Tomorrow 01 2008 - resources.mynewsdesk.com

ATEA TOMORROW 1/2008 1

GRÖN IT Atea gör det möjligt

It-arkitekt bygger struktur med KAISA på Karolinska

Ny analystjänst ger miljövänlig it

tomorrow

nr: 1/2008

Atea Tomorrow – för professionella it-användare

2 ATEA TOMORROW 1/2008 ATEA TOMORROW 1/2008 3

Grön it – ingen dagslända

GRÖN IT SYNS överallt i dessa dagar. Men för oss på Atea är grön it ingen dagslända. Vår målsättning har under många år varit att ta ansvar för it-produkters miljöpåverkan genom hela dess livscykel.

Vi arbetar också hårt för att dra vårt strå till stacken. Vi är miljöcertifi erade sedan 2001 och försöker i stort som smått att minska vår miljöbelastning. Under 2007 fi ck alla anställda på Atea möjlighet att ta ett miljökörkort som gav oss insikter och engagemang.

Och vi fortsätter att arbeta för en bättre miljö, inte minst genom att gå före i att hitta nya smarta sätt att använda it i miljöns tjänst.

VI SOM ARBETAR med it kan bidra till att hela organisationen sparar miljön. Genom att välja videokonferenslösningar kan du resa mindre och få en mer effektiv vardag.

Du kan sänka elförbrukningen i din or-ganisation genom att konsolidera serverpar-ken. Och genom att välja rätt produkter kan du göra varje tjänstemans arbetsplats mer miljöeffektiv.

Alla kan vi göra någonting för att bromsa klimatförändringarna.

I DET HÄR NUMRET av Tomorrow vill vi ge väg-ledning i hur du kan arbeta med grönare it. Vi ger dig idéer om hur du med små, enkla steg eller större kliv kan gå mot en bättre miljö.

Här kan du till exempel läsa hur du väljer miljösmart när du köper ny utrust-ning. Du får också reda på vart alla uttjänta datorer tar vägen och hur du kan utveckla er serverlösning så att du sparar både miljö och kostnader.

Låt dig inspireras av hur till exempel Ex-pert, Umeå kommun, Trelleborgs kommun och EPEAT arbetar för att förbättra miljön.

Innehåll Tomorrow 1/2008

Atea Tomorrow utges av Atea Sverige AB, Box 18, Kronborgsgränd 15, 16493 Kista Telefon +46 8 470 80 00

Ansvarig utgivare: Lars Pettersson Redaktör: Elisabeth Krogh, [email protected]: Hélène Belin, Atea, [email protected], Anette Möller, [email protected] Omslagsfoto: Bengt Alm Tryck: Strokirk-Landströms AB, Lidköping Annonser: Stefan Guhnby, Goodwill Media, Telefon 08-754 99 40, [email protected] Prenumerationer: [email protected]

Nästa nummer av Tomorrow utkommer i maj 2008.

Atea hjälper företag och organisationer att öka nyttan med it genom att leverera produkter och tjänster som förenklar hantering, drift och utveckling av it-infrastruktur.

Lars PetterssonVD Atea Sverige

Svenska it-initiativ och amerikansk 6 miljömärkning I Umeå kommun blomstrar grön it 10 Miljövänlig hantering av uttjänt 12it-utrustning

Trelleborgs kommun har koll 16på skrivarna

Virtualisering skapar stor 20miljövinst hos Expert

Ny analystjänst ger tydlig bild 24av miljöstatus

Noterat 27 Smart kommunikation 28testas i Norge

Daniela – friidrottaren som kom tillbaka 32

Atea Bootcamp: it-evenemang med sommarkänsla 34

Enhetlig plattform på Karolinska 38

Produktnytt 40

Krönika 42

MiljöanalystjänstSid 24

Sid 34

Sid 32

Sid 28

��

��

��


Konsten att hitta rätt i den gröna it-djungeln

Att miljön drabbas av den globala uppvärmningen är ett faktum. Som tur är kan alla göra något åt det.

Vi som arbetar med it har stora möjligheter att minska miljöpåverkan. Grön it handlar om hur du och jag kan minska miljöpåfrestningarna. Om hur vi kan ta tillvara på de möjlig-heter som moderna lösningar ger.

Det här numret av Tomorrow handlar om miljö. Vi hjälper dig att få inspiration och hitta rätt i djungeln av grön it. Det fi nns möjligheter att påverka den globala uppvärmningen – och dessutom spara pengar, tid, kraft och energi.

Välkommen till en grönare it-värld.


Svenska it-initiativ ochAtt miljöfrågorna blivit rejält heta och omtalade i branschen har nog inte undgått någon. Tomorrow har träffat Ulf Blomqvist, miljöchef på Atea sedan 2007, för att prata svenska initiativ och amerikansk miljömärkning.TEXT NILS ÅHRSTRÖM FOTO BENGT ALM

Hälften av alla europeiska it-organisa-tioner kommer att ha en grön strategi inom drygt ett år, enligt analysföretaget Gartner. Deras undersökning visar att miljön är den hetaste trenden inom it för andra året i rad – virtualisering ham-nar först på femte plats.

På Atea är miljötänkandet inget nyvaknat intresse. ISO 14001-certifi ering ordnade man redan 2001 och Atea erbju-der sedan länge en rad ”gröna” tjänster.

– I stort sett täcker vi in hela kedjan, berättar ulf blomqvist – från gröna transporter och distansmöten till tekniska lösningar i serverrummet. Vi känner att trycket från kunderna ökar allt mer och fl er efterfrågar gröna it-koncept. I delar av näringslivet har

det börjat ta fart ordentligt. Nu börjar krav och målsättningar att påverka de interna it-organisationerna. Det vi kan hjälpa till med är allt från konkreta för-slag till kartläggningar och simuleringar av konsekvenserna vid olika plattforms-byten och val.

Det behöver inte vara dyrt att bli mer miljövänlig, tvärtom. Ta en sådan sak som elförbrukning, som ju både är en miljöfråga och en ekonomisk fråga.

– I ett vanligt, större tjänsteföre-tag kan it-utrustningen stå för upp till 70 procent av elförbrukningen, säger Ulf. It-avdelningar har än så länge inte påförts kostnader och krav för energi-förbrukningen, men det kommer. Med ganska enkla medel kan man sänka för-

brukningen med nästan hälften, så det fi nns mycket pengar att spara. Nyligen hjälpte vi till exempel en kund att slippa investera i ny kyla och reservkraft för sin datahall. I stället löste det sig med konso-lidering och virtualisering av servrarna.

Något som ofta efterfrågas är goda råd vid inköp av ny utrustning. Här fi nns en svårforcerad djungel av olika miljö-märkningar, som Svanen, TCO, Energy Star och IT Miljödeklaration.

– Tyvärr fi nns det inget enkelt och heltäckande system för miljömärkning i Sverige, fortsätter Ulf. Produkternas data-blad är ofta komplicerade och svårtolka-de och det är inte enkelt att själv läsa sig till hur pass miljövänliga de är. Men när vi letade efter inspiration och exempel

amerikansk miljömärkning

TEMA GRÖN IT

Jeff Omelchuck, EPEAT och Ulf Blomqvist, Atea är överens. Grön it är här för att stanna.


på alternativa system stötte vi på EPEAT i USA, blev intresserade och tog kontakt med dem och bjöd in till ett möte.

I november förra året var EPEAT:s vd jeff omelchuck i Stockholm för att besöka Atea och Tomorrow fick tid för en liten pratstund. EPEAT står för Electro-nic product environmental assessment tool. Det är en icke vinstdrivande organisation som sedan förra året har miljömärkt nästan 700 stationära och bärbara datormodeller, skärmar och andra it-produkter. Bedömningarna byg-ger på över 50 olika miljökriterier. Allt från kemikalier och plast till förpack-ningar, möjligheten att återvinna samt energiförbrukning bedöms. I mars 2007 beslutades också i USA att 95 procent av alla offentliga inköp av datorer, skärmar och servrar ska vara registre-rade i EPEATs databas. Jeff Omelchuck är med rätta stolt över det man redan har åstadkommit.

– UNIVERSITY OF TENNESSEE har utvecklat en kalkylator för kunder som vill hålla räkning på vilka miljömässiga fördelar inköp av EPEAT-registrerade produkter innebär, berättar Jeff. Det har visat sig att miljöriktiga val bara under våra sex första månader sparade in hela 13,7 miljarder kWh elektricitet, nog för att försörja 1,2 miljoner amerikanska hus-håll under ett år. Dessutom sparades det in 24,4 miljoner ton material.

EPEAT:s verksamhet är sprunget ur ett behov. När amerikanska myndighe-ter började ställa miljökrav, så fanns det inte tillräckligt många miljöregistrerade produkter som kunde konkurrera. EPEAT kan nu erbjuda kunderna en databas med kvalificerad information om gröna produkter.

– Än så länge är det mest affärsin-riktade produkter i vår databas, men vi arbetar kontinuerligt för att bredda utbudet till att även gälla konsumentpro-dukter, fortsätter Jeff Omelchuck. Näst på tur står skrivare och multifunktions-enheter, därefter servers och handhållna datorer. Vårt system bygger på frivillighet och självregistrering, vilket har dragit på sig viss kritik från andra certifierare. Men stickprovskontrollen är hård och resultatet offentligt, så företagen aktar sig nog för att fuska. En fördel med systemet

är den snabba registreringen, vilket är värdefullt eftersom livscykeln ju är kort på dessa produkter.

När Jeff Omelchuck var här passade Ulf Blomqvist och Atea även på att ta med honom till Verva, Verket för för-valtningsutveckling, för att presentera EPEAT-modellen. Verva undersöker just nu hur, och om, de kan lägga till miljö-krav i sina offentliga upphandlingar.

– Alla vill göra något för miljön och här är ett verktyg som både små och stora företag skulle kunna ha nytta av, säger Ulf.

Vad tror han då om framtiden – vad får vi se mer av?

– Jag tror att vi får se produkter med utökad livslängd, att man väljer att upp-datera och uppgradera utan att skrota. Och mer energieffektiva nätverk och produkter kommer naturligtvis, nu när det verkligen har blivit ett försäljnings-argument, avslutar Ulf Blomqvist. ■

Obekväma sanningar

• It- och telekombranschen står för 2 pro-cent av de globala koldioxidutsläppen, lika mycket som flygindustrin. (Gartner)

• En sökning på Google drar lika mycket el som en lågenergilampa drar på en timme. (New York Times och Die Zeit)

• I ett vanligt större tjänsteföretag står it-utrustningen för upp till 70 procent av elförbrukningen, fördelat cirka hälften på klienter/skärmar/skrivare och på datacenter.

• En server kan använda upp till 30 pro-cent av sin energiförbrukning i overk-samhet. (Forrester)

• Inom de närmaste åren kommer energi-kostnaden att öka från 10 procent av it-budgeten till över 50 procent. (Gartner)

Grön it handlar om hur jag kan minska miljöpåfrestningarna från min it-verk-samhet, samt ta vara på möjligheterna som it ger för att minska negativ miljö-påverkan i hela organisationen.”

