 56 9 3 3
2016-05-15 Cinahl Psoriasis [MH]
AND
Experience*
Abstract
available
Published Date:
20060101-
20161231
Peer Reviewed
26 26 3 3 2
2016-05-15 Cinahl Psoriasis [MH]
AND
Quality of life
[MH]
Abstract
available
Published Date:
20060101-
20161231
Peer Reviewed
35 35 4 2 2
2016-09-07 Cinahl Psoriasis [MH]
AND
Coping
Abstract
available
Published Date:
20060101-
20161231
Peer Reviewed
10 10 2 2 2
10
ansågs vara lämpliga har kontrollerats via SBUs (2014) mall för relevansbedömning, se
bilaga 1. Därefter granskades artiklarna med hjälp av Carlsson & Eiman (2003)
kvalitetsgranskningsmallar, en mall för de kvalitativa artiklarna och en mall för de
kvantitativa artiklarna, se bilaga 2 samt 3. Valet av mallar gjordes utifrån mallens struktur,
vilken ansågs ge en överskådlig beskrivning av artiklarna. Både i den kvalitativa samt den
kvantitativa mallen granskades punkter som ansågs vara viktiga i valet av artiklar och
mallarna var ett hjälpmedel för att på ett objektivt sätt bedöma artiklarna.
Kvalitetsgranskningen presenteras i bilaga 4. Därefter diskuterades samtliga artiklar
gemensamt och fynd samt skillnader i artiklarna jämfördes.
4.5 Analys
Artiklarna lästes grundligt för att få en uppfattning av handlingen samt för att kunna
identifiera huvudfynd i resultaten. Därefter gjordes en sammanställning av varje artikels
resultat för att få en tydlig översikt. Därpå jämfördes resultaten med varandra för att
upptäcka likheter och skillnader, och sorterades därefter. Kategorier samt subkategorier
växte fram från artiklarnas huvudfynd (Jfr. Friberg, 2012, s.127-129). Se figur 1.
Figur 1. Översikt av analysarbete.
Att leva med psoriasis
Det dagliga livet med psoriasis
Psykisk påverkan
Social påverkan
Fysisk påverkan
Den dagliga hantering en av
psoriasis
Betydelsen av tillräcklig kunskap
Att utveckla individuella
hanteringstrategier
11
5. Etiskt resonemang
För att arbetet ska vara etiskt hållbart har anvisningar gällande litteraturöversikter och etiska
beaktande följts. Ett neutralt förhållningssätt samt resultatens realitet har varit av största
vikt. Författarna praktiserade neutralitet genom att exkludera egna åsikter och tankar samt
översätta artiklarna till korrekt svenska. Studierna är granskade av en etisk kommitté och
deltagarna skall även lämnat samtycke till medverkan i studien. I de fall där information om
deltagarnas samtycke inte presenterats har kontroller genomförts för att säkerställa att det
fanns en etisk grundprincip hos tidskriften för att få publiceras (Jfr. Polit & Beck, 2016, s. 139,
154-157).
12
6. Resultat
I resultatet presenteras 20 artiklar, 6 kvalitativa och 14 kvantitativa. Artiklarna är från 12
olika länder, Australien (1), Grekland (1), Holland (1), Italien (2), Kroatien (2), Polen (1),
Spanien (2), Storbritannien (1), Sverige (3), Turkiet (1), Tyskland (4) samt USA (1). Resultatet
redovisar först det dagliga livet med psoriasis samt dess underkategorier psykisk påverkan, social
påverkan, fysisk påverkan. Därefter redovisas den dagliga hanteringen av psoriasis med dess
underkategorier betydelsen av tillräcklig kunskap samt att utveckla individuella
hanteringsstrategier.
6.1 Det dagliga livet med psoriasis
6.1.1 Psykisk påverkan
Under denna rubrik inkluderas artiklar som handlar om livskvalitet, psykisk hälsa, samt
självmedicinering med alkohol och andra droger.
Psoriasis är en smärtsam och återkommande sjukdom som kan påverka psykiska, sociala
samt fysiska aspekter i de drabbade personernas liv, vilket kan resultera i en sämre
livskvalitet. Livskvaliteten mättes i en kvantitativ retrospektiv studie (n=694) genom negativ
påverkan på känslor, nedsatt produktivitet i arbete, fysiskt handikapp och begränsningar i
det sociala livet. 39 % av deltagarna med svår psoriasis var missnöjda med sin hälsa men de
kunde ändå värdera sin livskvalitet som god (p < 0,05) (Korman, Zhao, Pikeand & Roberts,
2016). Faktorer som att vara kvinna (95 %, p = 0,02), sjukdomens duration (95 %, p = 0,04) och
typ av behandling (95 %, p = 0,02) förknippades med försämring av livskvaliteten.
Psykologiska, sociala samt fysiska aspekter undersöktes i en kvantitativ observationsstudie
(n=395) (Fernandez -Torres, Pita-Fernandez & Fonseca, 2014). Därtill visade en kvantitativ
experimentell studie (n=130) att 87 % av deltagarna upplevde en försämring av livskvaliteten
i form av depression samt ångest till följd av sjukdomen (p < 0,001) (Martinez-Garcia et al.,
2014).
Psykisk ohälsa är relativt vanligt bland patienter med psoriasis. 54 % av kvinnorna och 40 %
av männen rapporterade någon form av psykisk ohälsa (p < 0,0001). Det visade en
kvantitativ tvärsnittsstudie (n=1580) som även kom fram till att vara kvinna
13
(p = 0,01), bedömdes som den största riskfaktorn till detta (Finzi et al., 2006). En kvalitativ
randomiserad tvärsnittsstudie (n=29), som undersökte psykologiska tillstånd hos personer
med psoriasis, kom fram till att utseendet och speciellt huden vara en bidragande faktor till
psykisk ohälsa hos denna patientgrupp (Magin, Adams, Heading, Pond & Smith, 2009).
Vidare visar en kvantitativ experimentell studie (n=61) att personer med psoriasis har en
ökad psykisk sårbarhet i form av stress, där 52 % av männen och 55 % av kvinnorna upplevt
stress under de senaste sex månaderna (Žarković Palijan, Kovačević, Koić, Ružić & Dervinja,
2013). Dessutom visade en kvantitativ tvärsnittsstudie (n=84) att kronisk stress och
utbrändhet har en märkbar negativ påverkan på hälsorelaterad livskvalitet (p < 0,01) i form
av skam, lägre självförtroende, undvikande av sociala sammanhang och depression, vilket
påverkar behandlingsframgångarna hos personer med psoriasis (Breuer, Göldner, Jäger,
Werfel & Schmid-Ott, 2014). 90 % av deltagarna i en annan kvantitativ longitudinell studie
(n=936) rapporterade känslor av nedstämdhet och depression och att de någon gång känt sig
stressade i relation till sjukdomen. Svåra former av sjukdomen visade att djupare
depressioner och självmordstankar förekom i 58 % av fallen (Sampogna, Tabolli, Abeni,
2012). Deltagarna i en kvantitativ tvärsnittsstudie (n=121) visade sig i högre utsträckning lida
av emotionell stress, depression och ångest till följd av de fysiska symptomen (p < 0,01),
jämfört med kontrollgruppen (Conrad et al., 2008). Detta styrks även av Martinez-Garcia et
al. (2014). Conrad et al. (2008) studie visade att deltagare upplevde mer inåt- och
utåtagerande ilska (p < 0,05) jämfört med kontrollgruppen. Det finns även en korrelation
mellan egenskaper, som kan leda till psykisk sårbarhet och avvikande personlighetsdrag,
och med tidig sjukdomsdebut. I en kvalitativ tvärsnittsstudie (n=101) uppgavs det att
egenskaper kan ses som en effekt av psoriasis, eller som enskilda och varierande egenskaper,
som försämrar det kliniska förloppet och insatserna som har satts in för att hantera
sjukdomen (Remröd, Sjöström & Svensson, 2013).
För att på bästa sätt hjälpa patienterna bör multidisciplinära team samarbeta för att förvalta
och behandla de psykologiska, sociala och fysiska aspekterna av sjukdomen. En kvantitativ
tvärsnittsstudie (n=84) visade att det i 53 % av fallen skapades systematiska och långsiktiga
mål och förutsättningar för patienterna (Kouris et al., 2014). 93 % av deltagarna i en
kvantitativ tvärsnittsstudie (n=1564) belyste att de haft svårigheter med att få adekvat hjälp
14
och stöd när de upplevde sig känslomässigt nedstämda (Nash, McAteer, Schofield, Penzer &
Gilbert, 2012).
Nedstämdhet (90 %), skam (85 %), ilska (82 %), oro (68 %), irritation (64 %) och att
sjukdomen försvårar utövande av arbete, intressen och det sociala livet (80 %) var känslor
som förekom hos deltagare med psoriasis (Sampogna et al., 2012). Därtill rapporterade
deltagare symptom, i en kvalitativ tvärsnittsstudie (n=265), som kunde tolkas som ångest och
självmedicinering med alkohol och andra droger rapporterades. Dessutom var panikattacker
eller social fobi förekommande och några deltagare led av tvångssyndrom när det gällde
hudvård och utseendet (Schmitt & Ford, 2007).
