Återvinning i förskolan - pedagogers syn och arbetssätt

Recycling in preschool

- Views and practices of the pedagogues

Malin Fridén

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap, Institutionen för ingenjörsvetenskap och fysik

Lärarprogrammet

Examensarbete, 15 hp

Handledare Hans Lundqvist

Examinator Kjell Magnusson

2

Abstract

In today's media we read daily about the environment and environmental impact. How our

lifestyle lead to different consequences for nature and animals. Sustainable development is a

concept that is mentioned within this. Recycling is a part of the efforts to achieve sustainable

development, where the aim of recycling is to use the material already available to create new

materials. According to the preschool curriculum (Skolverket, 2010) the teachers need to

develop children's understanding of the different cycles in nature and how people, society and

nature interact. The purpose of this study is to find out how preschools are working with

recycling, as well as highlight teachers' views on it. Are the children involved in that work?

What opportunities are there to work on recycling? Do teachers see any obstacles? How

important do they consider recycling in preschool to be for the environment? The

methodology for this study is a mapping study using survey and qualitative interview as a

complement. It is based on a small municipality in Södermanland, where five city and two

rural preschools were included in the study. The results show a unity amongst the teachers in

their answers about recycling, however with some differences.

Keywords: Educational leadership, preschool, recycling, sustainable development

3

Sammanfattning

I dagens media kan vi dagligen läsa om miljö och miljöpåverkan. Hur vår livsstil bidrar till

olika konsekvenser för natur och djur. Hållbar utveckling är ett begrepp som nämns i och med

detta. Återvinningen är en del i arbetet med att nå hållbar utveckling, där syftet med

återvinningen är att använda sig av det material som redan finns för att skapa nytt material.

Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) så ska pedagogerna utveckla barns

förståelse för de olika kretsloppen och hur människor, samhälle och natur påverkar varandra.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskolorna arbetar med återvinning, samt

synliggöra pedagogernas syn på det. Involveras barnen i arbetet? Vilka möjligheter finns det

med arbetet med återvinning? Ser pedagogerna några hinder? Hur viktigt anser de att

återvinning i förskolan är för miljön? Metoden för studien är en kartläggande undersökning

med enkät samt kvalitativ intervju som komplement. Den baseras på en mindre kommun i

Södermanlands län där 5 centrala och 2 landsbygd förskolor ingick i studien. Resultatet visar

en enighet i svaren kring återvinning bland personalen. Dock med vissa skillnader.

Nyckelord: Förskola, hållbar utveckling, pedagogiskt ledarskap, återvinning

4

Innehåll 1 Inledning ............................................................................................................................................... 5

1.1 Syfte ............................................................................................................................................... 6

1.2 Frågeställningar ............................................................................................................................. 6

2 Litteraturgenomgång ............................................................................................................................ 7

2.1 Miljöperspektiv .............................................................................................................................. 7

2.2 Didaktiskt perspektiv ..................................................................................................................... 8

3 Metod ................................................................................................................................................. 10

3.1 Urval ............................................................................................................................................ 10

3.2 Datainsamlingsmetoder .............................................................................................................. 10

3.3 Forskningsetiska krav .................................................................................................................. 10

3.4 Procedur ...................................................................................................................................... 11

3.5 Databerarbetningsmetoder......................................................................................................... 11

4 Resultat ............................................................................................................................................... 12

4.1 Enkätresultat ............................................................................................................................... 12

4.2 Intervjuresultat ............................................................................................................................ 15

5 Diskussion ........................................................................................................................................... 18

5.1 Metoddiskussion ......................................................................................................................... 18

5.2 Resultatdiskussion ....................................................................................................................... 18

5.3 Slutsats ........................................................................................................................................ 19

5.4 Implikationer för förskolan och förslag på fortsatt forskning ..................................................... 19

Litteraturförteckning ............................................................................................................................. 20

Bilagor .................................................................................................................................................... 21

Bilaga 1 Missivbrev och Enkätundersökning ..................................................................................... 21

Bilaga 2 Intervjufrågor ....................................................................................................................... 21

5

1 Inledning ”Buissness-as-usual, att fortsätta som förut (alltså plan A) och förstöra ekonomins

ekologiska grundval och att ställa portarna vidöppna för den destruktiva

klimatförändringen, är idag inte något realistiskt alternativ. Det är dags för plan B.

(Brown, 2008, sid. 11)

I dagens media kan vi dagligen läsa om miljö och miljöpåverkan. Hur vår livsstil bidrar till

olika konsekvenser för natur och djur. Man kan höra om global uppvärmning,

utrotningshotade arter, isarna vid polerna smälter och så vidare. Hållbar utveckling är ett

begrepp som betonas i vårt samhälle i och med detta. Ett begrepp som även skolan har

anammat. Men vad står då hållbar utveckling för? Enligt Skolverkets rapport (Skolverket,

2002) så finns det två olika mer använda definitioner. Den ena är: ”En hållbar utveckling

tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att

tillfredsställa sina behov” (Skolverket, 2002, sid. 29). Och den andra är: ”Att förbättra

kvaliteten hos mänskligt liv och samtidigt leva inom ramen för de stödjande ekosystemens

bärkraft” (Skolverket, 2002, sid. 29). Två definitioner som, enligt mig, får en att inse att man

med hållbar utveckling vill behålla vår livsstil i viss mån, men samtidigt minska den

miljöpåverkan som sker.

Återvinning är en del i strävan efter en hållbar utveckling. Där syftet med återvinning är att

använda sig av det som redan finns för att skapa något nytt. Det för att få ett minskat tryck på

miljön. För att framställa ett material utifrån råmaterialet går det åt mer energi än om man

återanvänder det material som redan finns.

”Den stora utmaningen för städer överallt i världen är att återvinna alla de olika

typerna av sopor och avfall, eftersom återvinningen bara använder en bråkdel av

den energi som behövs för att producera samma produkter av tidigare oanvänt

råmaterial.” (Brown, 2008, sid. 253)

Med andra ord menar Brown att vi belastar miljön, det stödjande ekosystemens bärkraft, i

större omfattning än om man återvann det material som finns tillgängligt. Då det går åt

mindre energi att till exempel smälta ner befintligt aluminium från använda aluminiumburkar

för att skapa en ny aluminiumburk.