FAKTA EPEAT

• Epeat är en ideell organisation i USA under Green Electronics Council. Man utgår bland annat från IEEE 1680 och EU-direktivet RoHs (Restriction of the use of certain Hazardous substances in electrical and electronic equipment).

• Produkterna delas in i tre klasser – guld, silver och brons. På organisationens hemsida finns, förutom databasen, bland annat en kalkylator för olika miljövinster och energibesparingar vid olika val.

www.epeat.net

Vad är Grön it?

Grön it kan beskrivas som:• Produkter och lösningar som i sig själva

är miljöeffektiva (energisnåla, innehåller minimalt med farliga ämnen, virtualise-ringslösningar).

• Interna processer och rutiner inom intern it som har miljöfokus (anskaffningspro-cess, multifunktionsprintrar med dub-belsidig utskrift, stänga av utrustning, recycling av uttjänt utrustning, gröna transporter).

• It-lösningar som kan bidra till en mer miljöeffektiv organisation (till exempel genom att videokonferenser minskar resor).

Johan Wissmans hade ett fantastiskt år 2007 med nya svenska rekord på både 200 och 400 meter.

Atea rankas som nummer ett i Vervas senaste upphandling av programvaror och tjänster. Vi är den enda leverantör som toppar bägge kategorierna webb- och volymleverantör samt systemintegratörer. Du i offentlig sektor kan därmed köpa volymlicensprogramvaror till en så låg kostnad som möjligt och har även tillgång till vår kompetens kring komplexa it-lösningar med tillhörande tjänster. Vi har stor erfarenhet av försäljning till offentlig sektor och har även många fler ramavtal kopplade till oss. Det är därför vi kallar oss:

Svenska landslaget i it-infrastrukturVill du veta mer om hur du kan avropa på avtalet, läs mer på www.atea.se

Atea är Sveriges ledande obundna leverantör av it-infrastruktur. Vi har 1 100 medarbetare på drygt 25 orter över hela landet, från Malmö i söder till Luleå i norr, och en omsättning på 6 300 MSEK. Atea ingår i Ementorkoncernen, som är noterad på Oslobörsen. Ementorkoncernen är Nordens största och Europas tredje största leverantör av it-infrastrukturprodukter och tjänster och omsatte drygt 15 000 MSEK under 2006.

OFFICI E LL SPONSORTI LL SVE NSK FR I I DROTT

Atea på 1:a plats hos Verva.

FO

TO

: R

YN

O Q

UA

RT

Z/S

VE

NS

K F

RII

DR

OT

T.

profil_johan_verva_210x297.indd 1 08-01-30 10.15.56


I björkarnas Umeå har löven fallit och deras färg för tillfället försvunnit. Samtidigt, medan miljötänkandet växer, blomstrar grön it.

– Genom distansöverbryggande teknik kan vi stå för en stor del av lösningen. Det fi nns ett miljömedvetande hos människorna som jobbar med det här, säger Umeå kommuns it-chef Jan Långström.TEXT HANS OLOV OLSSON FOTO ANDREAS NILSSON

I Umeås kommunala verksamhet har den distansöverbryggande tekniken be-tytt stora förändringar och förbättringar.

– Människor behöver inte alltid åka in till jobbet, menar jan långström. Numera används telefon- och videokon-ferenser, man använder mail och chattar. Vi behöver utveckla möjligheten att log-ga in sig hemifrån, så att folk kommer åt alla program och kan jobba på andra tider. Det gör det lättare att kombinera arbete, barnomsorg och allt annat som måste lösas. Livet är ju en helhet, säger Jan Långström och gläds åt att möjlighe-terna används i högre utsträckning.

Omtanken om miljön märks även på andra sätt. Umeå kommun köper bara energisnåla datorer, samordnar leve-ranserna och har ett system som gör att inaktiva datorer går ned i standbyläge efter 20 minuter.

– Bara på det sparar vi 1,5 miljon kro-nor per år i energikostnad, berättar han.

ARBETET MED GRÖN it är ett av de positiva inslagen i den verksamhet som nyligen gav Umeå priset som Årets it-kommun 2007. Priset delas ut av Sveriges kom-muner och landsting, samt KvalitetsMäs-san. ”Umeå visar med både bredd och innovationsförmåga att it är vår tids vik-tigaste verktyg för att stärka välfärden”, tycke juryn.

– Vi använder numera begreppet IKT – Informations- och Kommunikationstek-nologi. Kommunikationen är det viktiga.

Mitt intresse är inte främst datorerna. Jag är intresserad av vad man kan göra med tekniken. Sen har jag jättemycket duktigt folk omkring mig som vet hur man gör. Det viktiga är att utgå från verksamhets-utvecklingen och se hur it kan användas för att utveckla verksamheterna, säger Jan Långström, som har varit kommu-nens it-chef sedan 1999.

Utvecklingen har gett besparingar på tiotals miljoner varje år. Kommunen har till exempel självrapportering av löner, digital fakturahantering, digitala blankettsystem för bland annat beställ-ningar, upphandlingar och hantering av ansökningar. Ett system med aktivitets-kort på nätet sparar 800 handläggartim-mar på fritidsförvaltningen per år.

Dessutom fi nns en gemensam växel för umeåregionens sex kommuner, bemannad av Proffi ce och placerad i den minsta kommunen – Bjurholm.

– Genom samverkan har vi kunnat förlänga öppettider och utöka servicen med en upplysningstjänst kopplad till växelbemanningen. Den tekniska platt-formen för telefonin är baserad på IP och var år 2004 Europas största IP-telefo-niinstallation, säger Långström.

www.minabibliotek.se är ett commu-nity för böcker och biblioteksanvändare, ett prisat exempel på innovativ och ex-cellent offentlig verksamhet. Dessutom har samtliga Umeås gymnasieskolor numera trådlösa nätverk och alla lärare och elever utrustas med bärbara datorer.

FÖR ATT STÄRKA demokratin fi nns webb-tv där människor kan följa kommunfull-mäktige. Alla som vill kan också delta i en medborgardialog på nätet.

En operativ it-grupp leder arbetet.– Vi har rätt personer på rätt ställe

– människor som ser möjligheterna och förstår vad som går att göra med tekniken. Det viktigaste är verksamhets-utvecklingen som ska pågå överallt. Vi har hittat en bra modell.

I utvecklingen samarbetar Umeå kommun med konsultföretag – inte minst Atea.

– Vi använder Atea som bollplank i

I björkarnas stad blomstrar grön it

FAKTA Umeå i siffror

Innevånare: ca 111 000. Medelålder: 37 år.Hushåll med möjlighet till bredband: 95 procent.Kommunala arbetsställen: 400. Kommunala datorer: 7 000 i dag, 10 000 om två år.Bärbara datorer i gymnasieskolan: 3 000 när alla lärare och elever har fått varsin.Anställda på it-kontoret: 55 i dag, 70 när gymnasieteknikerna inkluderas under 2008.

Tips till dig som jobbar med it i kommun

• Använd distansöverbryggande teknik.• Se över och jobba med processerna.• Utnyttja kommunikationstekniken.• Titta på vad andra gör.• Lär dig av unga kollegor.

många frågor. De har gjort olika konsult-jobb och TCO-analyser, så att vi ser vad vi tjänar på olika åtgärder och på att bli effektivare. Vi diskuterar också hur vi kan lägga upp logistiken när vi beställer datorer – och eftersom vi har Atea som ramavtalspartner så beställer vi via dem.

Långström lovordar de förtroende-fulla diskussionerna och förhandling-arna med leverantörerna:

– De är jätteviktiga. Ateas ambition att klå konkurrenterna gör att de stän-digt kommer med nya förslag och idéer. Även det är viktigt för oss, det är så vi får infl öde av idéer.

– Just nu är det angeläget att kartläg-ga processerna och se hur våra miljöer anpassas bättre till kommunmedbor-garnas krav. Vi vill utveckla elektronisk identitet, betalning och avtalshantering. It är numera en integrerad del av kärn-verksamheterna, så vi måste bli ännu bättre på att säkerställa driftsäkerheten, säger Långström.

Den 8-9 april 2008 anordnar Umeå en rikskonferens om it-användning i kommunerna. I bästa fall har stadens björkar då börjat knoppas, för att kunna ge symbolisk färg åt Umeås fortsatta it-satsning. ■

TEMA GRÖN IT

Karta över stadsnätet i Umeå tätort Petter Lindgren, systemtekniker, ser över servrarna i datarummet.

Det viktiga inom ITK är att tänka verksamhetsutveckling, menar Jan Långström, it-chef i Umeå kommun.


Återvinning av uttjänt it-utrustning är sista anhalten i it-produk-ternas livscykel. I Växjö fi nns Ateas anläggning för recycling som snabbt, säkert och miljövänligt tar hand om kundernas uttjänta datorer, skärmar, skrivare och annan it-utrustning. TEXT KJELL HÅKANSSON FOTO MATS SAMUELSSON

Sedan ett antal år tillbaka fi nns en effektiv produk-tionsapparat för miljövänlig recykling av uttjänt it-utrustning. Arbetet i Växjö

utförs med miljötänkande och säkerhet som ledstjärnor. Inget är lämnat åt slumpen. Allt som kommer in i fabriken registreras och man har full kontroll över allt som kommit in – hela vägen genom produktionsprocessen.

Ateas produktnära tjänster (AVC, Atea Value Chain) ska hjälpa kunderna att förenkla och effektivisera produkt-hanteringen, från inköp av ny utrust-ning till att ta hand om den när den tjänat sitt syfte. Det är i detta krets-loppstänkande som Recycling-tjänsten kommer in som den slutliga stationen i produkternas livscykel. Produkternas liv förlängs efter radering, testning och rekonditionering. Atea tar hand om försäljning av utrustningen bland annat till skolor och kunden får betalt genom en kreditering.

– Kunderna fokuserar oftast på den nya utrustningen. De gamla produkter-

na blir tyvärr stående i något utrymme, berättar torbjörn jonsson, som är ansvarig för Ateas AVC-tjänster. Det som hänt de senaste åren är att många min-dre och medelstora företag har upptäckt fördelarna med vårt erbjudande. Vi har kunnat se en mycket stor ökning.

Ett viktigt skäl till den ökade efter-frågan är kundernas ökade miljömedve-tenhet. It-avdelningarna är hårt belas-tade och ser tjänsten som en avlastning, vilken gör att man kan ha större fokus på den egna it-verksamhetens effekti-vitet. Ytterligare en anledning, enligt Torbjörn, är att tjänsten är kostnadsef-fektiv – Atea bedriver den med sådana stordriftsfördelar att kostnaden blir intressant för kunderna.

HELA PROCESSEN BÖRJAR med att en kunds säkerhetscontainer med kodlås kommer in till anläggningen i Växjö. Där står miguel silva och mathias carls-son redo att ta sig an incheckningen. De går igenom containern och med hjälp av deras vana ögon sorteras utrustningen för att gå vidare i fl ödet genom anlägg-

ningen. Erfarenhetsmässigt sorterar de bort sådant som inte är värt att skicka vidare i processen. Den typen av utrustning plockas bort direkt för vidare transport till samarbetspartnern Stena för att bli miljövänligt skrot. Allt som kommer in i fabriken registreras nog-grant och rapporteras vidare till kunden som enkelt kan ”köra” rapporten mot sitt Assetsystem för uppdatering.

