FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

HandlingI de norska ungdomsförbunden råder det febril aktivitetredan ett par år före skolvalet 2011. Banderoller ska må-las, tal putsas och gemensamma krafter mobiliseras.Johanne är sjutton år och medlem i AUF, Arbeiderparti-

ets ungdomsförbund. Hon drömmer om en internationellkarriär, gärna inom FN, och beskriver sig själv som snäll,ambitiös, tävlingsinriktad och med höga krav på sig själv.Men trots att hon filar på sina tal och deltar i mindredebatter där hon pläderar för lägre åldersgräns för att fårösta, drar hon sig ur när hon erbjuds att delta i den storaskoldebatten inför skolvalet. Har hon verkligen det somkrävs för att bli en god debattör?Henrik som är medlem i FPU, Fremskrittspartiets ung-

domsförbund, är inte rädd för att ta debatten. Tillsam-mans med partikamrater prövar han sina argument införde provocerande frågor de ofta möter. Hur ska han bästförsvara deras invandringsrestriktiva ståndpunkt, deraskvinnosyn eller deras hållning i Israel-Palestinafrågan? Enresa till Västbanken, där han möter representanter frånbägge sidor, hoppas han ska ge honom fakta och argu-ment som han sen kan använda på hemmaplan.Sana är sexton men kan knappt bärga sig tills hon har

fyllt arton. Inte för att kunna köpa öl och cigarretter, utanför att hon då äntligen kan få rösta. Till dess lägger honall sin energi och tid på SV, Socialistisk Venstre, där honhar ett starkt systerskap med andra tjejer som peppar,coachar och ger varandra feedback. Snart vågar honslänga sig ut i sin första debatt. Vid ett möte för muslimsk ungdom, dit flera andra ung-

Till ungdomen

Den norska dokumentärfilmaren Kari Anne Moe bör-

jade 2009 följa fyra norska ungdomar från fyra politiska

ungdomsförbund och deras förberedelser inför skolva-

let 2011. Den 21 juli beger hon sig tillsammans med

Johanne till Arbeiderpartiets ungdomsförbunds som-

marläger på Utøya. Dagen efter befinner hon sig åter i

Oslo medan Johanne är kvar på Utøya. På eftermidda-

gen, vid halv fyra, detonerar en sprängladdning i de

centralt belägna regeringskvarteren och åtta personer

omkommer. Två timmar senare anländer mannen

bakom dådet, Anders Behring Breivik, med färja till

Utøya där han skjuter ihjäl sextionio människor. De

flesta är ungdomar. Tillvaron och Moes film tar en dra-

matisk och tragisk vändning.

”Till ungdomen” beskriver ungdomars politiska enga-

gemang och deras drift att förändra sin tillvaro, sin

framtid och sitt land. En film som bubblar av positiv

energi och förmedlar den känsla av samhörighet som

ett gemensamt mål skapar. Men Moe lyfter också fram

de tvivel man som ung kan känna inför vuxenlivet. Och

slutligen de konsekvenser som ett personligt och kol-

lektivt trauma får för det fortsatta engagemanget.

Rekommenderad från åk 8 & gymnasiet

EN FILMHANDLEDNING AV

LOUISE LAGERSTRÖM

universitetet. Sana saknar flera elever som skulle börjat ihennes klass men är ändå sugen på att påbörja det poli-tiska arbetet. Henrik fortsätter att jobba för Freskrittspar-tiet även om han helst tränar ett ungdomslag i fotboll.Haakon riktar all kraft på att komma in i kommunfull-mäktige.Arbeiderpartiet går segrande ur skolvalet medan det går

betydligt sämre för både SV och FPU. Haakon flyttarhemifrån och kniper den eftertraktade platsen i kommun-huset åtminstone för fyra år framåt. Henrik gör sig självoch sin familj stolt genom att komma in på juridiklinjen.Sane fyller sjutton och närmar sig dagen då hon får rösta.För Johanne är allt fortfarande skört och ovisst. Mardröm-mar förföljer henne och hon vet inte hur hon ska tacklalivet. Men familjen och hennes älskade syster finns däroch hon tar en dag i sänder.

