tema:dryck · 2010-11-21 · skapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om ... for infants

ORGAN föR sveRiGes kliNiskA dietisteR VOLYM XIX • NUMMER 3 • JUNI • 2008

tema:dryck

Med ett dagligt intag av eye qTM

kan alla barn förbättra läsförmågan, koncentrationen, arbetsminnet och humöret.

* The Oxford-Durhamstudy: Pediatrics, May 2005, Volume 115;no 5:1360-1366. *The role of dietary fatty acids in children´s behaviour and learning. Dr M. Portwood, Nutrition and Health, Dec. 2006,volym 18:233-247 *Effect of supplementation with polyunsaturated fatty acids and micronutrients on learning and behavior problems associated with child ADHD. Nathalie Sinn et al. J.Dev. Behav. Pediatrics april 2007; vol. 28:82-91. *Omega-3/Omega-6 fatty acids for attention-defi cit/hyperactivity disorder. A randomized placebo-controlled trial in children and adolescents. Mats Johnson et al. Abstract, CHADD-conference 6-10 nov. 2007.

eye qTM är ett unikt kosttillskott och framtaget speciellt för hjärnan och ögats uppbyggnad. Produkten används av tusentals nöjda familjer runt om i världen.

Vissa barn kallar sin dagliga dos för “tänkaren” andra det för “smartpillret”. Oavsett vad man kallar det innehåller eye qTM naturliga omega-3 och omega-6 fettsyror för hjärnans utveckling och funktion.

eye qTM är framtaget av ledande fettsyraforskare som vet vad barn och ungdomars hjärnor behöver för att utvecklas.

eye qTM är idag det mest *vetenskapligt undersökta omega-3 tillskottet för barn och ungdomar i skolmiljö och ett tryggt val för hela familjen.

Vi vågar därför påstå att eye qTM inte kan jämföras med någon annan fettsyraprodukt på marknaden.

Självklart ersätter inte eye qTM en varierad kost, utan ska ses som ett kosttillskott.

eye qTM säljs av utbildad personal i hälsofackhandeln. Konsumentkontakt Tel: 0410-256 80 eller [email protected]

16

21 27 31

Tidskriften DietistAktuelltDietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet om 6 nummer per år. Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF), Norsk Forening for Kliniske Er-næringsfysiologer (NFKE), Foreningen af Kliniske Diætister (FaKD), Näringsterapeuternas r f (Nrf) samt Föreningen för Nordiska Dietister. DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister och

näringsterapeuter, men även till andra grupper professionellt engagerade inom området kost och nutrition.

DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informa-tionsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa. Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt spegla dietistens yrkesroll.

Tidskriften förmedlar kunskap och information genom veten-skapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt. Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar.

RedaktionAnsvarig utgivare

Elisabet Rothenberg

Redaktör

Magnus Forslin

Postadress

Box 23

261 07 Asmundtorp

Sweden

telefon

0418-43 28 00

telefax

0418-43 28 00

e-mail

[email protected]

WWW

www.dietistaktuellt.com

Annonser

BUSINESS FACTORY ABLinda Larsson-Levin

telefon: 08-653 60 48

[email protected]

Layout & MaterialTorbjörn Lindén Bild

[email protected]

Tryckeri

Trydells Tryckeri AB

Organ för nOr dens Kli n isKa

di etister Oc h när i ngsterapeuter

Kommande nummer

Nr. Manusstopp Utgivning

4/08 25 aug 15 sept

5/08 6 okt 20 okt

6/08 7 nov 28 nov

PRENUMERATIONER 295 kr/år

För osignerat bild- och textmaterial svarar red. Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbe-ta insänt material. För signerade artiklar sva-rar författaren. För ej beställt material, text och bild ansvaras ej.

TS-kontrollerad upplaga 2007: 3.900 ex

Medlem av:

Dietist Kajsa inventerar shotsmarknaden 7

Lathund för näringsdrycker 13

Barnförskrivning 16

Rapport från Nordiska Dietistdagarna 21

Evidence Based Nutrition (prof. Jim Mann) 22

Mikroflorans betydelse för övervikt och fetma 24

Kvalitetsveckan på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008 27

Rapport från deltagande vid ECCO14 31

Platsannonser 33

medlemssidor 34

3No 3 vol.XIXjuni 2008DietistAktuellt

7 13

ledare Elisabet Rothenberg. ordf DRF

Å rsmötet hölls den13 mars på IHV i Uppsa-la och resulterade bland annat i en ny verksamhets-

plan med en rad uppdrag för styrelsen och förbundet un-der det kommande året. Ett handlar om att se över DRF:s organisation. Både Dietister inom Onkologi (DIO) och referensgruppen i pediatrik hade motionerat i frågan. När referensgrupper började bildas för 20 år sen bestod des-sa i princip av de dietister i Sverige som arbetade med just den/de aktuella diagnoserna. På den tiden hade förbundet kanske runt 200-300 medlemmar. Mycket har hänt. Idag finns betydligt fler dietister inom respektive diagnosområ-de och nya tillkommer hela tiden. Alla som är intresserade av ett diagnosområde kan av naturliga skäl inte rymmas i dess referensgrupp. Därför föreslås istället att DRF inrät-tar sektioner som är öppna för alla intresserade medlem-mar. Sektionerna väljer styrelse inom sig. Fördelen är att alla med intresse för ett område kan vara medlemmar och på så sätt involveras i sektionens arbete. Arbetsutskott kan bildas kring specifika frågor, t ex: arrangemang av utbild-ningar och konferenser, utveckling material, besvarande av remisser, etc. Med sektioner kan det också bli möjligt för de dietister som arbetar med olika diagnosgrupper att in-gå i flera sektioner samtidigt. Förändringen innebär ock-så att fler engagerade medlemmar finns att tillgå för det alltmer omfattande samarbetet med andra organisationer som t ex sektioner inom läkarsällskapet. Referensgruppen för pediatrik har redan påbörjat en omstrukturering i lin-je med förslaget. Sjukgymnaster och sjuksköterskor är or-ganiserade på liknande sätt. Årsmötet biföll således dessa båda motioner och uppdrog åt styrelsen att presentera ett förslag på ny organisation till årsmötet 2009. Pia Nevela Westman kommer under våren att kontakta samtliga re-ferensgrupper för att inhämta åsikter kring hur denna för-ändring skall konkretiseras. Bland annat måste vi ta ställ-ning till hur många sektioner det skall finnas. Om des-sa skall vara precis desamma som dagens referensgrupper. Frågan kräver också en stadgeändring. Så här står det idag under organisation i stadgarna ”Inom DRF finns referens-grupper (ämnesområde) med eget resp. med DRF delat organisationsnummer. Beslutande organ är referensgrup-pens årsmöte och styrelsen. Dessa är underställda DRF:s styrelse. Riktlinjer fastställs av DRF:s årsmöte.” Vida-re måste riktlinjerna för referensgrupperna ses över. Ti-den är sannolikt mogen för att förbundet på detta sätt ser

över organisationen. DRF har vuxit vi är idag 1200 med-lemmar och arbetar inom betydligt fler områden jämfört med för 20 år sedan. Vi har också blivit allt mer delakti-ga i samarbete med andra organisationer och involverade i olika typer av tvärprofessionellt samarbete. Genom att fler kan vara delaktiga i arbetet, skapas möjlighet för stör-re volym och högre hastighet i angeläget utvecklingsarbe-te av olika slag.

Årsmötet beslutade också att arbeta vidare med frå-gan om facklig tillhörighet. Styrelsen skall utreda förut-sättningarna vidare när det gäller både ett organisatoriskt samarbete med LSR samt vad samgåendet mellan Agri-fack och Naturvetarna kan innebära. Vidare att ta fram ett förslag på speciallistbehörighet för dietister på motions-förslag från dietisterna på Karolinska sjukhuset.

En annan viktig fråga som kräver hela förbundets en-gagemang är ”Defining European Dietetic Competencies” det vill säga kompetensbeskrivning för dietister. Vid EFAD:s General Meeting på Sicilien i höstas antogs enhälligt Ta-orminaresolutionen. I den sägs bl a att EFAD inom ra-men för DIETS projektet skall arbeta för ”Defining Eu-ropean Dietetic Competencies”, vilket innebär att riktlinjer skall tas fram för ett gemensamt erkännande av yrkeskva-lifikationer på lägsta nivå för dietistyrket inom Europa. Barnmorskor, farmaceuter, läkare, tandläkare, sjuksköter-skor med flera har redan samordnat minimikraven för ut-bildningarna och för dessa gäller ett automatiskt godkän-nande av legitimation inom medlemsstaterna.

Dietist inom Europa och EFAD innebär allt från kli-niska dietister till kostekonomer och i vissa fall även di-etkokerskor. För att förhindra att exempelvis en kosteko-nom från ett land kommer till Sverige och erhåller legi-timation som dietist är det mycket viktigt att det finns tydliga riktlinjer för vad som är minimikrav för att arbe-ta som klinisk dietist med legitimation i Sverige. På www.drf.nu samt på www.efad.org finns den enkät som skall besvaras. Enkäten syftar till att belysa vilka kvalifikatio-ner som är viktiga för utbildningarna att ge studenterna för att klara de krav yrket ställer. Det är alltså väldigt vik-tigt att så många som möjligt tar sig tid att fylla i enkäten.

Styrelsen ser fram emot ett nytt spännande verksam-hetsår under vilket mycket tid får läggas på interna frågor vi har dock ambitionen att med oförminskad styrka driva våra frågor medialt.

Årsmötesbeslut 2008

4 vol. XIX juni 2008 DietistAktuelltNo 3

NESTLÉ iNfaNT NuTriTioN NESTLÉ SvErigE aB. Box 7173, 250 07 HELSiNgBorg. TfN 042-19 91 00. fax 042-19 91 99. email: [email protected] www.nestle.se

Aktuellt från Nestlé Infant Nutrition

www.final.se

Althéra är en hypoallergen, näringsmässigt komplett specialnäring avsedd för behandling av komjölksproteinallergi. Althéra är baserad på vassleprotein som är höggradigt hydrolyserat, och som uppfyller kraven för hypoallergen specialnäring. Produkten har i en klinisk studie visat sig vara lika säker som en aminosyrabaserad ersättning vid behandling av komjölksproteinallergi1.

Produkten kan användas till barn med komjölksproteinallergi men även vid sojaproteinallergi. Althéra innehåller renframställd laktos som är helt fri från komjölksprotein. Laktos, som också är en naturlig kolhydratkälla i bröstmjölk, ger god smak och främjar bakteriefloran i tarmen.

Althéra är berikad med långkedjiga fleromättade fettsyror och kan användas som enda näring i stället för en vanlig modersmjölks-ersättning upp till 6 månaders ålder, och därefter som en del av en blandad kost.

Kontakta oss gärna för mer information.1. Niggemann B,et al “Safety and efficacy of a new extensively hydrolyzed formula for infants with cow’s milk protein allergy”. Pediatr allergy immunol. 2007;19.

viKTig iNforMaTioN: Bröstmjölk är den bästa maten för ett spädbarn under de första månaderna i livet och bör alltid vara det första valet när det är möjligt. om beslut om att använda modersmjölksersättning tas är det viktigt att ge information om att felaktig lagring, hantering, tillagning och matning kan riskera barnets hälsa. althéra är en komjölksproteinfri specialnäring som bör användas efter rekommendation från läkare, barnhälsovården eller dietist.

God smak!

Hypoallergen specialnäring för kostbehandling av

komjölksprotein- och sojaproteinallergi

Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.www.fresenius-kabi.se kundservice 020-116 68 44 [email protected]

EasyBottle NY praktisk förpackning

– samma goda smak

Goda nyheter från Sveriges näringsliv:

En unik användarvänlig flaska,

som är enkel att greppa och lätt att lagra...

och som har tydlig färgkod med produktinformation.

EasyBottle_A4.indd 1 2008-04-17 14:09:16

Probiotika var först ut i shotsforma-tet, och är den mest etablerade pro-duktgruppen. Fördelen med att ha hö-

gre koncentration av bakterier i fruktdrycker-na är att man slipper stora mängder socker och stor volym, vilket kan vara en fördel t ex hos äldre med dålig aptit, hos diabetiker och hos sondmatade patienter där man vill ha så liten volymökning som möjligt. I ProVivas shot är bakteriehalten fem gånger högre än i den tra-ditionella fruktsoppan av samma märke, och en shot (80 ml) motsvarar 4 dl av originalet.

Yoghurt är en mer traditionell källa till ”goda” bakterier, och hos vissa av de yoghurt-shots som finns på marknaden är effekten vetenskapligt utvärderad och dokumenterad, (se bild och faktaruta).

Marknaden är enorm, då t ex var femte svensk anses ha magbesvär av den typ som karakteriserar IBS (Irritable Bowel Syn-drome/Colon irritabile), och många av dem provar sig fram bland de produkter som finns för att ”lugna oroliga magar”.

kolesterolsänkande shots

Kolesterolsänkande shots fyller en funktion som komplement vid kostbehandling av för-höjda blodfetter. Enligt produktinformatio-

nen kan ca 2 gram växtsteroler per dag sänka to-talkolesterolet med ca 10%, vilket är jämförbart med den mildaste medicinska behandlingen.

De kolesterolsänkande shots som finns på marknaden innehåller varierande mängd växtsteroler och förväntas sänka förhöjda koles-terolnivåer lika effektivt som vid den mildaste läkemedelsbehandling. En årsförbrukning av den dyraste sorten kostar ca 3000 kronor, men är i princip biverkningsfri, och många känner sig säkert mindre sjuka om de slipper medicinera mot sina förhöjda kolesterolvärden.

högkoncentrerat frukt-o-grönt

Högkoncentrerade frukt- och grönsaksshots för tanken till astronautkost – mycket näring på li-ten volym, tar liten plats och ger liten mängd av-föring. Enligt förpackningstexten är det så svårt att få i sig tillräcklig mängd frukt och grönsaker att man måste få hjälp med detta, och innehållet i 80 ml God Morgon shot motsvarar 250 gram.

Men grönsakerna i Tallriksmodellen represen-terar inte bara det som grönsakerna innehåller, utan även det de inte innehåller. Den yta på tallri-ken som fylls med grönsaker fylls inte med annat – oftast mer högoktanigt bränsle – det är det som är den stora poängen med Tallriksmodellen. Om man istället tillgodoser sitt behov av antioxidan-ter och vitaminer med 160 ml dryck finns det

Under senare tid har ett helt nytt sortiment tagit plats i mejerikylen. Är det mat eller medicin? Läkemedel eller käkemedel? Eller är det den extrema formen av snabbmat – har vi inte ens tid att tugga maten längre? DietistAktuellt har granskat den snabbt växande shotsmarknaden.