– Vi tar vara på allt som kommer in i containrarna, säger Mathias, till och med emballaget återvinns.

De skärmar och skrivare som kom-mer in granskas av henning thilen. Han testar alla och ger dem ett avslutsarti-kelnummer. De fl esta skrivare kommer inte så långt som till Henning, de är i regel så gamla eller slitna att Miguel och Mathias redan kasserat dem vid incheck-ningen. Skärmar, däremot, kan många gånger säljas vidare och då får kunden en återbetalningspeng. Om skärmen ska skrotas debiteras kunden en hanterings-avgift för skrotningen.

Själva hjärtat i verksamheten är säker-hetsvärderingen. Det är här det viktiga

Säker och miljövänlig hantering av uttjänt it-utrustning

TEMA GRÖN IT

Allt som kommer in i kundernas containrar tas tillvara – till och med emballaget återvinns.

Erik Raab Obermayer avsynar och gör den slutliga fi nishen på de bärbara datorerna som ska säljas vidare.

Det är viktigt att alla datorer som kommer in i produktionen blir registrerade på ett säkert sätt.


arbetet med radering av hårddiskarna görs. Där arbetar fredrik alering och linus lindgren framför en uppsättning returnerade datorer, som kopplats ihop så att 16 stycken kan raderas samtidigt. Raderingen går snabbt. Med nuvarande kapacitet klarar de av att radera cirka 500 enheter per dag.

– Det är en kapa-citet som vi enkelt kan fördubbla, säger johan glinghammar, produktionsansvarig för hela verksamhe-ten.

– Vi använder oss av ett mjukvarupro-gram från Blancco som är certifierat över i stort sett hela världen, berättar Fredrik. När vi har kört en dator genom systemet är hårddisken garanterat raderad så att ingen informa-tion kan återskapas, men hårddisken går att återanvända.

OM DET ÄR något fel på en dator säger programmet ifrån. I det läget plockar man ur hårddisken och ”skjuter” sönder den med en elektromagnet.

Fredrik berättar också att bland andra polisen har gjort tester utan att lyckas återskapa någon information.

– Det betyder att all information som finns på datorerna när de kommer in till oss ”försvinner” här, säger han.

– Precis som vid andra säkerhetspro-cesser, är dataradering meningslös om den inte rapporteras in till relevanta in-tressenter inom kundens organisation. Dataradering utan digitalt skydd och obestridbar rapportering är otillräcklig i juridiska sammanhang. Därför rapporte-rar vi detaljerat till våra kunder om hela raderingsprocessen, berättar Johan.

DE DATORER SOM godkänns går till rekonditionering och avidentifiering. Detta sker bland annat genom blästring med kolsyreis som håller –80O C. Alla kundspecifika identifikationer avlägsnas så att datorn blir helt ”neutral”.

Nu är de recyclade datorerna klara att säljas vidare och Atea köper loss dem från kunden. De sorteras och pallete-ras och går in på Ateas färdiglager. En säljare ansvarar för försäljningen till brookers som köper stora kvantiteter vid varje tillfälle. Det är vanligt att dessa datorer säljs vidare till u-länder, skolor och de tidigare öststatsländerna.

De enheter som inte godkänns till försäljning eller återanvändning blir miljövänligt skrot. För att hårddisken ska förstöras så att ingen information ska kunna återskapas använder roland johansson elektromagneter och ”skju-ter” sönder hårddisken, som därmed blir obrukbar.

Roland ”skrotar” också cd-skivor och gamla disketter som kunderna hittar när de inventerar fram gammal utrustning för att sända till Växjö.

– Det är viktigt att vi tar hand om cd-skivor på ett riktigt sätt, menar

Roland. De är inte speciellt miljövänliga och det tar mycket lång tid för naturen att bryta ner dem. Vi förstör dem i vad man skulle kunna kalla en förstärkt do-kumentförstörare och sänder materialet till återvinning.

Johan berättar slutligen att perso-nalen är SAU-klassad och lokalerna är skyddade enligt klass 3 mot inbrott. Allt för att kunderna ska känna att deras ut-tjänta utrustning, och den information de innehåller, kommer i säkra händer. ■

FAKTA Ateas recyclings-tjänster

• I anläggningen i Växjö tar man emot 800 ton uttjänt it-utrustning per år.

• 400 ton blir återanvänt, 400 ton skrotas och endast 2 ton (0,25%) går inte att återvinna.

• Sedan november i år finns tjänsten tillgänglig på Internet. De kunder som vill utnyttja tjänsten kan gå in på www.atea.se/recycling. Där kan man teckna ett avtal elektroniskt och beställa fri hämtning eller begära kontakt.

• Atea Recycling är en återvinnings-tjänst som tar hand om uttjänt it- utrustning.

• Hanteringen sker med miljö och säkerhet i fokus.

• Hårddiskar raderas med certifierade verktyg så att den inte går att återskapa.

• Utrustningen avidentifieras, testas och rekonditioneras.

• Alla händelser i processen rapporteras till kunden.

• Fungerande utrustning säljs vidare av Atea och kunden får ersättning för varje produkt som kan säljas vidare.

• Atea hämtar över hela landet.

”Ett viktigt skäl till den ökade efterfrågan

av AVC-tjänsterna är kundernas ökade miljö-

medvetenhet”

Johan Glinghammar går igenom recyclade bärbara datorer... ...som läggs upp på färdiglagret för utleverans.

Hjärtat i verksamheten är säkerhetsavdelningen där man raderar hårddiskarna.

Raderingen av hårddiskarna sker med ett certifierat mjukvaruprogram som garanterat raderar all information.

Roland Johansson ser till att de enheter som inte kan återanvändas förstörs så att ingen information kan användas.


Inventering, felsökning och övervak-ning. Allt detta sköter datorprogrammet Netaphor numera automatiskt för Trel-leborgs kommun. Det hela började med en manuell inventering av skrivare och kopiatorer på stadens rådhus. Arbetet var tidskrävande – och resultatet överras-kade. Det fanns fl er maskiner än väntat eftersom allt för många var lokala och skrev ut antingen för mycket eller för lite.

– Det gav oss en tankeställare. Här fi nns det möjlighet att effektivisera och renodla, säger stefan andersson, it-chef för Trelleborgs kommun.

Under våren 2007 presenterade Atea en lösning med programvaran Netaphor för kommunen och intresset var stort redan från början.

– Ja, vi bestämde oss ganska snabbt. Det var just den typen av verktyg vi behövde, berättar richard falk som är ansvarig för installationen på kommu-nens it-avdelning.

Programvaran gav snabbt exakt svar på hur många skrivare och kopiatorer som fanns, vilka som är nätanslutna, vilka modeller det är, hur mycket de skriver ut och vad de kostar i drift. Uti-från dessa fakta har Atea hjälpt till med en analys och strategi för att renodla och effektivisera miljön inom den kommu-nala administrationen. En strategi för

utbildningsenheternas it-miljö kan även bli aktuell under det kommande året.

ALLA SKRIVARE, och även kopiatorer, ska i framtiden vara anslutna till kom-

munens nätverk och därmed it-avdel-ningens service. Kostnaderna blir högre om varje förvaltning själv ansvarar för maskinerna. En viktig del i detta är att enbart satsa på ett par märken och några få modeller. Det ger mindre un-derhåll, enklare felsökning och mindre arbetsbelastning på helpdesken.

– Steg för steg kommer vi att byta ut eller fl ytta maskiner till de platser där de utnyttjas bäst, förklarar Richard Falk vidare.

En ny och snabb skrivare i korrido-ren sparar mer tid för medarbetarna än en äldre, lokalansluten på ett enskilt skrivbord. De nya och större modellerna skriver ut 40-50 papper i minuten mot 10-20 hos gamla skrivare. Möjligheten att skriva ut dubbelsidigt ger ytterligare besparingar i både pengar och träd. Fler så kallade multimaskiner som både skriver ut och kopierar kommer också att införskaffas.

Få koll på skrivarna – spara tid och träd

Trelleborgs kommun har lärt sig mer om sina skrivare och kopiatorer efter en analys som gjorts av Atea. Dessutom har en ny strategi för printmiljön utarbetats tillsammans med

Netaphor. Strategin sparar tid, pengar – och träd.

TEXT ULRIKA HOTOPP FOTO PETER KROON

”Steg för steg kommer vi att byta ut eller fl ytta maskiner till

de platser där de utnyttjas bäst”

TEMA GRÖN IT

Trelleborgs kommun satsar på färre skrivarmodeller för enklare felsökning.

Richard Falk, installationsansvarig och Stefan Andersson, it-chef, är nöjda med Netaphor.


– Inom kort ska vi på intranätet visa medarbetarna hur många träd vi sparar genom detta, berättar Stefan Andersson, som med hjälp av Netaphor numera kan sammanställa statistik som pekar på nyttan av en förändring.

– Miljöperspektivet är minst lika viktigt som det ekonomiska.

TRELLEBORGS KOMMUN hyr programvaran av Atea och it-chefen räknar med att investeringen ger tydliga vinster inom ett par år, allt beroende på hur snabbt strategin genomförs.

– Besparingspotentialen ligger på 20-35 procent per anställd. Om du gör allt på en gång börjar besparingen från dag ett, förklarar Johan Edeheim, konsult på Atea.

Han konstaterar att många kunder blir förvånade när de svart på vitt får veta vad deras skrivare och kopiatorer faktiskt kostar.

– Fler blir medvetna om möjlighe-ten att spara tid och pengar. Det gör att efterfrågan på Netaphor ökar stadigt, säger Johan Edeheim vidare.

Att få ner kostnaden för underhåll och minska antalet utskrifter är ett mål för Trelleborgs kommun. Men den största vinsten med Netaphor är, enligt it-avdelningen, att de själva slipper detaljstudera alla maskiner och i stället kan ägna sig åt kärnverksamheten: Att hjälpa kommunens medarbetare med it-stöd i det dagliga arbetet.

– Vi slipper mycket spring, konstate-rar Richard Falk. ■

Miljöperspektivet är minst lika viktigt som det ekonomiska” Detta gör Netaphor på

Trelleborgs kommun

• Programmet Netaphor fungerar som inventerare, övervakare och felsökare av skrivare och kopiatorer. Den kän-ner av alla maskiner som är anslutna till nätverket, men även de som är lokalt installerade. På Trelleborg kommuns administrativa förvaltningar fanns cirka 270 skrivare och kopia-torer till 2 200 användarkonton och 820 datorer.

• It-ansvarig kan i tabellform på sin datorskärm se vilka maskiner som finns var, hur mycket de skriver ut och vilken typ av utskrifter det är.

• Totalt kan Netaphor mäta flera hundra olika parametrar. Viss manuell inställning krävs för att uträkningen ska bli korrekt, till exempel pris på toner eller papper.

