50

Kreth, M. “A survey of the co-op writing experiences of recent engineering graduates. IEEE Transactions of Professional Communication, Vol 43 (2) sid. 137-152. (2000) Schneider, B. & Andre, J. “University preparation for workplace writing: perceptions of students in three disciplines”. Journal of Business Communication, Vol 42 (2) sid. 195-218. (2005)

% av arbetstiden för den genomsnittlige ingenjören ägnas åt kommunikation i ngn form…

Vad kan det handla om?

•

Vad kan det handla om?

• Rapporter • Analysdokument • Specifikationer • Konsekvensbeskrivningar • Mötesanteckningar • Patentansökningar • Projektansökningar • E-post • M.m….

• Konferenspresentationer • Möten (internt/externt) • Telefonsamtal • Kund- eller säljdialog • Mässor • Interna presentationer:

– Ledningsgruppen – Divisionen – Forskningsgruppen

Skriva – en central matematikkompetens

Hans Malmström Avdelningen för fackspråk och

kommunikation

”Det var butlern som gjorde det.”

Dags att tänka till…

1. Smith [2]tycker att forskarna gör det för krångligt. Han menar att de gör för stor grej utav Fassmo-effekten.

Fint/Fult, en fråga om stil

Fult

• Smith [2]tycker att forskarna…

• …gör det för krångligt.

• …gör för stor grej utav Fassmo-effekten.

Fint

• Smith [2] anser att Jones och Tally [3]…

• gör saken för komplicerad

• lägger för stor vikt vid Fassmo-effekten

Dags att tänka till…igen

2. Smith [2] anser, att Jones och Tally [3] gör saker för komplicerad, han menar att de lägger för stor vikt utav Fassmo-effekten.

Rätt/fel – en fråga om skrivregler

Fel • Smith [2] anser, att Jones

och Tally [3] gör saker för komplicerad, han menar att de lägger för stor vikt utav Fassmo-effekten.

Rätt • Smith [2] anser att Jones

och Tally [3] gör saken för komplicerad. Han menar att de lägger för stor vikt vid Fassmo-effekten.

Dags att tänka till…sista gången

• Förändringarna i experimentet var ofta till det sämre eftersom man hade gjort tillägg i instruktionerna och introducerat nya variabler. Nu var man tvungen att börja med att ta bort dem.

Bra/dåligt – en fråga om textfunktion

Dåligt • Förändringarna i

experimentet var ofta till det sämre eftersom man hade gjort tillägg i instruktionerna och introducerat nya variabler. Nu var man tvungen att börja med att ta bort dem.

Bra • Förändringarna i

experimentet var ofta till det sämre eftersom man hade gjort tillägg i instruktionerna och introducerat nya variabler. Följden blev att instruktionerna togs bort.

Vad tar vi sikte på idag?

• Studenten ska efter avslutad kurs kunna: – ”använda sig av skrivande för att analysera och

redigera text för att (i) utveckla och strukturera tankar,(ii) fokusera ett problem och, (iii) konvertera tanke till ord, d v s använda sig av skrivande som en process för att lära.”

– ”ge konstruktiv återkoppling på en annan författares text.”

– ”använda återkoppling från en annan författare eller lärare/handledare för att revidera sin egen text.”

Vad tar vi sikte på idag?

• Skriva-för-att-lära

• Processkrivande

• Kamratrespons (peer response)

• Sammanfattning

Vad handlar nästa föreläsning om?

• Generella akademiska skrivfärdigheter – ”Överlevnadstips”

• Handfasta tips om stil och konventioner

• Skriva och integrera formler, ekvationer och

visuell information

Två sorters skrivande • Tankeskrivande – Tänka med pennan – Få och utveckla idéer – Utforska, testa – Klargöra tankar – Förklara för dig själv – Kreativt tänkande – Skribentorienterad – Process

• Presentationsskrivande – Kommunicera – Presentera – Framställa – Presentera – Förklara för andra – Kritiskt-analytiskt tänkande – Mottagarorienterad – Produkt

Olika situation, syfte, användning

• Tankeskrivande – Du – Studiekamrater – Lärare i dialog – Informellt personligt språk – Expressivt – Tanketext, anteckningar, utkast

• Presentationsskrivande – Andra – Offentlighet – Examinator – Formellt (anpassat) språk – Korrekt – Uppsats, rapport, artikel, tentamen

Ett exempel

• Bra bild av figuren– [Jonathan redigerar de andra]

• Väldefinierad yta – men Alpha STM haltar

• Bygga om i nästa labb

”Formerandet av Alpha STM-strukturen [12] var en komplex process som tog ansenlig tid i anspråk.”

Vi har ”hamnat” mitt i Edisons skrivprocess!