Dietist Kajsa inventerar marknadens sh ts

Av Kajsa Asp Jonsonbra-för-magen-shots


Produkt / varumärke / tillverkare

Smak Verksam substans

Näringsinnehåll per 100 gram / ml

Omdöme Förpackning / webbhänvisning Hälsopåstående

Energi (kcal / kJ)

Protein (gram)

Kolhydrat (varav sockerarter) (gram)

Fett (varav mättat) (gram)

ProViva Shot!Skånemejerier

Mango Lactobacillus plantarum 299v (Lp299v)

60 / 250 0,7 13 (9) 0,3 (<0,1) Luktar illa.Syrlig.Konstig eftersmak.Helt okej.

4x 80 ml

Plastkoner med förslutning av plastfolie. Omslag av kartong.Tilltalande bilder på omslaget, roliga färger.

www.probi.se

Lugnande effekt på oroliga magar, skapar balans. ”Många stressade magar behöver ett extra tillskott för att må bra.”Testad i flera kliniska studier – godkänd av oberoende experter.”Magens lille vän”En om dagen räcker för att lugna en orolig mage. Enkelt att göra till en god liten vana.Passar extra bra på morgonen för att förbereda magen för dagen. Fem gånger högre koncentration av bakterier än i vanlig ProViva.Fri från mjölksocker och mjölkprotein.Lättsockrad.Produktens dokumentation granskad enl. livsmedelsbranschens regler för hälsopåståenden. hp-info.nu

Hallon / Svart vinbär 50 / 220 0,7 11 (7,5) 0,3 (<0,1) Fastnar i halsen.Smakar parfym.Kemisk smak.Bra konsistens.

Blåbär / Citron 50 / 220 0,7 11 (7,5) 0,3 (<0,1) Skarp smak.Ganska god.Syrlig blåbärssmak.Helt okej.

Gefilus MAX Yoghurtshot Valio

Jordgubb-blåbär Lactobacillus rhamnosus GG®, Lactobacillus rhamnosus Lc705, Propionibacterium freudenreichii JS, Bifidobacterium BB-12®.

60 / 260 3,0 11 (varav 7 g tillsatt socker och 4 g naturliga sockerarter från mjölk och bär)

0,4 Syrlig yoghurtsmak.Skarp smak.Bra konsistens.

4x100 ml

Pappersflaska med plast i övre delen. Plastförslutning i flaskhalsen, plus skruvkork. Detta fann panelen onödigt eftersom tanken är att man ska dricka hela flaskan på en gång. Plastomslag.www.valio.se

Hjälp för magen i en aktiv och stressad vardagEn god yoghurtshot som lugnar en stressad mage.En om dagen, som en del av hälsosam kost och livsstil.Lugnar en stressad mage och håller den under kontroll. Unik kombination av fyra välgörande bakterier. 110 mg kalcium (14% av RDI*) * förklaring av RDI-begreppet saknas.Godkänd hälsoeffekt enligt svenska regler. ”Den enda produkten på svenska marknaden som fått bevis att vara ett vetenskapligt sätt att lugna oroliga magar.”Produktens dokumentation granskad enl. livsmedelsbranschens regler för hälsopåståenden. hp-info.nu


Persika-passions-frukt


0,4 Jättegod!Lagom söt.Bra konsistens.Frisk.God balans mellan syra och sötma.Luktar lite konstigt.

Actimel®Danone yoghurtdryck med 0,1% fett.

Naturell (?)Otydlig märkning, ingen klart definierad smak.

L casei Defensis-kultur

28 / 121 2,8 3,3(3,3, varav tillsatta sockerarter 0,6)Innehåller sötningsmedel; dextros, aspartam, acesulfam K

0,1 Lagom söt.God neutral smak.För tunn.

4x100 mlPlastflaskor med folieoblat som lock. Kartongkonstruktion som håller ihop flaskorna. Extremt liten text på förpackningen. Mycket info (och på många språk) på liten yta.Stor skillnad i näringsinnehåll mellan de olika smakerna. Otydlig information på förpackningen.www.actimel.se

”Actimel är en drickyoghurt som innehåller miljarder av den aktiva L Casei Defensis probiotiska bakterien”Svårt att läsa info på förpackningen.

Hallon /Tranbär 30 / 127 2,7 3,7 (3,5)0,6 g tillsatta sockerarter

0,05 (0,03) För söt. Frisk. Syrlig.

Actimel®Danonedrickyoghurt

apelsin 74 / 315 2,9 11,5 (11,5) 1,5 (1,1) För söt. Smakar som flytande apelsinfromage. Frisk apelsinsmak. Bitter bismak.

Hallon 74 / 315 2,9 11,5 (11,5) 1,5 (1,1) Konstig smak. Äcklig.För söt. Usch.Tunn.

Vanilj 74 / 315 2,9 11,5 (11,5) 1,5 (1,1) Jättegod! Smakar som tunn vaniljsås. God smak, men för söt.God vaniljsmak.

Jordgubb 74 / 315 2,9 11,5 (11,5) 1,5 (1,1) Jättegod. Lagom söt. Fräsch jordgubbssmak.

Original 72 / 304 3,0 10,5 (10,5) 1,6 (1,1) Fräsch och god, lagom söt. Bra konsistens.

Testpanelen bestod av Pernilla, 32, Christina, 43, Torbjörn, 39 och Karin, 28 år. Prisuppgifter och aktuellt sortiment hämtat från butiker i Göteborgsregionen; COOP Forum, ICA Maxi samt City Gross, april 2008. Samtliga panelmedlemmars omdömen redovisas i tabellen, därför kan en produkt få stor spridning t ex i smakomdömena.

Bra-för-magen-shots; Probiotika




Näringsinnehåll per 100 gram / ml

Omdöme Förpackning / webbhänvisning Hälsopåstående

Energi (kcal / kJ)

Protein (gram)



ProViva Shot!Skånemejerier

Mango Lactobacillus plantarum 299v (Lp299v)

60 / 250 0,7 13 (9) 0,3 (<0,1) Luktar illa.Syrlig.Konstig eftersmak.Helt okej.

4x 80 ml


www.probi.se

Lugnande effekt på oroliga magar, skapar balans. ”Många stressade magar behöver ett extra tillskott för att må bra.”Testad i flera kliniska studier – godkänd av oberoende experter.”Magens lille vän”En om dagen räcker för att lugna en orolig mage. Enkelt att göra till en god liten vana.Passar extra bra på morgonen för att förbereda magen för dagen. Fem gånger högre koncentration av bakterier än i vanlig ProViva.Fri från mjölksocker och mjölkprotein.Lättsockrad.Produktens dokumentation granskad enl. livsmedelsbranschens regler för hälsopåståenden. hp-info.nu

Hallon / Svart vinbär 50 / 220 0,7 11 (7,5) 0,3 (<0,1) Fastnar i halsen.Smakar parfym.Kemisk smak.Bra konsistens.

Blåbär / Citron 50 / 220 0,7 11 (7,5) 0,3 (<0,1) Skarp smak.Ganska god.Syrlig blåbärssmak.Helt okej.


Jordgubb-blåbär Lactobacillus rhamnosus GG®, Lactobacillus rhamnosus Lc705, Propionibacterium freudenreichii JS, Bifidobacterium BB-12®.


0,4 Syrlig yoghurtsmak.Skarp smak.Bra konsistens.

4x100 ml

Pappersflaska med plast i övre delen. Plastförslutning i flaskhalsen, plus skruvkork. Detta fann panelen onödigt eftersom tanken är att man ska dricka hela flaskan på en gång. Plastomslag.www.valio.se

Hjälp för magen i en aktiv och stressad vardagEn god yoghurtshot som lugnar en stressad mage.En om dagen, som en del av hälsosam kost och livsstil.Lugnar en stressad mage och håller den under kontroll. Unik kombination av fyra välgörande bakterier. 110 mg kalcium (14% av RDI*) * förklaring av RDI-begreppet saknas.Godkänd hälsoeffekt enligt svenska regler. ”Den enda produkten på svenska marknaden som fått bevis att vara ett vetenskapligt sätt att lugna oroliga magar.”Produktens dokumentation granskad enl. livsmedelsbranschens regler för hälsopåståenden. hp-info.nu


Persika-passions-frukt


0,4 Jättegod!Lagom söt.Bra konsistens.Frisk.God balans mellan syra och sötma.Luktar lite konstigt.

Actimel®Danone yoghurtdryck med 0,1% fett.

Naturell (?)Otydlig märkning, ingen klart definierad smak.

L casei Defensis-kultur

28 / 121 2,8 3,3(3,3, varav tillsatta sockerarter 0,6)Innehåller sötningsmedel; dextros, aspartam, acesulfam K

0,1 Lagom söt.God neutral smak.För tunn.

4x100 mlPlastflaskor med folieoblat som lock. Kartongkonstruktion som håller ihop flaskorna. Extremt liten text på förpackningen. Mycket info (och på många språk) på liten yta.Stor skillnad i näringsinnehåll mellan de olika smakerna. Otydlig information på förpackningen.www.actimel.se

”Actimel är en drickyoghurt som innehåller miljarder av den aktiva L Casei Defensis probiotiska bakterien”Svårt att läsa info på förpackningen.

Hallon /Tranbär 30 / 127 2,7 3,7 (3,5)0,6 g tillsatta sockerarter

0,05 (0,03) För söt. Frisk. Syrlig.

Actimel®Danonedrickyoghurt

apelsin 74 / 315 2,9 11,5 (11,5) 1,5 (1,1) För söt. Smakar som flytande apelsinfromage. Frisk apelsinsmak. Bitter bismak.

Hallon 74 / 315 2,9 11,5 (11,5) 1,5 (1,1) Konstig smak. Äcklig.För söt. Usch.Tunn.

Vanilj 74 / 315 2,9 11,5 (11,5) 1,5 (1,1) Jättegod! Smakar som tunn vaniljsås. God smak, men för söt.God vaniljsmak.

Jordgubb 74 / 315 2,9 11,5 (11,5) 1,5 (1,1) Jättegod. Lagom söt. Fräsch jordgubbssmak.

Original 72 / 304 3,0 10,5 (10,5) 1,6 (1,1) Fräsch och god, lagom söt. Bra konsistens.




Näringsinnehåll per 100 gram

/ ml

Omdöme Förpackning / webb-hänvisning

Hälsopåstående

Energi (kcal / kJ)

Protein (gram)



Knorr Vie Ananas/passionsfrukt/majs

75 / 310 1,0 16 (14)

Innehåller bara socker från frukt och grönsaker.

0,5 (0,1) Lite skarp I smaken.Syrlig.

Ganska god.

Fränt.

Känns väldigt nyttig.Svår att svälja.

3x100 ml

Plastflaska med folieförslut-ning. Kartongkonstruktion som binder ihop flaskorna.Fräsch förpackning.

100 ml innehller 200 g av det goda från frukt och grönsaker koncentreratKomplement av ditt dagliga intag av frukt och grönsaker.”Rik på vitamin C (100 ml innehåller50% av GDA; vägledande dagligt intag)”

Äpple / morot / jordgubb

Helt okej smak. Smakar Blutsaft. Tjock konsistens. God smak.Helt okej.

Apelsin / Morot / banan

Besk bismak.

Frän skarp smak.Självlysande – stark färg.Äcklig.

God.

Helt okej.

God morgon ShotSkånemejerier

Morot/mandarin/pumpa

80 / 360 1,1 19 (18,4)

Inget tillsatt socker

50% av Rekom-menderat dagligt intag av vitamin C

0,3 (0,05) Bra konsistens.

Äcklig smak.

Overkligt stark färg.Luktar illa.

4x80 ml


www.skanemejerier.se

www.juice.se

”Till 1 shot (80 ml) använder vi 250 gram frukt o grönsaker””En bra start på dagen.”

”Det är svårt att få i sig hela dagsbehovet av frukt och grönsaker, därför vill vi hjälpa till.”

Äpple/morot/jordgubb

70 / 300 1,0 16,2 (16,1) Inget tillsatt socker100% av Rekom-menderat dagligt intag av vitamin A

0,1 (0) Skarp smak.

Alldeles för koncentrerad.

Frukt&grönt-shots; koncentrat

gott om plats över i magsäcken för livs-medel med högre halt fett och energi.

Fibrerna spelar en viktig roll för tjock-tarmens och hela organismens metabo-lism. Det pågår många spännande aktivi-teter i vår mikroflora, ett scenario som vi än så länge bara har nosat på. Vem vet vilka effekter grönsakerna och frukterna har när vi inte tillför dem i dess naturliga form? När större delen av fibrerna, vätskan och volymen tagits bort kan man nog inte säga

att man får i sig motsvarande 500 gram vegetabilier när man dricker ett par shots.

Samtliga panelmedlemmar föredrar frukt och grönsaker i naturlig förpack-ning framför shotsen. Möjligtvis kan det finnas ett behov av dessa produkter hos personer som av någon anledning inte kan äta frukt och grönsaker, t ex vid tugg- och sväljproblem, efter en mag-tarmoperation eller liknande. För en yngre normalbefolkning – som förefaller vara målgruppen för marknadsföring och förpackningsdesign – verkar detta vara en

överflödig produktgrupp.Det finns en del frågetecken kring

dessa drycker. Begreppet ”som en del av en sund kosthållning” återfinns på en del av produkterna. Hur kan man då veta om det är produkten i sig eller den sunda kosthållningen som gett effekt? Hos en stor del av befolkningen skulle man se positiva resultat om de började äta regelbundet och följde gällande närings-rekommendationer – den sunda kosthåll-ningen skulle räcka långt för att få goda hälsoeffekter.



Smak Verksam substans Näringsin-nehåll per 100 gram / ml

Omdöme Förpackning / webbhänvisning

Hälsopåstående

Energi (kcal / kJ)

Protein (gram)

Kolhydrat (varav sockerar-ter) (gram)


Becel pro.activeYoghurtdryckUnilever

Hallon / tranbär

Växtsterolestrar (3,4%, motsv 2% växtsteroler)2 gram per förpackning.