• Felsökning sker automatiskt och mail skickas till den som kan åtgärda problemet – till exempel vaktmästare som byter toner eller it-ansvarig som har hand om hårdvaran.


Ateas miljöutvärdering blev startskottet för en virtualisering av servrarna på Experts huvudkontor. Resultatet blev en enklare serverhantering och bättre resursutnyttjande. Men framför allt innebar projektet stora besparingar – både ekonomiskt och för miljön.TEXT MARIA MALM FOTO THOMAS PETTERSSON

I slutet av 2005 gjorde Atea en miljö-utvärdering för hemelektronikkedjan Expert, som utmynnade i en rekom-mendation att virtualisera huvudkonto-rets servrar.

– Vi hade redan tidigare diskuterat virtualisering, och kom fram till en jättebra lösning, som infördes under 2006. Sedan dess har vi byggt ut den kontinuerligt. I dag har vi 30 virtuali-serade servrar, berättar Experts it-chef hans nöjd.

– Inom Expert it försöker vi tänka på miljön både i stort och smått. Vi by-ter gamla bildskärmar mot nya, platta, som drar mindre ström, väljer miljöcer-tifi erade leverantörer och skrotar gamla prylar på ett miljöriktigt sätt.

För att minska antalet resor har videokonferenser blivit vanligare inom Expert, och ska införas även i Danmark och Norge. Hans Nöjd hoppas att video-tekniken ska kunna användas även för internutbildning av personalen.

– Jag läste en Gartner-rapport nyli-gen som sade att vi inom it-branschen totalt orsakar lika mycket koldioxidut-släpp som fl ygtrafi ken. Det är vår stora aptit på energi som har skapat klimat-hotet. Jag tror inte att alla it-chefer är medvetna om det, säger han

VIRTUALISERINGSPROJEKTET sammanföll med att huvudkontoret, som ligger i Linköping, fl yttade till nya lokaler. De nya servrarna tar mycket mindre plats än de gamla, och man kunde därför

passa på att byta till ett mindre server-rum.

– Vi har halverat ytan och därmed sparat en hel del både på kyla och el, säger Hans Nöjd, och berättar att de nya servrarna drar 70 procent mindre energi.

Han kan inte säga exakt hur mycket som sparats bara på de minskade driftkostnaderna, men när man lägger samman elkostnader, kostnader för systemadministration och supportavtal, har Expert sparat mellan 600 000 och 700 000 kronor under en treårsperiod.

– Vi har fått bort det mesta av de gamla servrarna, men fortfarande är det 8–10 servrar centralt som ska ersättas. Målsättningen är att allt ska virtualise-ras, men med vissa system kanske det inte går att genomföra fullt ut, menar Hans Nöjd.

Det gamla systemet som nu ersatts var i fl era fall föråldrat, med bland annat NT4- och Linuxservrar installe-rade på gamla arbetsstationer. Den nya miljön, baserad på IBM System X-servrar med VMware ESX och en SAN-lösning

med IBM DS4300-lagring har visat sig mycket enklare att hantera.

– Förutom miljön och energibespa-ringen var det framför allt fyra argument som talade för virtualisering. Vi har fått en starkt förenklad hantering av servrarna, mallservrar ger oss snab-bare driftsättning och bättre kvalitet på slutprodukten – med minskat utrymme för misstag. Vi har dessutom uppnått mycket bättre resursutnyttjande. Nu kan vi anpassa CPU-kraft och minne efter behovet och snabbt fl ytta kapacitet dynamiskt mellan servrar. Vi har dess-utom en mycket enklare procedur för att förbereda testning av ny mjukvara.

NÄSTA STORA PROJEKT är att virtualisera butikernas servrar, samtidigt som man inför ett nytt kassasystem.

– Vi håller just nu på med work-shops tillsammans med Atea för att bygga om alla våra butiker. Det ska vara klart i mars-april 2009 och kommer att reducera vår energiförbrukning ytterli-gare, säger Hans Nöjd. ■

FAKTA Expert• Expert är en av Sveriges största hemelektronikkedjor med 215 butiker runt om i landet. • Företaget ingår i en nordisk koncern med totalt cirka 1 000 butiker i Sverige, Danmark,

Finland och Estland. Det svenska huvudkontoret i Linköping har tillsammans med Atea genomfört en virtualisering av sin serverpark.

• Ytan på serverrummet kunde minskas med drygt hälften, samtidigt som elförbrukningen gick ner med 70 procent. Den nya miljön ar baserad på IBM System X-servrar med VMware ESX och en SAN-lösning med IBM DS4300 lagring.

Stor miljövinst med virtualisering av Experts servrar

Experts it-chef Hans Nöjd är tillfreds. Virtualiseringen innebär bland annat förenklad hantering av servrarna, snabbare driftsättning och bättre kvalitet på slutprodukten.

GRAND HÔTEL”Vi behövde ett bra skyltsystem för att guida våra gäster till rätt lokal.”

SWEDBANK”Alla passerar skärmarna under dagen, de kan inte undvika att se dem. Med skär-marna blir folk mer medvetna.”

GREEN CARGO”Kommunikationen blev avgörande när ett genomgripande förändringsarbete i ettbolag med över 3000 medarbetare skulle genomföras. I vårt fall var det ledningens stöd, mellanchefernas engagemang och Lokala Måltavlan – information via vägg-monitorer – som spelade huvudrollerna.”

OUTOKUMPU”Vi har haft det här i flera år och har märkt att det funkar, vi får ut den infor-mationen vi vill ha ut. Smartsign spar tid.”

MOELVEN”Det har förbättrat vår information, menframför allt är Smartsign lätt att använda!”

Styr dina kostnader med den här nätverksstyrda LCD-skärmen. Oavsett om den används i ett nätverk eller vid en enskild offentlig visning har den här modellen en mängd olika funktioner som uppfyller kraven för de mest krävande offentliga visningarna och företagsvisningarna. Finns i 32”, 42” och 46” utförande.

Innovativ skärm speciellt anpassad för digital signagemed SmartCard-kortplats

Systemförberedd och framtidssäkrad• Inbyggd SmartCard Xpress-kortplats för utbyggbarhet• Skärminställningar kan göras från nätverket vilket

möjliggör fjärrhantering

Optimerad för offentlig visning• Widescreenformatet WXGA med upplösning 1366 x 768

(BDL4631C med upplösning 1920x1080p) för skarpare visning• HDMI-ingång för fullständig digital HD-anslutning med en kabel

Flexibel användning för olika tillämpningar• Bestäm olika startinställningar med SmartControl• Dolda och låsbara kontroller

Kostar mindre att äga• SmartPower för energieffektivitet• Wireless SmartLoader för snabbkloning

Tålig och säker•Kompatibla med RoHS-standarder för att värna miljön

NYHET!

Enkelt att komma igång

Enkelt att publicera, görs i en kalender

Enkelt att schemalägga budskap

Hanterar de vanligast förekommande filformaten (PowerPoint, Flash, Film)

Lätt att installera

Anpassad för standard datorskärmar (LCD, Plasma, Projektor, LCD-TV)

Passar i befintlig infrastruktur

”Vi hade ett växande behov av att berätta om våra produkter och tjänster för våra kunder.”

Forex Banks skärmar visar växlingskurser och information om bankens tjänster. Informationen fjärrstyrs centralt och lokalt på skärmarna via Smartsign Manager.– Vi informerar om våra produkter och tjänster blandat med

information om valuta och intressanta tips. Våra butiker har ungefär 8 miljoner kund-besök per år, därför är butikerna den effektivaste informationskanalen vi har, säger marknadschefen på Forex Bank.Forex Bank finns runt om i hela Norden.

För mer information besök www.smartsign.se eller www.philips.se

VARFÖR SMARTSIGN?

Digital signage made simple.

BDL3231C, 32” / BDL4231C, 42” / BDL4631C, 46”

FOREX

NYHET!


Virtualisera, konsolidera, välj rätt produkter, återvinn. Det är några av nyckelorden inom Ateas nya miljöanalystjänst

som lanseras i februari.TEXT MARIA MALM FOTO SAMIR SOUDAH

Tomorrow träffar maria lindås – Ateas specialistsäljare inom grön it – mitt i arbetet med Ateas nya miljöanalystjänst. Tjänsten ger företag och

organisationer en tydlig bild av miljö-statusen.

– Enkelt uttryckt så hjälper vi kunden att få reda på nuläget och att ta fram ett mål inom olika områden. Vi ger rekommendationer kring hur man ska nå dessa mål. Det kan till exempel vara att byta ut vissa delar av utrustningen, förändra beteenden eller börja med återvinning, berättar hon.

Maria Lindås har närmast varit leads-ansvarig på Atea och arbetat med event, kampanjer och telemarketing. Hon har också varit engagerad i utveckling av säljstödssystem och utbildning av sälj-organisationen. Nu ser Maria fram emot sitt nya uppdrag.

– Jag ville ha en ny utmaning och träffa fl er kunder. Området är jättekul – det känns både aktuellt och viktigt. Det passar mig att vara med där det händer, säger hon.

I SAMBAND MED Ateadagarna 2007 träf-fade Maria Lindås många kunder som är intresserade av att ta mer hänsyn till miljöaspekten i sitt it-arbete. Nu ser hon fram emot att hjälpa dem:

– Kunderna tycker att det här är viktigt. Men många vet inte var de ska börja, medan andra har kommit längre

i sitt miljötänk, berättar hon. Maria bör-jar rada upp exempel på åtgärder som sparar miljön, som att minska resandet med hjälp av distansmöten och att stänga av maskiner som inte används.

– Ta bara en så enkel sak som åter-vinning. Att återvinna hemma är för de fl esta självklart, men det gäller att ta hand om till exempel uttjänta datorer på jobbet också. En annan enkel åtgärd är att stänga av maskinerna. Hemma släcker man lampor och stänger av datorn när man inte använder den, men man kanske inte tänker på att man kan göra det på jobbet också.

Elförbrukning är kanske det största området som man kan spara på, enligt Maria Lindås:

– På ett vanligt tjänsteföretag står it-avdelningen för 70 procent av elkonsumtionen. De fl esta företag och organisationer har mycket att vinna på att utvärdera sin elförbrukning och hitta nya lösningar. Här fi nns det mycket att göra, till exempel virtualisera och därmed minska antalet servrar.

– Vi måste prata med de ekonomian-svariga eftersom det är de som vet hur mycket det faktiskt kostar, säger hon. Det fi nns positiva effekter även ekono-miskt sett.

Men Maria tror ändå inte att det är ekonomin som styr miljötänkandet i första hand:

– Fler och fl er vill arbeta miljövänligt. Kan de dessutom spara pengar är det ju

perfekt. När man väl står inför ett inköp av datorutrustning eller en ny lösning i it-miljön, kan man besluta att alltid välja det mest miljöeffektiva alternativet.

Ett exempel på en investering som kan betala sig snabbt är utrustning för distansmöten. Att ibland välja video-konferens i stället för att resa sparar både tid och pengar, samtidigt som det minskar utsläppen.

