UCGSUmeå centrum för genusstudier

Årsskrift

2008

Besöksadress UCGSSamhällsvetarhuset, plan 4Umeå universitetet

FöreståndareAnn ÖhmanTelefon: +46 (0)90 - 786 92 19E-post: ann.ohman@ucgs.umu.se

UtbildningssamordnareMonica Forsell-AllergrenTelefon: +46 (0)90 - 786 60 43E-post: monica.forsell-allergren@ucgs.umu.se

Studierektor GUNea MellbergTelefon: +46 (0)90 - 786 76 30E-post: nea.mellberg@ucgs.umu.se

Studierektor FOUAnnelie Bränström ÖhmanTelefon: +46 (0)90 - 786 69 78E-post: annelie.branstrom@littvet.umu.se

Koordinator FOUHildur KalmanTelefon: +46 (0)90 - 786 6980E-post: hildur.kalman@socw.umu.se

EkonomiadministratörLeila LexeliusTelefon: +46 (0)90 - 786 59 77E-post: leila.lexelius@ucgs.umu.se

Umeå centrum för genusstudier

Umeå centrum för genusstudierUmeå universitet

www.ucgs.umu.se

1

1

Årsskrift2008Umeåcentrumförgenusstudier

InnehållRedaktionellt 2Genuscenter under stark tillväxt 2Invigning av UCGS – 29 augusti 2008 4Grundläggande utbildning vid UCGS 5Högre seminariet vid UCGS 6Med genusvetenskap i bagaget: Alumniundersökning 1998 – 2007 10Forskarutbildning vid Genusforskarskolan 12Läsecirkel kring Helen Verrans bok Science and an African Logic 15Genusforskarskolans disputationer åren 2007 – 2008 16Genusforskarskolans doktorander 17Forskarassistenter UCGS 2008 18Challenging Gender 20QUING 23Konferenser 2008 24Internationalisering När jag blev (inter)nationaliserad i Georgia! Bodil Formark 25 Mitt år som post-doc på State University of New York. Kerstin Edin 27

2

RedaktionelltDenna Årsskrift för Umeå cen-trum för genusstudier (UCGS) har som syfte att sprida infor-mation om enhetens omfattande verksamhet. Föregångaren till föreliggande publikation är den årsskrift som Nationella Genusforskarskolan vid Umeå universitet gav ut mel-lan 2002 – 2006. Forskarskolan är från och med 2008 en del av UCGS, där även den grundut-bildning som tidigare bedrevs vid Kvinnovetenskapligt forum ingår. Centret har också en om-fattande forskningsverksamhet, utförd dels av forskare anställda vid centret, dels inom ramen för två större forskningsprogram; Challenging Gender och Quing. Årsskriften speglar i huvudsak verksamhetsåret 2008, men har vissa tillbakablickar på 2007 liksom uppgifter som rör 2009. Umeå maj 2009Lena Eskilsson

Eva Skåreus

Umeå centrum för genusstudier (UCGS) är från och med 1 ja-nuari 2008 ett fakultetsgemensamt centrum för genusstudier. De tidigare enheterna Kvinnovetenskapligt forum och Genus-forskarskolan har integrerats i centret. Syftet med UCGS är att skapa en sammanhållen och slagkraftig fakultetsgemensam organisation för universitetets genusforskning och utbildning i genusstudier. UCGS har i uppdrag att ta ett universitetsge-mensamt ansvar för tvärvetenskapligt, nationellt och inter-nationellt samarbete och utveckling inom området genusstu-dier. Vidare ska UCGS bygga en internationellt framstående forskningsverksamhet. Vid centret bedrivs utbildning på grund- avancerad och forskarnivå. Utbildning i ämnet genusvetenskap ges på såväl grund- som avancerad nivå. Genusforskarskolan ger en tvärvetenskaplig forskarutbildning i samarbete med ett flertal ämnesinstitutioner inom och utanför Umeå universitet. Två större forskningsprogram; Challenging Gender och Quing finns vid centret. Challenging Gender har av Veten-skapsrådet utsetts till ett så kallat Center of Gender Excellence och sammanlagt är ett 40-tal forskare från hela universitetet inklusive forskare från Mittuniversitetet knutna till program-met. Qiung är ett EU-finansierat forskningsprogram (Quality in Gender and Equality Policies) där den nordiska delen sköts från UCGS. Under det första året har UCGS’ organisation konsolide-rats och en kraftig expansion av antalet medarbetare är det mest utmärkande för utvecklingen. Arbetet med att rekrytera internationella välrenommerade forskare har resulterat i att från och med 2009 kommer Gabriele Griffin från University

GENUSCENTER

understarktillväxt

3

of York, Nira Yuval-Davies från University of East London och Naomi Scheman från University of Minnesota att vara deltidsanställda gästprofesso-rer. Marianne Winther-Jörgensen från Linköpings universitet anställs som gästlärare. Tio postdoktorer och sju forskarassistenter kommer att tillsättas fram till och med slutet av 2009 (figur 1). På den adminis-trativa sidan görs ett tillskott genom att vi anställer en informatör. Sju nya doktorander har antagits till Genusforskarskolan och fler utlysningar planeras under 2009 och 2010.

Föreståndare för UCGS Ann Öhman

 

0

5

10

15

20

25

30

35

Dec

2008

April

2009

Dec

2009

Antal anställda

Figur 1. Utvecklingen av antal anställda vid UCGS 2008-2009

Föreståndare för UCGS Ann Öhman, ordförande i UCGS Jonas Sjöstedt, forskningsledare för Challenging Gender Britta Lundgren.Foto: Mattias Pettersson

4

InvigningavUmeåCenterförGenusstudier–29augusti2008

Den 29:e augusti 2008 invigdes det nya centret för genusstudier vid Umeå universitet. Flytten gick under våren från norra Beteendevetarhuset till två trappor upp i Samhällsvetarhuset, bredvid det som bland universitetsfolk benämns som Tornet. Till in-vigningen kom Sveriges integrations- och jämställd-

hetsminister Nyamko Sabuni. Hon och universitetets rektor Göran Sandberg hjälptes åt att dra upp den sidenrosett som var uppspänd dagen till ära. Sabuni höll ett invigningstal och därefter minglades det runt i de nya lokalerna. UCGS styrelse var även där med bl. a. ordförande Jonas Sjöstedt.

Integrations- och jämställd-hetsministern Nyamko Sabuni och rektor Göran Sandberg inviger nya UCGS. Bilden ovan: Tal och mingel i korridoren på UCGS. Foto: Viljo Thornberg.

5

Det har gått tio år sedan vi började ge våra grund-kurser Makt och kön på helfart och nio år sedan vi fick huvudämnesstatus på kandidatnivå. Mycket har förändrats i vår verksamhet sedan dess, men Makt och kön-kurserna har stadigt levt vidare. Vi förnyar och förbättrar undan för undan, men de gamla grundbultarna finns kvar. Nu som då lockar A-kursen många nybörjarstudenter med genusintresse. Samtidigt har vi sett en förändring på senare år som innebär att vi numera har fler studenter som redan läst andra ämnen eller går programutbildningar och som vill komplettera med en eller flera terminer ge-nusvetenskap. Det märks att genuskompetens blivit alltmer efterfrågad och meriterande i samhället. Ett glädjande kvitto på att många av våra studenter upplever att de har fått viktig kunskap genom våra kurser bekräftas också i den alumniundersökning som gjordes ht 08. Vi har dock fortfarande en rätt liten studentvolym och kommer därför att under 2009 sätta av extra resurser för att bättre kunna ”mark-nadsföra” vår utbildning. Det som präglar vårt utvecklingsarbete just nu är annars den nya utbildnings-strukturen inom högsko-lan och utbildningen på avancerad nivå. Målet är att vi inom en relativt snar framtid ska kunna erbjuda ett tillräckligt antal kurser för magister- och master-examina i genusvetenskap. Tanken är också att dessa kurser ska vara attraktiva som valbara alternativ i

GrundläggandeutbildningvidUCGS

examina inom andra huvudområden. Genom att kurserna går på halvfart hoppas vi också kunna locka en del yrkesverksamma inom t.ex. jämställdhetsom-rådet. Under 2008 gav vi två 15 hp-kurser på avan-cerad nivå: Gender Studies: Feminist Theories and Intersectional Analysis respektive Genus, välfärd och makt och under 2009 kommer vi att ge ytterli-gare två: Gender, Sex, Bodies: Theories and Debates respektive Social hållbarhet: Kritiska granskningar och praktiska exempel. Vi räknar också med att kunna ge magister- och masteruppsatskurser under vt 2010. Flera av kurserna ges på engelska och vi sat-sar också resurser för att öka andelen studenter från länder utanför Sverige. Det händer så mycket nu och det känns väldigt spännande inför framtiden!

