SBUF INFORMERAR NR 07:29

Besök: Storgatan 19Postadress: Box 5501, SE114 85 StockholmTel: +46 8 783 81 00, Fax: +46 8 24 97 80Internet: www.sbuf.se, Email: info@sbuf.se

SVENSKA BYGGBRANSCHENS UTVECKLINGSFONDThe Development Fund of the Swedish Construction Industry

Reparation av murade fasader med korrosionsskador

I Sverige finns cirka 80 miljoner m2 tegelfasader som uppfördes 1940-1975. I dessa användes i stor omfattning armering och kramlor med bristande rostskydd. En del fasadrenoveringar har genomförts, men de närmaste åren kommer erforderliga underhållsinsatser att bli betydligt mer omfattande. De erforderliga arbetena är ofta komplicerade med hänsyn till arbetsmiljö och säkerhet. Men det är också väsentligt att repa-rationerna görs utan att byggnaderna förvanskas gestaltningsmässigt. Problematiken avser två huvudfrågor, dels rostande armering i de hori-sontella murfogarna, dels risk för kollaps på grund av bristande förankring. Det förstnämnda problemet är ofta väl synligt innan säkerhets-problemen blir akuta, det sistnämnda kan utlösas momentant vid till exempel vid stora vindlaster på fasader som inte i förväg visar att det finns ett problem med förankringen.

BakgrundFram till 1930 utfördes murverkskonstruktioner normalt med mas-siva tvärsnitt om minst en stens djup. Från 1930-talet gick man över till att använda halvstens skalmurar utanför byggnadsstom-mar av andra material. Samtidigt började man armera skalmu-rarna och under perioden fram till mitten av 1970-talet användes normalt icke rostfri armering. Skalmurarna kramlades normalt till bakomliggande stomme med kramlor som hade bristande rostskydd. Rostfria kramlor salufördes från 1960-talet och kom så småningom att dominera marknaden. Korrosion av armering i ligg-fogar är idag ett stort, och efterhand växande, problem som kräver stora underhållsinsatser framöver. Vad gäller kramlingen är bilden komplex, förutom korrosionsproblem har i samband med skadefall konstaterats att det ofta satts för litet antal don. I vissa fasader har också bristande förankring av kramlorna konstaterats.

SyfteSyftet med projektet är att på ett överskådligt sätt presentera problematiken kring skador och möjliga åtgärder för främst projektörer och entreprenörer som arbetar med reparationer av tegelfasader från den aktuella perioden. Syftet har även varit att ta fram beslutsunderlag till fastighetsägare som vill genomföra en

– ur teknisk och gestaltningsmässig synpunkt – riktig reparation av korrosionsskadade tegelfasader.

GenomförandeMed stöd från SBUF, FORMAS/BIC, Byggrådet och fem fastig-hetsförvaltare har arbetet utförts vid Avdelningen för konstruk-tionsteknik, Lunds tekniska högskola (LTH).

Bild 1. Klostergården i Lund, fasadras i samband med stormen Gudrun i januari 2005.

ResultatReparationshandboken inleds med en genomgång av den bygg-nadsteknik och de skademekanismer som gett upphov till dagens problem med korroderande armering i tegelfasader från perioden 1940-1975. Korrosionsskador i ett flertal områden har studerats och redovisas. Skadorna klassificeras med hänsyn till konstruktiv funktion. Rådande praxis för reparationsarbeten redovisas. Viktiga frågeställningar under projekteringsfasen och gestaltningsaspekt-er med tanke på val av ersättningstegel, fogbruk och hantverks-utförande behandlas. Förslag till hur komplicerade reparations-arbeten ska genomföras ges.

Ytterligare informationKontaktpersoner:Tomas Gustavsson, Tomas Gustavsson konstruktioner AB, tel 046-158501, e-post tomas@konstruktioner.seJohan Jönsson, Avdelningen för konstruktionsteknik, Lunds Tekniska Högskola, tel 046-2227395, e-post johan.jonsson@kstr.lth.seMiklos Molnar, Avdelningen för konstruktionsteknik, Lunds Tekniska Högskola, tel 046-2223453, e-post miklos.molnar@kstr.lth.se

Litteratur:• Reparation av murade fasader med korrosionsskador (Svensk

Byggtjänst, ISBN 9789173332392, av Gustavsson, Jönsson och Molnar, 77 sidor, pris exkl moms 350 kr) kan beställas genom Svensk Byggtjänst, www.byggbokhandeln.com.

Internet:www.kstr.lth.se

SlutsatserI normalfallet behöver inte armering som lagts för att minska risk för sprickor på grund av temperatur- och fuktrörelser ersättas med ny armering. Vid arbeten med att åtgärda rostande armering är det ur gestaltningssynpunkt viktigt att välja ersättningstegel med omsorg. Men minst lika viktigt är att se till att fogbruket överens-stämmer med det som finns i det befintliga murverket och att hantverket görs med liknande metoder som man ursprungligen använt. I samband med reparation av rostande armering är det viktigt att projektörer och entreprenörer beaktar stabilitets- och säkerhetsaspekter. I handboken redovisas och diskuteras viktiga förutsättningar som gäller för murverkets konstruktiva funktion.

Riskerna för olycksfall genom att horisontalstabiliteten förloras på grund av bristande kramling i samband med stora vindlaster är omfattande. En systematisk genomgång av framförallt höga fasader från den aktuella perioden bör därför göras. I normalfall erfordras sannolikt att tilläggskramling utförs vid reparation och renoverng. Framförallt är det viktigt med tanke på arbetsmiljö och säkerhet att tilläggskramling görs innan arbeten med att åtgärda rostande längsarmering påbörjas. System och material för tillägg-skramling som inte medför utseendemässig påverkan redovisas.

Bild 3. Bild 4.

Bild 2. Exempel på princip för armering i skalmur. Armering har placerats i liggfogar både över och under fönsteröppningar, och dragits längs hela fasaden.