Inom printområdet fi nns också mycket att hämta.

Grönt är skönt

PORTRÄTTET

Hur får vi grönare it?

Ett bra utgångsläge är en kartläggning som visar hur du ligger till inom:• Arbetsplatsutrustning (pc, bärbart).• Skrivare och utskrifter.• Datacenter (server, storage,

kommunikation, kyla).• Mål, processer, rutiner.

Åtgärder för en grönare it-infrastruktur:

• Ta fram en grön it-policy (ett lednings-dokument som styr företagets över-gripande prioriteringar).

• Kartlägga it-infrastrukturen (vad är vår status idag).

• Sätta mål som beskriver vad man vill uppnå inom de aktuella områdena.

• Göra en handlingsplan som beskriver hur man ska nå målen.


NoteratNoteratNoteratNoteratNoteratNoteratNoteratNoterat

AstraZeneca lägger ut inköpshanteringen av it-hårdvaror på Atea. För AstraZeneca innebär det minskad administration, snabbare beställ-ningar och ökad kompetens inom hårdvaruin-köpen.

– Ateas ambition är att förenkla it-vardagen för våra kunder. Vi ser det utökade samarbetet med AstraZeneca som ett naturligt nästa steg i hur vi på Atea kan tillföra våra kunder mer värde, säger Lars Pettersson, vd Atea Sverige AB. ■

Anton Andersson vann Ateas pris på Friidrotts- galanAnton Andersson, trestegshoppare, vann årets pris från Atea för Årets friidrottsprestation på Stora SM i samband med Friidrottsgalan som arrangeras av Svenska Friidrottsför-bundet.

– Vi är imponerade över Anton Anderssons prestationer under SM, säger Magnus Sallbring. Vi har en väldig respekt för allt arbete som ligger bakom hans insatser. De svenska friidrottshjältarna kombinerar framgång med en stor ödmjukhet, på så vis är de föredömen för oss på Atea. Vi vill gratulera Anton och önskar honom lycka till! ■

Ateas moderbolag, Ementor ASA, har köpt Sonex Group. Bolaget har 400 medarbetare i Estland, Lettland och Litauen. Ementorkoncernen är därmed den största spelaren inom it-infrastruktur i både Norden och Baltikum. ■

Atea tar över hanteringen av AstraZenecas hårdvaruinköp i Sverige

Satsar i öst

Atea levererar en lösning för övervakning av Spendrups affärssystem. Både tekniken och orderflödet övervakas enligt uppsatta mål. Genom att it-avdelningen får larmen snabbt, kan felaktigheter och stopp i it-system och leverans förhindras.

När Spendrups gick över till affärssystemet M3 be-hövde de övervaka System i-miljön. Ateas lösning bygger på Microsoft Systems Center Operations Manager 2007.

– Den här affärskritiska miljön kräver bra kontroll över processer och rutiner. Genom larm från systemet hinner vi ofta åtgärda problemen innan användaren ens har upptäckt dem och vi slipper dessutom felsökningen, säger Håkan Dicksen, it-driftchef på Spendrups. ■

Spendrups får affärskritisk över-vakning med lösning från Atea

...nya medarbetare anställdes på Atea under 2007. Det inkluderar inte de tre uppköp som Atea gjorde under året. Ateas omsättning av personal är under branschgenomsnittet. ■

FOTO

Gör

an S

egeh

olm

– När man ser över hur vi skriver ut idag hittar man ofta smartare sätt. Ofta kan man minska antalet maskiner, välja att skriva ut färre dokument och använ-da mer miljövänliga maskiner. Här kan vi hjälpa till att kartlägga behovet hos kunden. Samma princip fungerar inom server och lagring; tack vare virtualise-ring går det åt mindre energi till färre maskiner. Också inom informations- och dokumenthanteringsområdet kan vi se till att det finns en gemensam plats för dokument, i stället för att alla ska spara dem på servrar och skicka runt dokumenten på mail i olika versioner. Det sparar massor av datorkraft.

MARIA LINDÅS TROR mycket på trenden med tunna klienter.

– Det blir mindre belastning på mil-jön, både i tillverkningen av utrustning och i elförbrukningen när maskinen är i drift. Dessutom behöver en tunn klient inte bytas ut lika ofta, eftersom det bara är servern som behöver uppgraderas

när ny mjukvara kräver mer minneska-pacitet.

Hon håller med om att det kan vara ett problem att vi tenderar att byta ut elektronik och it-utrustning allt oftare:

– Tekniken utvecklas snabbt vilket gör att produkternas livscykel är allt kortare. Därför är det allt viktigare att se över hanteringen i alla led. Exempel på det är att välja bra utrustning, mil-jövänliga transporter och återvinning av gammal utrustning för att hindra att miljöpåverkan ökar i samma takt. Vi kan också ställa krav på leverantörerna när det gäller att avstå från att använda farliga ämnen, som bromerade flam-skyddsmedel, säger hon.

Allt fler företag formulerar miljömål för sin verksamhet. I Ateas egen miljö-policy ingår bland annat kravet att nya tjänstebilar ska vara miljöbilar. Alla 1 100 anställda har också nyligen genom-gått en självstudiekurs på miljöområdet som tar 3–4 timmar att genomföra. Ma-ria Lindås berättar att alla taxiresor till och från huvudkontoret i Kista utanför Stockholm görs med miljöbilar.

– Alla i hela världen har börjat tänka mer på miljön. Sverige och Europa är framstående och jag hoppas vi kan vara en förebild för andra länder. Jag tror verkligen på grön it! Man kan göra mycket med ganska små medel – ut-trycket ”många bäckar små” stämmer verkligen. Jag ser otroligt ljust på framti-den, säger hon. ■

FAKTA Maria Lindås

Vad gör du för miljön?”Att panta flaskor och att källsortera är goda vanor. Jag tittar alltid efter miljö-märkning när jag köper tvättmedel och diskmedel. Man behöver inte slänga gamla kläder och elektronik, i stället ger jag bort eller försöker sälja dem. Jag åker kollektivt och tar gärna tåget. Om jag måste åka taxi väljer jag alltid miljötaxi.”

Vad har du för bakgrund?”Jag har tre utbildningar: högskoleingen-jör med inriktning på industriell ekonomi, teknologie kandidat i elektroteknik (elek-tronikprylar och vad de innehåller kan jag ju!) och en fil kand i företagsekonomi. Jag har Ateas interna miljöutbildning och är väldigt intresserad av klimat och miljö. När det var klimatmöte på Bali gick jag upp tidigt på lördagmorgonen och såg på tv-sändningarna från konferensen.”

Vad gör du när du är ledig?”Jag är intresserad av möbler och inredning och är väldigt pysslig. Jag har en kreativ ådra och älskar att baka, helst hallongrottor och pajer.”

Vad gör du av all energi?”I tolv år dansade jag; balett, disco, funk, hiphop, ja, till och med bugg! Nu tränar jag på gym – gärna spinning, och går ofta på dansaerobics. Det är också skönt att komma ut i naturen och gå på promenader.”

Vad är viktigt för dig?”Min sambo och min familj – jag är väldigt familjekär. Jag och min sambo tycker om att resa och uppleva nya saker, både på hemmaplan och långt borta. Vi gillar också att se på film och gå ut och äta.”

267...


Smart kommunik ation på norska

E-post eller telefon, snabbmeddelande eller videomöte? Visst vore det praktiskt att kunna hantera alla olika kommunikations-tekniker med ett och samma enkla gränssnitt – dessutom miljö-smart med minskat resande. I dag fi nns lösningen. Tomorrow har besökt Ateas democenter i Oslo för att få veta mer om Unifi ed Communication.

Ateas Jonas Boström, Solution Area Manager på Atea, och Tomorrow reste till Norge för att titta närmare på Uni-fi ed Communication i praktiken.

På Ateas koncernhuvudkontor i Bryn strax utanför centrala Oslo fi nns ett unikt demonstrationsrum, där olika leverantörers produkter kan testas och demonstreras tillsammans. Här samsas utrustning från Microsoft, IBM, Nortel, Cisco, Ericsson och Tandberg. Det ser ut som ett vanligt mötesrum – fast med ett stort antal datorer, telefoner och bild-skärmar på ett bord längs ena väggen. Vi kikar in i rummet bakom, där det står fl era servrar i ett skåp och surrar tyst.

Här kan man testa Unifi ed Commu-nication med teknologi i olika kombi-nationer. Rummet är uppdelat på olika typer av utrustning som samverkar. Exempelvis kan besökare som har Cisco-utrustning göra en proof of concept vid ett bord, och de som har Ericssonutrust-

ning vid ett annat. Intresset är stort från kunderna. De vill se att Unifi ed Commu-nication håller vad det lovar tillsam-mans med den egna utrustningen.

karin løkke, som är ansvarig för Unifi ed Communication och var med och startade demonstrationsrummet våren 2006, visar oss runt. Det unika med demorummet är att man kan få prova Unifi ed Communication-lösningar både i Microsofts och i IBM:s miljöer. Besökaren kan på så sätt göra en praktisk jämförelse. Exemplen nedan är tagna från Microsofts Offi ce Communications Server 2007.

Gränssnittet ger överblick över alla kontakter, som syns i en lista i ett fönster på datorn. Det fi nns fl era alter-nativ för tillgänglighet, eller presence: tillgänglig, inte vid datorn, upptagen och stör ej. Man kan själv välja vilken status på tillgänglighet som ska synas för andra, men det enklaste är att låta datorn visa automatiskt om man är

tillgänglig. När du lämnar datorn ändras ”tillgänglig efter en stund” till ”inte vid datorn”. Går du på möte ändras det till upptagen, eftersom informa-tionen hämtas automatiskt från din kalender. För varje kontakt syns också hur mötespersonerna kan nås: telefon, chatt, e-post eller video. Klickar du på symbolen för telefon blir den du vill tala med uppringd. Klickar du på video kan ni se varandra, och öppnar du ett chattfönster så kan ni skriva snabbmed-delanden. Alltihop kan göras samtidigt, eller med en funktion i taget – och allt fi nns i samma meny. En stor skillnad mot tidigare är att mottagaren avgör hur han eller hon vill bli kontaktad. Det syns automatiskt i vilken mån den man söker fi nns tillgänglig för kontakt.

– Tröskeln för användaren är väldigt låg. Du ser direkt på skärmen vad du kan göra, säger dag fodstad, marknads- och partnerdirektör på Ementor.


Demorummet är inte någon tillrättalagd demonstrationsmiljö, utan innehåller äkta livefunktioner, betonar Karin Løkke. Unified Commu-nication-lösningen vi testar används av flera stora organisationer, till exempel norska Röda Korset, norska TV2, TV2 Nettavisen och Marine Harvest. Ett före-tag med filial i bland annat Dubai köpte lösningen samtidigt som vi var i Oslo.

– Kunden testade lösningen genom att ta med sig en pc till Dubai och kopp-lade upp den mot demorummet, berättar Karin Løkke. Kvaliteten på tal via pc och video var utmärkt över vanligt internet. Lösningen kommer att kunna effektivise-ra företagets kommunikation framöver.

