Västfronten 13 Feb -15

VSTFRONTENTORSDAGEN DEN 14 SEPTEMBER 2013 En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet

VDRET

Eftermiddag: Mulet och ngon regnskur. Cirka 14 grader. NV 7 m/s.

Kvll: Klart till halvklart. P kvllen soligt. 20 gra-der. Nordlig vind.

RedigeRat av: Simon LiSSmatS

Krnika:

Krystad krlek p

alla hjrtans dag

Sidan 8

Nya artister i svenska Hall of Fame

Sidan 7

Intervju med Frlunda-kaptenenElias Flth

Sidan 6

Unga tjejer mest utsatta fr ntmobbning Sidan 2

aldrig frr har rntan varit negativ i Sverige. Fr att f fart p inflationen tar Riksbanken till historiska tgr-der. Rnta p minus 0,1 procent och program fr std-kp av obligationer vntar. Trots den nu historiskt lga rntan kan dessutom fler vnta framver.

Skulle det inte rcka, det vi gr nu, vill vi vara tyd-liga med att vi kan gra mer, sger Riksbankschef Stefan Ingves vid en presskonferens. Jag utesluter ingenting i dagslget.

Efter beskedet levererat av Stefan Ingves och Chris-tina Nyman, bitrdande avdelningschef, sjnk kronan. S gott som alla storbolag p Stockholmsbrsen gick uppt, och de exporttunga fretagens aktier steg som frvntat.

Nyhetsbyrn Reuters skriver att den svenska riks-bankens stimulanstgrd tog marknaden med ver-raskning.

Sidan 5

Riksbanken: minusrnta frsta gngen i Sveriges historia

I morse hll Riksbanken en presskonferens dr de meddelade den nya rntan. Foto: tt

RedigeRat av: Matilda a. ljungkvistRedigeRat av: Matilda a. ljungkvist

2 gteBORg 13 Februari 2015VSTFRONTEN gteBORg 313 Februari 2015 VSTFRONTEN

i korthet

RedigeRat av:

GTEBORG: att vara upp-kopplad p ntet r en sjlvklar del av barns och ungas vardag. en given plattform fr skolar-bete, nje och kontakt med vn-ner. Men internets lttillgnglig-het har ocks en baksida. nr krnkningar och mobbing p ntet blir allt vanligare r det inte lika roligt.

Piip piip piip. Fingret sveper ver mobilens skrm fr att f tyst p alarmet. Instagram-appen ppnas och vnnernas senaste upptg ska gillas. Fr mnga r det en reflex. Eller kanske ett beroende att hela tiden vara uppdaterad p vad som hnder i de sociala medi-erna. Fr Maria Kalmus 14 r r status p sociala medier inte allt. Men fr mnga i hennes l-der kan antal gillningareller elaka kommentarer gra eller frstra dagen.

Det finns en sida som he-ter Ask dr man skriver saker anonymt. Dr r det mnga som skriver taskiga saker om varandra, sger Maria Kalm-us.

BRiTTiska BBC rapporterar nu att grupptryck r en viktig faktor till att barn och unga gr olmpliga saker p inter-net. Organisationen Friends som jobbar mot mobbing i Sve-rige har inte sett att det finns ngot specifikt digitalt grupp-tryck. Dremot har de sett att det finns en kultur p ntet dr man skapar status genom att svara p phoppen snabbt.

Det gller att ge igen och vara rapp, vilket ska-par en uppt spiral. Det r kanske ngon form av grupp-tryck nr man frvntas agera p ett visst stt, sger Olle Cox

projektledare p Friends fr Shysst p ntet.

I Sverige blev var tredje ung i ldern 10-16 r krnkt via mo-bil, dator eller surfplatta under 2014, visar rapporten Nthat som organisationen Friends har sammanstllt. Det motsva-rar ver 200 000 barn och unga. Maria Kalmus har sjlv inte blivit utsatt fr ngra allvarli-ga krnkningar men har perso-ner i sin nrhet som har andra erfarenheter.

En kompis rkade ut fr att ngra gjorde ett nytt konto p sociala medier men anvnde hans namn. De bara tar ngon annans identitet. Se-dan skriver de elaka saker till deras vnner. Och man har ing-en aning om vem som har gjort det, sger Maria Kalmus.

Kompisen blev ledsen. Vn-nerna arga. De trodde att han hade skrivit det. Men han hade inte gjort ngot.

kRnkninGaR p inter-net kopplas ofta samman med anonymitet, men Friends un-derskning visar att en majo-ritet, tta av tio, vet vem som ligger bakom krnkningen. Det vanligaste r att det r ngon i samma skola. Olle Cox berttar att det kom ut en app, Secret, i hstas. Appen lgger till vn-ner frn facebook eller telefon-listan och skapar ett ntverk. Sen kan man dela information i ntverket utan att veta exakt vem som str bakom.