52 / 217 3,2 5,8 (5,7) 1,5 (0,2) Syntetisk smakFör söt”Smakar som en medicin man fick som liten”

4x 100 ml

Plastflaska med folieförslutning. Omslag av kartong.

www.becel.se

En per dag. Dokumenterad kolesterolsänkande effekt. Avsett för personer som har ett förhöjt kolesterolvärde.Vetenskapligt bevisat: Sänker kolesterolvärdet.

Ananas / passion/mango

52 / 217 3,2 5,8 (5,7) 1,5 (0,2) För söt.För mycket smak – kemisk.Bra konsistens.Parfymerad.

Jordgubb 52 / 217 3,2 5,8 (5,7) 1,5 (0,2) God smakLagom söt”Medicinsmak”

PrimaLiv Yoghurtshot Skånemejerier

Ananas / Passion

växtsterolberedning Diminicol 1,9 g växtsteroler /100 gram(motsv 1,5 gram per förpackning)

75 / 300 1,5 7,5 (7)Varav 3 g tillsatt socker.

4 (0,3) Tydlig ananassmak.Sur.Tunn.God.Blaskig.

6x80 mlwww.primaliv.se

Innehåller växtsteroler med en dokumenterad kolesterol-sänkande effekt. Växtsterolen är godkänd enligt EU:s novel food-förordning. ”Innehål-ler växtsteroler Sänker kolesterolvärdet” samt ”Väx-steroler minskar upptaget av kolesterol och sänker därmed blodkolesterolvärdet”.Det rekommenderade dag-liga intaget av växtsteroler är mellan ”1-3 gram för att få en kolesterolsänkande effekt.”

Kolesterolsänkande shots; växtsteroler

Produkt Pris per förpackning Årskostnad

Gefilus 16,95 (4 st) 1.547 kr

Proviva shot 19,50 (4 st) 1.779 kr

Actimel 18,95 (4 st) 1.729 kr

Becel pro.active yoghurtdryck 32,95 (4 st) 3.007 kr

Prima Liv Yoghurtshot 24,20 (6 st) 1.472 kr

Knorr Vie 19,95 (3 st)

34,95 (6 st)

2.427 kr

2.126 kr

God morgon shot 22,95 (4 st) 2 094 kr

PriserProduktspecifika hälsopåståendenSedan hösten 2001 är det i Sverige tillåtet att göra produktspe-cifika hälsopåståenden i marknadsföringen av livsmedel, så kallade produktspecifika fysiologiska påståenden, PFP. Om en producent i sin marknadsföring vill påstå att en viss produkt i sig har vissa hälsofrämjande egenskaper måste detta styrkas. Fram tills januari 2007, då den nya EG-förordningen om närings- och hälsopåståenden infördes, har ansökningar om granskning av den dokumentation som styrker påståendet handlagts av SNF, Swedish Nutrition Foundation. Granskningen har utförts av en expertpanel, utsedd av SNF:s forskningsnämnd. De vetenskap-liga kraven har varit mycket höga och man har bl.a. krävt studier gjorda på människor som visar att påståendet är sant. I de fall expertpanelen funnit att dokumentationen varit tillräcklig för att stödja hälsopåståendet får produkten marknadsföras med det så kallade hp-info-märket, även kallad PFP-loggan, se bild. (källa: www.hp-info.nu). Sedan 2007 gäller istället en EU-förordning om närings- och häl-sopåståenden som ger samma regler och förutsättningar i alla EU-länderna – gärna länk till SLV- och SNF-info. Granskningen av vetenskaplig dokumentation kommer nu att göras av den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA.

Adherence to a DASH-Style Diet and Risk of Coronary Heart Disease and Stroke in WomenTeresa T. Fung, ScD; Stephanie E. Chi-uve, ScD; Marjorie L. McCullough, ScD; Kathryn M. Rexrode, MD; Gian-carlo Logroscino, MD, PhD; Frank B. Hu, MD, PhD

Background The Dietary Approaches to Stop Hy-pertension (DASH) diet has been shown to lower blood pressure, but little is known about its long-term effect on cardiovascular end points. Our objective was to assess the as-sociation between a DASH-style diet adherence score and risk of coro-nary heart disease (CHD) and stroke in women.

Methods In this prospective cohort study, diet was assessed 7 times during 24 years of follow-up (1980-2004) with valida-ted food frequency questionnaires. A DASH score based on 8 food and nu-trient components (fruits, vegetables, whole grains, nuts and legumes, low-fat dairy, red and processed meats, sweetened beverages, and sodium) was calculated. Lifestyle and medical information was collected biennially with a questionnaire. The Cox pro-portional hazard model was used to adjust for potential confounders. The

The combined influence of leisure-time physical activity and weekly alcohol intake on fatal schaemic heart disease and all-cause mortalityJane Østergaard Pedersen

1,2*

, Berit Li-lienthal Heitmann2, Peter Schnohr3,and Morten Grønbæk1

1Centre for Alcohol Research, National Institute of Public Health, University of Southern Denmark, Øster Farimags-gade 5A, 2nd Floor, 1399 Copenhagen, Denmark; 2Research Unitfor Dietary Studies, Institute of Pre-ventive Medicine, Centre for Health and Society, Copenhagen, Denmark; 3The Copenhagen City Heart Study, Epidemiological Research Unit, Bi-spebjerg University Hospital, Copen-hagen, Denmark

Aims To determine the combined influence of leisure-time physical activity and

weekly alcohol intake on the risk of subsequent fatal ischaemic heart dis-ease (IHD) and all-cause mortality.

Methods and resultsPospective cohort study of 11 914 Danes aged 20 years or older and without pre-existing IHD. During 20 years offollow-up, 1242 cases of fatal IHD occurred and 5901 died from all causes. Within both genders, being physically active was associated with lower hazard ratios (HR) of both fatal IHD and all-cause mortality than be-ing physically inactive. Further, weekly alcohol intake was inversely associat-ed with fatal IHD and had a U-shaped association with all-cause mortality. Within level of physical activity, non-drinkers had the highest HR of fatal IHD, whereas both non-drinkers and heavy drinkers had the highest HR of all-cause mortality. Further, the physi-cally inactive had the highest HR of both fatal IHD and all-cause mortality within each category of weekly alco-hol intake. Thus, the HR of both fatal IHD and all-cause mortality were low among the physically active who had a moderate alcohol intake.

Conclusion Leisure-time physical activity and a moderate weekly alcohol intake are both important to lower the risk of fa-tal IHD and all-cause mortality.

study population comprised 88 517 female nurses aged 34 to 59 years without a history of cardiovascular disease or diabetes in 1980. The main outcome measures were the num-bers of confirmed incident cases of nonfatal myocardial infarction, CHD death, and stroke.

Results We documented 2129 cases of inci-dent nonfatal myocardial infarction, 976 CHD deaths, and 3105 cases of stroke. After adjustment for age, smo-king, and other cardiovascular risk fac-tors, the relative risks of CHD across quintiles of the DASH score were 1.0, 0.99, 0.86, 0.87, and 0.76 (95% confi-dence interval, 0.67-0.85) (P < .001 for trend). The magnitude of risk differen-ce was similar for nonfatal myocardial infarction and fatal CHD. The DASH score was also significantly associa-ted with lower risk of stroke (multiva-riate relative risks across quintiles of the DASH score were 1.0, 0.92, 0.91, 0.89, and 0.82) (P = .002 for trend). Cross-sectional analysis in a subgro-up of women with blood samples showed that the DASH score was significantly associated with lower plasma levels of C-reactive protein (P = .008 for trend) and interleukin 6 (P = .04 for trend).

Conclusion Adherence to the DASH-style diet is associated with a lower risk of CHD and stroke among middle-aged wo-men during 24 years of follow-up.

Arch Intern Med. 2008;168(7):713-720.

En av tio medelålders svenska kvinnor dricker på en nivå som anses riskabel (mer än 9 glas vin i veckan). Intensivdrickande (minst 4 glas vin vid ett tillfälle) är inte heller ovanligt, visar en avhandling från Lunds universitet.

Det är Jenny Rundberg från Avdelningen för psykiatri som gjort studierna. Utgångspunkten är en stor hälsoundersökning som gjordes 1995-2000 av kvinnor i åldrarna 50-59 år i Lund med omnejd. Ur denna har Jenny Rundberg tagit fram uppgifter om bland annat alkohol och psykisk hälsa. Här är några av resultaten:

• Tre fjärdedelar av kvinnorna drack alkohol regelbundet. De flesta drack bara lite, men en tiondel hade en riskabelt hög konsumtion. Av de nio tiondelar av kvinnorna som drack alkohol, så hade 40 procent ägnat sig åt intensivdrickande minst en gång under den senaste må-naden. Somliga sa sig dricka alkohol för att känna sig mindre spända, vilket kan innebära en risk att utveckla missbruk.

• Psykiska symtom var vanliga. Över hälften av kvinnorna hade två till sex symtom som almän trötthet, nedstämdhet, svårigheter att koppla av, sömnproblem och irritation, och 22 procent hade hela sju psykiska symtom. Kvinnor med många psykiska besvär hade också ofta många fysiska besvär.

• De kvinnor som inte drack alkohol regelbundet hade sämre fysisk hälsa och social situation. De hade oftare lägre utbildning, var ensam-stående och förtidspensionärer eller långtidssjukskrivna.

– Att dessa kvinnor drack mindre alkohol kan bero på att kvinnor som är gifta och yrkesarbetande har bättre ekonomi och fler sociala miljöer där vin och sprit förekommer, tror Jenny Rundberg.

Hon hoppas att hennes resultat ska öka medvetenheten inom vården om hur vanligt det är med psykiska symtom hos medelålders kvinnor, och att inte så få kvinnor också har en riskabelt hög alkohol-konsumtion.

Läkare bör gärna fråga efter den psykiska hälsan hos kvinnor som söker för fysiska problem. De bör också vara medvetna om att alko-holkonsumtionen kan vara hög även - eller inte minst - hos kvinnor som har en bra social och ekonomisk situation, menar hon.

Avhandlingen heter Alcohol use and mental health in middle-aged women.

Källa: Lunds universitet

Drickande och hälsa hos medelålders kvinnor

Physical activity, moderate alcohol intake – Improved survivalPhysical activity and moderate alcohol consumption may help reduce fa-tal ischemic heart disease (IHD) and all-cause mortality, reports the Europe-an Heart Journal. Nearly 12,000 Danish adults without previous IHD repor-ted their alcohol intake and physical activity level and then were followed for about 20 years. Overall, about half died, with IHD accounting for 20% of the deaths. After adjustment for confounders such as age and smoking status, active subjects had lower risks for fatal IHD and all-cause mortality than in-active subjects, and moderate drinkers (1 to 14 drinks a week) had lower mor-tality risks than nondrinkers. A combination of physical activity and moderate drinking appeared most beneficial — active subjects who consumed at least one drink weekly had up to a 50% lower risk for fatal IHD and up to a 33% lower all-cause mortality risk.

European Heart Journal


Marie von Post Skagegård berättar att det har varit en hel del arbete med att göra sammanställningen,

men säger också att det kändes nödvändigt att ta fram det här verktyget.

De geriatriska avdelningarna var i stort behov av en lathund. Nutritionsföretagen har egna informationsblad över sina pro-dukter, som de delar ut. De är visserligen användbara, men de ger ingen översikt och inga jämförelser med alternativa kosttillägg görs. Det underlättar mycket för vårdper-sonalen att ha de upphandlade produkterna från de olika företagen på samma ställe.

Marie berättar vidare att det här är en uppdaterad version av lathunden. Den första togs enbart fram för geriatriken, men andra avdelningar på sjukhuset blev intresserade. Med hjälp av dietister på vuxensidan har man nu utvecklat en lathund som omfattar behovet på de flesta avdelningarna, dock ej barn.

– Förutom sju avdelningar på geriatriken, finns den nu även på akut- och infektions-avdelningarna som köpt in lathunden. Dess-utom har några av dietisterna i primärvården i Uppsala börjat använda den när de utbildar husläkare som har förskrivningsrätt på kost-tillägg. Möjligheten finns nu även för övriga som är intresserade att köpa in lathunden.

Lathundens uppläggLathunden består dels av en lättåskådlig översikt över alla produkter och vilka diag-nosgrupper de lämpar sig för (den ses här in-till), dels finns informationssidor som berät-tar hur lathunden bör användas. Här finner vi en hel del praktiska tips och råd kring nä-ringsdrycker.

– Vi betonar betydelsen av att man i för-sta hand berikar maten extra och ger kon-kreta råd om hur man gör detta innan man sätter in näringsdrycker. Vi ger också tips på hur dryckerna kan blandas för att få olika konsistenser och smaker. Det finns många aspekter som vårdpersonalen bör känna till för att näringsdryckerna skall komma till bästa möjliga nytta.

Det finns även utförligare rekommenda-tioner för varje diagnosgrupp än vad vi ser på matrisen på nästa sida.

Lathunden är givetvis ett levande do-kument. Produkter utvecklas eller byts ut, varför det hela tiden kommer att göras upp-dateringar. Grundarbetet är emellertid i stort sett klart. Är du intresserad av att beställa Lathunden i sin helhet kan du skriva till Marie på [email protected]. Ange namn och adressuppgifter så kontaktar hon dig när Lathunden är klar för distribution.

Lathund för näringsdryckerDietisterna Marie von Post Skagegård och Susanne Eriksson, Geriatrisken på Akademiska sjuk-huset i Uppsala har tagit fram en lathund över de stora nutritionsföretagens näringsdrycker. En översikt som de flesta dietister säkert varmt välkomnar.

av Magnus Forslin

Marie von Post Skagegård & Susanne Eriksson



Nytt namn.Samma innehåll.

Nutricia Nordica AB • Tel 08-24 15 30 [email protected] • www.nutricia.se

Ett av Sveriges mest använda kosttillägg Nutridrink byter nu namn till Fortimel Energy. Innehåll och smak är samma som tidigare.

Fortimel Energy är ett komplett, energirikt kosttillägg för alla med liten aptit som inte äter tillräckligt av den vanliga maten.