Studierektor vid UCGSNea Mellberg

Studenter på grundkurs. Foto: Nea Mellberg

6

Vårens seminarieserie hade temat aktualiteter. Både forskning i sin linda, forskning på gång och forsk-ning som just avslutats har behandlats. Linda Berg och Ulrika Widding inledde med att presentera ett planerat projekt om självhjälpskultur, en företeelse vitt spridd inom den svenska medelklassen. Jonas Liljequist rapporterade från sin pågående historiska forskning om maskuliniteter. Maud Eduards, Eva Schmitz och Emma Isaksson, som alla närmat sig frågor om kvinnor och politik men från olika håll, presenterade avslutade projekt. Politik, mer specifi k jämställdhetspolitik, behandlades också i en work-shop om Quing-projektets pågående forskning. Dessutom besöktes Umeå Centrum för genusstudier under våren av den australiensiska fi losofen Helen Verran. Helen Verran har skrivit en prisbelönt bok baserad på sina erfarenheter som lärare i Nigeria. I den diskuterar hon hur hon fi ck ompröva sin syn på vetenskap, matematik och logik som en kulturell företeelse och fördjupa sin syn på vad logik, genera-lisering och evidens innebär. Ett stort antal studenter har numera examinerats från svenska universitet i ämnet genusvetenskap. I det publika rummet kallar sig dessa studenter ofta ”genusvetare”. Vårens pedagogiska seminarium behandlade hur denna kompetens kan presenteras och användas som grund för yrkesverksamhet i olika samhällssektorer. Under hösten -07 upprördes många, främst man-liga kulturskribenter i Stockholms medievärld, över Maja Lundgrens senaste bok Myggor och tigrar. Vid ett seminarium undersöktes vad som kan vara så upprörande med denna roman.

HögreseminarietvidUCGSvårterminen2008

Seminarieprogram: Textseminarium:”Självhjälpskultur och genus”.Micki McGee: Self-Help, Inc. Makeover-Culture in American Life. Oxford, 2005. Introduction (s. 11–24) samt kursivt kap 1 (s. 25–48).Inledare: Linda Berg, etnologi, och Ulrika Widding, pedagogik, Umeå universitet.Tid: Tisdag den 12 februari, kl. 13.15–15.00.

Pedagogiskt seminarium: Vad är en genusvetare?Det är en fråga som våra studenter ställer och en utmaning för oss lärare vid centrum – hur kan vi inspirera dem att formulera sin genusvetenskapliga kompetens? Med inspiration från kulturanalyspro-grammet, som sedan fl era år tillbaka arbetat med studenters dokumentation av sin kulturanalytiska kompetens, har vi bjudit in en av deras lärare att leda en workshop. Victoria Brändström, karriärvägledare vid Student-kraft, Umeå universitet. Tid: Tisdagen den 26 februari, kl 13.15–15.00.

Kan en roman vara en politisk handling?Textseminarium kring Maja Lundgrens bok Myggor och tigrar.Vi läser romanen och diskuterar. Tid: Tisdagen den 11 mars, kl 13.15–15.00.

7

Kroppspolitik. Om moder Svea och andra kvinnor.Maud Eduards, Statsvetenskap, Stockholms univer-sitet.Tid: Tisdagen den 25 mars, kl 13.15–15.00.

Pågående forskning om manlighet, makt och aukto-ritet i ett historiskt perspektiv.Jonas Liljequist. Umeå Centrum för genusstudier, Umeå universitet.Tid: Onsdagen den 8 april, kl 13.15–15.00.

Textseminarium:Helen Verran: Science and an African Logic, Uni-versity of Chicago Press, 2001. Kap. 1 och 11 (sid 1–20, 220–238)Inledare: Hildur Kalman, Socialt arbete/Umeå Cen-trum för genusstudier, Umeå universitet.Tid: Tisdagen den 22 april, kl 13.15–15.00.

Relation Empiricism. Helen Verran, Associate Professor, University of Melbourne, History and Philosophy of Science.http://www.hps.unimelb.edu.au/about/staff/helen_verran/Tid: Tisdagen den 29 april, kl 13.15–15.00.

Politik och kunskap i 1970-talets kvinnorörelse.Emma Isaksson, Idéhistoria, Stockholms universitet.Tid: Tisdagen den 6 maj, kl 13.15–15.00.

Att skriva sin egen historia – metodologiska refl ektioner kring att skriva om den nya kvinnorörel-sen.Eva Schmitz, Sociologi, Lunds universitet.Tid: Tisdagen den 20 maj, kl 13.15–15.00.

Critical studies on gender equality policies – Medi-terranean and Nordic examples.Workshop med forskare i QUING projektet (www.quing.eu.) María Bustelo och Emanuela Lombardo från Universidad Complutense de Madrid samt Ma-ria Carbin, Hannele Harjunen, Elin Kvist och Malin Rönnblom från Umeå Centrum för genusstudier presenterar papers. Ett samarbete med Challenging Gender och QUING.Tid: Torsdagen den 12 juni, kl. 12–17.30 samt efter-följande middag.

8

Höstens seminarieserie hade temat opposition – i vid bemärkelse. Forskning som både studerar olika former för opposition, samt diskuterar den feminis-tiska forskningen som oppositionell i sig behandla-des. Hösten inleddes med två internationella gäster, Wendy Larner och Raquel Platero, som båda ”oppo-nerar sig” mot dominerande föreställningar om politik genom att granska den så kallade nya eko-nomins betydelse för kvinnors arbete, samt statens gränsdragningar för rättvisa, när sexualitet förs upp på den politiska dagordningen. Även Nora Räthzel tog på sitt seminarium i november, liksom Larner, fasta på frågor om globalisering och arbete i presen-tationen av sin forskning. Sedan följde tre seminarier som behandlade den feministiska forskningen i sig. Malin Rönnblom presenterade en bok om motstånd mot feministisk kunskapsförmedling och vi fi ck ta del av resultaten från Jenny Samuelssons nya avhandling som stäl-ler frågor om hur det är möjligt att analysera och indexera feministisk forskning. Anne-Charlotte Ek från Malmö högskola satte de pedagogiska frågorna i fokus i en diskussion av de kunskapsteoretiska utmaningarna inom genusvetenskapligt undervis-ning. I december ifrågasatte Görel Granström och Therese Enarsson synen på brottsoffret som kvinna, och seminarieserien avslutades med en studie av en välkänd kvinna i opposition mot rådande konventio-ner då Maria Jönsson presenterade sin forskning om Kerstin Thorvalls författarskap. Till sist, Ulrika Knutssons föredrag om Alexandra Kollontay i november, var ett samarrangemang mel-lan Café Pilgatan och UCGS.

Seminarieprogram:

Globalization, the “new economy” and working women: theorising from the New Zealand designer fashion industry.Wendy Larner, School of Geographical Sciences, University of Bristol.Tid: tisdag 9 september, kl. 13.15 – 15.00.

On the intersections of gender and sexuality in Spanish policy-making: where are the limits of the notion of equality?Raquel Platero, Political Sceince, Universidad de Complutense, Madrid.Tid: tisdag 30 september, kl. 13.15 – 15.00.

Motstånd och fantasi. Historien om F.Malin Rönnblom, UCGS, Umeå universitetTid: tisdag 14 oktober, kl. 13.15 – 15.00.

På väg från ingenstans. Kritik och emancipation av kunskapsorganisation för feministisk forskning.Jenny Samuelsson, Sociologi, Umeå universitet.Tid: tisdag 21 oktober, kl. 13.15 – 15.00.

Pedagogiskt seminarium:”Varför måste Butler vara så jävla akademisk?” En diskussion om kunskapsteori och akademiska undervisningsrum.Anne-Charlotte Ek, Globala politiska studier, Malmö högskolaTid: tisdag 4 november, kl. 13.15 – 15.00.

HögreseminarietvidUCGShöstterminen2008

Seminarieprogram:

Globalization, the “new economy” and working women: theorising from the New Zealand designer fashion industry.Wendy Larner, School of Geographical Sciences, University of Bristol.Tid: tisdag 9 september, kl. 13.15 – 15.00.

On the intersections of gender and sexuality in Spanish policy-making: where are the limits of the notion of equality?Raquel Platero, Political Sceince, Universidad de Complutense, Madrid.Tid: tisdag 30 september, kl. 13.15 – 15.00.

Motstånd och fantasi. Historien om F.Malin Rönnblom, UCGS, Umeå universitetTid: tisdag 14 oktober, kl. 13.15 – 15.00.

På väg från ingenstans. Kritik och emancipation av kunskapsorganisation för feministisk forskning.Jenny Samuelsson, Sociologi, Umeå universitet.Tid: tisdag 21 oktober, kl. 13.15 – 15.00.

Pedagogiskt seminarium:”Varför måste Butler vara så jävla akademisk?” En diskussion om kunskapsteori och akademiska undervisningsrum.Anne-Charlotte Ek, Globala politiska studier, Malmö högskolaTid: tisdag 4 november, kl. 13.15 – 15.00.

9

UCGS samarrangerar: Aleksandra Kollontaj. Ulrika Knutson om Stalins diplomat och feministen med nio liv.Onsdag 12 november 18.30 på Café Pilgatan. Seminarium:Nora Räthzel, Sociologi, Umeå Universitet.Tid: tisdag 18 november, kl. 13.15 – 15.00.