De krnkande kommen-tarerna handlar oftast om ut-seendet. Den dr rda trjan du hade p dig idag - fy fan vad ful. Den phoppade vet inte vem det r som har skrivit det men frstr att det frmodligen

r ngon frn skolan som vet att man har haft en rd trja p sig.

MEsT uTsaTTa fr nt-krnkningarna r tjejer mel-lan 13-16 r. Olle Cox sger att en stor del av frklarning ligger i att tjejer och kille gr olika saker p ntet. Tjejer gnar mer tid t kommunika-tionsbaserat innehll ssom att blogga och kommentera p olika sociala medier. Kil-lar gnar sig dremot mer t innehll som r baserat p underhllning som att spel el-ler titta p film. Ju fler som r p en plats desto strre risk r det att krnkningar frekom-mer.

Om det r mest tjejer som hnger p sociala medier

s kommer det ocks bli flest tjejer om rkar ut fr krnk-ningar dr.

Det handlar ocks om kns-roller. Normen r fortfarande att killar ger sig p varandra fysiskt i skolan. Medan tjejer rkar ut fr verbala krnkning-ar suckar, blickar, vnda sig bort, ignorera. Beteendena av-speglas p ntet.

Den vanligaste formen av krnkningar p ntet r ela-ka kommentarer. D sger det sig sjlvt att om man tittar p youtube-klipp s r det inte kommenteringen som r sjlva grejen. P facebook handlar allt om statusuppdateringar och kommentarer. Och det r tjejer-na som blir mest utsatta.

lina isaksson

1/3 av barn och unga har blivit krnkta via mobil, dator eller surfplatta.

Krnkningar p ntet vardag fr unga

Tjejer37 %

Killar28 %

Har du blivit krnkt p ntet under det senaste ret?

Krnkt p grund av sitt utseende

Tjejer 31%

Killar 23%

Krnkt p grund av sina intressen

Tjejer 22 %

Killar 28 %

Olika stt att bli drabbad

KRNKNING/KRNKNINGAR r nr man blir illa behandlad s att man knner sig ledsen, srad eller mindre vrd.

MOBBNING r upprepade krnkningar av en person under en tid. Engngshndelser och kon-flikter r inte mobbning

DISKRIMINERING r nr ngon blir smre behandlad n ngon annan och behandlingen har samband med kn, knsidentitet eller knsut-tryck, etnisk tillhrighet, religion eller annan tros-uppfattning, funktionsnedsttning, sexuell lggning eller lder. Diskrimineringen kan vara direkt, indirekt eller i form av trakasserier.

TRAKASSERIER r nr ngon blir krnkt uti-frn ngon av de sju diskrimineringgrunderna. Det rcker med en hndelse fr att ngon ska gra sig skyldig till trakasserier

8/10 vet om vem som har krnkt dem.

1-3 timmar 38 %

Mer n 6 timmar 17 %

3-6 timmar 44 %

Hur mnga timmar om dagen anvnder du mobil, dator eller surfplatta?

Mobbning p ntet r vldigt vanligt bland unga. En tredjedel av de tillfrgade i den nya studien frn Frindes. Foto: erik espeland

Via appen Secret tas krnkningar emot av kompisar och bekanta. Foto: Matilda a ljungkvist

Fyra dda i flygkrasch i FloridaFLORIDA: Fyra personer om-kom nr ett mindre flygplan kraschade i Florida, uppger lokala medier. Planet var p vg till Turks- och Caicos-arna i Karibiska havet nr det strtade, inte lngt frn en flygplats i Miami efter att ha rkat ut fr tekniska problem, uppger en talesperson vid flyg-platsen.

Planet kraschade in i flera trd i ett avsides belget om-rde och fattade drefter eld.

tt

Sex fngar dda efter gisslandramaTAIWAN: Sex fngar har begtt sjlvmord efter att ha tagit personal som gisslan i ett fngelse i staden Kaohsiung i Taiwan. Fngarna ansg sig ha blivit orttvist dmda och krvde att bli frigivna.

Fngelsechefen och ytterli-gare en person i chefsstllning som hlls som gisslan klarade sig oskadda.

Enligt justitiedepartemen-tet pgick frhandlingar med fngarna hela natten. Varfr de tog livet av sig r oklart.

Gisslandramat tog sin br-jan nr fngarna brt sig in i ett vapenfrrd, kom ver tio vapen och tog tre anstllda som gisslan. De anstllda slpptes senare i utbyte mot de bda cheferna.

De sex fngarna var dmda fr bland annat mord, rn och narkotikabrott. Deras ledare Cheng Li-teh var en av huvud-figurerna i ett brottssyndikat och dmd till 28 rs fngelse fr mord.