Politiskt engagemang”Till Ungdomen” är en film om ungas politiska engage-mang. Den beskriver de politiska ungdomsförbunden iNorge som både vitala och avgörande för återväxten avnorska politiker. De landsomfattande skolvalen som hållssedan tjugo år är en stor och viktig medial händelse iNorge och brukar ge indikationer åt vilket håll det riktigavalet senare kommer att gå. Vi följer de fyra ungdomarna under skolvalsförberedel-

serna. Att de verkligen brinner för politik och drömmerom att kunna förändra samhället går inte att ta miste på.

• Alla har de olika bevekelsegrunder om varför de hargett sig in i politiken. För några handlar det om drömmenom en karriär, för andra är det bara ett naturligt sätt attkunna arbeta med viktiga frågor och skaffa sig makt attpåverka. Fundera över de olika ungdomarnas motiv attengagera sig politiskt. Vilka frågor brinner de för? Hurarbetar de för att föra ut sitt budskap? Hur värvar de nyamedlemmar?

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

domspartier också har bjudits in greppar hon mikrofonenoch debatterar för det som hon brinner för. Demokrati,jämlikhet för alla och kampen mot fördomar.Haakon som har haft en trasslig barndom är starkt foku-

serad på sin egen utveckling och finner att han bäst fårutlopp för sina åsikter inom Höyre. Även deras ung-domsförbund fokuserar på hur de framställer sig självaoch man håller kurser i kroppsspråk, retorik och debattek-nik. Frågor om barn och ungas situation ligger honomsärskilt varmt om hjärtat och han jobbar stenhårt för enplats i kommunfullmäktige.Tidigt på morgonen den 21 juli tar Johanne färjan över

till Utøya och AUF:s årliga sommarläger. Solen skiner,man badar, lyssnar på musik och till tal av utrikesministerJonas Gahr Störe, man festar och spelar kort. Johanneringer hem nästa morgon och berättar att hon har ”över-levt” den blöta natten i tält. Senare på eftermiddagenbefinner sig hon och de hundratals andra ungdomarnamitt i en mardröm.I en lång sekvens berättar Johanne om upplevelsen på

ön då hon först inte förstod vad som hände. Hur honsedan bevittnade andra ungdomar mördas och självberedde sig på att dö, och hur hon till slut lyckas springamot en båt som tar henne därifrån. Traumat kommer attfärga hennes liv för alltid och hon finner det efteråt tungtatt mobilisera kraft för valrörelsen. Vem kan tänka påsådant nu?Terrorattacken mot AUF och Arbeiderpartiets hjärta

påverkar givetvis hela Norge och alla partier ställer sigenade i ett fördömande av dådet. De andra ungdomsför-bunden är lika chockade och man lägger ned de plane-rade skoldebatterna. Oslos gator och torg fylls av rosor,minnesord och värmeljus. Och tillsammans med kunga-hus och statsminister ställer sig det norska folket upp ikampen för ett inkluderande och mångfasetterat Norge.Vid skolstarten lägger den 22 juli sordin på stämningen.

Johanne biter ihop och påbörjar sina ekonomistudier på

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

Vid AUF:s sommarläger på Utøya håller utrikesministerJonas Gahr Støre ett tal där han säger att det är med liteglad-rädda känslor (för att citera Alfons Åberg) som hanställer sig framför de hundratals ungdomarna. Hans erfa-renhet är att deras frågor ofta är vassare och tuffare än devuxnas. De ställer honom till svars utan att be om ursäkt.Och det framställs som att de norska ungdomsförbundenär något de etablerade partierna inte kan bortse ifrån.

• I Sverige har det har varit en tydlig trend under lång tidatt de politiska ungdomsförbundens medlemstal harminskat. Några exakta siffror på hur många som är an-slutna till de olika förbunden är nästan omöjligt att fast-ställa då man inte följer samma ålderskategorier och dethar tyvärr också förekommit fusk med medlemsantaletfrån vissa förbund. Fundera över varför vi har denna situ-ation i Sverige. Hur uppfattar ni att ungdomars politiskaengagemang ser ut idag? Har man övergivit partierna föratt istället engagera sig i enskilda frågor, och hur tar sigdetta engagemang i så fall sitt uttryck?

• Ungdomarna i partiet arbetar som man traditionelltarbetat med politik. Genom debatter, demonstrationeroch dörrknackning. Genom vilka andra kanaler kan poli-tiska budskap föras ut idag? Om ni själva är politisktengagerade, hur arbetar ni?