6.1.2 Sociala påverkan Här presenteras artiklar som inkluderar känslan av att vara annorlunda, social isolering,
samt påverkan på arbetslivet.
Känslan av att vara märkt och synlig av psoriasis i olika sociala situationer är ett uttalat
problem inom denna sjukdomsgrupp. En kvalitativ retrospektiv studie (n=18) visade att
detta inkluderade de synliga hudutslagen, sår samt fjäll som fallit från utslagen ner på
kläderna (Uttjek, Nygren, Stenberg & Dufåker, 2007). Schmitt et al. (2007) studie visade att
majoriteten av deltagarna var medvetna om samhällets utseendeideal, vilket kunde skapa en
inre stress då deras hud inte alltid passade in med de sociala idealen. Många av deltagarna
uppgav att sjukdomen både dominerade och definierade, inte bara deras egen
kroppsuppfattning och självkänsla, utan också utomstående individers föreställningar om
dem. Detta kunde i sin tur leda till känslor av skam hos deltagarna och resultera i social
isolering i olika utsträckningar. Graden av skam kunde dessutom ge psykologiska besvär
som varierade från lindriga till svåra.
Ett återkommande tema i Sampogna et al. (2012) studie var att många deltagare undvek
sociala sammanhang och konfrontationer. Skam var en frekvent angiven känsla som
rapporterades i 85 % av fallen hos deltagarna och det visade sig även ha en central roll vid
stigmatisering av personer med psoriasis. Detta styrks även av Schmitt et al. (2007).
Sampogna et al. (2012) kom även fram till att deltagarna kände sig tvungna att dölja sina
kroppar, dels för att undvika att bli uttittade men även till hänsyn för andra. En annan studie
15
visade även att flertalet personer kände att de blev granskade och bedömda utifrån deras
sjukdom. Dessutom tyckte de att människor i deras omgivning gjorde bedömningar av deras
karaktär och värde baserat på utseendet. Många uttryckte även en oro kring andra
människors okunskap om sjukdomen, då flertalet utomstående trodde att psoriasis berodde
på bristande hygien och att det kunde smitta vid kontakt (Schmitt et al., 2007). 73 % av
deltagarna i en kvantitativ tvärsnittsstudie (n=381) uppgav att de kände eller hade känt av
stigmatisering (p ≤ 0,001) och deltagarna upplevde sig framförallt iakttagna (Böhm et al.,
2012). 61 % av deltagarna förväntade sig en viss stigmatisering och negativ reaktion från
andra individer, det visade en kvantitativ tvärsnittsstudie (n=514) som även kom fram till att
detta kan vara en anledning till att 32 % uppfattade stigmatisering, även om det inte förekom
någon (van Beugen et al., 2015). Därtill kände många deltagare i Uttjek et al. (2007) studie en
frustration kring det faktum att de var tvungen att leva med sjukdomen resten av sina liv
och att den inte gick att bota. Detta ledde till depression hos några deltagare och bland yngre
patienter uttrycktes en rädsla för att inte hitta en partner, att inte kunna bilda några nära
vänskapsrelationer eller att inte få ett jobb på grund av sjukdomen. Sampogna el al. (2012)
studie visade att sexuella relationer kan försämras och att problemen kan kvarstå även efter
stora kliniska förbättringar. En annan studie visade att män med psoriasis i genomsnitt
skattar sitt sexliv högre än vad kvinnor med psoriasis gör (p < 0,001) (Žarković Palijan et al.,
2013).
Vidare kan produktiviteten på arbetsplatsen påverkas av psoriasis. 27 % av deltagare med
medel till svår psoriasis rapporterade lägre produktivitet på arbetsplatsen (p < 0,05) jämfört
med 19 % av deltagarna med mild psoriasis. Dessutom visade en kvalitativ retrospektiv
studie (n=273) av Hjortsberg et al. (2011) att arbetsproduktiviteten korrelerade i större
utsträckning med hälsorelaterad livskvalitet (p ≤ 0,05) än med sjukdomens svårighetsgrad.
Begreppet livskvalitet inkluderar i denna studie kroppsuppfattning, självförtroende, känslor
av stigmatisering och skam samt produktivitet på arbete.
6.1.3 Fysisk påverkan Här redovisas artiklar som berör fysiska besvär till följd av sjukdomen.
I Magin et al., (2009) studie framkom det att fysiska symptom såsom klåda var mindre
framträdande orsaker till följdsjukdomar. Högt blodtryck (17 %), ångest (16 %) och högt
16
kolesterol (15 %) visade sig i Korman et al. (2015) studie var bland de vanligaste
följdsjukdomarna, oavsett sjukdomsgrad. Dock ansågs fjällning vara, i 82 % av fallen, det
mest påfrestande symptomet följt av klåda (73 %) samt smärta (31 %). Symptomens
svårighetsgrad visade sig öka i takt med sjukdomens utbredning, och upplevelsen av klåda,
smärta och fjällning blev värre ju mer utbredd sjukdomen var hos deltagaren. Detta är dock
högst individuellt då personer som klassificeras med mild psoriasis kan känna stort obehag
av sin sjukdom. Vidare visade studien en procentuell förlust av arbetstid. Drygt 5 % hos
personer med mild psoriasis och ungefär 8 % hos personer med medelsvår till svår psoriasis
(p < 0,05) rapporterade mindre arbetstid. Detta uppges bero på klåda, obehagskänslor och
utmattning som följd av symptomen.
6.2 Den dagliga hanteringen av psoriasis
6.2.1 Betydelsen av tillräcklig kunskap Under denna rubrik presenteras artiklar som belyser betydelsen av tillräcklig kunskap om
sjukdomen, dess behandling och hantering.
Psoriasis påverkar livskvaliteten på många olika sätt, vilket gör att det är viktigt att alla
inblandade är medvetna om hur sjukdomen ter sig och hur behandlingen ser ut. En studie
visade att det är nödvändigt att öka kunskapen samt förbättra utbildningen för
sjuksköterskor inom dermatologi, psoriasis och egenvård då 54 % av deltagarna ansåg att de
inte fått tillräcklig information om sjukdomen. 56 % av deltagarna ansåg att det inte hade fått
tillräcklig information om vilka behandlingar som fanns tillgängliga och 54 % tyckte inte att
de hade fått vara delaktiga i beslutsfattandet kring sin egen behandling. Att få mer tid,
kunna ställa frågor samt att få stöd efterfrågades av 47 %, men endast 10 % rapporterade att
de fått kontaktuppgifter till stödorganisationer. 72 % av deltagarna som fått ta del av
information upplevde att det fått tillräcklig mängd fakta om behandling, användning,
behandlingstid och biverkningar. Studien visade dock att 44 % av deltagarna inte förstod de
konsekvenser som deras sjukdom kan föra med sig och därmed inte hade den följsamhet i
behandlingen som forskarna hade önskat. Det uppges därför vara viktigt att även
patienterna får ta del av adekvat utbildning (Nash et al., 2012). Detta bekräftas även av
Korman et al. (2016). Vidare visade en kvantitativ tvärsnittsstudie (n=51) att utbildning i
problemlösning och terapi var ett lämpligt alternativ för att lindra nivåer av psykisk ohälsa
17
hos denna patientgrupp (Eskin, Savk, Uslu, Küçükaydoğan, 2013).
6.2.2 Att utveckla individuella hanteringsstrategier Här presenteras artiklar som beskriver hur personer med psoriasis utvecklar individuella
coping- och hanteringsstrategier för att kunna leva med sjukdomen.
Många deltagare menade att det är viktigt att känna kontroll över sin sjukdom, detta kan
vara svårt med psoriasis. Sjukdomen är obotlig och anses ofta vara nyckfull och ohanterlig,
vilket gör att patienterna ibland känner av en stor psykisk påfrestning. Förnekelse, socialt
stöd, och acceptans är de mest vanliga copingmekanismerna (p < 0,03). En kvantitativ
experimentell studie (n=244) visade dessutom att ”ominramning”, så kallade reframing, ofta
användes vilket innebär att individen försöker se på situationen ur ett mer gynnsamt
perspektiv (Cvitanović & Jančić, 2014). Schmitt et al. (2007) studie visade att alkohol- och
drogmissbruk var en använd men inte så effektiv strategi för att hantera sjukdomen.
Förnekelse korrelerade i hög utsträckning med högre nivåer av stress hos psoriasispatienter.
Janowski et al. (2011) kvantitativa tvärsnittsstudie (n=103) visade att socialt stöd (p = 0,044)
var en av de viktigaste copingmekanismerna hos denna patientgrupp för att kunna acceptera
sitt liv med sjukdomen. Ett socialt stöd fungerade många gånger som ett skydd mot
depressioner (p ≤ 0,01) och andra psykiska samt emotionella följder såsom stress, skam och
nedsatt självförtroende (p ≤ 0,05). Därtill kom Finzi et al. (2006) i sin studie fram till att
planering och aktiv coping är strategier som ofta används. Detta bekräftas även av
Fernandez-Torres et al. (2014).
Uttjek et al. (2007) studie kom även fram till att dölja utslagen med täckande kläder, att inte
ha kläder med mörka färger samt att undvika vissa situationer tillhörde de copingstrategier
som var vanliga bland personer med psoriasis. Majoriteten av deltagarna ansåg att det var
svårt men viktigt att de lärde sig leva med sjukdomen samt acceptera och anpassa sig till den
aktuella vardagen.