Kravallpolis samlas utanfr fngelset i staden Kaohsiung i Taiwan dr sex fngar tog livet av sig efter att ha tagit perso-nal som gisslan. Arkivbild.

stR/tt/aP

Byggfretaget Peab redovisar en vinst fre skatt p 151 miljo-ner kronor fr fjrde kvartalet 2014. Det kan jmfras med vinsten p 475 miljoner kronor motsvarande period 2013.

Omsttningen uppgick till 12 213 miljoner kronor, jmfrt med 12 926 miljoner kronor ett r tidigare.

Styrelsen freslr en utdel-ning till aktiegarna p 2:25 kronor per aktie, vilket kan jmfras med utdelningen i fjol p 1:80 kronor per aktie.

Peabs vinst sjnk under fjr-de kvartalet.

Hasse Holmberg / tt

Peab hjer utdelningen

4 GTEBORG 12 SEPTEMbEr 2013VSTFRONTEN

REdiGERaT av: SimOn liSSmaTS

Narkotikabrotten r p uppgng i GteborgGTEBORG: Under torsda-gen publicerade Brottsfre-byggande rdet, Br, ny sta-tistik ver antalet anmlda brott hittills under 2015. i Gteborg toppas listan av stld och skadegrelse. narkotikabrotten utgr en betydande del och anml-ningarna fr dem kar.

Under januari mnad har det upprttats totalt 7 375 anmlningar gllande brott mot brottsbalken. Den van-ligaste r fr stld, rn med

mera fr vilka det kom in 3 538 anmlningar frra m-naden.

Brott mot narkotika-strafflagen i hela Region Vst p 1235 upprttade anmlningar, bde rrande innehav och bruk.

I Gteborg var siffran 366 anmlningar, vilket inne-br att Gteborg str fr en fjrdel av narkotikabrotten. Narkotikabrotten ven i G-teborg och de r kopplade till annan kriminalitet.

Dessutom syns en rad nya vanor gllande narkotika-bruket i staden.

Enligt Gtborgs stads re-sursfrvaltning var amfeta-min det vanligaste prepara-tet bland missbrukare fram till 2012.

Denna trend har dock skiftat och nu r det frmst cannabismissbruk. I det all-ra flesta fall handlar det om blandmissbrukare dr can-nabis r primrdrogen.

Polisen menar att det kan finnas ett direkt samband mellan kningen av canna-bismissbruk och de kade antalet skottlossningar i G-teborg. Man menar att sam-tidigt som cannabis blir en vanligare drog och brukas av allt fler.

Det riskerar att trappa upp konflikter mellan de gng som vill tjna pengar p kningen och kan mycket vl sluta med skottlossning.

Oskar dahlgren

Cannabis r nu den drog som r vanligast att missbruka i Gteborg. Fram till 2012 var det amfetamin. FOTO: Wikimedia

Omsttning p politiker rekordstor i Sverige

andelen nyvalda kommunpoli-tiker har aldrig varit strre, skri-ver dagens samhlle. i nora r 66 procent av kommunalpoliti-kerna nyvalda. i degerfors som har lgst antal r 26 procent nyvalda.

det finns ett stigande miss-nje bland vanliga ledamter, sger tidigare riksdagsledamot Olle Wstberg (FP).

Allt fler politiker hoppar av sina uppdrag, skriver Dagens

samhlle. Vstra Gtaland lig-ger p delad frstaplats ver de landsting dr flest politiker hoppat av, med 62 procent ny-valda. Vad gller antalet ny-valda har Degerfors kommun lgst andel. Dr r andelen 26 procent.

Dagens samhlle har gjort en kartlggning ver vil-ka som styr landstingen och kommunerna. De noterar att de yngsta politikerna r 18 r

och att en moderat i Solna med sina 93 r r den ldsta.

I landstingen r det lgre medellder, samt fler kvinnor n i kommunerna. Framfr allt visar kartlggningen att synen p kommunfullmktige r att det r ett transportkompani fr redan fattade beslut. Ma-ses Nalbandyan (S), kommu-nalrd i Nora, anser att politi-kerna har ett eget ansvar ock-s.

Fullmktige blir vad man

gr det till, sger han till Da-gens samhlle.

enligt en demokratiutred-ning fattas allt frre beslut i fullmktige. Mnga beslut fat-tas istllet i nmnder och sty-relser. Enligt en studie utfrd av Statistiska centralbyrn har mer och mer makt frflyt-tats till ordfrande. Enligt de tillfrgade r detta ett pro-blem.