Är brottsoffret alltid en kvinna? Rättsväsendet och synen på brottsoffers rättigheter. Görel Granström och Therese Enarsson, Juridik, Umeå Universitet.Tid: tisdag 2 december, kl. 13.15 – 15.00.

Tanten och friheten i Kerstin Thorvalls författarskap.Maria Jönsson, UCGS, Umeå universitet.Tid: tisdag 16 december, kl. 13.15 – 15.00.

UCGS samarrangerar: Aleksandra Kollontaj. Ulrika Knutson om Stalins diplomat och feministen med nio liv.Onsdag 12 november 18.30 på Café Pilgatan.

Seminarium:Nora Räthzel, Sociologi, Umeå Universitet.Tid: tisdag 18 november, kl. 13.15 – 15.00.

Är brottsoffret alltid en kvinna? Rättsväsendet och synen på brottsoffers rättigheter. Görel Granström och Therese Enarsson, Juridik, Umeå Universitet.Tid: tisdag 2 december, kl. 13.15 – 15.00.

Tanten och friheten i Kerstin Thorvalls författarskap.Maria Jönsson, UCGS, Umeå universitet.Tid: tisdag 16 december, kl. 13.15 – 15.00.

10

Det råder inga tvivel om att kurserna i Makt och kön har varit oerhört uppskattade. Under perioden ok-tober till december 2008 kontaktades 230 personer med en enkät om hur genusvetenskapliga studier inverkat på efterföljande sysselsättning, tillvaron som samhällsmedborgare och privatperson. Sam-mantaget svarade 145 personer och svarsfrekvensen låg därmed på 66 procent. Enkäten har framförallt haft ett arbetsmarknadsperspektiv, så även de kompletterande intervjufrågor som riktades till ett mindre urval. Allra tydligast är att genusvetenskapliga studier i stor utsträckning påverkar människor som pri-vatpersoner och samhällsmedborgare. I likhet med alumniundersökningen vid Centrum för genusstu-dier, Stockholms universitet, anser en övervägande majoritet att genusvetenskapen haft betydelse för dem utanför arbetslivet (se Tovatt et al, s.2). I in-tervjuerna sägs att lärarna och kurserna har ett gott rykte. Makt och kön-kurserna i Umeå karaktäriseras av stort personligt engagemang och en särskild radi-kalitet som lägger grunden för den goda stämningen vid kurserna. Flera av de svarande som har läst vid Kvinnove-tenskapligt Forum pekar på hur dessa kurser har varit avgörande för allt de tar sig för, genusveten-skapen slår igenom på livets alla nivåer. Det har

betydelse för hur man uppfostrar sina barn och det påverkar förhållningssätt i nära relationer. Men det är även en kunskap som har ingett mod att söka jobb och inta centrala positioner i yrkeslivet och ideella organisationer. Ett stort antal av dem som har svarat har kontakt med andra som tidigare har läst genusvetenskap – relationer som på olika vis har hjälpt dem i deras yrkesliv. Med dagens arbetsmarknad för akademiker kan man inte säga att fristående kurser i genusveten-skap ger en spikrak väg in till mängder av jobb. Var studenterna befinner sig på arbetsmarknaden (när de återfinns där), förefaller påverkas av en rad olika faktorer. Utifrån svar om sysselsättning, verkar övrig utbildning – inte oväntat – vara av särskild vikt. Genusvetenskap är dock av stor betydelse för de yrken som finns inom områden såsom:

• jämställdhetsrådgivare, • kvinnojoursverksamhet, • projektledare, • journalister/informatörer, • hälso- och sjukvårdsarbete inriktat mot utsatta grupper, • forskare, lärare för genusorienterade förskolor & skolor.

Mer än hälften av de svarande som läst genusveten-skap på Kvinnovetenskapligt Forum arbetar eller

Medgenusvetenskapibagaget:Alumniundersökning1998–2007

”Genuskompetens är något man har med sig i alla situationer, eftersom man ser världen med andra ögon när man är medveten om hur stor betydelse genus har.”

11

har arbetat med genus eller jämställdhet inom sitt yrke. Det kan jämföras med studien i Stockholm, där blott en minoritet av de svarande arbetat med speci-fi kt ”genusrelaterade arbetsuppgifter”. Viktigt att uppmärksamma är att studier i genus-vetenskap fört med sig kompetenser som i fl era fall åtföljs av nya initiativ – där genusdagis, jämställd-hetsprojekt på kommunen, egenföretag inom jäm-ställdhetsområdet och utbildning (sexuellt våld mot barn) i en kyrkoförsamling bara är några exempel.

Linda Berg

Viktigt att uppmärksamma är att studier i genus-vetenskap fört med sig kompetenser som i fl era fall åtföljs av nya initiativ – där genusdagis, jämställd-hetsprojekt på kommunen, egenföretag inom jäm-ställdhetsområdet och utbildning (sexuellt våld mot barn) i en kyrkoförsamling bara är några exempel.

Linda Berg

12

En grundläggande idé vad gäller forskarskolans verksam-het har från starten varit att den ska vara behovsstyrd. Detta innebär att kursutbud, seminarieinnehåll, exkur-sioner, workshops, tema för internat etc. planeras i dialog med doktoranderna. De blir med andra ord mer eller mindre skräddarsydda för att fånga upp doktorandernas behov och önskemål i förhållande till deras respektive avhandlingsarbeten och ämnesområden.

KurserDe allra flesta av kurserna i Genusforskarskolans utbud är upplagda som seminarieserier, och examineras genom aktivt deltagande samt skriftlig redovisning i form av en uppsats, där doktoranden i någon grad förväntas relatera kursinnehåll och litteratur till det egna avhandlingsämnet. Under året har följande kurser funnits att tillgå:

”Från könsroll till genus”, 7,5 hp (omarbetad 2007) även kallad vår klassikerkurs – gick under 2008 för femte gången, denna gång under ledning av FD Åsa Andersson (idéhistoria) och FD Kerstin Norlander (ekonomisk historia). Kursen lockade som vanligt, förutom Genus-forskarskolans egna doktorander, även några externa deltagare. Denna kurs har en särskild ställning i vårt utbud då den fångar upp det behov av allmänorientering som de doktorander har som kommer från ämnesområden där genusvetenskap och genusperspektiv ännu inte är en självklar del i den akademiska verktygslådan. Kursen ger en orientering kring genusvetenskapens framväxt och en översiktlig pre-sentation av den teoretiska utvecklingen inom det genusvetenskapliga fältet, samt en inblick i vad genusperspektiv kan betyda inom olika ämnen.

”Fenomenologi som teori och metod inom genusforskning”, 7,5 hp, gavs med start hösten 2007 och avslut vårterminen 2008 under led-ning av docent Annelie Bränström Öhman (litteraturvetenskap) och docent Hildur Kalman (vetenskapsteori), och följdes av elva deltagare varav åtta var externa. En gemensam kärna i kursen var en fördjup-

ForskarutbildningvidGenusforskarskolan

Genusforskarskolan i Kronlund 2003Foto: Monica Forsell-Allergren

Kerstin Norlander, Åsa Andersson. Nedan: Annelie Bränström Öhman

13

ning i ett urval klassiska fenomenologiska texter, samt en kritisk granskning av feministfilosofiska, genusvetenskapliga och lit-terära texter vilka tillämpat en fenomenologisk ansats.

”Paradigmatiska möten och krockar: Om tvärvetenskapligt ar-bete i genusforskningen”, 7,5 hp som gavs under våren 2008 var inriktad på frågor om spänningar och krockar mellan paradigm som vetenskapssamhället alltid brottas med, och som aktualise-ras i genusvetenskaplig verksamhet. Kursen var inriktad på tre tematiska fördjupningar: i) genus och mötet mellan natur- och kulturvetenskap; ii) konstruktivism och biologism; iii) att verka i en tvärvetenskaplig miljö/att föra in genusperspektiv. Kursen genomfördes med hjälp av ett flertal lärare med olika ämnesbak-grunder, så som docent Sylvia Benckert (fysikdidaktik), docent Christer Nordlund (idéhistoria), och docent Katarina Hamberg (allmänmedicin) – alla från Umeå universitet, samt docent Gun Lidestav (Forest Management and Products) from Swedish University of Agricultural Sciences, professor Lena Trojer, School of Technoculture, Humanities and Planning, Blekinge Institute of Technology, and associate professor Helen Verran, History and Philosophy of Science, University of Melbourne. Den följdes av nio deltagare, varav tre var externa.

”Maktanalyser i feministisk forskning”, 7,5 hp, gavs med start hösten 2008 och med avslut i mars 2009 under ledning av FD Malin Rönnblom (statsvetenskap), och kursen följdes av tio deltagare, varav fyra externa. Kursen utgick från den centrala ställning som maktanalyser har inom feministisk (genusve-tenskaplig) forskning, och inriktades på följande ansatser vad gällde maktanalys: makt som resurs, makt som dominans och makt som diskursiv.

