LUND UNIVERSITY

PO Box 117221 00 Lund+46 46-222 00 00

Sveriges kyrkor och Hallands sockenkyrkor

Wienberg, Jes

Published in:META: Medeltidsarkeologisk tidskrift

2003

Document Version:Förlagets slutgiltiga version

Link to publication

Citation for published version (APA):Wienberg, J. (2003). Sveriges kyrkor och Hallands sockenkyrkor. META: Medeltidsarkeologisk tidskrift, (1), 57-60.

Total number of authors:1

General rightsUnless other specific re-use rights are stated the following general rights apply:Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authorsand/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by thelegal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private studyor research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal

Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/Take down policyIf you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will removeaccess to the work immediately and investigate your claim.

https://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/sveriges-kyrkor-och-hallands-sockenkyrkor(0d040735-40d9-4e27-a8e2-a0d493649191).html

57

JES WIENBERG

Abstract

Churches of Sweden and the Parish Churches of HallandComments on the ”Churches of Sweden”, the Parish Church Project and the

first report from the project, which presents the parish churches of Halland.

Jes Wienberg

Sveriges kyrkor och Hallandssockenkyrkor

Vi känner alla till de stora forsk-ningsprojekten, som år efter år seglarmot ett fjärran mål: ”Svenskt Diplo-matarium” (1829ff), ”Ordbok översvenska språket” (1898ff), ”Sverigesruninskrifter” (1900ff) och ”Det med-eltida Sverige” (1972ff). Exemplen ärsvenska, men de kunde även vara häm-tade från Danmark, Norge eller någotannat land. Etnologen Orvar Löfgrenhar kallat Det Stora VetenskapligaProjektet för en ”Atlantångare”. Färd-ens utstakade mål ger fokus, stabilitetoch trygghet. Men när rutinen infin-ner sig, och ångan slocknar, fortsätterskeppet sin kurs. Och ute på öppethav hotar haveri (Löfgren 1995).

Metaforen syftade ursprungligen tilletnologernas kartering av Sverigeskulturgränser och kulturområden.Men de nordiska kyrkoinventering-

arna tillhör också atlantångarnas flotta.Inspirerat av serien ”Bau- und Kunst-denkmäler”, som hade utkommit i detyska länderna sedan 1800-talet, bör-jade utgivningen av ”Sveriges Kyr-kor” (1912ff). Sedan tillkom ”Dan-marks Kirker” (1933ff), ”NorgesKirker” (1959ff) och ”Suomen kirkot- Finlands kyrkor” (1959ff) (Projek-ten beskrivs i Unnerbäck 1992;Johannsen 1992; Gardberg 1992;Lidén 1992). Några årtionden senarekan man konstatera, att mycket åter-står att publicera.

Relativt sett längst har kanske ”Dan-marks Kirker” kommit med sina ca.2,4 hyllmeter böcker, där mer än hälf-ten av landets kyrkor har beskrivits.Vid Nationalmuseet i Köpenhamnfinns en redaktion med åtskilliga an-ställda, som systematiskt betar av lan-

M ETA N R 1 2003

58

det amt för amt (www.danmarkskirker.dk).Här finns med andra ord en realistiskplan och finansiering för att nå målet,dvs. en beskrivning av alla landetskyrkor inom överskådlig tid. Och för-hoppningsvis ändras inte situationenav de aktuella besparingarna påNationalmuseet.

Värre ser det ut för ”Sveriges Kyr-kor”. Här har man presterat ca. 2,9hyllmeter, men alltför mycket åter-står. I en intervju bedömde den dåva-rande chefen Erland Lagerlöf situa-tionen så, att ”Sveriges Kyrkor” be-hövde ytterligare 200 år för att blikomplett. Vid den tidpunkten hadeca. 700 kyrkor beskrivits, medan ca.2300 kyrkor återstod (Unge 1986).Kring 1990 ändrades strategin. Mangav upp planen med systematiskalandskapsvisa beskrivningar (bortsettfrån Gotland). Istället satsade man påtematiska översikter över hotade grup-per av kyrkor, dvs. träkyrkor (vol.192, 199) och de ca. 600 nyklassi-cistiska kyrkorna från perioden 1760-1860 (vol. 210, 216, 217 och 221), deså kallade ”Tegnerladorna”. Att hotenär reella framgår av (mord)bränder -senast vid Bäckaby i Jönköping ochSödra Råda i Värmland - samt av denaktuella diskussionen om ”övertaliga”kyrkor, t. ex. Maglarps nya i Skåne. Iprincip gav man upp den ursprung-liga planen att beskriva alla landetskyrkor.