3 0 0 12Kcal Protein

g

0Kostfiber

g

Socialstyrelsen har under den gångna våren hamnat i blåsväder vid ett flertal tillfällen. Dels har det varit diskus-sion om myndigheten föregripigt den utredning som skall uppdatera rekom-mendationerna vid diabetes, dels har man kritiserats för att upplösa den grupp som var tillsatt för att genomföra utredningen därför att man ansåg att risk för jäv förelåg. Caroline Törnqvist, dietist på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Linköping-Motala, ger vidare ett exempel på Social-styrelsens ibland minst sagt märkliga hantering av vissa frågor.

av Magnus Forslin

Alla dietister är väl bekanta med alla turer genom åren kring förskrivning, livsmedel för skilda näringsändamål, osv, med olik-heter över landet och onödig byråkrati som inte sällan drabbat patienterna. Flera dietister har under åren försökt att få till ett effektivt och homogent system, dock utan större framgång.

En önskvärd aspekt har varit att även

barndietister skall kunna förskriva nutri-tionsprodukter. Dietisten är den som är bäst skickad att göra detta. Läkarna har inte möjlighet att hålla sig uppdaterade på alla nutritionsprodukter. För tio år sedan fanns det två sondnäringar – en standardvariant och en energirik dito. Idag är utbudet mycket stort med både ålders- och diagnosspecifika produkter (se föregående artikel).

I dag får dietisterna förskriva pro-dukter för vuxna. Men det är egentligen viktigare att de får göra det för barn. Barn är känsligare och riskerna är större om det blir fel.

Så resonerade även dietist Caroline Thörnqvist som vidtalade sina chefer för att se huruvida läkarna inte kunde dele-gera förskrivningen.

– Alla tyckte det var en jättebra idé, berättar hon. Och cheferna kontaktade Socialstyrelsen som också gick med på det hela. Hela processen gick oerhört smidigt och vi dietister började vässa pennorna.

Bara ett struntformalia skulle lösas: Vilken kod skulle användas? Den per-sonliga eller den för arbetsplatsen?

Äntligen kan barndietister också förskriva nutritionsprodukter. (I alla fall nästan)

Carolines chef ringde upp handlägga-ren på Socialstyrelse som svarade: ”Finns det ingen kod? Nej, då går det inte”.

– Hade vi legat lågt och använt ar-betsplatskoden så hade allts smidigt rullat på. Nu blev det stopp och väntan på utredning.

Caroline Thörnqvist är emellertid inte den som ger upp, utan lyckades kringgå byråkratin genom att göra som på vux-ensidan:

– Alla våra nutritionsprodukter till vuxna förskrivs via vårat kök, dvs för dem över sexton, liksom alla våra aggregat, matslangar, matsprutor. Men varför inte förskriva för barn via köket? Då slipper vi skriva licenser eller livsmedelsanvis-ningar.

Sagt och gjort. Nu går alla nutritions-produkter för barn via köket. Alla utom glutenfritt som går via apoteket.

– Köksvägen fungerar alldeles ut-märkt. Socialstyrelsen skulle bara veta, skrattar Caroline avslutningsvis. Men det här upplägget har de faktiskt inget med att göra. Det här kan man säkert göra på andra håll i landet.


[email protected] • www.fria.se • 031-734 13 30

Nyttiga Fria FiberFör gladare mage och jämnare blodsocker -

Vid diabetes är kostens fiberinnehåll av stor betydelse för att uppnå

en jämn blodsockernivå. Glutenfri kost är ofta fiberfattig, vilket innebär

problem för många med både diabetes och celiaki. Välj Fria Fiber så är

det lätt att öka fibermängden i kosten. Fria Fiber är en av marknadens

mest fiberrika glutenfria bröd med 9 % fiber. Lika fiberrikt som ett

riktigt grovt vanligt bröd! Det är dessutom osötat vilket gör det till ett

ypperligt alternativ för dem som har både celiaki och diabetes.

Fibrerna kommer från fullkornsflingor av bovete, solrosfrö, linfrö,

sockerbetsfiber och psylliumfröskal.

Finns i frysdiskarna hos ICA, Coop, Vi och Hemköp. Näringsvärden

och överkänslighetstabell hittar du på vår hemsida www.fria.se

NANNA MOSSBERG

LEG. DIETIST

080500 Nanna 1-2 sida 08-05-07 11.22 Sida 1

Vin kan skydda mot demensDet kan finnas bestånds-delar i vin som skyddar mot demens. Det visar forskning från Sahlgren-ska akademin.

Resultaten baseras på 1 458 kvin-nor som ingick i den så kallade Kvinnoundersökningen 1968. När de undersöktes av läkare fick de uppge hur ofta de drack vin, öl och starksprit genom att välja mellan sju kategorier i skalan från ”aldrig” till ”dagligen”. Forskarna vet inget om hur mycket de drack vid varje tillfälle, eller hur korrekta uppskattningarna var. För varje dryck som kvinnorna angett att de drack mer än en gång i månaden klassificerades de som en konsument av just den drycken.

34 år efter den första undersökningen hade 162 kvinnor fått diagnosen demens. Resultaten visar att bland de kvinnor som angett att de drack vin fanns betydligt lägre andel demensdrab-bade, medan detta samband inte fanns hos dem som uppgett att de regelbundet drack öl eller starksprit.

– Den grupp som hade minst andel demens var de som hade angett att den enda alkohol de drack var vin, säger professor Lau-ren Lissner som leder studien i samarbete med professor Ingmar Skoog, båda Sahlgrenska akademin.

Trots det vill forskarna inte ge några rekommendationer huru-vida en kvinna ska börja dricka vin, fortsätta dricka vin eller öka sin konsumtion. Det är också viktigt att poängtera att dessa resultat inte kan generaliseras för män som har ett annat dryckesmönster.

– Vi måste vara mycket försiktiga när vi tolkar dessa resultat, eftersom vi i den här typen av befolkningsundersökningar inte kan se vad som är orsak och vad som är verkan. Det kan finnas andra faktorer hos kvinnor som dricker vin som gör att de får ett skydd mot demens, saker som vi inte kan mäta. Men det funna samban-det är starkt och kan inte förklaras med andra faktorer som vi kan mäta, som utbildning, BMI och rökning, säger Lauren Lissner.

Sedan tidigare vet forskarna att dryckesvanorna hos svenska kvinnor har förändrats de senaste decennierna. Dagens kvinnor dricker mer vin och starksprit, men mindre öl, än tidigare gene-rationer. Till exempel visar studien att mindre än 20 procent av medelålders kvinnor drack vin varje vecka i slutet av 60-talet. Idag uppger drygt hälften av kvinnorna i den åldern att de dricker vin varje vecka.

– Dessa resultat, i kombination med att kvinnor idag dricker mer vin än för 40 år sedan, visar att det är viktigt att fortsätta att forska om detta samband. I framtida analyser ska vi studera effekten på mer specifika typer av demens, som Alzheimers sjukdom. Andra forskningsmetoder kommer att behövas för att se vilken roll vin och andra alkoholhaltiga drycker har för utvecklingen av demens, säger Lauren Lissner.

fakta kvinnoundersökningenDen här studien baseras på Populationsundersökningen av kvin-nor i Göteborg, kallad Kvinnoundersökningen, som startades 1968. 1 462 kvinnor i åldrarna 38, 46, 50, 54 och 60 år undersöktes då av läkare och blev intervjuade om sina liv. Dessa kvinnor har sedan undersökts på samma sätt igen åren 1974, 1980, 1992, 2000 och 2005. Samma år har nya kvinnor rekryterats till undersökningen, vilket gör det möjligt att både följa en viss generation genom livet och att jämföra olika generationer med varandra.

Tidskrift: American Journal of Epidemiology

Artikelns titel: Alcohol Beverages and Incidence of Dementia: 34-Year Follow-up of the Prospective Population Study of Women in Göteborg

Författare: Kirsten Mehlig, Ingmar Skoog, Xinxin Guo, Madlen Schütze, Deborah Gustafson, Margda Waern, Svante Östling, Cecilia Björkelund och Lauren Lissner Läs artikeln i sin helhet: http://aje.oxfordjournals.org/

Källa: Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet


En mindre strikt vätskerekommen-dation för patienter med kronisk hjärtsvikt kan minska problem med törst utan att tillståndet för patien-terna försämras. Det framgår av Marie Holsts avhandling ”Self-care behaviour and daily life experiences in patients with chronic heart failure”, som hon disputerade på vid Fakulteten för Hälsa och samhälle i mars.

Marie Holst har under sitt tioåriga ar-bete med patienter med kronisk hjärtsvikt upptäckt att de ofta är törstiga och torra i munnen. Muntorrhet kan leda till förändrat smaksinne, försämrad munhälsa och i värsta fall talsvårigheter. Törsten och muntorrheten beror bland annat på den vätskedrivande behandlingen och den vätskerestriktion patienterna är rekommenderade, i gällande riktlinjer 1,5-2 liter vätska per dygn. Räknat på vätskebehovet för en person som väger 80 kg innebär det ett dagligt underskott på nästan 1 liter.

– Med dagens effektiva farmakologiska be-handling bör behovet av denna vätskerestrik-

tion omprövas eftersom den medför obehag hos patienterna, säger Marie Holst.

Resultatet av hennes studie indikerar att en mer individuellt anpassad vätskerekom-mendation är både säker och fördelaktig för patienter med stabil kronisk hjärtsvikt, något som aldrig tidigare visats. I studien deltog patienterna i två interventioner. Under intervention 1 uppmanades de att inte dricka mer än 1,5 liter per dag. Under intervention 2 var det rekommenderade vätskeintaget individuellt anpassat och baserat på kropps-vikten. Resultatet visar ingen skillnad mellan interventionerna när det gäller hälsorelate-rad livskvalitet, symtom, fysisk kapacitet eller inläggning på sjukhus. Däremot var upplevd törst och svårigheter att hålla vätskerekom-mendationen betydligt mindre när vätskein-taget var individuellt anpassat.

Syftet med Marie Holsts avhandling är att beskriva egenvårdsbeteendet och upple-velserna av det dagliga livet hos patienter med kronisk hjärtsvikt. I en annan delstudie beskrivs egenvårdsbeteendet hos patienter med kronisk hjärtsvikt under ett år efter en patientutbildning. Resultaten visade inga för-ändringar under uppföljningstiden och pekar på att det inte räcker med ett utbildnings-tillfälle för att förbättra egenvårdsbeteendet och den hälsorelaterade livskvaliteten. Marie Holst har också genom en intervjustudie

beskrivit hur patienter med kronisk hjärtsvikt upplever och hanterar sitt dagliga liv. – Stu-dien visar att patienterna inte ser nattsvart på sin situation utan är rätt positiva, säger hon.

Resultatet beskrivs i två huvudteman: Hin-drande och Främjande krafter, där det första temat belyser svårigheterna och det andra hur patienterna anpassar sig och hanterar det dagliga livet. – Genom att införa mindre strikta vätskerekommendationer kan en begränsning tas bort och det dagliga livet bli lite lättare att leva för patienter med hjärt-svikt, säger Marie Holst.

Hon tror att hennes avhandling kan komma till stor nytta i kliniska verksamheter, t ex i patientutbildning. Avhandlingen kan också användas i sjuksköterskeutbildningen och i vidareutbildningar för sjuksköterskor.

Källa: Malmö högskola

Patienter med kronisk hjärtsvikt har onödigt strikta vätskerekommendationer


Undervisningsmaterial om kost och hälsa

First you add knowledge . . .

“Fysisk aktivitet och vikt” är en kostnadsfri broschyr på 28 sidor och kan laddas ner eller beställas från www.perspektiv.nu.

Danisco Sugar, 205 04 Malmö

”Fysisk aktivitet och vikt”– ett undervisningsmaterial med de senasterönen om vikt och fysisk aktivitet. Broschyren ger en god inblick i de många aspekter och fackuttryck som är kopplade till ämnena “vikt” och “fysisk aktivitet” och kan t.ex. användas i projekt om hälsa. Broschyren kan användas på högstadiet, men är relevant för alla som är intresse - rade av hälsa och livsstilsfaktorer.INFORMATIONSH FRA DANISCO SUGAR

Fysisk aktivitet o vikt

2053108_Fysisaktivitet og vaegt 20/06/06 14:30 Side 1

ÄFTE ÅN

ch

Livsmedelsverket avråder inte helt från alkohol vid amning enligt ett förslag till nya råd för ammande kvinnor. Enligt råden, som skickas på remiss, innebär det inte någon nu hälsofara för barnet om mamman dricker alkohol motsvarande ett till två glas vin en till två gånger i veckan. Råden grundas på befintlig forskning inom området och har tagits fram med hjälp av experter inom olika områden.

– Utifrån den forskning som finns är vår slutsats att det inte finns några medicinska skäl att helt avstå från alkohol under amning. Den mängd som barnet kan få i sig via bröst-mjölken är liten, om man dricker ett till två glas vin. Däremot är det viktigt att föräld-rarna uppmärksammas på att omsorgen om barnet kan påverkas vid alkoholkonsumtion,

Förslag till nya råd om alkohol vid amningsäger Annica Sohlström, chef för nutritions-avdelningen vid Livsmedelsverket.

I de nya råden har den vetenskapliga grund som finns värderats. Eftersom det vetenskap-liga underlaget är relativt litet är det svårt att sätta en exakt nivå för hur mycket alkohol som inte är skadligt för barnet vid amning.

Det finns inga studier som tyder på att alkohol skulle ha positiva effekter för am-ningen. Rådet ska inte ses som en uppma-ning till kvinnor att dricka alkohol under amningsperioden.

– Däremot finns det ingen anledning för kvinnor att sluta amma för att de vill dricka ett enstaka glas vin, säger Annica Sohlström.

För närvarande pågår en revidering av alla kostråd till gravida och ammande. I revide-ringen har befintlig forskning gåtts igenom

och faktaunderlagen har diskuterats med experter inom olika områden. Samtliga råd kommer att skickas ut på remiss inom en månad.

När det gäller gravida kvinnor kvarstår rådet att helt avstå från alkohol under gravi-diteten.

Källa: Livsmedelsverket

Beroende på vilken variant man har av en viss gen, så kan en kaffekonsumtion på minst två-tre koppar om dagen antingen minska den totala risken för bröstcancer eller göra att eventuell cancer kommer senare. Det visar ny forskning från Lunds universitet och Malmö högskola.

Kaffets verkan hänger samman med östro-generna, de kvinnliga könshormonerna. Vissa nedbrytningsprodukter av dessa hormoner är kända för att vara cancerframkallande, och olika komponenter i kaffe kan ändra nedbryt-ningen så att kvinnan får en bättre sam-mansättning av olika östrogener. Dessutom innehåller kaffe koffein som också verkar tillväxthämmande på cancerceller.

