TAMS13 Resultatvärdering

• Helfartskurs 7.5 hp 21 nov-20 dec. 2007

• Kursansvarig: Anders Nordgaard (annor@ida.liu.se)

• Kurslitteratur: – David Lucy: Introduction to Statistics for Forensic Scientists. Wiley,

2005.

– Utdelat material (instruktioner till datorlaborationer, exempel, speciellt material om glasanalys)

• Undervisning:– Föreläsningar, lektioner, datorlaborationer, seminarium

• Examinationsmoment:– Skriftlig tentamen (4.5 hp )

– Obligatoriska datorlaborationer (1.5 hp )

– Seminarieuppgift (1 p = 1.5 hp)

Föreläsningar och lektioner

• Enligt “klassiskt” maner.

• Genomgång av centrala delar av kursinnehållet.

• Lektionerna ägnas åt övningar i kursboken och på utdelade blad

• Förberedelser: Läs de refererade litteraturavsnitten innan föreläsning

• Föreläsningarna, datorlaborationerna och kurslitteraturen utgör tillsammans definitionen av kursen ur tentamenssynvinkel

Datorlaborationer

• Två datorlaborationer• Obligatorisk närvaro• Ger introduktion/repetition av verktyg för att hantera

data statistiskt• Illustrerar ett utvecklat verktyg för glasanalys

• Om frånvaro vid något tillfälle: Kompletteringsuppgift i form av redovisning av utförd datorövning

• Endast betygen Godkänd/Underkänd kan ges på detta moment

Seminarieuppgift

• Syfte: Fördjupning i enskilda tillämpningar

• Varje kursdeltagare skall läsa en tilldelad vetenskaplig artikel. Fler än en person kommer att få samma artikel.

• Ett skriftlig referat av artikeln skall göras och inlämnas.

• En muntlig presentation av referatet skall förberedas

• Vid ett seminarium skall ett antal av kursdeltagarna ge sina muntliga presentationer. Övriga skall vara diskutanter. Vem som gör vad avgörs genom lottning.

• Endast betygen Godkänd/Underkänd kan ges på detta moment

Skriftlig tentamen

• Består av 5-6 uppgifter

• Kan ge maximalt 18 poäng

• 8 poäng krävs för betyget 3, 11.5 poäng för betyget 4 och 15 poäng för betyget 5

• Uppgifterna är både av “räknekaraktär” och “resonemangskaraktär”

• 4 timmars skrivtid

• Första tillfälle: Torsdag 20 december 08-12

Slutbetyg

• För godkänt slutbetyg i kursen krävs– Genomförda datorlaborationer

– Godkänd seminarieuppgift• Godkänt skriftligt referat

• Aktiv medverkan vid seminarium (presentatör eller diskutant)

– Godkänd tentamen

• Betyget 3, 4 eller 5 erhålls om motsvarande betyg erhållits på tentamen

Vad kursen handlar om

• Värdering av resultat från forensisk analys– Numeriskt och icke-numeriskt värderingsbara resultat

– Resultat- (bevis-) värde utifrån ett sannolikhetsteoretiskt resonemang

• Formulering av hypoteser på olika nivåer– Källnivå

– Aktivitetsnivå

– Brottsnivå

• Skalrepresentation – Verbala uttryck

• Tillämpning på olika fall

• Felkällor och fallgropar

• DNA: brotts- och faderskapsärenden

• Glasanalys som fallstudie

• Stickprovsförfaranden: Hur många tabletter, mynt, dunkar etc. skall väljas?

Exempel 1

En cyklist har blivit påkörd av en bil och bilföraren har inte stannat utan åkt vidare, dvs. en smitningsolycka.

Under själva påkörningen gjorde bilen en tvärbromsning och träffade cykeln i cykelramen samt själva cyklisten.

En undersökning av brottsplatsen har bland annat gett:

• ett fragment av röd billack på cykelramen

• rester av gummi i bromsspåren

Enligt vittnesuppgifter var bilen en röd Volvo, som såg “relativt ny ut”.

Något senare grips en man körande en röd Volvo S80 som försöker köra ifrån en följande polisbil.

Komponenter för det forensiska arbetet:

• lackfragmentet

• gummiresterna

• vittnesuppgiften

• gripandet inklusive den bil han körde

Observera att dessa härrör dels från brottsplatsundersökningen (kriminaltekniskt arbete), dels från spaningsarbetet.

Idealisk situation: Alla fyra komponenter kommer in samtidigt till det forensiska laboratoriet.