• Att ge sig in i politiken handlar om att vilja förändra ochatt tro på att detta är möjligt. För filmens ungdomar ärpolitik en del av livet och vardagen, men också en frågaom visioner och ideologier. Något som slutligen blir enfråga om demokrati. Om inte tillräckligt många engagerarsig politiskt, vad innebär det för demokratins fortsattaöverlevnad? Vad tänker ni kring politik överhuvudtaget?Är det något som angår oss, eller något vi överlåter åt enmindre elit? Har man ansvar att engagera sig eller måstedet vara frivilligt?

Parti och identitetFilmens ungdomar har skilda bakgrunder och kommerfrån olika miljöer. Johanne bor med sina föräldrar i ettstort hus med trädgård i ett välbärgat område. Familjenhar en studietradition och Johanne har stöd hemifrånbåde i sina val av studier och om hon eventuellt skullevilja ta ett sabbatsår. Hennes syster finns också som entrygghet och är den som hon anförtror sina tvivel införlivet och politiken. Trots att Johanne är ambitiös är honosäker på om hon är rätt person för att debattera i skolva-let. Har hon den rätta talangen för en framtid inom politi-ken?Sane kommer från en muslimsk bakgrund och är ny i

politiken. Trots det är hon klar över sina åsikter och sinsyn på hur samhället bäst ska förändras. Men som Johan-ne drabbas också hon av osäkerhet och är påtagligt ner-vös inför sin första debatt. Henrik bor i ett ordinärt bostadsområde utanför Oslo

med sin ensamstående mor som han beundrar enormt.Hon har mer eller mindre själv uppfostrat både honomoch hans yngre bror. För hennes skull vill han skapa enbra framtid och hjälpa henne att få det bra på åldernshöst. Det politiska engagemanget har dock en viss kon-kurrens från fotbollen som också upptar mycket av hans

tid. Han blir ofta hårt ifrågasatt och kritiserad men för-söker att utveckla både debatteknik och skaffa så braargument som möjligt.Haakon har en trasslig historia där han efter sin mam-

mas död kastades ut av sin far som ville bilda ny familj.Hans yngre syster hamnade i fosterhem, där hon dock fickdet bra, och han själv fick flytta in med sina farföräldrarsom gett honom mycket kärlek och fortsätter att vara hansstöd. Trots en inte helt trygg uppväxt tycks han besitta ettgrundmurat självförtroende och ser sin väg mer ellermindre utstakad inom politiken.

• Henrik säger att det är viktigt att minnas var man kom-mer ifrån. Man kanske kan frigöra sig till viss del från sinbakgrund, men aldrig glömma den, menar han. Funderaöver hur de olika ungdomarnas bakgrund präglat denriktning de väljer i politiken. Har någon gjort val som för-vånar, eller är deras val något som man förväntar sig medtanke på deras sociala bakgrund? Hur färgar deras poli-tiska åsikter deras identitet och hur färgar deras identitetderas politiska åsikter?

• I filmen diskuteras bland annat frågan om sänkt rösträtttill sexton år för att yngre människor ännu tidigare skakunna vara med och påverka. De som är emot frågar sigom man vill gå hur lågt som helst medan de som argu-menterar för använder argumentet att myndighetsåldernofta legat högre än rösträttsåldern genom historien. Hurtänker ni kring det? När är man mogen för att sätta sig in ipolitiska frågor och vid vilken ålder bör man ha rätt attrösta?

• Rött är lika med vänster, blått symboliserar högern ochmiljöpartiet låter den gröna färgen vara en självklar mar-kör för sina värderingar. Så ser det ut i många länder.Vem vi är och vad vi röstar på kan ibland också verkaförutsägbart. Om man generaliserar så finns det en bildav att välbärgade människor röstar höger, arbetare social-demokratiskt, kulturarbetare vänster och de som är miss-nöjda med alla traditionella röstar på högerpopulistiskapartier som Fremskrittspartiet eller Sverigedemokraterna.Skulle ni säga att det ligger något i dessa generalisering-ar?

• Hur formas vår politiska identitet? Vilka fördomar harvi kring olika partier och vilka de är som tillhör och fö-reträder dessa? Skulle ni kunna beskriva en typisk mode-rat, socialdemokrat, vänsterpartist, kristdemokrat osv?