Det står nämnt i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) att förskolan ska lägga en stor

vikt vid miljöfrågor och naturvårdsfrågor. Den ska hjälpa barnen att förstå sin egen del i

naturens kretslopp samt hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till, både i

nutid och i framtid, en bättre miljö. Arbetslaget ska även se till att barnen får en förståelse för

sin närmiljö och dess funktioner som påverkar det vardagliga livet. Det är alltså upp till

pedagogerna att visa intresse och engagemang i arbetet med miljöfrågor, hållbar utveckling. I

och med detta kommer denna studie att rikta sig mot pedagogerna och deras arbete med

återvinning, som en del av arbetet med en hållbar utveckling. Denna studie är riktad som en

miljö-teknisk undersökning. Då ur synvinkeln att återvinning är en del av kommunens

sophantering och sophanteringen är ett tekniskt system. Där innebörden för system är att ett

antal komponenter (delar av systemet) samarbetar mot ett gemensamt mål, i detta fall mindre

6

avfall och strävan efter hållbar utveckling. Men hur ser det ut på förskolorna, källsorterar de?

Involveras barnen i det arbetet? Använder pedagogerna återvinningsmaterial i verksamheten?

Till exempel vid bygg och konstruktion eller pysselverkstad. Hur går pedagogernas tankar

där? Är det återvinning att använda en mjölkkartong för att skapa en bil? Inspiration till syfte

och frågeställningar fann jag i Algerbo, Hultqvist (2009).

1.1 Syfte Syftet med studien är att undersöka förskolans och pedagogers arbete med återvinning. Detta

ur ett didaktiskt perspektiv, hur arbetar pedagogerna med återvinning.

1.2 Frågeställningar Hur arbetar personalen med återvinning inom förskolan?

Vilka hinder och möjligheter finns det i det pedagogiska arbetet med återvinning?

Hur involveras barnen i arbetet med återvinning?

7

2 Litteraturgenomgång

2.1 Miljöperspektiv Synen på dagens miljöproblem har skiftats till ett mer globalt synsätt från ett lokalt. Det kan

handla om uttunning av ozonlagret, luftföroreningar, global uppvärmning och minskad

biologisk mångfald. En del av dessa miljöproblem är mer uttalade i vissa områden, så som

uttunning av ozonlagret. Det är dock ett globalt miljöproblem. Det har även skett en

breddning av konceptet miljöfrågor då det inte bara innefattar natur- och biofysiska frågor,

utan även sociala, politiska och ekonomiska frågor (Ward, Ward, 2002). Det var naturvetarna

som först slog larm om tillståndet i naturen och dess störda samband. De kunde berätta för oss

hur tillståndet borde eller skulle se ut och nämna miljöns ”smärtgräns”. Men för att kunna ta

oss från eländesmiljön till idealmiljön krävdes det att samhällsvetarna och humanisterna

engagerade sig. Då de är inriktade på vetenskapen om människor, våra samhällen och

organisationer. Tillsammans kan samhällsvetarna, humanisterna, naturvetarna och tekniker

gemensamt söka efter utvägar till en (mer) hållbar utveckling (Wickenberg, 2002). Utvägar

som kan bestå av att använda sig av det som redan finns, effektivisera

framställningsmetoderna för material, minskad energikonsumtion och så vidare.

”Sätten att producera, hantera och göra sig av med material i vår moderna

soptillväxtekonomi är ett slöseri inte bara med material utan också med energin.”

(Brown, 2010, sid. 101)

I och med detta tar Brown (2010) upp några exempel, så som om man skulle tillverka stål från

återvunnet skrot så skulle det endast kräva 26 % av den energi som går åt för att tillverka stål

från järnmalm. För tillverkningen av återvunnet aluminium krävs bara 4 % av den totala

energinåtgången som vid tillverkningen utifrån råmaterialet. Och vid tillverkningen av

återvunnet papper används 64 % av den energin samt mycket färre kemikalier i jämförelse

med tillverkningen utifrån råmaterialet. Dock beroende på vilken återvinningsmetod man

använder. Metaller som stål och aluminium kan även återvinnas i ett oändligt kretslopp.

Brown (2010) skriver även att ett av de mest effektivaste sätten att uppmuntra till återvinning

är att införa en soptippsskatt. I Sverige har vi något liknande. Enligt miljöbalken

(Miljödepartementet, 1998) 27:e kap 4-6 § får kommuner ta ut en avgift för insamling,

transport, återvinning och bortskaffande av avfall. Denna avgift ska betalas enligt den taxa

som bestämts av kommunfullmäktige. Stockholm har en viktbaserad avfallstaxa, vilket

betyder att avgiften är beroende på hur mycket sopor man slänger. Dock betalar man alltid en

grundtaxa, utöver den rörliga viktavgiften, för hur ofta man vill tömma sitt kärl. Tanken med

denna taxa är att uppmuntra till att återvinna då man själv kan påverka hur mycket man

betalar för sin sophantering. I andra kommuner styrs avgiften av hur stort kärl man har och

hur ofta den töms (Stockholms stad, 2012). Vilket är något som även Brown (2010) tar upp i

ett exempel att en liten stad i delstaten New Hampshire, USA, ökade andelen återvunnet

avfall från 13 % till 52 % på ett år efter införandet av soptippsskatten.

8

2.2 Didaktiskt perspektiv Ett av de viktigaste dokumenten som förskolan ska följa är skollagen. Den anger de

övergripande mål och riktlinjer för hur (för)skolans verksamhet ska utformas. Skollagen säger

att verksamheten ska utformas på så sätt att var och en som arbetar inom förskolan ska främja

aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö

(Skolverket, 2002, sid. 101).

Ett annat viktigt dokument som förskolan ska följa är läroplanen för förskolan. Den nämner

att förskolan ska engagera sig i miljö- och naturvårdsfrågor, där ett ekologiskt förhållningssätt

ska prägla verksamheten. Den nämner också att förskolan ska hjälpa barnen att få ett varsamt

förhållningssätt gentemot miljö och natur, samt förstå sin egen delaktighet i naturens

kretslopp. Verksamheten ska utformas på så sätt att den hjälper barnen att förstå hur

vardagsliv och arbete påverkar miljön, och hur man kan bidra till en bättre miljö både i nutid

och i framtid (Skolverket, 2010).