Problemet för de stora projekten ärnaturligvis den långsiktiga finansie-ringen. Kyrkoprojektens ekonomi hartidvis varit vacklande , och organisa-tionen har ändrats vid flera tillfällen.

Gradvis har ambitionen höjts, somframgår av antalet sidor och bilder.Vid en jämförelse av de allra förstabeskrivningarna med de allra senaste irespektive ”Sveriges kyrkor” och”Danmarks Kirker”, kan man konsta-tera, att texternas omfång och bilder-nas antal ungefär har fördubblats fråndå till nu. Särskilt de stora stads-kyrkorna tycks ha bidragit till attspränga de ursprungliga ramarna. Ochgradvis har även nyare tiders kyrkorfått större uppmärksamhet (jfr.Unnerbäck 1992, s 197f och Johann-sen 1992, s 207 med noter). Dentydliga tendensen vittnar om ökandekompetens och vetenskapliga ambi-tioner. Det är inget överraskande ellerfel i sig, tvärtom, men för ett stort ochlångvarigt forskningsprojekt kan detinnebära problem. Ambitionerna kanförhindra, att sluthamnen någonsinnås.

När den totala översikten försvannin i dimman, initierade Riksantikva-rieämbetet tillsammans med universi-teten i Stockholm, Umeå och Upp-sala istället ett stort tvärvetenskapligtforskningsprojekt, som skulle skapaden eftertraktade och nödvändiga sam-lade översikten. Projektet ”Socken-kyrkorna - kulturarv och bebyggelse-historia”, finansierat av RiksbankensJubileumsfond under åren 1996-2001, skulle dels översiktligt presen-tera alla Sveriges sockenkyrkor byggdaföre 1950, dels forska kring utvaldateman: etablering och kronologi,kyrkomiljöernas framväxt och föränd-ring samt kyrkan som social och sakralarena (www.raa.se/sockenkyrkor). Ettinledande möte hölls 1994 (Kempff

59

JES WIENBERG

1995), och en preliminär rapport förNärke presenterades på ett sympo-sium 1997 (Lindblad & Dahlberg1997).

Skulle sockenkyrkoprojektet bliännu en atlantångare? Tecken har fun-nits, för det är ovanligt och vågat, närett så stort projekt väljer att lägga denhuvudsakliga publiceringen efter denfinansierade projektperioden. Men nuhar så den första rapporten kommit.Rapporten behandlar Halland, somär ett försummat forskningsfält imånga avseenden.

Merparten av Hallands kyrkor upp-fördes under medeltiden, men mångahar byggts om senare, så det kan varasvårt att bedöma olika byggnadsdelarskaraktär. Litteraturen om landskapets91 sockenkyrkor har hittills varitspridd, ojämn och otillfredsställande.Vid min egen inventering av kyrkornai det medeltida Danmark var justHalland det mest problematiska land-skapet att belysa (jfr. Wienberg 1993,s 26ff). Det är därför med förväntanoch glädje jag nu har öppnat ochsträckläst sockenkyrkoprojektets för-sta landskapsrapport. Jag ser nu framemot att fylla hyllan med rapportermed jämförbara översikter och analy-ser för alla de svenska landskapen.Och jag ser fram emot den avslutanderikstäckande översikten och syntesen,som har utlovats.

”Halland. Landskapets Kyrkor” harredigerats av konstvetaren MarkusDahlberg. Rapporten i A4-formatomfattar 73 sidor med 44 figurer samt3 färgkartor på omslaget. Här finns 7

huvudkapitel: en inledning om pro-jektet (skriven av Ingrid Sjöström ochMarkus Dahlberg), kyrkan i landska-pet (Gunnar Risberg och KristinaFranzén), medeltidens kyrkor (Ing-Marie Nilsson), kyrkorna 1550-1760och 1760-1860 (Eva Vikström), 1860-1950 med senare restaureringar (Ja-kob Lindblad) och en sammanfatt-ning (Markus Dahlberg och Eva Vik-ström). Vidare finns en kommente-rad litteraturlista (sammanställd avIng-Marie Nilsson och Markus Dahl-berg) och ett register.