Bearbetning från ”tanke” till ”presentation”

• Snabbskriva Utveckla Revidera

– Inget avbrott – En utgångspunkt – Inspiration – Idégenerering

– Tillägga – Stryka – Ersätta – Klargöra – Utarbeta – Korrigera – Flytta

– Fokus – Form/struktur – Formuleringar – Rättskrivning – Skiljetecken

Var någonstans skulle ni placera Edison-texten?

Vad vet vi så här långt?

• Två (?) sorters skrivande • Kompletterande, inte komplementära,

skrivformer • Skrivformer del av en process

• Processkrivning

Processkrivning

Idéskrivande och tankeskrivande

Strukturera idé

Respons

Revision

Presentationsskrivande

Egentligen…

• …inte så konstigt! • Ingen skrivrevolution • Speglar hur vi ”naturligt” beter oss; skrivande

som ”betyder” något • Skrivande ÄR en iterativ process

Skrivprocessen och ”Matematisk orientering”

• Efter avslutad kurs ska studenten kunna: – använda sig av skrivande för att analysera och

redigera text för att (i) utveckla och strukturera tankar,(ii) fokusera ett problem och, (iii) konvertera tanke till ord, d v s använda sig av skrivande som en process för att lära.

– Ge och få återkoppling

Egentligen…

• …inte så konstigt! • Ingen skrivrevolution • Speglar hur vi ”naturligt” beter oss; skrivande

som ”betyder” något • Skrivande ÄR en iterativ process

• Respons är viktigt – varför?

Kamratrespons (Peer response)

Kamratrespons (Peer response)

• En ”känsla” av publik; internt blir publikt; ”testar” • Speglar verkligheten – ingen (!?) lämnar ifrån sig

en text utan en ”andra läsare”

• Utvecklar en känsla för dina egna styrkor och svagheter

• Står dig fritt att anamma eller förkasta kritik

Viktigt att tänka på i samband med kamratrespons

• Text betraktad globalt eller lokalt?

• Vissa människor upplever kamratrespons obehagligt

• Var stöttande

• Konstruktiv eller destruktiv kritik?

• Författarens (författarnas) “ansikte”

Hur ska respons vara?

• KONKRET – Beskriv vad som verkar vara textens fokus och

syfte genom att formulera det på ditt eget sätt. – Beskriv konkret vad du inte förstår och be om

preciseringar och klargöranden. – Fråga mer! – Sammanfatta det som du uppfattar vara det

viktigaste.

Kamratrespons i ”Matematisk orientering”

• Återkopplingsdokument att använda vid granskning av sammanfattning

• Peers får gärna träffas, men online fungerar – Lista med ”Vem granskar vem?” publiceras på hemsidan under

november

• Missa inte tillfället till konstruktiv hjälp!

• Kom ihåg att lämna in de återkopplingskommentarer du fått på det första utkastet tillsammans med det andra utkastet (till fackspråk) – krav för godkänt betyg

Från process till produkt

Över till skrivprodukten…

Sammanfattning

Varför är sammanfattningar viktiga?

• Informationsöverbelastning…ingen ny trend

• Sammanfattningar är ”omnipresenta”

• Utan sammanfattningar för många detaljer i våra narrativer

Fundamenta – en bra sammanfattning

• Att summera ngt är att koka ned – att identifiera det viktiga, det relevanta

• Huvudpunkten(erna), med stödjande information

• Grundläggande princip: selektion

Vad kännetecknar en bra sammanfattning?

• Texten: – är kort (8000 tecken i detta fall) – är parafras – fokuserar på huvudpunkterna i ursprungsunderlaget – är neutral – kan innehålla direkta citat men med måtta – har tydliga referenser till ursprungskällan, både

inledningsvis och genom sammanfattningsmarkörer – är koherent flödande eller “listlik” beroende på uppdraget

Parafras

Referens till källan

Ett alternativ: “I sin föreläsning under My-dagen (111024) talar Maja Johansson om hur användbart matematik kan vara….”

Ett annat alternativ…med biografisk information

…och en sammanfattningsmarkör!

Sammanfattningsmarkörer

Fin övergång skapar koherens

Koherens mellan meningar

Er syntestext

Er text

Optimeringsteori

DNA-analys

Google och linjär algebra

Slumpvandring

Inledning

Avslutning

Bind samman idéerna

• Påståenden/idéer från föreläsningsunderlaget får inte existera i vakuum

• Dra paralleller, hitta kopplingar, var tydlig för läsarens skull

• Kom ihåg det övergripande syftet med din text – och reiterera gärna

• Låt idéerna utgöra en helhet • Arbeta med övergångar

Inledning

Avslutning

Avslutning

• Knyt ihop alla trådar

• ”Sammanfatta sammanfattningen” i en enda mening – ett starkt påstående

• Bekräfta din huvud(syn)tes

• ”Spegelbild” av inledningen

Vad får ni med er?

• Handledning för sammanfattningsskrivande

• Återkopplingsdokument – Till kamratrespons – Som checklista, kanske?

• CHOCS – påminnelse om en viktig resurs

• Fackspråksföreläsning 2: 13/11