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) finns det ett strävansmål angående detta. Det är:

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för

naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar

varandra.” (Skolverket, 2010, sid. 10)

Det målet följs av riktlinjer, som att förskolläraren ansvarar för att arbetet i barngruppen

utformas så att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturkunskap och teknik. Och

att arbetslaget ska ge barn möjligheter att förstå hur den egna handlingen kan påverka miljön,

både positivt och negativt. Samt att barnen ska ges möjligheter till att lära känna sin närmiljö

och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet (Skolverket, 2010).

Brodin och Hylander (1997) skriver om Sterns utvecklingsteori för barn. Där han beskriver

fem olika typer av upplevelse av själv: begynnande själv, kärnsjälv, subjektivt själv, verbalt

själv och berättande själv. Allt börjar med det begynnande självet som sedan fortsätter att

utvecklas samtidigt som nya upplevelser av själv tar form. Att barn anses vara kompetenta,

nyfikna och aktivt kunskapssökande. Han betonar barns iakttagande och imitation i sin teori.

Ett exempel som Brodin och Hylander (1997) beskriver är det storögda tittandet som uttrycker

förvåning och intresse hos barnet samtidigt som barnet är djupt koncentrerat och stilla. Dock

sker en aktiv inlärningsprocess innanför det tillsynes orörliga barnet, vilket är grunden till all

inlärning och utveckling. De beskriver även att pedagoger ska utgå från barns intressen, ta

deras perspektiv och fånga deras intentioner för att gå vidare tillsammans. Att barn och

pedagog får ett gemensamt fokus för att utveckla sammanhang och meningsfullhet, vilket är

grunden i Sterns teori.

”Ju mer barnet får sällskap, uppmuntran och vägledning i sina strävanden desto

mer utvecklas självförtroendet och tilliten till den egna förmågan. Att någon ser

vad jag kan och delar min glädje över att kunna befäster min egen upplevelse av

att vara ”en sån som kan” ” (Brodin, Hylander, 1997, sid. 73).

9

Det handlar inte om att få beröm utan att få dela den glädje man själv känner och stoltheten i

att visa vad man kan, att få sin kompetens bekräftad (Brodin, Hylander, 1997). Dahlgren m.fl.

(2007) menar att det sinnliga iakttagandet och användandet av utemiljön innebär att barnet

blir känslomässigt tillfredsställt. De belyser vikten av barnets tidiga och vardagliga kontakt

med naturen utanför tryggheten i hemmet. Denna kontakt menar de förmodligen har en

grundläggande betydelse för hur barnet kommer att uppfatta naturen och dess egenskaper

(Dahlgren m.fl. 2007), (Thelin, 2011).

Vygotskij var en psykolog med ett stort inflytande över pedagogiken och didaktiken under

1900-talets sista decennier. Han grundlade en teori om barns utveckling kallat proximal

utvecklingszon. Den indelas i två steg där det första steget innebär barnets utveckling med

hjälp av den mer kompetente. Den mer kompetente är någon som kan det man/barnet försöker

lära sig. Det kan vara en lärare, förälder eller ett barn (Kroksmark, 2003). Björklund (2008)

skriver om ett ”mästar- och lärlingsperspektiv”. Där ”mästaren” (till exempel en pedagog)

betonas för att ”lärlingen” (barnet) ska kunna utvecklas. I steg två utvecklas barnet med hjälp

av självet (Kroksmark, 2003). Barnet använder sig utav det den sett, för att omvandla det till

sitt eget och då inte som en ren imitation (Björklund, 2008).

10

3 Metod I det här avsnittet kommer det redovisas vilken metod jag valt att använda till studien och

tillvägagångssättet för att genomföra den. Jag kommer här även att redovisa de etiska

ställningstaganden och hur materialet har bearbetats.

3.1 Urval Studien är gjord i en mindre kommun i Södermanlands län med fem centrala och fyra

landsbygdsförskolor. Studien är vald att göra i de fem centrala förskolorna, dock utnyttjades

mina kontakter för att få med två landsbygdsförskolor också. Det var ett medvetet val för att

undersöka om det fanns några skillnader i arbetet med återvinning mellan landsbygds och

centrala förskolor. Utav dessa sju förskolor hade jag hört att två av dem arbetade aktivt med

återvinning. Dessa två kontaktades för att se om de ville vara med på intervjuer. De pedagoger

som ställde upp i intervjuerna anmälde sig frivilligt. Jag räknar med ett visst bortfall när det

kommer till enkäterna, då de är frivilliga och personalen av andra orsaker inte kan svara på

dem.

3.2 Datainsamlingsmetoder Valet hamnade på att göra en kartläggande undersökning med hjälp av enkät och intervjuer

som komplement. Johansson och Svedner (2010) skriver att en kartläggande undersökning

med hjälp av enkät är en metod som passar när man är intresserad av att få fram fakta inom ett

större område. Det passar mig då jag vill få en allmän uppfattning om förskolornas arbete med

återvinning och personalens syn på hur pass viktigt det är. Detta kommer att kompletteras

med den kvalitativa intervjun, för att få en djupare förståelse för arbetet med återvinning,

pedagogers syn på det och hur de involverar barnen i arbetet.

Jag började med att per telefon kontakta de sju förskolor som valts ut och ställa frågan om de

ville vara med i studien. Den som svarade i telefonen fick svara om de kunde tänka sig det

och sedan berätta hur många som arbetade där inklusive de i kök/städ och annan personal.

Alla kunde tänka sig det och totalt blev det då 66 stycken utlämnade enkäter. Sedan

kontaktades de två förskolor som arbetar aktivt med återvinning igen för att höra om någon

kunde tänka sig att ställa upp i en intervju. Jag intervjuade de som frivilligt ställde upp, tre

stycken varav en på ena och två på andra förkolan.

3.3 Forskningsetiska krav Varje enkät följdes av ett missivbrev (se bilaga 1) och de intervjuade informerades av de

forskningsetiska principerna. Jag använde mig då av Vetenskapsrådets (2002) principer, som

är indelade i fyra huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet

och nyttjandekravet. Enligt informationskravet informerades deltagarna om studiens syfte

samt att den var frivillig. Utefter samtyckeskravet informerades de deltagande om att de själva

bestämmer över sin medverkan i studien och att de har rätt att avbryta sitt deltagande när de

vill. I enlighet med konfidentialitetskravet fick deltagarna information om att examensarbetet

inte kommer att kunna kopplas till enskilda personer eller förskolor. Deltagarna delgavs även

information om att det insamlade materialet endast skulle användas till detta examensarbete

enligt nyttjandekravet.

