Utveckling av AdBluetankProduktutveckling av AdBluetank för Rottne Industris skogsmaskiner

Victoria Gustavsson

Högskoleingenjör, Teknisk design

2019

Luleå tekniska universitet

Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Högskoleingenjörsexamen i Teknisk design

Bachelor of Science in Industrial Design Engineering

Luleå tekniska universitet

Utveckling av AdBluetank Produktutveckling av AdBluetank för Rottne

Industris skogsmaskiner

VICTORIA GUSTAVSSON

2019

Handledare: Morgan Algotsson,

Peter Törlind

Examinator: Åsa Wikberg Nilsson

Högskoleingenjörsexamen/Bachelor of Science Utveckling av AdBluetank Produktutveckling av AdBluetank för Rottne industris skogsmaskiner © Victoria Gustavsson Published and distributed by Luleå University of Technology SE-971 87 Luleå, Sweden Telephone: + 46 (0) 920 49 00 00 Printed in Luleå Sweden by Luleå University of Technology Reproservice Luleå, 2019

Förord

Jag vill börja med att tacka produktutvecklingsavdelningen på Rottne Industri AB

för att jag har fått vara och göra mitt examensarbete där. Ett stort tack till min

handledare på Rottne Industri AB som har varit ett enormt stöd under hela

examensarbetet. Tack till alla montörer som har ställt upp på interjuver och visat

runt hur det går till. Vill även tacka alla personer som jag har bollat idéer med

samt de som har kommit med input och frågor.

Victoria Gustavsson Rottne 15 januari, 2019

Sammanfattning Detta arbete har utförts i Rottne mot Rottne Industri AB under hösten 2018 och

är ett examensarbete för programmet högskoleingenjör Teknisk design med

inriktning produktdesign, D0023A, vid Luleå tekniska universitet. Rottne

Industri AB tillverkar skogsmaskiner i varianterna skördare och skotare. I dag har

de två olika storlekar på AdBluetankar. AdBlue är en vätska som tillsätts i

avgassystemet för att minska utsläpp av kväveoxider. De har problem med att

tankarna ibland spricker och de har spruckit vid infästningen. På grund av detta

och att tankarna är gjorda i rostfritt stål som är relativt dyrt, vill de istället att tanken

ska vara gjord i plast. Målet för arbetet har varit att utforma en AdBluetank och

dess monteringsanordning med hänsyn till montering samt att tillfredsställa Rottne

industris krav och önskemål.

Arbetet har använt en användarcentrerad process som utgår från IDEO- the field

guide to human-centrerad design med tre olika faser. I första fasen samlades det in

information om den befintliga tanken och hur den monteras. Även information

om bland annat AdBlue, användarcentrerad design, plast och lämpliga

tillverkningsmetoder för denna produkt samlades in. I andra fasen användes den

information som samlades in i första fasen till att generera idéer genom olika

kreativa metoder. Utifrån de kreativa metoderna kombinerades idéerna till fyra

koncept Pussel, Hörn 106°, Låda och Jto, som utvärderades. Utifrån

utvärderingen valdes det att ta vidare koncepten Pussel och Hörn 106° till nästa

fast. I sista fasen hades kontakt med ett plasttillverkningsföretag som fick ge

feedback på koncepten, och utifrån det samt utvärderingen valdes koncept Pussel

att vidareutveckla.

Det slutliga konceptet blev två olika storlekar på plasttank som har styrgeometri

för hjälp att drag slangar och kablage. Ny infästning som gör det smidigare att

montera tanken än den befintliga samt lättare att komma åt.

NYCKELORD: AdBlue, AdBluetank, Plasttank, Produktutveckling, Rottne

Industri AB, Skogsmaskiner

Abstract

This work has been carried out in Rottne for Rottne Industri AB in the autumn

of 2018 and is a degree project for the program of Industrial Design Engineering

with specialization in product design, D0023A, at Luleå University of

Technology. Rottne Industri AB manufactures forestry machines in the varieties

harvester and forwarder. Today, they have two different sizes of Diesel exhaust

fluid, DEF, tanks. DEF is a liquid that is added to the exhaust system to reduce

emissions of nitrogen oxides. They have problems with the tanks sometimes

bursting and they have cracked at the attachment. Because of this and that the

tanks are made of stainless steel which is relatively expensive, they instead want

the tank to be made of plastic. The aim of the work has been to design an DEF

tank and its mounting device regarding assembly and to satisfy the requirements

and wishes of Rottne Industri.

The work has used a user-centered process that is based on IDEO- the field guide

to human-centered design with three different phases. In the first phase,

information was gathered about the existing tank and how it was installed. Some

of the subjects that information was collected about were AdBlue, user-centered

design, plastic and suitable manufacturing methods for this product. In the second

phase, the information collected in the first phase was used to generate ideas

through various creative methods. Based on the creative methods, the ideas were

combined into four concepts Pussel, Hörn 106°, Låda and Jto, which were

evaluated. Based on the evaluation, it was chosen to take the concepts Pussel and

Hörn 106° further to the next phase. In the final phase, contact was made with a

plastic manufacturing company that gave feedback on the concepts, and based on

that and the evaluation, the concept Pussel was chosen to further develop.

The final concept became two different sizes of plastic tank that have steering

geometry to help routing of hoses and cables. New attachment that makes it easier

to mount the tank than the existing one and easier to access.

KEYWORDS: DEF, DEF-tank, Plastic tank, Produkt design, Rottne Industri

AB, Forestry machines

Innehåll 1 Introduktion ................................................................................................1

1.1 BAKGRUND ......................................................................................................... 1

1.2 INTRESSENTER .................................................................................................... 2

1.3 SYFTE OCH MÅL .................................................................................................. 2

1.4 AVGRÄNSNINGAR ............................................................................................... 3

1.5 ARBETETS STRUKTUR ......................................................................................... 3

2 Teoretisk referensram ...............................................................................4 2.1 TEKNISK DESIGN ................................................................................................. 4

2.2 HÅLLBAR UTVECKLING........................................................................................ 5

2.3 ANVÄNDARCENTRERAD DESIGN ......................................................................... 5

2.4 ERGONOMI.......................................................................................................... 6

2.5 ADBLUE ............................................................................................................... 6

2.6 PLAST ................................................................................................................. 7

2.7 TILLVERKNINGSMETODER ................................................................................... 8

2.7.1 Formblåsning ............................................................................................... 8

2.7.2 Rotationsgjutning.......................................................................................... 9

2.8 VIBRATIONER OCH DÄMPNING ......................................................................... 10

3 Metod och genomförande ...................................................................... 11 3.1 PROCESS .......................................................................................................... 11

3.2 PLANERING ....................................................................................................... 11

3.3 INSPIRATIONSFASEN ......................................................................................... 12

3.3.1 Intervjuer ................................................................................................... 12

3.3.2 Litteraturstudie ........................................................................................... 12

3.3.3 Benchmarking ............................................................................................ 13

3.4 IDEATIONSFASEN .............................................................................................. 13

3.4.1 Analys ....................................................................................................... 14

3.4.2 Skapa........................................................................................................ 14

3.4.3 Kombinering .............................................................................................. 16

3.4.4 Visualisering............................................................................................... 16

3.4.5 Utvärdering och val av koncept ................................................................... 16

3.5 IMPLEMENTERINGSFASEN................................................................................. 17

3.5.1 Kontakt med tillverkare ............................................................................... 17

3.5.2 Val av material och tillverkningsmetod .......................................................... 17

3.5.3 Detaljdesign ............................................................................................... 17

3.6 METODDISKUSSION .......................................................................................... 18

3.6.1 Process ..................................................................................................... 18

3.6.2 Planering ................................................................................................... 18

3.6.3 Inspirationsfasen ........................................................................................ 18

3.6.4 Ideationsfasen ............................................................................................ 19

3.6.5 Implementeringsfasen ................................................................................. 19

4 Resultat .................................................................................................... 20 4.1 RESULTAT AV INSPIRATIONSFASEN .................................................................. 20

4.1.1 Intervju ...................................................................................................... 20

4.1.2 Benchmarking ............................................................................................ 22

4.1.3 Nulägesanalys............................................................................................ 22

4.2 RESULTAT AV IDEATIONSFASEN ....................................................................... 24

4.2.1 Analys ....................................................................................................... 24

4.2.2 Skapa........................................................................................................ 24

4.2.3 Kombinera ................................................................................................. 25

4.2.4 De fyra koncepten ...................................................................................... 25

4.2.5 Val av koncept ........................................................................................... 34

4.3 RESULTAT AV IMPLEMENTERINGSFASEN .......................................................... 35

4.3.1 Kontakt med tillverkare ............................................................................... 35

4.3.2 Val av material och tillverkningsmetod .......................................................... 36

4.3.3 Detaljdesign ............................................................................................... 36

4.4 SLUTLIGT RESULTAT ......................................................................................... 38

5 Diskussion ............................................................................................... 45 5.1 RELEVANS ......................................................................................................... 45

5.2 REKOMMENDATION .......................................................................................... 46

6 Slutsatser ................................................................................................. 47 6.1 FÅGESTÄLLNINGAR ........................................................................................... 47

6.1.1 Vilka konstruktionsrelaterade problem finns med tanken och dess montering

idag? ................................................................................................................. 47

6.1.2 Vilka designkrav måste tanken uppfylla? ....................................................... 47

6.1.3 Hur kan AdBluetanken och dess infästning utformas så att smidig montering av

den kan ske?........................................................................................................... 47

6.1.4 Hur kan två olika storlekar på tankarna utformas för att tillverkningen ska kunna

ske i ett och samma verktyg med viss modifikation? ................................................... 48

6.2 SYFTE OCH MÅL ................................................................................................ 48

Referenser ....................................................................................................... 50

Bilagor .............................................................................................................. 52

BilagorBilaga 1- Gantt-schema ............................................................................................ 1 sida

Bilaga 2- Intervjufrågor.............................................................................................. 1 sida

Figurlista

Figur 1: Skördare H8D, Foto: Victoria Gustavsson ............................................................ 1 Figur 2: Skotare H11D, Foto: Victoria Gustavsson............................................................. 1 Figur 3: Två av infästningarna av den stora tanken och hur tanken sitter, Foto Victoria

Gustavsson ...................................................................................................................... 2 Figur 4: Teoretisk referensram, Illustration: Victoria Gustavsson ........................................ 4 Figur 5: Formblåsning, Illustration: Victoria Gustavsson ..................................................... 8 Figur 6: Rotationsgjutning, Illustration: Victoria Gustavsson ............................................... 9 Figur 7: Processens olika faser, Illustration: Victoria Gustavsson ..................................... 11 Figur 8: Inspirationsfasen, Illustration: Victoria Gustavsson .............................................. 12 Figur 9: Litteraturstudie på bibliotek, Foto: Victoria Gustavsson ....................................... 13 Figur 10: Ideationsfasen, Illustration: Victoria Gustavsson ............................................... 13 Figur 11: Brainstormingsession, Foto: Victoria Gustavsson ............................................. 15 Figur 12: Braindrawingsession om infästning av tank, Foto: Victoria Gustavsson ............. 15 Figur 13: Implementeringsfasen, Illustration: Victoria Gustavsson .................................... 17 Figur 14: Lilla tanken, Foto: Victoria Gustavsson, Konstruktion: Rottne Industri AB .......... 20 Figur 15: Stora tanken, Foto: Victoria Gustavsson, Konstruktion Rottne Industri AB......... 20 Figur 16: Lilla DEF-Headern, Rendering: Victoria Gustavsson, Konstruktion: Rottne Industri

AB .................................................................................................................................. 21

Figur 17: Magnetadapter, Rendering: Victoria Gustavsson, Konstruktion: Rottne Industri AB

....................................................................................................................................... 21 Figur 18: Infästning för lilla tanken, genomskärning av ram, Foto: Victoria Gustavsson,

Konstruktion Rottne Industri AB ...................................................................................... 22 Figur 19: Lilla tanken genomgångshål, Foto: Victoria Gustavsson.................................... 23 Figur 20: Stora tanken inget genomgångshål, Foto: Victoria Gustavsson ......................... 23 Figur 21: Olika idéer för infästning av spännband, Illustration: Victoria Gustavsson .......... 25 Figur 22: Pusseldel, Illustration: Victoria Gustavsson ....................................................... 25 Figur 23: Koncept Pussel, Illustration: Victoria Gustavsson ............................................. 26 Figur 24: Infästning Pussel, Illustration: Victoria Gustavsson ............................................ 26 Figur 25: Koncept Hörn 106°, Illustration: Victoria Gustavsson ........................................ 28 Figur 26: Koncept Hörn 106°s konsol, Illustration: Victoria Gustavsson ........................... 28 Figur 27: Konsol uppifrån, Illustration: Victoria Gustavsson .............................................. 28 Figur 28: Koncept Låda, Illustration: Victoria Gustavsson ................................................ 30 Figur 29: Koncept Jto, Illustration: Victoria Gustavsson ................................................... 32 Figur 30: Jto konsol, Illustration: Victoria Gustavsson ...................................................... 32 Figur 31: De två CAD-modellerna, Foto: Victoria Gustavsson .......................................... 35 Figur 32: Delning, Foto/Konstruktion: Victoria Gustavsson............................................... 35 Figur 33: Lokal lutning, Foto/Konstruktion: Victoria Gustavsson ....................................... 36 Figur 34: Utbuktning, Foto/Konstruktion: Victoria Gustavsson ......................................... 37 Figur 35: Lokal utbuktning, Foto/Konstruktion: Victoria Gustavsson ................................. 37 Figur 36: Koncept MOK, Rendering/Konstruktion: Victoria Gustavsson ........................... 38 Figur 37: Lilla tanken, Rendering/Konstruktion: Victoria Gustavsson ................................ 39 Figur 38: Stora tanken, Rendering/Konstruktion: Victoria Gustavsson.............................. 39 Figur 39: Påfyllningshals, Rendering/Konstruktion: Victoria Gustavsson ........................... 40 Figur 40: Magnetadapter på plats, Rendering: Victoria Gustavsson ................................. 40 Figur 41: Baksidan av lilla tanken, Rendering/Konstruktion: Victoria Gustavsson ............. 41 Figur 42: Slangfästen, Rendering/Konstruktion: Victoria Gustavsson ............................... 41 Figur 43: Infästningsband, Rendering/Konstruktion: Victoria Gustavsson ......................... 41 Figur 44: Lilla tanken med utrustning, Rendering: Victoria Gustavsson ............................ 42 Figur 45: Stora tankarna med utrustning, Rendering: Victoria Gustavsson ....................... 42 Figur 46: Delningslinje som ett V för lilla och stora tanken, Illustration: Victoria Gustavsson