18
7. Diskussion
7.1 Metoddiskussion
En litteraturöversikt är en lättöverskådlig sammanställning av befintlig litteratur, men kan
dessvärre vara opålitliga om det inte finns någon systematisk ansats (Forsberg &
Wengström, 2016, s. 25). Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström (2016, s. 102) menar
vidare att det inte går att granska artiklar fullständigt objektivt utan att egna värderingar
påverkar resultatet. Detta styrks även av Forsberg & Wengström (2015, s. 26). Det innebär att
resultatet i denna litteraturöversikt hade kunnat se annorlunda ut om granskningen av de
vetenskapliga artiklarna genomförts av någon annan.
För att öka utbudet av artiklar är det bra att använda flera olika databaser vid sökning av
material (Willman et al., 2016, s. 79). Valet att endast använda Pubmed och Cinahl som
databaser i sökandet efter artiklar gjordes då sökningar i exempelvis Psycinfo inte gav några
passande träffar. Detta kan möjligtvis bero på att inga adekvata artiklar till syftet förekom i
dessa databaser, eller på att sökordskombinationerna inte passade. Enligt Willman et al.
(2016, s. 79) bör manuella sökningar göras som ett komplement till databassökningar, dock
gjordes inga manuella sökningar i denna litteraturöversikt då det bedömdes att materialet
som anskaffats var tillräckligt. Detta kan dock ha lett till att vissa studier med värdefull
information missats.
Sökningar efter vetenskapliga studier resulterade i ett stort antal artiklar, dock genererade
sökningarna ett begränsat antal kvalitativa studier vilket kan ses som en svaghet. Flertalet
artiklar framkom vid sökningar i båda databaserna och vid olika sökordskombinationer,
vilket däremot kan uppfattas som positivt.
Begränsning i publikationsår gjordes mellan 2006-2016 då syftet var att kartlägga hur denna
grupp lever idag. Databassökningen resulterade i 25 artiklar till granskningen och
relevansbedömningen. Fem artiklar exkluderades då innehållet inte överensstämde med det
valda syftet och därmed återstod 20 artiklar.
Den befintliga litteraturöversikten innefattar artiklar från Australien, Grekland, Holland,
Italien, Kroatien, Polen, Spanien, Storbritannien, Sverige, Turkiet, Tyskland samt USA vilket
19
medför en relativt stor geografisk utbredning. I sökningarna anträffades studier gjorda i
länder där psoriasis inte förekommer i samma utsträckning. Dessa inkluderades då de
ansågs tillföra värdefull information till resultatet. Ur kulturell kontext kan sjukdomen
uppfattas och behandlas olika, vilket gör att den geografiska spridningen i denna
litteraturöversikt kan ses som en styrka då resultatet omfamnar olika kulturer. Dock
återfanns inga, till syftet, passande artiklar från Asien, Afrika och Sydamerika vilket kan
förklaras med den låga prevalensen av sjukdomen i dessa världsdelar, men också med att
det inte har gjorts tillräckligt med studier i dess länder (Jfr. WHO, 2016). Dessvärre mäter
studierna livskvalitet och välbefinnande med olika mätinstrument, vilket kan ha lett till ett
ojämnt resultat.
7.2 Resultatdiskussion
Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa psoriasis påverkan på livskvaliteten samt
de drabbade personernas hantering av sjukdomen. Resultatet visar att psoriasis till stor del
påverkar den psykiska, sociala samt den fysiska hälsan. För att hantera sjukdomen är
utbildning, både för patienter och sjuksköterskor, viktigt. Dessutom kan patienterna behöva
utbildning i individuella hanteringsstrategier (Sampogna et al., 2012; Böhm et al., 2012; van
Beugen et al., 2015). Då sjukdomen är kronisk måste patienten lära sig hantera destruktiva
tankar och psykiska påfrestningar, i synnerhet i samband med upplevelser som kan leda till
låg självkänsla och känslor av isolering. Det finns stora möjligheter för sjuksköterskan att
inverka positivt på patienten och hennes familj genom att hjälpa dem i processen att lära sig
hantera sjukdomen, dock kan sjuksköterskor behöva fördjupad utbildning för att rätt stöd
ska ges. Psoriasis ger inte bara fysiska symtom utan kan också leda till ett psykiskt samt
socialt handikapp för den drabbade personen. Därmed kan sjuksköterskan tillsammans med
olika yrkesgrupper vara till hjälp för att tillfredsställa dessa personers behov och väg mot ett
bättre välbefinnande och en bättre hälsa. Detta styrks av Kouris et al. (2014) samt Bjarkøy,
Gjengedal & Wahl (2011) studie som visar att deltagarna efterfrågade en mer omfattande
omvårdnad där sjuksköterskan hjälpte och stöttade dem i deras psykiska och sociala
utmaningar. Därtill visar en annan studie att det kan vara av betydelse att sjuksköterskan
har ett holistiskt synsätt vid omvårdnaden, samt kan bortse från den farmakologiska
behandlingen. Betydelsen av sjuksköterskans holistiska synsätt styrks av Reich, Mrowietz,
Karakasili & Zschocke (2014).
20
När individer ställs mot psykiska, emotionella och fysiska påfrestningar kan hälsa uppnås
när de lärt sig att anpassa sig till sin sjukdom samt utför den egenvård som krävs (Huber et
al., 2011; Huber et al., 2015). Utseendet, och speciellt huden, har visat sig vara en bidragande
faktor till psykisk ohälsa hos denna patientgrupp (Magin, et al., 2009). Det bör därmed vara
grundläggande hos sjuksköterskan att ha förmåga att upptäcka psykisk ohälsa samt lindra
lidande. Detta innebär dessutom att de bör veta hur stöd och vägledning kan ges för att
uppnå god psykisk och fysisk hälsa.
Sampogna et al. (2012) studie visar att många deltagare undvek sociala sammanhang och
konfrontationer då det ofta fanns en rädsla för skam i dessa sammanhang. Vidare menar
Basavaraj, Navya och Rashmi (2011) att skam och nedsatt självförtroende kunde leda till
problem i det dagliga livet i form av isolering från omgivningen. Det är därmed av stor
betydelse att sjuksköterskan ombesörjer individers behov av egenvård, då det är
grundläggande för att upprätthålla en god hälsa, individuella framsteg och den personliga
integriteten samt en tillfredsställande vardag (Björvell, 2001). Detta kan vara en god
inställning hos sjuksköterskan att arbeta utifrån då det möjligtvis kan leda till minskad skam
och känsla av utsatthet hos patienter med psoriasis.
Med klinisk intervention, patientutbildning, och remiss till specialist kan sjuksköterskan
lindra stress och hjälpa barn, vuxna och familjer att förbättra och behålla sin livskvalitet (Lin,
2012). Patientundervisning visar sig leda till ett ökat engagemang, ökade kunskaper att
hantera känslomässig stress samt en ökad förståelse för sjukdomen vilket kan ge stora
möjligheter till en stark KASAM hos personer med psoriasis (Langeland et al., 2013). Det
tycks finnas en tydlig bild, som sprids i media, av hur man ska se ut, vad man ska ha på sig
och hur man ska uppföra sig. Det kan göra att den psoriasisdrabbade personen inte anser sig
passa in i samhället och därmed får svårare att acceptera sig själv och sjukdomen. I och med
det kan vården men framförallt sjuksköterskan, som ofta är den första som dessa personer
kommer i kontakt med, vara den som lägger grunden för en stark KASAM. Detta kan göras
genom information, utbildning och ett bemötande från sjuksköterskan som får patienten att
känna sig trygg och delaktig. Värdet av information styrks av Nash et al. (2012), Korman et
al. (2016) samt Eskin et al. (2013). Om denna grupp möts av okunskap vid första mötet med
21
vården skulle det kunna leda till att patienten i fråga får en låg KASAM redan från start,
vilket kan vara svårt att vända till en stark KASAM senare i sjukdomsförloppet. Dessutom
kan en stark KASAM från start leda till en annan form av hanteringsmekanismer där det inte
nödvändigtvis måste innebära att personer med psoriasis skyler sig och undviker sociala
sammanhang. Om denna grupp känner sig trygg i sin sjukdom och med vården kan det leda
till en bättre livskvalitet och hälsa. Därtill visar en studie att ett hälsofrämjande fokus på att
stärka patienters känsla av sammanhang kan vara en lovande strategi som påverkar den
psykiska hälsan positivt (Super et al., 2013).
Finzi et al. (2006) visar att planering och aktiv coping är strategier som ofta används. Detta
bekräftas även av Fernandez-Torres et al. (2014). Information till patienten om psoriasis kan
exempelvis leda till att denne engagerar sig aktivt i sjukdomen och dess följder vilket kan
leda till en stark KASAM. Därmed är det betydelsefullt att sjuksköterskan delger den
information som patienten är i behov av och förstår. För att stärka förståelsen för
informationen kan sjuksköterskan komplettera den muntliga informationen med skriftlig.