11

3.4 Procedur

Enkäten var indelad i två områden, ett med bakgrunds information om vem som svarar på

enkäten och ett för själva området som tänkts undersökas. Johansson och Svedner (2010)

skriver att detta sätt möjliggör att man kan analysera eventuella samband mellan

bakgrundsfaktorerna och området man undersöker. De skriver även att man ska tänka på att

hålla enkäten kort, använda frågor med fasta svarsalternativ, att undvika för långa frågor samt

negationer, vilket jag tog hänsyn till när vid utformandet av enkäten. För att få en klar bild av

vad de sorterar på förskolan använde jag mig av de källsorteringskärl som finns vid

återvinningsstationerna i enkäten, se fråga 7 i bilaga 1. Jag åkte personligen ut till förskolorna

och lämnade ut enkäterna. Där de lämnades i en vecka och sedan åkte jag tillbaka och

hämtade de enkäter som blivit ifyllda. Vid en förskola var det två ur personalen som inte

befunnit sig på förskolan under den veckan men ville gärna fylla i enkäten. Dessa två fick min

adress som de kunde posta dem till.

Vid intervjuerna kom vi överens om en tid som passade dem och jag tog mig till deras

förskola. Vi satte oss i ett enskilt rum så att vi inte skulle bli störda. Jag började med att gå

igenom de forskningsetiska kraven och intervjuns syfte. Dock valdes det att inte spela in

intervjuerna utan anteckningar med stödord gjordes utifrån vad de sade. Intervjuerna gjordes

vid tre olika tillfällen. För att kunna jämföra de olika svaren hade det konstruerats sju

grundfrågor (se bilaga 2), dessa kompletterades med följdfrågor om det behövdes. Varje

intervju tog ca 20-30 minuter.

3.5 Databerarbetningsmetoder Efter insamlandet av enkäterna började jag med att sammanställa svaren från varje förskola

var för sig och sedan sammanställa allt. Det för att få en överblick över varje förskola och för

att kunna jämföra förskolorna emellan, samt få en överblick över helheten. Vid

sammanställningen användes uträkningar till procentsatser på varje fråga för att kunna

redovisa resultaten.

Eftersom det endast antecknades stödord vid intervjuerna så var jag tvungen att direkt efteråt

skriva ner en sammanställning av svaren. Detta gjordes för att det inte skulle glömmas något

och för att få en bättre överblick över intervjun, vilket gjorde det lättare att kunna se likheter

och skillnader i de olika intervjuerna.

12

4 Resultat Nedan kommer jag att redovisa resultatet från enkäterna och intervjuerna. För att det ska bli

mer lättläst så redovisas resultaten för enkät och intervju var för sig. Resultatet för enkäterna

kommer att redovisas med diagram, där varje fråga kring området redovisas med ett diagram.

Jag kommer att redovisa större skillnader och likheter förskolorna emellan mer noggrant.

Bortfallet blev endast 19,7 % och mer än hälften av personalen inom samma förskola svarade

på enkäten. Intervjuerna kommer att redovisas i en sammanställning av svaren.

4.1 Enkätresultat Här kommer en kort sammanställning av bakgrundsfrågorna (se bilaga 1) innan vi går in på

själva undersökningsområdet. Av de som svarade är 92,5 % kvinnor och 5,7 % män. Dock

fanns det ett bortfall på 1,8 % på denna fråga i och med att de lämnat frågan obesvarad.

Genomsnittsåldern på de som arbetar inom förskolan är 49,2 år och tjänsterna är jämnt

fördelat mellan förskollärare och barnskötare, utifrån resultatet av enkäten. Det finns även

representation i de svarade enkäterna genom de som arbetar i städ/kök, ekonomibiträden och

specialpedagog. Fördelningen mellan personalen och de olika avdelningarna är att 12,8 %

arbetar på en 1-5 års avdelning, 42,5 % på en 1-3 års avdelning, 38,3 % på en 3-5 års

avdelning, samt 6,4 % på en 2-4 års avdelning. När det kommer till frågan om de källsorterar

hemma har alla svarat ja, dock källsorterar vissa mer och andra mindre. Några exempel på vad

de sorterar är papper, kartong, pet-flaskor och burkar, lampor, plast, batterier.

Nu kommer vi in på själva undersökningsområdet där syftet var att ta reda på hur förskolan

arbetar med återvinning och att synliggöra pedagogernas syn på det. Jag börjar redovisa de

frågor som gäller för hela verksamheten, som ifall de sorterar, vad de sorterar och vad

förskolans arbete med återvinning betyder för miljön.

Fig. 1 visar i procent hur många ur personalen som källsorterar på förskolan

I enlighet med fig.1 så källsoterar 94,3 % av personalen på förskolan och 5,7 % har svarat att

de inte gör det. De 5,7 % är alla representerade av pedagoger, vilket jag utläst från de svarade

enkäterna. Av de som angivit att de källsorterar ser fördelningen mellan de olika

förpackningarna ut så här, se fig. 2.

0

20

40

60

80

100

Källsorterar Källsorterar inte

Fig. 1

%

13

Fig. 2 visar i procent hur många av personalen som sorterar ett visst avfall.

Där pappersförpackningar och tidningar är det som sorteras mest. När det gäller kompost så

finns det inget sådant sorteringskärl vid återvinningsstationer utan då finns det en egen

kompost på förskolan. Här finns det en skillnad mellan landsbygdsförskolorna och de centrala

då de två förskolorna på landsbygden har båda en kompost och endast en av de centrala. Dock

finns det en önskan om att ha en kompost av ytterligare två centrala förskolor. Dessutom

skriver en ur personalen vid en central förskola att de sorterade avfall mer när

återvinningscentralen låg närmare. Fig. 3 (se nedan) visar hur mycket personalen anser att

förskolan arbetar med återvinning samt deras åsikt om betydelsen av det för miljön.