....................................................................................................................................... 44

TabellistaTabell 1: Designspecifikation ........................................................................................... 24 Tabell 2: Koncept Pussel ................................................................................................. 27 Tabell 3: Koncept Hörn 106° ........................................................................................... 29 Tabell 4: Koncept Låda ................................................................................................... 31 Tabell 5: Koncept Jto ...................................................................................................... 33 Tabell 6: Jämförelse av koncepten .................................................................................. 34

1

1 Introduktion Detta är ett examensarbete på 15hp för högskoleingenjör Teknisk design med

inriktning produktdesign, D0023A, vid Luleå tekniska universitet. Arbetet utförs

under läsperiod två under höstterminen 2018. Examensarbetet omfattar att

utforma en ny AdBluetank i plast och dess monteringsanordning till Rottne

Industris skogsmaskiner. Tanken och dess infästning ska vara utformad så smidig

montering kan ske samt om demontering behöver ske ska även denna vara enkel.

1.1 BAKGRUND Projektets uppdragsgivare Rottne Industri AB gör skogsmaskiner. De gör två olika

varianter av skogsmaskiner, skördare och skotare. Skördare (se figur 1) är den som

avverkar, den fäller träden och kapar upp det i rätt längder. Skotare (se figur 2) är

den maskin som används för att transportera de avverkade träden ut från

avverkningsplatsen till lämplig plats för vidare transportering med lastbil. De gör

runt 150 maskiner om året. Företaget är en av de ledande tillverkarna av

skogsmaskiner på världsmarknaden, med huvudkontor i Rottne som ligger i

Småland.

Figur 1: Skördare H8D, Foto: Victoria Gustavsson

Figur 2: Skotare H11D, Foto: Victoria Gustavsson

2

Deras skogsmaskiner drivs med dieselmotorer och använder AdBlue för att minska

utsläppen av kväveoxider. AdBlue har en separat tank. Idag är tanken gjord av

rostfritt stål och uppdragsgivaren vill istället göra den i plast. Företaget vill byta

material på tanken för att de dels vill dra ner styckkostnaden samt att de har haft

problem med att de spricker. Idag har de två olika storlekar på tanken 11 samt 20

liter, och samma storlek ska behållas på de nya. Idag är infästningen med fästen

som skruvas fast i ramen samt i tanken (se figur 3), där det på tanken är svetsade

cirkulära plattor med gängor. De två olika modellerna på tankar ska vid

tillverkning kunna tillverkas med samma verktyg med en viss modifikation.

Genom byte av material och utformning av tanken behövs även ny

monteringsanordning. Monteringsanordningen ska vara en mer flexibel

upphängning, som kan ta upp laster om det rör sig.

Figur 3: Två av infästningarna av den stora tanken och hur tanken sitter, Foto Victoria Gustavsson

1.2 INTRESSENTER Intressenter är de som monterar Adbluetankarna på skogmaskinerna, vilket är

Rottne Industris egna montörer. Även de som behöver demontera tanken av olika

anledningar är berörda, vilket kan vara servicepersonal. Maskinförare är även de

berörda av detta arbete, då det är de som fyller på tanken med AdBlue.

Uppdragsgivaren för detta examensarbete är Rottne Industri AB. Deras behov är

att utveckla två Adbluetankar i plast samt infästningar som gör att de är enkla att

montera, klara av att ta upp laster om det rör sig och vara kostnadseffektiv.

1.3 SYFTE OCH MÅL Syftet med projektet är att utforma en robust tank som är lätt att montera och

passa fler olika maskinmodeller samt är mer kostnadseffektiv. Målet är att utforma

en AdBluetank och dess monteringsanordning med hänsyn till montering samt att

tillfredsställa Rottne Industris krav och önskemål.

3

Frågeställningar:

• Vilka konstruktionsrelaterade problem finns med tanken och dess

montering idag?

• Vilka designkrav måste tanken uppfylla?

• Hur kan AdBluetanken och dess infästningar utformas så att smidig

montering av den kan ske?

• Hur kan två olika storlekar på tankarna utformas för att tillverkningen ska

kunna ske i ett och samma verktyg med viss modifikation?

1.4 AVGRÄNSNINGAR Detta är ett examensarbete som omfattar 15 hp och är 10 veckors heltidsarbete.

Tiden är en begränsning och den är styrande för hur omfattande arbetet kommer

kunna vara. På grund av tiden kommer inte hållfasthetsberäkningar att göras. Den

plats som tanken har idag på maskinerna är även den plats som den nya tanken ska

ha. Detta begränsar hur utformning och infästning av tanken kan utformas och

ske.

1.5 ARBETETS STRUKTUR Kapitel 1 omfattar information om examensarbetet, Rottne Industri, vad som har

gjort arbetet aktuellt och vad som är syfte samt mål med det. Kapitel 2 innefattar

teori som är relevant för arbetet. Kapitel 3 beskriver arbetets process och metoder

som har använts för att komma fram till en lösning. Kapitel 4 redovisar resultatet

från Kapitel 3. I kapitel 5 diskuteras arbetet och i Kapitel 6 besvaras de uppsatta

frågeställningarna.

4

2 Teoretisk referensram I detta kapitel presenteras teoretiska kunskaper som är relevanta för arbetet (se

figur 4).

Figur 4: Teoretisk referensram, Illustration: Victoria Gustavsson

2.1 TEKNISK DESIGN I detta avsnitt beskrivs teknisk design, då detta arbete utförs inom området.

Benämningen för teknisk design på engelska är industrial design engineering.

Design handlar enligt Wikberg Nilsson, Ericson och Törlind (2015) om att

utforma produkter samt dess funktioner med avseende på användaren och dess

förutsättningar, behov och preferenser. Produktutveckling innefattar enligt

Johannesson, Persson och Pettersson (2013) både industridesign och konstruktion.

De beskriver vidare att båda områdena handlar om att göra produkter. De

beskriver konstruktion som utveckling av de tekniska funktionerna i produkter.

Design beskriver de som utformning av produkter, så att användaren kan förstå

och använda produkterna samt uppskatta dem. Teknisk design kan alltså ses som

en kombination av de två områdena konstruktion och industridesign. Utifrån

kombineringen kan alltså Teknisk design ses som att utveckla produkter, både

produkternas tekniska funktioner samt utformning av dem med avseende på

användaren.

5

2.2 HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling är en central del i utbildningen teknisk design samt även något

som eftersträvats i arbetet och dess lösning.

Hållbar utveckling beskrivs av WCED i den så kallade Brundtlandrapporten

(1987) som att försöka möta dagens längtan och behov, utan att förstöra

möjligheterna för att kunna uppfylla längtan och behov som uppkommer i

framtiden. Hållbar utveckling kan då delas upp i ekonomisk, social och ekologisk

utveckling. Hållbar utveckling innefattar enligt Areskoug och Eliasson (2017) en

utveckling som ska kunna klara av att drivas en lång tid in i framtiden.

Inom produktutveckling menar Johannesson et al. (2013) att ekologisk hållbart är

att se till att oönskade utsläpp inte släpps ut i vatten, luft och mark, men även att

hushålla med resurser. Vidare beskriver författarna ekonomisk hållbarhet att ta

tillvara på bästa sätt människor och materiella resurser. Social hållbarhet beskriv

som att utveckla samhället efter de grundläggande behoven för människan.

Författarna menar även att det ska ske med ett långsiktigt perspektiv.

Nidumolu, Prahalad och Rangaswami (2009) beskriver att det finns en felaktig

bild där det inte skulle vara lönsamt för företag att tillverka hållbara produkter.

Enligt författarna är det snarare tvärtom, att det är lönsamt för företag att ändra till

en mer hållbar riktning på sin verksamhet och produktion innan det blir krav från

myndigheter. De beskriver vidare att utmaningarna i framtiden handlar om

innovation samt att vara konkurrenskraftig på marknaden.

2.3 ANVÄNDARCENTRERAD DESIGN AdBluetanken och dess infästningar ska utvecklas med avseende på användarna i

centrum, där av behövs förståelse för användarcentrerad design.

Användarcentrerad design är även en central del i teknisk design. Nedan beskrivs

användarcentrerad design.

Användarcentrerad design beskriver Wikberg Nilsson et al. (2015) är att anpassa

designen utifrån människans förutsättningar samt behov. Vidare beskriver

författarna att det handlar om att designa för människan och att designen bygger

på människans förmågor samt styrkor. Utformning av exempelvis produkter och

arbetsuppgifter ska utgå från människan och inte att människan ska tvingas anpassa

sig till dem, då följderna kan bli överbelastningar för användaren (Wikberg Nilsson

et al., 2015).

IDEO (2015) beskriver användarcentrerad design att tro att alla problem går att

lösa och att de som utsätts för problemen dagligen är de som har lösningen. De

beskriver vidare att användarcentrerad design är att komma på och skapa nya

innovativa lösningar som fortplantar sig i användarens verkliga behov.

6

Wikberg Nilsson et al. (2015) beskriver att det är viktigt att förstå användarens

behov samt att lösningen som tas fram är till för att tillfredsställa användaren.

Johannesson et al. (2013) beskriver att vid utformning av detaljer tänka på hur den

ska monteras, så åtkomst kan ske vid montering. Vidare beskrivs att detaljer ska

utformas så att felmontering av detaljen inte kan ske, genom exempelvis

osymmetrier. Johannesson et al. (2013) menar att monteringen inte ska kunna

göras felaktig.

2.4 ERGONOMI AdBluetanken kräver montering på maskinerna från montörer vilket är viktigt att

ha i åtanke vid utformningen av den, så att montering kan ske på ett ergonomiskt

sätt.

Enligt Hägg, Ericson och Odenrick (2015) bestäms arbetsställningen främs av

arbetsytans höjd. Ogynnsamma arbetsställningar är enligt Statens beredning för

medicinsk utvärdering, SBU, (2012) arbeten som sker utanför kroppens centrala

axel till exempel framåtböjt huvud eller rygg eller armarna framåtlyfta. Detta då

belastningen ökar på grund av hävstångseffekten. Belastningen av ligament och

muskler sker både av kroppsdelens egna tyngd och exempelvis verktygets tyngd

(SBU, 2012). Enligt SBU (2012) även arbetsställningar där ytterläget för ledernas

rörelseomfång är nära är ogynnsam. Detta menar de då felaktig belastning av leden

kan ske samt musklerna har svårare att utveckla kraft. Holmström och Ohlsson

(2014) beskriver att leder som belastas i ytterlägen regelbundet och länge kan leda

till skador i dem samt leda till sämre förmåga att åstadkomma kraft från musklerna.

Hägg et al. (2015) beskriver att arbetsställningar som exempelvis framåtböjt

huvud, leder i ytterlägen samt vridna och asymmetriska ställningar bör undvikas.

Vidare beskrivs att den möjliga muskelkraft som kan utvecklas i ett arbetsmoment

oftast inte beror på individens kapacitet att åstadkomma kraften utan mer på vilken

kroppsställning personen intar för arbetsmomentet. Upprepande

monteringsarbete enligt SBU (2012) kan i handleden komma upp i höga

rörelsehastigheter. En led som utsätts för hög rörelsehastighett ger belastning på

själva leden men även på muskler och senor (SBU, 2012). En bra arbetsställning

kan fås enligt SBU (2012) och Hägg et al. (2015) när arbete utförs bland annat

omkring medelläget av rörelsebanan för leden samt icke vridna eller sneda

arbetsställningar. Vidare beskriver Hägg et al. (2015) att bra arbetsställningar ska

vara enkla att inta utan extra moment som kan vara tidskrävande, alltså ska

arbetsställningen intas naturligt.

2.5 ADBLUE Tanken som ska utvecklas ska användas till att ha AdBlue i och då är det viktigt

att ta reda på vad AdBlue är.