Detta då sjuksköterskan enligt Socialstyrelsens (2005) anvisningar har en viktig roll att
tillgodose grundläggande och individuella omvårdnadsbehov. Dessutom har patienten rätt
till anpassad information i enlighet med patientlagen (SFS 2014:821) samt hälso- och
sjukvårdslagen (SFS 1982:763). Dessvärre visar resultatet i denna litteraturöversikt
övervägande på att majoriteten använder så kallad passiv coping där individerna undviker
problemen istället för att möta dem. Därmed kan det vara viktigt att sjuksköterskan tar
informationsbehovet på allvar, för att hjälpa och underlätta dessa individers vardagsliv.
Vidare menar Huber et al. (2011) att det är en ständig balansgång mellan resurser och
begränsningar att leva och kunna hantera en kronisk sjukdom och samtidigt leva ett
självständigt liv. Denna balansgång berörs utav yttre, sociala och miljömässiga, faktorer.
Hälsa är därmed en subjektiv upplevelse som individer kan uppnå, trots begränsningar, med
hjälp av framgångsrik anpassning. En studie visar att deltagarnas självhanteringsförmåga
vid kroniska sjukdomar kan beskrivas med fyra olika mönster; konsekvent, episodiska, vid
behov och transiton/övergångar. Ett konsekvent mönster innebär att patienten återupprepar
behandlingen konstant utan uppehåll medan ett episodiskt mönster innebär att patienten
genomför behandlingen på givna dagar. Behovshantering innebär istället att patienterna
22
genomför behandlingarna när det behövs och vid transiton/övergång ändrar patienterna
sina invanda mönster och behov för att vardagen med sjukdomen ska fungera så bra som
möjligt. Studien kom fram till att alla deltagare använde mer än ett självhanteringsmönster
och valet av mönster berodde på vilken typ av behandling som föreslogs. Medicinsk
behandling följdes konsekvent i högre grad medan motion återfanns i det episodiska
mönstret (Audulv, 2013). Förnekelse, socialt stöd, och acceptans samt ”ominramning” visar
en annan studie var bland de vanligaste copingmekanismerna bland personer med psoriasis
(Cvitanović et al., 2014). Därtill visar resultatet att självmedicinering med alkohol och andra
droger förekom, men det var inte en vanlig copingmekanism (Schmitt et al., 2007). Ryan
(2010) menar att hudflagor som ofta måste avlägsnas från kläder och möbler är en konstant
påminnelse och kan uppfattas som genant. En annan studie styrker detta och menar också
att hanteringsstrategier som ofta användes av personer med psoriasis var att dölja utslagen,
att inte ha mörka kläder på sig samt att undvika vissa situationer (Uttjek et al., 2007). För att
förstå sambandet av den valda hanteringsstrategin kan det möjligtvis vara behjälpligt för
sjuksköterskan att se till den livssituation dessa personer befinner sig i, då de lever under
särskilda förhållanden, vilket kan påverka hanteringen av sjukdomen. En del individer kan
ha en närmre relation med sina anhöriga, vilket gör att de kan vara mer beredda att söka
stöttning hos dem i upplevelsen av stress, negativa känslor och depression. Detta kan
påverka personens välbefinnande och hälsa samt vilka copingstrategier och i hur stor grad
de används.
Vidare visar resultatet att många deltagare någon gång upplevt känslan av att vara iakttagna
samt i viss grad även stigmatisering (Böhm et al., 2012) medan en annan studie visar att de
flesta deltagarna förväntade sig upplevelser av stigmatisering och reaktion från andra
individer (Beugen et al. 2015). Gemensamt för flertalet artiklar som används i
litteraturöversikten var att deltagarna uppfattade att de var märkta av sin sjukdom vilket
påverkade livet i stor grad. Att reflektera över sitt utseende och andras åsikter kan leda till
psykisk påfrestning vilket kan ses som en förklaring till att depression förekommer hos
många personer med psoriasis. Okunskapen som finns i samhället om sjukdomen kan vara
en faktor till depression och känslan av stigmatisering.
23
En studie kom fram till att kunskapen hos vårdpersonalen om sjukdomen och
livsstilsförändringar för patienter med psoriasis var låg. Det fanns en bristande kunskap hos
sjuksköterskan gällande hur olika livsstilar påverkar sjukdomen samt hur arbetet med
livsstilsförändringar för att påverka förloppet kan se ut. Sjuksköterskorna efterfrågade
dessutom bättre riktlinjer kring livsstilsförändringsarbetet med patienter (Keyworth et al.,
2014). Andra studier visar att det är nödvändigt att öka kunskapen samt förbättra
utbildningen för sjuksköterskor inom dermatologi, psoriasis och egenvård (Nash et al., 2012;
Korman et al., 2016). Därmed bör sjuksköterskor få fördjupad utbildning om sjukdomen men
även vilka livsstilsförändringar som kan genomföras för att stödja patienten samt förbättra
sjukdomsförloppet. En strävan efter en neutral miljö och förmåga att acceptera varandra är
att föredra och med mer kunskap till de som drabbats av psoriasis, dess anhöriga och
samhället kan detta möjligtvis uppnås. Det ligger därmed på vårdens ansvar att informera
och utbilda dessa grupper och för att detta ska ske måste även vårdpersonalen ha kunskap
om sjukdomens existens och dess svårigheter denna patientgrupp möter i vardagen.
8. Slutsats
Resultatet visar att psoriasis berör flera dimensioner av det dagliga livet, vilket påverkar det
fysiska men framförallt det psykiska och sociala välbefinnandet. Användande av
hanteringsmekanismer visade sig vara nödvändigt för flertalet deltagare i studierna för att
nå ett högre välbefinnande. Litteraturöversikten belyser också hur det i dagsläget kan vara
att leva med psoriasis samt att fördjupad information om sjukdomen kan vara av stor
betydelse för sjuksköterskan i mötet med patienten. Då litteraturöversikten visar vikten av
utbildning bör mer information om sjukdomen finnas lättillgängligt, inte bara för
sjuksköterskan utan även för patienter med psoriasis och för övriga samhället då det
möjligtvis kan minska utsattheten.
Det bör även, för sjuksköterskor, finnas tillgång till fördjupad utbildning inom
personcentrerad vård då litteraturöversikten visar att personer med psoriasis bör vara
delaktiga i sin egen behandling. Det kan dessutom underlätta för dessa individer att delta i
samtalsgrupper tillsammans med andra individer med psoriasis, där de kan diskutera och
24
reflektera över de hinder och problem de möter i det vardagliga livet. Detta kan skapa en
känsla av sammanhang vilket kan leda till en bättre livskvalitet.
Forskningen som ligger till grund för denna litteraturöversikt är till större delen gjord med
en kvantitativ ansats, detta då majoriteten av artiklarna som återfanns vid sökningen var
kvantitativa. Det innebär att litteraturöversikten inte ger en djupare inblick i individernas
upplevelser kring sjukdomen. Därmed finns en önskan att ytterligare forskning med
kvalitativ ansats, som beskriver allmänsjuksköterskans roll vid vården av individer med
psoriasis, görs. Dessutom presenterades fysisk påverkan i resultatet, dock genererades ett
begränsat antal artiklar angående detta vid litteratursökningen. Därför efterfrågas mer
forskning även kring det ämnet.
25
9. Referenslista
* = Artiklar inkluderade i resultatet
Aldridge, A. (2014). The role of the community nurse in psoriatic comorbidities
interventions. British Journal of Community Nursing, 19(1), 38-42. doi:
10.12968/bjcn.2014.19.1.38
Aldredge, L.M., & Young, M.S. (2016). Providing Guidance for Patients With Moderate-to-
Severe Psoriasis Who Are Candidates for Biologic Therapy: Role of the Nurse Practitioner
and Physician Assistant. Journal of the Dermatology Nurses Association, 8(1) 14 – 26. doi:
10.1097/JDN.0000000000000185
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium (s. 37-56). Stockholm: Natur & kultur.
Audulv, Å. (2013). The over time development of chronic illness self-management patterns: a
longitudinal qualitative study. BMC Public Health, 13(452), 1-15. doi: 10.1186/1471-2458-13-
425
Basavaraj, K., Navya, M., & Rashmi, R. (2011) Stess and quality of life in psoriasis: an update.
International Journal of Dermatology, 50(7), 783-792. doi: 10.1111/j.1365-4632.2010.04844.x
Bathe, A., Diepgen, T.L., & Matterne, U. (2010). Subjective illness perceptions in individuals
with occupational skin disease: A qualitative investigation. Work, 43(2), 159-169. doi:
10.3233/WOR-2012-1365
Bjarkøy, R.Ø., Gjengedal, E., & Wahl, A.K. (2011). Care in the Context of the Complexity of
Psoriasis. Clinical Nursing Research, 20(1), 47-63. doi: 10.1177/1054773810375542
Björvell, H. (2001). Patient empowerment- ett förhållningssätt i mötet med patienten. I B.
Klang Söderkvist (Red.), Patientundervisning. (s. 15-39). Lund: Studentlitteratur.