Ordfrande har blivit allt-

mer lik en lokal statsminister, sger kommunforskaren David Karlsson.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) kmpar fr att strka fullmktige. Avgen-de ordfrande fr SKL Anders Knape har ett rd till blivande kommunpolitiker:

Var aktiv i ett tidigt skede. Man behver inte vara proffs fr att pverka, sger han.

david Helander

Nora kommun, verst till hger, har den allra hgsta andelen nyvalda politiker och i Degerfors, p bilden lngst ner, har de lgst. ven Vstra Gtalandsregionen med residensstad Gteborg, lngst upp till vnster, utmr-ker sig iresultaten. FOTO: Wikimedia

Vstra Gtaland utmrker sig 60 procent hoppar av

GTEBORG 512 SEPTEMbEr 2013 VSTFRONTEN

REdiGERaT av: SimOn LiSSmaTS

Journalister utan grnser har nu slppt pressfrihetsindexet fr 2014. Finland toppar listan precis som frra ret och Eritrea behller sin bottenplacering. ngot frvnande r dock att Sverige fortsatt fr se sig sjlva slagna av de vriga nordiska lnderna.

Topp tio, bttre n s blev det inte fr Sverige denna gngen heller. terigen ligger vi smst till bland vra nordiska gran-nar. Rapporten om pressfrihe-ten baseras p sju olika fakto-rer, till exempel medieplura-lism, sjlvcensur och presslag-stiftning.

Anledningarna till att vi lig-ger s lngt efter vra grannar nr det kommer till pressfrihe-ten r flera enligt Urban Lf-qvist, internationell projekt-ledare fr Journalister utan grnser.

Jag tror att vrt strsta problem r att hoten mot jour-nalisterna tas alldeles fr ltt. Det r ingen som riktigt tar det p allvar, sger han.

Andra faktorer han tror spe-lar in r viss lagstiftning, till exempel FRA-lagen, och att mediekoncentrationen har bli-vit alltfr hg.

Mediekoncentrationen i Sverige blir allt mer ptaglig och mnga lokalredaktioner har tvingats stnga ner under de senaste ren. Det r ocks en av faktorerna som pverkar resultaten i rapporten. I Sve-rige r det frmst mot lokal-redaktionerna som hoten fre-kommer. Lokala nyheter i sm stder kan sl hrt mot privat-personerna det rr och drfr kan journalisterna ibland ho-tas fr att dra tillbaka publice-ringarna. Och det r d det blir ett problem, nr journalisterna inte lngre vgar ta steget och publicera.

D blir det pltsligt ett mycket strre problem. Ett pro-blem fr yttrandefriheten och pressfriheten, sger Urban Lf-qvist.

Idag brukar hot mot redak-tioner eller enskilda journa-lister oftast klassas som olaga hot vilket i dagslget inte har ngot hgt straffvrde. Urban Lfqvist sger att man borde vervga om just hot mot den-na mlgrupp i syfte att krn-ka yttrandefriheten borde ge ett hgre straff n vad det gr idag. Anledningen r att det inte bara r ett hot mot en pri-vatperson utan ocks mot de medborgerliga rttigheterna som vi alla tillsammans mste vrna om.

Men det r inte bara Sveri-ge som har problem med press-friheten. Globalt sett har press-frihetssituationen frsmrats ngot i sina frsk att stoppa terrorismen.

En global trend r att gum-mibandslagstiftning som ska-pats fr att komma t terro-rism missbrukas fr att tysta, frflja och fngsla obehagliga rster. Vi ser det i mnga ln-der, inte minst i demokratiska som borde veta bttre, sger Jo-nathan Lundqvist, ordfrande fr Reportrar utan grnser.

USa har ramlat ner en bra bit p listan, mestadels tack vare sin terror- och spionagelagstift-ning. ven England har tappat ngra platser. I de lnder som har vpnade konflikter r det ocks svrt att ha en ordent-lig pressfrihet. I Syrien har till exempel 130 journalister och nyhetsfrmedlare ddats sedan konfliktens brjan.

Emilia Berntsson

Historisk snkning av reporntanRiksbanken tar till storslggan fr att f upp inflationen ge-nom att snka rntan frn 0 till minus 0,10 procent. dessutom kan rntan snkas ytterligare.

Riksbanken gick imorse ut med att de snker styrrntan frn noll till minus 0,10 pro-cent och dr bedms den ligga kvar lnge.

Riksbanken lanserar ocks ett program fr kp av stats-obligationer fr 10 miljar-der kronor, detta fr att stta press p rntorna ytterligare. Bakom de ovanliga tgrder-na r den fortsatt lga infla-tionen.

terhmtningen i omvrl-den som helhet vntas fort-stta de nrmaste ren, ven

om det gr lngsamt. Sedan i december har dock riskerna fr en smre utveckling i om-vrlden kat. Oljepriset har fallit, vilket r positivt fr den globala tillvxten, men det le-der samtidigt till lg global inflation, skriver banken i ett pressmeddelande.

reporntan bedms ligga kvar p minus 0,10 procent tills KPIF-inflationen r nra 2 procent. Riksbanken menar att det frst under andra halv-ret av 2016 r lmpligt att hja reporntan igen.