Cancerforskaren Helena Jernström och hennes medarbetare har studerat kaffedrick-andet hos nära 460 bröstcancerpatienter som behandlats i Lund. Resultaten visar att kaffets effekt varierar beroende på vilken va-riant kvinnorna haft av en gen kallad CYP1A2, som kodar för ett enzym som bryter ner både östrogen och kaffe. Hälften av kvinnorna hade en variant kallad A/A, medan de övriga hade antingen A/C eller C/C.

– De kvinnor som hade någon av C-varian-terna, och som druckit minst tre koppar kaffe om dagen, fick bröstcancer betydligt mer sällan än kvinnor med A/A-varianten med samma kaffekonsumtion. Deras cancerrisk var bara två tredjedelar av de andra kvin-nornas, förutsatt att de inte tagit någon hormonersättning efter klimakteriet, säger

Helena Jernström. A/A-kvinnor som druckit mer än två koppar

kaffe om dagen fick en mer tvetydig hjälp av sin kaffekonsumtion. Å ena sidan kom deras cancer betydligt senare än hos kvinnor som sällan eller aldrig drack kaffe – vid i medeltal 58 års ålder i stället för vid 48 år. Å andra sidan fick nära 15 procent av dessa kvinnor östrogen-okänsliga (ER-negativa) tumörer som är mer svårbehandlade.

– Merparten hade ändå östrogenkänsliga och mer lättbehandlade tumörer. Och kvin-nor som får bröstcancer vid en högre ålder klarar sig oftast bättre än de som får det tidigt, säger Helena Jernström. Hon framhål-ler dock att det är för tidigt att göra några kostrekommendationer om kaffedrickande: – Det här är nya data som måste bekräftas i andra studier innan vi kan gå ut med några rekommendationer.

Om nu kaffe ger ett visst skydd mot bröst-cancer, så borde kvinnor i kaffedrickarlandet Sverige ha färre sjukdomsfall än andra länder. Det stämmer också, åtminstone jämfört med USA. Där är andelen bröstcancerfall i befolk-ningen betydligt högre, och där dricks också både mer koffeinfritt kaffe och mindre kaffe över huvud taget.

Forskningsresultaten är publicerade i tidskriften Cancer Epidemiology, Biomarkers and Prevention, med doktoranden Erika Båge-man som förstaförfattare.

Källa: Lunds universitet

Kaffe kan skydda mot bröstcancer

Fluor i mjölken ett sätt att minska kariesEnligt världshälsoorganisationen WHO kan fluoriderad mjölk vara en alternativ metod för att förebygga karies hos barn och ungdo-mar i områden där det är svårt att exponera dem för fluor på andra sätt. I fältstudier där barn har serverats mjölk med fluor i skolan har man funnit positiva effekter på kariesfö-rekomsten.

I en avhandling av Kristina Engström, är doktorand vid enheten för pedodonti, Umeå universitet, och verksam vid specialisttand-vården, Länssjukhuset i Halmstad, studeras mer i detalj vad som händer i munnen hos dem som dricker mjölk med fluor. De viktigas-te resultaten var förhöjda fluorvärden under 15 minuter i saliv och upp till fyra timmar i plack. Fluorkoncentrationerna påverkades inte nämnvärt om personerna samtidigt in-tog föda. Tillgängligheten av fluor från mjölk var något lägre än tillgängligheten av fluor från vatten. Ett dagligt intag av fluoriderad mjölk påverkade inte salivens sammansätt-ning av kariesbakterier men deras syrapro-duktion minskade något.

Källa: Umeå universitet


oatly

Hälsosamma matvanor och preven-tion av livsstilsrelaterade sjukdomar i Norden Representanter från de olika nordiska län-derna visade upp goda exempel från sin verksamhet.

NORGE. I Norge fokuserar man på att motverka ojämlikhet i folkhälsan och socia-la orättvisor. Nationellt arbetar man efter Ac-tion plan for nutrition (2007-2011). Hand-lingsplanen är ett resultat av tolv ministrars samarbete för att förbättra hälsa och livskva-litet, och inbegriper bl a en kokbok med bra recept och rekommendationer som delas ut gratis i skolorna. Finansministern är med i arbetsgruppen, och Norge är det första land som tagit fram ett förslag på hur man kan styra konsumtionen med hjälp av olika skat-tesatser. Norge har en (!) primärvårdsdietist.

Norrmännen är relativt nya i Nyckelhåls-branschen. Ett samnordiskt system efter-strävas men norrmännen vill skärpa reglerna ytterligare, främst när det gäller sockerin-nehåll. De har dessutom många livsmedel från havet som tidigare inte har funnits med i regelverket.

SVERIGE. Annica Sohlström från Livs-medelsverket berättade att Sverige är ett av de få länder som inte har någon handlings-plan, men att det länge har funnits riktlin-jer och verktyg för hemkunskap och idrott i skolan. Vi har en lång tradition av att servera skollunch samt av barn- och skolhälsovård.

Den tidigare explosiva ökningen av barn-fetma ser ut att ha stannat av. Konsumtionen av sötsaker och läsk har minskat, och vi äter mer frukt och grönsaker. Varför dessa förändringar har skett vet man inte, men

troligtvis har uppmärksamheten i media haft stor betydelse för medvetenheten hos föräld-rar och skolpersonal.

Annica Sohlström avslutade med att efterlysa politiska beslut och riktlinjer. Det behövs dessutom mer forskning, utvärdering och rapporter. I arbetet med policys, både på regional och på lokal nivå, är det viktigt att dietister finns med. Dietister gör ett viktigt arbete genom att översätta generella budskap till individuella råd och de har en viktig roll som utbildare av personal inom förskola och skola. Skolpersonalen vill gärna hjälpa till men har inte tillräcklig kunskap utan känner sig förvirrade av alla splittrade budskap. På flera olika plan har dietisterna dessutom en viktig roll för att kvalitetssäkra andra yrkes-gruppers arbete.

FINLAND. I Finland bedrivs mycket av hälsoarbetet i olika typer av projekt, både lo-kalt och rikstäckande. Just nu fokuserar man mycket på att förebygga typ 2 diabetes; Deve-lopment Programme for the prevention and care of Diabetes Mellitus (2000-2010). Mer infor-mation finns på www.diabetes.fi/english.

ISLAND. Islands nutritionsprofessor Inga Thorsdottir från Universitetssjukhuset i Reykjavik presenterade hur hälsoarbetet be-drivs på Island. Det finns en nordisk hand-lingsplan för att förbättra matvanorna, och målet är att de flesta nordiska medborga-re ska följa den innan år 2021. Man har gjort ett viktigt utredningsarbete för att se vil-ka arenor man bör fokusera på: i hemmen, i skolan, på arbetsplatserna, i samband med fritidsaktiviteter, tv-reklam, skattepolitik, samarbete med livsmedelsindustrin, o s v. – Politikerna bär ansvaret, och det bör vi ut-nyttja, avslutade Inga Thorsdottir.

Rapport från Nordiska Dietistdagarna 10-12 april 2008

Det tionde nordiska dietistmötet ägde rum i Uppsala i april. Dietist-Aktuellt var på plats och återger här valda delar av det intressanta programmet.

Av Kajsa Asp Jonson


Den allmänt accepterade uppfattningen att evidensba-serad medicin (EBM) skall till-

lämpas inom alla områden inom den kli-niska verksamheten, gör att det är rimligt att anta att liknande överväganden ock-så kan göras beträffande evidensbaserad nutrition(EBN). Detta görs också, vil-ket visar att man tar kost- och närings-rekommendationer på samma allvar som medicinsk terapi.

Randomiserade kontrollerade studier (RCT) anses vara den evidensbaserade medicinens ”heliga Graal” när det gäl-ler att fastställa huruvida ett medicinskt preparat är lämpligt att rekommendera i en viss klinisk situation. Evidensen för ett flertal näringsrekommendationer kan också beläggas via RCT.

Men, frågar sig Mann, är RCT den ultimata vägen till sanning inom den evidensbaserade nutritionen?

Vid många kroniska sjukdomar är RCT inte möjligt att tillämpa, t ex vid cancer, där kost- och näringsaspekter kan ha haft betydande påverkan under lång tid innan sjukdomen brutit ut. För det kontroversiella påståendet att processat kött kan ge upphov till cancer i colon, är RCT en orimlighet. Vi skulle behöva genomföra en gigantisk studie under en extremt lång tid, där människor rando-miseras att antingen äta mycket eller lite kött under kanske 20 år.

Däremot kan istället en rad olika experimentella studier och deskriptivt epidemiologiska angreppssätt ge tillräck-lig evidens för att skapa tillförlitliga nä-ringsrekommendationer och kostråd.

Jim Mann var själv med och tog fram den uppmärksammade rapporten Diet, nutrition and the prevention of chronic diseases (FAO TRS916), som var färdig 2003 och ligger till grund för WHO:s globala strategi för att förebygga cancer

genom kost och nutrition. Rapporten var inte helt okritiskt mottagen av fors-karskrået men har enligt Mann samtidigt varit till stor hjälp runt om i världen

Grunden för rekommendationerna var att definiera olika kopplingar, eller förekomster, mellan en nutritionell faktor och en sjukdom. Principen är densamma oavsett vilken diagnos det handlar om. Sambandet klassas sedan som överty-gande, sannolikt, möjligt eller otillräckligt (se tabell 1). Detta är grundläggande och allmänt bekant.

Däremot, säger Mann, finns ett pro-blem med detta koncept som många inte reflekterar över; om vi ser till vad som krävs för att ett samband skall betraktas som övertygande, sannolikt, etc, är defini-tionen för dessa begrepp ytterst vag:

”Convincing evidence: Evidence is based on epidemiological studies showing consistent associations between exposure and disease, with little or no evidence to the contrary”. Vad är lite? Hur många studier är tillräckligt? Det borde vara ett sub-stantiellt antal väldesignade studier som omfattar flera befolkningsgrupper, etc. Samma kritik rörande vaghet är tillämp-lig också för de övriga definitionerna.

Vad Mann och han kolleger nu gjort i samband med den uppdaterade ver-sionen, the Second Report, som gavs ut i november 2007, som visserligen inte heller var helt okontroversiell (t ex när det gällde kopplingen mellan kött och cancer), var att öka kriteriernas precision, (se Tabell II).

Exempelvis säger de att för ett sam-band skall betraktas som övertygande så måste det bl a finnas evidens från mer än en typ av studie, det måste finns evidens från minst två kohortstudier, etc. Man måste kunna utesluta, slump, förväxlings-risk, osaklighet och andra felkällor.

Kraven för att definieras som sannolik

är nästan lika hårda, eftersom data inom sannolik (och övertygande) omvandlas till rekommendationer, och för att samban-den skall kunna bli accepterade av vem som helst, även med rudimentär kunskap om vetenskaplig metodik.

Ergo: Antingen skall man ha en ran-domiserad kontrollerad studie, eller när det inte är möjligt, så skall man ha denna typ av mycket starka epidemiologiska evidens uppbackad av biologiskt rimlig korrelation, alternativt av experimentellt bekräftade laboratorieresultat.

Den tredje kategorin, limited suggested evidence, kan inte i sig själv tillhandahålla ett tillräckligt starkt rättfärdigande för att kunna motivera några rekommendatio-ner. Här finns emellertid ofta en antydan om ett reellt samband, men befintliga studier är antingen för små, eller så finns brister i metodologin. Dock kan man alltid komplettera med ytterligare krite-rier för att uppgradera till nivån möjligt samband. Och därmed även till en re-kommendation.

Jim Mann menar att dessa kriterier togs fram just för diagnosen cancer, men kan alltså tillämpas på de flesta kroniska sjukdomar. Och han avslutar med att berätta att IUNS (The Intellectual Union of Nutrition Sciences) nyligen satt sam-man en grupp som skall värdera huruvida dessa kriterier kan föreslås bli en stan-dard världen över.

* * *I den andra delen av Jim Manns föreläs-nin, Evidence-based nutritional approaches to the treatment and prevention of diabetes mellitus as an example, konkretiserar han EBN genom att diskutera rekommen-dationerna kring diabetes. Intresserade läsare rekommenderas också att ta del av Agneta Anderssons och Frode Slindes artikel ”Evidensbaserad Nutrition” i DA 2.08.

Evidence Based Nutrition prof. Jim MannAv Magnus Forslin

En av De Nordiska Dietistdagarnas huvudgäster var den namnkunnige professor Jim Mann, Human Nutrition and Medicine at University of Otago, New Zealand, som också inledde dagen genom att tala under rubriken: Evidence-ba-sed dietary recommendations. Manns anförande utgjordes av två delar. En första som ägnade sig åt epidemiologiska funderingar samt framtagandet av kriteriedefinitioner vid evidensbaserad nutrition. Under den andra delen be-handlade han några evidensbaserade aspekter av rekommendationer som han varit med att ta fram när det gäller behandling av diabetes. På grund av brist på utrymme blir vi tvungna skjuta upp denna andra del till kommande nummer av DA.


Tabell I.Convincing evidence. Evidence is based on epi-demiological studies showing consistent associations between exposure and disease, with little or no evi-dence to the contrary. The available evidence is based on a substantial number of studies including prospective observational studies and where relevant, randomized controlled trials of sufficient size, duration and quality showing consistent effects. The association should be biologically plausible

Probable evidence. Evidence is based on epide-miological studies showing fairly consistent associa-tions between exposure and disease, but where there are perceived shortcomings in the available evidence or some evidence to the contrary, precluding a more definite judgment. Shortcomings in the evidence may be any of the following: insufficient duration of trials (or studies); insufficient trials (or studies) available; inadequate sam-ple sizes; and incomplete follow-up. Laboratory evidence is usually supportive. Again, the association should be biologically plausible.

Possible evidence. Evidence is based mainly on the findings from case-control and cross-sectional studies. Insufficient randomized controlled trials, observational studies or nonrandomized controlled trials are available. Evidence based on nonepidemiological studies, such as clinical and laboratory investigations, is supportive. More trials are required to support the tentative associations, which should also be biologically plausible

Insufficient evidence. Evidence is based on the findings of a few studies which are suggestive, but are insufficient to establish an association between exposure and disease. Limited or no evidence is available from ran-domized controlled trials. More well-designed research is required to support the tentative associations.

Source: Diet, nutrition and the prevention of Chronic diseases, 2003.