Hildur Kalman. Nedan:Malin Rönnblom. Foto: Eva Skåreus.

14

Fasta seminariegrupperDoktoranderna som är inskrivna i Genusforskarsko-lan är organiserade i några mindre, fasta seminarie-grupper, med en seminarieledare. Grupperna samlas några gånger per termin och lägger upp verksamhe-ten efter önskemål och behov; oftast handlar det om att doktoranderna får möjlighet att lägga fram egna texter i ett ”genussammanhang”, men grupperna av-sätter också vissa seminarier för att gemensamt läsa och diskutera teoretiska eller ämnesspecifika texter, inte minst sådana som fokuserar genusvetenskap och tvärvetenskapliga utmaningar. Seminarierna leds alltid av disputerade lärare vilka har genusin-riktning i sin verksamhet. För närvarande finns tre sådana grupper.

InternatGenusforskarskolan anordnar varje termin ett två–tre dagars internat, och vartannat år sker detta i form av ett veckolångt utlandsinternat. Att internatsfor-men har en viktig studiesocial funktion för en grupp doktorander som till vardags befinner sig utspridda inte bara på Umeå universitets olika fakulteter, utan i vissa fall även vid andra lärosäten, är uppenbart. Men minst lika viktigt är det att internaten ger några dagars fortlöpande akademisk diskussion där genus-perspektivet ständigt är närvarande i den tvärveten-skapliga diskussionen. Internaten har genom åren visat sig fylla en mycket viktig funktion för etableran-det av en tvärvetenskaplig forskarmiljö, med möjlig-heter till kunskapsutbyte över ämnesgränser samt berikande diskussioner kring möten och kollisioner mellan olika vetenskapliga paradigm. Framför allt är dessa internat inriktade på textseminarier där dokto-randerna presenterar forskningsplaner eller avsnitt ur sina pågående avhandlingsarbeten. I samband med internaten brukar också de seniora forskare som leder

internatet och seminarierna medverka med semina-rier som ägnas åt ett övergripande tema som funnits i Genusforskarskolans verksamhet genom åren. Detta tema är att på olika sätt söka reflexivt belysa och pro-blematisera de utmaningar, möjligheter och problem som finns i att gå en forskarutbildning, att skriva en avhandling med genusperspektiv, att vara doktorand, att delta i olika slags seminarier samt att förhålla sig till det akademiska rummets arbetsformer.

Vårinternat Hotell Källan i Åmliden 21–23 maj 2008I vackert vårväder åkte Genusforskarskolan till Åmliden för vårens internat i slutet av maj 2008. Åmliden ligger dock högt över havet, och det fanns rätt många snöfläckar kvar i skogen när vi kom dit – vilket dock inte på något sätt förtog effekten av den milsvida utsikt som bjuds från hotellet! Förutom de tolv doktorander som anmält sig till internatet så följde Genusforskarskolans outtröttliga administra-tör Monica Forsell-Allergren, studierektor Annelie Bränström Öhman, koordinator Hildur Kalman med, samt som extra resursperson FD Åsa Anders-son från Institutionen för idé- och samhällsstudier.

Genusforskarskolan på internat i Kalmar våren 2007

15

Fyra av de nyantagna doktoranderna; Petra Green (filosofi), Lisa Harryson (folkhälsovetenskap), Anneli Nielsen (pedagogiskt arbete) och Gunilla Stenberg (Samhällsmedicin och rehabilitering/sjukgymnastik) presenterade sina avhandlingsprojekt under inter-natet. Fyra doktorander som närmat sig slutet på sitt avhandlingsarbete; Karin Due (fysikdidaktik), Jen-nie Forsberg (konstvetenskap), Maria Hedlin (peda-gogiskt arbete) och Ieva Reine (folkhälsovetenskap) fick presentera utkast till sina kommande pressrelea-ser för att få synpunkter och förslag. Vidare pre-

Läsecirkel kring Helen Verrans bok Science and an African Logic

Helen Verran, Associate professor vid History and Philosophy of Science Programme, University of Melbourne gästade Umeå centrum för genusstudier 28-29 april 2008 med en serie öppna föreläsningar och seminarier. Dels föreläste Verran inom genus-forskarskolans kurs ”Paradigmatiska möten och krockar: Om tvärvetenskapligt arbete i genusforsk-ning”, dels höll hon ett seminarium vid Umeå cen-trum för genusstudier, dels föreläste hon vid CSVOV (Centrum för studier av vetenskap och värderingar). Helen Verran vann Ludwig Fleck-priset 2003 för sin bok Science and an African Logic (University of Chicago Press). Det prestigefyllda priset delas ut årli-gen av the US Society for Social Studies of Science. Inför Verrans besök hade vi en läsecirkel vid UCGS, med lunchseminarier kring boken. Vi var en kärngrupp på sex personer som träffades fyra gånger under vintern och våren för att gemensamt diskutera boken, och dessutom tillkom ytterligare fem som deltog vid ett eller ett par tillfällen. Gruppen med dess olika ämnestillhörigheter företrädde faktiskt Umeå universitets alla fakulteter – vilket bidrog till

väldigt inspirerande och givande diskussioner tvärs över disciplingränserna, inte minst kring de grundläggande ontologiska och kunskaps-teoretiska frågor som boken tar upp. Denna gemensamma förberedelse gjorde också ”mötet” med Helen Verran och de seminarier hon höll så mycket mer kreativt och lustfyllt än vad vi skulle kunnat åstadkomma var för sig.

Koordinator för GenusforskarskolanHildur Kalman

senterade Bodil Formark (historia), Sara Lilliehorn (socialt arbete) och Ann Sörlin (folkhälsovetenskap) delar ur sina pågående avhandlingsarbeten. Förutom dessa textseminarier, ägnades detta internat också åt några seminarier ledda av de seniora forskarna under teman som ”Att skriva tillsammans”, ”Att redigera tillsammans” samt ”Om seminarier och vår seminariefilosofi”.

Koordinator för GenusforskarskolanHildur Kalman

16

• Anna Bohlin, Röstens anatomi. Läsningar av politik i Elin Wägners Silverforsen, Selma Lagerlöfs Löwensköldtrilogi och Klara Johan-sons Tidevarvskåserier (litteraturvetenskap, 2008)

• Erika Sörensson, Making a Living in the World of Tourism: Livelihoods in Backpacker Tou-rism in Urban Indonesia (pedagogik, 2008)

• Agneta Lundström, Lärare och konflikthante-ring - en undersökande studie ur ett könsper-spektiv (lic. pedagogisk arbete, 2008)

• Hans Andersson, Spelets regler: raggning och flirt på krogen (sociologi, 2008)

• Kerstin Engström, Genus & genrer: forsk-ningsanknutna genusdiskurser i dagspress (medie- och kommunikationsvetenskap, 2008)

• Stina Öresland, An Analysis of Patients’ and Nurses’ Descriptions of Home-based Nursing Care - With Focus on Ethics and Gender (lic. omvårdnad, 2008)

• Inger Öster, Bildterapi vid bröstcancer. Kvin-nors berättelser i ord och bild (omvårdnad, 2007)

• Ann-Louise Bäcktorp, When the First-World-North Goes Local: Education and gender in post-revolution Laos (pedagogik, 2007)

• Linda Berg, InterNacionalistas. Identifikation och främlingskap i svenska solidaritetsarbe-tares berättelser från Nicaragua (etnologi, 2007)

• Eva Skåreus, Digitala speglar: föreställningar om lärarrollen och kön i lärarstudenters bil-der (pedagogiskt arbete, 2007)

• Johanna Dahlgren, Kvinnor i polistjänst: För-eningen Kamraterna, Svenska polisförbundet och kvinnors tillträde i polisyrket 1957-1971 (historia, 2007)

• Eva Nyström, Talking and taking positions. An encounter between action research and the gendered and racialised discourses of school science (pedagogiskt arbete, 2007)

• Helena Pettersson, Boundaries, Believers and Bodies. A Cultural Analysis of a Multidiscipli-nary Research Community (etnologi, 2007)

• Hanna Bertilsdotter Rosqvist, Lagom lika, la-gom olika : en diskussion om makt, retorik och bi-teoretiska/sexuella subjektiviteter (socio-logi, 2007)

• Helena Hill, Mansrörelser i 1970-talets Sve-rige (idéhistoria, 2007)

• Susanne Gustafsson-Larsson, Kvinnors nät-verksarbete i Jämtland : genus, makt och hälsa (folkhälsovetenskap, 2007)

• Monica Christiansson, What’s behind sexual risk taking? Exploring the experiences of Chla-mydia-positive, HIV-positive and HIV-tested young women and men in Sweden (folkhälso-vetenskap, 2007)