AdBlue är ett registrerat produktnamn av tyska bilindustriorganisationen Verband

7

der Automobilindustrie, VDA, och tillverkas enligt ISO 22241 standard (Verband

der Automobilindustrie [VDA], 2016; Salutskij, 2015). Nishad, Sadiki och Janicka

(2018) samt Salutskij (2015) beskriver att AdBlue är en vätska bestående av vatten

och urea. Enligt Salutskij (2015) förorenar inte AdBlue miljön samt att den är

giftfri och färglös i utseende. Enligt Salutskij (2015) är 32,5% i AdBlue urea och

resten avjoniserat vatten. Enligt en konstruktör på Rottne Industri AB1 är vätskan

lite basisk och det är viktigt att inte spilla vätskan vid bland annat påfyllning, då

det kan leda till att plåt kan börja oxidera om vätskan kommer utanför. John Deere

(u.å) beskriver att vätskan kan göra så att material som bland annat stål, järn och

aluminium oxiderar. Vidare beskrivs att förvaring av vätskan rekommenderas att

vara gjord av bland annat polyeten, polypropen eller rostfritt stål.

AdBlue används för att minska skadliga utsläpp (Salutskij, 2015). Salutskij (2015)

beskriver att AdBlue sprutas in i avgassystemet innan SCR-katalysatorn, selektiv

katalytisk reduktion. Vidare beskriver Nishad, et al. (2018) att vätskan sprutas in i

den varma avgasen, där urea termiskt sönderdelas och bildar ammoniak. Salutskij

(2015) beskriver även att det bildas koldioxid. Där sedan ammoniakgasen reagerar

med kväveoxid så omvandlas det till ofarlig förening som kan släppas ut i miljön

(Nishad, et al. 2018). Enligt Salutskij (2015) bildar omvandlingen kväve och

vattenånga samt att använda AdBlue minskar de skadliga kväveoxidutsläppen till

80%.

Denna information är viktig att tänka på så att tankens material tål denna vätska.

Det är intressant att kolla vidare på platserna polyeten och polypropen, då de klarar

av AdBlue.

2.6 PLAST AdBluetanken ska vara gjort i plast, så kunskaper om plaster som klarar av denna

vätska behövs. Plaster som är intressanta att kolla närmare på utifrån kapitel 2.5

AdBlue är polyeten samt polypropen.

Termoplaster beskriver Johannesson et al. (2013) och Björk (u.å) är en plast som

mjuknar vid upphettning och stelnar igen vid avkylning, detta gör att materialet

kan återkommande gånger smältas om och återvinnas. Termoplasterna Polyeten,

PE, och Polypropen, PP, är båda delkristallina (Björk, u.å). Kännetecknen för

delkristallina termoplaster är enligt Björk (u.å) bland annat god tålighet mot

lösningsmedel, god nötningstålighet samt är ogenomskinliga. PE och PP är lätta

till forma, hållbara samt är låga till pris i jämfört med andra polymerer (Ashby och

Johnson, 2010).

PE har enligt Rias (u.å) goda slitegenskaper och är utmattningstålig men är mindre

bra att limma och lacka. Ashby och Johnson (2010) beskriver också att PE är svår

att lacka men att den är lätt att färga in. Vidare beskriver Rias (u.å) att

1 Konstruktör på Rottne Industri AB, Personlig kommunikation (6 november 2018)

8

användningstemperatur är mellan -60°C och +80°C. PP har enligt Rias (u.å) hög

slagstyrka och bra utmattningsstyrka men har låg slitstyrka. Vidare beskrivs att

användningstemperatur är mellan +5°C och +85°C. Enligt Rias (u.å) och

Fagerhult (u.å) blir PP spröd i minusgrader och går sönder. Enligt Ashby och

Johnson (2010) är PP lätt och även den är lätt att färga in.

2.7 TILLVERKNINGSMETODER Eftersom att tanken ska byta material behövs det kunskap om tillverkningsmetoder

som är lämpade att göra ihåliga tankar i plast. Denna kunskap är behövlig vid

utformningen av tanken så att den går att tillverka. Rottne industri har kollat på

tillverkningsmetoden rotationsgjutning men även formblåsning kan vara

intressant. Enligt Lefteri (2012) och Ashby och Johnson (2010) är formblåsning

och rotationsgjutning två lämpliga metoder att tillverka lite större ihåliga

produkter med.

2.7.1 Formblåsning Lefteri (2012) och Ashby och Johnson (2010) beskriver att det finns flera olika

sorters formblåsning för plast där ibland kombinationer av formsprutning,

formblåsning samt extrudering, formblåsning. Författarna beskriver vidare att

metoderna har olika förutsättningar för att skapa former men att det kan sägas

enkelt att metoderna går till som att blåsa upp en ballong i en form för önskad

utformning. Enligt Lefteri (2012) och Ashby och Johnson (2010) är bland annat

plasterna polyeten, polypropen och polyetentereftalat, PET, lämpliga för dessa

tillverkningsmetoder.

Lefteri (2012) och Ashby och Johnson (2010) beskriver att formblåsning sker

genom att polymersmälta formas som en slang som produceras från en extruder

med ett vinkelmunstycke. Vidare beskrivs av Lefteri (2012) och Bramston (2009)

att ett par svala verktygshalvor omger slangen och ett tryckluftsmunstycke förs in

i den ena ändan och den andra är förseglad. Sedan trycks det in luft som trycker

plasten mot formens väggar som sedan får svalna innan den plockas ur formen.

Denna tillverkningsprocess visas i figur 5.

Figur 5: Formblåsning, Illustration: Victoria Gustavsson

9

Kombination formblåsning och extrudering beskriver Lefteri (2012) går till

genom att plast extruderas och kapas till kortare längd samt faller ner i formen.

Lefteri (2012) beskriver vidare att luft blåses in och trycker plasten mot formens

väggar. Vidare uppger författaren att denna tillverkningsmetod lämnar

extramaterial som måstes ta bort. Enligt Lefteri (2012) är denna

tillverkningsmetods uppsättning dyr fastän den är ungefär en tredjedel av den

kostnaden som den kombinerade formsprutning, formblåsning metoden. Både

Lefteri (2012) och Ashby och Johnson (2010) beskriver att det beror på att

formarna är billigare för kombinerad formblåsning extrudering men kräver stora

batchstorlekar.

2.7.2 Rotationsgjutning Enligt Bramston (2009), Lefteri (2012) och Ashby och Johnson (2010) går

rotationsgjutning till genom att termoplasten, som oftast är i pulverform,

portioneras ut i ett svalt och slutet verktyg. De beskriver vidare att verktygets

väggar värms upp och det kan antingen ske genom att hela verktygsbordet är i en

varmluftsugn eller att verktyget elektriskt värms upp. När verktygen värms upp

sätts verktyget i rotation längs två axlar. Detta gör att materialet lägger sig på de

varma formväggarna samt smälter och bildar en ihålig form (Bramston, 2009;

Lefteri, 2012). När verktyget fortfarande är i rotation kyls den ner med antingen

luft eller vatten innan produkten tas ur verktyget (Lefteri, 2012). Denna

tillverkningsprocess visas i figur 6.

Figur 6: Rotationsgjutning, Illustration: Victoria Gustavsson

Enligt Lefteri (2012) och Ashby och Johnson (2010) är formverktygen

förhållandevis billiga då tillverkningsmetoden inte använder sig av tryck. Denna

metod gör att produkten nästan blir helt fri från inre spänningar (Bramston, 2009).

Lefteri (2012) och Ashby och Johnson (2010) beskriver att tjockleken på

produkten bestäms av hur mycket material som tillsätts med motsvarighet till

storlek på form och metoden passar bra för väggtjocklekar mellan 2 till 15

millimeter. Både Bramston (2009) och Lefteri (2012) beskriver att polyeten är ett

vanligt och lämpligt material för denna tillverkningsmetod men även Polypropen

10

lämpar sig för denna metod.

Tillverkningsmetoderna ger en grundkunskap över tillverkningen och dess för-

samt nackdelar. Där det finns olika formblåsningmetoder och att den metoden är

lite mer komplicerad än rotationsgjutning. Beroende på vilken tillverkningsmetod

som väljs kan utformningen på tanken vara olika. Tillverkningsmetod väljs med

grund i pris, material och tankens utformning.

2.8 VIBRATIONER OCH DÄMPNING Skogsmaskiner kör i kuperad terräng som leder till svängningar i maskindelarna.

Schmitz och Smith (2012) beskriver att fria svängningar, påtvingade svängningar

och egensvängningar är de tre huvudkategorier för mekaniska vibrationer. Fria

svängningar uppstår då en yttre kraft påverkar strukturen som därmed gör att den

flyttas från jämviktsläget och sätts i svängning (Schmitz & Smith, 2012).

Svängningarna lägger sig tillslut, då det inte finns någon mer yttrekraft som

påverkar än den första (Schmitz & Smith, 2012).

Påtvingade svängningar uppstår enligt Schmitz och Smith (2012) när yttre krafter

oavbrutet påverkar strukturen. Om ingångskraften inte är tillräckligt stor för att

nå den maximala magnituden för systemets kommer svängningarna att lägga sig.

Detta då konstant magnitud inte kan upprätthållas. Svängningarna lägger sig också

när den yttre kraften försvinner, då fria svängningar uppstår (Schmitz & Smith,

2012). Enligt Wahab (2008) är påtvingad svängning och särskilt när yttre kraft ofta

ligger på detaljer en bland de viktigaste vibrationsproblemen. Enligt Schmitz och

Smith (2012) när en kraft påverkar något så den måste vibrera nära sin naturliga

frekvens uppstår egensvängningar.

För att dämpa svängningar används enligt Wahab (2008) och Wallin, Carlsson,

Åbom, Bodén och Glav (2012) vibrationsdämpare. Wahab (2008) beskriver vidare

att dämpning kan ske på många olika sätt, som med exempelvis skruvfjäder, stål

eller gummi, men det behövs designas för det enskilda fallet. Enligt författaren är

det vanligast att använda gummi och den kan användas både i skjuvning samt

kompression.

Att förstå hur och varför vibrationer uppstår samt vilken sorts vibration som

uppstår är fördelaktigt för att kunna förhindra att de påverkar tanken. För att

förhindra påverkningen av tanken är det även väsentligt med vad det finns för

dämpningsmetoder så att en bra metod väljs för detta fall. Med information om

vibrationer och dämpning, kan tanken samt dess infästning utformas så att inte

tanken påverkas i lika hög grad som idag av vibrationer.

11

3 Metod och genomförande I detta kapitel beskrivs examensarbetets genomförande med vald process och

metoder.

3.1 PROCESS Den process som har tillämpats för detta examensarbete grundar sig i IDEO- The

field guide to human-centered design (IDEO, 2015). Denna process är en process

som sätter användaren i centrum och är indelad i tre faser (IDEO, 2015).

De tre faserna kallar IDEO (2015) för inspiration, ideation och implementering

(se figur 7). Den första fasen, inspirationsfasen, handlar om att samla in information

om arbetet (IDEO, 2015). Fasen innebär då att undersöka nuläget, marknaden

och intressenterna för att få fram information att stödja hela arbetet på. Nästa fas

som IDEO (2015) beskriver är ideationsfasen. Denna fas innebär att analysera den

information som framkommit från föregående fas. Kreativa metoder utförs med

utgångspunkt i den analyserade informationen för att generera ett stort antal idéer

och lösningar (IDEO, 2015). Idéerna och lösningarna utvecklas och arbetas vidare

med fram till olika koncept. Den sista fasen, implementeringsfasen, innebär att

vidareutveckla koncepten från förgående fas och realisera ett slutkoncept.

Figur 7: Processens olika faser, Illustration: Victoria Gustavsson

3.2 PLANERING I början av examensarbetet gjordes en projektplan, för att strukturera upp arbetet.

Planering har enligt Wikberg Nilsson et al (2015) flera syften som att klargöra

projektets handling, utvärdera och följa upp arbetet samt att komma igång med

projektet. Vidare beskriver författarna att en projektplan kan innehålla en

bakgrundsbeskrivning om projektet, syfte och mål med projektet, hur projektet

ska genomföras med aktiviteter samt när de ska ske. Författarna fortsätter att även

avstämning och kommunikation borde vara med. När planeringen gjordes,

gjordes ett gantt-schema som förtydligar när saker och ting ska göras samt vara

klara (se bilaga 1).

12

3.3 INSPIRATIONSFASEN Denna fas innebär att identifiera och förstå intressenterna och projektet (se figur

8). I detta delkapitel redovisas de metoder som användes för att undersöka hur det

ser ut idag och insamlingen av relevant information för projektet. De metoder

som har används för att samla in relevant information är intervjuer, litteraturstudier

och benchmarking.

Figur 8: Inspirationsfasen, Illustration: Victoria Gustavsson

3.3.1 Intervjuer Intervjuer gjordes med anställda på Rottne Industri, däribland montörer och

konstruktörer. Intervjuer är en metod som enligt Osvalder, Rose och Karlsson

(2015) är till för att samla in information om vad personer tycker och tänker.

Första intervjun gjordes med handledaren, som är konstruktör på Rottne Industri,

för att få reda på mer om projektet (se bilaga 2). En genomgång av tanken och

vad den är till för gjordes samt hur den är fäst och vad som har varit problemet

med dem. Efter genomgång av tanken så gjordes en rundvandring på deras

montering. På monteringen gjordes mer genomgång om tankarna om bland annat

var samt hur de sitter, även hur kablagen och slangarna dras vid tankarna. En till

rundvandring gjordes med en annan konstruktör en vecka senare, då kollades det

på de maskiner som hade gåtts igenom förra gången och några andra. Detta för att

se utrymmet runt om tanken på de olika maskinerna samt att se vad som är runt

omkring.