Tabell IIConvincingThese criteria are for evidence strong enough to support a judgement of a convincing causal relationship, which justifies goals and re-commendations designed to reduce the incidence of cancer. A convincing relationship should be robust enough to be highly unlikely to be modified in the foreseeable future as new evidence accumulates. All of the following were generally required:

• Evidence from more than one study type.• Evidence from at least two independent cohort studies.• No substantial unexplained heterogeneity within or between study types or in different populations relating to the presence or

absence of an association, or direction of effect.• Good quality studies to exclude with confidence the possibility that the observed association results from random or systematic

error, including confounding, measurement error, and selection bias.• Presence of a plausible biological gradient (‘dose response’) in the association. Such a gradient need not be linear or even in the

same direction across the different levels of exposure, so long as this can be explained plausibly.• Strong and plausible experimental evidence, either from human studies or relevant animal models, that typical human exposures

can lead to relevant cancer outcomes.

ProbableThese criteria are for evidence strong enough to support a judgement of a probable causal relationship, which would generally justify goals and recommendations designed to reduce the incidence of cancer. All the following were generally required:• Evidence from at least two independent cohort studies, or at least five case control studies.• No substantial unexplained heterogeneity between or within study types in the presence or absence of an association, or direc-tion of effect.• Good quality studies to exclude with confidence the possibility that the observed association results from random or systematic er-ror, including confounding, measurement error, and selection bias.• Evidence for biological plausibility.

Limited — suggestiveThese criteria are for evidence that is too limited to permit a probable or convincing causal judgement, but where there is evidence suggestive of a direction of effect. The evidence may have methodological flaws, or be limited in amount, but shows a generally con-sistent direction of effect. This almost always does not justify recommendations designed to reduce the incidence of cancer. Any ex-ceptions to this require special explicit justification.All the following were generally required:• Evidence from at least two independent cohort studies or at least five case control studies.• The direction of effect is generally consistent though some unexplained heterogeneity may be present.• Evidence for biological plausibility.

Limited — no conclusionEvidence is so limited that no firm conclusion can be made. This category represents an entry level, and is intended to allow any ex-posure for which there are sufficient data to warrant Panel consideration, but where insufficient evidence exists to permit a more de-finitive grading. This does not necessarily mean a limited quantity of evidence. A body of evidence for a particular exposure might be graded ‘limited — no conclusion’ for a number of reasons. The evidence might be limited by the amount of evidence in terms of the number of studies available, by inconsistency of direction of effect, by poor quality of studies (for example, lack of adjustment for known confounders), or by any combination of these factors.When an exposure is graded ‘limited — no conclusion’, this does not necessarily indicate that the Panel has judged that there is evidence of no relationship. With further good quality research, any exposure graded in this way might in the future be shown to increase or de-crease the risk of cancer. Where there is sufficient evidence to give confidence that an exposure is unlikely to have an effect on cancer risk, this exposure will be judged ‘substantial effect on risk unlikely’. There are also many exposures for which there is such limited evidence that no judgement is possible. In these cases, evidence is recorded in the full SLR reports contained on the CD included with this Report. However, such evidence is usually not included in the summaries and is not included in the matrices in this printed Report.

Substantial effect on risk unlikelyEvidence is strong enough to support a judgement that a particular food, nutrition, or physical activity exposure is unlikely to have a substantial causal relation to a cancer outcome. The evidence should be robust enough to be unlikely to be modified in the foreseeable future as new evidence accumulates. All of the following were generally required:• Evidence from more than one study type.• Evidence from at least two independent cohort studies.• Summary estimate of effect close to 1.0 for comparison of high versus low exposure categories.• No substantial unexplained heterogeneity within or between study types or in different populations. • Good quality studies to exclude, with confidence, the possibility that the absence of an observed association results from random or systematic error, including inadequate power, imprecision or error in exposure measurement, inadequate range of exposure, con-founding, and selection bias. • Absence of a demonstrable biological gradient (‘dose response’).• Absence of strong and plausible experimental evidence, either from human studies or relevant animal models, that typical human exposures lead to relevant cancer outcomes. Factors that might misleadingly imply an absence of effect include imprecision of the ex-posure assessment, an insufficient range of exposure in the study population, and inadequate statistical power. Defects in these and other study design attributes might lead to a false conclusion of no effect. The presence of a plausible, relevant biological mechanism does not necessarily rule out a judgement of ‘substantial effect on risk unlikely’. But the presence of robust evidence from appropriate animal models or in humans that a specific mechanism exists, or that typical exposures can lead to cancer outcomes, argues against such a judgement. Because of the uncertainty inherent in concluding that an exposure has no effect on risk, the criteria used to judge an exposure ‘substantial effect on risk unlikely’ are roughly equivalent to the criteria used with at least a ‘probable’ level of confidence. Conclusions of ‘substantial effect on risk unlikely’ with a lower confidence than this would not be helpful, and could overlap with jud-gements of ‘limited — suggestive’ or ‘limited — no conclusion’.

Source: ”the Second Report”, 2007

Bengt Vessby och Jim Mann Professor Jim Mann från Department och Human Nutrition and Medicine vid univer-sitetet i Otago, Dunedin på Nya Zeeland, utnämndes under årsmötet till föreningens första hedersmedlem.

Jim Mann samtalade i pausen med Profes-sor Bengt Vessby vid Uppsala Universitet, och diskuterade frågan om engagemanget inom nutritionsområdet.

– Personliga kontakter, starka personlig-heter och positiva förebilder är viktiga för resultaten i folkhälsoarbetet. Det krävs ett samlat grepp kring nutritionsfrågorna. Det är dietister inte ska driva dessa frågor ensam-ma. Även läkare och andra yrkesgrupper har viktiga roller, menade Jim Mann.

– Det är en stor och viktig uppgift att få de unga doktorerna att inse att de kan göra större hjältemodiga insatser som nutritions-läkare än som hjärnkirurg eller hjärtläkare, avslutade Bengt Vessby.

Text och bild: Kajsa Asp Jonson


Vi är superorganismer. Vid födseln koloni-seras vi av bakterier från modern och från omgivningen. Antalet gener i tarmfloran är hundratals gånger fler än i vår egen arvs-massa – det finns 100.000.000 bakterier per gram tarminnehåll.

Hela tarmen är en bioreaktor vars uppgift bland annat är att producera kortkedjiga fettsyror. De olika mikroberna samverkar och skapar nya ämnen som kan tas upp i tarmen, deras målorgan kan till exempel vara levern eller fettväven. Forskningen på områ-det bedrivs på möss som föds upp i en helt steril miljö. Med hjälp av den bakteriefria musen kan man skapa en referensram och tillföra isolerade bakteriestammar. På så sätt har man kontroll över musens tarmflora och kan studera olika bakteriers funktion och inverkan.

Hos mössen har man sett att tarmfloran har en ännu bredare betydelse för hälsan än vad som tidigare varit känt. Bakterierna kan till exempel påverka fettväven och generna som påverkar näringsupptag och metabo-lism, samt kärlnätet i endotelet.

Ett område som studerats mer ingående är Lipopolysackarid (LPS), som har visat sig ha stor betydelse för utveckling av fetma. LPS-koncentrationen hos möss påverkas av dygnsrytmen och av högt fettintag.

LPS tillfört via injektion ger viktökning, förhöjt fasteglukos, insulinresistens och inflammatoriska reaktioner, även i små doser. Möss som saknar LPS-receptorer är skyd-dade mot dessa metabola effekter, oavsett om de är en följd av ökat fettintag eller injicerat LPS.

Obesa möss har dessutom en tarmflora som skiljer sig från den hos normalviktiga, vilket bland annat medför en ökad kapacitet att utnyttja energiinnehållet i maten; ”ökad energiskörd” enligt Chris Reigstad. Man har även studerat tarmfloran hos människor som gått ned i vikt, och sett förändringar, både

i bakteriefloran och i tarmens metabolism. Det verkar som om vissa bakterier kan ut-göra ett skydd mot fetma.

Mikrofloran påverkar även fettomsätt-ningen i levern. Olika bakteriestammar påverkar olika delar av fettoxidation, lipolys och kolesteroltransport samt inflammato-riska reaktioner.

Tarmfloran verkar alltså ha en oerhört stor inverkan på hur vi mår, inte bara i ma-gen, utan i hela kroppen. Kostvanorna styr bakteriefloran; tarminnehållets surhetsgrad och sammansättning av fett, kolhydrater, och så vidare styr vilka bakterier som etablerar sig och får majoritet.

Användningsområdet för dessa nya kun-skaper är stort. De närmaste åren kommer det att bedrivas än mer forskning för att studera de molekylära mekanismerna; de som påverkar energiutnyttjandet och de som reglerar metabolism och andra ännu oupp-täckta mekanismer. Genom att inkludera studier av tarmbakterierna kan man få en ökad bredd i kostundersökningar.

– I förlängningen skulle man kunna behandla och förebygga många olika sjuk-domstillstånd med en förändrad tarmflora, och kanske kan bakteriefloran hjälpa oss att hitta personer med ökad risk för övervikt och fetma, avslutar Dr Chris Reigstad.

Av Kajsa Asp Jonson

Stort forskningsanslag:Fredrik Bäckhed fick i mitten av april ett stort forskningsanslag från Human Fron-tier of Science Program, en internationell organisation som beviljar medel till unga framstående till ny innovativ och inter-disciplinär grundforskning om levande organismer.Anslaget på 750.000 amerikanska dol-lar ger förutsättningarna för ett stort ämnesöverskridande forskningsprojekt tillsammans med en finsk forskargrupp, där man ska fortsätta studera sambandet mellan tarmbakterier och fetma.

Vi ärver våra gener och våra kost- och motions-vanor. Med Fredrik Bäckhed vid Sahlgrenska Akademin i spetsen bedrivs intensiv forsk-ning på ytterligare en nedärvd faktor som har visat sig ha betydelse för kroppsvikten – vår tarmflora. Vid Nordiska dietistdagarna i Uppsala den 10-12 april presente-rade Dr Christopher Reig-stad data från studierna.

Mikroflorans betydelse för övervikt och fetma

Dr Chris Reigstad


OLDA - det glutenfria alternativet

livsmedelsanvisning

LifestyleGLUTENFRITT VITT BRÖD

Fritt från gluten

Det glutenfria Lifestyle-brödet är färdigbakat men smakar bäst efter uppvärmning/rostning i brödrost, mikrovågsugn (ca 10 sekunder) eller vanlig ugn.Brödet är förpackat i en skyddande atmosfär - behöver inte frysas in. Kan förvaras i rumstemperatur i obruten förpackning.

SPRÖDA MAJSBRÖDSPRÖDA RISBRÖDNaturligt glutenfri

Produkter som passar alla - även allergiker

RISGRÖT / RISMJÖL och STRÖBRÖD / MAJSMJÖLAnvändningsområde:

bakning av sockerkaka, tårtbotten, muffins, cocosbollar•gröt, bärgröt•kall och varmredning, strös direkt i kokande vätska•tillsats i bröddeg-bakproukterna blir saftigare.•ströbröd till panering•

www.oldana.se

Oldana AB Vagnmakaregatan 14, 415 07 Göteborg. Tel.031-266837 E:mail: [email protected]

VANILJKAKANaturligt glutenfri

Baka:tårtbotten• muffins• sockerkaka• rulltårta•smulpaj•

FRASBRÖDNATURELL / PROVENCAL

SOCKERKAKA- kakmix Naturligt glutenfri

Tillsätt bara ägg och matolja.

Nutrition för en lyckad behandling

Rätt näring för ett lyckat medicinskt resultat.För ett snabbt tillfrisknande och god livskvalitet be-hövs anpassad nutrition. Det är en viktig komponent i all medicinsk behandling och helt avgörande för resultatet.

Varje patient har sitt eget näringsbehov. Därför ut-vecklar vi varje produkt för att passa ett visst tillstånd eller en särskild diagnos. Låt dina patienter ta del av fördelarna med dagens och morgondagens nutrition.

Nutricia Nordica AB, Döbelnsgatan 21Box 1348, 111 83 StockholmHuvudkontor: 08-24 15 30, Fax: 08-24 18 80www.nutricia.se

Syftet med Kvalitetsveckan är att presentera lokala och sjukhusgemen-samma forsknings- och utvecklings-

insatser med fokus på kvalitetsdimensionen. Förutom att exponera Sahlgrenska Univer-sitetssjukhusets kvalitetsarbete utåt är må-let att inspirera till fortsatt förbättringsarbe-te genom föredrag, debatter och posterutställ-ningar.

Under dagarna presenterades olika för-bättringsarbeten via seminarier, korta före-drag och posterutställningar. I år bidrog jag med en poster om mitt arbete med utfor-mandet av ”Nutritionsbehandlingsplan vid levertransplantation – behandlingsplan för kvalitetssäkring av nutiritionsvårdsprocessen”. Postern ställdes ut under rubriken Verksam-hetsutveckling.

Under pauserna myllrade det av männis-kor runt våra postrar. Intresset för mitt arbete var stort och sjukhusdirektör Jan Eriksson uppskattade att ta del av hur vi paramedici-nare utarbetar riktlinjer enligt evidensbaserad medicin.

Nutritionsbehandling vid levertransplan-tation – behandlingsplan för kvalitetssäkring av nutritionsvårdsprocessen.

bakgrund

Dietisttjänsterna i Sverige inrättades på de stora sjukhusen med början på 1960-talet. Ursprungligen var yrket till stor del inrik-tat mot livsstilsrelaterade sjukdomar men har under senare år breddats med tjänster inom högspecialiserad vård. Nutritionsbehandling betraktas idag som en del av den medicinska behandlingen (SOS 2000:11).

Dietisterna vid Transplantationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset nutritions-utreder, nutritionsbehandlar och följer upp nutritionsbehandlingen hos levertransplante-rade patienter. Nutritionsbehandlingen syftar till att förebygga undernäring och förhindra pågående viktminskning genom tidigt insatt behandling.