Genusforskarskolan disputationer åren 2007 – 2008 

 ge

nu

sf

or

sk

ar

sk

ol

an

s d

isp

ut

at

ion

er

20

07

– 2

00

8

17

  g

en

us

fo

rs

ka

rs

ko

la

ns d

ok

to

ra

nd

er Eva-Lotta Andersson

Statsveteskap, Umeå universitet

Jenny Andersson Allmänmedicin, Umeå universitet

Katarina Blume Psykologi, Högskolan i Gävle

Robert Eckeryd Historia, Mittuniversitetet

Ann Enström Drama-teater-film, Umeå universitet

Birgitta Forsberg Socialt arbete, Mittuniversitetet

Jennie Forsberg Konstvetenskap, Umeå universitet

Bodil Forsmark Historia, Mittuniversitetet

Kajsa Gilenstam Idrottsmedicin, Umeå universitet

Petra Green Filosofi, Umeå universitet

Lisa Harryson Folkhälsovetenskap, Umeå universitet

Åsa-Helena Hedman Socialt arbete, Mittuniversitetet

Ethel Kautto Kostvetenskap, Umeå universitet

Katarina Kärnebro Pedagogiskt arbete, Umeå universitet

Sara Lilliehorn Socialt arbete, Umeå universitet

Jonas Mollwing Pedagogik, Umeå universitet

Anneli Nielsen Pedagogiskt arbete, Umeå universitet

Masuma Novak Folkhälsokunskap, Umeå universitet

Elisabeth Olivius Statsvetenskap, Umeå universitet

Thomas Persson Informatik, Mittuniversitetet

Ieva Reine Folkhälsovetenskap, Umeå universitet

Lena Sandgren-Schwartz Naturvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning, Höskolan i Kalmar

Glenn Sandström Historia, Umeå universitet

Ingrid Schéle Psykologi, Umeå universitet

Johanna Sefyrin Informatik, Mittuniversitetet

Marie-Louise Snellman Socialt arbete, Umeå universitet

Tove Solander Engelska, Umeå universitet

Magnus Stenius Etnologi, Umeå universitet

Gunilla Stenberg Samhällsmedicin och rehabilitering/sjukgymnastik, Umeå universitet

Eva Svedmark Informatik, Umeå universitet

Mathias Sylwan Medie- och kommunikationsvetenskap, Högskolan i Gävle

Ann Sörlin Folkhälsovetenskap, Umeå universitet

Genusforskarskolan doktorander

18

  f

or

sk

ar

as

sis

te

nt

er

20

08

Forskarassistenter 2008Genusforskarskolan/UCGS utlyste och tillsatte under 2007-2008 två av sju forskaras-sistentanställningar vid UCGS. Ytterligare forskarassisten- och postdocanställningar utlystes under 2008, men tillsattes 2009. Dessa presenteras i Årsskriften 2009.

Mona Livholts, Forskarassistent i socialt arbete med inriktning mot genus, 2008-2011.

Telefonen som mötesplatsGenus, rum, sociala relationer och geografisk situering i Mitt Sverige Regionen

Under de senaste decen-nierna har forskning strävat efter en mer komplex förståelse av

hur olika rum och platser formas av sociala, politiska och ekonomiska processer. Vidare har ett ökat fokus på frågor om genus och makt lett till krav på ökade kunskaper om upplevelse av rumslighet utifrån olika samhälleliga levnadsvill-kor och positioner - situerad och levd erfarenhet. Likaså finns ett ökat intresse för hur människor skapar mötesplatser och sociala relationer i samhällen där innebörden i avstånd och närhet förändras i takt med omflyttning och omstruktu-rering av byggda/materiella och sociala miljöer. Utmaningen i att studera innebörden i dessa pro-cesser har bland annat att göra med att gränser mellan vad människor upplever som fantasi och verklighet förändrats, bland annat i takt med att olika former för kommunikation ökat. Mot den bakgrunden finns behov av ny kunskap och nya förståelser av innebörden av mötesplatser. I det här forskningsprogrammet vänds blicken mot ett specifikt studieområde med potential att berätta något om möjligheterna att skapa en mö-tesplats samtidigt som överskridande av materiell och geografisk rumslighet är i fokus – telefonen som automedia. Det övergripande syftet är att ge-

nomföra tvärvetenskapliga analyser av telefonen som mötesplats för människor i rurala och glest bebyggda områden, i det här fallet i Mitt Sverige Regionen. Särskilt intresse riktas mot hur genus och sociala relationer skapas via telefonen som mötesplats och dessa relationers potential att överskrida lokala, regionala och nationella geo-grafiska gränser. Via ett transnationellt studeras upplevelser av hur geografisk situering samver-kar med skapandet av ”flöden” lokalt, regionalt, nationellt och globalt. Vad betyder telefonen som mötesplats för att skapa sociala relationer? Hur skapas och omskapas sociala genus- och andra maktrelationer i detta sammanhang? Hur använ-der människor i rurala miljöer i två olika regioner telefonen som ett sätt att förbinda sig med andra områden, regioner? Vilken roll spelar telefonen som automedia i förhållande till regional utveck-ling och hur bidrar den till hållbar utveckling i rurala områden? För att få veta något om vad telefonen betyder som mötesplats för människor i dessa regioner genomförs intervjuer med människor med olika etnisk bakgrund, genus och ålder. Projektet inleds med att utveckla en metodologisk ansats som kombinerar studiet av telefonens många funktioner – bild, text, ljus och röst – kopplat till geografisk situering. På så sätt kan upplevelse av

19

  f

or

sk

ar

as

sis

te

nt

er

20

08

plats och olika former av relationer kartläggas and analyseras samt möjligheter till överskri-dande av dessa studeras. Forskningsprogrammet vill genom att rikta intresse mot ett så vardagligt teknologiskt användningsområde som telefonen och samtidigt genom att tillämpa ett tvärveten-

skapligt och transnationellt metodologiskt arbets-sätt bidra till ny kunskap av betydelse för hållbar utveckling. Lika viktigt är forskningens relevans för både en bred allmänhet, forskarsamhället samt aktörer på olika nivåer både inom näringsliv och politik.

Kerstin Edin, Forskarassistent i folkhälsovetenskap med inrikting mot genus, 2008-2011

Livsstil, sex, graviditet och barnafödande

Jag är i grunden barn-morska, var doktorand på Genusforskarsko-lan och disputerade i september 2006. Titeln på min avhand-ling var ” Perspectives

on intimate partner violence, focusing on the period of pregnancy” och handlade om partner-relaterat våld i samband med graviditet och barnafödande. Med hjälp av intervjuer och enkäter vände jag mig till kvinnor som hade utsatts för våld då de var gravida, till barnmorskor på mödravårdscentraler, till gruppledare i behandlings-program för våldsbenägna män och till män som anmälts för våld mot sin partner. Avhandlingen finns sam-manfattad på svenska i en elektronisk version, se www.diva-portal.org/umu/. Det akademiska året 2007–2008 tillbringade jag på State University of New York och

fick innan jag återvände till Umeå beskedet att jag fått en visstidsanställning som forskningsas-sistent på UCGS men med hemvist på Medicinska fakulteten och där närmare bestämt på enheten för Epidemiologi och Folkhälsovetenskap. Min skissade forskningsplan är nyligen reviderad, har fyra delar och är delvis en förlängning av avhand-lingsarbetet men också en början av nya projekt.

20

ChallengingGender

Umeå Centre for Gender Studies – Centre of Gender Exellence

Programmet har en mycket bred ansats och utmanar såväl invanda föreställningar som tidigare etablerad vetenskaplig kunskap. Programmet innefattar fem delteman: demokrati/social rättvisa, emotioner, våld, hälsa, normalisering samt en arena för re-flexivitet och teoretisk utveckling. Inom varje tema finns seminariegrupper som dels består av de som är finansierade inom programmet men också av dess andra forskare, samt doktorander som deltar i och medverkar inom temats arbete. Inom deltemat som fokuserat på genusstudier av demokrati och social rättvisa pågår ett omfattande mångvetenskapligt projekt med titeln ”Komparativa studier i tid och rum” som har den övergripande målsättningen att minska det teoretiska glappet mel-lan jämställdhetspolitik och genusforskning. I detta samarbete förenas forskare från discipliner som

ekonomisk historia, juridik, historia, pedagogik, psy-kologi, sociologi, socialt arbete och statsvetenskap. Projektet utmanar jämställdheten på en rad områ-den i olika samhälleliga kontexter. Forskargruppens gemensamma teoretiska utgångspunkter kan mycket förenklat sammanfattas i tre punkter:

1) Den genusvetenskapliga kritiken av hur sociala och ekonomiska rättigheter och skyldigheter i välfärdsstater formar förutsättningarna för jäm-ställdhet och jämlikhet. 2) Historiska mönster av hur social rättvisa och demokrati formats av uppdelningen mellan den privata och offentliga sfären. 3) Hur frågor om fördelning, delaktighet och erkännande påverkat medborgarskapets innehåll i olika rumsliga och tidsmässiga sammanhang.

Forskningsprogrammet Challenging Gender, av Vetenskapsrådet år 2006 utnämnt till ett av tre Centers of Gender Excellence, har kommit nästan halvvägs i sitt arbete. Programmet startade i januari 2007 och har finansiering fram till utgången av 2011.