Fig. 3 visar fördelningen, i procent, hur mycket personalen anser att de arbetar med återvinning (blåa

staplar) samt om de anser att det är viktigt för miljön (röda staplar).

Skalan i fig.3 visar hur lite respektive mycket personalen anser att de arbetar med återvinning

samt om de anser att det är viktigt för miljön. Resultaten för dessa två frågor är lite mer

spridda, dock anser de flesta att de arbetar mycket med återvinning samt att det har stor

betydelse för miljön. Dock var det en som tillade som kommentar att källsorteringen skedde

mest ute i köket. Om man lägger ihop resultaten för de blå staplarna 1 och 2 i fig. 3 så anser

0

20

40

60

80

100

Fig. 2

%

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1 (lite) 2 3 4 5 (mycket)

Fig. 3

I vilken grad anser du attförskolan arbetar medåtervinning?

Vad betyder förskolans arbetemed återvinning för miljön?

14

22,6 % att de arbetar lite med återvinning på förskolan. Och om man gör likadant med de blå

staplarna 4 och 5 i fig.3 så anser 51 % att de arbetar mycket med återvinning i förskolan. Det

intressanta är att det är 22,6 % som anser att förskolan arbetar lite med återvinning i förskolan

och att 9,5 % (röd stapel 1 och 2) anser att det inte har så stor roll för miljön. Samt att det är

51 % som anser att de arbetar mycket med återvinning och 66 % (röd stapel 4 och 5) som

anser att det har stor betydelse för miljön. Här kan man då utläsa att majoriteten arbetar

mycket med återvinning samt anser att det har stor betydelse för miljön. Det går också att

utläsa den önskan som en del angivit i enkäten om att kunna arbeta mer med återvinning.

Utifrån enkäterna kan det dock utläsas att det finns vissa skillnader mellan personalen på en

förskola, då en del anser att de arbetar mycket med det och andra inte så mycket. Utifrån

enkäterna kan jag utläsa att de som inte källsorterar på förskolan anser att det är viktigt för

miljön att göra det.

Fig. 4 visar i procent fördelningen i pedagogernas svar kring hinder med arbetet med återvinning i

förskolan.

De tillfrågade har även svarat på om det finns några hinder för arbetet med återvinning, se fig.

4. De allra flesta, 51,9 %, anser att tiden är en faktor samt att barnens ålder, 17,3 %, utgör en

annan. De som svarat att barnens ålder är en faktor arbetar på en 1-3 års avdelning. Dock har

det blivit en del bortfall i denna fråga i och med att 19,2 % har lämnat frågan utan att fylla i.

Avstånd, 7,7 %, och kunskap, 3,9 %, var de faktorer som minst ansåg vara ett hinder. Vissa

har även lämnat kommentarer om att de önskar sig ett utrymme med kärl där de kan

källsortera, angivit tiden som en faktor och skrivit att de inte prioriterar detta. En person skrev

som kommentar ”nej, egentligen inte”.

0

10

20

30

40

50

60

Avstånd Barnens ålder Tid Kunskap Bortfall

Fig. 4

%

15

Fig.5 visar i procent hur pedagoger svarat om barnen involveras i arbetet med återvinning (blå

staplar) och ifall de arbetat med ett projekt eller tema med barnen kring återvinning (röda staplar).

Involveras då barnen i arbetet med återvinning, 52,1 % säger ja och 47,9 % säger nej, se fig.

5. Ifrån enkäterna kan man då se att de som svarat nej även anser att förskolan arbetar mindre

med återvinning och de som svarat ja anser att de arbetar mycket med det. De allra flesta, 64,6

%, har inte arbetat med något projekt eller tema kring återvinning, och de som svarat att de

har gjort det är till större delen representerade av dem som nu arbetar aktivt med det.

Fig. 6 visar i procent hur pedagoger svarat angående om de använder sig av återvinnings material i

förskolans verksamhet.

Ifall personalen använder återvinningsmaterial i förskolans verksamhet till pyssel, bygg och

konstruktion, se fig. 6, så svarar 76 % att de gör det. Övriga kommentarer som de tillfrågade

skrivit ner är att det är bra att få in arbetet med återvinning i den dagliga verksamheten så att

det blir något naturligt och självklart redan från dess att man är liten. Att man på förskolan

samtalar med barnen om vikten av återvinning men att de måste få till det praktiska. På en av

de centrala förskolorna anser, enligt enkäten, en ur personalen att det vore roligt att ha en

kompost men att de i perioder har haft svårt att få ha sina saker ifred. En annan förskola

nämner att de har haft höns som ätit upp matresterna och att de nu försöker få igång en

kompost istället men tiden har inte räckt till.

4.2 Intervjuresultat

Tre pedagoger intervjuades, en barnskötare och två förskollärare. Två pedagoger arbetar

tillsammans på en landsbygds förskola och den andra på en central förskola. Jag kommer att

0

20

40

60

80

Ja Nej

Fig. 5

Involveras barnen i arbetet medåtervinning?

Har du någon gång arbetat medett projekt eller tema kringåtervinning med barnen?

0

20

40

60

80

Ja Nej

Fig. 6

%

16

redovisa intervjufrågorna (se bilaga 2) och deras svar en i taget. För att det ska bli lättare att

hålla reda på vem som är vem så har de intervjuade fått fiktiva namn, Anna och Adam på

landsbygd förskolan och Birgit på den centrala förskolan. Intervjuerna ska ge kompletterande

svar på hur förskolan arbetar med återvinning, hur barnen involveras i det arbetat och

pedagogernas syn.

Jag började med att fråga om begreppet återvinning för att se vad det har för betydelse för

dem. Adam och Birgit pratade båda om källsortering, att sortera soporna för att sedan lämna

det till respektive ställe. Till exempel att mjölkkartonger sorteras som pappersförpackningar,

farligt avfall ska till soptippen, matavfall går att kompostera och så vidare. Birgit nämnde

även de elektriska sakerna som är svårare för dem att sortera då de ska till soptippen och inte

har något sorteringskärl. Anna däremot pratade om återvinning som att man tar något

gammalt, redan använt, och skapar något nytt. Hon menar att använda pet-flaskor blir till nya

flaskor eller något annat och att man i förskolan kan använda sig av toalettrullar för att skapa

änglar och tomtar. Hon berättade även att hon har korgar hemma gjorda av återvunnet

tidningspapper. Återanvända var ett begrepp som hon tog upp i och med detta.