• I den politiska debatten menar en del att vi idag saknaren diskussion om ideologier och visioner om hur vi vill attsamhället ska formas. Hur tänker ni kring dessa frågor?Vad är ideologi? Vad tycker ni att politiken handlar omidag?

• Filmen vill också visa på de tvivel man kan ha inför attrepresentera ett parti och vara deras språkrör utåt. BådeJohanne och Sana brottas emellanåt med osäkerhet kringom de är av rätta virket. Hur tar sig deras tvivel uttryck?När är man mogen att ägna sig åt politik enligt er? Hurformar man sina ideal och åsikter? Finns det en skillnadmellan killar och tjejer, i filmen eller generellt?

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

Respekt för allas åsikter”Jag håller inte med om vad du säger, men jag är bereddatt gå i döden för din rätt att säga det.” Detta citat till-skrivs ofta den franske upplysningsfilosofen Voltaire menskrevs egentligen av en av hans levnadstecknare EvelynBeatrice Hall som menade att det utgjorde sentensen avVoltaires hållning som den framställs i ”Traktat om tole-ransen”.En attityd och hållning som också skulle kunna tillskri-

vas ”Till ungdomen”. Politiska meningsskiljaktigheter ochåsiktsbataljer är en del av politikens vardag. Så också förungdomsförbunden som övar sig att möta argument, intesällan genom att misskreditera motståndaren. Henrik tarhjälp av kompisarna i hur han ska bemöta frågor kringexempelvis kvinnans eget ansvar vid en våldtäkt. Detbästa är att svartmåla motståndarna för att ta fokus frånsvagheten i sina egna idéer. Sana peppas också att attack-era Höyres ungdomar med deras oheliga allians medFremskrittspartiet för att få dem att framstå i sämre dager.Det finns dock ömsesidig respekt ungdomspartierna

emellan som blir särskilt tydlig efter händelserna påUtøya. De samlas alla kring tanken kring det öppna sam-hället och rätten att uttrycka sina åsikter.

• Inför skolvalet ställer många elever Henrik mot väggenoch undrar om han verkligen står för de fördomar motinvandrare som moderpartiet ofta ger uttryck för. Självvill han samla fakta och kunskap. En resa till Israel,Palestina och besök vid Knesset där han ska lyssna på debägge sidornas ståndpunkt är en del av hur han försökerbygga en stadigare grund för sina åsikter. Hur tycker ni attHenrik lyckas bemöta de som konfronterar honom?

• De olika ungdomsförbunden från höger till vänsterutgör ett brett spann och står ibland för diametralt skildaåsikter. Skolvalen blir i förlängningen en övning i endemokratisk process. Hur uppfattar ni att stämningen ärmellan de olika partierna? Hur skildrar filmen dennaskolvärldens egen valrörelse?

• I dagens svenska politik har de olika partierna allt mer

kommit att likna varandra och vi ser tecken på att manstjäl både varandras idéer, vokabulär och framtoning.Man brukar tala om att många samlas kring mitten påhöger/vänster-skalan. Hur tänker ni kring att de tydligaskillnaderna mellan partierna, åtminstone i retoriken,suddas ut? Är det bra och i förlängningen tryggare, att detfinns en majoritet som tycker lika, eller bör politiken stötaoch blöta skilda åsikter mot varandra? Vilken roll spelarkonfrontationen i politiken? Vilka möjligheter har ung-domsförbunden att dra frågorna till sin spets jämfört medde röstberoende ”vuxenpartierna”?

• Anders Behring Breivik förkroppsligar motsatsen till Vol-taires devis, ett tragiskt exempel på någon som inte tolere-rar andras åsikter. Så till den grad att han var beredd attdöda. Hans motiv var politiskt tydliga; det var de uppväx-ande politikerna i AUF som var måltavlan. Hur skapar vioch bevarar ett gott politiskt klimat och respekt förvarandras åsikter?