21

Forskargruppen applicerar denna teoretiska ram på områden som social rättvisa i skolan, regional arbetsmarknadspolitik, arbetsförmåga och socialför-säkringssystemet, social välfärd för barn, omsorgsar-bete i privata och offentliga strukturer, demografiska studier av livsmönster, samt medborgarskap i bland annat europeisk, skattepolitisk, socialpolitisk, fysisk och rumslig betydelse. Temaledare är professor Åsa Gunnarsson, juridiska institutionen. Forskningen kring genus och emotioner sätter in modernitet, genus och känslor i en tvärvetenskaplig kontext och behandlar moderna och postmoderna definitioner och gestaltningar av känslor som kärlek, sorg, vrede och skam. Docent Annelie Bränström Öhman är temaledare. Förståelsen av känslor som sociala och kulturella praktiker, dvs. hur känslor ”görs” snarare än vad de ”är”, är en gemensam nämnare för forskargruppen. En annan gemensam utgångspunkt är problematiseringen av hur för-ståelsen av relationen mellan genus och emotioner präglas av olika kulturella, politiska och historiska sammanhang. Kan man till exempel, med utgångs-punkt i den skandinaviska välfärdspolitiken och jämställdhetsdiskursen, tala om något sådant som ett ”skandinaviskt” genus? Temat emotioner samlar forskning med en stor empirisk och teoretisk spänn-vidd: från studier av vrede och skam i 1800-talets sensationsromaner till det ”emotionella läckaget” i samtida skandinavisk kriminallitteratur, till naken-akter av samtida kvinnliga konstnärer, relationen mellan åldrande, genus och skam i Kerstin Thorvalls författarskap och omförhandlingar av sexualitet och genusidentiteter i nya hybridgenrer som web-base-rad fan fiction – och vidare till ”emotionsingenjörer-skorna” i så kallade självhjälpslitteratur. Den tvärvetenskapliga forskningen om det relationella och strukturella våldet främst gentemot

kvinnor och barn står i förgrunden i programmets tematik kring våld. Här är det docent Ann Öhman som är temaledare. Forskningen behandlar juri-diska, ekonomiska och sociala konsekvenser av våldet samt hur såväl offer som förövare konstru-eras samhälleligt och kulturellt. Vidare studeras det genusbaserade våldets påverkan på hälsa i ett folkhälsoperspektiv. Olika former av maskulinitet studeras i nationell och internationell kontext såväl som i ett jämförande historiskt perspektiv. Unga tjejers utsatthet för genusvåld studeras i nära samar-bete med skolhälsovård och hälso- och sjukvården. En ny studie planeras som ska undersöka hur sam-hällets resurser tas i anspråk för att ta hand mäns våld mot kvinnor. Centrala begrepp diskuteras och teoriutveckling sker genom planerade gemensamma publikationer. Deltemat genus och hälsa med professor Anne Hammarström som temaledare utmanar genus-blind biomedicinsk kunskap genom att undersöka samspelet mellan sociala och biologiska faktorer som de konstitueras inom medicinsk forskning, praktik och utbildning. Fokusgruppsintervjuer har genomförts inom forskargruppen kring begrep-pen kön och genus och artiklar skrivs utifrån dessa. Forskningen har också varit inriktad på att analysera hälsokonsekvenserna av könade livsvillkor, särskilt i förhållande till arbetsmarknaden och fördelningen av hemarbete. I fokus för forskningen under de kommande åren står analyser av genus i förhållande till hälsobegreppet, med inriktning mot bland annat sjukfrånvaro, medikalisering och ”fetmaepidemin”. Dessutom inriktas forskningen mot att utveckla en metod föratt bedöma förutsättningarna för jämställd vård ur ett genusteoretiskt perspektiv. Deltemat normaliseringsprocesser leds av univer-sitetslektor Siv Fahlgren och har sin bas vid Forum för genusvetenskap vid Mittuniversitet och omfattar

22

frågor om hur välfärdsinstitutioner som exempelvis socialtjänst och skola formas av normaliserande bekönade diskursiva praktiker. Inom temat bedrivs ett tvärvetenskapligt skrivseminarium som förutom individuella publikationer syftar till en gemensam tvärvetenskaplig publikation. I anslutning till temat byggs för närvarande två internationella nätverk upp, ett med inriktning mot hälsa och välfärd, det andra med inriktning mot tvärvetenskaplig flick-forskning. Samtliga delteman arbetar tillsammans inom en arena för reflexivitet och teoriutveckling. Navet i arenaarbetet är två till tre heldagsseminarier per termin där teoretiska texter och begrepp, forsknings-problem inom olika delteman eller manuskript ’in progress’ diskuteras. Arenaarbetet koordineras av docent Katarina Hamberg och binder samman alla teman till en mång- och tvärvetenskaplig diskus-sion på basis av vunna erfarenheter inom respektive teman. Forskningsmiljön innefattar sammantaget ett 50-tal forskare, alltifrån tämligen nyligen disputerade till etablerade professorer. Under hela den tid som programmet pågått har en internationell referens-grupp varit inkopplad och som tillsammans med styrgruppen diskuterat innehållsliga och strate-giska frågor för programmet. Internationella refe-rensgruppen består av professor Raewyn Connell, Australien, professor Margaret Davies, Nya Zealand, professor Johanna Niemi, Finland samt professor Gabriele Griffin och Ellen Annandale från Storbri-tannien. Programmet utvärderades för första gången redan efter ett år. Den internationella bedömargruppen be-stod av Dan Brändström samt professorerna Marian Simms från Nya Zealand och Susan Phillips Canada. I deras yttrande sägs bland annat: ”Central to the

process is ’the Arena’, an interdisciplinary meet-ing place for reflection and development of theory of particular relevance to Scandinavian/Nordic countries. The Umeå group has already explored the concepts of sex/gender with depth and breadth that positions them as international leaders in this discu-ssion. Their willingness to challenge and be challen-ged will foster exceptional theoretical development and could make this Centre a resource for Sweden, the Nordic countries, and the developed world. /---/ In summary, the Umeå Centre of Gender Excellence has put in place processes that will enable an inter-disciplinary group of highly skilled researchers to make qualitative changes in their work, utilize some of the resources that are unique to Sweden (such as databases), incorporate the expertise of international scholars, involve learners, and advance the under-standing gender in many realms of life”. I sanning bedömningar att vara stolta över. Vi fortsätter arbetet med full kraft och i den nybildade enheten Umeå centrum för genusstudier finns alla förutsättningar för en fortsatt stark utveckling av genusforskningen vid Umeå universitet.

För forskningsprogrammetBritta Lundgren

forskningsledare

23

Forskningsprojektet QUING – Quality in Gender + Equality Policies – har pågått sedan 2006 och är finansierat inom ramen för EUs 6e ramprogram. UCGS är en av tolv partners i projektet som leds av professor Mieke Verloo vid Institute for Human Sci-ences i Wien. Det övergripande syftet med projektet är att analysera jämställdhetspolitiken i EUs med-lemsländer samt ansökarländerna och där förutom generell jämställdhetspolitik särskilt uppmärksam-ma frågor kring arbete, medborgarskap och genus-relaterat våld. QUINGs analytiska angreppssätt tar avstamp i hur det politiska problemet jämställdhet formuleras i olika länders politik. Vilka problem är det som jämställdhetspolitiken anses kunna lösa och vilka konsekvenser får olika problemformuleringar för vilka åtgärder som är möjliga att genomföra respektive inte anses ha plats inom ramen för jäm-ställdhetspolitiken? Vid UCGS genomförs studierna av de nordiska länderna Danmark, Finland och Sverige med Malin Rönnblom som projektledare samt Maria Carbin, Hannele Harjunen och Elin Kvist som projektmed-arbetare. Under 2008 har arbetet framför allt bestått av att analysera policymaterial genom den mjukvara som tagits fram inom QUING för att sedan utifrån

detta material skriva rapporter kring de enskilda ländernas jämställdhetspolitik samt göra jämförel-ser mellan nationell jämställdhetspolitik och EUs jämställdhetspolitik. Projektteamet har presenterat resultat vid två in-ternationella konferenser; Women’s Worlds i Madrid i juli samt Power; Forms, Dynamics and Conse-quences i Tampere i september. QUING arrangerade också ett internationellt symposium i Umeå i juni, Critical studies on gender equality policies – Medi-terranean and Nordic examples med tre inbjudna forskare från det spanska teamet i QUING: María Bustelo, Emanuela Lombardo och Elin Pettersson, alla från Universidad de Complutense i Madrid. Vid symposiet deltog även forskare från forskningspro-jektet Challenging Gender med presentationer, och Challenging Gender var också medarrangör.