Av Pia Henfridsson

Leg. dietist

Kvalitetsveckan på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2008Under mars månad anordnade Sahlgrenska Universitetssjukhuset för fjärde året i rad Kvalitets-veckan som är till för alla med intresse för kvalitets- och verksamhetsutveckling. Dagarna gav tillfälle att lyssna, titta, fråga, diskutera, utbyta erfarenheter och inspireras till att förbättra kvali-teten inom den egna verksamheten.

syfte

Författa en evidensbaserad strukturerad plan för nutritionsbehandling vid levertransplantation med tydliga riktlinjer för behandling. Planen är den första tydligt strukturerade efter nutritions-vårdsprocessen och innehåller följande steg:

• Patientkontakt• Utredning• Nutritionsbehandlingsplan• Uppföljning/Utvärdering• Dokumentation/Informationsöverföring• Genomförande

Efter granskning av vetenskaplig litteratur inom området reviderades arbetsmaterial och arbets-metoder. Riktlinjer för nutritionsbehandling och dokumentation utvecklades i linje med nutri-tionsvårdsprocessen (Bild 1).

resultat

Nutritionsbehandlingsplanen har resulte-rat i en effektivisering i vårdarbetet samt en kvalitetssäkring av behandlingen vid lever-transplantation. Arbetet ligger till grund för standardvårdplan1(SVP) vid levertransplanta-tion. Transplantationscentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset har fått nutritionsvårds-rutiner för levertransplanterade patienter enligt följande;

1. Patientkontakt - Dietist träffar samtliga patienter som ett led i bedömningen inför levertransplantation.

1 ”En standardvårdplan (SVP) är ett journaldokument för en enskild patient. En standardvårdplan kan upprät-tas för patienter med samma medicinska diagnos eller likartade problem eller som underlag för olika undersök-ningar och behandlingar. Standardvårdplanen ska baseras på en evidensbaserad kunskapsöversikt som ska innehålla en aktuell sammanställning av vetenskapliga fakta och beprövad erfarenhet för aktuell diagnos, problemområde, undersökning eller behandling” (Socialstyrelsen). SVP innehåller på förhand utvalda omvårdnadsdiagnoser (OVD), varav nutrition är en, som sjuksköterskan helt eller delvis ansvarar för.


2. Utredning - Dietist nutritionsutre-der (Bild 2) och nutritionsdiagnos-tiserar patienterna. Beroende av om patienten diagnostiseras som under-näring eller risk för undernäring följs olika riktlinjer för nutritionsbehand-lingen. Dietisten ansvarar för den in-dividuella nutritionsbehandlingen och sjuksköterskan för standard nu-tritionsbehandling, enligt riktlinjer i SVP.

3. Uppföljning och utvärdering - Nu-tritionsbehandlingsplanen innehål-ler uppgifter om kontinuerlig upp-följning och utvärdering.

4. Dokumentation och informations-överföring - Löpande dokumenta-tion. Information om patientens nä-ringstillstånd, behov, nutritionsor-dination, ätstödjande åtgärder och målsättning med nutritionsbehand-lingen överförs till den vårdgivare som övertar vården.

slutsats

De positiva effekterna av nutritionsbe-handlingsplanen har gjort att fler sjuk-domsspecifika behandlingsplaner för kvalitetssäkring av nutritionsvårdsproces-sen kommer att utarbetas inom Sektio-nen för Klinisk Nutrition vid Sahlgren-ska Universitetssjukhuset.

referenser Committee of Ministers. Resolution

ResAP(2003)3 on Food and Nutri-tional Care in Hospitals. Stras-bourg: Council of Europe; 2003.

Kondrup J, Allison SP, Elia M, Vellas B, Plauth M. ESPEN guidelines for nutrition screening 2002. Clin Nutr 2003;22(4):415-21.

Lochs H, Allison SP, Meier R, Pirlich M, Kondrup J, Schneider S et al. Intro-ductory to the ESPEN Guidelines on Enteral Nutrition: Terminology, definitions and general topics. Clin Nutr 2006;25(2):180-6.

Referensgruppen i Pediatrik inbjuder till

Fortbildningsdagar 2008Dietisternas Riksförbund (DRF)

när: Onsdag 17 – torsdag 18 september 2008

Var: Sigtunahöjdens Hotell och Konferens, Hertigvägen 7, Sigtuna. Telefon: 08-59257700. www.sigtunahojden.se

Hur: Se program

Kursavgift: 3300 kr (medlemmar i DRF) 3900 kr (icke medlem i DRF)

I kursavgiften ingår helpension, enkelrum, föreläsningar samt dokumentation. Resa betalas av kursdeltagaren själv.Anmälan är bindande och skickas senast 20 juni till Ingalisa Philips e-postadress: [email protected]

OBS! Begränsat antal platser. Först till kvarn……gäller

I anmälan vill vi att du uppger föjande: Namn, Arbetsplats, Adress, Telefon, ev Specialkost. Medlemskap i DRF ( ja eller nej), Fakturaadress samt övrigt

obs! skicka uppgifterna ovan via e-post. Ange ”Anmälan” som ärende. Du får bekräftelse via e-post

Varmt välkommen önskar referensgruppen i pediatrik!Vera Westin, Elisabet Drugge, Ulla Cederholm, Karina Eftring, Ingalisa Philip

Bild 1 Bild 2


Nutramigen AANytt Alternativ vid Allergi

Den trygga grunden för fortsatt tillväxt och utveckling av

allergiska barn

Viktigt: Bröstmjölk är spädbarnets bästa föda. Nutramigen AA är ett livsmedel för speciella medicinska ändamål och skall användas på inrådan av läkare eller dietist efter medicinsk rådgivning. Nutramigen AA distribueras via apotek.

* Spädbarn som fått Enfamil Premium med LIPIL under 4 månader jämfört med spädbarn som fått modersmjölksersättning utan tillsatts.** Denna undersökning utfördes på 357 centra och var inte blind eller randomiserad. Kontrollgruppen fi ck modersmjölksersättningar utan DHA/ARA tillgängliga på den Euro-peiska marknaden och några få spädbarn fi ck modersmjölksersättningar med lägre innehåll av DHA och ARA jämfört med LIPIL-gruppen. Det undersöktes inte om ersättning med lägre nivåer eller annat ursprung av DHA och ARA hade gett samma resultat.1. Burks, W et al. J Pediatr (in press). 2. Birch EE et al. Pediatr Res 1998; 44: 201-209. 3. Morale SE et al. Early Hum Dev 2005; 81: 197-203. 4. Birch EE et al. Am J Clin Nutr 2002; 75: 570-580. 5. Birch EE et al. Early Hum Dev 2007; 83: 274-284. 6. Pastor N et al. Clin Pediatr 2006; 45: 850-855. 7. Koletzo B, Lien E et al. J Perinat Med 2008; 36: 5-14.

Det nya alternativet för barn med svår komjölks-proteinallergi eller multipel födoämnseintolerans

En näringsmässigt komplett ersättning baserad på fria aminosyror som är kliniskt dokumeterat hypo-allergen och ger god tillväxt1

Berikad med LIPIL för att förbättra synsskärpan*, den mentala utvecklingen* och stärka hälsotillståndet** 2-6

och ARA (omega 6

)LLIIPPIILLLIPIL*

med

DHA (omega 3)

LIPIL är en unik bland-ning av DHA och ARA i samma höga mängder och proportioner som i bröstmjölk och inom

det referensområde som rekommenderas av

experter 7

Box 15200, 167 15 Bromma Tel 08-704 71 00, Fax 08-704 89 50

www.meadjohnson.se

NYHET

Stressad mage?

Valio Gefi lus MAX är en god yoghurtshot som lugnar en stressad mage och håller den under kontroll. Det är också vetenskapligt bevisat att den hjälper till att lugna oroliga magar och IBS (irritable bowel syndrome). Valio Gefi lus MAX shots dokumentation är granskad enligt livsmedelsbranschens regler för hälsopåståenden. Yoghurtshot fi nns i två läckra smaker: jordgubb-blåbär och persika-passionsfrukt. Genom att ta en shot om dagen kan du hjälpa din mage att må bra varje dag. Vill du veta mera, gå in på www.valio.se.

Hjälp för magen i en aktiv och stressad vardag! Lev lite nyttigare

Sedan december 2005 pågår ett forsk-ningsprojekt vid Akademiska sjukhu-set i Uppsala som rör strålbehandlad

prostatacancer och kost. I projektet studerar vi effekten av en kostomläggning på biverk-ningar från mag-/tarmkanalen hos patienter som strålbehandlas mot prostatacancer. Stu-dien är randomiserad och kontrollerad och vi följer patienterna fram till 2 år efter avslu-tad strålbehandling.

Ett abstract, Effects of a dietary inter-vention on gastrointestinal complications… (se sid 32), från denna studie antogs för posterpresentation vid ECCO14 (europeisk cancerkongress med drygt 14,000 deltagare) och med hjälp av stipendiepengar från DRF kunde jag delta vid kongressen och närvara som projektrepresentant vid postersessionen.

Jag deltog under kongressens tredje och fjärde dag och gick då på symposium och debatter om prostatacancer, strålbehand-ling och vårdforskning. Det mest givande symposiet hade fokus på lokalt avancerad, icke-metastaserad prostatacancer. Symposiet handlade främst om guidelines för behand-ling av aktuell patientgrupp och hur man minimerar eventuella behandlingsbiverk-ningar. Där diskuterades olika ämnen såsom att kombinera hormonell behandling och strålbehandling, behandla lokalt avancerad prostatacancer med enbart kirurgi, att ha adjuvant strålterapi som alternativ för hög-risk-patienter samt hur man handskas med PSA-stegring efter radikal prostatektomi.

Det fanns en stor mängd posterut-

ställningar att gå på, bl a en i ämnet pro-statacancer. Under postersessionen om prostatacancer visade ett tyskt forskarteam en deskriptiv studie som utvärderat biverk-ningar på mag-tarmkanalen bland män som strålbehandlats för prostatacancer. I studien följdes patienterna i 24 månader och man använde de frågeformulär från EORTC gällande hälsorelaterad livskvalitet och pro-stataspecifika frågor som vi använder oss av i vår studie (EORTC:s QLQ-C30 och QLQ-PR25). Det tyska forskarlaget kunde visa att symtom och hälsorelaterad livskvali-tet gällande tarmkanalen försämrades under behandlingstiden, medan den totala livskva-liteten (global QoL) inte påverkades och att en del mag-tarmbesvär kvarstod upp till 24 månader efter behandlingsperioden.

Under kongressens fjärde dag närvarade jag som representant för forskargruppen vid en postersession. Där gavs möjlighet att pre-sentera och diskutera vårt forskningsprojekt med andra kongressdeltagare med liknande arbetsområden.

Jag har delat med mig av nya kunskaper, intryck och erfarenheter från kongressen till dietistkolleger och annan vårdpersonal på arbetsplatsmöten, forskargruppmöten etc. Erfarenheter från kongressens symposier, föreläsningar och postersessioner kommer vi att använda i vårt fortsatta forskningsarbete och i klinisk verksamhet. Jag är mycket glad och tacksam för att ha tilldelats stipendie-pengar från DRF, vilket möjliggjorde min resa till ECCO14.

Av Anna Pettersson

Leg dietistKliniska forsknings-

och utvecklingsenhetenOnkologkliniken,

Akademiska Sjukhuset

Rapport från deltagande vid ECCO14Barcelona 23-27 september 2007


Ny i styrelsen 2:

Lena Ljungkrona FalkLena Ljungkrona Falk är sedan 2005 verksam inom Skaraborgs barnhälsovård. Hon har en heltidstjänst och sitter tillsammans med barnhälsovårdsöverläkare och samordnande barnsjukskö-terska på BHV i Mariestad. Upptagningsområdet är stort och omfattar 15 kommuner.

– Visst har vi mycket att göra säger Lena till Dietistaktuellt, och man kan alltid göra mer. Men jag vill nog mena att primärvården i Skaraborg är en mycket bra arbetsgivare med god framförhåll-ning. Redan på 80-talet byggdes vårdcentralerna ut, och vi har också i en jämförelse gott om dietisttjänster. Även på de fyra sjukhusenheterna.

Efter närmare tjugo år som dietist, bl a verksam på Mariestads sjukhus och Kärnsjukhuset i Skövde, var den nya tjänsten en rejält spännande utmaning som hon trivs mycket bra med. Friheten att till stora delar själv planera sin verksamhet, samt den breda variationen på arbetsuppgifter upplever Lena som viktigt.

– Tjänsten fanns inte tidigare, utan jag började med en dator och en telefon i ett tomt rum på sånär en bokhylla med ett handlingsprogram, berättar hon. Idag fungerar arbetet mycket bra. En hel del tid ägnas naturligtvis åt utbildning och handledning av BVC-sjuksköterskor, men hon har också en hel del telefonkontakt med familjer. Det är viktigt att fortsätta hålla kontakt med verkligheten.

hälsosamtaletI Skaraborg arbetar man med en metod som Lena haft en stor del i att utveckla – ”Hälsosamtalet”. Den bygger på att BVC informerar om kost och livsstilsfrågor till föräldrar med barn i åldrarna 1,5 och 3 år. BVC-sjuksköterskorna följer en standardiserad checklista med frågor till föräldrarna om kostvanor, motion, etc. Avsikten är främst att förebygga fetma och övervikt.

– Ett sådant här körschema har många fördelar, förklarar Lena. Dels är frågorna väl genomarbetade för att kunna ge svar på viktiga nyckelfrågor, vilka också har en pedagogisk effekt för föräldrarna, dels får alla samma frågor – utredningen blir alltså inte avhängig sjuksköterskans ”dagsform.” Inga föräldrar behöver heller inte känna sig ifrågasatta när alla ju får samma frågor.

Enkäten gör också att man får ett intressant underlag för t ex framtida forskning. Forskning är också något Lena har ägnat sig åt de senaste åren parallellt med sitt arbete. 2004 började hon utveckla Hälso-samtalet. Året därpå körde man igång på allvar efter ett pilotförsök.

– 2007 gjorde vi en djupare utvärdering med fokusgrupper och en enkät som skulle jämföras med resul-taten från fokusgrupperna som gav lovande resultat. Svaren blev över förväntan. Svarsfrekvensen var 82%. 95% av sköterskorna ville behålla 1,5-årssamalet och 97% ville behålla treårssamtalet enligt den här model-len. I slutet av förra året blev jag också klar med en rapport om utvärderingen.

Tanken är nu att Lena skall knyta ihop hela sitt arbete med en magisteruppsats, som hon hoppas skall bli färdig under året.

– Vi får se. När jag tackade ja till att bli suppleant i DRF, var det i tron att jag bara skulle hoppa in då och då. Men jag börjar inse att det inte är någon större skillnad mellan suppleant och ledamot, skrattar hon.

Magnus Forslin

Ny i styrelsen 1:

Pia Nevala WestmanPia Nevala Westman är en dietist som provat på många olika verksamheter, vilket har givit henne erfarenheter som kommer väl till pass i det kommande styrelsearbetet.