Vi gick vidare och med frågan om hur de arbetar med återvinning och hur barnen involveras i

det. I och med att Anna och Adam arbetar på samma förskola så blir deras svar snarlika. Men

de berättar att de en gång i veckan går iväg med barnen, 3-5 år, till den närliggande

återvinningsstationen. Innan de går iväg så sorterar de upp materialen i olika korgar och

barnen får själva gissa vilket material det är. Om någon tycker det är svårt så hjälps de åt att

säga vad det är för material. På deras förskola har de en egen kock som lagar maten och de får

då mycket material därifrån som de kan sortera. Adam berättar även att de vid sorteringen

samtalar om materialen med barnen. Väl vid återvinningsstationen så hjälper pedagogerna till

med att visa barnen vad som ska ligga i vilket kärl. Anna berättar att de arbetar mycket med

att barnen kan rita på båda sidor av pappret. Hon berättar även att i de fall som barnen inte vill

ta hem sina teckningar utan kasta dem, att de då lägger pappret i en

pappersinsamlingskartong. Det gör dem för att få in det i vardagen att man inte ska kasta

papper i soptunnan. Anna och Adam berättar att de på våren-sommaren har en liten kompost

och ett odlingsland så att barnen får se vad som händer med matresterna och fröna de sår. De

vill visa på ett av naturens kretslopp. Birgit berättar att de har utomhuspedagogik på deras

förskola, vilket menas att de spenderar mycket tid utomhus. Barnen är 2-4 år på den

avdelningen som arbetar mest med det. De har ett pågående projekt i och med detta kallat

”Miljöhjältarna”. Barnen får då ta på sig en cape med texten miljöhjälte på. Sedan får barnen

tillsammans sortera upp de olika materialen för att gå till återvinningsstationen som ligger

intill förskolan. Birgit berättar att de har ett mottagningskök på förskolan och att pedagogerna

ibland har tagit med sig olika material hemifrån som barnen fått sortera. Då det inte tillagas så

mycket mat på förskolan. Hon nämner också att de inom projektet även har pratat med barnen

om vad som händer med materialen efter att de sorterat dem. På förskolan finns även en året

runt kompost som barnen är delaktiga i. Efter varje måltid läggs resterna i en plasthink och

sedan får en till två barn och en pedagog gå ut med det till komposten.

På frågan om det är viktigt att lära barn om återvinning svarade alla tre ja. Anna sa att det är

viktigt att börja tidigt för att det ska bli något naturligt, en del av vardagen. Hon berättar att

17

hon hela tiden försöker tänka på att man ska spola lite vatten när man tvättar händerna, att

använda det som finns till pyssel, gärna naturmaterial. Hon försöker också ta reda på gamla

gardiner, garner och tyger som barnen sedan kan använda. Adam berättar även han att det är

bra att börja tidigt för att det ska bli något självklart. Birgit nämner att det i läroplanen för

förskolan står att man ska lägga grunden för ett livslångt lärande, och att det är hennes

uppdrag att se till att läroplanen följs. För att kunna lägga grunden för ett livslångt lärande så

måste man ju börja i tidig ålder tillägger hon.

Vidare frågades de om de såg några möjligheter eller hinder för arbete med återvinning i

förskolan. Anna svarade att det finns många möjligheter. De har nära till en

återvinningsstation så barnen behöver inte gå vid någon stor väg för att ta sig dit. Tillgången

till material är en möjlighet då de får mycket material från köket för att ha något att sortera.

Hon berättar också att barnen tycker det är roligt att få gå iväg till återvinningsstationen och

kasta. Ett hinder skulle vara tiden, och med det menar hon att det finns så mycket man vill

hinna med och så lite tid. Helst av allt vill hon att alla barn ska få vara med på allt, men då har

de bara förmiddagen på sig. I och med hinder så nämner Anna att de nyligen fått byta ut deras

små frottéhanddukar till pappershandukar på grund av smittorisken. Det tycker hon är tråkigt

för innan hade barnen varsin liten handduk som tvättades en gång i veckan. Nu när de gått

över till papperhandukar har hon märkt att det blir mycket mer sopor och att de kanske måste

ha ett större sopkärl. Hon berättar också att även om de soporna eldas upp i ett värmeverk så

kommer alla dessa pappershanddukar från träd. Hon menar att det blir en större påfrestning på

skogen för att alla måste använda papper istället för frottéhanddukar. Hon hade hellre tvättat

handdukarna oftare än att byta till papper. Adam nämner barnens intresse som en stor

möjlighet då de allra flesta barn tycker det är intressant med sopbilen. Och att man då kan

spinna vidare utifrån det intresset, för att utan intresse är det svårt att få ett engagemang från

barnen. Han ser inga hinder med arbetet med återvinning dock har han en önskan om en bra

barnbok, som kan på ett enkelt sätt förklara återvinningsprocessen. Birgit nämner att det är

lättare för dem att återvinna som har så nära till en återvinningsstation jämfört med andra

förskolor. Sedan har de sin profilering utomhuspedagogik på förskolan så både personal och

föräldrar är engagerade i det. Vilket i sig leder till att barnens intresse växer. Hon menar på att

det är lättare för barnen att ta till sig informationen om de har ett intresse och om personalen

visar ett engagemang i det de gör. Hinder kan hon inte se några.

Slutligen frågades de hur de skulle vilja vidareutveckla deras arbete med återvinning. Anna

vill fortsätta med det dagliga arbetet med återvinning för att få det så naturligt som möjligt,

och inte ett tema som kan glömmas bort efter ett tag. Adam tycker att de gör ett bra arbete nu

men skulle kunna tänka sig att utveckla det. Han är dock osäker på hur. Birgit anser att de har

utvecklat deras profilering utomhuspedagogiken och projekt bra och kommer att fortsätta med

det.

18

5 Diskussion I det här avsnittet kommer jag att diskutera metoden och resultatet för undersökningen med

syftet och frågeställningarna i fokus. Utifrån resultatet kommer jag avslutningsvis att dra en

slutsats samt ge förslag på hur förskolan kan arbeta med återvinning och fortsatt forskning.