För forskningsprogrammetMalin Rönnblom

forskningsledare

24

Konferensen Emotioner & Skandinaviskt genus? ägde rum den 3-4 oktober 2008. Konferensen arrangerades av Maria Jönsson och Annelie Bränström Öhman från Challenging genders tema Challenging Emotions. Konferensens tema handlade både om emotionsforskning i Skandinavien och om det skandinaviska språk- och kulturområdets plats i emotionsforskningen. Eftersom fältet är präglat av angloa-merikansk forskning ställdes frågor om översättningspro-blem och förhållandet mellan angloamerikansk teori och skandinavisk kontext. Konferensens första dag bestod av föreläsningar av inbjudna gäster. Vi lyssnade bland annat till Wencke Mühleisen som talade om intima nyfeministis-ka interventioner i nordisk medieoffentlighet och till Tiina Rosenberg som presenterade sin forskning om divan Sarah Leander. Maria Karlsson föreläste om den (o)moderna ensamheten i svensk kriminalfiktion och Anna Bredström diskuterade den svenska hiv/aids-politikens konstruktio-ner av ”förföriska andra ” och ”exotiska platser”. Annelie Bränström Öhman diskuterade emotionsforskningens potentialer utifrån exemplet med Sara Lidmans kärleks-fulla blick och Sharon Rider talade om vrede och forsk-ningspolitik. Under konferensens andra dag presenterade emotionstemat sin forskning i form av paperpresentationer som diskuterades av de inbjudna gästerna. Diskussionerna handlade om tanter och skam (Maria Jönsson), om iskall vrede i sensationsromaner (Cathrine Norberg), om mord och maskulinitet i deckare (Katarina Gregersdotter) och om nakenakter i konsten (Ann-Catrine Eriksson). Det blev sammantaget två koncentrerade och inspirerande dagar, som uppskattades av såväl medlemmarna i emotionstemat som av de inbjudna gästerna. Maria Jönsson

Konferenser2008

Emotioner & Skandinaviskt genus?3–4 oktober

Konferensaffisch: Eva Skåreus 2008

25

För drygt ett år sedan besökte en grupp amerikanska studenter och lärare i ”Women’s History” min hem-institution vid Mittuniversitetet. De var från Augusta State University i Georgia. Under deras vistelse, i samband med en presentation av mitt forsknings-projekt, väckte Dr. Ruth McClelland-Nugent idén om att fördjupa den redan etablerade kontakten mellan MIUN och ASU genom att ordna en forskningsvis-telse för mig vid deras motsvarighet till Institutionen för Humaniora; Department of History, Anthro-pology and Philosophy. Under samtalen i Härnö-sand framkom också ett stort intresse för de olika genusvetenskapliga miljöer som jag tillhör såsom Genusforskarskolan och Forum för Genusvetenskap vid MIUN. Att omsätta de första dagarnas entusiasm innebar emellertid tio månader av kontinuerlig kon-takt med ASU för att långsamt mejsla fram såväl de praktiska som akademiska ramarna för mitt besök. Tidpunkten för min vistelse var noga vald utifrån det flyktbehov som årligen infinner sig under de sista långa svenska vintermånaderna. Jag ville givet-vis också tajma mitt besök med den amerikanska flickscoutrörelsens årliga försäljning av Girl Scout Cookies. Trots den långa förberedelseperioden var sol och flickscoutkakor det jag hade tänkt mest på. Det vardagliga e-postandets administrativa bisyssle-karaktär samt visumprocessens tröstlösa blanketteri gjorde det nästintill obegripligt att jag faktiskt skulle åka dit. Under sex veckor i februari och mars hade jag så slutligen förmånen att arbeta som gästforskare vid ASU. Tack vare både ASU:s försorg och de kontakter som knutits i Härnösand året innan blev jag ome-

När jag blev (inter)nationaliserad i Georgia!Bodil Formark

delbart del av ett sammanhang lika komplett som, men högst annorlunda jämfört med, det där livet i Eslöv. En kon-stant och omtänksam ström av inbjud-ningar till, och i möjligaste mån även deltagande vid, luncher, middagar, möhippor, bröllop, utflykter, klubbkvällar och shoppingturer. En road-trip till Savannah med tjejig förtrolighet och gapig allsång i bilen och därefter en helg av flickscoutsightseeing i staden där den amerikanska flickscoutrörelsen star-tade. Studenter som högljutt ropar den amerikanska mutationen av mitt namn över campus. Tillfälliga kollegor som mitt i sina jäktade undervisningsprång överlämnar boktips på handskrivna lappar. E-post från någon på bottenvåningen med e-postadressen till den där forskaren som jag verkligen måste prata med. Studenter som knackar på dörren till mitt arbetsrum med frågor om finsk heavy metall. Ett telefonnummer, överräckt med skimrande stolthet i stöket efter en föreläsning, till någons släkting som varit flickscout hela sitt liv. Lugna eftermiddagar vid sjön med sol, vadande och Beauvoir. En förmiddag hos det lokala flickscoutkontoret i Augusta tillsam-mans med en kollega och tillika distingerad flicks-cout. Det visas lägerfilm från 1950-talet, det över-lämnas presenter och jag hänger mig åt en ohämmad ”Girl Scout shopping frenzy” i deras butik. Ja, det är ett liv som det inte kräver någon ansträngning att vänja sig vid! Men att vara denna omsusade person

Internationalisering

Flickscoutdockan Courageous Ca-mara med Girl Scout Cookies.

26

och samtidigt vara medveten om alla glapp - geo-grafiska, rumsliga, språkliga, tidsliga, diskursiva och kulturella – innebär att vandra i ambivalens. I Augusta känner jag mig på en och samma gång närvarande och malplacerad. Jag tror det kanske främst beror på de mycket konkreta och det kolos-sala antalet av olika dimensioner av lärande som man oundvikligen inbegrips i när man förflyttar sig någon annanstans. Skåne är inte Södern. Därav - ett desorienterat frågande som stundtals är utmattande, och stundtals alldeles, alldeles epifaniskt. Var ligger biblioteket? Vad vet de om Sverige? Hur mycket skall jag ge i dricks? Vad är core cirruculum? Vad är det där för blomma? Varför dricker de vat-ten med elektrolyter? Finns det krokodiler här? Är gullah och geechee samma befolkningsgrupp? Vem skall betala notan? Vad är ett Civil War Renactment och vad gör jag här? Hällde hon just sirap på kor-ven? När kan man säga skidaddle? Vem var James Oglethorpe? Hur funkar den här förbannade tvätt-maskinen? Det är konstigt att bo ensam i ett stort, och enkom för mig desinficerat, amerikanskt hus med djupröda, vräkiga och blankpolerade möbler, mjukmjuka hel-täckningsmattor och ståtliga blomsterarrangemang i siden. En säng så hög att jag varje kväll känner mig som en lilleputt. Det är överväldigande att med solen i ansiktet bli omkringskjutsad i ett tillsynes ändlöst urbant spret där skyltarna proklamerar antingen att Jesus lever eller att den bästa barbecuen finns just där. Det är vansinnigt gott, men ohållbart, att äta smält ost och stekta gröna tomater varje dag. Det är bitterljuvt att helt plötsligt vara, och känna sig, så otvetydigt svensk.En hypermarkerad svenskhet var något som jag också upplevde såväl i förberedelserna som i ge-nomförandet av de föreläsningar som jag huvud-sakligen ägnade min arbetstid åt under mina veckor

vid ASU. Mina föreläsningar uppehöll sig nästintill uteslutande kring mitt avhandlingsprojekt. De flesta föreläsningarna bestod av ganska generella presen-tationer, men anpassade för så skilda åhörare som fakultetsmedlemmar, studenter i Women’s history och sist, men inte minst, den minnesvärda kvällsfö-reläsningen för en grupp amerikanska flickscouter. Vid andra tillfällen var föreläsningarna inriktade på ett fördjupat resonemang rörande någon aspekt av avhandlingsarbetet såsom metod eller relationen mellan mitt avhandlingsprojekt och svensk genus-forskning. Vad har jag då lärt mig av detta? Något förenklat kan dessa truismer fastslås:

1. Svensk historieforskning finns bara i Sverige. 2. Svensk genusforskning finns bara i Sverige. 3. Min forskning är beroende av punkt ett och två.

Insikten om det egna tänkandets kulturella kon-textualitet samt de strukturella premisser som den egna forskningens är beroende av erfars på ett högst konkret sätt när man är avlägsnad från dessa hem-tama sammanhang och rum. Att på ett främmande språk försöka översätta ett tänkande sprunget ur nu frånvarande sammanhang och rum på ett hörbart och begripligt sätt är en mycket svår uppgift. Detta även för att publikens lyssnande, deras funderingar och frågor i sin tur kommer från platser som i stor utsträckning är okända för mig. Deras frågor över-rumplar mig. Det jag tror mig ha sagt är inte alls vad de har hört. För att i en sådan situation skapa något som i alla fall liknar ett gemensamt rum är det nödvändigt att medvetet mota bort det förmenta kunnandet om USA, hålla den svenska arrogansen under kontroll och den mänskliga nyfikenheten och tålamodet på topp. Och som inbjuden gäst är man

27

likväl, mitt i detta glappiga utbyteskaos, kallad för att prata i egenskap såsom expert. Det förutsätts att man skall kunna uttala sig med auktoritet om sitt specifika ämnesområde. Att ta det ansvaret är ett sätt att återgälda det förtroende som själva inbjudan vilar på. Men det är också en möjlighet till det där performativa, det där scoutiga ”learning by doing”. Slutligen. Vid gaten på flygplatsen i New York är livet i Eslöv lika avlägset som Augusta var sex veckor tidigare. Jag chockas över gnälligheten, tafattheten i den svenska som jag saknat. Svenskan ter sig troli-

gen som mest melodisk för den oförstående lyssna-ren. Jag och detta myller av snofsiga Stockholmspar, norrländska snusmän, hippa byxorna-på-halvskaft-ungdomar och ljushyllta, bortklemade småstadsbarn Jag småler tillbaks åt alla tillfällen då jag ömson tvingats, ömsom gladeligen börjat meningar med orden ”Well, in Sweden we don’t…”. Kanske inte i mitt Sverige. Kanske inte i mitt Augusta.