Riksbanken flaggar fr yt-terligare tgrder lngre fram om dessa inte visar sig vara tillrckliga. Det kan bland an-nat bli aktuellt att snka re-

porntan ytterligare och ut-ka obligationsprogrammet, skriver banken.

Dessutom kan Riksbanken tnka sig att lansera ett pro-gram fr utlning till fretag via banker.

kronan frSvagadeS markant mot bde euron och dollarn efter beskedet. Bda valutorna blev 6-7 re dyrare.

Riksbankens okonventio-nella metoder verraskar mnga experter d tilltaget var mer n vad bedmare hade rknat med. Riksbanken flaggar ven fr att det kan bli aktuellt att snka rntan yt-terligare.

TTChristina Nyman, bitrdande avdelningschef, och Riksbanskchef Stefan Ingves. De med-delade idag att de tar till minusrnta och stdkp av obligationer fr att f upp inflationen. FOTO: TT

FaktaTio i topp1. Finland 6,4 (1)

2. Nederlnderna 6,46 (2)

3. Norge 6,52 (3)

4. Luxemburg 6,7 (4)

5. Andorra 6,82 (5)

6. Liechtenstein 7,02 (7)

7. Danmark 7,43 (6)

8. Island 8,5 (9)

9. Nya Zeeland 8,55 (8)

10. Sverige 8,98 (10)

Tio i botten171. Laos 71,22 (169)

172. Sudan 71,88 (171)

173. Iran 72,29 (175)

174. Vietnam 72,36 (173)

175. Kina 72,91 (174)

176. Somalia 73,19 (176)

177. Syrien 77,04 (177)

178. Turkmenistan 80,8 (178)

179. Nordkorea 81,96 (179)

180. Eritrea 84,83 (180)

Frra rets placering inom parentes

Hr r pressfriheten hotad

Reportrar utan grnsers pressfrihetsindex visar var i vrlden pressfriheten hotas. I Sverige och vriga Norden bedmer de situationen som god men smst r det nd stllt i Sverige.

6 Sport 12 SEPTEMBER 2013VSTFRONTEN

REDIGERAT AV:

Frlunda i toppformGteborg: Det har varit en bra vecka fr Frlunda Indians med tv verlgsna vinster mot HV71. Igr fortsatte kampen om tre nya pongen i Scandinavium mot Djurgrden. Vstfronten tog sig ett snack med frlun-daspelaren Elias Flth efter frmiddagstrningen och han sg fram emot kampen mot sin gamla hemstad.

Sex pong och 9-1 i mlskill-nad fr Frlunda p tv match-er. Sannerligen en bra start p veckan, en vecka som r lngt ifrn ver. En match p tors-dagskvllen och sedan blir det ytterligare en p lrdag. nd var det ett frscht lag som gick p isen igr frmiddag fr ett trningspass infr grdags-kvllens drabbning.

Stmningen i laget r p topp, vi r riktigt positiva och laddade, sger Elias Flth efter

trningen.Matcherna mot Djurgrden

brukar alltid ha lite extra gld, i alla fall uppe p lktarna. Ri-valiteten mellan storstderna r i hgsta grad nrvarande men enligt Flth r det ingenting man mrker p isen, mer n att det kanske r lite extra hgljutt. Den hga ljudnivn dock r bara posi-tiv menar han, den peppar laget att fortstta kra p nnu lite hrdare.

Den 33-rige backen som har sitt ursprung i just Stockholm ser inga problem med att mta sin fre detta hemstad.

Det r klart att det knns lite speciellt, men det r ingen-ting som pverkar mig nega-tivt p ngot stt, sger han.

Trningspasset under tors-dagen var kanske inte s in-tensivt men det var fyllt med desto mer skratt och det var ltt att se den positiva menta-

liteten som fanns hos spelarna. De var bara p isen en kort stund men var nd njda eftert. Ngra tappra supportrar som satt och tittade under tr-ningen vntade ivrigt p att f tag p auto-grafer frn idolerna. 10-rige Anton var verlycklig nr Art-

turi Lehkonen skrev sin namn-teckning p Antons matchtr-ja.

Han r min favorit fr han r s himla bra och snll, s-ger han.

Torsdagsmatchens profil var ingen mindre n den nya fr-

lundaspelaren Ryan Lasch. Matchen blir hans tredje i Fr-lunda-trjan och ven han r positiv till det hela. Han fick bsta mjliga start med ml redan i sin frsta match med det nya laget. Lasch r n s lnge vldigt njd med laget och ven med organisationen i stort.

Jag tror att vi tillsammans har stor potential att lyckas, sger han i Frlundapodden.