Är det verkligen nödvändigt att kunna bli nådd hela tiden? I viss mån är det en generationsfråga, menar Dag Fodstad.

– När jag var liten och min pappa gick till jobbet, var han borta hela

till videofunktionen så att alla kan se varandra. Så småningom kommer dis-kussionen in på ett specifikt dokument. Karin Løkke startar funktionen Live Meeting och de får en gemensam bild på sina datorer där hon lägger upp do-kumentet, som alla kan göra ändringar i direkt. I Live Meeting går det också att lägga in en voteringsfunktion. Ordfö-randen ställer en fråga och formulerar svarsalternativen.

– För spontana möten räcker det att någon bjuder in en eller flera användare till en gemensam chatt, telefonsamtal eller videomöte, medan Live Meeting lämpar sig bättre för formella möten med en ordförande, förklarar Karin Løkke.

Live Meeting är också ett enkelt sätt att nå ut till många:

– Exempelvis kan vd starta ett Live Meeting och tala direkt till alla medar-betare, givetvis med inspelning, för att sedan lägga ut sändningen på intranä-tet, säger Karin Løkke.

Vid ett Live Meeting går det att välja om alla mötesdeltagare eller bara ordfö-randen ska synas i bild. Den som deltar i ett möte på distans kan se alla runt mötesbordet, med hjälp av Microsofts nya

Roundtable-kamera. Tack vare att den är röststyrd syns hela tiden den som talar automatiskt i bild. Parallellt med Live Meeting-funktionen kan två eller fler av mötesdeltagarna samtidigt använda alla Unified Communication- funktioner som vanligt, och skicka meddelanden till var-andra via ett chattfönster till exempel.

Även när Live Meeting används för envägskommunikation, kan mötesdel-tagarna signalera till ordföranden med standardkommandon som ”jag behöver hjälp”, ”jag hör inte”, ”tala långsamma-re”, ”jag har en fråga” och ”fortsätt”.

Karin Løkke går vidare och demon-strerar telefonfunktioner:

– Jag kan styra mina inkommande samtal till mobilen eller vilka telefoner jag vill. Det måste inte vara min egen tele-fon, jag kan till exempel låna en telefon i det rum där jag är för tillfället. Funktioner som man kan använda på sin dator kan man också använda på mobiltelefonen eftersom det även där finns en klient.

Det går bra att lämna röstmed-delanden som läses upp i mottagarens e-postprogram, eller att få sin e-post uppläst och svara på den via telefonen. Karin Løkke ringer också upp Exchan-geservern och kollar sin kalender. Hon

är sen till ett möte som hon flyttar fram femton minuter med röststyrning. Alla som ska vara med får automatiskt e-post om ändringen. Givetvis kan hon också söka och ringa upp vem hon vill genom röstkommando.

Servern kan inte norska, så Karin Løkke ger alla kommandon på engelska. Det låter precis som en konversation med en engelskspråkig sekreterare, om än lite korthugget från Karin Løkkes sida, efter-som hon inte säger ”please” eller ”thank you”. Man kan inte låta bli att le när ser-vern börjar räkna upp olika alternativ och Karin Løkke avbryter mitt i uppräkningen för att ge ett kommando. ”Sure” säger den inspelade rösten. Den är mycket artig, men verkar den inte lite, lite sur för att den inte fick prata färdigt...? ■

dagen och jag fick vänta tills han kom hem om jag ville fråga honom något. För mina båda tonårsbarn är det otänkbart. De vill ha svar direkt, säger han.

Undersökningar visar att yngre per-soner inte använder e-post. De tycker att det går för långsamt. I stället använder de chattprogram.

– Inom arbetslivet är gratis chatt-lösningar som Live Messenger (tidigare MSN) och ICQ inte så bra, bland annat eftersom de inte är säkra. En del i Uni-fied Communication är ju chattfunktion och den säkerställer att kommunikatio-nen krypteras internt på företagen och med andra företag man kopplat sig till. Dessutom kan chatt loggas, säger Jonas Boström, som visar oss runt. På sikt planerar Atea att bygga upp ett liknande testcenter i Sverige. Men tills vidare får de kunder som är intresserade av att testa Unified Communication fullt ut i praktiken åka till Oslo.

Vill du också testa Unified Communica-tion i praktiken? Ta kontakt med Robert Haglund på Atea för mer information.

FAKTA

Atea Sverige ingår tillsammans med Atea Finland, Ementor Norge och Topnordic Danmark i Ementorkoncernen. Demon-strationslabbet som beskrivs i texten finns på Ementors huvudkontor utanför Oslo.

”När nästa generation kommer ut på arbetsmarkna-den förväntar de sig att kunna fortsätta kommuni-

cera på det sätt som de är vana vid”

– När nästa generation kommer ut på arbetsmarknaden förväntar de sig att kunna fortsätta kommunicera på det sätt som de är vana vid. För att kunna konkur-rera om den bästa arbetskraften måste du erbjuda de nyaste lösningarna. Vi har märkt att Unified Communication triggar studenter, säger Dag Fodstad.

Han tror att nya kommunikations-metoder kommer att prägla arbetslivet framöver. I viss mån måste vi anpassa våra vanor. Det blir viktigare att hålla kalendern uppdaterad. I gengäld får vi massor av nya möjligheter.KARIN LØKKE VISAR hur hon kan välja att svara på e-post genom att ringa eller skicka ett snabbmeddelande. Medde-landet får automatiskt samma rubrik som e-postmeddelandet, så att motta-garen ser vilket ärende det gäller. Efter en stund går de över till telefon. Karin Løkke bjuder in en tredje person genom att dra och släppa en kontakt och lägger

Jonas Boström och Karin Løkke i demonstrationsrummet. På bordet står Microsoft Roundtable-kameran som filmar den som talar för tillfället. Skärmen på väggen visar hur det ser ut för dem som är med i mötet på distans.


Daniela är talangen som blommade ut till en fullfjädrad toppsprinter. Tillsam-mans med carolina klüft är hon bäst i Sverige på att hoppa långt, och Daniela har bland annat tre SM-guld fördelade på grenar som 100 meter och längdhopp.

När man träffar Daniela är det inte direkt en person som har ordet ”skade-problem” stämplat i pannan. Hon har en fräsch framtoning och utstrålar både lugn och harmoni. Ändå har hennes

liv inte alls varit vad hon hade planerat under den senaste tiden.

I början av 2007 var hon fortfarande en given kandidat till den svenska friidrottstruppen som ska tävla i OS i Peking 2008. Men någonting hände efter att hon hade deltagit i inomhus-EM i Birmingham under våren.

– När jag skulle börja träna igen kän-des inte min ena fot som den skulle. Jag fi ck ont och var väldigt stel, säger hon.

DET HELA VISADE SIG bero på en infl am-mation, en så kallad plantar fasciit (eller hälsporre). Det är en skada som upp-kommer vid höga belastningar av foten. I Danielas fall är det sannolikt hennes

många avstamp i längdhopp som ligger bakom infl ammationen.

– Det har varit tufft att gå från framgångar i två seniormästerskap – EM utomhus och inomhus – till att få kämpa på med många månaders rehabilitering. Jag har gått från att vara på topp till att falla ganska långt ned, och det påver-kade i början min motivation till att komma igen, berättar hon

Under en period förvärrades skadan och hon hade då till och med svårt att jogga. Nu kör hon fem pass i veckan med rehabträning. Det gäller framför allt att underhålla kroppen för att inte förlora muskelmassa.

– Den här motgången har helt klart påverkat mig som människa. Jag har blivit starkare och tänkt om när det gäl-ler många saker i livet, menar Daniela. Jag lägger mer tid på studier eftersom jag utbildar mig till sjuksköterska. Förut kombinerade jag skolarbetet med elitidrottandet och då prioriterade jag friidrotten.

Det väsentligaste för Daniela har varit att skapa sig ett helhetsperspek-tiv på tillvaron för att kunna komma tillbaka. Att känna stödet från familjen och vännerna menar hon ger den inre motivationen till idrottsutövandet. Hon får också hjälp av sitt team i klubben som ger support och massage. En annan viktig del är den osteopat* som ser till att hon får balans och rörlighet i krop-pen.

– Jag har också fått hjälp genom mental rådgivning. Efter skadan siktade jag på att komma tillbaka direkt till ut-omhussäsongen. Det gjorde att jag blev stressad, berättar Daniela. Med hjälp av den mentala rådgivningen har jag insett att det krävs lång tid av rehabilitering och träning innan jag kan nå toppnivån igen. Det gäller att vara trygg och inte stressa i träningen för det leder lätt till fl er skador. Det absolut avgörande är att ha ett positivt tänkande när det känns som tyngst med skadan. Det är då som min pojkvän, familj och kompisar kom-mer in i bilden och får mig att förstå att

det fi nns mycket annat roligt utanför friidrotten.

DANIELA FRAMHÅLLER att Ateas spon-sorskap har varit betydelsefullt för att kunna få hjälp av medicinska specialis-ter. Sponsorpengarna gör också att hon kan åka på träningsläger i varmt klimat. Det är nämligen något hon siktar på att göra under våren 2008.

– Jag är fortfarande i mina bästa år och har ännu inte fått ut allt jag kan. Nu har jag den inre styrkan att kunna träna upp mig till den nivå som jag var på innan skadan inträffade. Det är en lång väg med hård träning och där det gäller att lyssna till kroppens signaler.

Hennes förebild är kajsa bergqvist som slet av en hälsena två veckor före OS i Aten 2004 men som ändå kom till-baka och blev världsmästare i höjdhopp bara ett år senare.

– Det visar att det går att nå världs-eliten även efter en svår skada, säger Daniela. Mitt nästa tävlingsmål blir inomhus-EM i slutet av 2008. Men natur-ligtvis är det första stora målet att kunna springa och hoppa utan några som helst problem. Att ha något att se fram mot är det som ger mig störst glädje. ■

Hård träning är vägen tillbaka

Daniela Lincoln Saavedra

Född: 4 augusti 1984. Familj: Mamma Margareta, pappa Mauricio och lillasyster Victoria, sju år. Pojkvännen Jake från England. Bor: Lägenhet i Malmö. Intressen: Familjen, umgås med kompisar, shoppa och resa. Yrke: Pluggar till sjuksköterska. Största mål som friidrottare: Att kunna delta i OS 2012.Meriter: Junior-EM-brons 2003. SM-guld i längdhopp 2003, 2004 och 2006 och på 100 meter 2006. Inne-SM-guld i längdhopp 2006 och 2007.

”Jag tog ett helhetsgrepp på mitt liv. ” Det menar Daniela Lincoln Saavedra, som berättar om hur hon gjorde för att komma tillbaka till elitnivå efter den skada hon drabbades av under våren 2007.TEXT MARTIN NEANDER FOTO MAGNUS TORLE

*Osteopati är en modern form av manuell medicin. Händerna är osteopatens yttersta redskap för diagnostik och behandling av olika hälsoproblem.