Intervjuer gjordes även med sex stycken montörer på Rottne industri (se bilaga

2). Intervjuerna var halvstrukturerade intervjuer som Osvalder et al. (2015)

beskriver omfattar att det både finns förutbestämda och öppna frågor. Dessa

intervjuer gjordes för att få en ökad förståelse för hur de tycker det är att montera

AdBluetanken och vad det finns för problem med monteringen idag.

3.3.2 Litteraturstudie Litteraturstudie är en fördjupning av kunskap enligt Wikberg Nilsson et al. (2015)

och Osvalder et al. (2015) om relevanta områden för projektet. I litteraturstudien

undersöktes relevant forskning och teorier för arbetet. Områden som har samlat

information om är teknisk design, användarcentrerad design, hållbar utveckling,

ergonomi, AdBlue, plast, tillverkningsmetoder, vibrationer och dämpning.

Information har samlats genom böcker och kursmaterial från tidigare kurser i

programmet samt internet (se figur 9). Vid användning av internet har sidorna

Google scholar, genom Luleå tekniska universitetsbiblioteks artikelsök PRIMO

13

samt andra relevanta webbsidor besköts. Wikberg Nilsson et al. (2015) tar upp att

det är viktigt att vara kritisk till information som tas fram och söka fram olika

perspektiv.

Figur 9: Litteraturstudie på bibliotek, Foto: Victoria Gustavsson

3.3.3 Benchmarking Enligt Wikberg Nilsson et al. (2015) går benchmarking ut på att undersöka och

analysera lösningar som finns på marknaden idag och bli inspirerad av dem.

Författarna beskriver vidare att fokus inte enbart ska läggas på den specifika

produktkategorin utan även på andra lösningar med exempelvis liknande

funktioner. Benchmarkingen omfattade utforskning av olika sorters behållare för

AdBlue men även för andra vätskor. Det kollades på olika vätskebehållare till olika

fordon och inte bara på tankar som är tillför AdBlue. Detta för att se hur olika

tankar är utformade samt hur de är tillverkade. Benchmarkingen gjordes mest via

internet via producenters webbsidor men även på Rottnes egna maskiner.

3.4 IDEATIONSFASEN Denna andra fas, ideationsfasen, innebär att analysera, skapa, kombinera samt

utvärdera information samt idéer (se figur 10). Fasen började med att analysera

informationen från föregående fas och sammanställa den i krav och önskemål för

tanken. Vidare användes olika kreativa metoder med kraven och önskemålen som

grund. De olika idéerna från kreativa metoderna kombinerades sedan fram till

olika koncept som visualiserades och utvärderades utifrån kraven och önskemålen.

Figur 10: Ideationsfasen, Illustration: Victoria Gustavsson

14

3.4.1 Analys I första fasen, inspiration, samlades nödvändig information in om produkten och

dess omgivning för vidare arbete i nästa fas, ideation. Den information som

kommit fram ur de olika metoder som användes under inspirationsfasen har

analyserats och sammanställts. Denna analysering och sammanställning har

dokumenterats i ett dokument som beskriver intressenternas krav och önskemål,

en så kallad designspecifikation.

En designspecifikation är lista som innehåller en sammanställning av de krav och

önskemål som har identifierats (Wikberg Nilsson, et al. 2015). Krav och önskemål

är enligt författarna viktigt att särskilja på. Det produkten måste klara av är ett krav

och något som inte måste vara med men som önskas är ett önskemål (Wikberg

Nilsson, et al. 2015). Designspecifikationen för detta arbete gjordes för att

underlätta i idéarbetet, där det lätt sågs vad som produkten måste uppfylla och

utveckla efter det.

3.4.2 Skapa Efter analysering samt att en designspecifikations sattes upp fortsatte arbetet vidare

in i idégenereringsprocessen. Där utveckling av idéer och lösningar för

AdBluetanken gjordes. Här användes olika kreativa metoder, diskussioner och

skisser för att komma fram till många idéer. Det användes två kreativa metoder

brainstorming och braindrawing.

Genom att detta examensarbete utförs själv, har mycket av de kreativa metoderna

utförts själv. Kollegor på Rottne Industri har varit med i diskussioner om de idéer

jag har samt kommit med vidare idéer och egna förslag.

Brainstorming

Brainstorming är det första metoden som användes i idéprocessen. Denna metod

valdes att starta idéarbetet med för att få fram ett stort antal idéer utan några

begränsningar. Brainstorming är en metod som går ut på att få fram många idéer

och där fokuset är på kvantitet före kvalitet och genomförbarhet (Wikberg

Nilsson, et al. 2015).

15

Vid brainstormingsessionerna användes

olika rubriker för varje session (se figur

11). Rubrikerna var AdBluetank, fästa

tank, radie, slangdragning och fästa

slangarna. Rubriken AdBluetank var mer

öppen och de andra rubrikerna var mer

begränsade till ett specifikt område om

tanken. Det utfördes en

brainstormingsession per rubrik, totalt fem

stycken. Dessa sessioner gjordes ensam.

Detta val gjordes för att själv få tänka brett

samt utforska lösningar och då inte bli

avsmalnad för fort av andras tankar och

idéer. Enligt Wikberg Nilsson et al. (2015)

utförs brainstorming vanligast i grupp men

en del kritik har framkommit om att utföra

det i grupp, då det inte garanterar fler eller

bättre idéer

än ensamarbete.

Braindrawing

Den andra metoden som användes var braindrawing. Denna metod användes för

utöka idémängden. Braindrawing är en kreativmetod där idéer skissas upp genom

enkla skisser (Wikberg Nilsson, et al. 2015).

Braindrawingsessionerna utgick från de rubriker som användes vid

brainstormingen (se figur 12). Detta för att kunna bygga vidare på de idéer från

brainstormingen samt att komma på fler idéer kring dessa rubriker.

Braindrawingen utfördes för det mesta själv men där idéer och tankar diskuterades

med kollegor på Rottne Industri. Vid diskussionerna användes enkla skisser för att

visualisera idéer och tankar samt diskuterades idéernas utvecklingsmöjligheter

vidare.

Figur 12: Braindrawingsession om infästning av tank, Foto: Victoria Gustavsson

Figur 11: Brainstormingsession, Foto:

Victoria Gustavsson

16

3.4.3 Kombinering Kombineringen började med en kreativ metod, morfologisk matris, för att skapa

helhetslösningar från dellösningarna som togs fram från brainstorming,

braindrawing och öppna diskussioner. Denna metod utfördes även för att utöka

idémängden utefter de identifierade behoven.

Metoden började med att utefter designspecifikationen göra upp kriterier, som

bland annat fästa tank och täckplåt. Metoden går ut på att utifrån olika kriterier

tänka ut dellösningar (Wikberg Nilsson et al, 2015). Efter att kriterierna ställts

upp, skrevs det vid varje kriterier tänkbara lösningar för det kriteriet, där kunde

det vara befintliga idéer samt nya. Sen valdes en lösning från varje kriterie som

blev en idé som skissades upp. De olika idéerna utvärderades sedan.

Alla idéer som har kommit fram från idéarbetet las ut på ett bord för att få en

överblick över alla idéer. Sedan kategoriserade de olika idéerna efter funktion som

bland annat fäste tank, fäste slangar och tank. Utifrån dessa kategorierna

kombinerades idéer, för att få fram helhetslösningar som sedan ledde till koncept.

3.4.4 Visualisering Enkla skisser har använts under hela ideationsfasen för att visualisera idéer och

tankar. Desto längre in i ideationsfasen har skisserna blivit mer noggranna och

detta för att förtydliga dem samt att de i början inte behöver vara så detaljerade.

Skisserna har även används för att beskriva ens tankar och idéer för de inblandade

i projektet. Visualisering har även gjorts i CAD-programmet Solidworks, detta för

att få en uppfattning om storlek och form. CAD visualiseringarna har gjorts i 3D

och använts som underlag vid samtal med plasttillverkare.

3.4.5 Utvärdering och val av koncept För att kunna välja vilket koncept som skulle tas vidare för fortsatt arbete gjordes

utvärdering av de olika koncepten. Det första som gjordes för att utvärdera

koncepten var att själv skriva ner för- samt nackdelar med de olika koncepten.

Utvärderingen gjordes utifrån designspecifikationen samt hur bra den skulle passa

på maskinen. Detta för att se de olika styrkorna och svagheterna med koncepten.

Vidare i utvärderingsarbetet gjordes en konceptvalsmatris. En konceptvalsmatris

utfördes för att se och jämföra de olika koncepten mot varandra utifrån hur bra

de klarar de olika krav och önskemål som sattes upp i designspecifikationen. I

matrisen var betygsättningen ett till tre och där ett är ok respektive tre väldigt bra.

Matrisen ger ett mått på hur bra koncepten är gentemot designspecifikationen och

vad som skulle kunna förbättras om konceptet tas till nästa fas.

Vid val av koncept sammanställdes utvärderingarna av koncepten och en dialog

med handledare från Rottne Industri gjordes. Där presenterades koncepten och

han fick tycka till om de olika koncepten. Utvärderingarna av koncepten

diskuterades och fylldes på samt diskuterades utvecklingsmöjligheter. Utifrån de

17

olika utvärderingarna gjordes konceptval för vidare arbete. Valet gjordes

tillsamman med handledare och där de valda koncepten skickades till en potentiell

tillverkare för vidare utvärdering kring dess tillverkningsmöjligheter.

3.5 IMPLEMENTERINGSFASEN Den tredje och sista fasen, implementationsfasen, innebär att utveckla och

prototypa (se figur 13). Koncepten som valdes i förra fasen att gå vidare med

utvecklades på detaljnivå och efter tillverkningsbarhet. Där de prototypades i form

av CAD-modeller.

Figur 13: Implementeringsfasen, Illustration: Victoria Gustavsson

3.5.1 Kontakt med tillverkare Implementationsfasen startade med ett telefonmöte med ett företag som tillverkar

plastgods. Mötet började med att berätta om projektet, om bakgrund samt syfte

och mål med det. Detta gjordes för att tillverkarna skulle få en inblick i de problem

som finns idag. Innan mötet hade två 3D CAD-modeller på tanken skickats över

till dem, så att de kunde se hur tänkta formen för tanken var. De två olika

koncepten presenterades, om form samt infästning. Där de fick komma med

frågor, kommentarer och synpunkter.

3.5.2 Val av material och tillverkningsmetod Under implementeringsfasen valdes material samt tillverkningsmetod för tanken

ut. Detta gjordes genom den teori som tagits fram om plastmaterialen samt

tillverkningsmetoderna i inspirationsfasen, jämfördes mot varandra. Även

tillverkarens rekommendationer togs i åtanke. Utifrån den jämförda

informationen valdes det plastmaterial samt tillverkningsmetod ut som ansågs

lämpligast för tanken gentemot bland annat kostnad och användningstemperatur.

Jämförelsen gjordes för att kunna välja det mest lämpliga plastmaterialet och

tillverkningsmetod för tanken, så att tanken uppfyller den uppsatta

designspecifikationen.

3.5.3 Detaljdesign Detaljutvecklingsarbetet började med att analyser de synpunkter och

kommentarer som kom fram vid val av koncept samt vid kontakt med tillverkaren.

Vid analyseringen kollades på hur det går att utveckla tanken utefter synpunkterna

och kommentarerna. Datormodeller gjordes för att snabbt kunna se om idéerna

skulle kunna fungera. I detaljutvecklingsarbetet användes skisser men till det mesta

användes datormodeller i CAD. Datormodellerna användes för att snabbt få fram

idéer samt att det är enkelt att göra små samt stora justeringar om det behövdes.

18

Under detaljutvecklingsarbetet hades regelbunden kontakt med en konstruktör

från tillverkaren. Där idéer och funderingar bollades mellan för att få fram en bra

lösning.

3.6 METODDISKUSSION I detta delkapitel diskuteras den valda processen och metoder som används i

examensarbetet.

3.6.1 Process Processen som valdes att utgå från i detta arbete valdes för att tanken och dess

infästning ska monteras av montörer. Det ansågs då att en process med användaren

i centrum är relevant, så att tanken blir lättmonterad för montörerna.

Processen har tre faser och vid varje avslutning av en fas analyserades vad som

hade gjorts i den fasen. Detta för att se om allt som skulle ha utförts i fasen var

gjort samt om resultatet av fasen höll tillräcklig hög standard för att gå vidare till

nästa fas eller om det behövdes kompletteras med något innan.

3.6.2 Planering Den upprättade planeringen för detta examensarbete har följts och arbetet har legat

i fas nästintill hela tiden. Tidsplanen gjordes i form av ett gantt-schema, som visade

om arbetet var i fas med vad som var planerat. Detaljutvecklingen är den del som

har tagit lite längre tid än beräknat, men då datormodeller byggdes under

detaljutvecklingen påverkades inte tidsplanen så mycket. Planeringen har uppfyllt

sitt syfte genom att säkerställa att arbetet blir klart i tid, med rapport och

slutredovisning.