KVLLENS MATCH, som i skrivande stund inte har br-jat n, kommer bli tuff och jmn som det brukar vara nr Frlunda mter Djurgrden om man ska tro Elias Flth.

Djurgrden r ett bra lag med mycket fart. De spelar vl-digt tight hockey och lmnar inga ytor, sger han.

Men han tror nd att Fr-lunda med sitt sjlvfrtroen-

de har en liten frdel. Och de spelar, precis som vanligt, fr vinst.

Det blir tre pong till fr oss idag!

Emilia Berntsson

Elias Flth tillsammans med lagkaptenen Joel Lundqvist (20) under torsdagstrningen. Foto: Emilia Berntsson

Schelin mlskytt i svensk seger

Vstfronten har trffat backen Elias Flth infr torsdagens match

Stmningen

i laget r p

topp. Vi r rik-

tigt positiva

och laddade.

Lotta Schelin 75-mlsjubilerade och hennes samarbete med Kosovare Asllani i landslagets 30-seger ver Finland gladde Pia Sundhage.- Svaret just nu r att de r vrt anfallspar, sade frbundskapte-nen.

Schelin slog alla tiders ml-rekord i landslaget i hstas och fulltrffarna fortstter passan-de nog att komma infr VM i Kanada dr Sverige premir-spelar mot Nigeria den 8 juni i Winnipeg.

Lyonstjrnan gjorde frsta

mlet med en vlrik-tad nick nr Finland besegrades i inom-husmatchen i Fors-sa. Det var hennes andra landslagsml fr ssongen efter fulltrffen mot Nor-ge (32-seger) i La Manga i januari. I den matchen gjorde Koso-vare Asllani tv ml.

Asllani gick ml-ls av planen i Forssa, men skapade en del och Sund-hage r mer n njd med anfal-larnas start p VM-ret.

- Det r hftigt och det ger en mas-sa sjlvfrtroende. Har man forwards dr man knner att det blir farligt och att det blir ml s betyder det en hel del bde fr dem sjlva och fr laget, sade Sundhage.

- Jag tycker de-ras samarbete r bra, inte bara sin-

semellan utan ocks med mitt-fltarna.

Sofia Jakobsson var lysande

ute p hgerkanten, slog inlg-get till Schelins 10 och gjorde sjlv tvan.

Nilla Fischer skruvade in 30 p en frispark med kvar-ten kvar.

Om Sundhage har hittat sitt anfallspar r det nu dags att hitta rtt bland mittback-arna infr VM. Det blir priori-tet ett i Algarve Cup i brjan av mars dr landslaget spelar fyra matcher.

Mot Finland var det, bortsett frn i brjan, total svensk do-minans och vid ett par tillfl-len blev det farligt bakt. En

av gngerna sedan mittbackar-na Nilla Fischer och Charlotte Rohlin inte varit alerta. Rohlin rddade upp situationen nr en finlndsk anfallare fick p-pet ml.

- Det r inte tillrckligt bra. Vi har fyra mycket bra mitt-backar och under Algarve kom-mer vi att hitta mittbackspa-ret. , sade Sundhage som vi-lade fjrde alternativet, Linda Sembrant, som vrickade foten p trning i onsdags.

Gran Sundberg/TT

Efter en bra start p veckan ser Elias Flth fram emot nsta match mot Djur-grden. Foto: Emilia Berntsson

Nje/Kultur 12 FEBRUARI 2015 VSTFRONTEN

REDIGERAT AV: NAMN, NAMN, NAMN, NAMN

Imorgon hlls den frsta deltv-lingen i Sveriges Musikakade-mikers Sng Kntes, SMASK, i Gteborg. En musiktvling med schlageranda, fast med ett stort mtt humor och parodi. Vi har talat med Martina Norn, en av arrangrerna.

-Tvlingen r lite mer hu-moristisk n melodifestivalen. Man tar de typiska grejerna frn frr och framhver dem s att det blir vldigt tydligt schlager, sger Martina Norn.

Det r en slags parodi p

Schlager dr en tonartshjning r en regel och vldigt mycket glitter uppmanas. Den rliga musiktvlingen som grunda-des 1991 av musikelever som trttnade p att deras bidrag aldrig togs med i Schlagerfes-tivalen.

-Tvlingen driver krleks-fullt med melodifestivalen, s-ger Martina Norn.

Frberedelserna infr mor-

gondagen pgr och deltagar-na repeterar fr fullt.

-Deltagarna r vldigt fr-vntansfulla och stmningen r glad, sger Martina Norn.

Hon tvlade sjlv i SMASK i Gteborg frra ret och tog sig vidare till riks-SMASK, tv-lingens final. Det var drfr hon valde att engagera sig i r.

-Det var s himla fantas-tiskt. Jag vill uppn samma niv p deltvlingen som det var p finalen.