Bodil Formark

Efter avklarad doktorsexamen hösten 2006 blev det snabbt osäkert och tomt och jag undrade ”var det inte mer än så”? Där fanns också en ny och på många sätt värre stress än att vara doktorand. Nu hade jag ingen handledare, visste inte riktigt hur jag skulle gå vidare och dessutom borde jag vara särskilt aktsam då jag hört att det lär ska finnas ett stort svart hål där man kan falla huvudstupa rakt ner om man inte passar sig efter disputationen. Att tillbringa en tid utomlands som postdok var något jag haft i tankarna sedan rätt länge och ju mer jag funderade desto starkare blev viljan att åka. Jag trodde att en sådan vistelse skulle ge distans till den något dystra tillvaron efter disputationen, att den skulle vidga mina perspektiv, ge nya kontakter och frambringa idéer för forstsatt forskning. Jag hade ju redan provat på något liknande fast i miniformat då jag som doktorand tog chansen att använda Genus-

forskarskolans avsatta internationaliseringspengar för att åka på en månads resa till USA (University of Rochester och Johns Hopkins University) och den resan blev mycket lyckad. Men hur blir man postdok och var får man pengar? Samtidigt som jag började söka efter anslag från flera håll så kontaktade jag även tre forskare som jag på olika sätt haft kontakt med som doktorand, en från Sydafrika och två från USA. Det var enklare än jag trodde och plötsligt stod jag där med tre inbjud-ningar (men fortfarande inga pengar). Vad skulle jag välja, University of Witwatersrand, University of Virginia eller State University of New York? Valet föll på New York av flera olika skäl. För det första så fick jag chansen (på väg till en konferens i San Fransisco) att besöka den Sociologiska institu-tionen i Stony Brook på State University of New York och personligen träffa professor Michael Kimmel,

Mitt år som post-doc på State University of New YorkKerstin Edin

28

en internationell auktoritet inom maskulinitets-forskning. Detta gav en mer konkret bild av hur ett postdok-år skulle komma att se ut. Sen var professor Kimmel snabb att bestämma sig och dra igång den nödvändiga administrativa processen (som visade sig vara en lång och tidsödande historia) för att möjliggöra ett postdok-år. Slutligen så var det också så att min tonårsson som skulle följa med mig, han röstade inte helt förvånande på New York. Från de första stegen till de sista då jag hade visum, alla nödvändiga papper från universitetet och ett ordnat boende så tog det ungefär ett halvår. Under den tiden bestämde jag mig att planera som om vi skulle stanna hela det akademiska året 2007-2008 trots att jag bara hade pengar för två månader. Min son skrevs in för ett år på High School men var förberedd på att vi kunde bli tvungna att åka hem i förväg. ’Modigt’ kan man säga i efterhand eftersom allting löste sig, men ’dumdristigt och idiotiskt’ skulle man säkert ha sagt om jag fått åka hem redan efter två månader. Hur löste det sig? Ja för att göra en lång historia kort så förlängdes en påbörjad anställning inom forskningsprojektet ’Challenging

gender’, sen ansökte jag och fick internationalise-ringspengar från min hemma-enhet Epidemiologi och Folkhälsovetenskap och sen i slutet av året kom äntligen beskedet att jag fått en anställning som forskarassistent vid UCGS. Året som postdok innebar att få jobba i en ny forskningsmiljö men också att ta itu med många vardagliga och praktiska saker utanför universite-tet för att det skulle bli så bra som möjligt för mig och tonårssonen. Första terminen hade vi ingen bil och att bo i en förort till New York utan bil anses omöjligt då kollektivtrafiken är extremt skral, men det fungerade att gå, använda skolbussar, taxi, cykel och hjälpsamma bekanta. Många skakade dock på huvudet då jag sa att jag handlade livs-

medel och bar dem i ryggsäcken gående på väg hem från jobbet. Sonen acklimatiserade sig snabbt och en plats i skolans fotbollslag blev hans ingång till ett kompisgäng som sen fanns kvar hela året. Redan från start insåg jag att ingen skulle ta hand om mig på universitetet utan det gällde att göra det själv. Jag lärde känna José från Barcelona i Spa-nien, han var maskulinitetsforskare, litteraturvetare och också postdok till professor Kimmel. Trots en ålderskillnad på över tjugo år så var vi i en liknande situation och kunde under många långa pratstun-der över kaffe och luncher dryfta våra funderingar som nykomlingar till universitetet. På anmodan av Kimmel fick vi sen också ett gemensamt uppdrag då vi tillsammans åkte iväg till North Carolina på konferensen ”Masculinities and Institutions: Map-ping the Connections” där vi presenterade delar av våra avhandlingar. Under vårterminen kom en tredje person inbjuden av Kimmel, det var Niklas, en dok-torand från Stockholm som skrev på sin avhandling om män i den svenska jämställdhetspolitiken. Alla vi tre gick under våren 2008 en forskarutbildningskurs ’Sociology of Masculinities’ som leddes av professor

29

Michael Kimmel. Det var en lärorik men tuff kurs där flera artiklar och en ny bok skulle läsas och dis-kuteras varje vecka. Jag träffade forskare med anknytning till mitt eget forskningsområde om partnervåld på ’Department of Psychology’ och på ’Department of Women’s studies’ där jag deltog i deras seminarier och också presen-terade min egen forskning på ett seminarium runt temat ’violence against women’. På sociologiska in-stitutionen presenterade jag de delar av min avhand-ling som handlar om maskulinitet. Jag blev också inbjuden att hålla en föreläsning på kursen ’the Sociology of Reproductive Health’ med uppdraget att utgå från min egen yrkesbakgrund som barnmorska och att prata om ’att föda barn i Sverige jämfört med i USA’ och det var nog den roligaste föreläsning jag hållit, studenterna var så engagerade och intressera-de. En kvinna kom fram efteråt och undrade om det fanns möjlighet för henne att gå barnmorskeutbild-ning i Sverige. Med någon eller några veckors mellanrum bru-kade jag hitta en giltig anledning att under en vanlig veckodag ta tåget in till centrala New York. Jag deltog då i en seminarie-serie om ’sexualitet, genus och hälsa’ på Mailman School of Public Health, Colombia University och innan jag tog tåget hem igen kunde jag t.ex. slinka in på en konstutställning eller spankulera runt i Central Park. Det fanns förstås många andra chan-ser att ’göra downtown

New York’ och särskilt roligt var det då jag och sonen blev tillfrågade att vara hus- och kattvakt i Brooklyn medan familjen Kimmel reste bort. Nu i efterhand, blev det då som jag trodde och var det värt att åka? Allt blev inte som jag tänkt, en del blev bättre och en del sämre. Jag fick inte så mycket skrivet, men jag lärde mig mycket, fick vidgade perspektiv och distans till min tillvaro i Umeå och hade ett roligt och minnesvärt år och jag har inte en enda sekund ångrat att jag åkte. Jag tror också att jag framgent på olika sätt kommer att ha nytta av de kontakter jag knöt med nya kollegor och vänner under mitt postdok år. Det första konkreta exemplet på detta är att professor Michael Kimmel har tackat ja till en inbjudan att komma och föreläsa på Umeå universitet och UCGS i oktober 2009.

Kerstin Edin

30

StyrelsenförUCGS

Förre EU-parlamentarikern Jonas Sjöstedt, extern ordförande

Professor Britta Lundgren, vice ordförande

Professor Åsa Gunnarsson, Samhällsvetenskaplig fakultet

Docent Lena Eskilsson, Humanistisk fakultet

Docent Katarina Hamberg, Medicinsk fakultet

Professor P O Erixon, fakulteten för lärarutbildning

Universitetslektor Sara de Luna, Teknisk/naturvetenskaplig fakultet

Strategiske utvecklingschefen Aurora Moberg, extern ledamot

Ann Sörlin, Medicinska studentkåren

Kristina Johansson, Umeå studentkår

Föreståndare Ann Öhman, adjungerad ledamot

Sekreterare Monica Forsell-Allergren

Omslagsbild och Grafisk form: Eva SkåreusTryck: Print & Media, Umeå universitet, 2009