3.6.3 Inspirationsfasen Under inspirationsfasen var det viktigt att få fram om hur tanken ser ut idag och

vilka problem som finns idag med den. Men även montörernas åsikter om tanken

och dess infästning. Detta för att kunna utveckla en tank som undviker de problem

som finns idag samt att den går att montera på ett smidigt sätt. För att få fram

information om tanken och dess montering intervjuades montörer och en

konstruktör på Rottne Industri. Intervjuerna gjordes för att få mer information

om tanken och vad montörerna tycker om monteringen av tanken.

Rundvandringar i monteringshallarna gjordes för att få en ökad förståelsen för hur

tanken sitter på de olika maskinerna och hur det ser ut runtomkring den.

En litteraturstudie gjordes även under denna fas för att öka kunskapen om

relevanta områden för projektet. Den information och kunskap som framkom

under litteraturstudien är väsentlig för att kunna få fram ett så bra slutresultat som

möjligt. Områden som studerades var bland annat användarcentrerad design,

AdBlue, plastmaterial och tillverkningsmetoder. De områdena är relevanta så att

tanken och dess infästning kan monteras på ett smidigt sätt, samt att den valda

19

plasten tål AdBlue, men även att tanken ska kunna tillverkas med en

kostnadseffektiv metod. Det skulle ha kunnats fördjupats lite mer i fler olika plaster

samt tillverkningsmetoder, men på grund av arbetets omfattning togs bara de

plaster som är vanliga vid denna typ av produkter med. Även tillverkningsmetoder

begränsades på grund av arbetets omfattning till vad som är vanligast bland

liknande produkter samt kostnadsläge för verktyg för små serie.

3.6.4 Ideationsfasen Ideationsfasen började med att analysera informationen från förgående fas och

sammanställa den i en designspecifikation. Designspecifikationen gjordes för att

sammanställa kraven och önskemålet från uppdragsgivare och intressenter.

Designspecifikationen låg till grund för de olika kreativa metoderna, detta för att

kunna skapa idéer som uppfyller de krav som tanken måste uppfylla. De kreativa

metoderna utfördes själv och detta för att arbetet utförs själv samt att inte bli låst

vid andras idéer för tidigt. Efter de kreativa metoderna diskuterades de idéer som

har tagits fram med konstruktörer på Rottne Industri. De gav feedback på idéerna

samt hur de kunde utvecklas, vilket ansågs ge tillräckligt med idéer för att kunna

kombinera till några bra koncept. Kombineringen gjordes med

designspecifikationen som grund, vilket säkerställer att de uppfyller kraven.

3.6.5 Implementeringsfasen Implementeringsfasen började med att ta kontakt med ett företag som tillverkar

plastprodukter. Detta för att kunna få feedback på de idéer som fanns samt få reda

på vad som går och inte går att göra med denna tillverkningsmetod. Deras

feedback låg till grund för utvecklingen av tanken så att den går att tillverka på ett

kostnadseffektivt sätt. Att ha tillverkningsföretaget som ett bollplank under

detaljarbetet gör att utvecklingen inte behöver backa så långt om idén inte går att

realisera. Här har det underlättat att skicka CAD-modeller för att beskriva sin

utformning.

20

4 Resultat I följande kapitel redovisas resultatet av det som har gjorts i de olika faserna.

4.1 RESULTAT AV INSPIRATIONSFASEN I denna fas samlades information in för att kunna förstå nuläget och hur tanken

ska kunna utvecklas. Nedan redovisas resultatet av de metoder som användes i

inspirationsfasen.

4.1.1 Intervju Vid intervju med konstruktör på Rottne Industri AB2 berättades det hur tankarna

ser ut idag och vad som är det stora problemet med dem. Tankarna är idag en på

ca 11 liter (se figur 14) och den andra på ca 20 liter (se figur 15). Båda tankarna är

gjorda i två millimeter tjock rostfri plåt. Vidare beskrevs att de har problem med

att tankarna ibland spricker och det har de gjort där den svetsade distansen sitter.

Det är främst den lilla tanken som har tendens att gå sönder i nuläget. De hade

mer problem innan med att de sprack men de har de åtgärdat med att byta ut

distanserna från fyrkantiga till cirkulära. Problem har även varit att fästena har varit

för styva på den stora tanken men det har de åtgärdat med mer flexibla fästen och

det har blivit bättre.

2 Konstruktör på Rottne Industri AB, Personlig kommunikation (6 november 2018)

Figur 14: Lilla tanken, Foto: Victoria

Gustavsson, Konstruktion: Rottne

Industri AB

Figur 15: Stora tanken, Foto: Victoria

Gustavsson, Konstruktion Rottne

Industri AB

21

Konstruktören berättar att de har varit i kontakt med ett företag för några år sedan

som skulle kunna tillverka tankarna i plast. De har då fått en offert där tanken är

tillverkad i svart MD-polyeten och är rotationsgjuten samt en väggtjocklek på ca

6 millimeter men att det är bra att kolla andra tillverkningsmetoder som

formblåsning och andra plastmaterial. Tanken behöver inte vara svart som de hade

fått i sin offert, då uppdragsgivaren vill att vätskenivån ska kunna avläsas visuellt

på tanken.

Under intervjun beskrevs tankens olika delar.

Tanken har en DEF-header (se figur 16) som bland

annat leder upp vätskan från tanken och där DEF

står för Diesel exhaust fluid vilket är AdBlue. I

påfyllningshalsen finns en magnetadapter (se figur

17). Magnetadaptern är till för att trigga igång

tankningen med pistolhandtag, då den öppnar en

lucka i pistolhandtaget. Denna funktion är till för att

feltankning inte ska kunna ske, där AdBlue tankas i

dieseltanken och dieseltanken har ingen magnet och

kan inte trigga igång tankningen. Det går inte heller

att tanka fel åt andra hållet där diesel tankas i AdBlue

tanken, då tankhålets diameter är mindre än

dieselpistolhantaget är och får då inte plats.

Figur 17: Magnetadapter, Rendering: Victoria Gustavsson, Konstruktion: Rottne Industri AB

Utifrån intervjuerna med montörerna tyckte några att den lilla tanken är jobbig

att montera. Detta tyckte de för att fästena undertill kan vara svåra att komma åt.

Samt att de inte sätter fast den helt när de sätter på den utan att den skruvas helt

fast efter att andra saker har satts på så att de kan justera tanken lite. Genom att

andra saker kommer till på maskinen innan tanken skruvas åt så kan det vara svårt

att komma åt att skruva fast den helt. Men någon annat tycker inte alls att lilla

tanken är särskilt svår att montera utan att det är bara till att skruva in tre skruvar.

Den stora tanken tyckte många var mer besvärlig att montera än den lilla. Detta

för att de kan behöva lyfta och vrida tanken så att de kan skruva in skruvarna. Att

åsikterna skiljer sig åt kan bero på många olika saker men en kan vara att det

handlar om att de monterar olika maskinmodeller.

Figur 16: Lilla DEF-Headern,

Rendering: Victoria

Gustavsson, Konstruktion:

Rottne Industri AB

22

4.1.2 Benchmarking Vid benchmarking av olika AdBluebehållare sågs att många av behållarna var

gjorda av polyeten och var rotationsgjutna. Behållarna som kollades på behöver

inte vara just tankar till maskiner utan kunde bara vara förvaringsbehållare för

AdBlue, även många andra behållare gjorda i plast till fordonsvätskor, exempelvis

bränsle är av polyeten. Rottne Industris spolarvätskebehållare är gjorda med

rotationsgjuten polyeten och har en tjocklek runt 5-6 millimeter.

Det finns många olika sätt att fästa tankarna på, där ibland har det satts fast med

band i olika material, fasta fästen och korgliknande behållare. På Rottnes maskiner

finns det även där olika fästen för tankar, som en vattentanken som är fäst med

metallband. Det finns även ett fäste till en täckplåt, som är lik den täckplåt som är

vid AdBlutanken. Den är dessutom ett fäste för en motorvärmare.

4.1.3 Nulägesanalys Under intervjuer och rundvisning beskrevs och sågs hur tankarna är monterade

idag. Den lilla tanken har på undersidan tre gängade distanser fastsvetsade. Tanken

sätts fast med tre stycken skruvar som skruvas genom undersidan av topplåten på

ramen och fast i de gängade distanserna på tanken (se figur 18). Den stora tanken

går igenom topplåten på ramen och är fäst på ett annat sätt än den lilla. Tanken

sitter fast med tre fästen, två av dem är infästa i tanken genom gängade distanser.

Den ena infästningen sitter långt ner på ena sidan där den är fäst med ett fäste och

skruvar. De andra infästningarna sitter på motsatt sida och lite högre upp. Här är

fästena även infästa i topplåten.

Infästning

Figur 18: Infästning för lilla tanken,

genomskärning av ram, Foto: Victoria

Gustavsson, Konstruktion Rottne Industri AB

23

Kablagen dras olika beroende på maskin.

Vissa kablage dras genom topplåten på

ramen och vissa bredvid tanken, detta

beror på om det är stora eller lilla tanken.

De maskiner som har den lilla tanken

har ett genomgångshål genom ramen

som kablagen dras igenom (se figur 19),

men på den stora finns inte detta

genomgångshål för att fästena till tanken

sitter där. Då måste slangarna dras vid

sidan av tanken (se figur 20).

Figur 20: Stora tanken inget genomgångshål, Foto: Victoria Gustavsson

Kablagen fästs olika i slangfästena beroende på maskinmodell och vem som

monterar. Det finns två olika spännmetoder, antingen med spännband (se figur

20) eller med buntband (se figur 19). När spännband används så leds kablagen

mellan de två slangfästena och fäst med två spännband. När buntband används ser

de lite olika ut, antingen är alla kablage buntade ihop och fästa i en av slangfästera,

eller så är kablagen uppdelade i två och sitter fästa i varsitt slangfäste. Det finns en

önskan hos uppdragsgivaren att kablagen ska spännas fast lika oberoende på vem

som monterar men att det kan vara variation beroende på maskinmodell, på grund

av maskinernas utformning.

Figur 19: Lilla tanken genomgångshål, Foto:

Victoria Gustavsson

24

4.2 RESULTAT AV IDEATIONSFASEN Nedan redovisas ideationsfasens olika delar analys, skapa, kombinera och koncept.

4.2.1 Analys Utifrån den informationen som samlades in genom intervjuer och rundvandring i

inspirationsfasen kunde uppdragsgivarens samt montörernas krav och önskemål

identifieras för tanken. Den information som identifierades sammanställdes i en

designspecifikation. Designspecifikationen med dess innehåll bestående av krav

och önskemål redovisas i tabell 1.

Tabell 1: Designspecifikation

KRAV ÖNSKEMÅL

Behålla placering som befintlig tank Bakåtkompatibel

Passa alla Rottnes skogsmaskiner Smidig att montera

Behålla nuvarande storlek (11 och 20

Liter) Nivå

Slang och kablage får ej underskrida

radien 75mm

Slangar och kablage dras lika

oberoende montör

Robust Genomgångshål

Tillverkning använda samma verktyg Gå att demontera smidigt

Kostnadseffektiv tillverkningsmetod

Tillverkad i plast

Magnet

4.2.2 Skapa Första metoden som gjordes var brainstorming och där kom det fram ca 50 idéer.

Idéerna var både hela lösningar för tanken och dess andra delar samt dellösningar

för en specifik del till tanken. Idéerna beskrev både funktion samt utseende. Alla

idéer var inte realistiska men det var inte heller meningen med denna metod, utan

att få fram kvantitet, varav vissa kan bli realistiska. Idéer som kom fram var

exempelvis infästning med spännband, bula för kablagedragning samt spår i tanken

för konsolfästen.

Efter brainstorming användes braindrawing för att öka idémängden. Med denna

metod kommer det fram ca 30 ytterligare idéer. Exempel på idéer som kom fram

var olika infästningar av spännband (se figur 21), pusseldel (se figur 22) samt tank

färgad blå och då inte behöva täckplåten.

25

Figur 21: Olika idéer för infästning av spännband, Illustration: Victoria Gustavsson

Figur 22: Pusseldel, Illustration: Victoria Gustavsson

Under och efter skapafasen diskuterades de olika idéer som kommit fram från de

olika kreativa metoderna med konstruktörer på Rottne. Där kom det fram nya

idéer samt utveckling av idéerna. Exempel vid diskussion kring att ha en blå tank

och då inte behöva ha någon täckplåt, vilket är en idé som underlättar för

montörerna då ingen inpassning av plåt behövs ske, men då blir tanken oskyddad

och det är inte bra för att det kan komma in saker som kan förstöra tanken och

intilliggande saker. Infästning av band diskuterades och där kom det fram att det

skulle kunna gå att svetsa dit en invändigt gängad distans.

4.2.3 Kombinera Kombineringen började med en morfologisk matris som utgick från dellösningar

från de tidigare kreativa metoderna samt nya idéer. En morfologisk matris utfördes

för att komma fram till fler helhetslösningar. Utifrån denna metod kom det fram

tio helhetslösningar. Efter detta ladess alla idéer som har tagits fram under

ideationsfasen ut och där olika lösningarna kombinerades. Utifrån

designspecifikation samt utvecklingsmöjligheter valdes fyra koncept ut.