Rapportens text är exakt och saklig.Några direkta fel eller icke trovärdigatolkningar förmår jag inte påvisa. Härfinns kanske inga nya perspektiv,djärva hypoteser eller överraskanderesultat, men mycket kunskap omlandskapet och dess kyrkor. Det nyaoch oväntade kan förhoppningsviskomma i andra sammanhang somspin-off-effekter från projektet.

Lite smolk i bägaren finns dock.Det är sorgligt, att projektet med sinarelativt många miljoner och medarbe-tare har valt att enbart presentera ana-lyser, prickkartor, tabeller, diagramoch ett urval planritningar, alltså intepresentera alla kyrkor i en kortfattadkatalog. Om inte katalogen kommernu, så kommer den nog aldrig, i varjefall inte i tryck. Det fanns en katalogi testrapporten för Närke. Den var på1-2 sidor per kyrka, inklusive enskrafferad plan i skala 1:500. Någrafann beskrivningarna för enkla, mende var dock bättre än inget alls. Och såär prickkartorna för små (jag borde välveta...)! Nå, jag ser fram emot de

M ETA N R 1 2003

60

kommande rapporterna. Och efter-som jämförbarheten är viktig, bör mansträngt taget ignorera mina invänd-ningar. Det är redan för sent. Mensorgligt är det likväl med katalogen...

Kvar blir frågan, som har ställtstidigare på de nordiska kyrkoarkeo-logiska symposierna, nämligen omsockenkyrkoprojektet kommer attbetyda en nytändning för ”Sveriges

Kyrkor” eller om det de facto blir dessundergång. Tiden kommer att visa,om atlantångaren kommer i hamn.

Jes Wienberg är professor i medeltidsarkeo-

logi vid Institutionen för Arkeologi och Antikens

Historia i Lund.

Tack till Bodil Petersson (Lund) för språkgransk-

ning.

Litteratur

• Dahlberg, M. (red) 2002. Halland. Landskapets kyrkor. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv

och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet, Stockholm.

• Danmarks Kirker Iff. 1933ff.

• Gardberg, C. J. 1992. Suomen kirkot - Finlands kyrkor. Från romanik till nygotik. Studier i kyrklig konst och

arkitektur tillägnade Evald Gustafsson. (Red.) M. Ullén. Stockholm. S. 216-220.

• Johannsen, H. 1992. Danmarks Kirker. Baggrund og historie. Från romanik till nygotik. Studier i kyrklig konst

och arkitektur tillägnade Evald Gustafsson. (Red.) M. Ullén. Stockholm. S. 205-215.

• Kempff, M. (red.) 1995. Sockenkyrkan i landskapet och sockenkyrkan som källmaterial.

• Lidén, H.-E. 1992. Arbeidet med ”Norges kirker” i fortid og fremtid. Från romanik till nygotik. Studier i kyrklig

konst och arkitektur tillägnade Evald Gustafsson. (Red.) M. Ullén. Stockholm. S. 221-226.

• Lindblad, J. & Dahlberg, M. (red) 1997. Närke. Landskapsrapport. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna.

Kulturarv och bebyggelsehistoria. (Preliminär utgåva.)

• Löfgren, O. 1995. Sakletarna. Om det materiellas betydelse i etnologin. Ting, kultur och mening. (Red.) Å.

Daun. Stockholm. S. 137-160.

• Norges Kirker. Norges Minnesmerker. 1959ff.

• Suomen Kirkot - Finlands kyrkor. 1959ff.

• Sveriges Kyrkor. Konsthistoriskt inventarium 1ff. 1912ff.

• Unge, I. 1986. ’Ack om man ändå hade två liv’. Dagens Nyheter 19 januari 1986. S. 35.

• Unnerbäck, A. 1992. Sveriges Kyrkor - konsthistoriskt inventarium. Från romanik till nygotik. Studier i kyrklig

konst och arkitektur tillägnade Evald Gustafsson. (Red.) M. Ullén. Stockholm. S. 194-204.

• Wienberg, J. 1993. Den gotiske labyrint. Middelalderen og kirkerne i Danmark. Lund Studies in Medieval

Archaeology 11.

Internet-adress

www.danmarkskirker.dk (Danmarks kirker)

www.raa.se/sockenkyrkor (Sockenkyrkoprojektet)