På It-chefens dag, som infaller den 28 maj i år, öppnas portarna för Atea Bootcamp. Det är ett evenemang som nu går av stapeln för allra första gången, men som påminner påfallande mycket om It Boot Camp – som under fl era år arrangerades av Compaq just i Tylösand strax före sommaren.

– Det är ingen slump, säger magnus sallbring som är marknadschef på Atea. Det var ett mycket populärt evenemang och när ingen tagit över ansvaret att ar-rangera detta uppskattade Bootcamp, så

bestämde vi oss för att ta upp stafettpin-nen.

Nu har Atea gått från ord till hand-ling, och bjuder i skrivande stund in talare – såväl svenska som utländska – från branschens alla stora aktörer.

– Hela branschen kommer att vara representerad. Man kan räkna med att få höra de bästa talarna från företag som HP, Microsoft, Cisco och IBM. Att samla 500 beslutsfattare inom it vid ett och samma tillfälle gör att det är lätt att få dit internationellt erkända talare.

Atea Bootcamp kommer att bli närmare två dygn fyllda av kunskaps-förmedling, inspiration och erfaren-hetsutbyte, lovar Magnus Sallbring och hänvisar bland annat till att de räknar med att snabbt fylla de 500 deltagarplat-serna som fi nns tillgängliga.

Flera hundra it-specialister på ett och samma ställe, det låter som det är läge för att hitta likasinnade. Till exem-pel personer som brottas med samma vardagsproblem på jobbet som man själv gör.

Atea Bootcamp – smältdegel med sommarkänslor

Tänk dig Tylösand, just när sommaren står för dörren. Tänk dig två fullmatade dygn där du har tillgång till 90 seminarier och fl era internationellt kända talare. Lägg på femhundra it-chefer – och du ser årets Atea Bootcamp framför dig.TEXT PETER WIKLUND

36 ATEA TOMORROW 1/2008 ATEA TOMORROW 1/2008 37www.lge.com

Varför nöja sig med en skärm?

L206WU

En ny revolutionerande teknik från LG gör att man inte längre behöver vanlig datakabel till din monitor. Koppla istället in den med USB och få enkla menyinställningar samt möjlighet att koppla ihop upp till sex skärmar.L206WU har även höj och sänkbar fot samt tilt- och pivotfunktion.

LIFE’S GOOD WHEN YOU SEE THINGS DIFFERENTLY

– Självklart, och det är en av poäng-erna med Atea Bootcamp. Vi samlar deltagare från hela landet och då kan du till exempel nätverka med sådana som har exakt likadana arbetsuppgifter som du själv har – men på en helt annan plats i landet. Jag kan tänka mig att vi anordnar grupper för erfarenhetsutbyte för exempelvis kommunernas it-chefer.

Magnus erkänner emellertid villigt att det kan vara svårt att få ett effektivt erfarenhetsutbyte i en så stor grupp, så därför har de satsat på att köra ett tiotal parallella ”spår” med olika inriktningar. Den som i första hand är intresserad av strategiska frågor har sitt spår, medan den som exempelvis vill ägna sig åt djupdykningar i tekniska spörsmål går åt ett annat håll.

Under dagarna kommer det att finnas möjligheter att lyssna till ett halv-dussin keynote-talare – några riktade till hela deltagargruppen, några specialise-rade – och utöver det kommer många av sessionerna vara mer workshopbetona-de i mindre grupper. Dessutom kommer det att finnas delar som har mer av en

utbildningskaraktär, inriktade på olika aktuella tekniska frågor.

– Man ska kunna välja om man vill gå på rena teknikutbildningar, om man vill delta i de strategiska rundabords-samtalen eller om man helt enkelt vill passa på att bli uppdaterad om var bran-schen står och vart den är på väg.

EN SATSNING av det här slaget faller sig naturligt för Atea, som är Sveriges le-dande aktör inom it-infrastruktur. Tack vare den positionen går det att skapa en tillräckligt bred plattform och engagera alla ledande aktörer i branschen.

– Är man ute efter att få en snapshot över läget i it-branschen just nu, då kom-mer man att vara nöjd när man lämnar Atea Bootcamp, säger Magnus Sallbring.

En annan vinst med evenemanget är alltså erfarenhetsutbytet, något som enligt Magnus Sallbring effektiviseras av att det har lagts på en liten ort – långt från många av deltagarnas hemstäder.

– Vi har sett hur evenemang i storstä-derna blivit urvattnade, för att alla har splittrats åt olika håll när dagen är slut. Nu

kan man koncentrera sig på evenemanget i två dygn, och det kommer att märkas.

För dagarna är inte till ända bara för att schemat med seminarier och work-hops tar slut på eftermiddagarna. Kvälls-aktiviteter med mat och underhållning av olika slag utlovas – ett ypperligt tillfälle att knyta nya värdefulla kontakter.

– Det kommer att bli en riktig smält-degel med massor av både nytta och nöje!

Atea Bootcamp arrangeras i samarbete med IDG, vilket bland annat kommer att märkas genom att tidningarna TechWorld och CIO Sweden håller i varsitt spår – tek-nik respektive strategi – under dagarna. Dessutom kommer kunniga profiler från tidningarna dyka upp som moderatorer i rundabordssamtal och paneldebatter.

Allt detta kompletteras med en om-fattande mässa och utställning. Magnus Sallbring har noterat att det är många som efterlyser möjligheterna att se hur ny teknik fungerar i praktiken.

– Visst arrangeras det mässor regel-bundet, men det kan vara svårt att ta sig iväg från jobbet för enbart en mässa. Nu får man mässan på köpet.

FAKTA Atea Bootcamp

• Atea Bootcamp inleds vid lunch onsdag 28 maj och avslutas efter frukost fredag 30 maj.

• Evenemanget äger rum i Tylösand, och det finns möjligheter att bo på Hotel Tylösand eller inne i Halmstad.

• Det är lätt att ta sig till Atea Bootcamp. Utöver tåg och bil finns möjligheter att flyga till närliggande Halmstads flygplats.

• Atea Bootcamp erbjuds till självkost-nadspris. Detaljerade uppgifter om priser och anmälan kommer att annon-seras ut i branschpressen under början av våren.

Men hur ligger det till med fri-idrotten då – Atea sponsrar ju Svenska Friidrottsförbundet – kommer någon av de aktuella OS-profilerna att dyka upp på Atea Bootcamp?

– Jag kan inte lova att någon av våra svenska hopp kommer – då är de mitt inne i den intensiva uppladdningen inför tävlingarna – men någon repre-sentant med idrottskoppling ska vi definitivt se till att ordna! ■

Är man ute efter att få en snap-shot över läget i it-branschen just nu kommer man att vara nöjd när man lämnar Atea Bootcamp.”


Daniel Andersson är it-arkitekt på Karolinska Universitetssjukhuset och arbetar med att ta fram de system och register som behövs inom vården. Han har samarbetat med Atea i fem år.

– Vi har byggt upp en bra relation över åren, och de har lärt sig våra kärn- och stödverksamheter, säger han.

daniel andersson berättar om applikationen MIR, där Atea deltagit i utvecklingen:

– MIR sammanför sjukhusvård och forskning. Applikationen integrerar ett nationellt register över patienter som har reumatoid artrit med journalsyste-men TakeCare och EiRA. De innehåller bland annat information om miljörelate-rade faktorer som rökning, övervikt och sociala förhållanden.

En viktig funktion är beslutsstöds-grafer som ger en patientöversikt av behandlingsresultat i förhållande till vilka läkemedel som har använts.

– Läkaren kan till exempel se hur olika läkemedel påverkar patienternas tillstånd, både som upplevd skillnad och som påvisad, exempelvis i form av halter av ämnen i blodet. Det är av värde när man för en dialog med patienten om olika behandlingar och gör det lättare att ge rätt läkemedel till rätt patient. Vissa biologiska läkemedel är väldigt dyra, men ger ändå inte bättre effekt på en del av patienterna. Då kan man lika gärna välja ett billigare kemiskt läkemedel.

Kliniken använder MIR som ett instrument för dialog med patienten. De slipper också problem med bristande registreringsrutiner, eftersom de med hjälp av strukturerad inmatning bara behöver skriva in informationen en gång i journalen. Den exporteras sedan till kvalitetsregistret, där också forskar-na kan hämta information.

PROJEKTET KAISA har genomförts tillsam-mans med Atea med konsulten Arnold Andersson som främsta resurs. KAISA går ut på att föra in så många egenut-vecklade standardappplikationer som möjligt i målmiljön.

– Vi startade för tre år sedan och nu har

vi kommit till förvaltningsstadiet. Vi håller på och tittar på regler, rutiner och riktlin-jer för förvaltning och systeminförande.

Den huvudsakliga plattformen är en Java-plattform med öppen källkod och SQL-databatshantering, samt en JBOSS-applikationsserver. Men man har också en .NET-plattform och en SAS-plattform.

– Vi satsar mest på öppen källkod, men .NET är så utvecklat och etablerat att vi måste vara öppna för att ta emot sådana applikationer. På SAS-plattformen utveck-lar vi datalagertillämpningar för forskning, verksamhetsutveckling och kvalitetsupp-följning, berättar Daniel Andersson.

En av de viktigaste utmaningarna på Karolinska Universitetssjukhuset, med 15 000 anställda och 70 verksamhetsom-råden, är att få alla olika applikationer och system att fungera tillsammans.

– Som alla andra stora företag har vi många autonoma enheter, och tidigare har det saknats samordning. Det har lett till en spretig it-miljö med många olika tekniska plattformar genom åren, säger Daniel.

MED KAISA KAN mycket information sam-ordnas, tack vare det ramverk som upp-rättats med hjälp av Atea. I KAISA-miljön fi nns i dag ett 20-tal applikationer, men det kan nog landa på ett hundratal, tror Daniel Andersson. Han räknar med att om ett år föra in i genomsnitt två app-likationer i månaden och har som mål-sättning att mellan 60 och 80 procent av samtliga applikationer ska ha förts in i den kontrollerade miljön inom tio år.

– Det är en långsiktig resa, i dag har vi över 400 applikationer. Vissa Java- och .NET- applikationer kan migreras över till KAISA, men inte så många. De fl esta applikationer har utvecklats på andra teknikplattformar och andra språk.

Dessa får fortsätta att användas under sin livcykel, så länge de fyller sin funk-tion och tillför verksamhetsnytta.

Målet är att det framöver ska fi nnas en gemensam grund för alla applikatio-ner för att kunna dela data och sam-köra olika register. Men det är svårt att integrera data, då man använder olika terminologi i olika verksamheter och därmed olika system.

– Det är komplicerat och leder till svåra och dyra projekt. Vi vill sammanfö-ra information från biobanker, genetikda-tabaser och uppgifter om miljörelaterade orsaker i en gemensam databas som kan användas både för forskning, kvalitets-uppföljning och verksamhetsuppföljning.

ÅR 2002 BÖRJADE utvecklingen av den web-baserade applikationen LISA, som är ut-vecklad i SAS och Java. Daniel Andersson har arbetat tillsammans med Ateas Stefan Sörman i utformningen av LISA, som ska användas för produktionsuppföljning.