Boehncke, W-H., & Schön, P.M. (2015). Psoriasis. Seminar, 386, 983–94. doi: 0.1016/ S0140-
6736(14)61909-7
26
* Breuer, K., Göldner, F.M., Jäger, B., Werfel, T., & Schmid-Ott, G. (2014) Chronic stress
experience and burnout syndrome have appreciable influence on health-related quality of
life in patients with psoriasis. European Academy of Dermatology and Venereology, 24(10),1898–
1904. doi: 10.1111/jdv.12999
Brooks, N., Otway, C., Rashid, C., Kilty, L., & Maggs, C. (2001) Nurse prescribing: what do
patients think? Nursing Standard, 15(17) 33-38. doi: 10.7748/ns2001.01.15.17.33.c2964
Brown, G.K., & Nicassio P.M. (1987). Development of a questionnaire for the assessment of
active and passive coping strategies in chronic pain patients. Ekevier, 31, 53-64. doi:
10.1016/0304-3959(87)90006-6
* Böhm, D., Stock Gissendanner, S., Bangemann, K., Snitjer, I., Werfel, T., Weyergraf, A.,
Schulz, W., Jäger, B., & Schmid-Ott, G. (2012). Perceived relationships between severity of
psoriasis symptoms, gender, stigmatization and quality of life. Journal of the European
Academy of Dermatology and Venereology, 27(2), 220–226. doi: 10.1111/j.1468-3083.2012.04451.x
Böhm, D., Schwanitz, P., Stock Gissendanner, S., Schmid-Ott, G., & Schulz, W. (2014).
Symptom severity and psychological sequelae in rosacea: Results of a survey. Psychology,
Health & Medicine, 19(5), 586 – 591, doi: 10.1080/13548506.2013.841968
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad - Studiematerial för
undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan
Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Malmö högskola, Hälsa och samhälle,
Evidensbaserad omvårdnad.
* Conrad, R., Geiser, F., Haidl, G., Hutmacher, M., Liedtke, R., & Wermter, F. (2008).
Relationship between anger and pruritus perception in patients with chronic idiopathic
urticaria and psoriasis. European Academy of Dermatology and Venereology, 22, 1062–1069. doi:
10.1111/j.1468-3083.2008.02714.x
* Cvitanović, H., & Jančić, E. (2014). Influence of Stressful Life Events on Coping in Psoriasis.
Collegium antropologicum, 38(4), 1237 -1240.
* Eskin, M., Savk, E., Uslu, M., & Küçükaydoğan, N. (2013). Social problem-solving,
perceived stress, negative life events, depression and life satisfaction in psoriasis. European
Academy of Dermatology and Venereology, 28(11), 1553–1559. doi: 10.1111/jdv.12355
27
Felce, D., & Perry, J. (1995). Quality of life: It’s definition and measurement. Research in
Developmental Disabilities, 16(1), 51-74. doi: 0891-4222/95
* Fernandez-Torres, R.M., Pita- Fernandez, S., & Fonseca, E. (2014). Quality of life and related
factors in a cohort of plaque-type psoriasis patients in La Coruña, Spain. International Journal
of Dermatology, 53(11), 507–511. doi: 10.1111/ijd.12294
* Finzi, A., Colombo, D., Caputo, A., Andreassi, L., Chimenti, S., Vena, G., Simoni, L., Sgarbi,
S., & Giannetti, A. (2006). Psychological distress and coping strategies in patients with
psoriasis: the PSYCHAE Study. Journal of the European Academy of Dermatology and
Venereology, 21(9), 1161-1169. doi: 10.1111/j.1468-3083.2007.02079.x
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Olika typer av litteraturstudier. Att göra sytematiska
litteraturstudier: värdering, analys och presentation (s. 25-34). Stockholm: Natur & kultur.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats –
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133 – 144). Lund: Studentlitteratur AB.
Green, L. (2011). An overview and update of psoriasis. Nursing Standard, 25(35), 47-55. doi:
10.7748/ns2011.05.25.35.47.c8498
* Hjortsberg, C., Bergman, A., Bjarnason, A., Heikkilä, H., Hjelmgren, J., Svensson, Å., &
Ragnarson Tennvall, G. (2011). Are Treatment Satisfaction, Quality of Life, and Self-assessed
Disease Severity Relevant Parameters for Patient Registries? Experiences from Finnish and
Swedish Patients with Psoriasis. Acta Dermato-Venereologica, 91(4), 409–414. doi:
10.2340/00015555-1094
Huber, M., Knottenerus, J.A., Green, L., van der Horst, H., Jadad, A.R., Kromhout, D.,
Leonard, B., Lorig, K., Loureiro, M.I., van der Meer, J.W.M., Schnabel, P., Smith, R., van
Weel, C., & Smid, H. (2011). How should we define health? British Medical Journal, 343, 1-3.
doi: 10.1136/bmj.d4163
Huber, M., van Vliet, M., Giezenberg, M., Winkens, B., Heerkens, Y., Dagnelie, P.C., &
Knottnerus, P.C. (2015). Towards a “patient-centred” operationalisation of the new dynamic
concept of health: a mixed methods study. British Medical Journal, 6(1), 1-11. doi:
10.1136/bmjopen-2015-010091
28
Jahren Kristoffersen, N. (1998). Olika syn och perspektiv på hälsa och sjukdom. I N. Jahren
Kristoffersen (Red.), Allmän omvårdnad – Profession och ämnesområde – utveckling, värdegrund
och kunskap (s. 21-81). Stockholm: Liber AB.
* Janowski, K., Steuden, S., Pietrzak, A., Krasowska, D., Kaczmarek, L., Gradus, I., &
Chodorowska, G. (2012). Social support and adaptation to the disease in men and women
with psoriasis. Archives of Dermatological Research, 304(6), 421-432. doi: 10.1007/s00403-012-
1235-3
Kemppainen, V., Tossavainen, K., & Turunen, H. (2012). Nurses’ roles in health promotion
practice: an integrative review. Health Promotion International, 28(4), 490 – 501. doi:
10.1093/heapro/das034
Keyworth, C., Nelson, P.A., Chisholm, A., Griffiths, C.E.M., Cordingley, L., & Bundy, C.
(2014). Providing lifestyle behaviour change support for patients with psoriasis: an
assessment of the existing training competencies across medical and nursing health
professionals. British Journal of Dermatology, 171, 602 – 608. doi: 10.1111/bjd.13067
* Korman, N.J., Zhao, Y., Pikeand, J., & Roberts, J. (2016). Relationship between psoriasis
severity, clinical symptoms, quality of life and work productivity among patients in the USA.
Clinical and Experimental Dermatology, 41(5), 514–521. doi: 10.1111/ced.12841
* Kouris, A., Stefanaki, C., Tsatovidou, R., Petridis, A., Christodoulou, C., Livaditis, M.,
Kouskoukis, C., & Kontochristopoulos, G. (2015). Quality of life and psychosocial aspects in
Greek patients with psoriasis: a cross-sectional study. Anais Brasileiros de Dermatologia, 90(6),
841-5. doi: 10.1590/abd1806-4841.20154147
Langeland, E., Robinson, H.S., Moum, T., Larsen, M.H., Krogstad, A-L., & Wahl, A.K. (2013).
Promoting sense of coherence: Salutogenesis among people with psoriasis undergoing
patient education in climate therapy. Biomedcentra Psychology, 1(11), 1-8. doi: 10.1186/2050-
7283-1-11
Lazarus, R.S., & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal and coping (s. 11-139). New York: Springer
publishing company, inc.
Lin, W.V. (2012) Tough-Skinned Kids: Identifying Psychosocial Effects of Psoriasis and
Helping Pediatric Patients and Families Cope. Journal of Pediatric Nursing, 27(5), 563-572. doi:
10.1016/j.pedn.2011.10.003
29
Linthorst Homan, M.W., de Korte, J., Grootenhuis, M.A., Bos, J.D., Sprangers, M.A.G., & van
der Veen, J.P.W. Impact of childhood vitiligo on adult life. British Journal of Dermatology,
159(4), 915-20. doi: 10.1111/j.1365-2133.2008.08788
Magin, P., Adams, J., Heading, G., Pond, D., & Smith, W. (2008). Experiences of appearance-
related teasing and bullying in skin diseases and their psychological sequelae: results of a
qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(3), 430-436. doi: 10.1111/j.1471-
6712.2007.00547.x
* Magin, P., Adams, J., Heading, Y., Pond, D., & Smith, W. (2009). The psychological sequelae
of psoriasis: Results of a qualitative study. Psychology, Health & Medicine, 14(2), 150–161. doi:
10.1080/13548500802512294
Maguire, S. (2012). Treating psoriasis in community practice. Journal of Community Nursing,
26(3) 13 – 17.
Mallbris, L., & Wilson Claréus, B. (2008). Psoriasis (s. 6-19). Göteborg: Corpus-Gullers förlag.
* Martinez-Garcia, E., Arias-Santiago, S., Valenzuela-Salas, I., Garrido-Colmenero, S., Garcia-
Mellado C., & Buendia-Eisman, A. (2014). Quality of life in persons living with psoriasis
patients. Journal of the American Academy of Dermatology, 71(2), 302-307. doi:
10.1016/j.jaad.2014.03.039
Moons, P., Budts, W., & De Geest, S. (2006). Critique on the conceptualisation of quality of
life: A review and evaluation of different conceptual approaches. International Journal of
Nursing Studies, 43(7), 891-901. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2006.03.015
* Nash, A., McAteer, H., Schofield, J., Penzer, R., & Gilbert,A. (2012). Psoriasis today:
experiences of healthcare and impact on quality of life in a major UK cohort. Primary Health
Care Research & Development, 16(4), 415–423. doi:10.1017/S1463423614000450
Penzer, R. (2010). Psychological and social aspects of skin care. I R. Penzer., & S.J. Ersser
(Red.), Principles of skin care – A guide for nurses and other health care professionals (s. 85 – 102).