4.2.4 De fyra koncepten Nedan redovisas resultatet av idégeneringsarbetet genom fyra koncept. Koncepten

beskrivs gällande dess form och infästning, samt hur de står sig mot den uppsatta

designspecifikationen.

26

Koncept 1- Pussel

Första konceptet, Pussel (se figur 23), har distanser i botten på tanken som passas

in i hål i topplåten på ramen för den lilla tanken, och för den stora tanken har

ramen en stödplåt i botten med passande hål (se figur 24). Med distanserna låses

tanken fast i alla riktningar förutom upp och ner. För att låsa tanken i alla ritningar

används även ett metallband över tanken som skruvas fast på varsin sida om

tanken. Vid yttersta sidan av tanken skruvas bandet fast i en svetsad gängdistans

och då spänns tanken fast.

Uppe på tanken skruvas ett styrgeometri fast. Den är till för att säkerställa att minsta

radien för slangarna inte underskrids. Kablarna hålls på plats av två bockade

plåtdetaljer som skruvas fast i tanken.

Figur 23: Koncept Pussel, Illustration: Victoria

Gustavsson

Figur 24: Infästning Pussel, Illustration: Victoria Gustavsson

27

I tabell 2 redovisas hur bra Koncept Pussel står sig mot designspecifikationen.

Fördelar med detta koncept är att samma hål som finns idag i ramen kan användas

för den lilla tankens pusselinfästning. Pusselinfästningen gör att den inte kan sättas

på fel håll, då distanserna sitter i en triangelform. Den går även att montera av utan

någon stor ansträngning, då det bara är till att lossa på ena sidans infästning av

band. Nackdelar är att det är en extra del att montera på den, styrgeometrin. Även

lite frågetecken finns kring hur infästningarna av band till stora tanken ska vara

och sitta.

Tabell 2: Koncept Pussel

Pussel

KRAV

Behålla placering som befintlig tank 3

Passa alla Rottnes skogsmaskiner 2

Behålla nuvarande storlek (11 och 20 liter) 3

Slang och kablage får ej underskrida radie 75 mm 3

Robust -

Tillverkning använda samma verktyg -

Kostnadseffektiv tillverkningsmetod -

Tillverkas i plast 3

ÖNSKEMÅL

Bakåtkompatibel 2

Smidig att montera 3

Smidig att demontera 3

Nivå 3

Kablage dras lika oberoende montör 3

Genomgångshål 3

RESULTAT 31

28

Koncept 2- Hörn 106° Andra konceptet, Hörn 160° (se figur 25), är en lösning där tanken fästs med en

konsol. Konsolen har en plåt, bockad i 106 grader, som tanken läggs emot (se

figur 26 och 27). Två band är fästa i konsolen och spänns runt tanken för att hålla

den på plats. Konsolen sitter fastskruvad i ramen. Tanken har två grunda spår där

banden ska dras och detta för att visa var banden ska vara samt minska risken att

banden förflyttar sig.

Figur 25: Koncept Hörn 106°, Illustration: Victoria

Gustavsson

Figur 26: Koncept Hörn 106°s konsol,

Illustration: Victoria Gustavsson

Figur 27: Konsol uppifrån, Illustration:

Victoria Gustavsson

29

Denna tanken har en utbuktning som styrgeometri med minsta radien och spår

för hur slangarna ska dras. Radien är till för att hjälpa till vid dragning av slangarna

och spåret är till för att tydligt visa var kablagen ska vara. Kablagen spänns fast med

de band som tanken sitter fast med. Spåret skyddar även slangar och kablage från

att klämmas av bandet.

I tabell 3 redovisas hur bra Koncept Hörn 106° står sig mot designspecifikationen.

Fördelar med detta koncept är att det är tydligt visat hur kablagen ska sitta.

Täckplåten kan fästas i konsolen för tanken. Nackdelar är att skruvhuvuden

kommer att vara utanför huven för den stora tanken, samt att den lilla tanken blir

samma som idag vid montering att skruva undertill.

Tabell 3: Koncept Hörn 106°

Hörn 106

KRAV

Behålla placering som befintlig tank 3

Passa alla Rottnes skogsmaskiner 3

Behålla nuvarande storlek (11 och 20 liter) 3

Slang och kablage får ej underskrida radie 75 mm 3

Robust -

Tillverkning använda samma verktyg -

Kostnadseffektiv tillverkningsmetod -

Tillverkas i plast 3

ÖNSKEMÅL

Bakåtkompatibel 2

Smidig att montera 2

Smidig att demontera 3

Nivå 2

Kablage dras lika oberoende montör 3

Genomgångshål 3

RESULTAT 30

30

Koncept 3- Låda Tredje konceptet, Låda (se figur 28), har en bockad plåt likt en låda som skruvas

fast i ramen på skogsmaskinen. Tanken placeras i lådan och lådans kanter hindrar

tanken från att röra sig i sidleds. Tanken spänns även ner med ett band över likt

koncept Pussel. Bandet sätts fast likt koncept pussel i ramen.

Denna tank har ett spår på ena sidan som är likt ett T i tvärsnitt. Detta spår är

tillför att kablagen ska följa radien samt att de kläms fast med clips på T:et.

Figur 28: Koncept Låda, Illustration: Victoria

Gustavsson

31

I tabell 4 redovisas hur bra Koncept Låda står sig mot designspecifikationen.

Nackdelar med detta koncept är att själva lådan behövs skruvas fast likt hur tanken

idag skruvas fast. Spåret för kablagen sticker även ut en bra bit vilket kan vara ett

problem. Fördelar med konceptet är att när väl själva lådan är monterad så behöver

inte den monteras bort för att ta bort tanken.

Tabell 4: Koncept Låda

Låda

KRAV

Behålla placering som befintlig tank 3

Passa alla Rottnes skogsmaskiner 2

Behålla nuvarande storlek (11 och 20 liter) 2

Slang och kablage får ej underskrida radie 75 mm 1

Robust -

Tillverkning använda samma verktyg -

Kostnadseffektiv tillverkningsmetod -

Tillverkas i plast 3

ÖNSKEMÅL

Bakåtkompatibel 2

Smidig att montera 1

Smidig att demontera 3

Nivå 3

Kablage dras lika oberoende montör 3

Genomgångshål 3

RESULTAT 26

32

Koncept 4- Jto

Det fjärde konceptet kallas Jto (se figur 29) och är ett koncept som bygger på en

konsolinfästning av tanken. Konsolen är format likt ett J och den skruvas fast i

ramen (se figur 30). På ovansidan av tanken läggs ett plattjärn med ett hål i varje

ände, där ena änden skruvas fast i överdelen på konsolen. Det andra hålet spänns

ett metallband som sitter fast ner på konsolen.

Denna tank har även den en styrgeometri med en utbuktning av tanken. På

baksidan av tanken finns två slangfästen. Kablagen och slangarna buntas ihop och

spänns fast på slangfästen med hjälp av spännband. Två slangfästen för att slangarna

och kablagen ska spännas fast på samma ställe.

Figur 29: Koncept Jto, Illustration: Victoria

Gustavsson Figur 30: Jto konsol, Illustration:

Victoria Gustavsson

33

I tabell 5 redovisas hur bra Koncept Jto står sig mot designspecifikationen. Fördelar

med detta koncept är att inte konsolen behövs plockas bort för att kunna lyfta bort

tanken. Nackdelar med detta koncept är att konsolen och tanken behöver vara

ganska exakta för att inga glapp ska kunna uppstå så att tanken inte sitter fixerad.

För den stora tanken behöves att antingen konsolen skruvas fast i ett extra stöd

som är svetsat på bottenplåten i ramen eller att konsolen svetsas direkt på ramen.

För den lilla tanken behöver konsolen skruvas fast under till topplåten på ramen.

Tabell 5: Koncept Jto

Jto

KRAV

Behålla placering som befintlig tank 3

Passa alla Rottnes skogsmaskiner 2

Behålla nuvarande storlek (11 och 20 liter) 2

Slang och kablage får ej underskrida radie 75 mm 2

Robust -

Tillverkning använda samma verktyg -

Kostnadseffektiv tillverkningsmetod -

Tillverkas i plast 3

ÖNSKEMÅL

Bakåtkompatibel 2

Smidig att montera 2

Smidig att demontera 2

Nivå 3

Kablage dras lika oberoende montör 2

Genomgångshål 3

RESULTAT 26

34

4.2.5 Val av koncept De fyra koncepten stod sig bra mot de önskemål och krav som sattes upp i

designspecifikationen. Några av de krav som hade ställts upp i

designspecifikationen var svåra att avgöra om koncepten klarade av dem, av den

anledningen poängsattes inte koncepten mot de kraven. Detta då kraven rör sig

om tillverkning av tanken. I tabell 6 ses att koncepten skiljer sig lite åt beroende

på hur bra de står sig mot de olika krav och önskemålen. Poängresultatet skiljer

sig inte så mycket men koncepten Pussel och Hörn 106 har högst poäng.

Tabell 6: Jämförelse av koncepten

Pussel Hörn 106° Låda Jto

KRAV

Behålla placering som befintlig tank 3 3 3 3

Passa alla Rottnes skogsmaskiner 2 3 2 2

Behålla nuvarande storlek (11 och 20

liter) 3 3 2 2

Slang och kablage får ej underskrida

radie 75 mm 3 3 1 2

Robust - - - -

Tillverkning använda samma verktyg - - - -

Kostnadseffektiv tillverkningsmetod - - - -

Tillverkas i plast 3 3 3 3

ÖNSKEMÅL

Bakåtkompatibel 2 2 2 2

Smidig att montera 3 2 1 2

Smidig att demontera 3 3 3 2

Nivå 3 2 3 3

Kablage dras lika oberoende montör 3 3 3 2

Genomgångshål 3 3 3 3

RESULTAT 31 30 26 26

Koncept Hörn 106° och Pussel var de koncept som stod sig bäst mot

designspecifikationen samt fick mest positiv feedback. Dessa två koncept valdes

tillsamman med handledare från Rottne Industri ut för vidare arbete. Dessa

koncept valdes också för vidare arbete då de är de koncept som skiljer sig mest i

bland annat infästning. Två olika infästningar ansågs vara bra att ha vid kontakt

med tillverkare om det skulle vara så att en av infästningarna ansågs vara icke

lämpliga. Det valdes även att modifiera koncept Pussels tank så att den har en

integrerad styrgeometri. Detta för att inte behöva extra montering som skulle

behövas vid den lösa styrgeometrin samt en liten volymökning. Tanken fick även

ett spår för dragning av slangar och kablage likt koncept Hörn 106°s tank. Detta

för att koncept Hörn 106°s tank är mer tydlig hur slangarna ska dras och även

skyddar dem. Dessa tankar modellerades upp i dess enkla grundformer i CAD-

35

program och skickades över till en tillverkare för vidare kommentarer (se figur

31).

Figur 31: De två CAD-modellerna, Foto: Victoria Gustavsson

4.3 RESULTAT AV IMPLEMENTERINGSFASEN Nedan beskrivs resultatet av detaljdesignen.

4.3.1 Kontakt med tillverkare Vid möte med tillverkarna3 hade de lite funderingar kring styrgeometrin för

slangarna om den behöver se ut som den gör samt att de tyckte att infästningshålen

för headern är för nära kanten. Detta för att radier och ingjutna gänggods kommer

att krocka. De tyckte även att tanken alltid ska ha stöd i botten. Det stora

problemet de såg med tanken var just med påfyllningshalsen, hur man ska få till

den ur tillverkningssynpunkt.

Tillverkarna tyckte att båda infästningarna av tanken är fullt möjliga men att de

föredrog Hörn 106°. Detta då de anser att Pusselinfästningen kan göra så att det

kan bildas en midja på tanken och Hörn 106° drar in midjan med de två banden

runt tanken. Men med rillor ska midja kunna

undvikas och tillsamman med handledare från

Rottne valdes Pusselsinfästning att arbeta vidare

med. Pusselinfästningn valdes för att det hade

blivit svårt att få till spår på tanken för banden

på koncept Hörn 106°s tank och samtidigt ha

styrgeometri för slangarna. För att detta skulle

funka i tillverkning skulle det behövas antingen

separata verktyg för de olika storlekarna eller att

verktyget är delat i fler delar än två. För

pusselinfästningen skulle tillverkningsverktyget

kunna vara delat i två, en topp- och en

bottendel (se figur 29), där bara bottendelen har

3 Tillverkare, personlig kommunikation (10 december 2018)

Figur 32: Delning, Foto/Konstruktion:

Victoria Gustavsson

36

olika längd för de olika storlekarna.

4.3.2 Val av material och tillverkningsmetod Utifrån den insamlade informationen om plasterna polyeten och polypropen, där

de har rätt lika egenskaper valdes det att använda polyeten till tanken. Detta för

att polyeten klarar kyla mycket bättre än polypropen samt att det var även

tillverkarens förslag av material. Polyeten är även ett vanligt material för liknande

tankar.

Tillverkningsmetod som valdes för tillverkning av tankarna var rotationsgjutning.

Detta valet gjordes utifrån informationen som samlades in om rotationsgjutning

och formblåsning. Rotationsgjutning är en metod som tillämpar sig för små serier

samt att verktygskostnaden är lägre än för formblåsning. Rotationsgjutning är den

tillverkningsmetod som är mest kostnadseffektiv för tillverkning av Rottnes

AdBluetankar.