5.1 Metoddiskussion Då syftet med undersökningen var att ta reda på hur pedagogerna arbetar med återvinning på

förskolan så anser jag att enkäter var den bästa metoden, för att få en bra överblick. Dock blir

det svårt att se reabiliteten i enkäterna då de som svarade kan ha utgått ifrån vad de borde

sortera på förskolorna och inte vad de faktiskt gör. Jag hänvisar då till den person som skrivit

att källsorteringen ”sker mest i köket”. Sedan använde jag mig av intervjun för att få en

djupare förståelse av pedagogernas arbete med återvinning och hur barnen involveras.

Eftersom intervjuerna inte spelades in så har det säkert försvunnit en del information som de

intervjuade tog upp. Dock inte så pass så att resultatet för intervjuerna kan ändras.

5.2 Resultatdiskussion När det kommer till resultatet av enkäterna så blev jag glatt överaskad över att de faktiskt

sorterar så mycket som de gör. Många av de som svarat på enkäten anser att det är viktigt för

miljön att förskolan återvinner, dock anser de också att förskolan inte arbetar så mycket med

det. Särskilt om man tittar på stapel 5 (se tabell 2). Det kan ju också vara en fråga om att de

tillfrågade anser att det alltid finns något mer man kan göra. Dock är merparten av de

tillfrågande ense om att de arbetar mycket med återvinning, utöver den förskola som i enkäten

nämnde att de inte prioriterade detta. Det skulle ha varit intressant att veta vad de prioriterar

istället och varför de inte prioriterar arbetet med återvinning. Det kan vara så att de ser mer

hinder än möjligheter eller att de inte är intresserade av det själva. Jag tycker det är viktigt att

vi värnar om vår miljö och att vi lär våra barn att värna om den. Vilket även är något som

både skollagen (Skolverket, 2002) och läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) nämner.

Att vi ska utveckla barns förståelse för hur vårt dagliga liv påverkar natur och miljö i ett

ständigt kretslopp. Dessutom, som Dahlgren m.fl. (2007) manar på, är att barnens kontakt

med naturen är av stor vikt för att de ska kunna få en djupare förståelse för naturen.

Utifrån enkäten så var det flest som ansåg att tiden och barnens ålder var de största hindren.

Att tiden ses som ett hinder bland förskollärare, eller alla lärare för den delen, är nog allmänt

känt, enligt mig. Men att barnens ålder ses som ett hinder har jag svårt att förstå, då jag anser

att allt går att anpassas till en viss ålder. Det hänger på pedagogerna. Dock kan det ju även

vara så att tiden och barnens ålder hör ihop då de som svarat kanske tänker att små barn

kräver mer tid. På enkätfrågan om pedagogerna ansåg att det fanns några hinder med arbetet

med återvinning blev det ett stort bortfall, 18,9 %. Jag kan tänka mig att det är för att det inte

finns någon nej-ruta att kryssa i, så att alla de som inte ser några hinder lämnade frågan. Det

är intressant att läsa att det som ses som ett hinder för några ses som en möjlighet för andra,

som till exempel avståndet till en återvinningsstation. De som intervjuades nämnde avståndet

som en möjlighet då de har nära till den och inte behöver korsa någon större väg. Dock fanns

det de i enkäten som fyllt i avståndet som ett hinder. Kanske att de då måste gå långt och över

stora vägar för att ta sig till en återvinningsstation. Andra möjligheter som nämns i

19

intervjuerna är barns intresse och pedagogernas engagemang, vilket även jag ville lyfta fram

med denna studie. Genom att pedagogerna visar engagemang och drivkraft i det de vill

förmedla till barnen så kan intresset växa hos barnen. Finns det inte ett intresse från början så

kanske de (pedagogerna) i alla fall kan väcka nyfikenheten till det. Sedan anser jag att det är

viktigt att komma ihåg att vi alla lär oss själva med stöd från omgivningen, så som Stern

(Brodin, Hylander, 1997) och Vygotskij (Kroksmark, 2003), (Björklund, 2008) skriver i sina

teorier kring barns utveckling. Som pedagog har man ett stort ansvar i att ge barn stöd och

vägledning i sin egen utveckling. Barnen involveras i arbetet med återvinning på vissa och

andra inte. Frågan blir då hur mycket barnen involveras i det arbetet? Och varför barnen på de

andra förskolorna inte blir det? Utöver den som svarat att de inte prioriterar det arbetet.

Det var roligt att få inblick i de två förskolor som arbetar aktivt med återvinning med barnen.

Deras sätt att arbeta var väldigt lika varandra med några skillnader. Dem ena betonade det

dagliga tänket att få det så naturlig som möjligt medan de andra skapat ett projekt kring

återvinningen. Att en av dem från intervjuerna tog även upp begreppet återanvända som en

del i återvinningen, vilket var intressant. Det är ju ett passade begrepp för när man använder

sig av återvinningsmaterial i verkstaden, att man tar något gammalt och tillverkar något nytt.

5.3 Slutsats Vad kan jag då dra för slutsats av detta? En sak är säker och det är att de flesta tycker det är

viktigt att återvinna för miljöns skull. Förskolorna källsorterar mer eller mindre allt det som

finns vid återvinningsstationerna. Barnen involveras vid några förskolor och inte alls vid

andra. De som arbetar aktivt med återvinningen anser att möjligheterna är många och att

pedagogers och barns intresse och engagemang är ett måste. Vissa kan se några hinder som

tid, barns ålder och avstånd till återvinningsstation, medan andra inte ser några alls.

5.4 Implikationer för förskolan och förslag på fortsatt forskning Hur skulle då förskolan kunna arbeta med återvinning tillsammans med barnen? Utifrån

resultatet ser jag två inriktningar där den ena riktar in sig på det vardagliga. Att ta vara på de

situationer som uppstår dagligen tillsammans med barnen. Den andra riktar sig mot ett större

projekt eller tema kring ämnet, då pedagogerna tar fram en grundidé och arbetar vidare med

den tillsammans med barnen. Dock betonas pedagogernas egna engagemang för att väcka

nyfikenheten hos barnen.

När jag läser igenom resultatet så låter allt så bra. Det skulle då vara roligt att gå ut och

observera om det verkligen är som de säger att det är i förskolan. Arbetar de så mycket med

återvinning som de svarat att de gör? Det skulle även vara roligt att göra intervjuer med

barnen för att få en inblick i deras uppfattningar om återvinning. Skiljer sig kunskapen om

återvinning åt hos de barn som är med och återvinner mot de som inte är det?