Utøya – personligt och kollektivt traumaHändelserna den 22 juli var den värsta terrorhandlingsom drabbat Norden sedan andra världskriget. Ett slagmot makten, det politiska ungdomsengagemanget och detöppna samhället. Vad de drabbade ungdomarna och derasfamiljer upplevde kan vi knappast föreställa oss vidden av,även om vi hört flera vittnesmål, inte minst Johannes egenberättelse i filmen. För henne blir livet aldrig detsammaoch när det är dags för höstens valrörelse har det gåttungefär sex veckor sedan Utøya. Minnena och mardröm-marna jagar henne fortfarande även om hennes familjförsöker stötta och förstå. Samtidigt är hon ensam omvissa upplevelser och att bara tackla vardagen är svårt.Hon känner press både från sig själv och omgivningen.När ska hon börja leva som vanligt och hur länge har manrätt att sörja?Men det finns också ett kollektivt trauma i Norge som

påverkat hela nationen. Precis när bomben hade smällt iregeringskvarteren sökte man svaren på vem som hadegjort detta. Islamister låg nära till hands, en nästan rygg-märgsmässig reflex sedan terrordåden i USA 11 septem-

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

ber. Sana som är muslim hörde att det genast floreradesådana rykten och oroade sig för vilka konsekvenser detskulle få för henne och hennes familj. När det visade sigvara en vanlig norsk man fick hela landet en chock ochden norska självbilden en törn.

• Under en debatt berättar Sana att hennes mor slängdesig på knä och bad att det inte skulle vara en muslim sombegått detta. Hon ställer samtidigt frågan till panelen.Skulle vi ha ens ha diskuterat om han var vansinnig omdet varit en muslimsk person? Detta sätter fokus på vårbild av hur vi föreställer oss en terrorist i allmänhet, ochbilden av Breivik som undantag. Diskutera vidare kringdetta. Hur var er egen spontana reaktion kring vilka somgjort det när det hände och hur tänkte ni när det blevkänt vem som var gärningsmannen? Hur förhåller vi osstill att fienden kan vara någon inte helt olik oss själva?

• Även om det bara var en person som stod bakom terror-dåden infann sig en känsla av att det öppna samhället varhotat. I filmen hör vi Carl I Hagen, före detta partiledareför Fremskrittspartiet, avfärda Breivik som en ensam gal-ning med säregna föreställningar utan någon ideologiskförankring på högerkanten, medan Henrik uppriktigtbesväras av att Breivik hade ett förflutet i hans parti. Medtanke på att det har bildats nätverk med ”fans” som sällarsig till Breiviks idéer, bör vi frukta att det finns fler somser våldet som det enda sättet att föra fram sitt budskap?Hur går era tankar kring dessa frågor?

• Hur skildrar filmen på vilket sätt dåden påverkade na-tionen Norge? Hur fann man styrka? Hur svarar man påterrordåd; med mer kontroll och bevakning eller ännumer öppenhet? Hur skapar man balans för att vi ska kän-na oss trygga men ändå fria i samhället?

• Många har beskrivit attentatet som ett slag mot demo-kratin och det öppna samhället. Hur tror ni att detta kom-mer att påverka det norska, och även det svenska samhäl-let i framtiden? Skrämmer detta unga människor från attengagera sig politiskt eller kan det få en motsatt effekt?

Ett historiskt dokumentFilmens norska titel ”Til ungdomen” syftar på en dikt ochsång som skrevs 1936 av den norske poeten Nordahl Grieg.Genom att sjunga den hämtade tre flickor kraft medan desimmande flydde bort från skjutandet på Utøya. Den harframförts många gånger sedan 22 juli och dess ord symboli-serat en fortsatt fredlig hållning mot de som vill ont. Dessförsta vers lyder:

Bryt av mot fiendskap, gå rak i din tid.

Mitt uti blodig storm välj fredens strid!

Oskyddad frågar du, med händerna vida:

Vad är mitt vapen, med vad skall jag strida?

Filmaren Kari Anne Moe hade en idé om att göra en doku-mentär inspirerad av hennes favoritfilm ”Breakfast Club”.Hon började följa de fyra ungdomarna 2009. Hon hade justlämnat Johanne på Utøya och befann sig i centrala Oslo föratt intervjua Sane när de hör explosionerna. Moes film taren ny vändning och beskriver hur de fyra, deras vänner ochhela Norge genomlever tiden efter katastrofen.En dokumentärfilm är till sin natur en resa som inte alltid

har en given utgång eller slut. En filmare kan ha sina inten-tioner och sina mål med vad som ska skildras. Inte destomindre kan verkligheten föra skeendet i vilken riktning somhelst utanför filmarens kontroll. Detta är i högsta grad falletmed ”Till Ungdomen”. Men dokumentärfilmen är precis som den fiktiva filmen

en regisserad verklighet och bygger på ett urval av bilder,olika sceners placering i förhållande till varandra genomredigering och inte minst musikläggning.