4.3.3 Detaljdesign Utifrån uppdragsgivarens och tillverkarens synpunkter utvecklades koncept

Pussel. Nedan redovisas hur konceptet utvecklas.

Påfyllningshals

Det som tillverkarna såg som största problemen med tankarna var

påfyllningshalsen samt hur DEF-headern skulle monteras. Påfyllningshalsen tyckte

de att det hade varit bättre med en standadhals som skruvas fast på tanken samt att

inte ha den på en vertikal yta. Det funderades då på om det gick att flytta

tankhalsen till toppen på tanken. Men detta hade lett till att header hade behövds

flyttas bakåt och då hade slangarna och kablagen från headern behövd sticka ut

mer bakåt. Vilket hade lett till att slangarna och kablagen inte hade fått plats bakåt.

Så att flytta tankhalsen till toppen på tanken gick inte. Det funderades även på att

göra tankens framände i en lutning på 45°, vilket hade underlättat för att sätta dit

en påfyllningshals. Men då uppstår

samma problem som att ha

påfyllningshalsen på toppen samt att

tanken hade förlorat en del volym.

Funderingar kring en lokal lutning (se

figur 33) där inte DEF-headern

behövdes flyttas. Men där sågs att den

lokala inåtlutningen behövdes då

sticka in rätt så mycket för att få plats

med att skruva fast en påfyllningshals.

Även här hade en del volym försvunnit

samt hade det hade blivit ett problem

med att få ner DEF-headern i tanken.

Utifrån detta kom det fram till att

påfyllningshalsen måste sitta så som

den gör idag på en vertikal yta. Figur 33: Lokal lutning, Foto/Konstruktion:

Victoria Gustavsson

37

Genom att påfyllningshalsen måste sitta på en vertikal yta gjorde att det blev svårt

att hitta en standadhals som passar på en vertikal yta samt att de flesta som gör

AdBluetankar gör egna påfyllningshalsar. Detta ledde till att utforska mer om att

kunna gjuta halsen samtidigt som hela tanken. Då har svårigheter varit att kunna

få dit den magnetadapter som används idag, på grund av att den snäpps dit på en

två millimeters tjock bricka.

DEF- Header En kommentar från tillverkarna var att de tyckte att infästningshålen för DEF-

headern var för nära kanten för att kunna gjuta in gänggods. DEF-header är den

komponenten som bland annat leder upp vätskan från tanken, vilket beskriv i

avsnitt 4.1.1 Intervju. Tillsammans med en konstruktör på Rottne industri

diskuterades om kragen, infästningen av DEF-headern, behövde vara en lös del

eller om det skulle gå att höja tanken så att den blir ingjuten. Vilket kom fram till

att det ska gå men för att vara säker på att kragen inte behöver vara lös för

montering av DEF-headern, hördes det med två montörer som monterar DEF-

headern och kom fram till samma sak att den kunde vara ingjuten. Detta leder till

att tanken kunde höjas upp något och ge mer volym. Tre hål kunde tas bort då

de hade som funktion att fästa kragen. Men fortfarande var ett hål för nära kanten.

Det går inte att vrida på DEF-headern på grund av hur infästningen ser ut och åt

vilket håll den ska vara åt. Det funderades på att göra en adapterplatta som man

skruvar fast headern på. Detta gör att det går att flytta infästningsbussningarna till

mer lämpliga platser.

För att inte behöva den extra infästningsplattan funderades det kring om tanken

kunde buktas ut för att få plats med ingjutningsbussningarna (se figur 34). Men på

grund av det tajta utrymmet kunde inte utbuktningen vara så stor. Det sågs även

att det bara är ett hål som är för nära kanten och en lokal bula gjordes där (se figur

35).

Figur 34: Utbuktning,

Foto/Konstruktion: Victoria

Gustavsson Figur 35: Lokal utbuktning, Foto/Konstruktion: Victoria

Gustavsson

38

Styrgeometri Vinkeln för styrgeometrin på toppen av tanken minskades för att det ska vara

lättare att komma åt att sätta fast slangarna och kablagen. Kanter på styrgeometrin

togs bort för att slangar och kablage inte ska behövs pressas ihop. Kanterna vid

spåret för slangarna och kablagen smalnades av en bit ner på tanken. Detta på

grund av konstruktionen av maskinerna runtomkring tanken.

Infästning

Spår för infästningsbandet gjordes på sidorna och toppen. Detta för att visa var

banden ska sitta på tanken samt för att bandet inte ska kunna glida. Spåren gör

också så att tanken blir styvare och förhindrar att midja bildas. På grund av DEF-

headerns infästningshål skippades spår på ovansidan av tanken, men de på sidorna

blir kvar. Det gör inte så stor skillnad med att inte har spår på toppen då spåren på

sidorna är tillräckligt tydliga för att förstå var bandet ska dras.

4.4 SLUTLIGT RESULTAT I detta delkapitel redovisas det slutliga resultatet, koncept MOK (se figur 36).

Koncept MOK är en helhetslösning för tank och dess montering.

Figur 36: Koncept MOK, Rendering/Konstruktion: Victoria Gustavsson

39

Tankarna Tankarna har samma grundforms som de befintliga, ett rätblock med ett vinklat

plan. Den Lilla tanken ses i figur 37 och den stora i figur 38. Tankarna är

tillverkade i polyeten utan färgning. Tanken är på grund av material

semitransparant, vilket göra att det går att se vätskenivån i tanken samt att den

avläses mot en integrerad nivåskala. På toppen av tanken är det tre

ingjutningbussningar som är till för infästning av DEF-headern. Kragen för DEF-

headern är in gjuten. Vid en av ingjutningsbussningarna är det en liten utbuktning

som är till för att ingjutningsbussningen ska få plats. Utbuktningen är även till för

att stärka tanken och av den anledningen går den ner en bit på tanken. För att

stärka tanken mer är tre stycken rillor gjorda. Två av dessa rillor används även till

att styra infästningsbandet.

Figur 38: Stora tanken,

Rendering/Konstruktion: Victoria Gustavsson

Figur 37: Lilla tanken,

Rendering/Konstruktion: Victoria Gustavsson

40

Påfyllningshalsen (se figur 39 och 40) är designad efter den magnetadapter som

används i de befintliga tankarna. I påfyllningshalsen är det jack som är tillför att

snäppa dit magnetadaptern på. Påfyllningshalsen är även avsmalnande närmare

tanken och detta beror på att den styr magnetadaptern samt att den förhindrar att

adaptern kan falla ner i tanken.

Figur 39: Påfyllningshals, Rendering/Konstruktion: Victoria Gustavsson

Figur 40: Magnetadapter på plats, Rendering: Victoria Gustavsson

41

Tanken har en styrgeometri på baksidan av tanken. Styrgeometrin går ihop med

spåret för slangarna och kablagen (se figur 41). Spåret gör att slangarna och

kablagen ligger skyddat. Spåret blir grundare en bit ner på tanken, detta för att

tanken inte ska gå i andra konstruktioner på skogsmaskinerna. Slangarna och

kablagen hålls fast av två plattjärn som skruvas fast i ingjutnabussningar (se figur

42). Plattjärnen har ett kantskydd gjort i gummi som förhindrar slitage på slangarna

och kablagen.

Infästningsbandet (se figur 43) är ett metallband

med kantskydd gjort av gummi.

Infästningsbandet är det samma till de två

tankarna förutom att det är olika längd på dem.

Metallbandet böjs i ändarna så de bildar en ögla

i var ände och punktsvetsas för att hålla öglan.

Metallbandet spänns över tanken och gör förut

att tanken hålls på plast även att minska

svängningar av tanken. På grund av att bandet

trycker tanken mot ramen från ovansidan av

tanken, ger den ett stöd för hela tanken. Detta

gör att vissa av de svängningar som uppstår med

den befintliga tanken minimeras.

Figur 42: Slangfästen,

Rendering/Konstruktion: Victoria

Gustavsson

Figur 43: Infästningsband,

Rendering/Konstruktion: Victoria

Gustavsson

Figur 41: Baksidan av lilla tanken,

Rendering/Konstruktion: Victoria

Gustavsson

42

Tankarna fullt utrustade med Infästningsband och DEF-header ses i figur 44 för

den lilla och figur 45 för den stora.

Figur 44: Lilla tanken med utrustning, Rendering: Victoria Gustavsson

Figur 45: Stora tankarna med utrustning, Rendering: Victoria Gustavsson

43

Montering Tankens huvudsakliga infästning är ett metallband som är infäst på var sin sida om

tanken. Metallbandet spänns över tanken och håller fast den på plats. Metallbandet

placeras i de spår som finns på varsin sida om tanken. Metallbandet är beklätt med

en gummilist för att förhindra skador på tank beroende på bandets kanter. För att

förhindra att tanken flyttar på sig, passas tankens distanser in i matchande hål på

ramen för den mindre tanken. För den stora tanken är de matchande hålen på en

stödplåt som svetsas på bottenplåten av ramen. Metallbandet skruvas fast i

gängadedistanser som är svetsade på ramen. Denna infästning av tank gör att

montörerna inte behöver sträcka sig samt skruva underifrån topplåten. Denna

infästning gör att all montering av tanken kan ske uppe på topplåten och

montörerna kan inta en bättre arbetsposition.

Slangarna och kablagen som går från DEF-headern leds längs med styrgeometrin

som säkerställer att de inte underskrider minsta tillåtna radien 75 millimeter. Från

styrgeometrin leds de in i det bakrespåret och där de fixeras med slangfästen som

skruvas dit. Slangfästerna är gummibeklädda för att förhindra att skav uppstår på

slangarna och kablagen. Slangarna och kablagen leds igenom ett genomgångshål

på topplåten på ramen för vidare dragning. Genomgångshål införs på de maskiner

som inte har det idag och det är på de maskiner som har den stora tanken.

I påfyllningshalsen snäpps magnetadaptern fast vid urjackad plats. Påfyllningshalsen

försluts med ett gängatlock som skruvas dit. Locket är blått för att indikera på att

det är AdBlue som ska tankas i tanken. DEF-Headern skruvas fast med tre skruvar

i de ingjutningsbussningar som är på ovansidan av tanken.

44

Tillverkning Tankarna är tillverkade i polyeten med tillverkningsmetoden rotationsgjutning.

Där väggtjockleken är cirka 5,5 millimeter. Tillverkningsverktyget är uppdelat i

två halvor, en botten- och en toppdel. Verktyget kommer att delas likt ett V (se

figur 46). De två olika storlekarna på tankarna tillverkas med samma verktyg

förutom att bottendelen byts ut. Detta för att toppdelen på de två tankarna är

detsamma och det är bara bottendelen med längd som skiljer dem åt. Detta leder

till ett mer kostnadseffektivt tillverkningsverktyg, då det bara behövs tillverkas tre

verktygshalvor, en toppdel och två bottendelar. Istället för att det skulle behövas

en toppdel till. Vid tillverkning kommer ingjutninsbussningar att gjutas in för att

i ett senare skede montera DEF-headern sam slangfästerna. Även en

vätskenivåskala gjuts in vid tillverkningen av tankarna.

Figur 46: Delningslinje som ett V för lilla och stora tanken, Illustration: Victoria Gustavsson

45

5 Diskussion I detta kapitel diskuteras slutresultatet och vad som rekommenderas att göra innan

konceptet implementeras.

5.1 RELEVANS Resultatet av arbetet har lett till en ny AdBluetank i plast med ny infästning som

avser att hålla bättre samt vara mer enkel att montera. På grund av att tanken är

gjord i plast kommer den förhoppningsvis inte att spricka som den befintliga.

Detta leder till att företaget får mer hållbara AdBluetankar som inte spricker och

börjar läcka, samt att tankarna blir billigare att tillverka jämfört med deras

befintliga.

Tanken har utvecklats med teorier grundade i bland annat hållbar utveckling.

Som Johannesson et al. (2013) beskriver ekologisk hållbar utveckling är avsikten

att den utvecklade AdBluetanken ska ha mindre tendens till att spricka vilket ska

bidra till att undvika oönskade utsläpp. På grund av att tanken förhoppningsvis

inte kommer att spricka som den befintliga, kommer oönskade utsläpp av AdBlue

att förhindras. AdBlue är inte enligt Salutskij (2015) miljöfarligt men utsläpp av

den är något som inte önskar då vätskan är aggressiv mot vissa material. Som

Johannesson et al. (2013) beskriver ekonomisk hållbar utveckling är avsikten med

AdBluetanken att den inte ska spricka och bidra till materiella resurser tas tillvara

på bästa sätt. Behövs inte tankarna bytas ut bidrar det till att färre tankar behövs

tillverkas som reservdelar och mindre material används.

Montörerna har varit användarna i centrum och där det har tagits reda på vad de

ser för problem med hur tanken monteras idag. Tanken har utvecklats med tanken

att underlätta för montörerna vid montering av den. Enligt SBU (2012) och Hägg

et al. (2015) är en bra arbetsställning bland annat när arbetet inte utförs i vridna

eller sneda arbetsställningar. Med den nya infästningen av tanken gör att en bättre

arbetsställning kan intas då montören inte behöver sträcka sig under topplåten på

ramen för att skruva fast den. Den nya monteringen blir istället att den skruvas fast

uppe på topplåten. Detta gör att monteringen kan ske utan vridna eller sneda

arbetsställningar. Den nya infästningen blir mer lätt åtkomlig för montering och

det är något Johannesson et al. (2013) menar är viktigt att tänka på vid utveckling

av detaljer.