West Sussex: Wiley – Blackwell Publisher.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing
Practice (s. 137-159). Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
30
Psoriasisförbundet. (2016). Psoriasis. Stockholm: Psoriasisförbundet. Hämtad: 2016-05-10,
från http://www.psoriasisforbundet.se/psoriasis
Ramírez-Maestre, C., Esteve, R., & López, A.E. (2008). Cognitive appraisal and coping in
chronic pain patients. European journal of pain, 12(6), 749-756. doi: 10.1016/j.ejpain.2007.11.004
Reich, K., Mrowietz, U., Karakasili, E., & Zschocke, I. (2014). Development of an adherence-
enhancing intervention in topical treatment termed the topical treatment optimization
program (TTOP). Archives Of Dermatological Research, 306(7), 667-676. doi: 10.1007/s00403-
014-1475-5
* Remröd, C., Sjöström, K., & Svensson, A. (2013). Psychological differences between early-
and late-onset psoriasis: a study of personality traits, anxiety and depression in psoriasis.
British Journal of Dermatology, 169(2), 344–350. doi: 10.1111/bjd.12371
Ryan, S. (2010) Psoriasis: characteristics, psychosocial effects and treatment options. British
Journal of Nursing, 19(13), 820-825. doi: 10.12968/bjon.2010.19.13.48856
* Sampogna, F., Tabolli, S., & Abeni, D. (2012). Living with Psoriasis: Prevalence of Shame,
Anger, Worry, and Problems in Daily Activities and Social Life. Acta Dermato-Venereologica,
92(3), 299-303. doi: 10.2340/00015555-1273.
* Schmitt, J., & Ford, D. (2007). Role of Depression in Quality of Life for Patients with
Psoriasis. Clinical and Laboratory Investigations, 215(1), 17–27. doi: 10.1159/000102029
Segesten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.),
Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 97 – 100). Lund:
Studentlitteratur AB.
Seibert, D.C., & Darling, T.N. (2012). Physical, Psychological and Ethical issues in Caring for
Individuals with Genetic Skin Disease. Journal of Nursing Scholarship, 45(1), 89-95. doi:
10.1111/jnu.12004
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet.
31
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2016-05-18,
från http://www.barnmorskeforbundet.se/wp-content/uploads/2015/04/2005-105-1_20051052-
Leg-Ssk.pdf
Staten beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2014). Vår metod. Hämtad
2016-05-19, från http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_relevans.pdf
Super, S., Monique Verschuren, W.M., Zantinge, E.M., Wagemakers, M.A., & Picavet, H.S.
(2013). A weak sense of coherence is associated with a higher mortality risk. Journal of
epidemiology and community health, 68(5), 411-417. doi: 10.1136/jech-2013-203085
Svensk sjuksköterskeförening [SSF]. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2016-
05-18, från http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-
sjukskoterskor/
Thompson, A.R., Clarke, S.A., Newell, R.J., & Gawkrodger, D.J. (2010). Vitiligo linked to
stigmatization in British South Asian women: a qualitative study of the experiences of living
with vitiligo. British Journal of Dermatology, 163(3), 481-486. doi: 10.1111/j.1365-
2133.2010.09828.x
* Uttjek, M., Nygren, L., Stenberg, B., & Dufåker, M. (2007). Marked by Visibility of Psoriasis
in Everyday Life. Qualitative health research, 17(3), 364-372. doi: 10.1177/1049732306297674
* van Beugen, S., van Middendorp, H., Ferwerda, M., Smit, J.V., Zeeuwen-Franssen, M.E.J.,
Kroft, E.B.M., de Jong, E.M.G.J., Donders, A.R.T., van de Kerkhof, P.C.M., & Evers, A.W.M.
(2016). Predictors of perceived stigmatization in patients with psoriasis. British Journal of
Dermatology. Accepted Author Manuscript. doi:10.1111/bjd.14875
van Der Linden, M., Van Rappard, D., Daams, J., Sprangers, M., Spuls, P., & De Korte, J.
(2014). Health-related Quality of Life in Patients with Cutaneous Rosacea: A Systematic
Review. Acta Derm Venereol, 95(4), 395-400. doi: 10.2340/00015555-1976
van Onselen, J. (2001). Psoriasis. I E. Hughes., & J. Van Onselen (Red.), Dermatology nursing –
a practical guide (s. 133-149). London: Harcourt Publishers.
Wheeler, T. (2010). Psoriasis: impact and management of moderate to severe disease. British
Journal of Nursing, 19(1), 10-17. doi: 10.12968/bjon.2010.19.1.45905
32
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Litteratursökning.
Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan forskning och klinisk forskning (67-90). Lund:
Studentlitteratur AB.
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Tolka, värdera och
sammanväga bevis. Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan forskning och klinisk forskning
(91-117). Lund: Studentlitteratur AB.
World health organization. (2016). Global report on psoriasis. Hämtad 2016-09-27 från
http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/204417/1/9789241565189_eng.pdf
* Žarković Palijan, T., Kovačević, D., Koić, E., Ružić, K., & Dervinja, F. (2013). The Impact of
Psoriasis on the Quality of Life and Psychological Characteristics of Persons Suffering from
Psoriasis. Collegium antropologicum dermatology, 35(2), 81-85. Accepted Author Manuscript.
doi: 10.1111/bjd.14875
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten (s. 57 – 79). Lund: Studentlitteratur AB.
33
10. Bilagor Bilaga 1. SBUs (2014) mall för relevansbedömning
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2014). Vår metod. Hämtad
2016-05-19, från http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_relevans.pdf
34
Bilaga 2. Kvalitativ bedömningsmall från Carlsson & Eiman (2003)
Poängsättning 0 1 2 3
Abstrakt (syfte, metod, resultat = 3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angiven Otydlig Medel Tydlig
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig) Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Triangulering Saknas Finns
Urval (antal, beskrivning, representativitet) Ej acceptabel Låg Medel God
Patienter med prostatacancerdiagnos Ej undersökt Liten del Hälften Samtliga
Bortfall Ej angivet > 20 % 5-20 % <5%
Bortfall med betydelse för resultatet Analys
saknas/Ja Nej
Kvalitet på analysmetod Saknas Låg Medel Hög
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning (redovisning, koder
etc.) Saknas Otydlig Medel Tydlig
Tolkning av resultatet (citat, kod, teori etc.) Ej acceptabel Otydlig Medel God
Diskussion
Problemanknytning Saknas Låg Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik och felkällor Saknas Låg God
Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat (resultatets
huvudpunkter belyses)
Slutsatser
saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Total poäng (max 48 p) P P P P
Grad I: 80 % P
Grad II:70 % %
Grad III: 60 % Grad
Titel:
Författare:
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad - Studiematerial för
undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan
Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Malmö högskola, Hälsa och samhälle,
Evidensbaserad omvårdnad.
35
Bilaga 3. Kvantitativ bedömningsmall från Carlsson & Eiman (2003)
Poängsättning 0 1 2 3
Abstrakt (syfte, metod, resultat = 3p) Saknas 1/3 2/3 Samtliga
Introduktion Saknas Knapphändig Medel Välskriven
Syfte Ej angiven Otydlig Medel Tydlig
Metod
Metodval adekvat till frågan Ej angiven Ej relevant Relevant
Metodbeskrivning (repeterbarhet möjlig) Ej angiven Knapphändig Medel Utförlig
Urval (antal, beskrivning, representativitet) Ej acceptabel Låg Medel God
Patienter med psoriasis Ej undersökt Liten del Hälften Samtliga
Bortfall Ej angivet > 20 % 5-20 % <5%
Bortfall med betydelse för resultatet Analys
saknas/Ja Nej
Etiska aspekter Ej angivna Angivna
Resultat
Frågeställning besvarad Nej Ja
Resultatbeskrivning (redovisning, tabeller
etc.) Saknas Otydlig Medel Tydlig
Statistisk analys (beräkningar, metoder,
signifikans) Saknas Mindre bra Bra
Confounders Ej kontrollerat Kontrollerat
Tolkning av resultatet Ej acceptabel Otydlig Medel Tydlig
Diskussion
Problemanknytning Saknas Låg Medel Tydlig
Diskussion av egenkritik och felkällor Saknas Låg God
Anknytning till tidigare forskning Saknas Låg Medel God
Slutsatser
Överensstämmelse med resultat (resultatets
huvudpunkter belyses)
Slutsatser
saknas Låg Medel God
Ogrundade slutsatser Finns Saknas
Total poäng (max 47 p) P P P P
Grad I: 80 % P
Grad II:70 % %
Grad III: 60 % Grad
Titel:
Författare:
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad - Studiematerial för
undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan
Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Malmö högskola, Hälsa och samhälle,
Evidensbaserad omvårdnad.