Dock är detta inte en självklarhet, ofta är det komponenterna från det kriminaltekniska arbetet som kommer in i första hand.

Vad kan lackfragmentet ha för bevisvärde/resultatvärde?

Den bil som den gripna körde måste givetvis undersökas

• Finns lackskador?

– Om Ja Ett lackprov från bilen skall tas

– Om Nej Skall lackprov ändå tas?

• Har lackprov tagits?

– Om Ja:

o Analysera ämnessammansättningen i lackprovet

o Jämför med ämnessammansättningen i lackfragmentet från cykeln

- “överensstämmelse” resultatet har ett värde som talar för att färgen kommer från bilen

- “ingen överensstämmelse” resultatet har ett värde som talar emot att färgen kommer från bilen

– Om Nej beviset kan ej värderas

Hur högt kan resultatvärdet vara, när det finns?

• Utan vittnesuppgift:

Överensstämmelsen i ämnessammansättning kan vara slumpmässig.

Hur många röda bilar med denna ämnessammansättning kan det finnas som teoretiskt sett kan ha kört på cyklisten?

Utöver den bil som körde på cyklisten, hur många föremål kan cykeln ha varit i fysisk kontakt med och vilka av dessa kan ha en lackfärg med ämnessammansättning som överensstämmer med lackfragmentets?

• Med vittnesuppgift:

Överensstämmelsen i ämnessammansättning kan vara slumpmässig.

Hur många röda Volvobilar med denna ämnessammansättning kan det finnas som teoretiskt sett kan ha kört på cyklisten?

Utöver den bil som körde på cyklisten, hur många föremål kan cykeln ha varit i fysisk kontakt med och vilka av dessa kan ha en lackfärg med ämnessammansättning som överensstämmer med lackfragmentets?

Blir resultatvärdet högre om vittnesuppgiften finns tillgänglig?

Vad kan gummiresterna ha för bevisvärde/resultatvärde?

I princip görs samma steg som för lackfragmentet.

Spelar vittnesuppgiften någon roll här?

På vilken nivå har lackfragmentet resp. gummiresterna bedömts?

• Källnivå?

• Aktivitetsnivå?

• Brottsnivå?

I samband med förundersökning/åtal, finns det en kombinerad effekt av bevisvärdena hos lackfragment och gummirester?

Hur kommer vittnesuppgiften in?

Vad står egentligen bevisvärdet/resultatvärdet för?

Exempel 2

En våldtäkt har begåtts i en park och strax därefter grips på vittnesuppgifter en man.

Vaginalprov tas från våldtäktsoffret och ett blodprov tas från den gripne.

Vaginalprovet innehåller sperma.

En DNA-profilering görs på sperman och på blodprovet. Överensstämmelse erhålls i alla markörer (alla loci).

Vad är egentligen det forensiska beviset?

• vaginalprovet?

• sperman i vaginalprovet?

• DNA-profilen på sperman?

• blodprovet? DNA-profilen på detta?

Överensstämmelsen ger att beviset har ett värde.

Hur stort är detta?

• Utan vittnesuppgift:

– För hur många manspersoner skulle i teorin ett blodprov ge samma profil som spermaprovet?

– Hur många manspersoner skulle i teorin kunna ha utfört våldtäkten?

• Med vittnesuppgift:

– För hur många manspersoner skulle i teorin ett blodprov ge samma profil som spermaprovet?

– Hur många manspersoner skulle i teorin kunna ha utfört våldtäkten?

Skiljer sig svaren på frågorna i de bägge fallen?

Olika typer av slutledning (vetenskapsteori)

Deduktiv slutledning – Att gå från det generella till det specifika (från fakta till fakta)

Ex. Alla individer i salen är studenter Björn är student

- I vilka sammanhang kan denna typ av slutledning tillämpas?

Induktiv slutledning – Att gå från den specifika till det generella.

Ex. Det finns 30 individer i salen. 10 av dessa är studenter Förmodligen är övriga också studenter.

- I vilka sammanhang kan denna typ av slutledning tillämpas?

Är statistisk inferens deduktiv eller induktiv?

Abduktiv slutledning – Slutledning via ett kreativt element (möjligt eller troligt)

Ex. Fem studenter i Forensisk vetenskap står strax utanför en sal. Inne i salen finns ytterligare 10 personer. Det är i denna sal som kursen hålls!

Finns det exempel i forensiska eller kriminaltekniska sammanhang där abduktiv slutledning används/kan användas?