Med den nya tanken och dess infästning behövs inga stora modifikationer på de

befintliga maskinerna. Det som behövs göras är infästningshålen på ramen. På de

maskiner som har den stora tanken behövs ett stöd för tanken monteras på

bottenplåten på ramen. Detta är inga stora modifikationer, vilket gör att det går

att byta ut de befintliga tankarna mot de nya om det behövs.

Detta projekt har varit för mig lärorikt. Projektet har gjorts direkt mot en

uppdragsgivare, där ens kunskaper från utbildningen har fått användas i ett

46

praktiskt sammanhang. Förståelse för hur en detalj ändras påverkar andra detaljer

och att en liten detaljändring kan dra på sig mycket stora ändringar runtomkring.

Även att tänka bakåtkompatibel så att den nya produkten kan ta plats i äldre

maskiner utan att stora modifikationer på maskinen behövs. Kunskaper kring hur

detaljer kan se ut för att kunna tillverkas med rotationsgjutning.

5.2 REKOMMENDATION Rekommendationer för vidare arbete med tanken är att utveckla

påfyllningshalsen. Söka vidare och se om det finns någon befintlig påfyllningshals

som kan köpas in samt monteras på tanken. Men även se över om en

egenutvecklad påfyllningshals kan lämpa sig. Det rekommenderas att se över

infästningen av DEF-headern, på grund av att den ena ingjutningsbussningen kan

ligga för nära en av tankens sidor och kan vara så att det leder till problem vid

tillverkning.

Studering av fler olika plaster och kunna se om det finns någon som lämpar sig

bättre än polyeten för denna tank. Även kolla på flera tillverkningsmetoder för att

kunna jämför och se om det finns något annat som lämpar sig bättre än

rotationsgjutning. För att veta att tankarna håller kan det vara bara att ta fram

prototyper och testa de i maskinerna. Även att se över om AdBluetanken behöver

sitta där den gör idag. Det drar med sig mer arbete kring maskinen om den flyttas.

47

6 Slutsatser I detta kapitel beskrivs slutsatsen för examensarbetet, hur syfte och mål är uppfyllt

samt att de frågeställningar som ställts upp i kapitel 1 besvaras.

6.1 FÅGESTÄLLNINGAR

Nedan redovisas svar på de frågeställningar som sattes upp för examensarbetet.

6.1.1 Vilka konstruktionsrelaterade problem finns med tanken och dess montering idag?

Frågan besvaras genom intervjuer med uppdragsgivare och montörer som gjordes

i början av projektet. Problemen med tanken idag är att de ibland spricker och då

börja läcka. Sprickorna har uppkommit vid svetsen av infästningskutsarna. Det är

särskilt den lilla tanken som tenderar att spricka. Detta då denna skruvas fast med

tre skruvar underifrån på topplåten av ramen och ramen kan vara ojämn från

svetsning, vilket kan göra att tanken står snett. Detta kombinerat med att tanken

är hög och körning i kuperad terräng leder till svängningar av tanken som då

spricker.

Problem med montering av tankarna idag är att infästningarna kan vara svåra att

komma åt då infästningarna är på undersidan av topplåten i ramen. Även mycket

injustering av tanken då täckplåten på tanken ska passas in mot motorhuven.

6.1.2 Vilka designkrav måste tanken uppfylla?

AdBluetanken måste klara av urealösningen som Adblue är samt ha liknande

volym som dagens tank. Krav från uppdragsgivaren är att tanken ska vara på samma

plats som idag på maskinen samt att tankarna ska passa alla deras maskinmodeller.

Den ska även vara robust och gjord i plast. Tillverkningsmetoden ska vara

kostnadseffektiv samt att samma verktyg ska kunna användas till båda

tankmodellerna med viss modifikation.

6.1.3 Hur kan AdBluetanken och dess infästning utformas så att smidig montering av den kan ske?

Ett metallband som spänns över tanken och som skruvas fast i svetsade distanser

på ramen gör att en smidig montering kan ske. Detta då skruvningen sker på

ovansidan av ramen och inte undertill som innan, vilket kunde vara svårt att

komma åt. Montering kan då gå till enligt följande att ena änden av metallbandet

skruvas fast i ramen, sen placeras tanken och metallbandet drags över och skruvas

fast på andra sidan tanken. Med skruvarna kan justering av hur hårt inspänningen

ska vara. För att veta vad bandet ska dras på tanken finns spår för att visa detta.

Även för slangarna och kablagen finns det spår för att visa hur de ska dras och där

de fixeras med plattjärn över. Med denna utformning av infästningen av tank kan

det införas genomgångshål för slangar och kablage på samtliga maskiner. Detta

48

underlättar dragning av slangar och kablage på de maskiner som inte har hålet i

dag.

6.1.4 Hur kan två olika storlekar på tankarna utformas för att tillverkningen ska kunna ske i ett och samma verktyg med viss modifikation?

Genom att utforma tankarna så att de är så lika som möjlig där bara höjden skiljer

sig åt, gör att tillverkningsverktyget kan delas in i en överdel och en underdel.

Där bara underdelen skiljer sig åt för de olika storlekarna på tankarna. Detta då

överdelen på de två tankarna är desamma och bara underdelen skiljer sig åt i längd.

Detta leder till att de två olika storlekarna på tankarna kan tillverkas med samma

verktyg där bara underdelen av verktyget byts ut beroende på vilken storlek på

tank som ska tillverkas.

6.2 SYFTE OCH MÅL Syftet med projektet var att utforma en robust tank som är lätt att montera och

passa fler olika maskinmodeller samt är mer kostnadseffektiv.

På grund av tankens infästning som är ett metallband som spänns över tanken och

skruvas fast i gängadedistanser på var sin sida om tanken blir den lätt monterad.

Detta då ena änden av metallbandet kan skruvas fas och sen kan tanken placeras

och metallbandet dras över tanken. Även att skruvarna är lite längre gör att

infästningen kan justeras utefter behov. Tanken passar även de olika

maskinmodellerna där det har tagits hänsyn till de olika maskinmodellerna vid

utveckling av tanken samt att tanken är i två olika storlekar. Denna tank är mer

kostnadseffektiv än den befintliga, för att råvarukostnaden blir lägre då polyeten

är billigare än rostfritt stål. Även vid tillverkning kan samma verktyg användas till

de två tankarna med viss modifikation. Det som behövs modifieras är att

verktygets botten byts ut till en kortare eller längre beroende på modell, men där

överdelen av verktyget är det samma för de två.

Målet var att utforma en AdBluetank och dess monteringsanordning med hänsyn

till montering samt att tillfredsställa Rottne industris krav och önskemål.

AdBluetanken och dess infästning har utformats med hänsyn till montering av

den. Detta då tanken har en styrgeometri som säkerställer vid dragning av

slangarna och kablagen att de inte underskrider minradien. Även ett spår baktill

på tanken är gjort för att visa var slangarna och kablagen ska dras. Då vissa hade

synpunkter på dagens infästning av tankarna, har en nu infästning av dem gjorts.

Den nya infästningen skruvas ett metallband fast på varsin sida om tanken och

själva bandet dras på ovansidan av tanken. För att underlätta vid montering har

spår för bandet gjort på tanken som visa var bandet ska ligga.

Rottne industris krav och önskemål har även uppfyllts. Tankarna är ungefär

samma storlek som deras befintliga tankar samt är i plast. Vid tillverkning av

49

tankarna kan samma verktyg användas där bara bottendelen av det tvådelade

verktyget byts ut. Detta gör att verktygskostnaden dras ner i jämförelse med att ha

två helt separata verktyg till de olika tankarna.

50

Referenser Areskoug, M., & Eliasson, P. (2017). Energi för hållbar utveckling (3. uppl). Lund:

Studentlitteratur

Björk, K. (u.å). Formler och tabeller för mekanisk konstruktion (7 uppl.). Spånga:

Karl Björks förlag HB

Chalmers teknisk design (u.å). vad är teknisk design?. Hämtad 2018-11-09 från:

http://www.tekniskdesign.se/om/vad-ar-teknisk-design/

Fagerhult. (u.å). PP (Polypropen). Hämtad 2018-11-23 från:

https://www.fagerhult.com/sv/Supportcenter/Materialegenskaper/plast/PP-

Polypropen/

Holmström, E., & Ohlsson, K. (Red.). (2014). Människan i Arbetslivet: teori och

praktik (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur

Hägg, G. M., Ericson, M., & Odenrick, P. (2015). Fysisk belastning. I Bohgard,

M., Karlsson, S., Lovén, E., Mikealsson, L-Å., Mårtensson, L., Osvalder, A-L.,

Rose, L. & Ulfvengren, P. Arbete och teknik på människans villkor (3 uppl.).

Stockholm: Prevent

IDEO org. (2015). The field guide to human-centered design [elektronisk källa]

(1. uppl).

John Deere. (u.å). Disel Exhaust Fluid: Using DEF in Engines with Selective

Catalytic Reduction [Broschyr]. Hämtad från

https.//viewer.zmags.com/publication/f9bda338#/f9bda338/1

Lefteri, C. (2012). Making it, manufacturing techniques for product design (2.

ed). London: Laurence King Publishing

Nidumolu, R., Prahalad, C.K. & Rangaswami M.R. (2009). Why sustainability

is now the key driver of innovation. Harvard Business Review and Publishing

Osvalder, A-L., Rose, L. & Karlsson, S. (2015). Metoder. I Bohgard, M.,

Karlsson, S., Lovén, E., Mikealsson, L-Å., Mårtensson, L., Osvalder, A-L., Rose,

L. & Ulfvengren, P. Arbete och teknik på människans villkor (3 uppl.).

Stockholm: Prevent

Rias. (u.å). PE-HD (Polyethylen High Density). Hämtad 2018-11-23 från:

https://www.rias.se/plast-till-industri-visuell-kommunikation/plasttyper/pe-

hd.aspx

51

Rias. (u.å). PP (Polypropylen). Hämtad 2018-11-23 från:

https://www.rias.se/plast-till-industri-visuell-

kommunikation/plasttyper/pp.aspx

Salutskij, M. (2015, 11 november). Så fungerar Adblue- SCR-avgasrening med

additiv. Teknikens värld. Hämtad 2018-11-09 från: https://teknikensvarld.se/sa-

fungerar-adblue-scr-avgasrening-med-additiv-212549/

Schmitz, T.L. & Smith, K.S. (2012). Mechanical Vibrations: Modeling and

Measurement [Elektronisk resurs]. New york: Springer US.

Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2012). Arbetets betydelse för

uppkomst av besvär och sjukdomar. Stockholm: Elander

Wallin, H. P., Carlsson, U., Åbom, M., Bodén, M., & Glav, R. (2012). Sound

and vibration. Stockholm: Universitetsservice US-AB

Verband der Automobilindustrie. (2016). AdBlue®. Hämtad: 2019-01-30 från:

https://www.vda.de/en/topics/innovation-and-technology/ad-blue/AdBlue-

brand-list-and-licensees-list.html

Wahab, M. A. (2008). Dynamics and vibration: An introduction. Chichester:

John Wiley & sons, ltd

Wikberg Nilsson, Å., Ericsson, Å., Törlind, P. (2015). Design, process och metod.

Lund: Studentlitteratur

Bilagor

Bilaga 1- Gantt-schema Projektplanen som upprättades i början av projektet i form av ett gantt-schema.

v.45 v.46 v.47 v.48 v.49 v.50 v.51 v.52 v.1 v.2 v.3 v.4

Projektplan

INSIRATION

Benchmarking

Intervjuer

Litteraturstudie

IDEATION

Analys

Idégenerering

Kombinera idéer

IMPLEMENTATION

Konceptframtagning

Detaljdesign

Prototyp/modell

SLUTREDOVISNING

Presentationmaterial

DOKUMENTATION

Bilaga 1. Gantt-schema

Sid. 1(1)

Bilaga 2- Intervjufrågor Nedan redovisas de frågor som ställdes under de olika intervjuerna.

Intervju med konstruktör Rottne industri, 6 november

• Är det något mer som ligger bakom att ändra på tanken?, mer än material

(pris och sprickor) och fästerna

• Vilken plast är det tänkt att tanken ska var gjord i?

• Vilken tillverkningsmetod är tänkt till tanken?

• Har ni olika storlekar idag på tanken? och om ja, vilka olika storlekar?

• Vilka storlekar på de nya tankarna är tänkt?

• Hur ser utrymmet runt tanken ut?

• Vad måste finnas med på tankarna?

• Finns det några önskemål om funktioner som skulle viljas ha med?

Intervju med montörer Rottne industri, 13 november

• Vad tycker du om dagens infästningar av tankarna?

• Hur sätter du dit adblutanken? vad tycker du om detta sett?

• Hur spänner du fast slangarna och kabalgen på adblutanken? varför gör du

på detta sättet?

• Är det något som är krångligt,svårt eller störande med montering av tanken?

• Är det något som är bra/enkelt med montering av tanken?

• Om du fick ändra något på tanken/ dit fästningen eller liknande, vad hade

du velat ändra då?

Bilaga 2. Intervjufrågor

Sid. 1(1)