36
Bilaga 4. Kvalitetsbedömning av resultatartiklar.
Författare
År
Land
Studiens syfte Typ av
Studie
Deltagare
(bortfall)
Metod
Datainsamling
Analys
Huvudresultat Studie-
kvalitet
Breuer, Göldner,
Jäger, Werfel &
Schmid-Ott.
(2014).
Tyskland.
Att undersöka hur
kronisk stress och
utbrändhet påverkar
hälsorelaterad livskvalitet
och hur den psykiska
hälsan påverkar effekten
av en sluten
rehabiliteringsåtgärd hos
psoriasispatienter.
Kvantitativ 84 (0 %
bortfall)
Tvärsnitts-
studie.
Frågeformulär.
T-tester
Kronisk stress och
utbrändhet har en
märkbar påverkan på
livskvaliteten och kan
påverka behandlings-
framgång hos
psoriasispatienter.
Studien resultat
understryker vikten
av en
flerdimensionell
strategi i
behandlingen av
psoriasis.
Grad 1,
81 %
Böhm,
Gissendanner,
Bangemann,
Snitjer, Werfel,
Weyergraf,
Schulz, Jäger,
Schmid-Ott.
(2011).
Tyskland.
Att få en bättre förståelse i
relationerna mellan
symtomens
svårighetsgrad, obehag,
stigmatisering, kön och
livskvalitet hos
psoriasispatienter.
Kvantitativ 381 st
(bortfall ej
angivet)
Tvärsnitts-
studie.
Frågeformulär.
Beskrivande
statistik.
Symtomens
svårighetsgrad var
associerad med högre
obehag,
stigmatisering och
lägre hudrelaterad
livskvalitet. Män och
kvinnor rapporterade
olika erfarenheter av
obehag,
stigmatisering och
mentala aspekter av
livskvalitet.
Grad 1,
80 %
37
Fortsättning kvalitetsbedömning av resultatartiklar.
Författare
År
Land
Studiens syfte Typ av
Studie
Deltagare
(bortfall)
Metod
Datainsamling
Analys
Huvudresultat Studie-
kvalitet
Conrad, Geiser,
Haidl,
Hutmacher,
Liedtke, Wermter.
(2008).
Tyskland.
Att undersöka om det
finns ett samband mellan
klåda som huvudsymtom
hos psoriasispatienter och
upplevelsen av negativa
känslor.
Kvantitativ 121 st
(10 %
bortfall)
Tvärsnitts-
studie.
Frågeformulär.
ANOVA,
ANCOVA,
t-tester och chi-
squared tests.
Resultatet visar ett
samband mellan
klådans
svårighetsgrad
och ilska.
Dessutom visar
det även ett
samband mellan
klådans
svårighetsgrad
och depression
hos patienter med
psoriasis.
Grad 1,
81 %
Cvitanović &
Jančić.
(2014).
Kroatien.
Att bestämma vilka
copingstrategier som
används mest hos
psoriasispatienter och för
att avgöra om det finns en
skillnad i kön, klinisk fas
och stressnivå.
Kvantitativ 244 st
(bortfall ej
angivet)
Randomiserad
kontrollerad
studie.
Självskattnings-
formulär.
SPSS.
Beskrivande
analys &
korrelations-
analys.
Resultatet visar att
förnekelse, aktiv
coping, säker
känslomässigt
stöd, att de ser på
en situation ur ett
mer gynnsamt
perspektiv och
acceptans oftast
används som
copingstrategier
bland
psoriasispatienter.
Grad 1,
81 %
38
Fortsättning kvalitetsbedömning av resultatartiklar.
Författare
År
Land
Studiens syfte Typ av
Studie
Deltagare
(bortfall)
Metod
Datainsamling
Analys
Huvudresultat Studie-
kvalitet
Eskin, Savk, Uslu,
Küçükaydoğan.
(2013).
Turkiet.
Att undersöka
korrelationen mellan den
sociala problem-
lösningsförmågan,
upplevd stress, negativa
händelser i livet samt
depression och
livstillfredsställelse hos
psoriasispatienter.
Kvantitativ 102 st
(Bortfall ej
angivit)
Tvärsnitts-
studie.
Frågeformulär.
SPSS. Chi-
squared och t-
tester.
Korrelations-
analys. Linjär
regressions-
analys.
Resultaten av
studien visar att
utbildning i
problemlösning och
terapi kan vara ett
lämpligt alternativ
för att lindra nivåer
av psykisk ohälsa
hos patienter som
lider av psoriasis.
Grad 1,
80 %
Fernandez-
Torres,
Pita- Fernandez &
Fonseca.
(2014).
Spanien.
Att bedöma förhållandet
mellan egenskaper hos
psoriasis (kutan
svårighetsgrad, artropati,
behandling) och andra
sjukdomar med
livskvalitet för att
bestämma vilka faktorer
som har ett stort
inflytande.
Kvantitativ 395 st
(Bortfall ej
angivet)
Observations-
studie.
självskattnings-
formulär.
SPSS.
Faktorer som är
förknippade med
större försämring
av livskvalitet var
kön, psoriasis
varaktighet och typ
av behandling.
Patienter som får
systemiska och
biologiska
behandlingar
rapporterade bättre
livskvalitet.
Grad 2,
79 %
39
Fortsättning kvalitetsbedömning av resultatartiklar.
Författare
År
Land
Studiens syfte Typ av
Studie
Deltagare
(bortfall)
Metod
Datainsamling
Analys
Huvudresultat Studie-
kvalitet
Finzi, Colombo,
Caputo, Assi,
Chimenti, Vena,
Simoni, Sgarbi &
Gianetti
(2006).
Italien.
Att fastställa
förekomsten av psykisk
ohälsa hos patienter
med psoriasis, att
fastställa om
sjukdomens
svårighetsgrad och
psykiskt lidande är
förknippade, att
identifiera de strategier
som används för att
klara av psoriasis, att
utvärdera
copingstrategier som
används av
dermatologer samt att
identifiera potentiella
prediktorer för psykiskt
lidande.
Kvantitativ 1580 st
(18 %
bortfall)
Tvärsnitts- och
multi-
observations-
studie.
Frågeformulär.
T-tester och
korrelations-
analys.
Den psykologiska
ställningen hos
kvinnor var sämre än
för män oavsett
svårighetsgrad av
psoriasis. Det fanns
inget samband
mellan förekomsten
av ångest och
behandling som
ordinerats av
hudläkare. Planering
och aktiv coping var
de strategier som
oftast används av
patienter för att klara
av sjukdomen, men
det fanns skillnader
mellan könen. De
flesta dermatologer
använde en
"problemorienterad"
attityd att ta hand om
patienter.
Grad 1,
82 %
Hjortsberg,
Bergman,
Bjarnason,
Heikkilä,
Hjelmgren,
Svensson, &
Ragnarson
Tennvall.
(2011).
Sverige.
Att undersöka
betydelsen av
tillfredsställande
behandling och
sjukdomens
svårighetsgrad bland
patienter med psoriasis
i Finland och Sverige, i
förhållande till
behandlingsmönster
och kortfristiga åtgärder
för hälsorelaterad
livskvalitet.
Kvantitativ 273 st
(44 %
bortfall)
Retrospektiv
studie.
Frågeformulär.
Korrelations-
analys, T-tester
samt F-tester.
För att bedöma
behandlingen visade
det sig nödvändigt
att beakta effekterna
av sjukdomen på
patienten i form av
tillfredsställelse
behandling,
sjukdomens
svårighetsgrad och
hälsorelaterad
livskvalitet. Den
individuella bördan
på patienter spelar en
central roll i att
formulera
behandlingsmål.
Grad 1,
81 %
40
Fortsättning kvalitetsbedömning av resultatartiklar.
Författare
År
Land
Studiens syfte Typ av
Studie
Deltagare
(bortfall)
Metod
Datainsamling
Analys
Huvudresultat Studie-
kvalite
t
Janowski,
Steuden, Pietrzak,
Krasowska,
Kaczmarek,
Gradus,
Chodorowska.
(2012).
Polen.
Syftet med denna studie
var att utvärdera
sambandet mellan socialt
stöd och utvalda index för
anpassning till livet med
sjukdomen, inklusive
hälsorelaterad
livskvalitet, depressiva
symtom och acceptans till
livet med psoriasis.
Kvantitativ 103 st
(8 %
bortfall)
Tvärsnitts-
studie.
Självskattnings-
frågeformulär.
Sambands-
analys,
regressions-
analys & cluster
analys.
Socialt stöd visade
sig vara en av de
viktigaste coping-
mekanismerna i
denna
patientgrupp för att
kunna acceptera
sitt liv med
sjukdomen. Ett
socialt stöd
fungerade många
gånger som ett
skydd mot
depressioner och
andra psykiska
samt emotionella
följdsjukdomar.
Grad 1,
80 %
Korman, Zhao,
Pikeand &
Roberts.
(2016).
USA.
För att undersöka hur
livskvalitet,
arbetsproduktiviteten och
kliniska symtom varierar
mellan patienter med
mild, måttlig och svår
psoriasis.
Kvantitativ 694 st
(Bortfall ej
angivet)
Retrospektiv
studie.
Frågeformulär
samt
självskattnings-
formulär.