P Gteborgs Hgskolan fr Scen och Musik kommer sho-wen sparkas igng. Sex bidrag kommer att delta och publiken kommer bland annat f hra ltar som handlar om att man inte har varit p mnen, bal-lader, en modern tolvtonsvisa och storbandsjazz.

-Jttemycket glitter, bra mu-sik och en stor festupplevelse, utlovar Martina Norn.

Julia Sandsten Vikberg

Fr andra ret vljs nu nya ar-tister in i Swedish music hall of fame. Totalt tio artister fick ta emot den hedersvrda utmr-kelsen. Bland annat Robyn och Carola.

Det r inte helt ltt att bli in-vald i hall of fame. Man mste ha skivdebuterat fr minst 20 r sedan. Och endast personer som anses ha lagt grunden fr svensk populrmusik och drigenom inspirera till ny-skapande och utveckling inom musiken har mjlighet att bli nominerad till en plats i det prestigefylla rummet.

De invalda hedras ven med en permanent utstllning i Swedish Music Hall of Fame p Djurgrden i Stockholm. Den uppdaterade utstllningen gr att se frn och med 13 februari.

Nytt fr i r r att de tidi-gare invalda artisterna och musik- skapare i Swedish Music Hall of Fame har ftt mjlighet att vara delakti-ga i rstningsprocessen och pverka vilka de nskar se in-valda vid sin sida.

Swedish Music Hall of Fame r en musikalisk sam-lingsplats dedikerad svensk populrmusik. Huset innehller bland annat utstllningar om svensk populrmusik, Hall of Fame och ABBA The Museum. Bakom Swedish Music Hall of Fame str den ideella insam- lingsstiftelsen Svenska Mu-sikskattens Hus.

Nya artister i Hall of FameRobyn, Carola och Neneh Cherry ngra av dem som blev invalda

Hr r hela listan

Jussi Bjrling

Neneh Cherry

Anders Burman

Peps Persson

Alice Babs

Ulf Lundell

Carola Hggkvist

Yngwie Malmsteen

Gullan Bornemark

Robyn

SMASK kommer till GteborgStudenterna driver krleksfullt med melodifestivalen

Musikstudenter frn hela Sverige tvlar om en plats i riksfinalen som hlls i malm den 23 maj. Foto: SMASK

vre vnstra hrnet: Robyn. Nedre vnstra: Neneh Cherry. vre hgra: Jussi Bjrling. Nedre Hgra: Carola Hggkvist. Foto: TT

2015 rs invalda

SISTA SIDAN VSTFRONTEN

VSTFRONTENEn vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet.

Box 710, 405 30 GteborgTel: 031-786 49 66

http://www.vastfronten.se

ReDIgeRAT Av: MATIlDA A. ljuNgkvIST

12 FebRuARI 2015

DAGreDAktionenNyhetschef: Madeleine Gartus

Reportrar: Lina Isaksson, Emilia Berntsson, Oskar Dahlgren.

Ansvarig utgivare: Per Alm

kvllsreDAktionenNyhetschef: Erik Espeland

Reportrar: Julia Sandsten Vikberg.

Redigerare: Matilda A. Ljungkvist, Simon Lissmats, Erik Espe-land

KRNIKASinglarnas alla hjrtans dag

Fr mina vnner i relationer r det p mnga stt rets tvling fr att visa att man r den bste part-nern. Choklad ska tas till tarmvredet r ett faktum. Sexiga underklder ska vljas fr att ge nytt hopp t ett dtt sexliv. De fina orden ska skrivas p ett kort som spyr ur sig hjrtan och bjrnar. P sndagen har lyckan, krleken och passionen bytts ut mot vardags-tristess och prestationsngest ver att hlla relatio-nen vid liv. Jag har sjlv varit i det trsket. Nstan hyperventilerat av stress fr att jag inte hittade den perfekta presenten. Present fr vad, fr vrigt? Tack fr att du orkar med mig lskling, du r bst? Eller jag vill bara framfra mina djupaste kondoleanser ver att du behver vara i en relation med mig?

Missfrst mig rtt. Jag tycker det r fint att mn-niskor visar sin krlek. Men en dag som alla hjrtans dag r som bddat fr ngest. Behver vi verkligen en srskild dag fr att bedyra vr krlek? En, enda fjuttig dag om ret dr vi visar vra lsklingar att de betyder allt fr oss? Precis som med allt annat i livet, byts ett klimax till en knsla av tomhet och saknad. Nr vardagen faller p och inte rddas av blodrda rosor, belgisk choklad och ett sexliv vrdigt en Oscar kommer ocks ngesten. r det hr allt? Ska det g 364 dagar till nsta gng nu? Hur fan ska jag orka vara krleksfull resten av ret?