20

Litteraturförteckning Algerbo, A. Hultqvist, A. (2009). Återvinning – en vinning för vem? Hinder och möjligheter

för ett pedagogiskt miljöarbete i förskolan. Studentuppsats. Växjö universitet, Institutionen

för pedagogik

Björklund, E (2008). Att erövra litteracitet, små barns kommunikativa möten med berättande,

bilder, text och tecken i förskolan. Göteborgs universitet

Brodin, M. Hylander, I. (1997). Att bli sig själv – Daniel Sterns teori i förskolans vardag.

Stockholm: Liber AB

Brown, L R. (2008). Plan B 3.0 – Uppdrag rädda jorden. Stockholm: Addera förlag

Brown, L R. (2010). Plan B 4.0 – Uppdrag rädda civilisationen. Hämtad 2012-12-04 från

www.svenskaplanb.se/PB4_SvenskaPlanB.pdf

Dahlgren, L O. Sjölander, S. Strid, J P. Szczepanski, A. (2007). Utomhuspedagogik som

kunskapskälla – Närmiljö blir lärmiljö. Studentlitteratur: Lund

Johansson, B. Svedner, P O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:

Kunskapsföretaget AB

Kroksmark, T (red.) (2003). Den tidlösa pedagogiken. Studentlitteratur: Lund

Miljödepartementet. (1998). Miljöbalk (1998:808). Stockholm: Miljödepartementet

Skolverket. (2002). Hållbar utveckling i skolan – miljöundervisning och utbildning för

hållbar utveckling i svensk skola. Stockholm: Skolverket

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket

Stockholms stad. (2012). Hämtad 2012-12-07 från http://www.stockholm.se/ByggBo/Avfall-

och-atervinning/Din-sophamtning-/Villa-och-radhusagare/Snart-betalar-du-soporna-efter-

vikt-/Fragor-och-svar-viktbaserad-sophamtningsavgift/

Thelin, J. (2011). Hållbar utveckling – Natur och återvinning. En jämförelsestudie kring

barns- och förskollärares tankar och medvetenhet. Studentuppsats. Högskolan i Gävle,

Akademin för teknik och miljö.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad 2012-12-05 från www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Ward. Ward. (2002) Förändrade perspektiv på miljö och miljöundervisning. I Skolverket.

Hållbar utveckling i skolan – miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk

skola, sid. 34-38. Stockholm: Skolverket

Wickenberg. (2002) Från miljöundervisning till lärande för hållbar utveckling. I Skolverket.

Hållbar utveckling i skolan – miljöundervisning och utbildning för hållbar utveckling i svensk

skola, sid. 16-23. Stockholm: Skolverket

21

Bilagor

Bilaga 1 Missivbrev och Enkätundersökning

Bilaga 2 Intervjufrågor

22

Bilaga 1 (1/3)

Hej!

Jag heter Malin Fridén och går min sista termin på lärarutbildningen mot yngre åldrar på

Karlstads universitet. Just nu håller jag på att skriva mitt examensarbete som handlar om

återvinning i förskolan. Syftet med min undersökning är att få en djupare inblick i förskolans

arbete med återvinning, dels med fokus på det didaktiska och dels på miljöpåverkan. Jag

ämnar även ta reda på ifall barnen involveras i arbetet med återvinning. Detta gör jag med en

kort enkätundersökning.

Enkäten är uppdelad i två delar. En del där jag söker bakgrundsinformation om den som

svarar på frågorna. Ni kommer att vara anonyma och efter sammanställningen av resultatet

kommer enkäterna kasseras. Den andra delen består av frågor kring området som jag

undersöker. Enkäten är helt frivillig men det vore roligt om så många som möjligt kunde

svara på den. Den tar 5-10 minuter att svara på. När ni svarat på enkäten kan ni lägga ner den

i det bifogade kuvertet.

Skulle några frågor uppstå kring enkäten eller annat, så kan ni nå mig på tel.nr 0151- 601 11

eller mobil.nr 073 085 02 02.

Med vänliga hälsningar

Malin Fridén

23

(2/3)

Bakgrundsinformation. Ringa in det eller de alternativ som stämmer överens med dig.

1, Är du:

Kvinna Man

2, Ålder: _________________

3, Arbetar du som:

Förskollärare Barnskötare Annat:__________________________

4, Vilken avdelning arbetar du på:

1-3 3-5 1-5

5, Källsorterar ni hemma:

Ja, vad:_____________________________________________________________________

Nej

Frågor kring området. Ringa in det eller de alternativ som stämmer överens med dig.

6, Källsorterar/återvinner du på förskolan:

Ja Nej

7, Svarade du ja på fråga 6 ringa in i de alternativ som stämmer, hoppa annars ner till fråga 9:

Plastförpackningar Metallförpackningar Pappersförpackningar

Glasförpackningar Tidningar/returpapper Batterier Kompost

8, Involveras barnen i det vardagliga arbetet med återvinning:

Ja Nej

9, Har du arbetat med ett tema eller projekt kring återvinning med barnen:

Ja Nej

10, I vilken grad anser du att förskolan arbetar med återvinning:

1 (Lite) 2 3 4 5 (Mycket)

24

(3/3)

11, Anser du att det finns några hinder för arbete med återvinning i förskolan (ringa in de

alternativ som passar in på påståendet):

Avstånd till återvinningscentral Barnens ålder Tid Kunskap

Annat:___________________________________________________________________

12, Använder du återvinningsmaterial i förskolans verksamhet:

Ja Nej

13, Vad betyder förskolans arbete med återvinning för miljön enligt dig:

1 (Lite) 2 3 4 5 (Mycket)

14, Finns det något annat du vill tillägga:

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Tack för att du tog tid till att svara!

25

Bilaga 2 (1/1)

Intervjufrågor till pedagoger

1, Vad betyder begreppet återvinning för dig?

2, Hur involverar du barnen i arbetet med återvinning?

3, Tycker du det är viktigt att lära barn om återvinning?

4, Varför/varför inte?

5, Vilka möjligheter och hinder ser du med återvinning i förskolan?

6, Hur skulle du vilja vidareutveckla arbetet med återvinning?