– Det ska stödja processarbetet och kunna svara på frågor som hur länge man får vänta på akuten, hur långa vårdtiderna på avdelningarna är och hur lång tid det tar från utfärdad remiss till ett svar, berättar Daniel Andersson.

LISA används inte bara av Karolinska Universitetssjukhuset, utan är tillgäng-ligt för alla som har vårdapplikationen TakeCare, som är vanlig på fl era håll, framför allt i Stockholms läns landsting. Centralt i utvecklingen av LISA har varit verksamhets-, begrepps-, process-, infor-mations- och databasmodellering.

– LISA behövs för att ta fram och följa upp verksamhetens mål och vision, så att vi kan utforma framtidens sjuk-vård och forskning. Det är ett nödvän-digt arbete för att vi ska kunna uppnå vårt mål – att bli ett av Europas fem bästa universitetssjukhus, säger Daniel Andersson, och sammanfattar med tre patientfrågor som vägleder läkarnas och forskarnas arbete inom sjukhuset:

– Varför hände det här mig, vad kommer att hända nu, vad ska vi göra åt det? För att svara på de frågorna behöver vi information och den samlar vi i våra KAISA-miljöer. ■

Karolinska Universitetssjukhuset använder hundratals applika-tioner och databaser som utvecklats i många olika språk genom åren. Atea har hjälpt till att skapa struktur och ta de första stegen mot samordning och en enhetlig plattform.TEXT MARIA MALM FOTO BENGT ALM

”Som alla andra stora företag har vi många autonoma

enheter, och tidigare har det saknats

samordning”

Samordning och överblick med KAISA, LISA och MIR

Daniel Andersson är it-arkitekt på Karolinska Universitetssjuk-huset. Här används hundratals applikationer och databaser. Nu har en enhetlig plattform utvecklats tillsammans med Atea.

40 ATEA TOMORROW 1/2008

nyaprodukternyaprodukternyaprodukternyaprodukternyaprodukternyapro-


nyaprodukternyaprodukternyaprodukternyaprodukternyaprodukternyapro-

Lenovo laserar ytterligare en ThinkPad. Denna maskin positioneras mitt emellan X61 och T61 med sin 13,3” wide skärm och 1440 x 900 upplösning. Spännade nyheter är att maskinen kommer med Solid State Drive; 64GB till att börja med. En annan nyhet är att det kommer att finnas UWB (Wireless USB). I övrigt har ThinkPad X300; Ultrathin DVD Burner, plats för upp till 4gb minne 667mhz, fingeravtrycksläsare, 802.11n, TPM 1.2. Minsta vikt: 1.13 kg. Beställnings-bar i slutet av februari.

Lenovos nya Workstation – ThinkStation D10

Lenovo har lanserat en 2-processors workstation efter ThinkStation S10 som behandlades i förra Tomorrow. ThinkStation D10 har plats för dubbla processorer. 2xPCIe x16, 2xPCI x8, 2xPCI-X och 1xPCI. Den kan rackmonteras och köra både SATA och SAS diskar. 8 minneskortplatser vilket gör att man kan ha 64GB minne som max när 8GB dimmarna släpps i mars. Mått: 43,4x21x60,2 cm. Vikt: ca 25kg.

Nytt ThinkPad segment - ThinkPad X300

Ny High-end Workstation Celsius R650 från Fujitsu-SiemensFujitsu-Siemens lanserar de nya 2-processors Workstations R650 (high-end) och R550 (Compact model).

Den nya R650 har högre prestanda än föregång-aren R640. Det är en Mini-Tower Workstation som kan rackmonteras med en extra option. R650 kan ha max 32 GB FB-DIMM minne. Följande kortplatser finns: 2x PCIe x16, 1xPCIe x4 och 2xPCI-X samt 1xPCI. Lediga fack är 4x3,5” intern och 3x 5,25” för åtkomst utifrån. Den kan utrustas med 80-750 GB SATA II-diskar eller 73-300 GB SAS-diskar och har Dual Gigabit Ethernet. Maskinen kan fås utrustad med 2x Intel Core2 Duo E6505 2,33 GHz eller upp till 2x Quad Core X5460 och har chipset i5400 och har 8 minneskortplatser för 667 MHz (max 8 GB). Da-torn skall kompletteras med grafikkort ur ett Fujitsu-Siemens-sortiment. På baksidan finns uttag för bland annat parallell anslutning.

I början av 2008 lanserade Intel två nya processor-serier, T8000- och T9000-serien som inte påverkar befintliga hårddisk-imager. Serien bygger på Penryn Core med de nya, tunnare linjerna 45 nm. Dual Core drar mindre ström (Deeper Sleep state) och ger då 0,5-1 timme längre batteritid vid samma förut-sättningar. De avger mindre värme och reducerar behovet av kylning. Dessutom finns Dynamic Ac-celeration Technology: om programmet bara utnyttjar en processor stoppas den outnyttjade och farten ökas på den som används med 10 procent. De nya processorerna levereras i slutet av februari och då ändras etiketterna till Intel Centrino vPro.

Skillnaderna mellan T8000-serien och T9000 serien är bland annat:• Processorhastighet: T8100 2,1 GHz Dual Core, T8300 2,4 GHz Dual Core• Processorhastighet: T9300 2,5 GHz Dual Core, T9500 2,6 GHz Dual Core • Cache: T8000=3 MB, T9000=6 MB

Intel lanserar nya upp-fräschade Dual-Core processorer för bärbart

I förra numret av Tomorrow skrev vi om xw4600 som den första i raden av nya workstations från HP. Nu finns de två efterföljande 2-processorsmaskinerna xw6600 (PW454EA#AK6) och den mer utbyggbara xw8600 (PW453EA#AK6) tillgängliga.

XW6600 är utrustad med en Intel Xeon 2.66ghz Quad Core och har plats för en pro-cessor till. 2x1 GB 667mhz minnen (max 32gb). 2xPCI, 2xPCIe x4 och 2 PCIe x16. 250 GB SATA (upp till 6 diskar) samt DVD+/-RW. Den måste kompletteras med ett grafikkort. Mått: 44.1x16.5x44 cm. Vikt ca 17 kg.

XW8600 har en Intel Xeon 3.00ghz Quad Core med plats för en processor till. 2x1 GB 667mhz minnen (max 128GB). 1xPCI, 1xPCI-X slot,1xPCIe x1 eller x8 (valbar), 2xPCIe x8 och 2xPCIe x16. 500 GB SATA (upp till 8 diskar) samt DVD+/-RW. Maskinen måste kom-pletteras med grafikkort. Mått: 45.4x21x52.5 cm. Vikt: ca 21kg.

Värt att nämna är att det även kommer en ny xw9400 i mars som kommer att kunna utrustas med AMD Quad Core Opteron.

Mer kraft i HP:s nya xw6600 och xw8600

Alla DeskTops och bärbara datorer i Ateas Fokussortiment är nu miljövänliga och energisnåla.

De stationära datorernas nya 220 V nätaggregat med 80 pro-cent verkningsgrad sparar ca 32 procent energi jämfört med tidigare modeller. Det sparar ca 101 kWh/år och stationär dator. Man sparar ännu mer om man måste kyla byggnaden och dessutom skonar man miljön. ES 4.0 kommer att användas i nästa Verva-upphandling.

Grön it – nu i Ateas Fokussortiment


Krönika


Hur förändrar man en värld?Ett amerikanskt uttryck jag gillar är ”put your money where your mouth is”. En svensk översättning skulle kunna vara ungefär ”mindre snack och mer verkstad”; snacka mindre och agera mer.

Miljöfrågan är här och nu. Det är i vår generation vi måste få ett trendbrott och det är du och jag som måste göra det.

Vi kan inte skjuta över ansvaret för detta på nästa generation. Vi kan inte heller skjuta över ansvaret på någon annan över huvud taget

utan det är du och jag som måste

ta detta ansvar och vi måste

gör det nu.Oavsett om man talar om

miljön, ekonomiska orättvisor eller bristen på global soli-daritet, så är det intressant hur vi människor resonerar. Det är inte svårt att komma överens om vad andra borde göra; ”om bara storbolagen betalade lite högre skatter, kunde vi få världens bästa sjukvård”. Eller ”om USA förband sig att inte släppa ut mer koldioxid per capita än världen i övrigt skulle vi kunna nå de miljömål vi eftersträvar.”

Vi är fega. Vi kommer aldrig till rätta med stora problem om inte de som till största delen bidrar till problemet tar ansvar. Samtidigt kommer vi aldrig någonsin kunna lösa några problem om vi bara ägnar oss åt att skjuta över ansva-ret på andra.

Det finns forskare som säger att det kvittar om du och jag kör miljöbilar eller om vi tänker miljö i vardagen, eftersom vår miljöpåverkan är så försvinnande liten i ett globalt perspektiv. Det är detta som jag tror är så farligt. Det ger oss bara en ursäkt att sitta kvar vid kaffebordet och tala om vad alla andra måste göra.

Oavsett vilken förändring vi vill bidra till i världen, så är det när du och jag bestämmer oss för att agera själva – att själva ta ansvar – som något händer. Vi är inte enbart privat-personer. De flesta av oss finns även med som beslutsfattare på olika nivåer inom näringslivet och inom offentlig förvalt-ning. När vi bestämmer oss så påverkar det inte enbart våra beslut som individer, utan även som yrkesverksamma.

När du och jag är beredda att leva lite mindre bekvämt på grund av att vi inser att det är bra för miljön – det är då vi kommer att kunna komma tillrätta med världens miljöproblem. Det är när vi är beredda att betala lite mer för de varor och tjänster vi köper, om det innebär ett bättre miljöval, som vi kommer få se en förändring i hur vi ser på miljöfrågorna. Om vi säger ”jag föredrar miljövänligt, men bara om det är billigast” så kommer vi aldrig i mål.

Oavsett om vi vill skapa en mer kärleksfull värld, ett mer rättvist samhälle eller ett jordklot som mår bra och som kommer att finnas kvar till våra barn och barnbarn, så är det du och jag som måste bestämma oss och vi måste vara beredda att betala priset. Annars går det aldrig.

Magnus Sallbring

��

��

��

��

��

��

��

��


Atea Sverige ABBox 1816493 Kista B SVERIGE

PORTOT BETALT

© Copyright 2006 Hewlett-Packard Development Company, L.P. Med ensamrätt.

Har du verkligen råd att inte vända dig till Atea?HP är stolta över att ha Atea som Preferred Partner. Atea har expertkunskapen och närheten som gör dem så bra på att skapa anpassade lösningar för sina kunder. De är certifierade samt specialiserade inom hela HPs produktsortiment.

Atea som StorageWorks Solutions Specialist kan hjälpa dig att förenkla din it-konfiguration. De tillhanda-håller skräddarsydda och lättanvända lösningar för lagring och andra verksamhetskritiska funktioner.

Med Ateas överlägsna meriter och oöverträffade kundservice har du verkligen inte råd att vända dig till någon annan.

Documents

Tomorrow 01 2008 - resources.mynewsdesk.com