– Jag blev klar med min utbildning för exakt tio år sedan, berättar Pia. Vi gamla kursare firade faktiskt jubileum i Göteborg härom veckan. Direkt efter utbildningen arbetade jag en tid på Skene och Borås lasarett.

1999 startade Pia en egen firma, vilket var relativt ovanligt bland dietister på den tiden. Det blev mycket utbildningar och föreläsningar som riktade sig framförallt mot äldreomsorgs- och kökspersonal. Därefter vikarierade hon ett år som kommundie-tist i Marks kommun. Under det året försökte hon förvalta och driva det framgångsrika arbete som kollegan Therese Lind hade startat och satsade också på att utveckla en idé som Therese och tandhygienisten Eva Skogsberg hade om ett mat- och munvårds-projekt i förskolan. Detta ledde till Mjölkfrämjandets stipendium 2001. Notera att det här var flera år före den stora sockerdebatten då vågorna gick höga om mat och mel-lanmål på dagis.

2001 började Pia på det som då var Semper Klinisk Nutrition som näringskonsulent och har sedan dess arbetat med näringsprodukter, glutenfritt och barnmat. Pia är inte bara ny i styrelsen utan har också helt nyligen bytt arbetet. Hon verkar i dag som produktspecialist på Nutricia.

Hon har också extraknäckt som dietkokerska samt frivilligt åtagit sig specialkostansvar på några stora scoutläger.

– Jag ser verkligen fram emot att få arbeta aktivt i DRF, säger Pia. Jag har inte känt att jag haft tid förut. Men nu tycker jag att det finns utrymme för mig att engagera mig, eftersom mina söner inte är små längre.

Bland de frågor som Pia anser som mest angelägna är att försöka permanenta de kommundietisttjänster som kommit till med stimulanspengar, förskrivningsrätten för dietister och att synliggöra den stora kompe-tens som finns i kåren.

– Det finns så många dietister som är mycket, mycket specialiserade med en djup ämnesförståelse. Ingen nämnd ingen glömd, men med den bakgrund jag har så klappar hjärtat extra för dietister som jobbar med barn och äldre. Magnus Forslin

background The incidence of prostate cancer is in-creasing rapidly in Sweden. Curative modalities in the management of pro-state cancer include external beam irra-diation combined with brachytherapy or proton radiation therapy. Radiothe-rapy can cause treatment-related com-plications from the intestinal tracts. Such complications have a negative effect on quality of life and therefore become a major limiting factor to the total radiation dose prescribed. purposeTo study the effect of a dietary inter-vention on gastrointestinal side effects, health related quality of life and health care utilization in prostate cancer pa-tients undergoing radiotherapy. Cor-relations between GI complications, radiation dose, dietary intake, health related quality of life and health care ut-ilization were also examined. Inclusion runs from January 2006 until January 2008. Data will be collected for a total of 26 months for each patient.patients and methodsUp to April 2007, 113 prostate cancer patients referred to radiotherapy were randomly assigned: intervention gro-up (IG; n=56) dietary counselling at baseline and all seven follow-ups, and control group (CG; n=57) no dietary counselling i.e. standard care (ad li-bitum intake).Gastrointestinal symptoms (study-specific questionnaire), HRQoL (EORTC QLQ-C30 and QLQ-PR25) and nutritio-nal intake (study-specific FFQ) were evaluated at baseline, at 4 and 8 weeks during radiotherapy, and at 2, 7, 12, 18 and 24 months after radiotherapy. Nu-tritional status (Scored Patient-Gene-rated Subjective Global Assessment; PG-SGA) and a 24h-recall were eva-luated at baseline and at 24 months after radiotherapy. At 4 and 8 weeks, IG conducted a 4-day food record.resultsPreliminary analyses indicate that the occurrence of gastrointestinal toxi-cities was lower in the intervention group during and 2 months after ra-diotherapy. In the intervention group, analyses of food intake reveal that IG followed dietary advices. The control group did not change their diet. Re-sults will be presented.

Effects of a dietary intervention on gastrointestinal complications and quality of life: a randomised controlled trial in prostate cancer patients undergoing radiotherapy


lediga platser

er

Regional enhet for spiseforstyrrelser Enheten er nå under oppbygging i Bodø under Nordlandssykehuset. Enheten skal bestå av en sengepost med 12 plasser og et kompetanseteam med ambulant/poliklinisk virksomhet. Det bygges lokaler til sengeposten og det påregnes full drift av denne i løpet av 2009.

I påvente av at det ferdigstilles lokaler, er det øremerket 4 døgnplasser for pas. med spiseforstyrrelser i post Nord 1 ved Allmennpsykiatrisk avd. Det er ansatt ekstra personell til å styrke dette tilbudet. Det er også opprettet et kompetanseteam bestående av 5 fagpersoner, som arbeider poliklinisk og konsultativt i forhold til 1.- og 2.-linjetjenesten. (Se nettsider) Kompetanse- teamet skal knyttes faglig og administrativt opp mot sengeposten. Det er tillagt enheten å drive forskning på fagområdet, og det er ansatt en forsker.

Klinisk ernæringsfysiolog • 1 års vikariat med mulighet for fast stilling ved fortsatt ledighet. Ref.nr. S116/08.

Det søkes etter autorisert klinisk ernæringsfysiolog (Kef) eller tilsvarende, fortrinnsvis med erfaring og kompetanse på spiseforstyrrelser. Det vil bli lagt vekt på personlig egnethet og samarbeidsevner.

Noe av oppfølgingen kan skje via telematikk men noe reisevirksomhet må påregnes. Ernæringsfysiologen er godt integrert i teamet for øvrig.Det vil legges til rette for at ernæringsfysiologen kan utvikle sitt fagfelt og evt. gjøre noe forskningsarbeid på området.

Henvendelse prosjektleder Mildrid Valvik, tlf. (+47) 75 50 13 12 eller e-post: [email protected]

Se fullstendig tekst på: www.nlsh.no og www.jobbnorge.no Søknadsfrist: 4. juli 2008

Nordlandssykehuset Bodø har ledig følgende stilling:

CIC

ER

O ts

universitetssjukhuset mas, malmö

Kliniken för Njurmedicin och transplantation, Urologiska Kliniken och Infektionskliniken – söker en dietist. Anställningen är tillsvidare, på heltid och är delad mellan de tre olika klinikerna men med större delen av tjänsten förlagd inom Njurmedicin.

Du kommer främst att arbeta med kostrådgivning och undervisning av patienter inom öppenvård och slutenvård, utbildning av personal, samt utvecklingsarbete. Det är meriterande om du har klinisk erfaren-het inom njurmedicin, urologi och/eller infektionssjukdomar

Kontakta:Verksamhetschef Anders Christensson, Kliniken för njurmedicin och transplantation, tfn 040-33 37 56Dietist Charlotte Andersen, Kliniken för Njurmedicin och trans-plantation, tfn 040-33 66 93.Avd chef Monica Iwarsson, Urologiska kliniken, tfn 040-33 36 66 Verksamhetschef Torsten Holmdahl, Infektionskliniken, tfn 040-33 17 73.

Välkommen med din ansökan online senast 2008-06-15.

Referensnummer: 0801-38

läs mer på www.umas.se

Dietist

DietisterBeteendemedicinska enheten, Dietist-mottagningen, Jönköpings sjukvårdsområde

OmfattningBefattningarna är vikariat, varav ett på heltid och ett pådeltid - 50%. Eventuellt med möjlighet till förlängning ochutökad sysselsättningsgrad. Din kompetensVi söker dig som är legitimerad dietist och som kan tänkadig att arbeta med alla de diagnoser som förekommer påett länssjukhus och inom primärvård, t ex diabetes, hjärt/kärlsjukdom och undernäring. Stor vikt läggs vid personligaegenskaper som samarbetsförmåga, initiativförmåga ochintresse för utvecklingsarbete. Läs mer på www.lj.se/jobb

Svensk Geriatrisk Förening & Riksföreningen för Sjuksköterskan inom Äldrevårdanordnar tillsammans denna konferens

SJUKSKÖTERSKAN INOM ÄLDREVÅRD

äSJUKSKÖTERSKAN INOM ÄLDREVÅRD



ä

Boka i din kalenderkalender redan nu!

”Attityder till åldrandet och geriatrik”

GeriatrisktForum 2008

Den 9–10 oktober på Lärarhögskolan i Stockholm

Under två dagar kommer detta tema att avhandlas ur olika perspektiv.

Detaljerat program och anmälningsblankett kommer att skickas ut i god tid.

Välkommen!


DRF

:s s

tyre

lse

ORDFöRANDEElisabet Rothenberg

Gö[email protected]

ViCE ORDFöRANDEAnna Ottosson

[email protected]

SEKRETERAREStine Störsrud

Göteborg [email protected]

KASSöRSusann Ask

Växjö[email protected]

LEDAMOTPia Nevala Westman

Dalsjö[email protected]

SuPPLEANTLena Ljungkrona Falk

[email protected]

STuDERANDE-REPRESENTANT

Camilla Pettersonuppsala

[email protected]

Drf:s referensgrupp i Diabetes söker nya medlemmarVi i referensgruppen Diabetes önskar ersätta avgående medlemmar och bredda kompetensen i gruppen. Att profilera kostråden vid diabetes känns i allra högst grad aktuellt och dietistens roll och funk-tion bör uppgraderas och framhävas.Du som är intresserad och i huvudsak arbetar med diabetes, skriv kort om dig själv och ditt arbete till Gunilla Willsteen, ordförande på mailadress: [email protected]

DRF Fortbildningsdagar 26-27 mars 2009

i StockholmProgram kommer efter sommaren

Arbetsgruppen för DRF Fortbildningsdagar 2009

DRF uppmärksammas i media

Den 5:e maj gick ett pressmeddelande ut från DRF, bl a tog TT fasta på detta och skrev följande:

283 kommuner saknar dietistStockholm (TT)Det saknas resurser inom skolhälsovården för att kunna bekämpa problemet med barns och ungdomars fetma och övervikt.

Inom skolhälsovården är endast sju dietister anställda för att arbeta med skol- och barnhälsovård i Sveriges 290 kommu-ner, skriver Dietisternas riksförbund i ett pressmeddelande med anledning av en stor europeisk studie som kartlagt ung-domars livsstil. Studien visar att antalet tonåringar med fetma och övervikt ökar med 400 000 per år inom EU-området och att en femtedel av Sveriges barn och ungdomar är överviktiga.

Dietisterna betonar att skolsköter-skorna gör en viktig insats, men det råder en stor brist på dietister inom barn- och skolhälsovård. Det leder till att det inte finns tillräcklig kompetens i kommunerna för att förebygga och behandla övervikt bland barn, framhåller

Dietisternas riksförbund.

Vård- och omsorgsriksdagenTid: 9-11 september, 2008.Plats: Stockholmsmässan Information: En ny tvärprofessionell mötes-plats som samlar olika aktörer för att diskutera förutsättningarna för en god, kvalitativ och tillgänglig vård och omsorg. Mer information på www.vardochomsorgsriksdagen.se

Nationella och Nordiska Nätverksdagar i geriatrisk nutrition i Stockholm 7-8 oktober 2008 med start kl 12.00 7 oktober. Plats: SAS-huset i Frösundavik

För erfarenhetsutbyte, inspiration och kva-litetsutveckling inom området mat, målti-der och nutrition för äldre. Kontaktperso-ner: Kerstin Österberg [email protected] och Gerd Faxén Irving [email protected] i geriatrik (DIG)Elisabet Rothenberg, Gerd Faxén Irving, Brita Karlström, Anja Saletti, Kerstin Öster-berg, Sara Vigebo, Ingrid Jacobsson


medlemssidor

STiPENDiERsök abbotts resestipendiumResestipendiet kan sökas av i Sverige kli-niskt verksam dietist. Stipendiet tilldelas dietist för resa där ändamålet är att för-djupa kunskaperna inom ämnesområdet enteral nutrition. Stipendiaten skall inom en månad efter resan skriftligen redovisa sin erfarenhet från resan till Dietisternas Riksförbund och Abbott Scandinavia.Stipendiet utgörs av 10.000 kronor. Sti-pendiet kan fördelas bland flera sökande.

sök drfs medlemsstipendiumDRFs stipendium kan sökas av medlem i DRF för kurs, kongress eller studiebesök. Stipendiesumman är 10.000 kr. Stipendia-ten skall redovisa sin erfarenhet från re-san till DRF:s styrelse och Dietist Aktuellt.

För båda stipendierna gäller:Ansökan skall innehålla uppgifter om program, syfte, tidpunkt samt kostnads-beräkning. Om man har sökt pengar på andra ställen bör detta framgå.Ansökningar skickas till DRFs sekreterare: Stine Størsrud, Tumlehedsvägen 105, 423 44 Torslanda eller E-post: [email protected]ökningar ska vara styrelsen tillhanda senast den 31 maj 2008.

Maximalt med kraft i varje klunk Resource 2.0+fibre är en unik, energität näringsdryck som ger patienten den extra energi och näring som behövs för att åtgärda undernäring. Varje flaska ger 400 kcal (2 kcal/ml) d.v.s. maximalt med energi på minimal volym. Resource 2.0+fibre innehåller dessutom 5 g av de lösliga fibrerna FOS och GOS vilka anses ha en kraftig prebiotisk effekt. Patienten kan välja mellan fyra härliga smaker; aprikos, jordgubbe, skogsbär och mild vanilj – mycket uppskattat när aptiten är liten och behovet stort.

Nestlé HealthCare Nutrition, 195 78 Stockholm. Kundservice, tel: 020-78 00 20.

POSTTIDNING B RetuRadRess:

DIETISTAKTUELLTBox 23261 07 ASMUNDTORP

Infusionsterapi, klinisk nutrition och medicinsk teknik.www.fresenius-kabi.se kundservice 020-116 68 44 [email protected]

laddad med energi och god smak

+ energi- och proteinrik 2 kcal/ml, 10 g protein/100 ml

+ finns med och utan fiber beroende på patientens behov

+ finns i tre goda smaker choklad, vanilj och skogsbär

goda nyheter från sveriges näringslivfresubin® 2 kcal drink &fresubin® 2 kcal fibre drink

Finns att beställa, kontakta kundservice

Fresubin_2kcal_080116_A4.indd 1 2008-01-16 15:01:30

Documents

tema:dryck · 2010-11-21 · skapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om ... for infants