• ”Till Ungdomen” låter ungdomarna komma till tals. Ge-nom fragment från deras bakgrund och den miljö de rör sigi formas fyra porträtt och samtidigt en större bild av poli-tiskt engagemang. Utan varken kommentarer eller en synligfilmare växer filmen fram. Fundera över hur Kari Anne Moemejslar fram porträtten av de fyra ungdomarna? Hur för-håller sig kameraögat till de medverkande?

FILMHANDLEDNING UTGIVEN AV SVENSKA FILMINSTITUTET. TEL 08-665 11 00. WWW.SFI.SE/FILMISKOLAN

• Bilderna när Johanne en solig morgon går iland på Utøyaackompanjeras av en sång med texten ”Det är ingen somvill dig nåt ont nu i natt”. Det inger ett isande varsel. Vi sertälten, som de flesta av oss bara sett i nyheterna, blöta ochraserade efter dåden. Vi ser glada ungdomar som snart skabefinna sig i helvetet. Senare finns teamet på plats i Osloockså när bomben briserar. Fundera över hur dessa bilderfylls med betydelse för att vi har kunskap om vad som skaske? Hur upplever vi dokumentära bilder så som i filmentill skillnad från när vi ser samma sak i nyhetsinslag?

• Filmen har en dramaturgisk tydlig kurva där terrordå-den hamnar i mitten av filmen. En av filmens starkastepartier är utan tvekan Johannes egen berättelse om hurhon gömde sig undan mördaren och hennes beskrivningav en ofattbar skräck och utsatthet. Hon filmas rakt uppoch ner i halvbild mot en fondtapet med skogsmotiv ihennes sovrum. Det blir ännu effektivare eftersom det ärsamma vägg som hon tidigare, avsevärt mer oskuldsfullthar berättat om sina drömmar och sin rädsla för att tadebatten. Nu är det en helt annan slags rädsla som be-skrivs. Hon berättar detaljerat och sakligt i närmare fem-ton minuter som får tiden att närmast stå still för oss somlyssnar. Denna scen är fullständigt avskalad, i princip ore-digerad, bortsett från något klipp som kanske är en and-paus för att Johanne (eller vi) skall kunna hämta kraft.Detta parti kommer vara något man vill (och måste) prataom efteråt. Den visar att film som så ofta använder olikatrick för att skapa stämning här är raka motsatsen. Ettrent dokument av en personlig berättelse bortom all för-ställning. Vilka känslor väcker denna scen hos er? Hurupplever ni den som filmiskt vittnesmål?

Om man vill läsa mer om ungdomar och politik, och merom svenska skolval kan man söka på ungdomsstyrelsenshemsida: www.ungdomsstyrelsen.se De politiska ungdomsförbunden har också egna hemsi-

dor.

Norge 2012

Producent: Tone Grøttjord & Anita Rehoff Larsen

Manus & regi: Kari Anne Moe

Foto: Håvard Fossum, Tore Vollan, Tonje Louise Finne, Tone Andersen &

Janne Lindgren

Klippning: Robert Stengård & Sven Olav Sandem

Originalmusik: Ketil Vestrum Einarsen & Lars Fredrik Frøislie

Huvudmedverkande

Johanne Butenschøn Lindheim, Sana El Morabit, Henrik Wangberg,

Haakon Kvenna Veum

Tekniska uppgifter

Längd: 108 min

Format: DCP, Tvix & DVD

Censur: Barntillåten

Svensk premiär: 19 oktober 2012

Distribution

Folkets Bio/Scanbox Filmlager, Hjalmar Gullbergsgatan 1, 211 49 Malmö.

Tel 040-12 08 82. Info: Folkets Bio, Box 17099, 104 62 Stockholm Tel 08-

545 275 20, fax 08-545 275 27 epost info@folketsbio.se.

www.folketsbio.se

Filminstitutet kan inte garantera att filmen finns i distribution efter den

har slutat visas på ordinarie biografrepertoar. Via länken

www.sfi.se/filmdistribution kan ni lära mer om hur ni hittar och bokar

film.

Redaktion: Andreas Hoffsten, Film & samhälle, Svenska Filminstitutet,

oktober 2012

Produktionsuppgifter