Tnk om vi istllet portionerade ut all den hr bajsndiga och forcerade krleken under rets allra tristaste dagar. Nr regnet piskar mot ansiktet p vg till jobbet, hittar du en post-it i fickan med en liten krleksfrklaring. En dassig tisdag mitt i mars kommer du hem till oxfil och potatis. En iskall helg i december checkar ni in p hotell. Jag frgar igen: BEHVER vi verkligen en dag om ret som gr mer lngvarig skada n nytta?

Hur ska d jag fira den mest hypade krleksdagen p ret? Med shopping, god mat och att ge ndlst med krlek till den viktigaste mnniskan i mitt liv: mig sjlv.

Madeleine gartus

50 shades av forcerad krlek

GTEBORG: P lrdag r det alla hjrtans dag, en dag som fr mnga betyder choklad och mys i soffan med sin respektive. Fr mnga singlar dremot kan det vara en ngestdrabbad dag men i gteborg finns det alterna-tiv till ensamheten.

Alla hjrtans dag str fr drren och det kryllar av restaurang och hotellerbjudanden fr par runtom i staden. Fr Gteborgs singlar, som ocks vill gra n-got speciellt av dagen r utbudet smre. Det frsker Mtesplatsen.se rda bot p. Tillsammans med Scan-dic Opalen och NW Event har dejtingsajten skapat ett singelevent p lrdagskvllen. Tanken r att singlar under en 5-rtters middag skall socialisera och knyta nya kontakter under kvllen. Fr dem som knner sig manade fortstter festen ven in p smtimmarna.

Amanda Karlsson, eventkoordinator p NW Event har stora frhoppningar p kvllen. Mtesplatsen.se har tidigare arrangerat singeltrffar med NW Event, bland annat en stor Singelkryssning med ver 1 000 deltagande singlar, men nu blir det frsta gngen man satsar p alla hjrtans dag.

- Man vill erbjuda mjligheten att trffas ven off-line och d fick vi det roliga uppdraget att skapa ett sdant tillflle, sger hon.

Eventet r i mindre skala n de tidigare med ett begrnsat antal singlar. P lrdag handlar det om 30

stycken som kommer att mingla och umgs. Det r vrdad kldsel som gller och den rekommenderade lder r 35-50, men alla r sjlvklart vlkomna.

- Jag tror att de kommer bli riktigt roligt, mycket skratt och nya bekantskaper. Frhoppningsvis blir det kanske till och med ngra som finner varandra. Men mlet r att alla ska ha en riktigt trevlig kvll, sger hon

Sjlv kommer Amanda Karlsson att spendera alla hjrtans dag mitt i vimlet bland singlarna och kanske till och med hjlpa ngra att hitta den rtte.

Oskar Dahlgren

Danuta Seberbryk, 671. Jag skall g p kabar som handlar om Polen. 2. Jag gillar det, det r en fin dag.

GTEBORG: Fr alla er vars alla hjrtans dag inte spenderas p singel-kvll eller med glass i sof-fan finns den uppsj av aktiviteter. vstfronten ger dig ngra tips fr en lyckad alla hjrtans dag.

Fr att krydda till denna dag av krlek med din bttre hlft r alltid ett fint restaurangbesk ett skert kort. Varfr inte en trertters bland le-vande ljus p en av G-teborgs mysiga tillhll. r du hndig i kket s r det n mer uppskat-tat med hemmalagat, hr r lite skavanker p den lagade maten helt i sin ordning och bara charmigt.

Vill ni ge er ut p stan s har den kritikerrosa-de krleksfilmen 50 sha-des of gray premir p fredag. Ta din kresta i handen och sl er ner framfr bioduken.

Fr att runda av kvl-len och bryta av var-dagen, ta in p hotell! Mys av service och testa en tur till det exklusiva

spat. Vill du g den klassis-

ka vgen fungerar alltid rosor, choklad eller var-fr inte en helt vanlig kram, p en helt vanlig dag.

Oskar Dahlgren

Fyra singlar tycker till om alla hjrtans dag1. Vad ska du gra p alla hjrtans dag? 2. Vad tycker du om alla hjrtans dag?

Elisabeth Wiking, 331. Nr r det? P Lrdag? S bra koll har jag. Jag skall p kryssning till kiel med min mamma. 2. Det r jttefint nr man har en partner och man kan gra ngot spe-ciellt fr varandra p den dagen.

Johnny Ross Grip 71 och barnbarnet Harry Grip 61. Jag skall spendera tid med mina barnbarn.2. Det r trams. Impor-terad hgtid som bara r till fr business.

Laurentiu Bratli 261. Jag skall ut och springa! 2. Jag gillar alla hjr-tans dag, d tnker jag extra p min familj.

Foto: Oskar Dahlgren

Parens alla hjrtans dag

Foto: emilia berntsson

Documents

Västfronten 13 Feb -15