Linjär
regressions-
analys.
Patienter med svår
psoriasis upplevde
mer allvarliga
symtom och hade
en kraftigare
minskning i
livskvalitet och
arbetsproduktivitet.
Det visade sig även
vara viktigt att
läkare inser
konsekvenserna av
sjukdomen på
patienternas liv och
vidta åtgärder för
att ta itu med detta.
Grad 1,
80 %
41
Fortsättning kvalitetsbedömning av resultatartiklar.
Författare
År
Land
Studiens syfte Typ av
Studie
Deltagare
(bortfall)
Metod
Datainsamling
Analys
Huvudresultat Studie-
kvalitet
Kouris, Stefanaki,
Tsatovidou, Petridis,
Christodoulou,
Livaditis,
Kouskoukis, &
Kontochristopoulos.
Grekland.
(2015).
Att utvärdera
livskvaliteten, ångest
och depression,
självkänsla och
ensamhet hos
patienter med
psoriasis.
Kvantitativ 84 st
(bortfall ej
angivet)
Experimentell
studie.
Frågeformulär.
T-tester, SSPS
samt
korrelations-
analys.
Psoriasis försämrar
signifikant
livskvaliteten.
Erkännande och
framtida
förvaltning av
psoriasis visar sig
kräva medverkan
av
tvärvetenskapliga
team för att förvalta
de fysiska,
psykologiska och
sociala aspekter av
sjukdomen, vilket
är fallet för
systemisk,
långsiktiga
förutsättningar.
Grad 1,
80 %
Magin, Adams,
Heading, Pond &
Smith
(2008).
Australien.
Att undersöka det
psykologiska
sjukdomstillståndet
hos
psoriasispatienter
med hjälp av en
kvalitativ metod.
Kvalitativ 29 st
(bortfall ej
angivet)
Randomiserad
tvärsnitts-
studie.
Semi-
strukturerade
intervjuer.
Tematisk analys.
Att psykologisk
morbiditet vid
psoriasis är
betydande. Även
humör och
ångestsymtom var
närvarande hos
deltagarna och var
ibland svåra, mer
framträdande
följder av psoriasis.
Skam, försämrad
självbild, låg
självkänsla,
självmedvetenhet
och stigmatisering
var ytterligare
följder av
sjukdomen.
Grad 2,
79 %
42
Fortsättning kvalitetsbedömning av resultatartiklar.
Författare
År
Land
Studiens syfte Typ av
Studie
Deltagare
(bortfall)
Metod
Datainsamling
Analys
Huvudresultat Studie-
kvalitet
Martinez-Garcia,
Arias-Santiago,
Valenzuela-Salas,
Garrido-
Colmenero,
Garcia-
Mellado &
Buendia-Eisman.
(2014).
Spanien.
Att analysera hur
psoriasis påverkar
olika nivåer av
ångest, depression
och livskvalitet i
relationen med
sambo.
Kvantitativ 130 st
(Bortfall ej
angivet)
Experimentell
studie.
Frågeformulär.
Multivariatanalys.
Psoriasis förvärrar
markant det
globala
välbefinnande för
patienter och
deras sambor,
som upplevt en
försämring av
deras livskvalitet
och högre nivåer
av ångest och
depression sedan
sjukdomsdebuten.
Grad 2,
77 %
Nash, McAteer,
Schofield, Penzer
& Gilbert.
(2012).
Storbritannien.
Att fastställa vad
personer med
psoriasis i har för
erfarenheter av
deras tillstånd,
inklusive diagnos,
behandling, vård
och inverkan på
det dagliga livet.
Kvantitativ 1564 st
(45 %
bortfall)
Tvärsnittsstudie.
Själv-
administrerade
frågeformulär.
SPSS.
Förbättrad
utbildning om
psoriasis,
kunskapen och
medvetenheten på
allmänläkarnivå
och ökad
användning av
dermatologi
specialist-
sjuksköterskor
inom
primärvården,
effektivare och
hanterbara
behandlingar som
riktar sig mot
synliga områden
och det allmänna
välbefinnandet,
ökat stöd för
känslomässig
stress och
psykosociala
funktion.
Grad 2,
79 %
43
Fortsättning kvalitetsbedömning av resultatartiklar.
Författare
År
Land
Studiens syfte Typ av
Studie
Deltagare
(bortfall)
Metod
Datainsamling
Analys
Huvudresultat Studie-
kvalitet
Remröd, Sjöström
& Svensson.
(2013).
Sverige.
Att undersöka om
patienter med tidig
debut psoriasis skiljer
psykologiskt från
patienter med sen debut
av psoriasis i from av
personlighetsdrag,
ångest och depression.
Kvalitativ 101 st
(7 %
bortfall)
Beskrivande
tvärsnitts-
studie.
Psykosociala
intervjuer.
T-tester, U-
tester, Chi-
squared tests,
korrelations-
analys samt en
multipel linjär
regressions-
analys.
Resultatet visar att
egenskaper av
psykologisk
sårbarhet och
pessimistiska
personlighetsdrag
befanns vara
signifikant associerad
med tidig debut av
psoriasis, men inte
sjukdomsduration.
Grad 1,
80 %
Sampogna,
Tabolli & Abeni,
(2012).
Italien.
Syftet med denna studie
var att analysera
förekomsten av vissa
specifika psykosociala
frågor.
Kvantitativ 936 st
(45 %
bortfall)
Longitudinell
studie.
Frågeformulär.
SPSS.
Hos tillstånden
kunde ett samband
ses med
svårighetsgraden av
psoriasis och med
depression eller
ångest. Skam, oro och
irritation var
vanligare hos
kvinnor än hos män,
och skam och ilska
var förknippat med
en låg nivå av
utbildning.
Försämring i
arbete/hobbies var
högre hos patienter
med palmoplantar
psoriasis och
arthropathic
psoriasis.
Grad 2,
79 %
44
Fortsättning kvalitetsbedömning av resultatartiklar.
Författare
År
Land
Studiens syfte Typ av
Studie
Deltagare
(bortfall)
Metod
Datainsamling
Analys
Huvudresultat Studie-
kvalitet
Schmitt & Ford
(2007).
Tyskland.
Att undersöka hur
depressionen spelar in i
hur patienter upplever
psoriasis.
Kvalitativ 265 st
(26 %
bortfall)
Tvärsnitts-
studie.
Frågeformulär.
Univariat och
multivariat
analys samt
separat
multivariat
logistisk
regressions-
analys.
En ökad relation
mellan depressiva
symtom och lägre
hälsorelaterad
livskvalitet
observerades.
Efter justering i
behandling var de
mindre benägna
för depression.
Grad 2,
79 %
Uttjek, Nygren,
Stenberg,
Dufåker.
(2007).
Sverige.
Att skapa sig en
sociologisk syn på
psoriasispatienters
vardag.
Kvalitativ 18 st
(0 %
bortfall)
Retrospektiv
studie.
Semi-
strukturerade
frågor samt
guidade
intervjufrågor.
Innehållsanalys.
Den mest använda
copingstrategin
var att göra både
behandlingen och
acceptansen till en
rutin. De flesta
deltagarna
upplevde en god
livskvalitet, men
kunde ändå inte
hitta något
positivt med
psoriasis.
Grad 1,
80 %
45
Fortsättning kvalitetsbedömning av resultatartiklar.
Författare
År
Land
Studiens syfte Typ av
Studie
Deltagare
(bortfall)
Metod
Datainsamlin
g
Analys
Huvudresultat Studie-
kvalitet
van Beugen, van
Middendorp,
Ferwerda, Smit,
Zeeuwen-
Franssen, Kroft,
de Jong, Donders,
van de Kerkhof &
Evers.
(2015).
Holland.
Att undersöka
prediktorvariabler för
upplevd stigmatisering
vid psoriasis.
Kvantitativ 514 st
(Bortfall ej
angivet)
Tvärsnitts-
studie.
Frågeformulär.
korrelations-
och
regressions-
analys.
Stigmatisering
upplevdes av 73% av
patienterna i någon
grad, och korreleras
med alla fem
kategorier av
prediktorvariabler. I
flera
regressionsanalyser,
var stigmatisering
förknippad med högre
inverkan på det
dagliga livet, lägre
utbildning, högre
synlighet av
sjukdomen,
svårighetsgraden,
varaktigheten samt
högre nivåer av social
hämning.
Grad 2,
77 %
Žarković Palijan,
Kovačević, Koić,
Ružić & Dervinja.
(2013).
Kroatien.
Att undersöka
effekterna på
livskvalitet och om det
finns någon skillnad
mellan könen samt
utforska närvaro av
neurotiska symtom
bland personer som
lider av psoriasis i
jämförelse med den
allmänna befolkningen.
Kvantitativ 61 st
(Bortfall ej
angivet)
Experimentell
studie.
Frågeformulär.
T-tertser, U-
tester samt
SSPS.
Resultatet visade
skillnader i
tillfredsställelse mellan
könen, som kunde
relateras till de olika
effekterna som
psoriasis har på
livskvaliteten.
Deltagarna upplevde
en högre nivå av
ångest och
depressionssymtom
samt fobier i
jämförelse med den
allmänna
befolkningen.
Grad 2,
78 %